Mineralförsörjning och minerallagstiftning

Betänkande 1990/91:NU23

Näringsutskottets betänkande 1990/91:NU23

Mineralförsörjning och minerallagstiftning

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Bilaga

1990/91
NU23

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1990/91:100 bilaga 14 (industridepartementet) punkterna
D 1--D 5, som gäller anslag till Sveriges geologiska undersökning (SGU),
bergsstaten och nämnden för statens gruvegendom (NSG),

dels -- helt eller delvis -- elva motioner från allmänna motionstiden om
bl.a.
resurser för SGU och NSG,
Mittnordenprojektet,
maringeologisk kartering,
geovetenskaplig informationsbank,
prospekteringsverksamheten,
mineraljakt,
ändringar i minerallagstiftningen.

Utskottet föreslår på eget initiativ ett par redaktionella ändringar i den
nya minerallagen (1991:45), vilken träder i kraft den 1 juli 1992.

Upplysningar i anslutning till frågan om maringeologisk kartering har inför
utskottet lämnats av företrädare för industridepartementet och SGU, främst
statssekreterare Lars Ljung resp. generaldirektör JanOlof Carlsson.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till myndigheterna på
mineralområdet. I två motioner (m, fp; m) begärs att resurser skall föras över
från NSG till SGU för finansiering av Mittnordenprojektet. De avstyrks av
utskottet men får stöd i en reservation (m, fp, mp). I denna stöds samtidigt
kraven i den ena motionen (m, fp) på en motsvarande omfördelning för
ytterligare resurser till SGUs utökade maringeologiska kartering; krav som
också de avstyrks av utskottet. I det senare avseendet föreligger en separat
reservation (c).

Mineraljakt är en organiserad pristävling som syftar till att allmänheten
skall stimuleras att söka efter nya fyndigheter av malm m.m. I fem motioner (s,
fp, c, v) tas frågan om den framtida finansieringen upp. Utskottet utgår från
att regeringen prövar möjligheten att bidra till finansieringen av Norrlands
mineraljakt och Bergslagens mineraljakt med regionalpolitiska medel.

Övergripande frågor rörande prospekteringsverksamheten har tagits upp i flera
motioner. I en av dessa (m, fp), som berör statens uppgifter på området,
förespråkas ett -- inledningsvis statligt -- bolag med uppgift att medverka
till ökad affärsmässighet inom prospekteringen. Motionen avstyrks i denna del
men följs upp i två reservationer (m, fp; mp).

Två motioner innehåller yrkanden om minerallagstiftningen. Dessa avstyrks av
utskottet. I en reservation begärs att den nya minerallagen inte, som riksdagen
har beslutat, skall träda i kraft den 1 juli 1992 utan i stället upphävas.
Önskvärda ändringar skulle i stället göras i de nu gällande lagarna på området.
Andra reservationer syftar till förbud mot mineralprojekt i vissa naturområden
(fp, v, mp; m), avskaffande av systemet med kronoandel i mineralfyndigheter (m,
fp; mp) och återinförande av jordägaravgäld (m, fp).

Propositionen

I proposition 1990/91:100 bilaga 14 (industridepartementet) framlägger
regeringen -- efter föredragning av industriminister Rune Molin -- förslag om
anslag under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1991/92 m.m. Under här angivna
rubriker föreslås:

D 1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet
m.m. (s. 65--72)
att riksdagen
1. godkänner att den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom
Sveriges geologiska undersöknings och bergsstatens ansvarsområden skall vara i
enlighet med vad föredragande statsrådet förordat i avsnittet Förslag,
2. till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet
m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 103379000 kr.

D 2. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning
(s. 72 f.)
att riksdagen
1. till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 10000000 kr.,
2. godkänner de riktlinjer för resurstilldelning för budgetåren 1992/93 och
1993/94 som angetts.

D 3. Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning (s. 73
f.)
att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig
forskning för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 4000000
kr.

D 4. Statens gruvegendom: Prospektering m.m. (s. 74--76)
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda staten
ekonomisk förpliktelse i samband med nämndens för statens gruvegendom
verksamhet som innebär åtaganden [om] högst 35000000 kr. för budgetåret
1992/93,
2. till Statens gruvegendom: Prospektering m.m. för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 56300000 kr.

D 5. Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m.m. (s.76f.)
att riksdagen till Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
7481000kr.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1990/91:N205 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari -- med motivering i motion
1990/91:Jo705 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lagändringar så att mineralprospektering inte kan
förekomma i områden som åtnjuter ett långsiktigt naturskydd.

1990/91:N209 av Roland Brännström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av
prospekteringsavgift.

1990/91:N229 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undersökning av gamla
borrkärnor med ny teknik.

1990/91:N239 av Karin Falkmer (m) och Lars De Geer (fp) vari yrkas att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad
avgiftsfinansiering för SGU,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
samlad informationsbank för all geoinformation som framställts för
anslagsmedel,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den
statliga prospekteringsverksamheten och NSG,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
avskaffande av kronoandelssystemet,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
stärkning av markägarens rätt,
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svensk
medverkan i Mittnordenprojektet,
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade
anslag till maringeologin,
8. till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet
m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 111379000 kr. i
enlighet med vad i motionen anförts,
9. till Statens gruvegendom: Prospektering m.m. för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 48842000 kr. i enlighet med vad i
motionen anförts,
10. till Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m.m. för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 6939000 kr. i enlighet med vad i
motionen anförts,
11. upphäver den nya minerallagen innan den hinner träda i kraft,
12. hos regeringen begär justering av 1974 års gruvlag och 1974 års
minerallag i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:N270 av Eva Björne m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen anslår
7000000 kr. till Mittnordenprojektet för budgetåret 1991/92 att finansieras
genom motsvarande reduktion av föreslaget anslag till prospektering, i enlighet
med vad som i motionen anförts.

1990/91:N271 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt organisation och
finansiering av svensk mineraljakt.

1990/91:N272 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att nämnden för statens gruvegendom (NSG) omedelbart
bör utlokaliseras till Malå.

1990/91:N304 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna
till fortsatt mineraljakt.

1990/91:N305 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
insatserna i prospekteringskedjan måste förskjutas i riktning mot ökad
baskartering, malmgeologisk forskning och utveckling samt basprospektering,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utlokalisering av NSG och SGU till Malå,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
mineraljakt,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd
till mineraljakt.

1990/91:N341 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen
1. beslutar att till mineralprospektering anslå ytterligare 15 milj.kr.
utöver vad regeringen föreslagit,
2. beslutar att ett särskilt program för "mineraljakt" bör genomföras åren
1991--1995,
3. beslutar att till "mineraljakt" för nästkommande budgetår anslå 0,9
milj.kr.,
4. hos regeringen begär förslag om åtgärder så att prospekteringsvolymen kan
öka i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
särskild uppmärksamhet skall ägnas åt prospekteringsinsatser i stödområdet.

1990/91:N342 av Martin Olsson (c) och Karin Israelsson (c) vari yrkas att
riksdagen
1. beslutar om oförändrat statligt stöd till Norrlands och Bergslagens
mineraljakt för budgetåret 1991/92,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
mineraljakterna skyndsamt bör presentera förslag om framtida organisation och
finansiering.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Mineralråvarukommittén

Hösten 1989 framlade mineralråvarukommittén sitt betänkande (SOU 1989:92 med
rapportdel SOU 1989:93) Prospekteringspolitik. I detta lämnas ett antal förslag
inom tre områden, nämligen dels utbildning, forskning och utveckling, dels
kartering, dels prospektering. En sammanfattning av kommitténs överväganden och
förslag finns återgiven i betänkandet 1989/90:NU31 (s. 5 f.). Vidare har en del
av dess rekommendationer redovisats i betänkandet 1990/91:NU7 (s. 6f.).
Kommittébetänkandet har remissbehandlats. Regeringen har tillkännagivit sin
avsikt att senare lägga fram förslag om den framtida omfattningen och
inriktningen av den statliga prospekteringsverksamheten.

Maringeologisk kartering

Den systematiska geologiska undersökningsverksamhet som bedrivs vid Sveriges
geologiska undersökning (SGU) avser både landbaserad och maringeologisk
kartering. Den senare är inriktad på en kartläggning av den svenska
kontinentalsockeln. Denna omfattar ca 30 % av Sveriges totala areal. Omkring 9
% av kontinentalsockeln har hittills undersökts. Hösten 1988 presenterade SGU
förslag till utökad maringeologisk kartering som skulle möjliggöra en
produktion av ett kartblad per år, att jämföra med dittillsvarande ett blad per
tre år. Härvid förutsatte SGU att karteringen skulle kunna vara slutförd inom
en period av 45 år. Förslaget innefattade också en bedömning av resursbehovet i
form av nytt fartyg, mät- och processeringssystem samt medel för själva
driften. Våren 1989 beviljade riksdagen medel om 30 milj.kr. för inköp av
fartyget (prop. 1988/89:100 bil. 14, 1988/89:NU21).

SGU anskaffade hösten 1989 ett begagnat fartyg till ett belopp -- inklusive
ombyggnadskostnader men exklusive vissa kostnader för utrustning -- av ca 21
milj.kr.; det tidigare undersökningsfartyget avyttrades. Förutom att kunna
effektivt bedriva den reguljära maringeologiska karteringen räknar SGU nu med
att kunna konkurrera om förhållandevis stora marina uppdrag på den öppna
marknaden. Satsningen ger även möjligheter till modellförsök inför SGUs
eventuella anskaffning av ett generellt geografiskt informationssystem.

Våren 1990 behandlade riksdagen frågan om hur det nyanskaffade fartyget
skulle utnyttjas; riksdagen sade sig utgå från att regeringen skulle återkomma
med förslag om hur en utökad maringeologisk kartering skulle kunna genomföras
fr.o.m. budgetåret 1990/91. I ett sådant förslag borde också hänsyn tas till
kostnaderna för det av SGU planerade miljökemiska analysprogrammet. Vidare
borde utrymme beredas för undersökningsfartygets driftskostnader under
budgetåret 1989/90 (1989/90:NU31 s. 25, rskr. 190). Med anledning av riksdagens
uttalande föreslog regeringen hösten 1990 att SGU skulle tilldelas ett
reservationsanslag på 2,8 milj.kr. för att en snabbare maringeologisk kartering
och ett miljökemiskt program skulle kunna påbörjas redan under budgetåret
1990/91. Medlen avsågs vidare täcka fartygets ökade driftskostnader under
budgetåret 1989/90. På näringsutskottets hemställan beslutade riksdagen i
enlighet med regeringens förslag (prop. 1990/91:25, 1990/91:NU17 s. 8).

Mittnordenprojektet

Syftet med Mittnordenprojektet är att åstadkomma ett modernt geovetenskapligt
basmaterial som grund för prospektering efter malmer och industrimineral samt
för fysisk planering, jord- och skogsbruk och geomedicinsk tillämpning.
Geologiska, geofysiska och geokemiska metoder kommer härvid till användning.
Mittnordenprojektet bedrivs i samarbete mellan Finland, Norge och Sverige och
utgör en fortsättning på Nordkalottenprojektet, som genomfördes åren
1980--1987. Geografiskt omfattar projektet området mellan den 66:e och den 63:e
breddgraden, dvs. ungefär mellan Ammarnäs--Boden--Haparanda i norr och
Östersund--Örnsköldsvik i söder. I området ingår också Bottniska viken och
norra delen av Bottenhavet. Projektet beräknas bli genomfört under en
sexårsperiod. Kostnaderna för Sveriges del har beräknats till ca 71 milj.kr.,
vilket gör drygt 12 milj.kr. per år. Totalt skulle kostnaderna för de
deltagande länderna uppgå till 180 milj.kr.

Frågan om resurser för projektet behandlades av riksdagen senast våren 1990.
Näringsutskottet uttalade därvid (1989/90:NU31 s. 12 f.) liksom tidigare att
Mittnordenprojektet är ett intressant nordiskt samarbetsprojekt, vars resultat
kan komma till nytta inom flera olika samhällsområden. Utskottet vidhöll sin
uppfattning att berörda organ och företag, regionalt och lokalt, borde bidra
till finansieringen. Därmed tillbakavisades en motion (m) med förslag om
finansiering av projektet genom en nedskärning av NSGs anslag. Motionen fick
stöd i en reservation (m). Riksdagen följde utskottet.

Mineraljakt

Mineraljakten är en organiserad pristävling med syfte att allmänheten skall
stimuleras att -- såsom ett komplement till den yrkesmässiga prospekteringen --
söka efter uppslag till förekomster av malm, industrimineral och nyttosten.
Enskilda personer kan portofritt skicka in stenprover till en
uppsamlingscentral för yrkesmässig bedömning. Mineraljaktsuppslagen kommer ofta
från områden där prospektering inte har bedrivits av
prospekteringsorganisationerna. Mineraljakten kan ge upphov till ny industriell
verksamhet och bidra till ökad livslängd hos redan etablerad sådan; därutöver
kan den ge vissa sysselsättningseffekter. Vidare får deltagarna
naturupplevelser och ökad kännedom om landets geologi. Idén är hämtad från
Finlands "folkmalmsletning". De första tävlingarna i Sverige startade år 1967.
Utredningen om vissa frågor inom mineralområdet har i betänkandet (Ds I 1986:7)
Utveckling av landets organiserade mineraljakter lämnat en närmare redogörelse
för verksamheten. Numera är mineraljakten organiserad i tre regionala enheter.

Norrlands mineraljakt finansierades fram till år 1987 av Norrlandsfonden.
Från år 1988 är den samordnad under huvudmannaskap av länsstyrelserna i
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Budgetåret
1990/91 disponeras 1,4 milj.kr., varav 0,9 milj.kr. utgörs av statliga medel
från industridepartementets anslag D7, Program för utökad prospektering.
Detta program avslutades den 1juli 1990. Resterande 0,5 milj.kr. finansieras
genom stöd från länsstyrelser och landsting. Härtill kommer en prissumma av
sammanlagt 250000 kr., som bekostas genom bidrag från Norrlandsfonden,
länsstyrelserna, kommuner och banker. Enligt en utvärdering av Norrlands
mineraljakt, genomförd av Sveriges Geologiska AB (SGAB) och publicerad hösten
1990, har under en dryg tjugoårsperiod värden för nästan 1,9 miljarder kronor
påvisats. Kostnaderna för samma period beräknas uppgå till 109 milj.kr. De
viktigaste fyndigheterna utgörs av uran, zink och kvartsit.

Bergslagens mineraljakt startade år 1980 med utvecklingsfonden i Örebro län
som huvudman. Verksamheten finansieras till hälften med centralt statligt stöd,
till hälften med medel från länsstyrelsen och utvecklingsfonden. För
treårsperioden 1988--1990 har 5milj.kr. beräknats, varav 2,5 milj.kr. utgörs
av centralt statligt stöd. Totalt har mineraljakten i Bergslagen sedan starten
år 1980 kostat 8milj.kr. Som ett resultat av mineraljakten uppges drygt
tiotalet lovande uppslag ha kommit fram. Av dessa har hittills fyra fynd lett
till exploatering. Enligt en utvärdering genomförd av SGU och redovisad hösten
1990 ingår rosa kalcitmarmor, grafit, kalksten och fältspat i fyndigheterna.
Värdet av enskilda fyndigheter varierar avsevärt. I enstaka fall uppskattas de
till över 100 milj.kr. Administration, provgranskning m.fl. uppgifter beräknas
ha sysselsatt motsvarande tre årsarbetskrafter.

Värmlands mineraljakt, som är den senast tillkomna av de tre organiserade,
genomförs separat i regi av länsstyrelsen i Värmlands län. Ett flertal mindre
guldfyndigheter undersöks, varav en beräknas kunna ge en nettovinst på 12
milj.kr.

Utskottet

Verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning m.m.

Riktlinjer

I budgetpropositionen (bil. 14 s. 64--73) behandlas verksamheten vid Sveriges
geologiska undersökning (SGU) m.m. SGU är den centrala förvaltningsmyndigheten
för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering. Vidare är
SGU chefsmyndighet för bergsstaten, som är regional förvaltningsmyndighet för
frågor om landets mineralhantering.

Regeringen hemställer om riksdagens godkännande av föreslagna riktlinjer för
Sveriges geologiska undersökning och bergsstaten. De innefattar bl.a. att den
systematiska geologiska undersökningsverksamheten skall prioriteras inom ramen
för den anslagsfinansierade verksamheten. För den landbaserade delen av denna
verksamhet skall gälla att Sverige år 2020 skall ha undersökts på ett sådant
sätt att geologisk information finns tillgänglig för de 75% av landets yta
där behoven är störst. Som målår för den maringeologiska karteringen anges år
2050. Vidare skall ett avgiftssystem för SGUs tjänster införas för finansiering
av resursökningar. Bergsstatens verksamhet skall helt finansieras genom de
gruvrättsliga avgifterna.

Regeringen anser (s. 69 f.) att det i huvudsak är en uppgift för samhället
att tillhandahålla grundläggande geologisk information och att denna verksamhet
även i fortsättningen bör finansieras med anslagsmedel. Kostnader för
anpassning, bearbetning och tillhandahållande av viss information bör däremot
betalas av användarna. Det är enligt regeringens uppfattning angeläget att
intäktsfinansieringen ökas.

Ett uttalande av riksdagen om att SGU bör tillåtas ta betalt för sina
tjänster efter marknadsmässiga principer begärs i motion 1990/91:N239 (m, fp).
Motionärerna anser vidare att SGU inte borde behöva inleverera eventuella
överskott till statskassan. De erinrar om att geologisk kunskap kommer till
allt större användning inom olika samhällsområden som miljö och hälsa, fysisk
planering och markanvändning. En snabbare karteringstakt skulle, menar de,
kunna åstadkommas genom ökad avgiftsfinansiering.

SGU har i sin treårsplan för perioden 1991/92--1993/94 redovisat (bil. 12)
möjligheter för överföring av anslagsfinansierad verksamhet till
avgiftsfinansierad. Sammanfattningsvis anför SGU att det endast marginellt
finns förutsättningar för en sådan åtgärd.

Enligt vad utskottet har inhämtat är användarna av SGUs produktion knappast
villiga att genom avgifter finansiera insamlingen av basmaterial. Däremot kan
man vara villig att betala för bearbetning av sådant material. SGU utför redan
i dag sådan bearbetning på uppdragsbasis och myndigheten får förfoga över det
belopp, för närvarande ca 9 milj.kr. årligen, som inflyter från denna
verksamhet. Priserna sätts av SGU. Den nya avgift som regeringen nu föreslår är
bl.a. avsedd att täcka SGUs kostnader för inköp av -- tidigare kostnadsfria --
djupdata från sjöfartsverket. Det är i huvudsak nyttjanderätten till uppgifter
ur SGUs databaser som skall avgiftsbeläggas.

Av den utredning som har genomförts inom SGU framgår att möjligheterna till
ökad finansiering genom avgifter är begränsade. Det kan därför finnas risk att
en fullt ut genomförd avgiftsfinansiering skulle innebära att takten i
karteringen blir avsevärt långsammare. Utskottet ansluter sig till vad
regeringen har anfört om principerna för finansiering av SGUs olika
verksamheter. Propositionens förslag till riktlinjer tillstyrks, och motion
1990/91:N239 (m, fp) avstyrks i berörd del.

Anslagsfrågor m.m.

I propositionen (s. 70 f.) föreslås till geologisk undersökningsverksamhet
m.m. ett ramanslag på drygt 103 milj.kr. för budgetåret 1991/92. Medlen har
beräknats med utgångspunkt i att den regionala systematiska undersökningen
skall prioriteras och att planen för utökad maringeologisk kartering skall
fullföljas. Regeringen anser att de ökade resurser som krävs för finansieringen
av den regionala undersökningen och köp av djupdata bör skapas genom en
kombination av förbättrad produktivitet (1,5 % per år) samt breddat och ökat
avgiftsuttag.

I två motioner begärs, för att Mittnordenprojektet skall kunna realiseras,
att SGUs undersökningsverksamhet skall tillföras 7 milj.kr. utöver vad
regeringen har förordat. Motionärerna anser att finansieringen kan möjliggöras
genom en motsvarande minskning av anslaget till NSG för prospektering m.m. I
den ena av motionerna förespråkas dessutom att medel från det nyssnämnda
anslaget och från NSGs anslag för förvaltning -- sammanlagt 1milj.kr. --
omfördelas till SGU för den utökade maringeologiska verksamheten.

Utskottet tar inledningsvis upp frågan om Mittnordenprojektet, för vilket en
sammanfattande redovisning har lämnats i det föregående (s.6). I
propositionen (s. 71) hänvisas till vad riksdagen uttalade i ämnet våren 1989
(1988/89:NU21 s. 9 f.). Den svenska finansieringen av projektet borde ske genom
att berörda regionala organ och forskningsorgan omfördelade sina resurser för
deltagande i projektet. Likaså borde kommuner, organisationer och företag kunna
bidra till finansieringen. SGU har, enligt vad som sägs i propositionen, inte
redovisat någon sådan finansiering.

Av SGUs anslagsframställning för treårsperioden 1991/92--1993/94 framgår att
myndigheten har förordat ett budgetalternativ som innebär en resursökning med
omkring 50 %. Bland nya verksamheter som föreslås är Mittnordenprojektet, för
vilket ca 13,9 milj.kr. för vart och ett av budgetåren begärs.

Ett tillkännagivande av riksdagen om att Sverige bör medverka i
Mittnordenprojektet krävs i motion 1990/91:N239 (m, fp). I samma motion liksom
i motion 1990/91:N270 (m) föreslås också att riksdagen skall anvisa 7 milj.kr.
för ändamålet med motsvarande reducering av medel för prospektering m.m.
Motionärerna åberopar vad mineralråvarukommittén (MIR) har anfört i sitt
betänkande (SOU 1989:92) om behovet av kartering för prospektering och finner
att den kartläggning som MIR därvid har förordat överensstämmer med den som
Mittnordenprojektet avses omfatta.

Riksdagen behandlade våren 1990 en motion (m) om Mittnordenprojektet med
motsvarande syfte. Det belopp som SGU vid denna tidpunkt ansåg erforderligt för
det första projektåret uppgick till 12,5 milj.kr. Utskottet ansåg (1989/90:NU31
s. 12f.) att det knappast lät sig göra att bereda utrymme för nya insatser av
denna omfattning inom NSGs anslag på 49 milj.kr. Vidare anförde utskottet att
riksdagen vid behandlingen av den aviserade propositionen om den framtida
prospekteringsverksamheten torde få återkomma till frågan om insatser för
sådana grundläggande geovetenskapliga undersökningar som Mittnordenprojektet
var ett exempel på. En reservation (m) avgavs till förmån för yrkandet i
motionen.

Vad gäller frågan om den utökade maringeologiska karteringen framgår av det
föregående (s. 5) att SGU -- genom användning av sitt nyinköpta och utrustade
fartyg för ändamålet och genom ökade driftsmedel -- avses kunna påskynda
karteringen av den svenska kontinentalsockeln. I den nu framlagda propositionen
anmäls att SGU anser att en ökning av anslaget med 6489000kr. för
budgetåret 1991/92 är nödvändig för att den plan som riksdagen har ställt sig
bakom skall kunna fullföljas. Enligt regeringens uppfattning bör emellertid den
fullt utbyggda karteringen kunna genomföras inom ramen för en höjning av
driftskostnaderna med 4305000 kr.

De medel som regeringen har beräknat för den maringeologiska verksamheten är
inte tillräckliga, hävdas det i motion 1990/91:N239 (m, fp). Efter år 1988, då
SGU presenterade sin ursprungliga kalkyl, har ytterligare kostnader tillkommit.
Dessa har regeringen inte beaktat i sitt förslag, heter det vidare. Således har
inte SGUs krav i fråga om kompensation för det miljökemiska analysprogrammet,
löneökningar för geovetenskaplig personal, driftkostnader för fartyget m.m.
blivit tillgodosedda. Motionärerna begär att riksdagen skall anvisa
1milj.kr. för ändamålet till SGU utöver vad regeringen har föreslagit.

I fråga om Mittnordenprojektet kan utskottet inte finna att nya skäl har
åberopats som motiverar ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida.
Projektet är avsett att omfatta en period av sex år. Den av motionärerna nu
föreslagna finansieringen gäller endast för nästkommande budgetår; hur
projektet långsiktigt skulle bekostas har inte antytts. Motionerna 1990/91:N239
(m, fp) och 1990/91:N270 (m) i berörda delar avstyrks med vad som nu har sagts.

Det har vid behandlingen i utskottet klargjorts att SGUs beräkningar i fråga
om medel till den utökade maringeologiska karteringen har ingått i regeringens
underlag vid beredningen av ärendet. Regeringen har emellertid gjort en annan
bedömning än SGU när det gäller resursbehovet. Utskottet ansluter sig till
regeringens uppfattning. I den mån ytterligare medel skulle erfordras bör dessa
kunna erhållas genom omfördelning inom myndigheten. Skulle kapacitet finnas för
uppdragsverksamhet för det nyinköpta fartyget har utskottet ingen invändning
mot att intäkter från sådan verksamhet bidrar till finansieringen av
karteringsarbetet. Med vad som nu har anförts avstyrker utskottet motion
1990/91:N239 (m, fp) såvitt den gäller maringeologisk kartering.

I fråga om verksamheten vid SGU m.m. föreslår regeringen dels ett anslag av
10 milj.kr. för utrustning för budgetåret 1991/92, dels riktlinjer för
resurstilldelning för de två därnäst följande budgetåren. Vidare föreslås ett
anslag på 4 milj.kr. till geovetenskaplig forskning. Utskottet tillstyrker
propositionen i denna del.

Övriga frågor

Ett centrum för geovetenskaplig information bör inrättas hos SGU, anser
upphovsmännen till motion 1990/91:N239 (m, fp). Enligt deras uppfattning skulle
tillkomsten av ett sådant innebära en effektivisering av karteringsarbetet.
Motionärernas yrkande tar sikte på den information som har framställts på basis
av anslagsmedel. De påpekar att geologisk basinformation produceras inte bara
av SGU utan även av nämnden för statens gruvegendom (NSG) och Sveriges
Geologiska AB (SGAB). I fråga om information vars framställning har
finansierats med uppdragsmedel begär de en utredning av i vilken utsträckning
även sådant material kan tillföras SGU.

Såsom tidigare har framgått (s. 8) är SGUs insamling av basinformation
mestadels anslagsfinansierad. I särskilda fall kan produktionen vara föranledd
av ett uppdrag och sålunda finansierad genom avgifter. Anpassning och
bearbetning av basinformationen genomförs vanligen på uppdrag. NSGs och SGABs
produktion av geologisk information sker huvudsakligen på kommersiell basis.
Enligt vad utskottet har inhämtat finns inga hinder för SGU att efter
överenskommelse med -- och eventuellt ersättning till -- rättighetsinnehavarna
tillgodogöra sig det uppdragsfinansierade materialet för det angivna syftet.
Vidare är inom SGU ett georegister under uppbyggnad. Detta visar vilka områden
i landet som har varit föremål för olika typer av geologiska undersökningar och
vem som har ansvarat för dessa.

Utskottet kan instämma i vad som i motionen anförts om fördelarna med att
geovetenskaplig information samlas till ett ställe. Det har emellertid
framkommit att sådan information som har framtagits med anslagsfinansiering --
och som yrkandet uttryckligen tar sikte på -- endast i begränsad omfattning
finns utanför SGU. Vidare torde det hos SGU uppbyggda georegistret i huvudsak
fylla den funktion som avses i motionen. Mot den bakgrunden ter sig
motionsförslaget mindre angeläget. Utskottet menar därför att det inte finns
skäl för något uttalande av riksdagen med den innebörd som begärs i motion
1990/91:N239 (m, fp), som alltså avstyrks i berörd del.

Prospekteringsverksamhet m.m.

Anslagsfrågor rörande NSG

NSGs uppgift är bl.a. att förvalta gruvegendom som tillhör staten och -- när
så är lämpligt -- utöka den genom prospekteringsverksamhet. Särskilt skall NSG
ta initiativ till åtgärder för att förbättra det ekonomiska utbytet av
gruvegendomen, besluta i frågor om kronoandel och bereda ärenden om statligt
stöd för prospektering. Som har framgått tidigare (s. 5) har
mineralråvarukommittén i sitt betänkande (SOU 1989:92) Prospekteringspolitik
lagt fram förslag på detta område. Regeringen anför att statlig
prospekteringsverksamhet genom NSG bör bedrivas även fortsättningsvis. Den
framtida omfattningen och inriktningen av verksamheten bör dock bli föremål för
ytterligare överväganden, sägs det i propositionen. Regeringen avser att senare
återkomma med förslag i frågan. Redan nu föreslås dock att den av nämnden
bedrivna prospekteringsverksamheten koncentreras till områden som har goda
geologiska förutsättningar och som ligger i eller intill regioner med en
infrastruktur som kan tillgodose en gruvverksamhets behov. I propositionen
förordas (s. 74--76) att till medel för prospektering m.m. anvisas ett
belopp av 56,3 milj.kr. för budgetåret 1991/92. Vidare begär regeringen ett
bemyndigande att under budgetåret 1991/92 ikläda staten ekonomisk förpliktelse
i samband med NSGs verksamhet för åtaganden om högst 35 milj.kr. för budgetåret
1992/93.

Enligt motion 1990/91:N239 (m, fp) borde NSGs anslag för prospektering m.m.
minskas med 7458000 kr. i förhållande till regeringens förslag. Yrkandet är
kopplat till det i det föregående (s. 10) behandlade förslaget om anslag till
SGU för utökad maringeologisk kartering och medverkan i Mittnordenprojektet.
Även i motion 1990/91:N270 (m) förespråkas en omfördelning av anslagen till
förmån för det sistnämnda projektet.

En ökning av anslaget för prospektering -- med 15 milj.kr. -- jämfört med
regeringens förslag förespråkas däremot i motion 1990/91:N341 (v). Motionärerna
befarar att all gruvbrytning utom av järnmalm upphör inom 10--15 år om inte
nya malmbaser tillkommer. En sådan utveckling skulle medföra en rad negativa
effekter på bl.a. sysselsättning och regional balans, anför de.

Våren 1990 avstyrkte utskottet (1989/90:NU31 s. 12) en motion (vpk) med
förslag om att NSG skulle tillföras 10 milj.kr. utöver vad som då föreslogs. En
reservation (vpk) avgavs till förmån för motionen.

Utskottet har i det föregående (s. 9 f.) behandlat frågan om anslag till SGU.
Med hänvisning till vad där har sagts avstyrker utskottet motionerna
1990/91:N239 (m, fp) och 1990/91:N270 (m) i här aktuellt avseende. Vidare
avstyrker utskottet, med hänvisning till sitt ställningstagande förra året,
berörd del av motion 1990/91:N341 (v).

Till förvaltning av statens gruvegendom föreslår regeringen (s. 76 f.)
ett anslag av drygt 7 milj.kr. Dessa medel avser även kostnaderna för NSGs
kansli.

Medel till NSGs kansli bör inte ges i den utsträckning som regeringen begär,
är innebörden av ett yrkande i motion 1990/91:N239 (m, fp). Motionärerna vänder
sig mot den utvidgning av NSGs verksamhet som ligger i förslaget om en
geologtjänst och ersättning för utrangerad ADB-utrustning. De anser att det
berörda anslaget kan minskas med 542000kr., som skulle överföras till SGUs
maringeologiska verksamhet.

Utskottet åberopar sitt ställningstagande rörande SGUs
undersökningsverksamhet och avstyrker följaktligen det nu berörda yrkandet i
motion 1990/91:N239 (m, fp).

Mineraljakt

I det föregående (s. 7 f.) har vissa uppgifter lämnats om mineraljakt. I
propositionen (s. 75) redovisas att medel till mineraljakterna i Bergslagen och
Norrland har tillförts genom särskilda beslut (prop. 1986/87:74, NU1986/87:32)
och från anslaget D 7, Program för utökad prospektering m.m. Detta program
upphörde vid utgången av budgetåret 1989/90. Regeringen föreslår nu att
insatser av den typ som genomförs inom ramen för regionala mineraljakter skall
finansieras med regionalpolitiska medel som länsstyrelserna förfogar över. Det
ankommer på länsstyrelserna att väga sådana insatser mot andra
regionalpolitiskt angelägna åtgärder, heter det i propositionen.
Fem motioner berör finansieringen av mineraljakt. De går ut på att det
centrala statliga stödet borde fortsätta, tills vidare eller under en kort
övergångsperiod.

I motion 1990/91:N271 (s) framhålls att mineraljakten riskerar att upphöra
för det fall att det statliga stödet slopas. En övergångstid behövs för att man
skall kunna bygga upp en ny organisation med breddad medverkan, bl.a. från
gruvbrytande och prospekterande företag. Riksdagen förslås göra ett uttalande
till regeringen av denna innebörd. Samma önskemål förs fram i motion
1990/91:N304 (s). I denna sägs att statligt stöd skulle kunna villkoras med ett
uppdrag till ledningarna för de nuvarande mineraljakterna att snabbt utreda
organisations- och anslagsfrågor för en samlad mineraljakt. I motion
1990/91:N305 (fp) yrkas likaså att riksdagen skall göra uttalanden om stöd till
mineraljakt; den investering som staten hittills har gjort är
nationalekonomiskt väl motiverad, sägs det. Motionären anför att flera av
mineraljaktsfynden har lett till utmål, koncessioner och täkttillstånd.

Ett särskilt program för mineraljakten bör genomföras åren 1991--1995, anser
upphovsmännen till motion 1990/91:N341 (v). De föreslår samtidigt att riksdagen
beslutar om ett anslag av 0,9 milj.kr. till mineraljakt för nästkommande
budgetår. Också i motion 1990/91:N342 (c) förordas att riksdagen fattar beslut
om anslag; ett oförändrat stöd begärs för budgetåret 1991/92. I samma motion
påyrkas ett tillkännagivande av riksdagen om att förslag om finansiering och
framtida organisation av verksamheten skyndsamt borde presenteras av de berörda
organisationerna för mineraljakten.

Vid behandlingen våren 1990 av en motion (fp) om lokalisering av
mineraljaktens kontor sade sig utskottet (1989/90:NU31 s. 15 f.) dela
motionärens uppfattning om värdet av den stimulans för
prospekteringsverksamheten som ligger i mineraljakten.

Motionerna ger uttryck för de farhågor som finns för mineraljaktens framtida
verksamhet, särskilt när det gäller det nästkommande budgetåret. Utskottet
erinrar om sin tidigare uttalade uppfattning om mineraljaktens betydelse. Det
är, anser utskottet, angeläget att mineraljakt kan bedrivas även i
fortsättningen på ett ändamålsenligt sätt. Den kompetens och det intresse som
under åren har vuxit fram när det gäller mineraljakten får inte gå förlorade.
Utskottet utgår från att regeringen prövar möjligheten att bidra till
finansieringen av Norrlands mineraljakt och Bergslagens mineraljakt med
regionalpolitiska medel. En sådan ordning förutsätter samtidigt att de övriga
finansiärerna tillskjuter medel av samma omfattning som hittills. Beslut om
eventuella statliga medel till verksamheten för de därpå följande budgetåren
bör, enligt utskottets mening, fattas på regional nivå.

Övergripande frågor om prospekteringsverksamheten

I propositionen (s. 75) anförs, såsom har framgått av det föregående, att den
framtida omfattningen och inriktningen av den statliga
prospekteringsverksamheten bör bli föremål för ytterligare överväganden.
Regeringen aviserar att den har för avsikt att senare återkomma med förslag i
detta ämne.

Flera motioner tar -- från olika utgångspunkter -- upp frågor av mer
övergripande art rörande prospekteringen i Sverige.

Införande av en särskild prospekteringsavgift skulle avsevärt höja
prospekteringsnivån i landet, hävdas det i motion
1990/91:N209 (s). Dessutom, fortsätter motionärerna och hänvisar till MIRs
förslag i detta avseende, skulle ett sådant system möjliggöra ett fortsatt stöd
till främst mindre och medelstora prospektörer. Riksdagen borde begära förslag
därom från regeringen.

Utskottet vill liksom motionärerna framhålla att en ändamålsenlig
prospektering är av stor betydelse. Den svenska mineralindustrin präglas i
betydande grad av förhållandena på utländska marknader. Likaså har utländska
gruvföretag under det senaste årtiondet visat ett ökat intresse för Sverige.
Utvecklingen mot internationalisering och strukturomvandling på mineralområdet
kommer sannolikt att fortsätta.

Mot den nu angivna bakgrunden är det, menar utskottet, angeläget med en
organisation för prospekteringsverksamheten som tar till vara det ökade
intresset för Sverige i detta avseende. En samordning av resurserna inom den
svenska prospekteringsverksamheten skulle kunna bidra till att höja
effektiviteten. Affärsmässighet bör, enligt utskottets uppfattning, vara
styrande för den inhemska prospekteringen. Utskottet ansluter sig till
regeringens förslag om att den av NSG bedrivna prospekteringsverksamheten
koncentreras till områden som har goda geologiska förutsättningar och som
ligger i eller intill regioner med en infrastruktur som kan tillgodose en
gruvverksamhets behov.

Frågan om den statliga prospekteringen är under beredning, och förslag från
regeringens sida har aviserats. Utskottet anser därför att någon åtgärd från
riksdagens sida av det slag som begärs i motion 1990/91:N209 (s) inte bör
vidtagas. Denna motion avstyrks alltså.

Förslag från regeringen till åtgärder för en ökad
prospektering efterlyses i motion 1990/91:N341 (v). En totalprospektering
skulle, enligt motionärernas uppfattning, vara ett viktigt inslag bland sådana
åtgärder. Härigenom skulle man kunna få en fullständig bild av Sveriges
mineralfyndigheter. Prospekteringsinsatser i stödområdet borde vara särskilt
angelägna, sägs det vidare. Motionärerna pekar på att driften vid
Laisvallsgruvan i Arjeplog kommer att få läggas ned inom en nära framtid,
eftersom det s.k. Laisvallprojektet inte kan genomföras.

I januari 1991 avslog regeringen en ansökan från Boliden Mineral AB om
tillstånd till ett projekt för slutbrytning av blymalm under sjön Laisan i
Arjeplogs kommun. Projektet gick ut på att ca 4 km av sjön -- som ingår i
Vindelälvens vattensystem -- skulle torrläggas. Vindelälven är skyddad enligt
lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. mot exploatering som
påtagligt kan skada områdets natur- och kulturvärden. I samband med avslaget i
denna del beslöt regeringen att avsätta 100milj.kr. under en femårsperiod för
särskilda regionalpolitiska insatser i Arjeplogs kommun. Medlen skall användas
för utveckling av det befintliga näringslivet och skapa förutsättningar för nya
företag och andra verksamheter i kommunen. Medlen kommer att disponeras av
länsstyrelsen. Regeringen beslöt vidare att tillsätta en särskild arbetsgrupp
som skall ta initiativ till och samordna erforderliga insatser.

Med hänvisning till vad utskottet nyss har anfört om
prospekteringsverksamheten och till den redogörelse som här har lämnats i fråga
om åtgärder för Arjeplogs kommun avstyrker utskottet motion 1990/91:N341 (v)
i aktuellt avseende.

En tyngdpunktsförskjutning i prospekteringskedjan mot tidigare led måste
komma till stånd, hävdas i motion 1990/91:N305 (fp). En sådan inriktning skulle
effektivisera verksamheten, anser motionären och stöder sig härvid på ett
förslag i frågan från riksdagens revisorer. Ett uttalande av riksdagen som går
ut på att baskartering, malmgeologisk forskning och basprojektering skall ges
ökad vikt begärs därför. Motionären anser vidare att det viktigaste
prospekteringsområdet i Västerbotten -- Skelleftefältet och dess randzon --
borde karteras; ett uppdrag till SGAB skulle kunna förstärka dess verksamhet i
Malå.

Riksdagen avslog ett likalydande yrkande (fp) våren 1990. I sin motivering
hänvisade näringsutskottet (1989/90:NU31 s. 15) till den då aviserade
propositionen om prospektering. Utskottet anser även nu att regeringens förslag
bör avvaktas och finner inte något sådant uttalande som förespråkas i motionen
erforderligt. Med det sagda avstyrks motion 1990/91:N305 (fp) i behandlad del.

Kritik mot den statliga prospekteringsverksamheten förs fram i motion
1990/91:N239 (m, fp). Motionärerna anser att statens stöd till gruvnäringen
borde gå ut på att skapa generellt goda förutsättningar för prospektering.
Däremot är det inte statens uppgift att genom prospektering utöka den statliga
gruvegendomen, menar de. NSGs åtaganden borde därför inte utvidgas så länge
beredningen av MIRs förslag pågår. Samtidigt förespråkar de ett förslag att
prospekteringsverksamheten hos NSG och SGAB skall föras över till ett --
inledningsvis statligt -- bolag med uppgift att medverka till ökad
affärsmässighet inom prospekteringen.

I likhet med vad som i det föregående har anförts rörande motioner med
övergripande förslag om prospekteringen hänvisar utskottet till att ett förslag
i dessa frågor är att vänta från regeringen. Motion 1990/91:N239 (m, fp)
avstyrks härmed i nu behandlad del.

Övriga frågor

Frågan om undersökning av gamla borrkärnor med ny teknik har under en
följd av år tagits upp i riksdagen. Genom motion 1990/91:N229 (m) har den åter
aktualiserats. Motionären hävdar att det är angeläget att -- utöver fortsatt
prospekteringsverksamhet -- en undersökning av gamla borrkärnor kommer till
stånd. Nya metoder i form av t.ex. automatisk borrkärnescanning skulle kunna på
ett effektivt och billigt sätt bidra till värdefull kunskap om denna stora
mängd prospekteringsmaterial, heter det vidare.

En likalydande motion (m) avstyrktes våren 1990 av utskottet med hänvisning
till dess tidigare ställningstaganden i ämnet. Samtidigt erinrade utskottet om
MIRs förslag, som går ut på att SGU och SGAB tillsammans skall pröva
förutsättningarna för att få till stånd en undersökning av angivet slag.

Enligt vad utskottet har erfarit pågår sedan en tid inom ramen för
Industriellt utvecklingscentrum (IUC) i Skellefteå vissa studier avseende de
tekniska och ekonomiska förutsättningarna för ett projekt av det slag som
förordas i motionen. Hittills har borrkärnor i huvudsak undersökts med optiska
metoder. Den nya tekniken innebär att alla industriellt intressanta grundämnen
i en borrkärna kan identifieras med röntgenteknik. Detta har samtidigt till
följd att fysisk arkivering av borrkärnorna till 80--90 % kan ersättas med
arkivering på datamedier. För att projektet skall kunna finansieras
affärsmässigt krävs att ytterligare tillämpning av tekniken kan utnyttjas.
Exempel på en sådan är analys av tungmetaller och andra föroreningar i rökgaser
från industriskorstenar.

Utskottet, som inte vill förringa de kostnader som är förknippade med
metoden, noterar med tillfredsställelse de ansträngningar som nu görs. Något
uttalande från riksdagens sida till regeringen med anledning av motionen är
inte behövligt, anser utskottet. Motion 1990/91:229 (m) avstyrks med vad här
har sagts.

En kraftsamling för svensk mineralhantering är nödvändig, hävdas i motion
1990/91:N305 (fp). Motionären anser att såväl verksamhetsmässiga som
regionalpolitiska skäl talar för en
omlokalisering av Sveriges geologiska undersökning till Malå. SGU har sin
huvudsakliga verksamhet förlagd till Uppsala. Därutöver finns enheter och
filialer i Göteborg och Lund. Det nu framförda önskemålet innefattar, vilket
utskottet kommer in på i det följande, att även NSG borde flyttas till Malå.

En motion (fp) rörande en del av SGUs verksamhet, nämligen det centrala
borrkärnearkivet i Malå, behandlades våren 1990 av riksdagen. Motionärens krav
på att också tjänsten som chef för detta skulle vara placerad i Malå var,
anförde utskottet, tillgodosett genom att beslut i enlighet härmed hade
fattats.

Utskottet finner det inte motiverat att SGU flyttas till Malå. Motion
1990/91:N305 (fp) avstyrks i aktuell del.

I motion 1990/91:N272 (c) sägs att ekonomiska, rationella och
regionalpolitiska skäl talar för en omedelbar omlokalisering av nämnden för
statens gruvegendom från Stockholm till Malå. Motionären pekar bl.a. på att
domänverkets revirkontor i Malå har flyttats till annan ort och att Malå är i
stort behov av ersättningsverksamhet. Motsvarande begäran -- utan krav på
omedelbar verkställighet -- förs fram i motion 1990/91:N305 (fp).

Våren 1990 avstyrkte utskottet en motion (c) med samma inriktning som de nu
aktuella. Utskottet tog därvid fasta på att frågan om NSG och
prospekteringsverksamheten var under beredning i regeringskansliet. Motionen
fick stöd i en reservation (c, mp). Riksdagen gick på utskottets linje.

Frågan om den framtida prospekteringsverksamheten övervägs alltjämt inom
regeringskansliet. Utskottet anser inte att regeringens förslag bör föregripas
genom ett uttalande av riksdagen av nu angiven innebörd. Med det sagda avstyrks
motionerna 1990/91:N272 (c) och 1990/91:N305 (fp), den senare i berörd del.

Minerallagstiftning

Minerallagstiftningen i stort

Riksdagen antog i december 1990 förslag till en ny minerallag. Denna lag
(1991:45) träder i kraft den 1 juli 1992 och ersätter då gruvlagen (1974:342)
och lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter. Den bygger på
koncessionsprincipen och innehåller enhetliga regler för en utvidgad krets av
lagreglerade mineral. Dess tillkomst var kontroversiell. Enligt en reservation
(m, fp) borde uppdelningen på en gruvlag och en minerallag bestå. I två andra
reservationer (v; mp) pläderades för mera vittgående principiella ändringar i
minerallagstiftningen.

I motion 1990/91:N239 (m, fp) begärs nu att riksdagen skall upphäva den nya
minerallagen innan den hinner träda i kraft. Bakom den nya
minerallagstiftningen ligger ett planhushållningstänkande, hävdar motionärerna.
Avsikten är sålunda att samhällsinflytandet över gruvverksamheten skall öka och
att staten vid behov skall kunna styra mineralutvinningen. Den nya lagen kommer
enligt motionärernas mening inte att gagna den svenska gruv- och
mineralnäringen. Det är viktigt, anför de, att nya inhemska och utländska
prospekteringsföretag finner det intressant att satsa på prospektering och
gruvdrift i Sverige. Vad som behövs för att flera aktörer skall uppträda inom
branschen är emellertid inte statlig styrning utan lagar och regler som ökar
intresset för prospektering.

Den nuvarande lagstiftningen på området är, sägs det i motionen, väl anpassad
till den svenska berggrunden och ändamålsenlig för branschen. Gruvlagens
inmutningssystem passar för de små och svårupptäckta svenska malmfyndigheterna
och koncessionssystemet för de ytutbredda mineral som anges i lagen om vissa
mineralfyndigheter. Riksdagens beslut om upphävande av den nya lagen skulle
åtföljas av en begäran till regeringen att den lägger fram förslag till en
justering av de två nu gällande lagarna från år 1974. Justeringen skulle avse
en utökning av den krets av mineraliska ämnen som omfattas av de båda lagarna
och en anpassning till lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.
(NRL). Nu rådande oklarheter angående avvägningen mellan miljö- och
naturintressena och industrins behov av fasta spelregler måste, säger
motionärerna, få en acceptabel och entydig lösning.

I fråga om motionärernas beskrivning av den nya minerallagens inriktning vill
utskottet göra följande påpekanden. Övergången till koncessionssystem när det
gäller nu inmutningsbara mineralfyndigheter kan visserligen innebära att
"samhällsinflytandet" -- dvs. statens inflytande -- ökar. Vid konkurrens om
undersökningstillstånd skall emellertid den sökande som först kom in med sin
ansökan ha företräde (2 kap. 3§ minerallagen). Detta är ett
inmutningsrättsligt inslag i minerallagen, vilket blir giltigt för alla
koncessionsmineral. Enligt den nu gällande lagen om vissa mineralfyndigheter (6
§) skall däremot, när flera har ansökt om koncession för samma område, prövas
vilken av sökandena som från allmän synpunkt bör äga företräde. Vid konkurrens
om bearbetningskoncession kommer enligt den nya minerallagen (4 kap. 3 §) den
att ha företräde som har undersökningstillstånd i området för något mineral som
omfattas av hans ansökan om koncession. Sammanfattningsvis ter sig
motionärernas karakteristik av den nya lagen inte välgrundad.

Riksdagens beslut om ny minerallagstiftning föregicks av en långvarig och
grundlig beredning, vid vilken olika motförslag framfördes och prövades.
Utskottet finner inte skäl för riksdagen att nu återkalla detta beslut; till
vad som talar mot en sådan åtgärd hör också industrins av motionärerna
åberopade behov av fasta spelregler. De båda här berörda yrkandena i motion
1990/91:N239 (m, fp) avstyrks alltså.

I detta sammanhang tar utskottet upp frågan om ett par justeringar av
redaktionell natur i den nya minerallagen. Den ändring i regeringens förslag
beträffande 1 kap. 1 § -- om lagens tillämpningsområde -- som utskottet
föreslog och riksdagen beslöt om kräver följdändringar i 5 § och i punkt 7 i
övergångsbestämmelserna, vilket icke iakttogs i lagstiftningsärendet. Utskottet
föreslår nu (se bilaga, s. 37) erforderlig korrigering av dessa lagrum.

Mineralprospektering i vissa naturområden

Lagändringar så att mineralprospektering inte kan förekomma i områden som
åtnjuter ett långsiktigt naturskydd begärs i motion 1990/91:N205 (fp). NRL
innehåller en undantagsregel som möjliggör mineralutvinning i obrutna
fjällområden, framhåller motionärerna. Det vore orimligt att tillåta så
omfattande ingrepp i naturskyddade områden, menar de. Deras yrkande -- i motion
1990/91:Bo502 -- om att NRL skall ändras på denna punkt har hänvisats till
bostadsutskottet.

Motionärernas uppfattning är att områden som skall åtnjuta ett långsiktigt
naturskydd bör vara undantagna från både prospektering och utvinning. Till
dessa områden hör, heter det i motionen, nationalparker, naturreservat, obrutna
fjällområden och vissa andra naturområden av riksintresse. Det betecknas som
orimligt att tillstånd har beviljats för prospektering i Sjaunja, som har
gjorts till naturreservat på grund av sitt unika fågelliv.

Det regelsystem som motionärerna berör har i huvudsak följande innebörd. Lika
litet som den nuvarande minerallagstiftningen innehåller den nya minerallagen
bestämmelser som direkt anger restriktioner betingade av naturvårdsskäl. Sådana
bestämmelser finns i NRL. Enligt denna gäller bl.a. (3 kap. 5 §) att inom en
rad uppräknade fjällområden -- bl.a. Kebnekaise-Sjaunja -- bebyggelse och
anläggningar får komma till stånd endast om de behövs för rennäringen, den
bofasta befolkningen, den vetenskapliga forskningen eller det rörliga
friluftslivet. Andra åtgärder inom områdena får vidtas endast om det kan ske
utan att områdenas karaktär påverkas. Bestämmelser om nationalparker,
naturreservat och naturvårdsområden finns i naturvårdslagen (1964:822). Vilka
inskränkningar i nyttjandet som i det enskilda fallet följer av ett områdes
status i naturvårdshänseende anges i föreskrifter som utfärdas av regeringen
(beträffande nationalpark) resp. länsstyrelsen.

Ett huvudelement i den nya minerallagstiftningen är att minerallagen har
samordnats med NRL, varvid den ordningen har införts att NRL-prövning skall ske
i samband med att ansökan om bearbetningskoncession prövas.

Om ett obetingat förbud mot bearbetning av mineralfyndigheter i sådana
områden som anges i motionen skall komma till stånd krävs skärpta bestämmelser
i NRL. Det ankommer inte på näringsutskottet att pröva frågan härom; som nyss
nämnts finns ett motionsyrkande i saken för behandling hos bostadsutskottet.

En kontroversiell fråga vid behandlingen av minerallagspropositionen var om
redan undersökningstillstånd skulle kräva föregående NRL-prövning. Utskottet
och riksdagen stannade -- liksom regeringen -- vid uppfattningen att detta icke
var lämpligt. Behovet av att skyddsintressena blir beaktade på ett tidigt
stadium borde, framhöll utskottet, kunna tillgodoses genom administrativa
förfaranden. En del prospekteringsmetoder har inte någon som helst inverkan på
miljön, påpekades det vidare, och av undersökningsrätterna är det kanske bara
en på hundra som leder till bearbetning. Avvikande uppfattningar kom till
uttryck i reservationer, bl.a. en (m, fp) enligt vilken regeringen borde
anmodas att på nytt överväga förutsättningarna för NRL-prövning på olika
stadier liksom behovet av ett särskilt skydd mot exploatering av naturområden
som har riksintresse.

Yrkandet i motion 1990/91:N205 (fp) får mot angiven bakgrund anses innebära
att NRL-prövningen beträffande mineralprojekt i nationalparker, naturreservat,
obrutna fjällområden och andra naturområden av riksintresse skulle
tidigareläggas och ske redan i samband med behandlingen av ansökan om
undersökningstillstånd.

Utskottet åberopar sin tidigare argumentation i fråga om anknytningen mellan
minerallagen och NRL (1990/91:NU7 s. 17 f.). Administrativa förfaranden bör
kunna säkerställa att skyddsintressena får tillfälle att göra sig gällande
redan när undersökningstillstånd har begärts. Prospektering kan i många fall
ske utan någon inverkan på miljön. Den nya minerallagen föreskriver -- liksom
nu gruvlagen och lagen om vissa mineralfyndigheter -- betydelsefulla
restriktioner för undersökningsarbetet. Utskottets bedömning grundas på det
rättsläge som för närvarande råder enligt NRL. Motion 1990/91:N205 (fp)
avstyrks med vad nu sagts.

Kronoandelssystemet

Enligt 1 kap. 6 § minerallagen har staten rätt till andel med hälften
(kronoandel) i bearbetningskoncession som meddelas någon annan än staten.
Närmare bestämmelser härom finns i 11 kap. Den ännu gällande gruvlagen ger
staten rätt till motsvarande kronoandel i utmål. I koncession enligt lagen om
vissa mineralfyndigheter kan föreskrivas att staten har rätt att delta i
verksamheten eller att få avgift eller produktionsandel av
koncessionsinnehavaren. I de fall staten har kronoandel i en gruvfyndighet som
är föremål för reguljär brytning utarrenderas kronoandelen i praktiken till ett
etablerat gruvföretag.

Kronoandelssystemet urholkar äganderätten och bromsar investeringsviljan,
hävdas det i motion 1990/91:N239 (m, fp). Det har lett till relativt små
inkomster för staten men till en onödigt stor byråkrati, menar motionärerna. De
vill att riksdagen skall göra ett uttalande till regeringen om att
kronoandelssystemet bör avskaffas.

Två motionsyrkanden (m) av samma innebörd behandlades hösten 1990 i
anslutning till propositionen om ny minerallagstiftning. Utskottet avvisade då
de invändningar som framfördes. Som både minerallagskommittén (SOU 1988/89:92)
-- enhälligt -- och regeringen hade ansett borde det hävdvunna institutet
kronoandel bibehållas, sade utskottet. Två reservationer (m, fp; mp) utmynnade
i hemställan om att institutet kronoandel skulle avskaffas.

Utskottet kvarstår vid sin tidigare uppfattning och avstyrker således motion
1990/91:N239 (m, fp) i nu angiven del.

Jordägaravgäld

Ett annat önskemål i motion 1990/91:N239 (m, fp) är att markägarens rätt
skall stärkas i förhållande till vad som gäller enligt den nuvarande såväl som
den nya minerallagstiftningen. Lämpliga åtgärder, t.ex. ett återinförande av
jordägaravgäld, borde närmare utredas; riksdagen föreslås rikta en anmodan till
regeringen om att så skall ske.

En rätt för fastighetsägaren att få viss ersättning, kallad jordägaravgäld,
av den som innehade gruva på hans mark fanns enligt 1939 års gruvlag. Avgälden
motsvarade 1 % av värdet av alla de inmutningsbara mineral som brutits och
uppfordrats inom utmålet. Den var dock maximerad till 10000 kr. per år.
Rätten till avgäld upphörde när regelbunden brytning hade pågått inom utmålet
under sammanlagt 20 år. Jordägaravgälden avskaffades för utmål som tillkom
enligt 1974 års gruvlag. Det argument som anfördes för detta (prop. 1974:32)
var att fastighetsägaren sällan hade möjlighet att använda den substans vari
mineralen ingick för annat ändamål än gruvdrift. Prospekteringen inriktade sig
i allt större utsträckning på djupmalmer. Det ansågs då inte finnas något
rimligt skäl för att fastighetsägaren utan egen insats skulle vara berättigad
att erhålla ersättning av gruvägaren med betydande belopp. Minerallagskommittén
föreslog ingen ändring i detta hänseende.

I anslutning till propositionen om ny minerallagstiftning behandlade
utskottet (1990/91:NU 7 s. 21 f.) ett motionsyrkande som bedömdes närmast gå ut
på att ett system med jordägaravgäld skulle återinföras. Utskottet avstyrkte
detta yrkande med hänvisning till den bedömning som frågan hade fått genom
minerallagskommittén. I en reservation (m, fp) begärdes en utredning om
jordägaravgäld genom regeringens försorg.

Utskottet hänvisar nu till ställningstagandet i ämnet hösten 1990 och
avstyrker alltså motion 1990/91:N239 (m, fp) i här berörd del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för Sveriges geologiska undersökning och
bergsstaten
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt D1
moment 1 och med avslag på motion 1990/91:N239 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 1 (m, fp)

2. beträffande undersökningsverksamheten vid Sveriges geologiska
undersökning
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt D1
moment 2 och med avslag på motion 1990/91:N239 yrkandena 7 och 8 och motion
1990/91:N270 i ifrågavarande del till Sveriges geologiska undersökning:
Geologisk undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 103379000 kr.,
res. 2 (m, fp, mp)
res. 3 (c)

3. beträffande utrustning för geologisk undersökning
att riksdagen
a) med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt D2 moment 1 till
Sveriges geologiska undersökning: Utrustning för budgetåret 1991/92 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 10000000 kr.,
b) med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt D2 moment 2
godkänner i propositionen angivna riktlinjer för resurstilldelning för
budgetåren 1992/93 och 1993/94,

4. beträffande geovetenskaplig forskning
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt D3
till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning för
budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
4000000 kr.,

5. beträffande centrum för geovetenskaplig information
att riksdagen avslår motion 1990/91:N239 yrkande 2,
res. 4 (m, fp)

6. beträffande medel för prospektering m.m.
att riksdagen
a) med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt D4 moment 1
bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda staten ekonomisk
förpliktelse i samband med nämndens för statens gruvegendom verksamhet som
innebär åtaganden om högst 35000000 kr. för budgetåret 1992/93,
b) med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt D4 moment 2 och
med avslag på motion 1990/91:N239 yrkande 9, motion 1990/91:N270 i
ifrågavarande del och motion 1990/91:N341 yrkande 1 till Statens gruvegendom:
Prospektering m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag på 56300000 kr.,
res. 5 (m, fp, mp) - villk. 2
res. 6 (c) - villk. 3
res. 7 (v)

7. beträffande förvaltning av statens gruvegendom
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt D5
och med avslag på motion 1990/91:N239 yrkande 10 till Statens gruvegendom:
Egendomsförvaltning m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 7481000 kr.,
res. 8 (m, fp, mp, c)

8. beträffande mineraljakt
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:N271 och 1990/91:N304,
motion 1990/91:N305 yrkandena 3 och 4, motion 1990/91:N341 yrkandena 2 och 3
och motion 1990/91:N342 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

9. beträffande prospekteringsavgift
att riksdagen avslår motion 1990/91:N209,

10. beträffande ökad prospektering
att riksdagen avslår motion 1990/91:N341 yrkandena 4 och 5,
res. 9 (v)

11. beträffande tyngdpunktsförskjutning i prospekteringskedjan
att riksdagen avslår motion 1990/91:N305 yrkande 1,

12. beträffande den statliga prospekteringsverksamheten
att riksdagen avslår motion 1990/91:N239 yrkande 3,
res. 10 (m, fp)
res. 11 (mp)

13. beträffande undersökning av gamla borrkärnor med ny teknik
att riksdagen avslår motion 1990/91:N229,

14. beträffande omlokalisering av Sveriges geologiska undersökning
att riksdagen avslår motion 1990/91:N305 yrkande 2 i ifrågavarande del,

15. beträffande omlokalisering av nämnden för statens gruvegendom
att riksdagen avslår motion 1990/91:N272 och motion 1990/91:N305 yrkande 2 i
ifrågavarande del.
res. 12 (c, mp)

16. beträffande minerallagen m.m.
att riksdagen
dels avslår motion 1990/91:N239 yrkandena 11 och 12,
dels antar förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45) enligt
bilaga (s. 37),
res. 13 (m, fp)

17. beträffande förbud mot mineralprospektering i vissa naturområden
att riksdagen avslår motion 1990/91:N205,
res. 14 (fp, v, mp)
res. 15 (m)

18. beträffande avskaffande av institutet kronoandel
att riksdagen avslår motion 1990/91:N239 yrkande 4,
res. 16 (m, fp)
res. 17 (mp)

19. beträffande jordägaravgäld
att riksdagen avslår motion 1990/91:N239 yrkande 5.
res. 18 (m, fp)
res. 19 (mp) - motiv.

Stockholm den 5 mars 1991

På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m),
Åke Wictorsson (s), Birgitta Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Gunnar Hökmark
(m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg
(mp), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Sven-Åke Nygårds (s), Karin Falkmer
(m), Kjell Ericsson (c) och Björn Kaaling (s).

Reservationer

1. Riktlinjer för Sveriges geologiska undersökning och bergsstaten (mom. 1)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp)
och Karin Falkmer (m) anser:

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Av den"
och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner förslaget i motion 1990/91:N239 (m, fp) om ökad
avgiftsfinansiering för SGU väl motiverat. SGU bör tillåtas att i större
utsträckning ta betalt för sina tjänster efter marknadsmässiga principer.
Särskilt bör SGU utnyttja de möjligheter till utvidgad avgiftsfinansiering som
öppnar sig till följd av utländska prospektörers intresse för dess material.
Genom ett uttalande av riksdagen av nu angiven innebörd skulle det aktuella
yrkandet i motion 1990/91:N239 (m, fp) bli tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande riktlinjer för Sveriges geologiska undersökning och
bergsstaten
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt D 1
moment 1 och med bifall till motion 1990/91:N239 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Undersökningsverksamheten vid Sveriges geologiska undersökning

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp),
Lars Norberg (mp) och Karin Falkmer (m) anser:

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "I fråga"
och slutar med "har sagts" bort ha följande lydelse:

Mittnordenprojektet är enligt utskottets uppfattning ett betydelsefullt
nordiskt samarbetsprojekt. Kunskap av det slag som erhålls genom en sådan
kartläggning har fått en allt större betydelse bl.a. inom områdena för fysisk
planering, miljövård, jord- och skogsbruk och geomedicin. Ett viktigt område
gäller prospektering efter malmer och mineralråvaror. Utskottet vill erinra om
att projektet till stor del avser sådan geologisk kartering som av MIR förordas
för prospekteringsändamål. Det är därför angeläget att det nu ges möjligheter
till förverkligande av Mittnordenprojektet. Samtidigt finner utskottet att en
viss sänkning av ambitionsnivån bör kunna komma i fråga, innebärande exempelvis
utglesade flygmätningar och senareläggning av den marina kartläggningen. Utan
svensk medverkan riskerar hela satsningen att gå om intet.

Enligt utskottets uppfattning är det inte tillräckligt med den finansiering
genom regionala och andra organ som anges i propositionen. Projektet
förutsätter medverkan -- förutom från de fyra berörda länsstyrelserna med
statliga medel om 4 milj.kr. -- också från centralt statligt håll. Utskottet
anser att den statliga delen lämpligen finansieras genom att anslaget för
prospektering m.m. minskas med 7 milj.kr. Detta innebär att de statliga
insatserna för prospektering får en ökad tyngdpunkt i tidigare led i
prospekteringskedjan, vilket riksdagens revisorer har rekommenderat.

Utskottet erinrar om att riksdagen enhälligt har ställt sig bakom regeringens
förslag till plan för en utökad maringeologisk kartering. I likhet med
motionärerna finner utskottet att det är angeläget att denna plan kan
genomföras i enlighet med riksdagens uttalade vilja.

Det är uppenbart att den beslutade omfattningen av den maringeologiska
verksamheten, som går ut på produktion av ett kartblad per år, inte kan uppnås
med de resurser som regeringen har föreslagit. Målåret 2050 kan således inte
ligga fast. Det finns också risk att det särskilda miljökemiska analysprogram
som är kopplat till den maringeologiska verksamheten måste slopas.

Mot den nu angivna bakgrunden ställer sig utskottet bakom motionärernas
förslag att SGU skall tillföras 1 milj.kr. utöver vad regeringen har
föreslagit. Dessa medel bör kunna bidra till att täcka de kostnader för
karteringen som enligt uppgift från SGU har tillkommit och som regeringen har
bortsett från. De kostnader som sålunda avses gäller kompensation för generella
nedskärningar av myndighetens anslag, lönesatsningar på geovetenskaplig
personal, av statsmakterna beslutade satsningar på personalutveckling och
marknadsutveckling samt större avsättningar för forskning och utveckling.
Vidare behövs medel för driftskostnaderna för det nyinköpta fartyget, den
utökade verksamhetens andel av SGUs gemensamma kostnader och det miljökemiska
analysprogrammet.

Utskottet tillstyrker motion 1990/91:N239 (m, fp) i nu behandlat avseende.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande undersökningsverksamheten vid Sveriges geologiska
undersökning
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt D 1
moment 2 och med bifall till motion 1990/91:N239 yrkandena 6--8 och motion
1990/91:N270 i ifrågavarande del till Sveriges geologiska undersökning:
Geologisk undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 111379000kr.

3. Undersökningsverksamheten vid Sveriges geologiska undersökning (mom. 2)

Roland Larsson (c) och Kjell Ericsson (c) anser:
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Det har"
och slutar med "maringeologisk kartering" bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar -- -- -- (= reservation 2) -- -- -- miljökemiska
analysprogrammet.

Utskottet tillstyrker motion 1990/91:N239 (m, fp) såvitt den avser medel till
utökad maringeologisk kartering.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande undersökningsverksamheten vid Sveriges geologiska
undersökning
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt D 1
moment 2 och motion 1990/91:N239 yrkande 8, med bifall till motion 1990/91:N239
yrkande 7 och med avslag på motion 1990/91:N239 yrkande 6 och motion
1990/91:N270 i ifrågavarande del till Sveriges geologiska undersökning:
Geologisk undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 104379000kr.

4. Centrum för geovetenskaplig information (mom.5)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp)
och Karin Falkmer (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med
"Utskottet kan" och slutar på s. 12 med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Inrättandet av ett centrum hos SGU för anslagsfinansierad geovetenskaplig
basinformation skulle, anser utskottet, verksamt kunna bidra till att höja
effektiviteten bl.a. när det gäller prospektering. Dubbelarbete skulle kunna
undvikas. För prospektörer och andra intressenter skulle en geovetenskaplig
informationsbank innebära en resursförstärkning. Vidare bör frågan om
möjligheten att tillföra SGU även uppdragsfinansierad geovetenskaplig
information utredas. Riksdagen bör till regeringen rikta ett uttalande av denna
innebörd. Utskottet tillstyrker sålunda motion 1990/91:N239 (m, fp) i nu
behandlad del.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande centrum för geovetenskaplig information
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N239 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Medel för prospektering (mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp),
Lars Norberg (mp) och Karin Falkmer (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med
"Utskottet har" och slutar på s. 13 med "motion 1990/91:N341 (v)" bort ha
följande lydelse:

Det material som Mittnordenprojektet avses resultera i kan användas som
underlag för prospektering. Utskottet anser att det därför är lämpligt att 7
milj.kr. av medlen för prospektering m.m. förs över till SGU, som administrerar
Mittnordenprojektet. Vidare bör ytterligare 458000 kr. från
prospekteringsanslaget tillföras SGU för delfinansiering av den utökade
maringeologiska karteringen. Utskottet föreslår att riksdagen anvisar medel i
enlighet med vad nu har sagts. Härigenom skulle önskemålet i motionerna
1990/91:N239 (m, fp) och 1990/91:N270 (m), båda i ifrågavarande del, bli
tillgodosedda. Av det sagda följer att utskottet inte biträder det förslag om
ökade resurser till NSG som förs fram i motion 1990/91:N341 (v).

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande medel för prospektering m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt D 4
moment 2, med bifall till motion 1990/91:N239 yrkande 9 och motion 1990/91:N270
i ifrågavarande del och med avslag på motion 1990/91:N341 yrkande 1 till
Statens gruvegendom: Prospektering m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 48842000kr.

6. Medel för prospektering (mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Roland Larsson (c) och Kjell Ericsson (c) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med
"Utskottet har" och slutar på s. 13 med "motion 1990/91:N341 (v)" bort ha
följande lydelse:

Utskottet ställer sig inte bakom förslaget att 7 milj.kr. av medlen för
prospektering skall föras över till SGU för finansiering av
Mittnordenprojektet.

Däremot bör 458000 kr. av anslaget för prospektering tillföras SGU för
delfinansiering av den utökade maringeologiska karteringen.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar medel i enlighet med vad nu har
sagts. Härigenom skulle önskemålet i motion 1990/91:N239 (m, fp) bli
tillgodosett i viss mån. Av det sagda följer att utskottet inte biträder
förslagen i motion 1990/91:N270 (m) om överföring av resurser för
Mittnordenprojektet och i motion 1990/91:N341 (v) om ökade resurser till NSG.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande medel för prospektering m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt D
moment 2 och motion 1990/91:N239 yrkande 9 och med avslag på motion
1990/91:N270 (m) i ifrågavarande del och motion 1990/91:N341 yrkande 1 till
Statens gruvegendom: Prospektering m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 55842000 kr.

7. Medel för prospektering m.m. (mom. 6)

Rolf L Nilson (v) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med
"Utskottet har" och slutar på s. 13 med "motion 1990/91:N341 (v)" bort ha
följande lydelse:

Att gruvor läggs ned och att prospekteringsvolymen är ringa har, enligt
utskottets mening, inte sin förklaring i brist på malm. Den negativa
utvecklingen beror snarare på att kortsiktiga företagsekonomiska värderingar
har tillåtits styra inriktningen i alltför hög grad, medan däremot de
samhällsekonomiska målen har skjutits i bakgrunden. Utskottet anser att
Sveriges mineralutvinning borde ses som en bas för vår industriella verksamhet
och därmed för sysselsättningen i landet. I vissa regioner har
mineralhanteringen särskild betydelse från sysselsättningssynpunkt.
Prospekteringen efter nya fyndigheter av malmer och industrimineral måste nu
intensifieras. Utskottet finner därför förslaget i motion 1990/91:N341 (v) om
ett ökat statligt stöd till prospekteringen välmotiverat. Sådant stöd är
särskilt angeläget i ett skede då gruvindustrin i stor utsträckning
kännetecknas av internationalisering. Motion 1990/91:N341 (v) tillstyrks såvitt
den går ut på att anslaget till prospekteringsverksamheten bör öka.

Av vad som nu har anförts följer att utskottet inte stöder en sådan
överföring av medel från prospektering till kartering som förespråkas i
motionerna 1990/91:N239 (m, fp) och 1990/91:N270 (m). Dessa avstyrks i berörda
delar.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande medel för prospektering m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 bilaga14 moment 2,
med bifall till motion 1990/91:N341 yrkande 1 och med avslag på motion
1990/91:N239 yrkande 9 och motion 1990/91:N270 i ifrågavarande del till
Statens gruvegedom: Prospektering m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 71300000kr.

8. Förvaltning av statens gruvegendom (mom. 7)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp),
Roland Larsson (c), Lars Norberg (mp), Karin Falkmer (m) och Kjell Ericsson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med
"Utskottet åberopar" och slutar med "motion 1990/91:N239 (m, fp)" bort ha
följande lydelse:

Frågan om den framtida prospekteringsverksamheten är fortfarande under
övervägande. Utskottet anser att NSGs uppgifter i avvaktan på ett förslag från
regeringen i denna fråga inte bör utvidgas. Med hänvisning härtill och till vad
som tidigare har anförts beträffande resursbehovet för den utökade
maringeologiska karteringen tillstyrker utskottet motion 1990/91:N239 (m, fp) i
aktuellt avseende.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande förvaltning av statens gruvegendom
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt D 5
och med bifall till motion 1990/91:N239 yrkande 10 till Statens gruvegedom:
Egendomsförvaltning m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 6939000kr.

9. Ökad prospektering (mom. 10)

Rolf L Nilson (v) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 15 med "Med
hänvisning" och slutar med "aktuellt avseende" bort ha följande lydelse:

Prospekteringen efter nya fyndigheter av malmer och industrimineral måste öka
för att man skall kunna kompensera den brytning som utförs i dag. Det finns
därför ett påtagligt behov av långsiktig planering för utnyttjandet av Sveriges
mineraltillgångar. En sådan planering förutsätter överväganden av olika slag.
Enligt utskottets mening är det angeläget att en total malmprospektering
genomförs på sikt, varigenom en fullständig bild erhålls över olika
fyndigheters läge och innehåll. En sådan undersökning borde också innefatta
djupprospektering. Ökade insatser måste nu i första hand inriktas mot kända
malmområden i Bergslagen, Västerbotten och Norrbotten. Av regionalpolitiska
skäl bör särskild uppmärksamhet ägnas åt stödområdet. Utskottet erinrar härvid
om den inom några år förestående nedläggningen av driften i Laisvallgruvan och
de effekter på sysselsättningen i Arjeplog- och Arvidsjaurområdena som följer
härav. Det är vidare viktigt att man vid planeringen beaktar att den
gruvverksamhet som skulle kunna bli resultatet av en framgångsrik prospektering
måste vara förenlig med högt ställda miljökrav. Regeringen bör förelägga
riksdagen förslag till åtgärder för ökad prospekteringsvolym med den inriktning
som anges i motion 1990/91:N341 (v).

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande ökad prospektering
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N341 yrkandena 4 och 5 som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Den statliga prospekteringsverksamheten (mom. 12)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp)
och Karin Falkmer (m) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med "I
likhet" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:

Gruvnäringen har stor betydelse ur regionalpolitisk, sysselsättningsmässig
och samhällsekonomisk synvinkel. Staten har en viktig uppgift i att skapa
generellt goda förutsättningar för prospektering och annan gruvverksamhet. I
första hand gäller det att åstadkomma ett näringsklimat som gör det intressant
för såväl svenska som utländska prospektörer att satsa i Sverige. Det är vidare
angeläget att staten uppmuntrar utländska aktörer att etablera gruvverksamhet i
Sverige.

Den anslagsfinansierade prospektering som har bedrivits genom NSG har, enligt
utskottets mening, varit föga framgångsrik. Inte heller har NSGs strävan att
genom egen prospektering utöka den statliga egendomen gagnat gruvnäringen.
Omfattningen och inriktningen av den framtida prospekteringen övervägs för
närvarande. Utskottet vill för sin del förorda att såväl NSGs som SGABs
verksamhet överförs till ett -- inledningsvis statligt -- prospekteringsföretag
med affärsmässig inriktning. På sikt bör det statliga engagemanget upphöra.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ta ställning för en sådan
omorganisation. Det nu berörda yrkandet i motion 1990/91:N239 (m, fp)
tillstyrks härmed.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande den statliga prospekteringsverksamheten
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N239 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Den statliga prospekteringsverksamheten (mom. 12)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med "I
likhet" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:

Den anslagsfinansierade prospektering som har bedrivits genom NSG har, enligt
utskottets mening, varit föga framgångsrik. Inte heller har NSGs strävan att
genom egen prospektering utöka den statliga egendomen gagnat gruvnäringen.
Omfattningen och inriktningen av den framtida prospekteringen övervägs för
närvarande. Utskottet vill för sin del förorda att såväl NSGs som SGABs
verksamhet överförs till ett -- inledningsvis statligt -- prospekteringsföretag
med affärsmässig inriktning. Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ta
ställning för en sådan omorganisation. Härigenom blir det nu berörda yrkandet i
motion 1990/91:N239 (m, fp) i huvudsak tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande den statliga prospekteringsverksamheten
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:N239 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Omlokalisering av nämnden för statens gruvegendom (mom.15)

Roland Larsson (c), Lars Norberg (mp) och Kjell Ericsson (c) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 17 med
"Utskottet finner" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:

En stor del av NSGs verksamhet berör de norra länen, där också gruvnäringen i
huvudsak finns. En stor del av arbetskraften i Norrland har sin utkomst från
gruvnäringen. Samtidigt är många orter i Norrland uppbyggda kring
gruvbrytningen. När nu gruvbrytningen i framför allt Västerbotten minskar till
följd av att malmen börjar ta slut är det av största vikt att nya exploaterbara
fyndigheter kan upptäckas genom prospektering.

Mot denna bakgrund ter det sig, menar utskottet, mindre ändamålsenligt att
den myndighet som svarar för statens prospektering är belägen i Stockholm. NSG
är en liten myndighet som utan olägenhet skulle kunna utlokaliseras från
Stockholm. Samtidigt konstaterar utskottet att SGAB, som i stor utsträckning är
uppdragstagare till nämnden, har huvuddelen av sin verksamhet i Malå. Det vore
därför naturligt att NSG flyttas till Malå. Att alla de funktioner som rör
mineralfrågor samlas skulle vara rationellt från många utgångspunkter, inte
minst ekonomiska. Vidgat samarbete med högskolan i Luleå och universitetet i
Umeå möjliggörs samtidigt. Starka regionalpolitiska skäl talar också för den nu
förespråkade omlokaliseringen. Malå har under de senaste tio åren fått
vidkännas minskad sysselsättning bl.a. genom indragning av 120 statliga
tjänster och nedlagd gruvverksamhet. Nyligen har domänverkets revirkontor i
Malå flyttats till annan ort. Ersättning för de verksamheter som har gått
förlorade i Malå är angelägen.

Riksdagen bör genom ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad
utskottet nu har anfört. Härigenom skulle motionerna 1990/91:N272 (c) och
1990/91:N305 (fp) i huvudsak bli tillgodosedda, den senare i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande omlokalisering av nämnden för statens gruvegendom
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N272 och motion 1990/91:N305
yrkande 2 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

13. Minerallagen m.m. (mom. 16)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m) och Gudrun Norberg
(fp) och Karin Falkmer (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. med "I fråga"
och slutar med "dessa lagrum" bort ha följande lydelse:

Den nya minerallag som enligt riksdagens beslut skall träda i kraft nästa år
innebär totalt sett att staten skaffar sig ökad makt att bestämma vem som skall
få utvinna vissa mineraltillgångar. Sambandet mellan rätten till prospektering
och möjligheten att få bearbeta en genom prospekteringen påträffad fyndighet
försvagas. Detta är, såsom påtalas i motion 1990/91:N239 (m, fp), ägnat att
minska intresset för prospektering och begränsa antalet aktörer inom
mineralsektorn. Skadligt för utvecklingen inom branschen är inte minst att
utländska prospekteringsföretag kommer att avhållas från satsningar i Sverige.
Att den nya lagen har utformats utan hänsyn till de resultat som
mineralråvarukommittén har kommit fram till i sin utredning om
prospekteringspolitiken (SOU 1989:92, 93) är också en allvarlig svaghet.

Utskottet instämmer sålunda i motionärernas krav på att den nya minerallagen
inte skall träda i kraft. I stället bör, på sätt som de anger, gruvlagen och
lagen om vissa mineralfyndigheter anpassas till de tillkommande krav som kan
ställas på minerallagstiftningen när det gäller avvägningen mellan miljö- och
industriintressen och avgränsningen av den krets av mineral för vilka
regelsystemet skall gälla. Regeringen bör med det snaraste förelägga riksdagen
förslag till en sådan anpassning av de båda lagarna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande mineralagen m.m.
att riksdagen
dels med bifall till motion 1990/91:N239 yrkande 11 antar följande

Förslag till
Lag om upphävande av minerallagen (1991:45)
Härigenom föreskrivs att minerallagen (1991:45) inte skall träda i kraft.

dels med bifall till motion 1990/91:N239 yrkande 12 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Förbud mot mineralprospektering i vissa naturområden
(mom.17)

Hadar Cars (fp), Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (v) och Lars Norberg (mp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.20 som börjar med
"Utskottet åberopar" och slutar med "nu sagts" bort ha följande lydelse:

Det är, som framhålls i motion 1990/91:N205 (fp), orimligt att
mineralutvinning skall kunna tillåtas ske i obrutna fjällområden och i andra
områden -- såsom nationalparker och naturreservat --
vilka är avsedda att åtnjuta ett varaktigt naturskydd. Det är angeläget att NRL
ändras så att en sådan exploatering inte kan komma i fråga.

Oavsett om en sådan ändring av NRL kommer till stånd eller inte, bör
minerallagstiftningen innehålla den restriktionen att undersökningstillstånd
eller motsvarande, avseende ett sådant område som nyss nämnts, inte får lämnas
utan föregående NRL-prövning. Regeringen bör med det snaraste förelägga
riksdagen förslag till föreskrifter av denna innebörd. Genom en anmodan härom
från riksdagen skulle yrkandet i motion 1990/91:N205 (fp) till väsentlig del
bli tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande förbud mot mineralprospektering i vissa naturområden
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:N205 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

15. Förbud mot mineralprospektering i vissa naturområden
(mom.17)

Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m) och Karin Falkmer (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.20 som börjar med
"Utskottet åberopar" och slutar med "nu sagts" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det orimligt att områden som har klassificerats såsom
nationalparker och sålunda är avsedda att åtnjuta ett varaktigt naturskydd
skall kunna öppnas för exploatering på grundval av minerallagstiftningen. Det
är angeläget att NRL ändras så att en sådan exploatering inte kan komma i
fråga.

Beträffande nationalparker, naturreservat och obrutna fjällområden bör
minerallagstiftningen innehålla den restriktionen att undersökningstillstånd
eller motsvarande inte får lämnas utan föregående NRL-prövning. Regeringen bör
med det snaraste förelägga riksdagen förslag till föreskrifter av denna
innebörd. Genom en anmodan härom från riksdagen skulle yrkandet i motion
1990/91:N205 (fp) till väsentlig del bli tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande förbud mot mineralprospektering i vissa naturområden
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:N205 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

16. Avskaffande av institutet kronoandel (mom. 18)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp)
och Karin Falkmer (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.21 som börjar med
"Utskottet kvarstår" och slutar med "angiven del" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion 1990/91:N239 uttryckta uppfattningen att
institutet kronoandel inverkar skadligt genom att prospekteringsbenägenheten
motverkas. Ett avskaffande av kronoandelsinstitutet frigör marknaden och öppnar
för fler aktörer. Bestämmelserna om kronoandel bör följaktligen upphävas.
Regeringen bör med det snaraste framlägga förslag härom.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande avskaffande av institutet kronoandel
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N239 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

17. Avskaffande av institutet kronoandel (mom. 18)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.21 som börjar med
"Utskottet kvarstår" och slutar med "angiven del" bort ha följande lydelse:

Statens medverkan vid bearbetning av mineraltillgångar bör enligt utskottets
uppfattning inskränka sig till koncessionsförfarandet. Någon kronoandel bör
alltså inte komma i fråga. Detta hindrar inte att statliga företag kan starta
gruvdrift på samma villkor som privata. Utan att instämma i det resonemang
beträffande kronoandelssystemet som förs i motion 1990/91:N239 (m, fp) kommer
alltså även utskottet till slutsatsen att detta institut bör avskaffas.
Regeringen bör framlägga förslag härom.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande avskaffande av institutet kronoandel
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:N239 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

18. Jordägaravgäld (mom. 19)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp)
och Karin Falkmer (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.21 som börjar med
"Utskottet hänvisar" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Starka skäl talar enligt utskottet uppfattning för att en ordning med
jordägaravgäld bör återinföras. På grundval av den nu aktuella delen av motion
1990/91:N239 (m, fp) bör regeringen anmodas att med det snaraste förelägga
riksdagen förslag härom.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande jordägaravgäld
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N239 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

19. Jordägaravgäld (mom. 19, motiveringen)

Lars Norberg (mp) anser att utskottets hemställan under 19 bort ha följande
lydelse:

En framtida ny minerallagstiftning bör utformas enligt de principer som
miljöpartiet har förespråkat (se mot. 1988/89:N27). Detta innebär bl.a. att
markägaren skall vara huvudman för exploateringen och sålunda kommer att ha
alla möjligheter att hävda sina intressen. Någon framställning till
regeringen på grundval av den nu aktuella delen av motion 1990/91:N239 (m, fp)
finner utskottet inte motiverad.

Särskilda yttranden

1. Ökad prospektering (mom. 10)

Roland Larsson (c) och Kjell Ericsson (c) anför:

Regeringens förslag om att 100 milj.kr. skall avsättas för särskilda
regionalpolitiska insatser i Arjeplogs kommun innebär, enligt centerpartiets
uppfattning, inte en tillräcklig kompensation för det bortfall av
sysselsättningstillfällen som kommer att drabba kommunen till följd av att
Laisvallprojektet inte kan genomföras.

2. Minerallagen (mom. 16)

Rolf L Nilson (v) och Lars Norberg (mp) anför:

Från skilda utgångspunkter tog vi hösten 1990 avstånd från det förslag till
ny minerallag som antogs av riksdagen. Vi kvarstår alltjämt vid de
principuppfattningar rörande önskvärd utformning av minerallagstiftningen som
vi då gav uttryck åt. Sedan lagstiftningsbeslutet har kommit till stånd, trots
många invändningar från skilda håll, har våra partier emellertid avstått från
att omedelbart kräva upphävande av den nya lagen. Förnyade initiativ till
ändringar i minerallagstiftningen bör, menar vi, tas med utgångspunkt i det
rättsläge som denna numera utfärdade lag skapar. Det är angeläget att frågan om
en från naturskydds- och miljövårdssynpunkt och från resurshushållningssynpunkt
lämplig minerallagstiftning blir föremål för nya överväganden.

Förslag till
Lag om ändring i minerallagen (1991:45)

Bilaga

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 § och punkt 7 i övergångsbestämmelserna
till minerallagen (1991:45), som träder i kraft den 1 juli 1992, skall ha
följande lydelse.

Tidigare beslutad lydelse

Föreslagen lydelse
1 kap.
5 §

Ett undersökningstillstånd som grundats på ansökan avseende något eller några
av de koncessionsmineral som anges i 1 § 1--3 gäller, om inte sökanden
begär annat, samtliga mineral som anges där.

Ett undersökningstillstånd som grundats på ansökan avseende något eller några
av de koncessionsmineral som anges i 1 § 1
och 2 gäller, om inte sökanden begär annat, samtliga mineral som anges där.

I övrigt gäller ett undersökningstillstånd eller en bearbetningskoncession
det eller de mineral som anges i tillståndet eller koncessionen.

[Övergångsbestämmelser]

7. Den som vid utgången av juni 1990 bedriver undersökning eller
bearbetning för vilken tillstånd eller koncession därefter behövs till följd av
denna lag får, under förutsättning att ansökan om tillstånd eller koncession
görs före den 1 juli 1991, fortsätta verksamhet för samma ändamål utan
tillstånd eller koncession till dess ansökningen slutligt har prövats. Vid
prövning av en sådan ansökan om bearbetningskoncession skall följande iakttas.

a. Vid prövning av ansökningen skall 4 kap. 3 § första stycket tillämpas som
om sökanden hade undersökningstillstånd inom området för de mineral som
ansökningen avser.

Tidigare beslutad lydelse

Föreslagen lydelse

b. Ansökningen skall prövas utan tillämpning av 4 kap. 2 § nya lagen. Om
ansökningen avser något av de koncessionsmineral som anges i 1 kap. 1 § tredje
punkten skall dock 4 kap. 2 § första stycket 1 tillämpas. Koncessionstiden
skall bestämmas till tio år. Om sökande begär det skall dock kortare tid
bestämmas.

b. Ansökningen skall prövas utan tillämpning av 4 kap. 2 § nya lagen.
Koncessionstiden skall bestämmas till tio år. Om sökande begär det skall dock
kortare tid bestämmas.

c. Koncession får förenas med villkor enligt 4 kap. 5 och 6§§.

Innehåll

Ärendet1

Sammanfattning1

Propositionen2

Motionerna3

Uppgifter i anslutning till motionerna5
Mineralråvarukommittén5
Maringeologisk kartering5
Mittnordenprojektet6
Mineraljakt7

Utskottet8
Verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning m.m.8
Riktlinjer8
Anslagsfrågor m.m.9
Övriga frågor11
Prospekteringsverksamhet m.m.12
Anslagsfrågor rörande NSG12
Mineraljakt13
Övergripande frågor om prospekteringsverksamheten14
Övriga frågor16
Minerallagstiftning17
Minerallagstiftningen i stort17
Mineralprospektering i vissa naturområden19
Kronoandelssystemet20
Jordägaravgäld21
Hemställan21

Reservationer
1. Riktlinjer för Sveriges geologiska undersökning och bergsstaten (m,
fp)24
2. Undersökningsverksamheten vid Sveriges geologiska undersökning (m, fp,
mp)24
3. Undersökningsverksamheten vid Sveriges geologiska undersökning (c)26
4. Centrum för geovetenskaplig information (m, fp)26
5. Medel för prospektering (m, fp, mp)27
6. Medel för prospektering (c)27
7. Medel för prospektering (v)28
8. Förvaltning av statens gruvegendom (m, fp, c, mp)29
9. Ökad prospektering (v)29
10. Den statliga prospekteringsverksamheten (m, fp)30
11. Den statliga prospekteringsverksamheten (mp)30
12. Omlokalisering av nämnden för statens gruvegendom (c,mp)31
13. Minerallagen m.m. (m, fp)32
14. Förbud mot mineralprospektering i vissa naturområden (fp, v, mp)33
15. Förbud mot mineralprospektering i vissa naturområden (m)33
16. Avskaffande av institutet kronoandel (m, fp)34
17. Avskaffande av institutet kronoandel (mp)34
18. Jordägaravgäld (m, fp)35
19. Jordägaravgäld (mp)35

Särskilda yttranden
1. Ökad prospektering (c)35
2. Minerallagen (v, mp)35

Bilaga
Förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45)37