Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Motioner om alkohol- och tobaksbeskattning m.m.

Betänkande 2004/05:SKU25

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
23 mars 2005

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Motioner om alkohol- och tobaksbeskattning m.m.(pdf, 221 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2004/05:25 Motioner om alkohol- och tobaksbeskattning m.m.

Beslut

Motioner om alkohol- och tobaksbeskattning (SkU25)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om alkohol- och tobaksbeskattning. Riksdagen sade också nej till tre motioner som lämnats in med anledning av regeringens proposition 2003/04:161 Alkoholpolitiska frågor.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 29

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2005-02-01
Justering: 2005-03-08
Trycklov till Gotab och webb: 2005-03-15
Trycklov: 2005-03-15
Reservationer: 7
Betänkande 2004/05:SKU25

Alla beredningar i utskottet

2005-02-01

Motioner om alkohol- och tobaksbeskattning (SkU25)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om alkohol- och tobaksbeskattning. Riksdagen föreslås också säga nej till tre motioner som lämnats in med anledning av regeringens proposition 2003/04:161 Alkoholpolitiska frågor.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2005-03-23
Stillbild från Debatt om förslag 2004/05:SKU25, Motioner om alkohol- och tobaksbeskattning m.m.

Debatt om förslag 2004/05:SKU25

Webb-tv: Motioner om alkohol- och tobaksbeskattning m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Mats Berglind (S)
Anf. 162 Mats Berglind (S)
Herr talman! Det sista betänkandet från skatteutskottet i dag gäller en mycket aktuell fråga, som debatteras inte minst i medierna nästan varje dag. Det är nämligen frågan vad vi ska ha för skattenivå på alkohol och tobak. Ska den vara oförändrad, eller ska den sänkas? Och hur ska vi hantera privatinförseln av alkohol och tobak? Betänkandet bygger på ett trettiotal motioner från den allmänna motionstiden. Majoriteten i utskottet har föreslagit avslag på samtliga motioner, och det finns därför sju reservationer i detta betänkande.
Lennart Hedquist (M)
Anf. 163 Lennart Hedquist (M)
Herr talman! Först vill jag att kammaren noterar att det visserligen står i det här betänkandet att det föreslås avslag på en rad motioner på tobaksområdet. Det är i någon mening rätt, men de facto fel. Det finns motioner med förslag om att det ska bli högre skatt på lågpriscigaretter, och beträffande det förslaget står det väldigt tydligt att regeringen bör återkomma med ett sådant förslag. Det finns en motion om höjd skatt på rulltobak, och det är ett förslag som vi moderater har haft med i vårt budgetalternativ. Om detta sägs också att regeringen bör återkomma snarast. Det finns också ett socialdemokratiskt förslag om att tobaksskatten ska kunna återbetalas vid utförsel av tuggtobak till köpare i annat EG-land. Den frågan har samband med en möjlig investering som Swedish Match planerar. Även beträffande detta är man oerhört nära ett bifall, i och med att utskottet hänvisar till att regeringen har en lagrådsremiss som just ska möjliggöra detta och alltså ska återkomma med förslag. Det innebär att vi på tobaksområdet har haft en god samsyn i utskottet om att alla dessa förslag bör resultera i ett samlat förslag från regeringen så snart som möjligt. Jag ska då återföra debatten till alkoholbeskattningen och alkoholfrågan. Jag skulle kunna inleda med att citera mig själv och därmed krydda mitt anförande med lite av vad jag vill säga. I fjolårets debatt sade jag så här: "Moderaterna är det enda parti som företräder en inriktning som tar hänsyn till vad som har hänt och vad som händer i vårt land och i vår omvärld. Jag skulle kunna göra en klockren prognos: Det kommer att vara helt nödvändigt att genomföra de förslag som vi har lagt fram i vår reservation. Att man inte har genomfört dem det senaste året eller avser att genomföra dem nu kommer tyvärr att innebära skador för vårt land." Herr talman! Nu är vi alltså än tydligare där än vad vi var i fjol. Sverige har fått en mycket kraftig införsel av alkohol. Vi har förlorat en betydande del av skattebasen på alkohol. Det har skett en stor lageruppbyggnad av alkohol i de svenska hemmen. Vi har fått en ökad illegal försäljning av sprit och öl. Vi har fått en försäljningsminskning på Systembolaget, vilket i sin tur hotar dess uppdrag. Vi noterar samtidigt en ökad alkoholkonsumtion och fler alkoholrelaterade brott. Vi skriver i vår reservation: "Fortfarande vidtas trots detta inga skarpa åtgärder för att komma åt dessa effekter med verksamma verktyg. Detta är verkligen inte bra!" Regeringen har i dagarna lagt fram en proposition som innebär en lagstiftning som ska försöka komma åt den illegala försäljningen av alkohol. Det är säkert bra, och man får hoppas att de åtgärder som vidtas har den effekten. Men vad vi har efterlyst en längre tid är att man inte kan undvika att göra anpassningar på skatteområdet om man inte vill ha de effekter som jag nyss redogjorde för. Det är nödvändigt med en skatteanpassning för att behålla skattebasen i landet, men framför allt att se till att svenskar köper sprit, vin och öl hemmavid och går till Systembolaget och handlar detta, i stället för att det byggs upp stora lager hemmavid som i sig innebär risk för en ökad alkoholkonsumtion och i förlängningen fler alkoholmissbrukare. Jag tycker att det är en tragisk utveckling att regeringen inte har vidtagit de verksamma åtgärderna. Vår reservation har innebörden att regeringen snarast bör återkomma med förslag, och helst förslag som täcker hela alkoholområdet. Då har vi utsagt väldigt tydligt att när prisinstrumentet inte längre fungerar, när man inte längre kan förlita sig på det för att hålla tillbaka totalkonsumtionen av alkohol och alkoholmissbruket, fordras det att man lyfter blickarna till alternativa påverkansinstrument. Vi efterfrågar en nationell samling med en verkningsfull och saklig kampanj i alkoholfrågan för att motverka alkoholmissbrukets skadliga effekter på folkhälsa och brottsfrekvens, och en sådan kampanj bör äga rum i anslutning till att alkoholskatterna sänks. Det är vidare angeläget att vi skaffar oss en bättre uppföljning av faktisk alkoholkonsumtion och missbrukets omfattning. Det är ingen tvekan om att Sverige har försuttit två år. Det har bildats en kultur att svenskar i samband med utlandsresor utnyttjar införselreglerna för att föra in väldigt mycket alkohol. Det har också utvecklats en kultur med illegal införsel. På grund av att man inte har vidtagit de här åtgärderna i tid är det nu svårare att bryta den kulturen. Det har Kent Härstedt som utredare också framhållit. Det fordras förmodligen kraftfullare åtgärder nu än vad det fordrades för ett par år sedan. Det hindrar inte att man nu verkligen känner tvånget att vidta åtgärder som avser såväl prisanpassning som att åstadkomma att vi får en sundare alkoholkultur i vårt land, att man kan bryta spritbältet som Sverige ingår i tillsammans med Ryssland, Finland och i viss mån även Norge, att man får en annan alkoholkultur i anslutning till att man kan bedriva en sådan här verkningsfull kampanj. Det bör understrykas att när vi av folkhälsoskäl gick till angrepp mot det ökande tobaksbruket, inte minst bland ungdomar, hade det effekt. Framför allt har rökningen bland män minskat drastiskt på grund av folkhälsoargumentet. Det är ingen tvekan om att även om alkohol i mindre omfattning inte behöver vara tveksamt ur hälsosynpunkt är ett omfattande alkoholbruk direkt folkhälsoskadligt. Och betydelsen av alkoholfria miljöer måste framhållas, i trafiken, i arbetslivet, i skolorna, i idrott och så vidare. Jag uppmanar verkligen riksdagen att se alkoholproblematiken i stort och inte bara fastna i alkoholskattefrågan. Men samtidigt ska man inse att man måste göra någonting åt alkoholskatten, och det mycket snabbt, om inte den utveckling som jag beskrev inledningsvis ska komma att fortsätta. Herr talman! Jag yrkar mot bakgrund av vad jag har sagt bifall till reservation 1.
Lars Gustafsson (Kd)
Anf. 164 Lars Gustafsson (Kd)
Herr talman! Jag skulle vilja be kammaren att fundera på en sak. Tror ni att det skulle gå hem om vi sänkte bensinskatten med 40 % och samtidigt kampanjade för att man skulle köra mindre med bilen? Det aktuella betänkandet har inte mycket med skattesatser att göra; i alla fall borde det inte vara så. Skatten på alkohol måste vara relativt hög, för det har visat sig ha en preventiv inverkan på konsumtionen av alkohol. Den totala konsumtionen har i sin tur ett mycket starkt samband med antalet alkoholskadade personer, bland både missbrukarna själva och deras anhöriga. I förra veckan presenterade regeringens utredare, Kent Härstedt, i Alkoholinförselutredningen sina förslag. Han föreslår inte oväntat att skatten på sprit, vin och öl ska sänkas. Motivet är framför allt problemet med ohämmad privatinförsel. Vi kristdemokrater har beskyllts för att inte ta ansvar för vårt ställningstagande i alkoholskattefrågan. Det är precis tvärtom. Redan när ansvarig kommissionär, Frits Bolkestein, besökte Sverige och krävde svensk anpassning av införselkvoter av alkoholdrycker tog vi ställning för att hålla fast vid befintliga införselkvoter, och frågan var så viktig att det var värt att pröva den vid Europadomstolen om så fordrades. Vi har inte ändrat inställning. Flera europeiska länder har undantag inom olika områden, och det är viktigt att få klarlagt hur folkhälsofrågor väger mot handelsfrågor. Sverige har under lång tid haft en fungerande alkoholpolitik som en överväldigande majoritet ställt sig bakom. Den har innehållit prisinstrument, tillgänglighetskontroll och aktivt folkhälsoarbete. De senaste årens förändringar av införselkvoter är det allt överskuggande hotet inte i första hand mot Systemets vara eller inte vara utan mot själva folkhälsan. Inga prissänkningar i världen, vill jag hävda, kommer att förhindra det allt överskuggande hotet mot ett stort antal svenskars hälsa, särskilt bland unga. Vi kan i dag inte klara av alkoholproblemen, och de kommer inte att minska efter en kraftig skattesänkning, som nu föreslås av bland annat Kent Härstedt. En skattesänkning kommer i stället att öka totalkonsumtionen i hela landet, inte bara i Öresundsregionen. Argumentet för en skattesänkning är bland annat att en minskad lagring skulle sänka konsumtionen och motverka försäljning till ungdomar. Det är inte trovärdigt då ungdomar över huvud taget inte får inhandla alkoholdrycker. Den illegala importen skulle inte heller minska då svartspriten alltid kommer att vara billigare än den vita. Endast en i det närmaste total avveckling av alkoholskatterna skulle undanröja smuggling av svartsprit. Herr talman! I förra veckan presenterade Socialstyrelsen sin folkhälsorapport där man påvisade en markant ökad alkoholrelaterad dödlighet i de län som gränsar till annat EU-land. I andra delar av Sverige däremot kunde ingen motsvarande ökning konstateras. Därmed bekräftas att det största enskilda alkoholproblemet är knutet till nuvarande införselkvoter. En skattesänkning på alkohol kommer att resultera i en motsvarande ökning av alkoholskador och alkoholrelaterad dödlighet i hela landet. Kristdemokraterna anser att bara detta är en verklig grund för vårt ställningstagande i införselfrågan. Sverige måste få en återgång till lägre införselkvoter och ingen skattehöjning. Nu är inte Kristdemokraterna ensamma om denna uppfattning. Jag citerar ur Aftonbladets ledarsida den 17 mars: "Sänkt skatt övertygar inte. Frågan är om det kommer att påverka de nya inköpsmönstren som nu håller på att skapas. Att en skattesänkning kommer att bidra till ökningen av den totala alkoholkonsumtionen och därmed alkoholskadorna är däremot säkert." Centerpartistiska Hallands Nyheter skrev på ledarsidan den 17 mars: "Sverige borde istället arbeta hårt inom EU för att höja införselkvoterna. Det enda parti som vågar kräva en återgång till tidigare införselregler är kristdemokraterna. Partiledare Göran Hägglund sa igår att Härstedts förslag är som att hälla bensin på en brasa. Hägglund har helt rätt. Det borde också de i denna fråga vacklande partierna centern och folkpartiet inse." Vi kristdemokrater anser att den socialdemokratiska regeringen har misslyckats med att integrera svensk alkoholtradition och alkoholpolitik i övriga Europa. Nuvarande införselkvoter för privatpersoners import av alkohol gör det omöjligt att med hjälp av Systembolaget föra en effektiv alkoholpolitik värd namnet. Vi anser därför att införselkvoterna ska sänkas för att stoppa den alkoholflod som nu rinner in i Sverige. Sverige måste verka för att alkoholfrågan ska bli en folkhälsofråga i stället för som nu enbart en jordbruksfråga eller en handelsfråga. Vi har därför föreslagit att införselkvoterna sänks - en återgång till tidigare regler - till 1 liter starksprit, 5 liter vin och 15 liter starköl. Det är det som man orkar bära med sig över gränsen. Detta förslag har som sidoeffekt att statens finanser kan stärkas då efterfrågan på alkohol återigen hamnar hos Systembolaget och alkoholskatterna kan tas ut för en större del av konsumtionen. Enligt en viss utredning av riksdagens utredningstjänst skulle en sådan efterfrågeeffekt kunna uppgå till 1,2 miljarder kronor årligen. Nu har jag i alla fall inte ens nämnt de kostnadsminskningar som vi skulle få i vårdsektorn av minskade alkoholskador och minskade bekymmer med kriminalitet med mera. Till slut, herr talman, vill jag önska en glad påsk, och jag vill yrka bifall till reservation nr 5.
Staffan Danielsson (C)
Anf. 165 Staffan Danielsson (C)
Herr talman! Droger har alltid varit mycket bekymmersamma för de flesta kulturer och länder. Skadeverkningarna enskilt och kollektivt är ofta negativa till fruktansvärda. Den vanligaste drogen i vårt samhälle är alkoholen, som vid rimligt nyttjande går väl att leva med men som vid för stor användning ger dramatiska konsekvenser för den enskilde och för hela samhället. Det är därför mycket viktigt att samhället genom en rad kraftfulla åtgärder och informationsinsatser gör sitt yttersta för att minska alkoholens användning och skadeverkningar och hålla alkoholkonsumtionen på en rimlig nivå. Under åren 1875-1910 mer än halverades alkoholkonsumtionen i Sverige. Orsaken var en stark folklig reaktion mot alkoholens sociala verkningar som kanaliserades i en snabbt växande nykterhetsrörelse och en kraftfull förändring av medborgarnas attityder till alkohol. Det bör noteras att det var först sedan alkoholkonsumtionen sjunkit och attityderna förändrats som den restriktiva alkoholpolitiken infördes. Detta exempel visar att attityden till alkohol och droger i ett samhälle är ett minst lika starkt styrmedel som prisinstrumentet. Detta styrmedel måste nu aktiveras med alla medel. Det handlar om att väcka medborgarnas ansvarskänsla och på allvar mobilisera det civila samhället. Det handlar om allas vårt ansvar som medborgare eller föräldrar. Det handlar om massiva informationsinsatser, om kampanjer för inget eller måttligt användande av alkohol, om restriktioner på olika områden vad gäller tillgänglighet, ålder med mera. Centerpartiet slår vakt om principen om en hög beskattning på alkohol som både moraliskt och samhällsekonomiskt motiverad med tanke på den sociala nöd och de stora kostnader som alkoholen orsakar. Vi är dock också medvetna om det ohållbara läge som råder i dag med mycket stora inflöden i landet av alkohol i oordnade former som göder framväxten av kriminella nätverk, gör tillgängligheten till billig alkohol i oordnade former mycket stor samt försvagar Systembolagets ställning och hotar de svenska bryggerierna. Som läget faktiskt är kan det bli nödvändigt att sänka alkoholskatten i någon form. Centerpartiet anser att Sverige inom EU måste agera kraftfullt för att få till stånd kraftigt höjda minimiskatter på alkoholdrycker samt kraftigt minskade införselkvoter för alkohol. Det är viktigt att den svenska regeringen och de svenska ledamöterna i Europaparlamentet söker allianser med regeringar, partier och organisationer i andra länder som delar engagemanget i att minimera alkoholens skadeverkningar. Det finns en rätt bred samsyn om detta, men regeringen kan agera starkare. Jag yrkar bifall till vår reservation nr 4.
Per-Olof Svensson (S)
Anf. 166 Per-Olof Svensson (S)
Herr talman! Reglerna för punktskatter på svenska tobaksprodukter är onödigt snåriga och tycks åtminstone i något fall konkurrenssnedvridande till och med. Det påpekas även i någon av de motioner som har avlämnats i det här ärendet. Hur tobaksskatten ska se ut i framtiden såväl när det gäller styckeskatten på cigaretter som skatt på viktenheter och liknande bereds redan av regeringen. Jag är övertygad om att regeringen innan året är slut kommer att komma med ett nytt förslag till riksdagen. Det gäller att hitta ett förslag, herr talman, som är väl avpassat, som inte är konkurrenssnedvridande, som inte heller får till effekt att smugglingen ökar och som helst också ska leda till att vi minskar användandet av tobak över huvud taget. På Europanivå har kommissionären för folkhälsofrågor bland annat sagt att hans vision är ett rökfritt Europa. Det är bara att önska honom lycka till med förverkligandet av den visionen. Sedan kommer vi till skatten på alkohol, herr talman. För att ge Moderaterna och Centern en liten chans att tänka efter vill jag veta hur mycket Moderaterna vill sänka alkoholskatten. Hur mycket vill Centerpartiet minska alkoholskatten? Det är en aktuell fråga som många pratar om. Man kan knappast öppna en tidning eller slå på tv eller radio utan att ta del av vad den ena experten efter den andra har för åsikt i sakfrågan. Vi matas också i stort sett varje dag med reklam om vad man bör dricka till den ena eller andra maträtten. Det jag tycker är mest konstigt i den frågan är att även våra public service -medier står för råd om vad som anses passa till det ena eller det andra. Det går tydligen inte att äta mat utan att det måste serveras någon alkoholdryck till. Det vill man göra reklam för i våra public service -medier. På den senaste tiden har det också, som det har sagts tidigare, presenterats ett par utredningsförslag där utredaren presenterar sin åsikt om vad skattesatsen bör vara på de olika alkoholdryckerna. Utredningsförslagen remissbehandlas för närvarande. Regeringen har via finansministern och folkhälsoministern framfört till EU:s företrädare i såväl ministerråd som kommission att Sverige anser att EU måste se på alkoholfrågan mer ur ett folkhälsoperspektiv såväl när det gäller minimiskatter på alkohol som när det gäller införselkvoter. Minimiskatterna bör höjas. Införselkvoterna bör preciseras. Det händer en hel del när det gäller alkoholproblematiken och alkoholpolitiken i Europa. På Irland har man för en tid sedan höjt skatten på öl. I Finland och Estland pågår för närvarande en debatt om att dagens skatt på sprit är för låg och att man stegvis bör förändra alkoholbeskattningen till en högre nivå. När man följer den europeiska debatten i söder kan man se att alkoholens skadeverkningar tas upp allt oftare. Fler länder genomför särskilda informationskampanjer som främst vänder sig till ungdomar. Det finns länder som har lyckats så väl i sin information till vuxna om alkoholens skadeverkningar att alkoholkonsumtionen sjunkit så drastiskt att spritindustrin för kampanjer om att informationen måste minska så att alkoholkonsumtionen inte fortsätter att sjunka. Min förhoppning är att vi i Sverige ska lyckas lika bra med de ökade informationsinsatser som nu planeras. Jag är övertygad om att olika regeringsföreträdare kommer att fortsätta att ställa krav på EU om förändring av införselkvoter och förändring av minimiskatter på alkohol. Jag skulle önska att EU:s kommissionär för folkhälsan vore lika alert i alkoholfrågan som han är när tobaken är uppe på agendan. Ett litet hopp finns, herr talman. I en tidningsartikel den 8 mars säger han att han inte känner till de resor som svenskar gör till Danmark och Tyskland för att bunkra mängder av sprit, vin och öl. Han säger: Är det så är det ett missbruk av de regler vi har. Då måste vi titta på det. Vi får hoppas att den titten för med sig insikt om att regelverket bör stramas upp. Med det, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Lennart Hedquist (M)
Anf. 167 Lennart Hedquist (M)
Herr talman! Beträffande införselkvoterna och minimiskatt är det väl bra om Sverige kan åstadkomma förändringar där. Det är en lång väg att gå, och jag tycker att det känns angeläget att Sverige i första hand försöker åstadkomma att man höjer minimiskatten på sprit. Det finns en kultur nere i Europa att betrakta vin och öl som matdrycker. De används också i hög grad på det sättet där. Det torde vara mer framkomligt att angripa spritkonsumtionen, och därmed få en höjd minimiskatt på sprit, med folkhälsoargument. Per-Olof Svensson frågar hur mycket vi moderater tycker att man bör sänka skatten. Svaret på den frågan är att om man hade sänkt etappvis i samband med att man visste vad som skulle hända och sänkt direkt när de höjda införselkvoterna kom hade inte skattesänkningen behövt vara lika stor som den behöver vara nu på grund av den kultur som har utbrett sig som vi har talat om. Ur den utgångspunkten är Kent Härstedts förslag, för att det ska ha någon verkan, ett minimiförslag. Jag vill fråga vilket alternativ Per-Olof Svensson förespråkar. Det måste ju vara att man gör någonting. I annat fall får vi en ökad illegal försäljning, fortsatt hög införsel, lageruppbyggnad av alkohol i de svenska hemmen, fler alkoholrelaterade brott och så vidare på grund av frånvaron av anpassning av alkoholskatterna och frånvaron av andra verksamma åtgärder. Vilket är alternativet?
Per-Olof Svensson (S)
Anf. 168 Per-Olof Svensson (S)
Herr talman! Det är klart att vi ska sätta alla klutar till när det gäller olaglig införsel. Jag tycker att om folk säljer sprit ur bilar, ur bakluckor och på annat vis, måste vi ha en lagstiftning som är så skarp att om någon upptäcker det kan man helt enkelt beslagta bilen och alltihop. Man måste vara väldigt skarp, och det måste vara väldigt hårda regler över huvud taget när det gäller folk som langar, säljer, smugglar och för in olagligt över gränsen. Det ska vara mycket hårda regler. Jag kan konstatera att Moderaterna vill sänka lika med Härstedt - eller mer, säger man. Jag tycker inte att spritskatten ska sänkas. Det är min personliga uppfattning.
Lennart Hedquist (M)
Anf. 169 Lennart Hedquist (M)
Herr talman! Jag respekterar att man kan ha den uppfattningen, men det innebär att man tror att prisinstrumentet inom landet fortfarande skulle kunna påverka konsumtionen här när vi samtidigt har införseln. Per-Olof Svensson nämnde åtgärder mot illegal vidareförsäljning och så vidare. Jag tog i mitt anförande upp att när de här förändringarna inträffade kunde man ange en klockren prognos om vad som skulle ske. De skarpa åtgärderna beträffande illegal vidareförsäljning med mera som nu kommer efter två år borde, mot bakgrund av att man inte vidtog några prisanpassningsåtgärder, ha vidtagits för två år sedan. Man har ju legat helt still beträffande alkoholfrågan. Man har inte tagit till några verksamma åtgärder. Man har låtit införselspriten flöda in i landet, vilket har lett till att Systembolagets försäljning har minskat samtidigt som totalkonsumtionen har ökat. Det är tragiskt att man har bedrivit alkoholpolitiken på det här passiva sättet. Vänta-och-se-syndromet innebär att det uppstår problem inom vårt land där vi borde ha kunnat ta itu med problemen på ett annat sätt.
Per-Olof Svensson (S)
Anf. 170 Per-Olof Svensson (S)
Herr talman! Jag tycker inte att det är passivt, inte det minsta. Vi har tagit fram ett antal åtgärder, och vi skärper dem mer och mer för varje gång. Det tycker jag är bra. Jag vill inte sänka alkoholskatten i landet över huvud taget. Jag tycker att det är rätt som vi har det nu. Det sups helt klart mindre för att skatterna är så höga. Om man sänker skatterna lär supandet öka av det som kommer från bolaget. Experterna säger att alkoholkonsumtionen ökar med ungefär 5 % i Sverige. Det är ungefär samma nivå som det har ökat i Finland med det system som de har.
Lars Gustafsson (Kd)
Anf. 171 Lars Gustafsson (Kd)
Herr talman! Jag uppskattar Per-Olofs tidigare inlägg. Jag vill bara säga något om dem som har gjort som Lennart Hedquist föreslår. Det kom ett pressmeddelande i går från alkoholforskare i Finland. De säger att de höjer ett varningens finger för den sannolika spritrea som kommer att bli i Sverige. Jag kan läsa ur pressmeddelandet: Målet med den kraftiga sänkningen i Finland var att minska alkoholinförsel från utlandet och blåsa liv i den inhemska försäljningen. Ett år senare visar statistiken att åtgärden inte haft önskad effekt. Det var alltså inte så enkelt. Många finländare reser utomlands för att köpa sprit. Orsaken är de i praktiken slopade införselavgifterna inom EU och Estlands inträde i unionen. De alkoholrelaterade problemen har samtidigt skjutit i höjden. De har gjort just så att de lade sig platt från början. Det är konsekvensen. Esa Österberg, som är alkoholforskare i Finland, säger att fler svenskar kommer att dö på grund av alkohol. Jag tycker att det är hedersamt av Per-Olof Svensson att stå upp för uppfattningen att det är så det kommer att bli och att man får räkna kallt med det. Man får sedan väga de två sakerna mot varandra. Tror Per-Olof Svensson att det, med tanke på vad som tidigare har sagts, finns någon möjlighet att vi kan få EU att inse det allvarliga i situationen? När trafikutskottet besökte Frankrike fick man reda på att de där gjort en stor insats. De har fått ned den alkoholrelaterade dödligheten på vägarna med 25-30 %, från 8 300 om året till 5 000, bland annat för att de var strikta med att man inte får vara alkoholpåverkad när man kör - vilket de inte var förut. De ökade också kontrollerna. De lyckades då med detta. Om de samtidigt hade sänkt skatterna på alkohol tror jag inte att det hade blivit samma effekt. Vad är Per-Olof Svenssons uppfattning om det?
Per-Olof Svensson (S)
Anf. 172 Per-Olof Svensson (S)
Herr talman! Jag tror att vi kommer att lyckas. Det kommer att ta tid. Men jag tror inte att vi lyckas om vi använder Kristdemokraternas modell att först själva införa en modell för hur mycket man får ta in i landet och sedan eventuellt låta EG-domstolen avgöra. Om EG-domstolen avgör att vi har gjort fel, och att det är rätt med den fria införseln totalt, svämmar det in ännu mer sprit i landet. Jag tror att det är en rättare väg som regeringen har valt genom folkhälsoministern och finansministern, nämligen att försöka påverka ministerrådet och kommissionen att skärpa bestämmelserna när det gäller införsel och tala om vad som är införsel samt att höja minimiskatterna.
Lars Gustafsson (Kd)
Anf. 173 Lars Gustafsson (Kd)
Herr talman! Vi har tydligen olika uppfattning om detta. Vi tror att frågan skulle kunna få ett helt annat fokus. Om vi har en kommissionär som inte ens vet vad som händer inom hans egen union är det ganska allvarligt. Det måste jag säga. Detta skulle få fokus på frågan. Vi är övertygade om att det inte finns mycket att förlora genom att sätta hårt mot hårt. Det är vår avvägning. Jag tycker att jag motiverade det väl. Jag håller helt med Per-Olof Svensson att när det gäller de illegala företeelserna, som kommer att finnas oavsett skatterna eftersom vi inte kan kontrollera varje bil, ska man ha maktmedel att göra det. Där finns en brist i lagstiftningen jämfört med tullen och polisen, som Tullverket påtalade för oss när vi träffade dem, som man borde se över. Jag tycker att det finns anledning för justitieministern att återkomma om hur man kan klämma åt dem så att man inte kan bolla runt. Man får bara undersöka om det finns en sak i bilen, men man får inte beslagta om det finns något annat. Detta måste bli bättre. Jag tror att det är den ena vägen. Den andra vägen är att faktiskt få detta till samma viktiga fråga som rökningen. Man ska veta att detta är skadligt och att ökad konsumtion av alla skadliga ämnen ökar skador och dödsfall bland människor. Det är denna medvetandegrad vi måste jobba mot i alla ändar, från gravida kvinnor och hela vägen genom livet. Där behövs det stora och uthålliga insatser och en fast linje. Det är många partier här i kammaren som hittills har förespråkat det. Jag hoppas att vi fortsätter att vara lika många.
Per-Olof Svensson (S)
Anf. 174 Per-Olof Svensson (S)
Herr talman! Efter det att finansministern och folkhälsoministern har påtalat detta för kommissionen och ministerrådet känner kommissionären till de handelsresor som pågår. Han är medveten om det och har sagt att man ska titta på det och att det inte verkar stämma med reglerna. Han ska titta på det. Vi hoppas att han återkommer. Om han inte återkommer får vi väl höra efter hur han ser på frågan.
Staffan Danielsson (C)
Anf. 175 Staffan Danielsson (C)
Herr talman! Per-Olof Svensson, jag, Lars Gustafsson med flera är överens om att det behövs ett intensivt arbete på EU-nivå för att höja minimiskatterna så mycket det går och att kraftigt minska införselkvoterna. Frågan är om det räcker. Frågan är svår och splittrar i alla partier. Jag tror inte att det räcker. Jag tycker att läget i dag är ohållbart. Det behövs något mer. Hur mycket? frågar Per-Olof Svensson mig och Centerpartiet - ett inte så stort parti i opposition. Det är väl regeringen som ska agera. Den rimliga frågan är: När kommer ett förslag på riksdagens bord med förslag till åtgärder för att komma ur dagens ohållbara läge? Var står Per-Olof Svensson? kanske vi får höra. Var står regeringen? Var står Socialdemokraterna? Var står vänsterpartierna samlat? Det händer ju inget. Det finns en handlingsförlamning. Det är det stora bekymret. Som jag sade i mitt anförande vill Centern ha en hög alkoholbeskattning. Vi står för det. Verkligheten förändras. Vi får inte alltid som vi vill. Läget är ohållbart. Vi måste kanske även titta på en skattesänkning i någon form. Det är vad Centern säger. Vi kan se på Härstedts förslag vad gäller öl. Han vill sänka skatten på en halv liter öl från 11,80 till 10,40 och på vin med 5 kr för en flaska. Är det dramatiskt eller inte? Det får vi titta på, men vi kan inte göra det förrän det har kommit förslag till riksdagen från ansvarig regering. Var står Socialdemokraterna och regeringen i den här frågan, Per-Olof Svensson?
Per-Olof Svensson (S)
Anf. 176 Per-Olof Svensson (S)
Herr talman! Vad som skiljer Centerpartiet och regeringen åt är att Centerpartiet säger att vi ska sänka alkoholskatten. Regeringen har inte sagt någonting, varken upp eller ned. Ni har sagt det. Därför frågar jag: Hur mycket vill ni sänka? Svara.
Staffan Danielsson (C)
Anf. 177 Staffan Danielsson (C)
Herr talman! Vi står för en hög skattelinje, men vi har sagt att läget är så allvarligt att vi är beredda att diskutera en sänkning. Vi kan ju inte ta ställning till den frågan förrän det kommer ett förslag från sittande regering. Det är som i andra frågor. När vi diskuterar åtgärder mot arbetslöshet och liknande kommer budet från regeringen: Vad ska ni göra? Vi gör inget. Vi har inga uppfattningar. Centern tar detta på mycket stort allvar. Ni har vårt fulla stöd i kampen för att på EU-nivå få upp miniminivåerna ordentligt och minska införselkvoterna. Vi anser att det måste till ett handlingspaket. Jag var inne på flera saker. Det behövs ett åtgärdsbatteri i vid bemärkelse för att skapa attityder och minska användningen. Skatten är en bit i det hela. Vi vill se åtgärdspaketet för att kunna ta ställning till helheten och då även till om och, i så fall, hur mycket skatten behöver sänkas.
Per-Olof Svensson (S)
Anf. 178 Per-Olof Svensson (S)
Herr talman! Jag trodde faktiskt att Centerpartiet var spänstigare än att bara sitta och vänta på vad regeringen föreslår. Jag trodde att ni hade egna idéer om det ena och det andra och skulle kunna säga att ni tycker att spritskatten är för hög och behöver sänkas med hälften, 25 % eller 60 % eller 90 %. Någonting måste ni ha tänkt eftersom ni säger att den ska sänkas.
Gunnar Andrén (Fp)
Anf. 179 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! I det betänkande som vi nu behandlar är det både alkohol- och tobaksbeskattning. Det kunde ha varit i två olika betänkanden. Det är ju lite olika saker. När det gäller tobak är det två motioner, en av Claes-Göran Brandin och en av Lennart Hedquist och mig och några andra, som diskuterar olika konkurrensförhållanden. Det finns inga reservationer på de här punkterna. Claes-Göran Brandin har en väl formulerad motion som gäller frågan om svensk tobaksindustri ska kunna konkurrera med utlandet. Folkpartiet har inte reserverat sig utan stöder på den här punkten utskottsmajoritetens förslag av den anledningen att alla våra argument kommer, som Claes-Göran Brandin för fram, till godo i detta. Regeringen ska återkomma. Det har redan varit en lagrådsremiss på den här punkten. I den andra frågan har vi den mycket ovanliga situationen att det från de fyra partierna Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna i grund och botten föreslås en skattehöjning, nämligen att minimiskatten på cigaretter ska höjas från 90 till 100 %. Det är lite ovanligt. Det brukar vara det motsatta förhållandet, att vi vill sänka. Vi stöder emellertid också på denna punkt utskottsmajoritetens förslag. Man har en skrivning om att man avser att återkomma med en total översyn av tobaksbeskattningen under nästkommande år, och vi vill inte bryta ut heller denna konkurrensfråga ur en sådan. Här handlar det, herr talman, om att den legala handeln ska kunna konkurrera på ett vettigt sätt med den illegala handeln. Båda dessa frågor är alltså egentligen inte tobaksfrågor utan konkurrensfrågor, dels konkurrens med utlandet, dels konkurrens med illegal handel. Jag vill därefter raskt övergå till alkoholpolitiken. Det är en mycket svår fråga där det finns goda argument för många olika ståndpunkter. Som jag ser det finns det en fråga som inte har uttryckts tidigare i den här debatten, nämligen: Vad är huvudfrågan när det gäller att kunna fortsätta bedriva den hälsobefrämjande alkoholpolitik som ligger till grund för svensk del? Här menar jag att det allra viktigaste momentet är att se till att förhindra det privata vinstintresset. Är det någonting liberaler i andra sammanhang står för, herr talman, är det att gynna det privata vinstintresset, men i det här fallet är det allra viktigaste momentet att förhindra privat vinstintresse. Någon talade tidigare om hur mycket sprit vi drack förr här i landet, och det var just det privata vinstintresset som kunde få upp konsumtionen till stor skada för många i svenska folket. De andra instrument vi har är begränsad tillgänglighet, vilket håller på att eroderas. Vi har också prisinstrumentet, som också håller på att eroderas. Jag vill säga att det också finns ett fjärde moment för att hålla nere konsumtionen, och det är opartisk information om både de sociala och de medicinska verkningarna av alkoholbruk, särskilt alkoholmissbruk. Här tror jag ungefär som P-O Svensson att sedan både Socialdemokraterna och Moderaterna häromåret tyvärr kom att ge upp Sveriges undantag från EU:s införselregler behöver vi kraftfullare åtgärder vid våra gränser för att se till att de regler som finns verkligen efterlevs. Jag hoppas att P-O Svensson och Socialdemokraterna i samverkan med alla andra partier kan driva på - jag ser att Ulla Wester står där, och detta har också att göra med tullens möjligheter och så vidare - och verkligen agera i den riktningen. Jag ska inte gå in vidare på detta. Jag skulle gärna ha polemiserat mot Lennart Hedquist, men jag ska avsluta mitt anförande med någonting helt annat, herr talman. Jag skulle vilja önska inte bara herr talmannen och alla ledamöter glad påsk utan även utvidga detta till framför allt alla svenska hem där det kommer att drickas för mycket under denna påsk. Låt oss överallt se till att unga människor slipper bli asberusade, som det så vackert heter, och att denna påsk inte blir en början för många människor till socialt elände och medicinsk olycka.
Gunilla Wahlén (V)
Anf. 180 Gunilla Wahlén (V)
Herr talman! Sverige har under många år bedrivit en restriktiv alkoholpolitik, vilket har medverkat till att totalkonsumtionen av alkohol har varit lägre i Sverige än i många andra jämförbara länder. Det har i sin tur lett till att Sverige vid internationella jämförelser kunnat uppvisa en lägre andel alkoholskador och alkoholrelaterade sjukdomar. Under senare år har den restriktiva alkoholpolitiken steg för steg uppluckrats. Viktiga alkoholpolitiska instrument som begränsningar av tillgänglighet och relativt höga alkoholskatter är satta under stark press. Införselkvoterna för privat bruk har i praktiken försvunnit. Tullens och polisens möjligheter att ingripa vid smuggling och andra brott har försämrats. Regeringens utredare av alkoholinförseln har föreslagit sänkt skatt på alkohol i syfte att minska privatinförseln från utlandet, trots att det råder osäkerhet om hur ett sådant förslag kommer att påverka alkoholkonsumtionen. Vänsterpartiet anser att det är ett stort risktagande att anamma detta förslag. Finland genomförde som bekant den 1 mars 2004 en alkoholskattesänkning. Kraftigast var sänkningen på starksprit, 44 %. Försäljningen på deras motsvarighet till Systembolaget, Alko, steg med 22 % de närmaste månaderna. Sammantaget har totalkonsumtionen av ren alkohol ökat med ungefär 15 %, enligt den finländske alkoholforskaren Esa Österberg som det refererades till för en stund sedan. Skattesänkningen i Finland har resulterat i en 10-procentig ökning av antalet personer som tagits om hand för fylleri och att rattfylleriet och våldsbrottsligheten har ökat med 10-20 %. Vänsterpartiet anser att Sverige inom ramen för EU-samarbetet bör arbeta för höjda miniminivåer på alkoholskatter i syfte att minska alkoholkonsumtionen för en restriktiv och folkhälsoinriktad alkoholpolitik. I dag är det som bekant i princip möjligt för en privatperson att föra in hur mycket alkohol som helst från andra EU-länder under förutsättning att man har en motivering för mängden. I takt med den accelererande införseln av alkohol, som inneburit ökad totalkonsumtion och minskad försäljning på Systembolaget, har röster höjts för att Sverige ensidigt borde ta tillbaka de gamla införselreglerna. Vänsterpartiet menar att detta är ett intressant förslag men att regeringen först bör klarlägga rättsläget med avseende på bland annat eventuell skadeståndsskyldighet och reglerna om en fri marknad. Vänsterpartiet anser att regeringen bör ta initiativ till en ändring av införselreglerna avseende alkohol för privat bruk och återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka initiativ man tagit. Vi kan konstatera att Storbritannien har valt att tillämpa en betydligt striktare linje för privatinförsel än Sverige. Skärpta införselkvoter kan införas med stöd av självaste EG-fördraget och är väl värt en strid i EG-domstolen. Frankrike har nyligen gjort detta för sina regler om att stoppa indirekt alkoholreklam vid idrottsevenemang och fått rätt i domstolen. Herr talman! Sverige måste enligt Vänsterpartiets mening ta en ordentlig strid i EU för lägre införselkvoter genom att hänvisa till den folkhälsoparagraf som finns i EU:s fördrag. De nordiska regeringarna borde bryta dumpningskarusellen genom att försöka komma överens om gemensamma skattenivåer på alkohol. Sverige måste driva frågan om rätt till nationella gränskontroller inom EU. Vissa delar av Kent Härstedts utredningsförslag är mycket bra och bör genomföras. Åtgärder som minskar kriminalitet, langning och tillgänglighet för ungdomar liksom information till och skapande av alkoholfria miljöer för utvalda grupper, till exempel gravida, är bra förslag. Missbruksvården och det förebyggande arbetet måste förstärkas redan nu. I dag kan vi se hur alla länkar i kedjan har försvagats, från öppen fritidsverksamhet för ungdomar i riskzonen till vården av alkoholister, inte minst kvinnliga alkoholmissbrukare. En skattesänkning med 40 % på sprit beräknas kosta staten nästan 1 miljard kronor, enligt Härstedts utredning. Sänkt spritskatt kan dock bli mycket dyrare än de beräknade minskade skatteintäkterna på nästan 1 miljard. Vi har inte räknat med de ökade kostnaderna i sjukvården för alkoholrelaterade skador, fler sjukskrivningar och ökade krav på polisiära insatser - en nota som ska bäras av oss alla i en tid då vård, skola och omsorg redan går på knäna. Herr talman! Alkohol liksom andra varor, läkemedel, kemikalier och krigsmateriel, kan inte jämställas med varor som tv-apparater, kosmetika och ostar. Vissa varor måste omgärdas av specialregler, skatter och särskild prövning. Alkoholinförselutredningens delbetänkande, som kom strax före jul, heter Var går gränsen? Ingen vet i dag var gränsen går. Svensk restriktiv alkoholpolitik med ansvar för folkhälsotänkandet håller på att krackelera. Så mycket kan jag med bestämdhet säga att gränsen är nådd. Införselreglerna måste tydliggöras och skärpas. Viktigaste åtgärden för att alkoholkonsumtionen ska minska är inte skattesänkningar. Herr talman! Jag står givetvis bakom Vänsterpartiets motioner som behandlas i detta betänkande och yrkar nu bifall till reservation 3.
Jan Lindholm (Mp)
Anf. 181 Jan Lindholm (Mp)
Herr talman! Det är mycket oroande att alkoholkonsumtionen ökar. Sedan 1996 är ökningen åtminstone 30 %. Det finns inga exakta uppgifter eftersom vi inte vet precis vad som tas in på olika sätt och vad som tillverkas illegalt i landet. Uppskattningsvis dricker en man mellan 15 och 64 år i dag ungefär 13,6 liter ren alkohol per år. Andelen olyckor där alkohol är inblandad har sedan vi gick med i EU ökat från 17 % till 29 % enligt Vägverkets statistik. Ca 70 % av alla singelolyckor med dödlig utgång beror på alkohol. Antalet fritidsgårdar minskar medan antalet krogar ökar i landet. Enligt uppgift drabbas ungefär 55 000 europeiska ungdomar varje år av alkoholrelaterad död. 86 % av bilderna i en av våra kända veckotidningar var förra året alkoholglorifierande. 58 % av butikerna i Stockholm klarade inte av UNF:s åldersgränskontroll i höstas. Så här kan man fortsätta. Och i dagarna har det alltså föreslagits en skattesänkning för att ändra inköpsmönstren, som många har kommenterat. Förslaget motiveras delvis med att man vill ändra själva inköpsmönstret därför att Systembolaget har en bättre ålderskontroll. I och för sig är det riktigt att de har en bättre ålderskontroll än handeln. Det är klart visat. Men jag tycker ändå att det är ett dåligt argument. Det kommer fortfarande med den föreslagna lägre alkoholskatten att vara ganska lönsamt att ta in stora mängder alkohol i landet för vidare försäljning. Det finns ingenting som säger att det inte fortsättningsvis skulle vara intressant att även vid en lägre skattenivå sälja alkohol vidare, till och med om den är inköpt på Systembolaget. Det kanske till och med är så att marginalen för sådan verksamhet ökar med det förslaget. Exemplet Finland har nämnts i talarstolen. Där har man gjort försöket att ändra inköpsmönstret genom att sänka skatten. Hur det fungerade har många talat om, så det vet vi allesammans. Det behövs helt andra åtgärder för att försöka ändra alkoholvanorna i vårt land. De motioner som behandlas i det betänkande som diskuteras i dag tar upp många olika förslag på åtgärder som man kan vidta. Bland annat finns förslaget att man från Sveriges sida skulle arbeta för att få en miniminivå när det gäller alkohol som ska gälla hela EU. Den ska naturligtvis ligga så högt som möjligt utifrån vår skattenivå. Det finns också förslag på att vi på olika sätt skulle arbeta för att få en lägre nivå för vilka volymer man får ta med sig in i landet. Det är framför allt den sidan som jag tycker är viktig. Där vill jag bara göra ett påpekande, eftersom det lästes upp ett tidningscitat från talarstolen. Det var alltså inte talaren som sade det utan det var tidningen som påstod att kd var det enda parti som driver kravet på en lägre införselnivå. Det är inte sant. Den linjen har Miljöpartiet drivit mycket tydligt. Vi står också på den sidan. Vi tycker att Sverige kan införa det ensidigt, och vi tycker att vi ska ha råd att ta den striden. Vi tycker alltså inte att vi har råd att offra ett antal tusen människor i landet under de år det tar att arbeta för att komma dit, utan vi måste göra det nu. Folk drabbas varje år av den här höga nivån på alkoholkonsumtionen. Jag är ganska ny här i riksdagen, men jag ställde frågan i socialutskottet i höstas, när jag började där, om det var så att vi i socialutskottet möjligen skulle kunna få yttra oss över alkoholskattefrågorna. Då fick jag till svar att det antagligen borde bli på det sättet. Nu har det inte varit så. Vi har inte yttrat oss över de motioner som handlar om det här. Och socialutskottet har faktiskt ansvar för det som praktiskt händer ute i samhället. Konsekvenserna är alltså vårt ansvarsområde. Jag tycker att det är ganska märkligt. Jag tänker bara utifrån min erfarenhet som kommunalpolitiker. Hade motioner behandlats på det här sättet i min hemkommun hade vi återremitterat dem till skatteutskottet med motiveringen att de rimligtvis borde höra med andra relevanta kamrater så att säga, till exempel efterhöra socialutskottets synpunkter, innan man tar upp dem till behandling. Jag tycker att det är precis så man borde ha gjort. Jag tycker alltså att man egentligen borde göra det redan nu. Jag yrkar bifall till motion So431. Dessutom delar jag synpunkterna i flera av reservationerna, så jag yrkar också bifall till reservationerna 4 och 6.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2005-03-23
Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 2, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Alkoholbeskattning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So31 yrkande 7, 2004/05:Sk213, 2004/05:Sk245, 2004/05:Sk251, 2004/05:Sk332, 2004/05:Sk340 yrkande 1, 2004/05:Sk438, 2004/05:So393 yrkande 2, 2004/05:So507 yrkande 2, 2004/05:So509 yrkande 1, 2004/05:So516 yrkande 1, 2004/05:So517 yrkande 1, 2004/05:So607 yrkande 2, 2004/05:So610 yrkande 2 och 2004/05:So614 yrkande 3.
      • Reservation 1 (m)
      • Reservation 2 (kd)
      • Reservation 3 (v)
      • Reservation 4 (c)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s1120032
      m039016
      fp330312
      kd002310
      v00227
      c00166
      mp00134
      -0010
      Totalt145397887
      Ledamöternas röster
    2. Tobaksbeskattning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk307, 2004/05:Sk318 yrkandena 1-3 och 2004/05:Sk325.
    3. Privatinförsel av alkohol och tobak

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So31 yrkande 6, 2003/04:So35 yrkande 2, 2003/04:So36 yrkande 1, 2004/05:Sk301, 2004/05:Sk416, 2004/05:Sk448 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk465, 2004/05:Sk468, 2004/05:So396 yrkande 2, 2004/05:So431 yrkandena 1 och 2, 2004/05:So517 yrkandena 5 och 7, 2004/05:So602 yrkande 2, 2004/05:So607 yrkande 4, 2004/05:So610 yrkande 4 och 2004/05:So614 yrkande 1.
      • Reservation 5 (kd)
      • Reservation 6 (v)
      • Reservation 7 (c)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (kd)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s1120032
      m380116
      fp360012
      kd02409
      v00227
      c00166
      mp00134
      -0010
      Totalt186245386
      Ledamöternas röster
    4. Försäljning av skattefria varor på svenska flygplatser

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk371.