Mineralförsörjning m.m.
Betänkande 1992/93:NU26
Näringsutskottets betänkande
1992/93:NU26
Mineralförsörjning m.m.
Innehåll
1992/93 NU26
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1992/93:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet) littera G (teknologisk infrastruktur m.m.) punkt 11,
dels -- helt eller delvis -- sju motioner från allmänna motionstiden rörande bl.a.: verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning (SGU), vikten av statligt engagemang i prospekteringen, uppbyggnaden av mineralkontoret i Malå.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till Sveriges geologiska undersökning (SGU). Härigenom avstyrks en motion (v) om ytterligare medel till SGU.
Likaså avstyrker utskottet motionsyrkanden (s) med krav på att statliga insatser för prospekteringen skall återinföras; ett av förslagen går ut på att 100 miljoner kronor skall anslås för detta ändamål. I en reservation (s) anförs att ett sådant stöd är av vikt främst när det gäller s.k. fältprospektering och beträffande industrimineral. Uppbyggnaden av ett mineralkontor i Malå, som riksdagen beslutade om våren 1992, aktualiseras i en motion (c, s, m, fp, kds, nyd). Utskottet hänvisar till vidtagna åtgärder och finner att motionen är tillgodosedd i väsentliga delar; den avstyrks därför.
Utskottet avstyrker även motioner om mineraljakt (s), sanering av gruvavfall (v) och oljeutvinning i Östersjön (nyd). I den sistnämnda frågan följs motionen upp i en reservation (nyd).
Propositionen
I proposition 1992/93:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet) framlägger regeringen -- efter föredragning av statsrådet Bo Lundgren -- förslag om anslag under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1993/94. Under här angiven rubrik föreslås:
G 11. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. (s.114) att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 131245000 kr.
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1992/93:N250 av Christer Windén och Bengt Dalström (båda nyd) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det snarast skapas sådana förutsättningar att borrningar efter olja kan komma i gång i Östersjön, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att det utan fördröjning tas fram en långsiktig strategi för prospektering och utvinning av olja i Östersjön -- en framsynt oljeutvinningspolitik för Sverige.
1992/93:N277 av Hans Andersson och Jan Jennehag (båda v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att omedelbart igångsätta saneringen av gruvavfall i Garpenberg.
1992/93:N292 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prospekteringsverksamheten inom gruvindustrin.
1992/93:N300 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av statligt engagemang i prospekteringen, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökning av baskarteringsverksamheten i Norr- och Västerbottens län, 3. hos regeringen begär att Norrlandsfonden ges ett samordnande ansvar för mineraljakten.
1992/93:N301 av Birgitta Johansson m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (2 delvis) att riksdagen [för ett samlat näringspolitiskt program i ett Europaperspektiv för småföretag] för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 500000000 kr.
1992/93:N310 av Karin Israelsson m.fl. (c, s, m, fp, kds, nyd) vari yrkas att riksdagen inrättar ett mineralkontor i Malå som blir självständigt i förhållande till Sveriges geologiska undersökning.
1992/93:N316 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller yrkandet (18) att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning, geologisk undersökningsverksamhet m.m., anslår 10000000 kr utöver vad regeringen föreslår.
Utskottet
Verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning
Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet. SGU är vidare chefsmyndighet för Bergsstaten, som är regional förvaltningsmyndighet för frågor om landets mineralhantering. Riktlinjerna avseende treårsperioden 1991/92--1993/94 för verksamheten vid SGU och Bergsstaten beslutades våren 1991 (prop. 1990/91:100 bil. 14, bet. NU23). Övergripande mål för SGU är att undersöka, dokumentera och beskriva Sveriges geologi för att tillhandahålla geologisk information som motsvarar behoven inom särskilt områdena miljö och hälsa, fysisk planering, naturresursförsörjning, jord- och skogsbruk samt totalförsvar.
SGU:s verksamhet är såväl anslags- som intäktsfinansierad. För den anslagsfinansierade delen gäller som mål dels att 75% av landets yta där behoven är störst skall vara undersökt år 2020, dels att 100% av den svenska kontinentalsockelns lösa avlagringar skall vara undersökta år 2050. Genom riksdagens beslut våren 1992 kompletterades dessa mål så till vida att flyggeofysisk information skall finnas år 2002 för 75% av landets yta där behoven är störst samt att de från mineralsynpunkt mest intressanta områdena i Västerbottens och Norrbottens län skall ha undersökts på ett sådant sätt att för prospektering modernt och heltäckande geologiskt material finns tillgängligt år 2010. För den intäktsfinansierade delen gäller kravet att verksamheten skall ökas med 15% under treårsperioden.
I budgetpropositionen (prop. 1992/93:100 bil. 13 s. 114) anförs att SGU:s övergripande mål bör ligga fast för nyssnämnda treårsperiod. Vidare anmäls att de bör gälla även för budgetåret 1994/95. Regeringen föreslår ett ramanslag på drygt 131 miljoner kronor. Det har beräknats med utgångspunkt i ett besparingskrav på ca 2 % och utan någon pris- och lönekompensation; effekten härav är en real minskning med ca 9 miljoner kronor.
I motion 1992/93:N316 (v) kritiseras neddragningen av anslaget. För att SGU skall kunna fullfölja det karteringsuppdrag som statsmakterna har lagt på myndigheten måste 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag anvisas, sägs det.
Utskottet konstaterar att det realt sett minskade anslag som föreslås otvivelaktigt får konsekvenser för SGU:s möjligheter att nå upp till de långsiktiga mål som har lagts fast. Den obalans mellan mål och resurser som härvid uppkommer kan emellertid justeras genom en senare anpassning av dessa mål. Med vad som här har sagts tillstyrker utskottet regeringens förslag om anslag; motion 1992/93:N316 (v) avstyrks alltså i berörd del.
Prospekteringsverksamhet
Statens engagemang
Riksdagen beslutade våren 1992 (prop. 1991/92:100 bil. 13, bet. NU18) att statens insatser inom mineralområdet skall koncentreras på basverksamhet, främst i form av grundläggande geologisk undersökningsverksamhet samt forskning och utveckling. Beslutet innefattade vidare en avveckling av den statliga prospekteringsverksamheten och Nämnden för statens gruvegendom. Motioner (s; v) med kritik mot den nya ordningen avstyrktes av utskottet men följdes upp i en reservation (s) och i en meningsyttring (v).
Beslutet om en nedrustning av den statliga prospekteringen var aningslöst, sägs det i motion 1992/93:N300 (s). I flertalet andra länder genomförs någon form av övergripande, statlig prospektering eller en subventionering av sådan verksamhet, framhåller motionärerna. De befarar att gruvföretagen vid låga malmpriser och dålig lönsamhet kommer att minska sin prospektering och inrikta den enbart på områden i omedelbar närhet till befintliga gruvor.
En motsvarande inställning kommer till uttryck i motion 1992/93:N292 (s). Regeringens uppfattning om den framtida prospekteringen bygger, menar motionärerna, på förhoppningar om att den privata gruvindustrin skall kompensera bortfallet av den statliga prospekteringen. En sådan syn saknar emellertid helt verklighetsförankring, heter det. För att en fortsatt livskraftig gruvindustri skall säkerställas borde riksdagen upphäva beslutet från våren 1992 om en avveckling av den statliga prospekteringen. Vidare borde intäkterna från utarrendering av statliga utmål och kronoandelar komma prospekteringsverksamheten till godo.
I motion 1992/93:N301 (s) har förordats att regeringen skall återkomma till riksdagen med ett förslag till samlat program i Europaperspektiv för småföretag. Enligt ett annat yrkande i denna motion skall riksdagen för detta program anslå 500 miljoner kronor. I motion 1992/93:N300 (s) hänvisas till detta förslag och anförs att 100 miljoner kronor härav bör avse stöd till statliga insatser för prospekteringsverksamheten. Utskottet behandlar motion 1992/93:N301 (s) i övrigt i betänkanden om vissa näringspolitiska frågor (bet. 1992/93:NU25) och om forskning (bet. 1992/93:NU30).
I proposition 1992/93:238 har regeringen nyligen lagt fram förslag till ändringar i minerallagen (1991:45) som syftar till att skapa bättre generella förutsättningar för prospektering och gruvdrift i landet. Ett förslag går ut på att kronoandelsinstitutet, dvs. statens rätt till andel i bearbetningskoncession med hälften, skall avvecklas. Utskottet behandlar denna proposition i betänkande 1992/93:NU33.
Utskottet vill erinra om att riksdagens beslut våren 1992 syftade till att skapa generellt förbättrade förutsättningar för prospekteringen. Statens uppgift är sålunda att tillhandahålla en för prospektering efterfrågad och adekvat basinformation. Beslutet innefattade en rad åtgärder i detta syfte. Insatserna inom baskarteringen, dvs. de tidigare leden av prospekteringskedjan, utökades. Vidare beslutades om inrättande av ett mineralkontor inom SGU med uppgift att dels insamla, uppdatera och bearbeta information av relevans för prospektering, dels marknadsföra denna information (se vidare i det följande). Slutligen slog riksdagen fast att den geologiska baskarteringen i prospekteringsintressanta delar av Västerbottens och Norrbottens län skall ökas.
Vad som anförts i de nu behandlade motionerna ger inte utskottet anledning till något ändrat ställningstagande i fråga om prospekteringsverksamheten. Med det sagda avstyrker utskottet motionerna 1992/93:N300 (s), 1992/93:N301 (s) och 1992/93:N292 (s), de båda förstnämnda i berörd del.
Baskartering
I motion 1992/93:N300 (s) aktualiseras vidare riksdagens beslut våren 1992 om utökad baskartering i de från prospekteringssynpunkt mest intressanta delarna i Norrbottens och Västerbottens län. Med nuvarande direktiv för verksamheten i de båda länen avses SGU:s uppdrag vara slutfört först år 2010, påpekas det. Även om en rimlig prioritering görs, kommer emellertid de områden där prospektering redan nu pågår inte att vara karterade förrän åren 1996 och 1997. Motionärerna befarar att tiden är för knapp för att prospekteringen skall kunna ge resultat; risken finns därmed att gruvverksamheten hinner upphöra. I motionen begärs att riksdagen skall göra ett uttalande till förmån för ytterligare utökning av baskarteringsverksamheten i dessa områden.
Som har framgått i det föregående gäller enligt riksdagens beslut att den utökade baskartering som SGU bedriver i Västerbottens och Norrbottens län skall ha slutförts år 2010. Merkostnaden för den utökade baskarteringen beräknades uppgå till totalt ca 180 miljoner kronor för perioden fram till detta år, dvs. ca 10 miljoner kronor per år. I enlighet härmed har SGU erhållit ett tilläggsanslag på 10 miljoner kronor för budgetåret 1992/93. Utskottet har samtidigt erfarit att SGU härutöver beräknar att årligen av det "normala" anslaget avsätta omkring 4,75 miljoner kronor för undersökningsverksamhet i det aktuella området. Det innebär att under innevarande budgetår utförs arbeten i området för 14,75 miljoner kronor. Summan av kostnaderna för SGU:s "normala" undersökningsverksamhet och merkostnaderna för den utökade verksamheten för perioden fram till år 2010 uppgår till 265,5 miljoner kronor. Totalkostnaden för resterande del av projektet, dvs. för 17-årsperioden 1993/94--2009/10, är sålunda 250,75 miljoner kronor.
Beräkningar visar att vid en tidigareläggning av målåret från 2010 till exempelvis år 2002 skulle årligen ca 29 miljoner kronor -- räknat i 1993 års kostnadsläge -- behöva avsättas för verksamheten, varav SGU alltså kan sägas disponera 14,75 miljoner kronor. Behovet av ökade medel för SGU skulle därmed bli 14,25 miljoner kronor för budgetåret 1993/94.
Det kan konstateras att det förslag som framförs i motion 1992/93:N300 (s) skulle -- med frångående av riksdagens beslut våren 1992 -- innebära en betydande kostnadsökning. Utskottet, som utgår från att arbetet med den utökade karteringsverksamheten fortlöpande följs av regeringen, är för sin del inte berett att förespråka en sådan ytterligare belastning på statens budget. Motion 1992/93:N300 (s) avstyrks därmed i nu aktuellt avseende.
Mineralkontor
Motion 1992/93:N310 (c, s, m, fp, kds, nyd) har rubriken ett mineralkontor i Malå. Som tidigare nämnts beslutade riksdagen våren 1992 att ett sådant mineralkontor skall inrättas. Enligt motionärernas uppfattning går etableringen emellertid alltför långsamt. Hela satsningen riskerar härigenom att äventyras, hävdas det. Kontoret borde därför vara organisatoriskt självständigt i förhållande till SGU och tillföras medel om ca 20 miljoner kronor för att kunna driva den för gruv- och mineralindustrin nödvändiga verksamheten.
Genom regleringsbrev uppdrog regeringen i juni 1992 åt SGU att inrätta ett mineralkontor i Malå i Västerbottens län, med uppgift dels att insamla, uppdatera och bearbeta information av relevans för prospektering, dels att på lämpligt sätt marknadsföra denna. För mineralkontorets verksamhet gäller de riktlinjer i övrigt som riksdagen har lagt fast.
Utskottet har inhämtat uppgifter om SGU:s åtgärder för uppbyggnaden av mineralkontoret. Därvid har sammanfattningsvis framkommit att en kravspecifikation för bemanning av verksamheten utarbetades under sommaren 1992 i kontakt med prospekteringsföretag. I september 1992 utannonserade SGU -- i samarbete med Malå kommun -- samtliga tjänster utom chefstjänsten, vilken avsågs kunna besättas med någon ur den krets som sedermera skulla anställas. Under de tre första månaderna år 1993 har vidare lokalfrågan lösts och samtliga sex tjänster på handläggarnivå tillsatts. Tre personer påbörjade sin tjänstgöring i februari, och i maj skall även de övriga anställda vara i tjänst. Chefstjänsten, som utlystes internt under denna period, förutsätts vara bemannad senast den 1 juli 1993. Samtliga tjänster är placerade i Malå. Det kan också noteras att borrkärnearkivet i Malå i stort sett har färdigställts under denna period.
Utskottet vill återigen betona det angelägna i att prospekteringsföretag ges bästa förutsättningar när det gäller prospekteringsverksamhet. Avgörande är härvid att beslutsunderlag för sådan verksamhet kan erhållas i samlad form.
Riksdagens beslut våren 1992 om att ett mineralkontor skall inrättas har som en viktig utgångspunkt att satsningen skall få stor betydelse för mineral- och gruvnäringens utveckling i Norrbottens och Västerbottens län.
Kontorets uppgift skall givetvis vara att driva verksamheten i enlighet med de av riksdagen fastlagda riktlinjerna och skall ge intressenter, såväl inhemska som utländska, bästa förutsättningar när det gäller prospekteringsverksamhet. Enligt utskottets uppfattning bör höga krav ställas när det gäller effektivitet, affärsmässighet och serviceinriktning. Med hänvisning till vad i det föregående har redovisats om uppbyggnaden av mineralkontoret utgår utskottet från att detta snarast kommer att fylla den avsedda funktionen. Utskottet förutsätter vidare att alla de berörda tjänsterna tillsätts med placering i Malå.
Med det sagda får motion 1992/93:N310 (c, s, m, fp, kds, nyd) i väsentliga delar anses vara tillgodosedd och påkallar ingen riksdagens vidare åtgärd.
Mineraljakt
Mineraljakt syftar till att stimulera allmänheten att leta efter malm, industrimineral och nyttosten, framhålls det i motion 1992/93:N300 (s). Denna angelägna verksamhet borde ges möjlighet att drivas även i fortsättningen. Enligt motionärernas uppfattning bör Norrlandsfonden vara samordnande organ för de olika mineraljaktsintressenterna och för ändamålet tillföras medel.
Riksdagen har vid en rad tillfällen behandlat frågan om mineraljakterna. En redovisning för deras organisation m.m. har lämnats i utskottets betänkanden 1990/91:NU23 och 1991/92:NU18, till vilka nu hänvisas. Det kan här erinras om att Norrlandsfonden var huvudman för mineraljakten i de norrländska länen fram till halvårsskiftet 1988; efter det att fonden avsade sig denna uppgift övertogs den av länsstyrelserna i de fyra länen.
När frågan om mineraljakt senast togs upp -- våren 1992 -- avslog riksdagen ett motionsyrkande (s) av samma innebörd som det nu aktuella (bet. 1991/92:NU18 s. 16). Det upplystes härvid om att regeringen vid denna tidpunkt hade tagit ställning till förslag om samordning och finansiering av Bergslagens och Norrlands mineraljakter genom att avslå en ansökan om stöd till vad som betecknades som Sveriges mineraljakt. Vidare påpekades att finansieringen dittills huvudsakligen hade skett genom medel från länsanslagen. Motionen följdes upp i en reservation (s) och i en meningsyttring (v).
Utskottet har vid upprepade tillfällen gett uttryck för sin uppfattning om mineraljakternas betydelse. Enligt utskottets mening tillkommer det Norrlandsfondens styrelse och ledning att avgöra vilken verksamhet som skall bedrivas. Några nya omständigheter som ger anledning till ändrat ställningstagande i frågan om mineraljakternas organisation eller finansiering har inte framkommit sedan frågan behandlades förra gången. Med det sagda avstyrker utskottet motion 1992/93:N300 (s) såvitt nu är i fråga.
Sanering av gruvavfall
Tillförseln till Dalälven av miljöskadliga ämnen är betydande. För att utarbeta ett åtgärdsprogram för rening av Dalälven tillkallades år 1987 en delegation (ME 1987:02). Denna, som sedermera antog namnet Dalälvsdelegationen, skall enligt sitt uppdrag (dir. 1987:57) prioritera sådana åtgärder som syftar till en begränsning av de tungmetaller som härrör från gruvavfall i anslutning till tidigare gruvbrytning i Falun och Garpenberg. I betänkandet (SOU 1988:34) Dalälven -- en miljösatsning har delegationen presenterat vilka åtgärder som skulle krävas för att åstadkomma den åsyftade reningen.
Mot bakgrund av sin bedömning att miljöskyddslagen (1969:387) saknar tillräcklig vägledning i ansvarsfrågan har Dalälvsdelegationen tagit initiativ till förhandlingar med de berörda gruvföretagen. Som resultat härav träffades strax före årsskiftet 1992/93 ett avtal med STORA om saneringsåtgärder i Faluområdet. Vad Garpenbergsområdet beträffar pågår förhandlingar med Boliden Mineral AB och berörda tillsynsmyndigheter -- däribland Statens naturvårdsverk. Delegationen, vars återstående uppgift av betydelse avser Garpenbergsgruvan, förutsätts avsluta sitt arbete under år 1993.
De två gruvorna i Bergslagen läcker enorma mängder av miljöskadliga ämnen, anförs det i motion 1992/93:N277 (v). Motionärerna, som uppmärksammat att en lösning har uppnåtts i fråga om Falugruvan, kräver att saneringen omedelbart inleds när det gäller avfallet från gruvan i Garpenberg. Det påpekas samtidigt att en sådan åtgärd skulle skapa ett flertal sysselsättningstillfällen i en ekonomiskt hårt drabbad region.
Riksdagen har tidigare behandlat frågan om sanering av Garpenbergsgruvan. Våren 1987 avslogs en motion (vpk) om miljöproblemen vid Garpenbergs varphögar; utskottet (bet. NU1986/87:32) hänvisade bl.a. till att frågan hade uppmärksammats av Naturvårdsverket och regeringen.
Utskottet konstaterar att frågan om sanering av det gruvavfall som härrör från tidigare brytning i Garpenberg bereds i enlighet med vad som förutskickades i delegationens uppdrag. En förhandlingsuppgörelse synes också ligga inom räckhåll. Någon åtgärd av det slag som begärs i motion 1992/93:N277 (v) behövs därför inte, menar utskottet. Med det sagda avstyrks motionen.
Oljeutvinning i Östersjön
Det är viktigt att alla industriprojekt uppmuntras som kan leda till att den svenska ekonomin tar fart, sägs det i motion 1992/93:N250 (nyd). Det hänvisas till bl.a. ett oljeprospekteringsprojekt utanför Gotland. Enligt motionärernas uppfattning borde detta projekt tillåtas med hänvisning till dess lönsamhet. I motionen begärs att det snarast skapas sådana förutsättningar att borrningar efter olja kan komma i gång i Östersjön. Vidare bör, menar motionärerna, en långsiktig svensk strategi för framgångsrik oljeutvinning i Östersjön formuleras utan dröjsmål.
Regeringen meddelade under år 1988 med stöd av lagen (1966:314) om kontinentalsockeln fem tillstånd för prospektering efter olja och gas på svensk kontinentalsockel i framför allt Östersjön. Tre av tillstånden har upphört att gälla.
Det ena av de ännu gällande tillstånden omfattar undersökningar genom geofysiska och andra mätningar. Innehavarna av detta tillstånd ansökte hösten 1989 -- såsom ansökan slutligt kom att utformas -- dels om att få tillståndet "uppgraderat" till att även omfatta möjlighet till provborrning, dels om att få inrätta anläggning för provborrning inom ett område benämnt Klints bank öster om Gotland. Efter remissbehandling m.m. överlämnade SGU ärendet till regeringen (Näringsdepartementet) för prövning sommaren 1991. Ett beslut i ärendet förutses under våren 1993.
Också det andra ännu gällande tillståndet avser undersökningar genom geofysiska och andra mätningar men därutöver även borrning. Tillståndet, som omfattar ett område öster och sydost om Gotland, löper ut den 31 december 1993. Om det under tillståndstiden påvisas en borrvärd struktur och om -- i så fall -- tillståndshavarna avser att undersöka denna genom borrning förlängs efter anmälan tillståndstiden med två år. För att få inrätta anläggning för provborrning krävs regeringens medgivande; någon ansökan härom har inte inlämnats till regeringen.
Utskottet konstaterar att det ansökningsärende som rör oljeprospektering i Östersjön bereds inom regeringskansliet. Samtidigt vill utskottet erinra om att Sverige -- med utgångspunkt i den s.k. Helsingforskonventionen -- tillsammans med övriga Östersjöstater arbetar för en förbättrad miljö i Östersjön. Inom ramen för denna konvention har antagits rekommmendationer om bl.a. krav som bör uppställas vid offshore-verksamhet.
Vad härefter gäller frågan om behovet av en svensk strategi för oljeutvinning vill utskottet påminna om de möjligheter som står till buds för envar av marknadens aktörer att -- om han bedömer potentialen gynnsam -- vidta erforderliga åtgärder, innefattande ansökan om tillstånd för prospektering. Något behov av statlig oljeutvinningsstrategi torde mot denna bakgrund knappast föreligga, vare sig för land- eller marinbaserad utvinning. Med vad som nu har anförts avstyrker utskottet motion 1992/93:N250 (nyd).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande geologisk undersökningsverksamhet m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 13 punkt G11 och med avslag på motion 1992/93:N316 yrkande 18 till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 131245000 kr,
2. beträffande statens engagemang i prospekteringsverksamheten att riksdagen avslår motionerna 1992/93:N292, 1992/93:N300 yrkande 1 och 1992/93:N301 yrkande 2 i ifrågavarande del, res. 1 (s)
3. beträffande baskartering att riksdagen avslår motion 1992/93:N300 yrkande 2, res. 2 (s)
4. beträffande mineralkontor att riksdagen avslår motion 1992/93:N310,
5. beträffande mineraljakt att riksdagen avslår motion 1992/93:N300 yrkande 3, res. 3 (s)
6. beträffande sanering av gruvavfall att riksdagen avslår motion 1992/93:N277,
7. beträffande oljeutvinning i Östersjön att riksdagen avslår motion 1992/93:N250. res. 4 (nyd)
Stockholm den 1 april 1993
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Axel Andersson (s), Gudrun Norberg (fp), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Leif Marklund (s), Bengt Dalström (nyd), Mats Lindberg (s), Olle Lindström (m), Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s), Lennart Daléus (c), Henrik S Järrel (m) och Roland Lében (kds).
Reservationer
1. Statens engagemang i prospekteringsverksamheten (mom.2)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.5 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill betona att prospekteringsverksamhet syftar till att ge grunden för den mineralutvinning som skall bedrivas i framtiden. Generellt sett är prospektering en långsiktig investering med ett högt risktagande, som samtidigt är svår att göra kortsiktigt lönsam. Faran är därför uppenbar att malmletning som bedrivs av företagen reduceras vid låga malmpriser och dålig lönsamhet och att den koncentreras till prospektering i omedelbar närhet till befintliga gruvor, s.k. närprospektering. Utskottet erinrar om att staten under den senare delen av 1980-talet -- genom NSG -- i stort sett ensam har fått bedriva prospektering utanför de redan väl undersökta områdena, fältprospektering, och letning efter industrimineral.
Det bör också påminnas om att det i flertalet andra länder utövas någon form av övergripande statlig prospektering. I många fall kompletteras den med subventioner till enskilda företags prospektering eller lämnas sådana subventioner som alternativ. Normalt anses det ta i bästa fall omkring tio år från ett beslut om prospektering till dess att en gruva kan vara i drift. Därför konstaterar utskottet att tiden nu är knapp för att genom prospektering kunna bibehålla en gruvindustri i Sverige med nuvarande betydelse och storlek. Att -- som regeringen nu gör -- helt nedrusta statens medverkan i prospekteringen måste, menar utskottet med instämmande i vad som sägs i motion 1992/93:N300 (s), anses aningslöst.
Vidare vill utskottet beröra den statliga prospekteringens betydelse för företag i industrimineralbranschen, en bransch som omsättningsmässigt är större än den traditionella malmbrytningen. Industrimineralföretagen bedriver i princip ingen egen prospektering. För sin utveckling och därmed överlevnad är de därför helt beroende av de statliga insatserna. Det bör påpekas att Sverige för närvarande har en betydande import av industrimineral, detta trots att vår berggrund har mycket hög potential för sådana fyndigheter.
Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla att malmreserverna nu snabbt minskar. Denna omständighet och det faktum att Sverige har goda förutsättningar för nya fynd borde göra det naturligt med en kraftigt ökad satsning på prospektering. Hittills har emellertid den totala prospekteringen i landet avsevärt reducerats från ca 205 miljoner kronor år 1981 till ca 120 miljoner kronor år 1990 (löpande penningvärde). För att svensk gruvhantering skall kunna överleva på sikt måste vi hitta lika mycket malm som bryts. Utskottet föreslår därför att 100 miljoner kronor anslås till statliga insatser för prospekteringsverksamheten. Genom ett beslut av denna innebörd blir motionerna 1992/93:N300 (s), 1992/93:N301 (s) och 1992/93:N292 (s) tillgodosedda, de båda förstnämnda i här aktuellt avseende.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande statens engagemang i prospekteringsverksamheten att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:N292, 1992/93:N300 yrkande 1 och 1992/93:N301 yrkande 2 i ifrågavarande del till Prospektering för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 100000000 kr och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Baskartering (mom.3)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.6 som börjar med "Det kan" och slutar med "aktuellt avseende" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att SGU ytterligare utökar baskarteringsverksamheten i Norrbottens och Västerbottens län. Avsikten med riksdagens beslut våren 1992 var att få fram ett informationsunderlag för prospekterande företag. Med nuvarande direktiv för baskarteringen i dessa län kommer SGU:s uppdrag att vara slutfört först år 2010. Även om en rimlig prioritering görs, kommer områden där prospektering redan nu pågår -- genom Boliden Mineral AB, Cogema och Terra Mining AB -- inte att vara färdigkarterade förrän åren 1996 eller 1997. Det finns, menar utskottet, risk för att tiden är för knapp för att prospekteringen skall kunna ge resultat med den påföljd att gruvverksamheten tvingas upphöra.
Genom ett uttalande av riksdagen i linje med vad utskottet nu har sagt blir motion 1992/93:N300 (s) tillgodosedd; motionen tillstyrks alltså såvitt gäller frågan om baskartering.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande baskartering att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N300 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Mineraljakt (mom.5)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Mineraljakt är benämningen på en organiserad pristävling med syfte att stimulera allmänheten att -- som komplement till den yrkesmässiga prospekteringen -- leta efter malm, industrimineral och nyttosten. Enligt utskottets uppfattning är denna verksamhet av stor betydelse, inte minst när det gäller nyttosten. Det är mot denna bakgrund angeläget att finna former som garanterar en fortsatt verksamhet för mineraljakterna.
Utskottet anser att det finns behov av fler aktörer i verksamheten. Mot denna bakgrund förefaller det ändamålsenligt att Norrlandsfonden ges i uppgift att som huvudman samordna de olika intressenterna. Norrlandsfonden har genom tidigare engagemang redan erfarenhet av mineraljakt. Denna omständighet och det förhållandet att Norrlandsfonden har omfattande kontakter med företag och myndigheter innebär att fonden skulle kunna bli lämplig huvudman för utveckling av mineraljakten i Sverige. Norrlandsfonden bör därför tillföras medel för denna samordning. Regeringen bör anmodas att för riksdagen lägga fram förslag med denna inriktning. Genom ett uttalande av riksdagen i enlighet härmed blir motion 1992/93:N300 (s) tillgodosedd såvitt nu är i fråga.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande mineraljakt att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N300 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Oljeutvinning i Östersjön (mom.7)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.9 som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "motion 1992/93:N250 (nyd)" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning visar behandlingen av de refererade ansökningsärendena vikten av att en framsynt oljeutvinningspolitik för Sverige snarast läggs fast. Oljan i Östersjön är av hög kvalitet med låg svavelhalt. Därtill anses den finnas i sådan mängd att utvinning kan bli av stor betydelse för den svenska ekonomin, bl.a. genom att handelsbalansen förbättras. Utskottet menar vidare att sysselsättningseffekten av en utvinningsverksamhet inte bör underskattas. Av särskilt intresse är att någon belastning på statens budget inte uppkommer; borrningen finansieras av berörda bolag. Utskottet, som noterar att den ansökan som nu är under beredning ingavs år 1989, välkomnar beskedet att ett beslut i ärendet kan förväntas föreligga under våren 1993.
Med instämmande i vad som anförs i motion 1992/93:N250 (nyd) anser utskottet att regeringen sålunda bör anmodas att snarast utarbeta förslag till en strategi för svensk oljeutvinning i Östersjön. Motionen tillstyrks följaktligen.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande oljeutvinning i Östersjön att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N250 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.