Motioner om fastighets- och förmögenhetsbeskattning

Betänkande 2005/06:SkU18

1, Förslag
2, Beredning, Genomförd
3, Debatt, Genomförd
4, Beslut

Ärendet är avslutat

Planerat beslutsdatum: 10 maj 2006
Senaste händelse: Under beredning 14 mars 2006

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF

Motioner om fastighets- och förmögenhetsbeskattning(pdf, 228 KB)

Webbsida

Visa hela dokumentet för Betänkande 2005/06:18 Motioner om fastighets- och förmögenhetsbeskattning

Beslut

Nej till motioner om fastighetsskatten och förmögenhetsskatten (SkU18)

Riksdagen sade nej till motioner om fastighetsskatten och förmögenhetsskatten från allmänna motionstiden 2005.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 60

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2006-03-23
Justering: 2006-04-06
Trycklov till Gotab och webb: 2006-04-26
Trycklov: 2006-04-26

Reservationer: 13
Betänkande 2005/06:SkU18

Alla beredningar i utskottet

2006-03-14, 2006-03-23

Nej till motioner om fastighetsskatten och förmögenhetsskatten (SkU18)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om fastighetsskatten och förmögenhetsskatten från allmänna motionstiden 2005.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2006-05-10

Debatt om förslag 2005/06:SkU18

Webb-tv: Motioner om fastighets- och förmögenhetsbeskattning

Dokument från debatten

2006-05-10Protokoll 2005/06:120

Protokoll från debatten

Britta Rådström (S)

Anf. 123 Britta Rådström (S)

Fru talman! Kammaren ska nu debattera skatteutskottets betänkande SkU18 som handlar om motioner om fastighets- och förmögenhetsbeskattning. Vid riksdagens behandling i höstas av inkomstberäkning för 2006 behandlades samtidigt motionsyrkanden om inriktning av skattepolitiken, bland annat i fråga om fastighetsskatt och sådana förslag om förändringar i förmögenhetsskatten som utgjorde en del av de borgerliga partiernas alternativa förslag till regeringens och samarbetspartiernas budgetförslag för 2006. Riksdagen tog ställning till förslagen den 23 november 2005. I betänkandet behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden om beskattning av fastighet och förmögenhet. Med något undantag har motionerna väckts under den allmänna motionstiden 2005. Motionerna handlar bland annat om avskaffad eller sänkt fastighetsskatt, beräkningsgrund för fastighetsskatten, energibesparande investeringar, vindkraftverk, kommersiella lokaler, byggnader för äldreboenden, bostäder i utlandet och vinstberäkning vid avyttring av äldre småhus - allt med syfte att ta bort eller på olika sätt sänka skatten. Vidare behandlas i betänkandet motioner där man vill avveckla förmögenhetsskatten samt undersöka hur överskottslikviditet i onoterade aktiebolag ska behandlas vid förmögenhetsbeskattning av bolagets ägare. Utskottet hänvisar i denna fråga till en kommande skatteöversyn. Flertalet motioner innehåller förslag om tillkännagivanden till regeringen om utredningar om eller ändringar av olika regler i lagen om statlig fastighetsskatt och lagen om statlig förmögenhetsskatt. Till betänkandet har lämnats 13 reservationer och ett särskilt yttrande. Med detta, fru talman, överlåter jag dessa kontroversiella frågor till ledamöterna för debatt i kammaren.

Ulf Sjösten (M)

Anf. 124 Ulf Sjösten (M)

Fru talman! I betänkandet behandlas en rad olika motioner. Jag tänker koncentrera mig på de motioner som rör förmögenhetsskatten och fastighetsskatten. Jag skulle tro att de är de två mest kontroversiella ämnena i betänkandet. Fru talman! Förmögenhetsskatten hindrar tillväxt och utveckling i Sverige. Det är en av landets mest skadliga skatter. Den hindrar investeringar i Sverige och styr kapital till fel investeringar. Den driver kapital ur landet. Beräkningar säger att svenskar i dag har häpnadsväckande 500 miljarder placerade någon annanstans än i Sverige. Det finns vissa bedömare som menar att det är mer än 1 000 miljarder som är placerade utomlands av svenskar. Det är en häpnadsväckande siffra. Förmögenhetsskatten är godtycklig och den öppnar oanade möjligheter för skatteplanering. Den är orättvis. Några av de rikaste människorna som vi har i Sverige är delvis skattebefriade medan vanligt folk som har råkat bo in sig i ett hus som har stigit kraftigt i värde tvingas att betala skatten. Man kan faktiskt påstå, fru talman, att skatten i dag är mer eller mindre frivillig. Många länder har avskaffat förmögenhetsskatten. I dag finns det endast fyra OECD-länder utanför Norden som beskattar förmögenheter. Fru talman! Det bästa för tillväxt och utveckling i vårt land hade varit att lyssna på de borgerliga partierna och inleda en avveckling av förmögenhetsskatten. Allians för Sverige föreslår att förmögenhetsskatten avvecklas under nästa mandatperiod. Vi har tidigare lagt fram förslag om att i ett första steg börja avvecklingen med en halvering av skattesatsen. Inte minst näringslivets organisationer har fört fram denna skatts skadliga effekter på tillkomsten av nya jobb och försämrade investeringsförutsättningar. I Skattebasutredningens betänkande föreslogs att förmögenhetsskatten skulle slopas, men regeringen har uppenbarligen inte tagit något som helst intryck av den slutsatsen. Fru talman! Det råder i dag en ganska bred enighet om förmögenhetsskattens skadliga effekter på god utveckling och tillväxt i Sverige och vikten av att ta bort denna orättvisa och i många fall lotteribetonade skatt. De som inte tycker så, fru talman, är socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister i Sveriges riksdag, varav några sitter framför mig just nu. Förmögenhetsskatten är destruktiv till sin karaktär. Den bestraffar det slags beteende som är eftersträvansvärt - att det ska löna sig för den enskilde att anstränga sig och ta ansvar för sin framtida trygghet genom att bygga upp ett eget kapital. Individer som ägnar sig åt detta - och i denna grupp hittar vi många mycket vanliga svenskar, inte minst pensionärer - straffbeskattas i stället. Fru talman! Förmögenhetsskatten driver kapital ur landet och missgynnar kapitalbildning, riskvillighet, investeringar och nyföretagande. Kan det finnas något som helst positivt i det scenariot, fru talman? Som tidigare har sagts har alltfler inom EU övergett förmögenhetsskatten. Bland OECD:s 30 medlemmar finns i dag skatten kvar i sju åtta länder. Under 90-talet avskaffades skatten i Danmark, Tyskland, Nederländerna och Österrike. Finland, vårt östra grannland, har fattat beslut om att skatten ska bort med motiveringen att den är dålig för tillväxten och förhindrar nyföretagande och nya jobb. Så sant, fru talman! Förmögenhetsskatten tas ut oavsett om förmögenheten genererar löpande inkomster eller ej. Detta strider mot en grundläggande princip för svensk beskattning, nämligen att man inte ska beskatta något förrän skattebasen har gett pengar att betala skatten med. Fru talman! Varför ska vi ha kvar en skatt som gör oss alla lite fattigare? Vad kan vitsen vara med det? Frågan ställs givetvis till majoriteten i Sveriges riksdag - socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister. Fru talman! I Sverige krävs det gott om pengar för att äga hus, inte minst för att betala fastighetsskatten. I år höjs taxeringsvärdena för fastigheter i Sverige. I min hemkommun, Borås, som på intet sätt är värst i Sverige, beräknas höjningarna i vissa fall bli 35 %. Det är alltså inte bara kustnära fastigheter som drabbas av stora höjningar av taxeringsvärdena i år. Den orättvisa och illegitima fastighetsskatten skapar återigen oro och frustration hos många egnahemsägare i Sverige. Fru talman! Man förstår, med rätta, inte varför man ska betala mer i skatt för sitt eget boende på grund av att några av grannarna har sålt sina fastigheter. Man förstår, också med rätta, inte varför man ska tvingas sälja sitt hem för att betala skatt på pengar som man inte har i handen. De som drabbas är i första hand människor med små ekonomiska marginaler och de som valt att satsa en större del av sin privatekonomi på det egna boendet. Moderaternas ambition, och det ska inte råda någon som helst tvekan om detta, är att ta bort fastighetsskatten. Men det måste ske med ansvarstagande och förnuft. Fastighetsskatten måste dock börja sänkas nu. Det gäller både småhus och flerbostadshus. För att ta bort effekten av de i vissa områden galopperande taxeringsvärdena måste det också införas en takregel, vilket också finns beskrivet i den trepartireservation som finns i betänkandet. Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till reservation nr 1.

Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 125 Gunnar Andrén (Fp)

Fru talman! Mitt hem är min borg. Jag började mitt anförande i den förra debatten med ett psalmcitat. Jag börjar det här med ett annat klassiskt citat: Mitt hem är min borg. Jag tror att det är där som den stora skiljelinjen går mellan socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister och övriga partier, allianspartierna. Det beror på hur man ser på huset och bostaden. Är det ett skatteobjekt i första hand? Eller är det någonstans där man bor? Den bostad man bor i blir så väldigt olika saker beroende på om det i första hand är ett skatteobjekt eller om det är där man bor. Hela grunden för fastighetsbeskattningen, eller bostadsbeskattningen som jag skulle vilja kalla den, utgår just ifrån att man kan spekulera i bostaden. Men jag vill påstå att det är otroligt få människor i det här landet som köper en bostad och bor där med hänsyn till vilka skattevinster man eventuellt kan göra i en framtid. Vi vet att det är ungefär 2-4 % av alla människor som byter bostad under ett år. Det är inte fler. De flesta bor otroligt långa tider på ett och samma ställe även om de har villor och bostadsrätter. Man gör visserligen ofta en bostadskarriär. Man flyttar från mamma och pappa till en etta som studentlägenhet eller till något annat. När man så småningom bildar familj söker man ofta det som är bäst för barnen, om man nu uppfattar det på det sättet, nämligen en marknära bostad, ofta en bostadsrätt eller en villa. Så här önskar väldigt många människor bo. Men sedan ser våra myndigheter och vi här i riksdagens majoritet, som jag dessbättre inte tillhör, det på ett helt annat sätt. Boendet är ett skatteobjekt. Det syntes så väldigt tydligt när vi tidigare hade stora räntebidrag som kunde gå till de mest rika personer. Det här avskaffade allianspartierna 1991-1994 under våldsamma protester från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Miljöpartiet satt som bekant inte i riksdagen under den tiden. Då lovade ni att ni skulle återinföra räntebidragen. Men ack nej, man räknade in alla de 30 miljarder som man tog från hyresgästerna årligen. Det finns inte alls några sådana räntebidrag längre. Då fick man blodad tand. Visst kan man beskatta boendet ännu mer. Så har vi fått en acceleration av det som vi en gång var med på - det ska gärna medges att vi var med på detta - nämligen att se på olika tillgångar på det sättet att de skulle beskattas inom ramen för kapitalbeskattningen. Sedan har vi fått en bostadspolitik i det här landet som ingen kunde förutse. Det byggs nästan ingenting. Priserna på villor och bostadsrätter, särskilt i storstadsområdena, skjuter i höjden. Och inte nog med det, fru talman, bara bostadsmarknaden för hyresrätter i Stockholms stad omsätter enligt fastighetsägarna 1 200 miljoner kronor per år. Det är alltså flera miljoner kronor per dag. Det är den svarta fastighetsmarknaden. Det är klart att bostäder har blivit guld värda under de här betingelserna. Staten drar stora växlar på detta i form av sin kapitalbeskattning. Taxeringsvärdena går upp våldsamt, och det har framför allt gällt småhusen. Det är därför vi har fått en diskussion om villabeskattningen. Men för Folkpartiet är det inte en isolerad företeelse. Vi är otroligt angelägna om att inte få samma situation för alla som bor i flerbostadshus, i hyreslägenheter och bostadsrätter. Nu står vi inför 2007 års stora fastighetstaxering för alla flerbostadshus. Kan ni som nu har bidragit till att vi har denna våldsamma prisutveckling på småhus garantera att vi inte får samma väldiga genomslag på hyrorna 2007? Ni har grundlagt ett system som automatiskt kommer att höja hyrorna inte bara för 100 000 människor utan för 1 ½ miljon människor. Jag har frågat om detta tidigare här i kammaren. Då har jag alltid fått svaret: Ja, men ni vill någonting annat. Ni är oeniga om villabeskattningen. Ja, det är riktigt. Folkpartiet och kd är inte riktigt ense om alla tagen, men vi är ense om en sak, vi måste få en ändring på detta. Vi kan inte fortsätta att höja bostadsbeskattningen som vi har gjort hitintills. Det är den stora skillnaden som väljarna ska ta ställning till i valet. Vi måste få ett slut på den automatiska skärpningen av bostadsbeskattningen i vårt land. Ibland sägs det att vi vill avskaffa fastighetsskatten med en gång. Men alla som har förmåga att lyssna hör ju att det inte går efter den här våldsamma höjningen. Under den här mandatperioden har fastighetsskatten på småhus höjts med ungefär 6 miljarder kronor när det får fullt utslag, utan att riksdagen har fattat något beslut. Hur mycket blir det för alla andra fastigheter, flerfamiljsfastigheterna? Blir det 0 kr eller blir det 6 miljarder kronor där också? Vi har en situation som är helt omöjlig. Socialdemokraterna och deras stödpartier har gjort boendet till en mjölkko för staten. Det går vi emot. Det vill vi ändra på genom att begära väljarnas förtroende i valet. Fru talman! Sedan finns det en massa andra saker i det här betänkandet som handlar om förmögenhetsskatten. Jag är helt enig med Ulf Sjösten. Jag ska inte upprepa det han har sagt. Det finns ett alliansprogram för hur man ska kunna ta bort den på två mandatperioder och så vidare. Förmögenhetsskatten har en speciell verkan eller möjligen två. Den är nästan frivillig, som Skatteverkets nuvarande chef Mats Sjöstrand sade vid ett tillfälle när han framträdde i skatteutskottet. Det kan man protestera mot. Den kanske inte är så jättefrivillig. Men när finansminister Pär Nuder är nöjd med att tre fjärdedelar av förmögenhetsskatten betalas av den rikaste kvartilen då blir jag väldigt orolig, för då betalas en fjärdedel av förmögenhetsskatten av andra än de som är rikast. Det som är problemet är att skatten inte betalas efter bärkraft. Vi har reserverat oss i det här betänkandet på en lång rad punkter. Det gäller uppskovsreglerna, vinstberäkningar vid avyttring av äldre småhus och så vidare. Och jag vill till de ärade åhörarna här i kammaren och på läktaren säga att jag tror att det bästa är, utan att jag refererar alltihop, att läsa om allt som vi vill i betänkande SkU18. Fru talman! Jag ska inte förlänga debatten. Det finns ett vägval i de här frågorna den 17 september. Vi vill göra det möjligt för vanligt folk att köpa hus, att bo på ett vettigt sätt, att förutse att hyrorna inte stiger helt plötsligt till följd av skattebeslut i denna riksdag, att det blir verkliga förhandlingar mellan hyresgäster och de olika fastighetsägarföreningarna utan att riksdagen lägger sig i dessa. Jag menar att vägvalet är lätt. Det finns de som är väljarna svaret skyldiga, och jag förväntar mig att i denna debatt få ett väldigt klart besked om ni kan garantera att 2007 års allmänna fastighetstaxering av flerfamiljshus inte kommer att innebära skattehöjningar och hyreshöjningar för ungefär 1,5 miljoner hyres- och bostadsrätter i det här landet.

Per Landgren (Kd)

Anf. 126 Per Landgren (Kd)

Herr talman! Jag ska börja med att yrka bifall till reservationerna 2, 11 och 13. Ibland lönar det sig att nagelfara eller läsa utskottets ställningstaganden lite mer noggrant. Det kan ju vara så att ett och annat kan dölja sig där i sättet att argumentera och även ordningen vad gäller argumenteringen. Vi läser på s. 8, herr talman, där det står att statens intäkter från fastighetsskatten beräknas till ca 28 miljarder kronor. Det är ju ett konstaterande. Sedan kommer det första argumentet: "Ett slopande av fastighetsskatten skulle få betydande statsfinansiella återverkningar." Vad är det här för typ av argument? Ja, det brukar kallas för konsekvensetiska argument, det vill säga att man ser till konsekvenserna, inte till sättet som man genomför en sak på. Man ser till slutmålet. Målet är statskassan, finanserna. Det är inte oviktigt på något sätt. Men vad är medlet då? Ja, medlet är ju en beskattning på ägande, på fastigheter, på hus, som under ett antal års tid har lett till att människor har varit tvungna att flytta från dem, sälja dem. De har inte kunnat bo kvar. Det har lett till en hel del tragedier. I majoritetens argumentering ser man inte skillnaden mellan mål och medel, utan man sätter upp målet, de 28 miljarderna, och låter det vara ett tillräckligt skäl för att behålla fastighetsskatten som den är nu. Man har ändrat lite grann i konstruktionerna genom åren, men i princip är den kvar. Det skulle med ett fint ord kunna kallas för fiskal utilitarism, herr talman. Fiskal har med statskassan att göra och utilitarism har med nyttan att göra. Då är det alltså en fiskal nytta, en fiskal konsekvensetik. Det handlar till syvende och sist om statsnyttan. Hur många medborgare som drabbas på vägen säger man ingenting om. Nu vet vi hur det genom åren har drabbat människor, och jag ska komma in på detta lite mer. Jag vill bara återigen påpeka att det första argumentet är ett rent nyttoetiskt argument, ett utilitaristiskt argument. Sedan säger man i argument två på raden under: "Det finns även starka principiella skäl mot att avskaffa fastighetsskatten" - och så kommer det med en gång en motivering - "eftersom den utgör en del av kapitalinkomstbeskattningen." Vad är nu detta? Vad betyder det här? Fastighetsskatten är en del av kapitalinkomstbeskattningen, säger man, och kapitalinkomstbeskattning innebär att man likställer kapitalinvesteringar med låt oss säga aktier, obligationer, att sätta in pengar på bank och att investera i ett hus. Då tänker man sig att precis som insättningen på bank ger en ränta som ska beskattas eller aktiekapitalet när det ger utdelning - nu ger det ju inte alltid utdelning - ska beskattas ger också fastigheter som man köper utdelning. Vad är det då för utdelning? Såvitt jag vet får man ju ingen inkomst av fastighetsinnehav i reda pengar, såvitt man inte hyr ut sin fastighet. Nu har den här resan varit lång för många när det gäller att debattera och diskutera fastighetsskatten, och jag kom väl in i Fastighetsbeskattningskommittén som tillsattes, tror jag, 1999. Jag minns att det då så tydligt talades om att i det material som förelåg i senare propositioner, alltså beredningsmaterialet, står det att om man hyr ut en fastighet som man har investerat i på en marknad får man en marknadsmässig hyra. Den hyran ses som en vinst, och den ska då fångas upp till beskattning. Nu är det inte så att man hyr ut sin fastighet i normala fall. Man bor ju där själv. Men då är det, hävdar ni, som om man hyr fastigheten av sig själv. Det är alltså fortfarande en fastighet på marknaden och man hyr den av sig själv, men man betalar ju inte någon hyra till sig själv. Då hävdar ni - ni får väl säga att det är fel, men så har jag i alla fall fått lära mig att det är - att man liksom hyr den av sig själv. Man betalar alltså i princip hyra till sig själv och den ska, som ni skriver och säger, fångas upp till beskattning. Ni kan inte skaka på huvudet, för det är ju så ni resonerar. Den här hyran konsumerar fastighetsägaren i stort sett samtidigt. Han lever upp hyran, han konsumerar den, men den ska likväl fångas upp till beskattning. Det är det man kallar för en icke monetär avkastning. Det är ju ett flott språk. Det är nästan lika flott som fiskal utilitarism, skulle man kunna tycka. Icke monetär avkastning, det vill säga en avkastning som man inte får i reda pengar, är en fiktiv inkomst, och den ska beskattas. När det står i majoritetens text att fastighetsskatten utgör en del av kapitalinkomstbeskattningen ska majoriteten också veta att det är det här teoretiska resonemanget som ligger bakom. Jag ser att ni skruvar på er och skakar på huvudena. Men detta är er teori bakom fastighetsskatten. Stå upp för den. Jag tycker personligen att fiktiv inkomst ska bemötas av fiktiv skatt. Fiktiva intäkter fångas upp av fiktiv beskattning. Det låter väl rimligt. Vi kommer sedan till ytterligare argument: Ränteutgifter bör förbli avdragsgilla. Som om någon hade föreslagit motsatsen. Ingen har sagt något annat. Alla vet att ränteutgifter, inte bara på lån på fastigheter, är avdragsgilla oavsett vad man konsumerar. Det är också en socialpolitisk finess att man ska kunna låna till annat än köp av fastigheter. Såvitt jag vet har ingen ens tagit upp det argumentet, ändå förs det fram som ett av huvudskälen för det egna alternativet. Först på tredje plats - det beror på hur man räknar - kommer en sats om orimliga effekter för hushållen. Fastighetsskattens nivå måste avvägas och utformas så att den inte leder till orimliga effekter. Vad är då orimliga effekter? Det är uppenbarligen inte att tvingas sälja sitt hus på Orust, Tjörn eller längs Bohuskusten. Man kan ju belåna sin fastighet har vi fått höra tidigare. Man kan belåna den och i princip leva på det kapital som man faktiskt har i huset. När jag går igenom argumenteringen, den är ganska kort, finner jag att den inte håller. Det finns inte intellektuella skäl att säga: Det här var en redig argumentering. Jag förstår den och tycker att den är principiellt tilltalande. Jag skulle vilja säga att argumenteringen inte håller. Ägande av fastighet och konsumtion, som man skulle kunna säga, av den kan jämställas med annat som man äger. Det kan vara en motorcykel, en bil eller en läderjacka som håller länge. Skulle man inte kunna beskatta den på liknande sätt och se den som en beständig kapitalinvestering? Den intäkt som man har av den är fiktiv. Om man hyr ut läderjackan skulle man få en hyra för den och den måste fångas upp. Nu är det som om man hyr den själv. Den vinst som man egentligen hade fått konsumerar man samtidigt som man använder den. Det är ju så ni argumenterar om fastigheter. Vad är skillnaden? Jag vågar inte tipsa om båtar och annat. Detta ligger bakom taxeringsförfarandet. För att taxera fastigheterna måste man veta varför människor är beredda att betala så mycket för en viss fastighet, om den nu var till salu. Ska man vara riktigt strikt skulle man kunna säga att ingen fastighet har något marknadsvärde så länge den inte är ute på marknaden till försäljning. Det bortser man ifrån. När man med taxeringsförfarandet ska ta reda på varför människor är beredda att köpa en fastighet måste man mäta och räkna på alla faktorer som gör att man vill bo där. Det kallas för ekonomisk ekonometri. Det är någon typ av mätningsmetod som man har i akademiska och andra sammanhang. Det finns något som kallas för hedonisk prisfunktion. Jag har varit inne på det tidigare här i kammaren. Det var andra ledamöter då. Man talar om en hedonisk prisfunktion. Vad är det? Det är den funktion som gör att man är beredd att satsa så mycket på sitt hus. Det är alltså en njutningsfunktion. Hedonisk kommer av hedone, njutning. Vad man egentligen betalar som fastighetsägare är en njutningsskatt. Man betalar för njutningen att bo där. Denna njutning fångas upp till beskattning. Jag protesterar naturligtvis å det livligaste. Jag vänder mig mot denna form av beskattning. Jag ser den som principvidrig.

Marie Engström (V)

Anf. 127 Marie Engström (V)

Herr talman! Vad säger man efter detta? Det är upp till väljarna att ta ställning till om man ska rösta på någon som vill behålla fastighetsskatten eller på någon som inte vill behålla fastighetsskatten. Det blir intressant att se utslaget av det. Vi menar att valet kanske står mellan att behålla fastighetsskatten och förmögenhetsskatten och att få en sämre situation för sjuka och arbetslösa. Det är ett val som väljarna har att göra. Vår sak är att argumentera för våra ställningstaganden. Från Vänsterpartiets sida menar vi att intäkterna från fastighetsskatten är en viktig skattebas. 28 miljarder kronor är inte att förakta. Vi menar också att det som man kan kalla boendeskatter, både fastighetsskatt och förmögenhetsskatt, inte är något generellt problem. Men det kan vara stora problem på vissa håll i landet. Det ska man inte blunda för. Det är också därför vi har infört begränsningsregeln. I den senaste vårbudgeten bygger vi ut den till att även omfatta fritidshus och till att omfatta fler. Vi höjer taket för de fastigheter som kommer att ingå i systemet. Det är inte helt oviktigt. Det gör att boendeskatterna inte är helt okänsliga för inkomst hos den som bor i den enskilda fastigheten. Det kan man inte längre säga att de är. Man kanske kan ha synpunkter på hur man utformar begränsningsregeln, men man kan inte säga att systemet är helt okänsligt för den som ska betala sin boendeskatt. Även Vänsterpartiet tycker att man i ett längre perspektiv kanske ändå ska försöka se över systemet för fastighetsskatt. Vi kanske inte kan skriva under på att detta är det optimala. Man kanske skulle titta på möjligheten att ha två olika värden, ett på marken och ett på byggnaden. Då skulle byggnadens värde kunna vara geografiskt neutralt. Om huset ligger i Stockholm eller någon annanstans ska man inte drabbas av olika skattenivåer. Jag har tittat på de reservationer som de borgerliga partierna har lämnat in. Om jag ska säga något positivt om Kristdemokraterna så är det att de är värda all respekt för att de är konsekventa. Per Landgren använder kraftuttryck kring den fastighetsskatt som finns, men han har också lämnat in en reservation där det står klart och tydligt att fastighetsskatten ska bort. Basta! Det är konsekvent. Det är bra gjort. Detta reser också en del andra frågeställningar. Det finns ju en reservation från moderater, folkpartister och centerpartister. Där skriver man att skatten upplevs som illegitim och orättvis. Man föreslår inte att den tas bort. Man föreslår att man börjar med att ta bort ett par tre miljarder kronor. Då frågar man sig: När anser de partierna att skatten slutar att vara illegitim? Vi tar in 28 miljarder. Säger man då att det räcker att vi har en nivå på skatteuttaget på 24-25 miljarder? Går gränsen där? Var går den? Det är också en intressant frågeställning. Från Vänsterpartiets sida har vi jättestor respekt för att varje parti ska framföra sina egna uppfattningar i samtliga sakfrågor. Så agerar vi från vårt parti. Men fastighetsskatten är något av en paradgren, när man lyssnar på alliansens företrädare i olika debatter. Men när ni väcker en gemensam motion från alliansen, vilket ni gjorde för några veckor sedan, finns fastighetsskatten inte ens med. Det finns inte en rad om det, och inte en krona. Och det är väl ändå era gemensamma ansträngningar som ni går till val på? Ni ska ändå visa att ni kan regera tillsammans. En annan sak som jag har respekt för är att ni i er motion från alliansen var väldigt noga med att tala om att ni finansierar allt som ni föreslår. Det tycker jag är bra. Så ska det vara. Det är helt korrekt. De förslag till skattesänkningar som ni framför i motionen från alliansen, exklusive fastighetsskatten, ska betalas av sjuka, av arbetslösa och så vidare. Men då kommer nästa fråga om vad ni tänker göra om olyckan är framme och ni skulle bilda regering till hösten. Vilka besparingar ska ett borttagande eller en eventuell sänkning av fastighetsskatten rendera i? Vilka ytterligare besparingar kommer ni att föreslå? Det finns en lång rad intressanta frågeställningar som göms i debatten. Jag ska säga något om förmögenhetsskatten. Vänsterpartiet har tagit upp frågan om lex Uggla-problematiken. Vi gjorde det bland annat utifrån problemet med överskottslikviditeten. I Skatteverkets skrivelse som ledning till årets taxering framgår det att dagens lagstiftning inte är fullständig och inte ger en tillräckligt tydlig vägledning. Det står till exempel att lagstiftningen inte möjliggör för Skatteverket att uttala exakta normer för förmögenhetsvärderingen. Man skriver också att lagstiftningens utformning inte medger att man fiktivt ska beakta den latenta skattebelastning som hade utlösts för ägaren om han eller hon hade fört över tillgångarna i bolaget till sin egen förmögenhet. Vi från Vänsterpartiet tycker att detta talar sitt tydliga språk, nämligen att detta inte är tydligt. Nu finns det skrivningar i vårbudgeten om att vi snart ska göra en översyn av regelverket som styr avsättningen för den latenta skatteskulden. Det tycker vi är ett välkommet besked. Vi menar att övrig problematik som går att hänföra till överskottslikviditet också kommer att behandlas återkommande. Herr talman! Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation 6 där beskattning av byggnader för äldreboende behandlas. Vi menar att det behövs ett tydligare regelsystem för att undanröja den osäkerhet och de tveksamheter som finns i dag när det gäller klassificeringen av de blandade boendeformerna inom äldreomsorgen.

Per Landgren (Kd)

Anf. 128 Per Landgren (Kd)

Herr talman! Min erfarenhet är att debatter med Marie Engström är konstruktiva, lugna och sakliga. Jag skulle därför bara vilja ställa några frågor utifrån det som jag nyss sade i mitt anförande. När man läser politisk filosofi, om det så är inom statsvetenskap eller inom idé- och lärdomshistoria, så hör utilitarismen till en av de, låt oss säga, övergripande politiska filosofierna, till exempel Ecumnicas lärobok om moderna ideologier, eller vad den heter. Beträffande den första argumenteringen för fastighetsskatten, så tycker jag att Marie Engström var inne på detta när hon sade att det inte var någon föraktlig summa. Och det är det ju inte alls. Det är inte det som det handlar om. Den hade kunnat vara 45 miljarder, 5 miljarder eller 100 miljarder. Men jag vill ändå fråga: Är det det som den inbringar till statskassan som gör den till en bra skatt, en legitim skatt och en skatt som man ändå tycker är rättvis eller rättfärdig till sin konstruktion? Är det så Marie Engström argumenterar i detta fall? Gäller det även andra skatter, alltså att det är den summa som den inbringar som gör att det är en legitim skatt?

Marie Engström (V)

Anf. 129 Marie Engström (V)

Herr talman! Från Vänsterpartiets sida anser vi att fastigheter är en tillgång som ska beskattas. Det tycker vi är en bra utgångspunkt. Dessutom kan vi inte neka till att det är en bra skattebas. Den rör inte på sig. Den ska i varje fall inte röra på sig, och den kommer inte att göra det heller. Såsom vi resonerar när det gäller att ta ut fastighetsskatt är vi inte speciellt unika. Det gör man också i andra länder. Ni får det att låta som om det som vi gör här är väldigt unikt. Det är ju inte på det sättet. Man tar ut fastighetsskatt i andra länder. I vissa länder tar man dessutom ut högre fastighetsskatt. Detta är Vänsterpartiets inställning. Och vi menar att det finns så många områden och så mycket i den generella välfärden som verkligen behöver resurser. Det finns därför all anledning att fortsätta att ta ut fastighetsskatt.

Per Landgren (Kd)

Anf. 130 Per Landgren (Kd)

Herr talman! När man resonerar principiellt så kanske det inte hjälper att hänvisa till andra länder eller liknande. Det är ungefär som att säga: Så får andras ungar göra, och då får våra göra det också. Man får i förstone se till sitt eget hus. Men det som jag får lite svårt att förena och som jag hade som en liten hållhake är hur Marie Engström principiellt motiverar begränsningsregeln och dämpningsregeln. Vänsterpartiet är ändå ett ideologiskt parti. Marie Engström har själv arbetat för att gränsen skulle ändras från 5 % till 4 % av hushållsintäkterna. Vad är det som motiverar detta om det är en så bra skattebas? Någon typ av ideologisk argumentering hade jag ändå förväntat mig från en vänsterpartist utöver en utilitaristisk motivering, det vill säga att fastigheter är en bra skattebas som man måste använda.

Marie Engström (V)

Anf. 131 Marie Engström (V)

Herr talman! Att ha olika typer av begränsningsregler eller andra regler som mer styr mot skatt efter bärkraft, tycker jag är ett argument så gott som något för en vänsterpartist att föra fram i en fastighetsskattedebatt. Jag vet att Per Landgren nu inte kan svara på min fråga, så den blir väl hängande i luften. Men egentligen skulle jag vilja fråga Per Landgren vilka principer det är som styr de försämringar som han föreslår för till exempel sjuka och arbetslösa. Men den debatten får vi ta någon annan gång.

Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 132 Gunnar Andrén (Fp)

Herr talman! Marie Engström frågade vad vi ska spara på om vi vill ta bort fastighetsskatten. Svaret finns i de motioner som vi har väckt. De är fullt ut finansierade. Därför ska jag ställa en helt annan fråga. Jag har tidigare ställt den till Lennart Axelsson, till Per-Olof Svensson och till flera andra företrädare för Socialdemokraterna. Och trots att jag fortfarande hör ganska bra har jag aldrig lyckats uppfatta ett svar. Frågan är: Vad ska vanliga människor spara på när staten höjer deras boendeskatter? Vi får alltid höra: Vad ska staten spara på? Men jag har den andra utgångspunkten, nämligen att dessa skatter betalas av enskilda hushåll. Vad ska vanliga människor spara på när fastighetsskatterna höjs 2007? Jag noterade att även Marie Engström mycket skickligt gick förbi hela 2007 års allmänna fastighetstaxering av flerfamiljshus som kanske kommer att höja hyrorna skattevägen med 100, 200 eller 300 kr per månad. Vi vet inte hur mycket det blir. Min fråga - en fråga som Pär Nuder inte har kunnat svara på och en fråga som jag också har ställt till Bosse Ringholm som jag inte heller har fått något svar av - blir därför, och jag ska med stort intresse lyssna på svaret: Vad ska vanliga människor spara på?

Marie Engström (V)

Anf. 133 Marie Engström (V)

Herr talman! Det är egentligen en lite knepig fråga. Alla människor gör naturligtvis sina prioriteringar och sina val. Det boende som man väljer är självklart ett livsval man gör. Jag skulle vilja säga så här: Det är väl viktigt att så långt som möjligt kanske försöka skapa en neutralitet mellan olika boendeformer. För några år sedan tog en utredning upp den frågan. Då menade man att det bland annat skulle betyda att fastighetsskatten borde sänkas eller kanske rentav tas bort för hyreshus. Det är lite grann det som Gunnar Andrén är inne på. Skulle det visa sig att det finns ett statsfinansiellt utrymme är vi inte främmande för den typen av diskussion - absolut inte! Problemet är väl snarare, skulle man kanske kunna säga, att vi ägnar väldigt mycket tid i kammaren åt att diskutera småhusboendet, vilket vi naturligtvis ska göra, medan vi kanske ägnar ganska lite tid åt den skatt som drabbar flerfamiljshus. Jag kan till Gunnar Andrén skicka tillbaka frågan om vad vanliga människor ska spara på. Ni i alliansen skulle ju likaväl kunna svara på frågan vad vanliga människor ska spara på när ni sänker a-kasseersättningarna och kanske inför ändrad karensdag i sjukförsäkringen eller gör andra typer av försämringar - besparingar som ni faktiskt har lagt fram förslag om i era motioner. Jag har respekt för att ni finansierar era förslag, men det får också betydelse för människor och människors vardag. Vad menar ni att den enskilde ska spara på för att klara av de försämringarna?

Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 134 Gunnar Andrén (Fp)

Herr talman! Det där är en annan fråga, som jag gärna diskuterar. Vår avsikt är inte att folk ska ha 80 % lön, utan hela alliansens politik går ut på att folk ska ha 100 % lön. Det medger jag gärna. Jag tror att vi ska försöka göra det som Folkpartiet lyckades med i förra regeringen. Det var ju först efter år 1994 som till exempel socialförsäkringarna sänktes. Det lyckades vi förhindra under de åren - det var svåra år, och det behövdes många hårda åtgärder. Jag medger att några kommer att drabbas av det här, men nu är det på det sättet. Vi kan fortsätta den debatten vid ett annat tillfälle. Under den här mandatperioden när Marie Engström och Vänsterpartiet stöttat Socialdemokraterna har boendeskatterna, i huvudsak för villaägarna, höjts med 5 000-6 000 miljoner kronor. Det är pengar som vanliga hushåll har tagit någonstans. Det finns inga andra betalare än vanliga hushåll. Om vi skulle vilja genomföra en sänkning till år 2012 och ta bort stora delar av fastighetsskatten får folk helt klart mera pengar. Till och med de arbetslösa får mera pengar om de råkar bo i villa. Men det viktigaste nu, i stället för att göra det, tycker jag är att få ett klart besked om vad effekten blir av 2007 års allmänna fastighetstaxering för vanliga hyresgäster. Det är en fråga som folk ställer, men jag har aldrig hört en vänsterpartist, miljöpartist eller socialdemokrat ställa den frågan här. Vad blir alltså effekten? Kan ni garantera att det inte blir några skattehöjningar?

Marie Engström (V)

Anf. 135 Marie Engström (V)

Herr talman! I mitt förra svar till Gunnar Andrén förde jag ett resonemang om beskattningen av hyresfastigheter och om hur vi ser på den saken och på den typen av upplåtelseform. Vi skulle kunna tänka oss en diskussion om att sänka fastighetsskatten i det avseendet när det finns ett utrymme. Det är egentligen svaret på just den frågan. Samtidigt säger jag då: Ja, en upptaxering kan få genomslag på hyrorna, vilket naturligtvis är ett problem. Sedan finns det andra faktorer som styr hyressättningen och så vidare - så kan det vara. Jag tycker att det blir lite bluddrigt här när det gäller de frågor jag får. Om Gunnar Andréns parti föreslår en sänkning av fastighetsskatten med, tror jag, 3-4 miljarder kronor enligt den motion som ni har lämnat in och det ska ställas mot de förslag om besparingar på runt 20-25 miljarder kronor som ni har lagt fram och som rör a-kassan, dem som blir sjuka och så vidare är det storheter som det inte går att jämföra. Det blir oerhört svårt att svara på de frågor som Gunnar Andrén ställer just därför att det blir väldigt bluddrigt. Jag förstår dock att det blir bluddrigt och svårt för er. Det finns ju liksom ingen symmetri i de förslag som ni lägger fram. Ni har fyra olika motioner. Jag har försökt att läsa dem och lagt dem bredvid varandra. Dessutom har ni en gemensam motion, precis som jag förut sagt, där fastighetsskatten inte ens finns med. Det blir alltså väldigt svårt att diskutera. Till slut vet man inte riktigt vem man diskuterar med. Vem av er är alltså talesperson för alliansen, och vem är det som för fram alliansens politik?

Jörgen Johansson (C)

Anf. 136 Jörgen Johansson (C)

Herr talman! Fastighetsskatten, förmögenhetsskatten och den därmed sammanhängande debatten om lex Uggla har präglat den ekonomiska debatten under det gångna halvåret. När man diskuterar fastighetsskatten och förmögenhetsskatten är det till stor del en fråga om boendekostnader och därmed om en av de allra viktigaste frågorna i människors tillvaro. Boendet är en stor del av alla människors trygghet. Det gäller alltså att se helheten och att göra bedömningar utifrån den. Fastighetsskatten betecknas med rätta som ett av landets största lotterier med sin nuvarande utformning. Beskattningen är godtycklig. Den är orättvis, och den saknar helt legitimitet i ett folkligt perspektiv. Här måste det alltså till ändringar. Vi i Centerpartiet vill avskaffa fastighetsskatten. Vi gör det på ett ansvarsfullt sätt, vilket innebär att frågan måste analyseras noga. Det är inte realistiskt att snabbavveckla fastighetsskatten. Ändringar i beskattningssättet måste dock ske med omedelbar verkan. Lika akut är en sänkning av uttagsprocenten så att hårt drabbade familjer ges möjlighet att bo kvar i sina bostäder. Vi i Centerpartiet föreslår en sänkning av uttagsprocenten från 1 % till 0,75 %, alltså en 25-procentig sänkning. Vidare vill vi införa en takregel för taxering av mark - upp till 300 000 kr. Vi vill minska antalet värdeområden. Vi vill införa ett mediansystem i beräkningen, och vi vill ta bort investeringar som är miljöförbättrande åtgärder från beräkningsgrunden för fastighetstaxering. Villaägarna har gjort en bedömning av de politiska partiernas förslag om en akut förändring av fastighetsskatten. I den beräkningen - det gäller en normalvilla - sänks fastighetsskatten med Centerpartiets förslag till under hälften i relation till regeringens förslag. Det här är åtgärder som kan genomföras med omedelbar verkan. Sett till de boendes kostnader samverkar ett otal åtgärder till höga boendekostnader. Många av dem är direkt beroende av beslut som vi har tagit här i kammaren. Som jag ser det gäller det alltså att ha en helhetssyn i den här debatten, utifrån hushållens och utifrån samhällets synvinkel. Kostnaderna för el, för fjärrvärme, för vatten och avlopp och för sopor har höjts med ca 30 % under den senaste tioårsperioden. Under samma period har index utvecklats med 9 %. Till detta ska läggas det beslut som majoriteten om ett par veckor förväntas genomdriva här i kammaren, nämligen ett beslut om en ökad förbränningsskatt. Det kommer att påverka avfallskostnaden med en höjning om i storleksordningen ytterligare 30 % för varje hushåll. Det är alltså många faktorer som vid sidan av fastighetsskatten bidrar till höga boendekostnader. En sådan faktor är förmögenhetsskatten som i tillväxtbygder direkt bidrar till en hög boendekostnad. Men nu är det inte så enkelt som att man bara kan säga att det här skapar en omöjlig situation i just tillväxtbygder. Boverkets utredning av boendekostnaderna visar att de boende i Storstockholm i snitt har 68 000 kr mer kvar om året per hushåll än vad hushåll i landets mindre kommuner har. Frågan om boendekostnader är alltså komplex och fordrar därför en mycket noggrann utredning. Det är därför glädjande att tre partier inom alliansen är överens om dels att avvecklingen av fastighetsskatten ska ske och ske på ett ansvarsfullt sätt, dels att frågan ska utredas utifrån ett perspektiv om hur formerna för avvecklingen ska se ut och hur effekterna av en avveckling kommer att bli. Det är alltså en tydlig målformulering om hur vi ska gå vidare i frågan. Målet är gemensamt: en avveckling av fastighetsskatten på sikt, en ansvarsfull avveckling. Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till reservation nr 1, och för tids vinnande kan jag inbegripa i det yrkandet effekten av reservationerna 3 och 5. De här frågorna är sammanhängande, men jag markerar alltså genom bifall till enbart reservation 1. Herr talman! Förmögenhetsskatten är en direkt skadlig skatt. Det är en skatt som av de rika upplevs som frivillig, och de som råkar mest illa ut är vanliga svenskar med vanliga inkomster. Trots det framstår förmögenhetsskatten som en helig symbolfråga för den röda majoriteten. Om man tar bort förmögenhetsskatten, hur ska man då kunna hävda motsättningen med "det rika folket"? "Det rika folket" i det här fallet är pensionären Sara i Stockholms skärgård eller änkan Anna på Käringön. Det är de som drabbas av förmögenhetsskatten. Det är de som drabbas av fastighetsskatten, och det är de som riskerar att få lov att flytta från sina hem på grund av den höga beskattningen. Vi har världens högsta beskattning. Trots det ges vissa grupper rätten att planera bort sin skatt. Det är de med de stora inkomsterna. Den inriktningen bejakas i det socialdemokratiska Sverige. SEB räknar med att ca 500 miljarder kronor tillhörande svenskar finns i obeskattat utlandssparande. Det kapitalet skulle vara bra att ha i Sverige för att kunna satsa på nya jobb, på ungdomsjobb, och minska utanförskapet och därmed minska regeringens misslyckanden inom arbetsmarknadspolitiken. Inte ens viljan finns för att ge förutsättningar för en lägre arbetslöshet, ett mindre utanförskap och att samtidigt lägga grunden för vidareutvecklandet av vår välfärd. Inom alliansen är vi överens om att förmögenhetsskatten ska avvecklas under kommande mandatperiod. Vi tar det första steget genom en halvering redan första året efter valet och tar nästa steg under mandatperioden. Herr talman! Under vintern har debatten varit het kring överskottslikviditeten i företag. Politiker brukar hävda att när någon hör av sig i en fråga är det många som har ringt. När tre ringer är det folkstorm. I frågan om lex Uggla har jag personligen fått 216 kontakter, 216! Jag vet att utskottets kansli har fått över 1 000 mejl. Frågan om överskottslikviditet är alltså het, och behovet av en ändring är stort. Riksdagen kan enkelt förändra lagen genom att biträda den skrivning som vi reservanter gjort i utskottet. Kostnaden för en sådan förändring i förhållande till kostnaderna i samband med majoritetens ändringar är ringa. Den överbeskattning som sker av fåmansföretag genom det här handlingssättet hämmar utvecklingen, som jag ser det. Återigen visar regeringen upp en aversion gentemot företagande och sysselsättning. Herr talman! Jag upplever det som beklagligt att man agerar på det här viset även om man, som Marie Engström sade, kommer att se över det här och har tagit upp det här i vårpropositionen. Jag anser ändå att det är snabba åtgärder som behövs och yrkar därför bifall till reservation 13 avseende lex Uggla.

Lennart Axelsson (S)

Anf. 137 Lennart Axelsson (S)

Herr talman! Innan jag börjar på riktigt tänker jag läsa lite grann i en kompletteringsproposition från början av 90-talet med adress Per Landgren. Det var en regering som bestod av bland annat Alf Svensson, Anne Wibble och Carl Bildt som slog fast kopplingen till kapitalbeskattningen. Man skrev: Valet av skattesatsen på 1 ½ % står i överensstämmelse med kraven på en likformig kapitalbeskattning. Så det är inte någonting som vi har kommit på, utan det var alltså en borgerlig idé från början. Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. Det verkar på alla borgerliga talesmän lite grann som att det inte har hänt någonting. De här begränsningsreglerna och det som har införts har gått spårlöst förbi. Ni pratar fortfarande om alla de sämst bemedlade som inte har möjlighet att bo kvar i sina hus. Det är faktiskt inte sanning längre. De allra flesta har blivit hjälpta i och med de förändringar som vi har gjort. Men vi kan återkomma till det. Det är lätt att bli fartblind, och kanske ännu hellre penningblind, när man debatterar skatter på nationell nivå. De summor som vi nu diskuterar behovet av handlar om ca 34 miljarder, eller med andra ord 34 000 miljoner. Det skulle räcka till att betala alla löner och alla andra kostnader i min hemkommun Nora med lite drygt 10 000 invånare under mer än 80 år. Det är alltså inga små summor som den samlade högeralliansen i ett femtiotal motioner föreslår att vi ska göra oss av med. Nu ska vi kanske ändå vara rättvisa och säga att det inte finns några särskilt skarpa förslag från borgarna när det gäller fastighetsskattens borttagande. Mycket skrik för lite ull, skulle man kunna säga. Framför allt visar de upp en imponerande oenighet mellan de olika partierna. Däremot är man rörande överens om att ta bort skatten på förmögenhet. De nästan 6 000 miljoner som den skatten bidrar till statskassan med skulle "bara" räcka för att driva runt Nora i 15 år, men jag vill nog ändå kalla det för en rejäl summa pengar. Vi socialdemokrater har varit med om att med stöd av en stor majoritet av svenska folket bygga upp ett samhälle där vi tillsammans betalar in en i jämförelse med många andra länder hög skatt. Vi gör det för att det ska vara våra barns, de äldres och de sjukas olika behov som ska avgöra vilken hjälp man ska få i livets olika skeden och inte storleken på plånboken eller hur ens privata försäkring är utformad. Vi kommer alltid att försvara en generell välfärd som omfattar alla, och det är huvudanledningen till att vi i det här betänkandet föreslår att samtliga motioner med allehanda förslag om att minska våra gemensamma resurser avstyrks. Herr talman! Jag tänker kommentera några av de frågor som finns med i reservationer och motioner och börjar med den som under senare tid har fått mest uppmärksamhet. Det handlar om hur överskottslikviditet i onoterade företag ska behandlas vid förmögenhetsbeskattningen av företagets ägare. Där har Skatteverket i en skrivelse gett sin uppfattning om vad som gäller för rörelseförmögenhet. Man säger att finansiella tillgångar på upp till en miljon och en kassalikviditet på upp till 200 % normalt kan godtas utan förmögenhetsskatt. Frågan kommer, precis som Marie Engström tidigare sagt, att tas upp i en kommande skatteöversyn, men dessförinnan vill regeringen även pröva att utforma en regel som beaktar den latenta skatteskuld som ingår i ett aktiebolags överskottslikviditet. Det är också uppfattningen hos en majoritet i utskottet att detta bör ske med förtur. Man kan läsa om detta lite utförligare i finansplanen på s. 11. Herr talman! När vi så tar en titt på fastighetsskatten kan vi konstatera att högeralliansen i reservationerna är uppdelad i två läger. Kristdemokraterna fortsätter att framhärda i sitt försök att övertyga de tre övriga om förträffligheten i sitt förslag om en kommunal avgift i stället för en statlig skatt, detta trots att förslaget av Moderaternas Fredrik Reinfeldt och Mikael Odenberg i Svenska Dagbladet den 24 mars sågats jäms med fotknölarna. De skrev där att Hägglunds linje inte håller. Jag förmodar att Hägglunds linje är densamma som Landgrens linje. Förslaget är konfiskatoriskt och dessutom skattehöjande för 360 000 fastighetsägare. De övriga tre, moderater, centerpartister och folkpartister, har - måste det erkännas - lyckats enas kring synen på att det behövs ytterligare en eller kanske två utredningar för att komma fram till hur fastigheterna ska värderas och fastighetsskatten avvecklas. Något tydligare gemensamt besked från dessa tre är svårt att läsa sig till. Möjligtvis vill man ändå ha någon sänkning, men nivåer och tidpunkter är det värre med. Herr talman! Utan fastighetsskatt skulle förmodligen en större del kapital investeras i fastigheter än vad som är samhällsekonomiskt motiverat. Det skulle bli gynnsamt att lånefinansiera köp av fastigheter för att avyttra dessa vid värdeökning. Detta skulle bero på lägre reavinstskattenivå vid försäljning av fastigheter samt det faktum att ränteutgifterna är avdragsgilla. Det senare perspektivet, att ränteutgifterna är avdragsgilla, innebär ett generationsperspektiv som försvårar ett avskaffande av fastighetsskatten. Detta borde innebära att avdragsrätten för ränteutgifter tas bort. Beskattningen är i nivå med andra jämförbara länder. Sannolikt är just fastighetsskatten ett av de få områden inom det svenska skattesystemet där Sverige inte skiljer ut sig nämnvärt från sina grannländer. Skatt på fastighet är en stabil skattebas, och skatten i sig påverkar inte människors beteende i stor utsträckning. Det här var citat hämtade från - vad tror ni? - en centerpartimotion där Folkpartiet och Moderaterna har ställt sig bakom fyra av fem yrkanden. Per Landgren sade i sitt anförande att han inte hade hittat någonting om att man skulle ta bort rätten till ränteavdrag. Men här står det att i alla fall Centerpartiet anser att den kopplingen är så tydlig att om fastighetsskatten tas bort borde även rätten till ränteavdrag tas bort. Detta tyder på en insikt om skattens betydelse, men det gör mig ännu mer frågande till slutsatserna av denna insikt. Det ska bli spännande att följa högeralliansens fortsatta irrfärder mot ett gemensamt besked vad gäller fastighetsskatten. Eller har vi nu fått beskedet, det vill säga det borgarna brukar kritisera oss för - att frågan ska gömmas i några utredningar? Herr talman! Vi socialdemokrater har tillsammans med våra samarbetspartier förutom tidigare sänkningar av procentsatsen och en regel som sprider ut skattehöjningar över flera år valt att införa regler som i första hand gynnar låg- och medelinkomsttagare. Senast i vårbudgeten lade vi fram förslag som innebär att det finns möjligheter att få begränsningar på både fastighetsskatt och förmögenhetsskatt på taxeringsvärden upp till 5 miljoner kronor. Det kommer också att gälla för fritidshus. Vi menar också att det finns anledning att även i fortsättningen vara uppmärksam på fastighetsskattens effekter för att kunna göra de justeringar som behövs. Något som är värt att nämna i sammanhanget, och som även Jörgen Johansson var inne på, är den rapport från Boverket som presenterades den 5 maj. Den heter - det glömde Jörgen Johansson att säga - "Mer pengar till alla, men mest till villaägarna". Den visar att den genomsnittlige villaägaren fått 560 kr mer i månaden att röra sig med sedan 2003 - detta efter det att boendekostnaderna är betalda. Motsvarande siffra för hyresgästerna är 330 kr. År 2003 hade hushållen i egnahem i Storstockholm i genomsnitt 60 000 kr mer att konsumera för jämfört med hushållen i hyresrätt i samma region. Ibland låter det i debatten som om alla svenskar skulle bo i villa och att en stor del av dem skulle vara på väg att tvingas därifrån. Dessa siffror, tycker jag, visar på en helt annan verklighet. Herr talman! Det andra stora området som behandlas i betänkandet rör frågor om förmögenhetsbeskattningen. Här har faktiskt högeralliansen lagt fram en gemensam reservation som i grunden handlar om att förmögenhetsskatten ska avvecklas. Detta är en skatt som i motionerna beskrivs som något som hindrar tillväxt och utveckling. Tittar vi oss runt i Europa kan vi konstatera att vi i Sverige, trots förmögenhetsskatten, har lyckats skapa netto 300 000 nya jobb sedan 1994. Den ekonomiska utvecklingen står sig väl i förhållande till andra länder. Vi har en bättre tillväxt, en lägre arbetslöshet och en högre sysselsättningsgrad än de flesta andra. Att de rika måste bli rikare för att lite ska spilla över på de mindre bemedlade är något som många nyliberala tänkare och ekonomer tror på. Det finns många problem med det synsättet. Ett är att de leder till ökade klyftor och nya orättvisor. Det är något som vi är övertygade om inte skulle göra Sverige till ett bättre land att leva i. Nu går det alltså bra för Sverige, trots förmögenhetsskatt. Det ekonomiska utrymme som den skapar vill vi använda till nya sociala reformer, till exempel bättre tandvård, bättre äldreomsorg och satsningar på barn och ungdomar - inte till att skänka nästan 6 000 miljoner till de redan rika.

Per Landgren (Kd)

Anf. 138 Per Landgren (Kd)

Herr talman! Jag hetsade upp mig lite grann angående Lennart Axelssons inledning. Det kan vara ganska farligt vad gäller historieskrivningen att få en handling i handen mitt under debattens gång. Det är närmast ovedersägligt att synen på fastighetsskatten som en del av kapitalinkomstbeskattningen var något som kom fram i och med Rinkutredningen, Reformerad inkomstbeskattning , SOU 1989:33. Som bekant satt inte Kristdemokraterna i riksdagen då. Utredningen mynnade ut i en skattereform som Socialdemokraterna tillsammans med Folkpartiet stod för 1991. Vad jag vet, när jag läste om detta när jag satt i en av de senaste utredningarna, var det enbart Bo Lundgren som hade principiella betänkligheter till fastighetsskattens utformning. Mycket av debatten under 80-talet, och även framåt, har gällt fastighetsskattens nivå. Man har diskuterat om den ska sänkas och så vidare. Principiella betänkligheter finns i en reservation från Bo Lundgren i denna utredning. Kristdemokraterna kom hastigt och lustigt - det var roligt - in i regeringen. Vi har successivt tagit ställning till den principiella frågan. Det var Marie Engström som tyckte att det hedrade oss att vi är konsekventa. Men jag vill ändå fråga om Lennart Axelsson tycker att det är principiellt riktigt att fånga upp en fiktiv intäkt med en skatt? Är det ett principiellt bra grepp från statsmakternas sida?

Lennart Axelsson (S)

Anf. 139 Lennart Axelsson (S)

Herr talman! Det är möjligt att min historieskrivning inte helt och hållet stämmer, men det råder nog inget tvivel om att under den perioden stod även Kristdemokraterna bakom utformningen av skatten. Jag får reservera mig om Per Landgren har ett annat synsätt. Skatten som sådan är en viktig del, precis som jag sade i mitt anförande, av vår betalning för den generella välfärden. Det är nog för min del att det är så. Per Landgren sade i sitt inledningsanförande att det på s. 8 står något om statsfinansiella konsekvenser. Det är klart att det får konsekvenser om man tar bort miljarderna från statsfinanserna. Det får konsekvenser för den välfärd som vi vill ha. Svårare än så tycker inte jag att det är. Per Landgren diskuterar det på en annan nivå, men för mig är det ganska enkelt. Vi behöver ha pengar för att betala för att kunna upprätthålla nivåerna - som Marie Engström också påpekade - i a-kassan, sjukförsäkringen, föräldrapenningen och så vidare.

Per Landgren (Kd)

Anf. 140 Per Landgren (Kd)

Herr talman! Kristdemokraterna har lagt om sin fastighetsskattepolitik. Det är inte fel i den meningen. Som politiskt parti kom vi in i ett sammanhang - i det här fallet i den borgerliga regeringen - och ärvde en hel del. Sedan har vi fått gå igenom frågorna och göra principiella värderingar. Vi har efter gott förstånd gått igenom område efter område, och vi har funnit att grunderna för fastighetsskatten inte är bra. De är osunda. Jag kanske använde ord som kan vara mer eller mindre ovanliga, men jag försökte ändå förklara dem. Fiskal utilitarism är alltså någon typ av statsnyttosyn där huvudsaken är att pengarna kommer in till statskassan. Jag skulle säga att det är ett väldigt farligt sätt att tänka, och Lennart Axelsson gav uttryck för det när han sade: Vi behöver pengarna. Lennart Axelsson kan väl rimligtvis inte mena att "vi behöver pengarna" motiverar vilka konstruktioner som helst på skatter. Så kan man inte resonera om man både ska vara ett statsbärande parti, som innehaft regeringsmakten under alltför många år, och dessutom vara med i en majoritet som faktiskt bestämmer skattelagstiftningen i det här landet, liksom även annan lagstiftning. Skattelagstiftningen är ju en form av handling, en form av lagstiftning som kan bedömas utifrån en etisk-moralisk synvinkel. Och då har vi hamnat i någon form av konsekvensetik eller utilitarism. Vi behöver pengarna - så säg då detta till folk! Säg att vi har fastighetsskatten för vi behöver pengarna. Är det verkligen så?

Lennart Axelsson (S)

Anf. 141 Lennart Axelsson (S)

Herr talman! Ja, det är verkligen så. Vi vill se till att de som i olika skeden av livet behöver samhällets stöd och hjälp också ska ha möjlighet att få det. Vi har högre ambitioner när det gäller den delen än vad Kristdemokraterna kanske har, och därför tycker vi att vi behöver pengarna. Vi har inte alls blundat för de konsekvenser som det haft för en del människor, speciellt i tillväxtområdena. Det är därför vi infört begränsningsreglerna. De träffar väldigt väl de människor som har de största behoven av att få lindring. Det är ingen tvekan om det. Det träffar mycket bättre än om man skulle sänka en procentsats på toppen eller införa takregler. Det skulle i första hand gynna dem som har det gott ställt och många gånger har råd att betala sin skatt. På det viset tycker jag nog att vi varit lyhörda för den debatt som funnits.

Ulf Sjösten (M)

Anf. 142 Ulf Sjösten (M)

Herr talman! Någon klok person har sagt att förmögenhetsskatten är som en taggtråd kring svensk ekonomi. Jag tycker att det är en mycket bra beskrivning. Uppemot tusen miljarder kronor, herr talman, har av svenskar placerats någon annanstans än i Sverige, pengar som i vart fall delvis skulle kunna bidra till att öka investeringarna i vårt land samt öka tillgången till riskkapital och i förlängningen skapa det som Socialdemokraterna misslyckats med att skapa i tillräcklig omfattning - nya jobb. Alla människor i ett permanent utanförskap kan vitsorda att det är på det sättet, Lennart Axelsson. Den fråga jag vill ställa har jag även ställt till två tidigare socialdemokratiska finansministrar, och jag tycker inte att jag fått något egentligt svar. Nu får Lennart Axelsson en chans att ge ett enkelt och tydligt svar till mig och alla andra runtom i landet som undrar. På vilket sätt gagnar förmögenhetsskatten tillväxt, utveckling och nya jobb i Sverige? Beräkningar visar nämligen att nettot av skatten med all säkerhet är negativt. På vilket sätt gynnar det tillväxt och utveckling i Sverige?

Lennart Axelsson (S)

Anf. 143 Lennart Axelsson (S)

Herr talman! Jag förstår att det måste vara besvärligt för Ulf Sjösten och Moderaterna när de ser att det går så bra för Sverige som det gör. Trots det framhärdar de i att det skulle gå ännu bättre om förmögenhetsskatten togs bort. Det skulle gynna ett antal personer i Sverige, som i dag har det väldigt gott ställt, så att de skulle få det ännu bättre. Man måste ju ha en förmögenhet på 1 ½ miljon innan man börjar betala förmögenhetsskatt. Jag respekterar Ulf Sjöstens kamp för att få bort förmögenhetsskatten, även om det är lite svårt för mig att förstå att man lägger ned så mycket kraft på att gynna ett fåtal. Men med utgångspunkt i Ulf Sjöstens resonemang, att förmögenhetsskatten är som en taggtråd runt Sveriges ekonomi, kan jag naturligtvis förstå det. I sitt huvudanförande sade Ulf Sjösten att det är människor med små ekonomiska marginaler som drabbas av fastighetsskatten. För att kunna göra något åt deras situation föreslår man att det införs en takregel, vilket skulle rädda den gruppen. Jag har väldigt svårt att se att det skulle få den effekt som Ulf Sjösten tror och hävdar. Kan jag få en liten kommentar om det?

Ulf Sjösten (M)

Anf. 144 Ulf Sjösten (M)

Herr talman! Det går bra för Sverige, säger Lennart Axelsson. Ja, det är väl en sanning med modifikation. Jag tänker på alla de människor i vårt land som är arbetslösa, som är sysselsatta i åtgärder, som vill arbeta mer men inte får, och jag tänker på alla ungdomar som inte kommer in på arbetsmarknaden över huvud taget. Jag tror inte att de håller med Lennart Axelsson om att det går bra för Sverige. Jag har tidigare hört socialdemokrater säga i kammaren att skatten är ett fördelningspolitiskt verktyg. Den fråga jag då ställer mig - för Lennart Axelsson är inne på ungefär samma linje - är hur en skatt som hämmar investeringsvillighet, investeringar, tillväxt och det som vi i det här landet så väl skulle behöva i dag, nya arbetstillfällen, kan bidra till att det skulle gå bättre för Sverige. Jag får inget svar på den frågan. Om nettot av skatten är negativt, på vilket sätt är den då positiv för landet Sverige, för alla oss som bor här? Kan det vara positivt att vi alla blir något fattigare av just den skatten, och på vilket sätt i så fall?

Lennart Axelsson (S)

Anf. 145 Lennart Axelsson (S)

Herr talman! Det var bra att Ulf Sjösten lyfte fram gruppen arbetslösa och sjuka, för enligt mitt sätt att se finns det inte någon bra medicin i moderaternas politik för att komma till rätta med deras situation. Genom att sänka ersättningsnivåerna tror man att de både ska bli friskare och hitta fler jobb. Det är inte en politik som vi på något sätt vill kännas vid. Dessutom föreslår man att förmögenhetsskatten sänks, vilket skulle vara ett ytterligare sätt att hjälpa den gruppen. Jag har väldigt svårt att tro det. Ett gemensamt förslag som brukar framföras från den borgerliga alliansen är subventionerade tjänster, alltså hushållsnära tjänster. Det är väl egentligen det enda konkreta förslag som man är överens om skulle lösa situationen för de arbetslösa. Jag tycker att det är en mycket tunn politik.

Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 146 Gunnar Andrén (Fp)

Herr talman! Under den period som vi nu i stort sett har bakom oss har Socialdemokraterna med hjälp av sina stödpartier sänkt fastighetsskatten något alldeles otroligt. Det har kommit den ena reformen efter den andra. Från början var det 119 000 människor som hamnade under taket, sedan blev det 208 000, och med den senaste reformen blir det ytterligare 36 000, tror jag. Sammantaget har dessa sänkningar av fastighetskatten inneburit att svenska folket får betala ungefär 6 miljarder mer, 6 000 miljoner mer. Sådana sänkningar har vi inte råd med. Vi har inte råd med sådana sänkningar. Nu har jag en mycket konkret fråga till Lennart Axelsson: Vad ska vanliga människor spara på? Ni ställer nästan alltid frågan vad staten ska spara på, men jag frågar vad vanliga människor ska spara på. Sedan måste vi reda ut hur fastighetsskatten tillkom. Jag tar ansvar för att jag var med i ett parti, Folkpartiet, som införde den. Fastighetsskatten kom 1984, herr talman, och den ersatte den särskilda hyreshusavgiften. Så var det. Det var Olof Palme och Hans Gustafsson som införde den. Folkpartiet och Moderaterna och Centerpartiet röstade emot den. Sedan fick vi en skattereform 1989. Då flyttades den beskattning som var på vanligt boende från inkomstskatten till kapitalbeskattningen. Och då flyttades alltså också den del av kapitalbeskattningen som tidigare hade varit på kommersiella fastigheter och så vidare. Då gjordes den likformig. Vi ska ta ansvar för att vi gjorde den likformig. Vi gjorde den neutral mellan de olika boendeformerna. Det var en bra reform, tycker jag. Men vad som sedan har inträffat är att vi har fått ohyggliga höjningar av fastighetsskatterna genom att taxeringsvärdena har gått upp. Detta var absolut oförutsebart. Och det har gjort att fastighetsskatten plus förmögenhetsskatten har ökat från ungefär 5 till 30 miljarder. Min fråga är, Lennart Axelsson: Vad ska vanliga människor spara på? Och hur blir det 2007 i vanliga flerbostadshus? Ska de också råka ut för samma elände, att de ska behöva spara och spara och spara för att ha råd med skattehöjningar? Du säger: Vi behöver pengarna.

Lennart Axelsson (S)

Anf. 147 Lennart Axelsson (S)

Herr talman! Det är möjligt att jag uttrycker mig som att vi behöver pengarna, men det är inte vi som är här som behöver pengarna. Det är de runtom i Sverige som är arbetslösa och sjuka som behöver ha pengar. Där går det åt en hel del av de intäkter som vi får. Vad ska vanligt folk göra? Ja, vi har ju sett till att den grupp som jag förmodar att Gunnar Andrén pratar om, de som har låga inkomster och medelinkomster, ändå får en möjlighet till begränsning av uttaget på både fastighetsskatten och förmögenhetsskatten. Men vad gör Gunnar Andrén? Ni har förslag om att man ska sänka i toppen med någon procent. Hur skulle det gynna de människor som Gunnar Andrén vill lyfta fram och värna om? Inte kommer de att få det bättre ställt i Folkpartiets Sverige om de förslag som Gunnar Andrén hittills har presenterat skulle genomföras.

Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 148 Gunnar Andrén (Fp)

Herr talman! Den tidigare finansministern Bosse Ringholm frågade mig en gång: Ska ni ta bort hela barnbidraget? Det var då 25 miljarder. Nu ska vi tydligen ta bort lite andra saker. Man kan inte använda de här besparingarna mer än en gång. Det går bara inte. Vi skulle inte ta bort barnbidragen. Vi ska inte använda det till någon annan besparing heller, utan vi ska se till att sänka den totala bostadsbeskattningen, så att vanligt folk inte drabbas av dessa saker, så att de inte behöver överväga varje månad vad de ska spara på. Det är den radikala skillnaden jämfört med den nuvarande majoriteten, som har höjt bostadsbeskattningen, 6 000 miljoner under den här mandatperioden. Folk ska spara 6 000 miljoner kronor. Sedan kommer jag till en annan fråga. När man säger "vi behöver pengar" uppfattar jag att det är "vi" i den nuvarande majoriteten som ska ha dem till andra saker. Sedan gäller det beskrivningen av Folkpartiets fastighetsskattepolitik. Jag kan nästan inte polemisera mot dig. Den är ju helt galen. Vi vill ju sänka med samma procentsats för allihop, för rika som låginkomsttagare. Vi sänker ju på taxeringsvärdet. Det är klart att det blir lika mycket för allihop. Men målet, Lennart Axelsson, är att vanligt folk inte ska behöva drabbas av dessa jättelika höjningar av skatterna. Det här har ju blivit en enorm skattekossa för er. Ni tror inte att folk drabbas av de här skatterna, men det gör folk. Lennart Axelsson har en replik till. Nu är min fråga: Hur blir det med 2007 års allmänna fastighetstaxering? Det gäller vartenda flerbostadshus. Ska det vara samma sak för dem? Ska de behöva spara in 100 eller 200 eller 300 kr varje månad på grund av att fastighetsskatten höjs? Det är en intressant fråga. Det är en fråga som en och en halv miljon hyresgäster i det här landet, boende i flerbostadshus, har anledning att ställa sig. Hittills har vi, herr talman, inte fått minsta antydan till svar på denna mycket viktiga fråga.

Lennart Axelsson (S)

Anf. 149 Lennart Axelsson (S)

Herr talman! Det är väl inte någon som helst tvekan om att de som har det bäst ställt är de som bor i de dyraste husen och betalar mest förmögenhets- och fastighetsskatt. Jag har en tabell som tydligt visar att det är så. Fördelningsmässigt är det ingen tvekan om att det blir annorlunda med er modell, alltså att man sänker från toppen. Det är naturligtvis de som betalar mest som får de största sänkningarna. Med vår modell betalar man ju mindre om man har en lägre inkomst. Men det är tvärtom med er. Något annat kan man inte hävda. När det gäller hyresbostäderna kommer vi, precis som vi har gjort när det gäller egnahemsägarna, att göra de förändringar som krävs så att det inte ska drabba dem som verkligen behöver ha de här sänkningarna. Jag visade förut på Boverkets siffror. Det finns väl all anledning att börja fokusera lite grann också på dem som bor i hyresrätter. Den debatten för vi inte så ofta, i alla fall inte i skatteutskottet. Det är möjligt att man gör det i bostadsutskottet i större utsträckning. Jag skrev upp en del citat under Gunnar Andréns anförande. Han sade bland annat: Det byggs ingenting. Men snälla någon, det byggs väl som aldrig förr, inte minst här i Stockholmstrakten just nu. Han sade att vi har bidragit till prisutvecklingen genom vår politik. Vad skulle hända om man tog bort fastighetsskatten? Naturligtvis skulle priserna raka i höjden. Och då skulle inte det tredje citatet heller stämma: Vi vill göra så att vanligt folk har råd att köpa hus? Men vad händer då? Ni tar bort möjligheterna till räntebidrag - det vet jag att vi har diskuterat tidigare. Samtidigt ser ni till att priserna skjuter i höjden. Vilka unga familjer skulle ha råd att låna till sina hus då? Inte är det vanligt folk, inte. Ett annat uttryck som jag också skrev upp var: en majoritet, som jag tack och lov inte tillhör. Jag hoppas att Gunnar Andrén inte heller kommer att få tillhöra en majoritet efter valet i höst.

Jörgen Johansson (C)

Anf. 150 Jörgen Johansson (C)

Herr talman! Jag måste börja med att kommentera Lennart Axelssons innantilläsning ur Centerpartiets motion. Det är bra att den röner så stort intresse. Det var en principiell beskrivning av den problematik som fastighetsskatten rymmer. Det här är ingen enkel fråga, och jag tycker att jag gav uttryck för det rätt så tydligt i mitt anförande. Det är därför som vi från de här tre partierna som har skrivit ihop oss i reservationen närmar oss den här frågan på ett mycket ödmjukt sätt. Man kan inte bara knäppa med fingrarna och ta bort i storleksordningen 26-28 miljarder kronor. Det fungerar inte på det viset. Man måste göra analyser av generationsskiften. Man måste göra analyser av hur man ska klara intäktssidor och så vidare i framtiden. Det står också i reservationen på ett mycket tydligt sätt att vi har den ödmjukheten. Sedan måste jag trots allt gå in på det här med begränsningsregeln. Begränsningsregeln har i sig fått en viss positiv inverkan. Det kan vi inte förneka. Man säger också från majoritetens sida att orimliga effekter för hushållen ska undanröjas. Men det intressanta är att man inte angriper problemet. Det är problemet som skadar legitimiteten för hela skattesystemet, nämligen hur man taxerar. Det är alltså en kulisspolitik som man för från majoritetens sida i och med att man hanterar detta som man gör. Utredningar visar att man gör en övertaxering i storleksordningen 4 miljarder. Det är en felaktig taxering. Och min direkta fråga är: Anser du att det här är moraliskt rätt?

Lennart Axelsson (S)

Anf. 151 Lennart Axelsson (S)

Herr talman! När det gäller taxeringarna har vi skrivit i majoritetstexten att vi naturligtvis vill att det ska vara så träffsäkert som möjligt när man gör taxeringarna. Hela vår fastighetsskattepolitik bygger ju på att det är på det sättet. Kan man hitta något annat sätt än dagens som gör det mera träffsäkert är vi de första att välkomna det.

Jörgen Johansson (C)

Anf. 152 Jörgen Johansson (C)

Herr talman! Vi kan titta på de utredningar där man pekar på det här med 4 miljarder i överbeskattning av våra villaägare och även hyresfastighetsägare. Vi kan titta ett typexempel - jag har använt det förut här i debatten. Nere i Båstad har man en värdeområdesgräns som går mitt i gatan. Det är hus som har byggts samtidigt av samma byggmästare, och de ser exakt likadana ut. Det skiljer 80 % i taxeringsvärdet. På ena sidan är det 900 000 kr i taxeringsvärde, på andra sidan är det 1 600 000 kr. Det visar att någonting är fel i hela konstruktionen. Vi hade 2 000 värdeområden i Sverige år 1990. Vi har i dag över 9 000. Den lägre andelen värdeområden innebar att man spred ut ytterlighetsfallen och fick mer utjämning. De fallen vi ser på förstasidorna i tidningarna, och så vidare, blir mycket tydliga i det nuvarande systemet med värdeområden. Vore det inte bättre, när man nu har fattat beslut om begränsningsregeln, att samtidigt säga: Vi tillsätter omgående en utredning? Det är faktiskt så, om vi tittar på västkusten, att det ligger mängder med ärenden i kammarrätten. Kammarrätten säger själv: Det här är så fel att vi helst inte vill ta i den frågan. Signalerna vad gäller taxeringssystemet är så tydliga. Här borde ni omgående säga: Nu måste vi ta i det här med krafttag, och helst i morgon.

Lennart Axelsson (S)

Anf. 153 Lennart Axelsson (S)

Herr talman! Det är precis som jag sade. Vi är fullständigt öppna för att göra de förändringar som krävs, om man nu kan hitta dem. Vi tror inte att det skulle ge ett bra utfall om man begränsade värdeområdena. Men det är möjligt att det finns andra delar. Jag skulle vilja gå tillbaka till frågan om begränsningsregeln. Vi kommer att fortsätta att titta på olika möjligheter och se till att de mest drabbade med de lägsta inkomsterna kommer att få det bättre. Jörgen Johansson nämnde i sitt anförande två änkor som jag förmodar att han känner till personligen och skulle kunna lyfta fram som exempel. Med de begränsningsregler som vi har gjort tror jag att det blir allt svårare att hitta de människorna. Har man låga inkomster behöver man enligt nu gällande regler inte betala mer än 4 % av sin inkomst. Det klarar de allra flesta. Det är om man har extremt höga taxeringsvärden som man inte klarar det, även med de förändrade reglerna med upp till 5 miljoner. Annars tror jag nog att det blir lättare för de allra flesta att acceptera den beskattning som vi säger att vi kommer att behöva ha kvar även framöver. Det vi väntar på är ett besked från högeralliansen om vilken politik man kan förvänta sig efter valet, om det är så att ni får en möjlighet att regera. Det skulle förvåna mig om vi skulle få ett förslag där ni ställer upp gemensamt innan valet. Men det återstår att se.

Jan Lindholm (Mp)

Anf. 154 Jan Lindholm (Mp)

Herr talman! Skattefrågor är sådant som gärna ger stora rubriker och som tycks beröra väldigt. Jag har ofta funderat över varför. Att vi tillåter kemiska lösningsmedel i våra kläder som gör att många av oss blir ganska sjuka och att många läkemedel som över huvud taget inte har provats ut för barn trots det skrivs ut till barn i stora mängder tycker jag är exempel på sådana frågor som borde beröra väsentligt mycket mer och ge större rubriker än skattefrågor. Men det är på något sätt enklare med siffror än med liv. Jag var med i trängselskattedebatten tidigare i dag, och nu är jag med i den här debatten, utan att jag hör till utskottet. Jag kanske borde ha påpekat det. Jag fick uppdraget i går kväll att hoppa in här i stället för Peter Rådberg som normalt skulle ha tagit den här debatten. Jag har inte hunnit läsa in mig så noga på det här. Det kanske blir lite annorlunda än vad det brukar vara i sådana här debatter från min sida. Miljöpartiet har i den här debatten tillskrivits en i mitt tycke ganska felaktig ståndpunkt. Det är faktiskt så att Miljöpartiets inställning till fastighetsskatten är att fastighetsskatten som den ser ut i dag ska avvecklas. Men det ska ske, som jag tror att det var moderaten som sade, med förnuft. Det är inte något som man gör bara så där, som också någon sade. Vi tycker att det är viktigt att skatter har legitimitet. Det är väldigt problematiskt för samhället när skatter inte accepteras av medborgarna. Det togs upp sådana exempel, om det nu är 500 miljarder eller 1 000 miljarder som placeras utomlands på grund av regelverket. Det är trots det egentligen inte något argument, att människor inte accepterar systemen och hittar sätt att gå runt, för att man ska ändra på systemen. Man måste ändå försöka att anpassa skattesystemen på sikt, och det tar tid. Det gör man antingen genom att man för en debatt och försvarar dem eller också anpassar sig om man inte klarar det, och man anser att man måste hitta ett sätt att anpassa dem. Den offentliga sektorn som helhet behöver ju resurser för att klara de åtaganden som medborgarna lägger på den offentliga sektorn. Det är inte bara att säga att vi vill plocka bort pengar här. Samtidigt får alla partier när de går till val och röstas in i församlingen uppdrag av väljarna att ordna massor av frågor. Miljöpartiet anser att fastighetsskatten i princip är en felaktig skatt. Jag har hört delar av det i argumentationen. Själva grunden att man betraktar boendet som en finansiell placering är egentligen ett helt feltänk. Ett boende är ett boende och inte någonting annat. Just därför att man betraktar det som en finansiell placering betalar vi egentligen någon form av förmögenhetsskatt två gånger. Boendet ingår i underlaget för förmögenhetsskatten. Det är väl därför som det största antalet av skattebetalarna kommer över gränsen. Det beror på förmögenheten i boendet. Vi funderar på om man möjligen skulle kunna särbehandla kommersiellt fastighetsinnehav mot just det egna boendet. En diskussion som vi har haft i mitt parti är, för att göra det enkelt, att man kanske i väntan på att man hittar andra former för fastighetsskatten ändå skulle kunna göra så att man plockar bort fastighetsvärdet som underlag i förmögenhetsbeskattningen. Det vore ett sätt att skilja ut boendet från ett mer kommersiellt fastighetsinnehav där det finns andra anledningar att beskatta. Vi har en motion i det här betänkandet. Vi har i och för sig inte någon reservation till förmån för den. Men jag måste ändå ta upp den frågeställningen. Som skatten är konstruerad i dag hjälper den inte till med omställningen till ett långsiktigt hållbart samhälle. Det är snarare tvärtom. Vi tycker att ett sådant moment i fastighetsskatt, om man nu ska ha en fastighetsskatt, vore väldigt bra. Det kunde vara ett system som premierade att den enskilde fastighetsägaren såg till att man belastade samhället mindre på olika sätt. I dag är det så att om man energibesparar i sitt hus eller om man sätter in urinseparering och inte belastar det kommunala avloppssystemet på samma sätt bidrar det till att man får en högre fastighetsskatt i stället för precis tvärtom som det rimligtvis borde vara. Om vi menar allvar med att vi ska ställa om samhället till ett långsiktigt hållbart samhälle måste vi ge incitament för sådant. En grundprincip för oss gröna som man kan säga berör också det här området är att vi tycker att alla människor på något sätt under sin livstid ska vara med i det demokratiska systemet. Man ska våga ta på sig ett politiskt uppdrag till exempel och vara förtroendevald. Att då förvalta, som det faktiskt innebär, får inte vara för komplicerat. Vi tycker därför att det är viktigt att de system vi har är byggda på ett sådant sätt att det är väldigt lätt att se kopplingen mellan olika sorters kostnader och hur vi väljer att finansiera dem. Det är därför som vi tycker att man ska betala bilismens kostnader till exempel när man tankar bensin och inte som en del av löneskatten eller när man går och köper falukorv i livsmedelsaffären. Det blir liksom svårt att förstå, och då vågar man inte vara politiker när det är så krångligt. Vi tycker egentligen att samma grundprincip borde gälla även för fastigheter. Jag tror inte att någon bestrider att en fastighet förorsakar samhället där den befinner sig kostnader. Om den inte gör det på något annat sätt - den kan ju vara bebyggd eller nyttjad på olika sätt - så gör den det åtminstone på det sättet att den redan genom sin blotta existens skapar avstånd för andra i området, vilket genererar kostnader. Jag har varit kommunalpolitiker innan jag hamnade här. Jag tycker att man kan luta sig mot VA-lagstiftningen när man ska förändra fastighetsskatten. Där tycker jag att man på ett bra sätt har hittat system för att hålla ordning på många olika parametrar som är viktiga. De har ju med vatten att göra, men man skulle kunna hitta samma konstruktioner för andra viktiga komponenter i ett fastighetsinnehav. Jag och vi i Miljöpartiet utgår från att alla människor på något sätt vill göra rätt för sig. Jag tror att det är så. Eftersom jag tror att alla också inser att en fastighet på något sätt påverkar sin omgivning så tror jag att man vill ha en sorts system. Jag tror att det vore bättre att synliggöra det genom att det fick vara någon form av avgiftssystem, som jag har hört att Kristdemokraterna arbetar för. I min hemkommun har vi på fullt allvar - vi har till och med skrivit till regeringen och frågat om sådana här saker - till exempel diskuterat gatukostnadsavgifter, belysningsavgifter och till och med räddningstjänstavgifter för att göra det synligare och tydligare för människor vad det är för någonting som man betalar för. Vi menar att man skulle behöva hitta olika saker som tydligt är kopplade till fastighetens belägenhet och exploatering och hur den nyttjas. Legitimitet och enkelhet är viktigt för att man ska våga vara politiker och för att vi ska få ett välfungerande demokratiskt samhälle. Därför skulle jag gärna vilja se en utredning som tittar ordentligt på det här - om man kunde ersätta fastighetsskatten med någonting som är lättare att försvara, koppla och se att det hänger ihop. Jag tror att det var ganska enkelt för 50 år sedan - jag högg till med det, bara - att ha skatter som gick in i någon sorts gemensam påse. Det var ganska okej. Sedan har samhället blivit så oerhört mycket mer komplicerat. I dag vill vi allesammans som individer ha en väldig koll på saker och ting. Och det som vi vill ha koll på i samhället har blivit enormt mycket mer komplicerat. Därför tror jag att det är viktigt att vi försöker hitta lösningar där man tydligt ser sambandet mellan kostnad och ansvar och hur man finansierar det. Samtidigt måste det vara enkla lösningar. Vi miljöpartister försöker vara ansvarstagande. Även om det som jag har sagt nu kanske skulle kunna tydas som att jag skulle bifalla några reservationer så har vi inte pengarna för att göra det här i dag. Därför kommer vi inte heller att föreslå avskaffande av fastighetsskatten nu eller inom den närmaste framtiden. Vi ser att det är en sak som vi behöver jobba med länge om vi ska klara den reformen. Vi har många andra frågor som vi tycker är viktiga att jobba med också och som kostar pengar ur det gemensamma. Min förhoppning är i alla fall att vi så småningom ska hitta ett sätt att finna tydliga kopplingar till finansiering av det som jag skulle vilja kalla för fastighetsanknutna gemensamma kostnader. Ens egen fastighet påverkas ju av grannarnas. Jag tror att det finns ett önskemål hos alla om att ändå ha en viss miniminivå. Det kan till exempel vara att grannens fastighet på något sätt måste ingå i brandförsvarssystemet. Annars kan det ju gå över på någon annans fastighet om det råkar börja brinna. Jag tror att det går att komma till någon sorts konsensus i en del frågor som skulle kunna vara underlag för ett fungerande fastighetsskattesystem. Jag vågar inte säga att fastighetsskatten är den äldsta skatten, för jag kan inte historia så väl. Det kanske fanns andra skattesystem tidigare. Men jag har läst om gamla städer där man hade olika system efter hur många löpmeter som fastigheten hade som vette mot gatan. Så visst är det ett gammalt system. Som någon sade här så är ju fastigheter ett stabilt skattesubjekt. De rymmer inte till något skatteparadis eller så. Jag tror ändå att man på något sätt måste koppla detta till finansiering av gemensamma kostnader som vi inte kommer ifrån.

Per Landgren (Kd)

Anf. 155 Per Landgren (Kd)

Herr talman! Jag kanske inte ska rusa fram och omfamna Jan Lindholm. Jag vet ju sedan tidigare att Miljöpartiet har de här åsikterna, och jag respekterar det till fullo. Jag har suttit i en utredning tillsammans med Ronny Korsberg och även med Birger Schlaug. Då har samma åsikter kommit fram. Det är ändå slående hur lika våra tankegångar är. Jan Lindholm har här sagt att fastighetsskatten ska avvecklas, herr talman. Han säger att Miljöpartiet bekymrar sig om legitimiteten och att skatter ska vara legitima - inte bara att de ska upplevas så utan att de ska vara det. Här handlar det om boende och inte om vilken kapitalplacering som helst, säger Jan Lindholm också. Jag vet inte riktigt vad andra föreställer sig. De kanske ser framför sig en barnfamilj, pensionärer eller andra som står där och liksom funderar på om de ska placera i aktier, obligationer eller i bank och sedan säger: Nej du - vi köper ett hus! Det är inte den verklighet som vi lever i. Jag uppskattar att Jan Lindholm håller med om detta. Det gäller även det här med transparens och att det ska finnas någon typ av koppling till den kommun där fastigheterna står. Som det är nu saknar den statliga fastighetsskatten all som helst koppling till vad som görs för fastigheter i kommuner. Jag vill bara uppmuntra Jan Lindholm att något se vidare på vårt förslag. Det är inte så att vi är för någon typ av ansvarslös avveckling eller att det ska ske alltför snabbt, utan vi har gjort så som Jan Lindholm säger. Vi skapar en övergång från en statlig illegitim fastighetsskatt till en kommunal legitim fastighetsavgift, som i dag är servicerelaterad. Man kan bara se på kommunernas utgifter för vägar. Det finns ingen intäkt som motsvarar dem. Vi har utifrån Kommunförbundets beräkningar kommit fram till en summa - 2 800 kr för småhus och 900 kr per hyreslägenhet. Det skulle kunna vara rimligt. Jag tror att också Jan Lindholm känner till den skattebasutredning som fanns.

Jan Lindholm (Mp)

Anf. 156 Jan Lindholm (Mp)

Herr talman! Fick jag någon fråga? (PER LANDGREN (kd): Nej, men det var en kommentar till detta.) Jag har liksom inte lärt mig det här riktigt. Jag brukar klaga på att jag blir så fångad av frågan att jag inte klarar av att säga något annat. Nu fick jag ingen fråga, och då vet jag inte vad jag ska säga! Jag har egentligen inte satt mig in i vad de olika partierna har för ståndpunkter i de här frågorna. Jag har försökt klara av socialutskottet sedan jag kom hit. Personligen kan jag därför inte ge så mycket kommentarer till det här. Men jag sade inte att fastighetsskatten ska avskaffas, utan jag sade att den ska avskaffas i den form den har i dag. Jag sade också som ett exempel att vi i väntan på att vi hittar ett sätt att göra det skulle kunna tänka oss att man plockar bort fastighetsvärdet som underlag för förmögenhetsskatten. Vi har diskuterat den formen. Det är klart att det kan finnas de som gör så som Per Landgren säger att man inte gör och köper en fastighet av ekonomiska skäl. Men det bör inte vara så. Vi tycker att det är en viktig fråga att synliggöra att boendet bör vara ett boende och inte en finansiell planering eller handling. Men hur ska det här se ut? Vi är ett litet parti som inte har så stora resurser, så vi har inte haft någon egen intern utredning om det här ännu. Jag kan därför inte säga hur jag ska förhålla mig till det förslaget, inte ens med de små siffrorna. Som kommunalpolitiker är jag införstådd med kopplingen till de kostnader som vi har i kommunen och som vi har så svårt att finansiera. Det är just därför vi har fört den diskussionen konkret - för att försöka i vår kommun att få människor att se relationen mellan finansieringsbehoven och kostnaderna.

Per Landgren (Kd)

Anf. 157 Per Landgren (Kd)

Herr talman! Jag tycker att Jan Lindholm klarade sig bra utan att få någon fråga. Replikskiften kan ju fungera utan att man explicit frågar saker och ting. Man kan utbyta tankegångar och så vidare. Den kritik som Jan Lindholm framförde här i sitt huvudanförande mot den nuvarande fastighetsskatten - för det är klart att det är den nuvarande fastighetsskatten som vi talar om - liknar och låter smått identisk med vår. I varje parti finns det på något sätt ett kommunparti. Hos dessa kommunpartister i de flesta partier, möjligtvis Vänsterpartiet undantaget, finns det en förståelse för en kommunal fastighetsavgift. En del skulle kanske säga en kommunal fastighetsskatt eller något liknande. Men det handlar om någonting som gör att avgiften eller skatten blir legitim. Det system som vi har nu innebär att skatten följer marknadsvärdet. Om man då investerar i treglas, bergvärme eller sådana saker som ligger oss alla varmt om hjärtat, och inte minst Miljöpartiet, stiger ju marknadsvärdet, och då ökar skatten. Det är en straffskatt på miljöinvesteringar. Detta har ju Miljöpartiet vetat om, och då måste ni ju sätta hårt mot hårt. Jag kan inte begripa annat än att en utredning som gör den här modellen som vi driver rättvisa är det minsta ni borde kräva. Tidigare har det varit närmast styvmoderligt hanterat. Det har blivit ett litet pm lite med vänsterhand om kommunal fastighetsavgift eller något liknande. Herr talman! Nu vill jag yrka bifall till reservation 5. Såvitt jag ser det följer det inte ett budgetutlägg. Detta borde Miljöpartiet kunna ställa sig bakom och visa att vi har principiellt rätt och rösta på detta.

Jan Lindholm (Mp)

Anf. 158 Jan Lindholm (Mp)

Herr talman! Jag tror inte att jag har något mandat att så här på en gång säga att jag ställer mig bakom en reservation i det här betänkandet. Då får jag nog gå hem och läsa på till voteringen i morgon. Jag tyckte att jag under anförandena från företrädarna för både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna inte hörde någon hallelujasång till systemet som det är i dag utan tvärtom en hel del funderingar kring hur det här fungerar i längden. Jag vet inte hur mitt parti har jobbat med det här i samarbetet och hur hårt man har drivit det i förhållande till andra frågor. Jag vågar inte säga att vi kommer att jobba mer eller mindre med det. Jag vet inte vad vi har för något i en pipeline någonstans på det här området. Men jag vet att vi inte har prioriterat det här när det gäller de ekonomiska utrymmen som behövs. Det behövs rätt mycket pengar i statsbudgeten för att börja röra i det här ordentligt och konkret. Utreda kan man kanske göra, men om man ska få en förändring till stånd handlar det om mycket pengar i statskassan. Jag tror att vi kommer att kunna ta tag i den här frågan. Jag vågar inte säga att vi redan under nästa mandatperiod kommer till skott, men om vi kan använda nästa mandatperiod till att hitta bra lösningar, kanske vi i ett lite längre perspektiv, låt oss säga sex år, har fått ett nytt system där vi kan hantera fastigheter för det egna boendet på ett annat sätt än som kapital.

Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 159 Gunnar Andrén (Fp)

Herr talman! Jag lyssnade med intresse till Jan Lindholms anförande. Jag har en väldigt konkret fråga till Jan Lindholm. Bör inte ni byta sällskap? Det tycker jag är den viktigaste frågan av alla att få reda på. Jan Lindholms anförande har jag egentligen ingen invändning emot. Jag har hört det tidigare från miljöpartister. Det är samma syn på boendet, att det inte är någon form av kapitalplacering, som man ger. Jag tycker också att det var ett mycket generöst erbjudande som Per Landgren kom med om att man kan rösta på reservation 5. Jag avser själv att göra det i morgon. Jag yrkade inte bifall till den, men nu när det finns möjlighet tycker jag att det är ett generöst erbjudande. Jag gläds åt att Jan Lindholm ska gå hem och läsa och fundera på om detta inte vore väldigt bra, inte minst mot bakgrund av att Peter Eriksson för ett eller två år sedan i Svenska Dagbladet uttalade att just energiinvesteringar är den allra viktigaste frågan att göra någonting åt. Därför finns det stor anledning att göra detta. Jag har egentligen en följdfråga också efter Jan Lindholms väldigt intressanta anförande. Om ni nu skulle komma till slutsatsen att ni trots allt inte ska byta sällskap - det är ju möjligt att ni är bundna - har vi ju ett val framför oss. Lennart Axelsson efterlyste vårt alternativ. Om svaret är nej, vill jag fråga om ni ska skriva ett gemensamt program i fastighetsskattefrågan med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. När kommer det förslaget i så fall? Ännu intressantare skulle vara att få veta hur ett sådant förslag skulle se ut. Något mer spretande än detta från dessa partier har då jag inte hört i denna riksdag under fyra år.

Jan Lindholm (Mp)

Anf. 160 Jan Lindholm (Mp)

Fru talman! Vi kommer inte att byta sällskap. Vi tycker att det är viktigt att partierna går till val var för sig. Vi tänker inte skriva ihop någon plattform med något parti inför valet. Det har vi inte för avsikt att göra. Vi tänker gå till val på vår egen politik. Politik är ju så mycket. Den här frågan är bara en av många frågor. Det som gör att jag känner mest oro för vad som skulle kunna hända med det här landet om det vore så olyckligt att vi fick ett borgerligt styre efter valet är faktiskt att jag har hört Kristdemokraternas ekonomisk-politiska talesman på ett ekonomiseminarium yttra att skattenivån i Sverige ska ned till EU-nivån. Senast i förra veckan, eller om det var fredagen i veckan innan, hade jag en debatt med Kristdemokraternas socialpolitiska talesman, Chatrine Pålsson, där vi diskuterade finansieringen av den borgerliga ekonomin, sociala frågor och sådant. Då sade hon samma sak. Det är deras ambition på sikt att komma ned till EU-nivån. Det betyder att vi ska plocka bort ungefär 250 miljarder, och en del säger att det är mer än så, från den offentliga sektorn. När man börjar laborera med sådana volymer som 28 miljarder, eller 30 var det någon som sade, när det gäller fastighetsskatten blir det jättetufft. Folkpartisterna var ju lite försiktigare i den debatten. Jag har inte hört någon siffra från Gunnar Andrén här nu. Detta att slåss för och våga ta ansvar för en ganska stor offentlig sektor tycker jag är det avgörande för hur vi i mitt parti väljer.

Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 161 Gunnar Andrén (Fp)

Fru talman! Vi fick besked om att det inte blir något sällskapsbyte. Jag tycker att svaret på den andra frågan också var väldigt intressant, nämligen att varje parti ska gå fram med sina egna förslag. Det är en åsikt som jag delar. Men den strider ju också väldigt mycket mot de krav som Lennart Axelsson inom er koalition eller kartell, eller vad man nu ska säga för att inte ge något negativt omdöme genom värderingen av det ordet, ställer. Ni kräver ju genom andra hos er att vi ska komma med en fullständigt komplett plan. Man kan inte ha dessa två åsikter inom samma gruppering. Man måste bestämma sig för en. Jag tror för min del att det är en klok politik som Jan Lindholm företräder, nämligen att vi ska gå fram var för sig. Det är till exempel så att Folkpartiet och Kristdemokraterna har lite olika synpunkter på om det är möjligt att genomföra kd:s förslag. Jag ska gärna säga att när Jan Lindholm instämmer i väldigt mycket när det gäller kostnadstäckning och så vidare i kommunerna ligger det egentligen väldigt nära Per Landgrens förslag. Det har Folkpartiet, Moderaterna och Centerpartiet öppnat för i vår reservation. Vi har ju sagt att vi gärna vill titta på detta. Det finns också en möjlighet att rösta på reservation 1 från Lennart Hedquist och flera andra. Den skulle tillgodose detta. Det är inte så lätt genomföra de här stora förändringarna. Den stora förändringen, jag måste ändå komma fram till den, är att om ni skulle komma på att byta sällskap kommer bostadsskatterna att gå nedåt och inte uppåt. Det problem som Jan Lindholm har tillsammans med Peter Eriksson är att ni kommer med fastighetsskattepolitiken även för flerbostadshus. Då kommer skatterna att öka med ett stort antal miljarder. Vi vet inte hur många. Och det finns ingen annan som kan betala det än vanliga löntagare, eller de må vara arbetslösa eller studerande. Det är den stora skillnaden. Vi vill sänka bostadsskatterna.

Jan Lindholm (Mp)

Anf. 162 Jan Lindholm (Mp)

Fru talman! Jag tror först och främst att det är ni borgerliga partier själva som sätter er i den sitsen när ni går ut och pratar om det här borgerliga samarbetet. Då är det naturligt att vi ställer frågan vad det är ni vill. Hade ni valt att, som tidigare, gå fram var för sig tycker åtminstone jag att det hade känts renare att ha en diskussion med varje parti. Jag tycker inte att det är något som vi ska bli beskyllda för, utan ni har satt er i den båten själva. Sedan säger Gunnar Andrén att skatterna kommer att gå upp och att de skulle gå ned om vi bytte sida här. Vi har ju problemet att vi har svårt att se hur vi klarar att finansiera välfärden de närmaste 20 åren. Då är det inte något självändamål att sänka det offentligas intäkter. Tvärtom behöver vi hitta hållbara former för att faktiskt öka den gemensamma potten i samhället, för vi ser att de gemensamma åtagandena kommer att bli mycket stora i framtiden. Det är inte ett argument för oss. På något sätt ska vi betala för att vi ska ta hand om våra äldre i framtiden, för att vi ska kunna ge våra barn bättre utbildning och också kunna genomföra en bra tandvårdsreform framöver. Ska vi göra det via fastighetsskatt? Nej, det tycker inte jag är så bra. Jag skulle vilja ha ett bättre system för det. Men det betyder inte att vi totalt sett får ned skattetrycket. Det tror inte jag.

Marie Engström (V)

Anf. 163 Marie Engström (V)

Fru talman! Det är intressant att höra hur alliansens företrädare här står och spinner som katter när de ställer frågor till Miljöpartiets debattör, och jag kan i och för sig förstå varför det är på det sättet. Jag lyssnade på ditt anförande, och du sade ganska tidigt att Miljöpartiet tycker att fastighetsskatten ska avvecklas. Jag vet också att det är vad Miljöpartiet säger ute på olika fastighetsskattedebatter. Du sade dessutom att du ändå inte riktigt vet hur ditt parti har jobbat med de här frågorna, vilka krav ni har drivit i förhandlingar och så vidare. Det vet jag. Det blir en viss skillnad mellan den politiska retorik som du nu ger uttryck för här och den praktiska politik som jag tycker att ni jobbar med på andra håll. Men ni har naturligtvis all rätt att gå ut i valrörelsen och säga att fastighetsskatten ska tas bort. Precis som jag sade förut är vi alla självständiga partier. Men om ni samtidigt säger att vi får problem med att finansiera välfärden de kommande åren, måste jag ändå fråga om Miljöpartiets sätt att föra fram den här frågan innebär att det blir precis som alliansen vill göra i sin motion där fastighetsskatten över huvud taget inte är med. Är det bara någonting som ni säger utan att ni tänker ställa er upp och tala om hur ni ska finansiera ett borttagande av fastighetsskatten?

Jan Lindholm (Mp)

Anf. 164 Jan Lindholm (Mp)

Fru talman! Som jag sade i en replik tidigare här har vi inte, som ett så pass litet parti som vi är, resurser att göra några utredningar om det här. Vi har inte något paket att peka på och säga att så här löser vi det. Det här handlar mycket om värderingar, hur vi ser på hur samhället ska styras. Vi tycker att det är viktigt dels att systemen är legitima, att folk accepterar dem, dels att de är transparenta. Vi tror att det är en förutsättning också för att människor ska våga engagera sig politiskt att det är lätt att se hur olika saker hänger samman, varför vi har skatter, vad de är till för, och så vidare. Sedan är det klart att det också finns en risk med alltför stor transparens som gör att sådana här diskussioner blir väldigt svåra. Vi är väldigt måna om att vi ska ha ett stort inslag av solidaritet i samhället, och viljan till solidaritet kan tyvärr avta när kopplingen mellan skatter och kostnader blir alltför tydlig i vissa sammanhang. Jag ser lite grann en fara i det. Det är en väldigt svår balansgång att klara legitimiteten och ändå vara väldigt tydlig med vad pengarna går till. Det finns ju alltid särintressen i samhället som har olika prioriteringar. Jag måste tyvärr säga att jag inte tror att vi i årets valrörelse kommer att kunna visa hur vi ska finansiera ett borttagande av fastighetsskatten. Vi har heller inte den ambitionen, tror jag, att vi redan under nästa mandatperiod ska klara av att lägga om fastighetsskattesystemet. Men vi jobbar på det.

Marie Engström (V)

Anf. 165 Marie Engström (V)

Fru talman! Vänsterpartiet är också ett litet parti utan några stora utredningsresurser. Vi tycker ändå, precis som jag sade i mitt anförande, att det finns all anledning att ha invändningar mot ett system som man inte tycker är fullständigt till hundra procent, vilket vi inte tycker att dagens fastighetsskattesystem är. Men vi vet ju också efter ett antal utredningar att det inte heller är lätt att bygga upp nya system som fungerar fullt ut. Jag har också respekt för det Jan Lindholm säger om att jobba solidariskt med många frågor och att vi också måste tänka på framtida välfärd och så vidare. Men utifrån det jag får höra nu måste jag ändå ställa frågan igen: Kommer ni i Miljöpartiet på alla de fastighetsskattedebatter som äger rum runtom i landet den kommande tiden fortsätta att säga att ni vill ta bort fastighetsskatten? Det är någonting som vi måste få svar på. Det är ju en ganska viktig frågeställning. Om ni inte tänker finansiera det måste ni på något sätt tala om vilka grupper det är som kommer att drabbas. Någonstans måste vi ändå göra neddragningar i statsbudgeten. Det vet ju Miljöpartiet som har varit med och gjort upp om 15 budgetar vid det här laget.

Jan Lindholm (Mp)

Anf. 166 Jan Lindholm (Mp)

Fru talman! Frågan är lite klurigt ställd, för jag tyckte att jag svarade på den. Vi kommer att fortsätta att säga att det är vår politik att fastighetsskatten i sin nuvarande form ska bort. Däremot kommer vi inte att ha det i någon sorts paket, och det kommer inte att finnas några löften om att vi gör si eller så och trappar ned fastighetsskatten på det ena eller det andra sättet under nästa mandatperiod, för det har vi inte underlag för att göra. Jag tycker att det är en skyldighet för ett politiskt parti att tala om vad man vill och vart man vill komma så att säga, förutom att man naturligtvis måste redovisa vad det är man anser att man har möjlighet att göra. Sedan är det svårt att jobba i ett litet parti, och det vet säkert alla politiker som, som Marie, jobbar i ett litet parti. Jag känner det i alla fall så. Jag kan ibland säga att om vi fick majoritet, om vi fick bestämma, då skulle vi kunna göra så här, för det finns ju många saker som vi vet att vi skulle kunna genomföra bara vi fick möjligheter att rå över hela apparaten själva. Men vi har ju satt upp ambitionen att vi ska nå 10 % i årets val, och det tror jag inte räcker för att vi ska kunna pressa partier, oavsett vilka partier det är som vi ska samarbeta med efter valet. Nu finns det ju de som säger att vi ska samarbeta med vissa partier efter valet. Jag håller det mer öppet, för jag tycker att man ska överlåta åt väljarna att tala om vad det blir för förutsättningar efter valet. Jag tror att man ska vara försiktig med att säga att man klarar så stora beting som att förändra fastighetsskatten totalt. Som Marie Engström sade har vi varit med och tagit ansvar för budgetar. Vi vill gärna fortsätta att använda oss av det ansvarsfulla förhållningssättet till ekonomin. Vi kommer inte att se till att vi på något sätt urgröper vare sig finansieringen av vård och skola eller någonting annat genom att jobba med en sådan här reform.

Jörgen Johansson (C)

Anf. 167 Jörgen Johansson (C)

Fru talman! Det var ett intressant inlägg. Jag återkommer till att vi tre partier har skrivit ihop oss i reservationen och att vi har en ödmjuk inriktning i översynen av hur man ska gå vidare med avvecklingen av fastighetsskatten. Det utesluter ju inte att man väljer vägen att göra den till en kommunal avgift. Jag begärde ordet när du började tala om gatubyggnadsavgifter, VA-avgifter, VA-lagen och så vidare. Anläggningslagen lägger fast hur man ska ta ut gatubyggnadsavgift. Om man bygger om gatan efter 50 år har man enligt lagen rätt att ta ut en ny avgift. Detsamma gäller på VA-sidan. Den löpande driften tar man ut av VA-kollektivet efter hur mycket vatten man använder. Jag tror inte att det är möjligt att koppla ihop den typen av avgifter med en fastighetsskatt. Om vi gör det fordras en översyn i grunden av VA-lagen, av plan- och bygglagen, av anläggningslagen och så vidare. Jag skulle kunna räkna upp tio lagar till. Då hamnar vi i en totalt ohållbar situation. Om vi för den typen av resonemang inför vi samma system som vi hade fram till 1904 då riksdagen fattade beslut om att öronmärkning av skattemedel i kommunerna skulle tas bort. Den sista öronmärkta skatt som togs bort var hundskatten. Det är tio år sedan. Att återinföra den typen av skatter vore att ta ett steg tillbaka. Jag anser att det politiska utrymmet på lokal nivå för hur man använder skattemedlen måste åvila de lokalt förtroendevalda. Det ska inte läggas fast i någon form av öronmärkta skatter.

Jan Lindholm (Mp)

Anf. 168 Jan Lindholm (Mp)

Fru talman! När jag anknöt till VA-lagen var inte avsikten att man skulle göra om den lagstiftningen på något sätt för att där plocka in andra komponenter. Jag har hållit på lite med den i kommunen. Jag tycker att det är en fascinerande lagstiftning som ger stora möjligheter att bolla med olika komponenter och åstadkomma saker för olikartade fastighetskonstruktioner och ändå skapa rättvisa utifrån många olika värderingar. Det är en lagstiftning som man skulle kunna lära mycket av. I diskussionen har vi talat om hur man skulle kunna finansiera räddningstjänsten till exempel. Då behöver man naturligtvis bygga ett särskilt regelverk som kommunerna kan använda sig av för att ersätta fastighetsskatten med en form av kommunalt avgiftssystem. Det är möjligt att det redan finns. Vi är många tjänstemän i kommunen som har deltagit i de här diskussionerna. Ingen har pekat på något särskilt lämpligt utrymme i lagstiftningen som skulle kunna passa för sådant. Jag tycker att det är spännande att mitt inlägg gav så många reaktioner. Det jag sade var väl egentligen känt. Det är ju Miljöpartiets grundinställning. Jag tycker att jag under debatten har uppfattat att det egentligen inte finns någon som hurrar för att det här är bra som det är. Dessutom har fastighetsskatten förändrats många gånger med ganska korta mellanrum. Jag tror att man borde kunna komma överens. Det är ett område där man borde vara väldigt överens. Det man kommer fram till borde vara långsiktigt hållbart. Jag skulle så småningom gärna se ett blocköverskridande beslut som i stort sett alla står bakom.

Jörgen Johansson (C)

Anf. 169 Jörgen Johansson (C)

Fru talman! Jag upplever också att vi är ganska överens. Det borde finnas utrymme att komma fram den här vägen. Som vi säger i vår reservation fordrar detta en ödmjuk inställning. Det fordrar en översyn av en mängd olika faktorer. Det här är inte enkelt. Att rakt av anknyta det till gator, byggnader och VA tror jag är svårt. Du känner ju till VA-lagstiftningen och vet då också att det finns gemensamhetsanläggningar inom det här begreppet. Vad man egentligen pratar om är den typen. Det blir en mycket underlig diskussion om vi börjar föra in fastighetsskatten i den typen av diskussion. Det här är så komplicerat att det fordrar en speciell utredning. Den skulle kunna inrymmas i den utredning som vi från Folkpartiet, Moderaterna och Centerpartiet faktiskt förordar. Jag upplever att vi är helt överens i frågan.

Jan Lindholm (Mp)

Anf. 170 Jan Lindholm (Mp)

Fru talman! Jag tror att vi är ganska överens om vad som behöver göras. Att vi behöver titta på det är helt klart.

Lennart Hedquist (M)

Anf. 171 Lennart Hedquist (M)

Fru talman! Det är bra att frågan om fastighetsskatten är ordentligt genomlyst. Jag har begärt ordet för att få säga något om förmögenhetsskatten där jag inte tycker att vi har fått alla frågor besvarade. Lennart Axelsson bör ju vara medveten om att existensen av förmögenhetsskatten innebär att 500-700 miljarder kronor är placerade utomlands. Det är pengar som till stor del borde kunna finnas i Sverige och kapitalbeskattas här. Redan de siffrorna visar tydligt att förmögenhetsskatten är kontraproduktiv ur svensk ekonomis synpunkt. Man skulle förmodligen få betydligt mer skatteintäkter även om endast en liten del av pengarna återvände. Jag vill utöver det ställa en fråga till Lennart Axelsson. Vilka är det som betalar förmögenhetsskatt i dag? Jag åberopar statsministern som har sagt att förmögenhetsskatten i praktiken är frivillig. Det kan han säga. Man kan ta ett statsråd i regeringen som exempel, som har haft höga inkomster under ett 20-tal år eller mer. Han kanske har en hustru som också har haft höga inkomster under mycket lång tid och som kanske har gjort en reavinst på till exempel en bostadsrättsförsäljning. Man behöver inte betala någon förmögenhetsskatt. Den är frivillig. Jag kan ta en vanlig svensk arbetare som exempel. Han har slitit hårt. Han har avamorterat sitt hus och husets taxeringsvärde har stigit år efter år. Han får betala en förmögenhetsskatt ovanpå fastighetsskatten. Förmögenhetsskatten leder till att människor gör en mängd orationella transaktioner för att undvika den. Det är skadligt för ekonomin. Förmögenhetsskatten betalas, Lennart Axelsson, inte av de personer som är rika i vårt land. Förmögenhetsskatten betalas i huvudsak av personer som inte gör den typen av transaktioner. Den är samhällsekonomiskt skadlig. Den slår slumpmässigt. När är Socialdemokraterna beredda att avskaffa förmögenhetsskatten? Vad vill ni göra åt den? Är du nöjd med hur det ser ut i dag?

Beslut

Beslut: 2006-05-10
Beslut: 2006-05-11

Förslagspunkter: 16, Acklamationer: 11, Voteringar: 5

Protokoll med beslut

2006-05-11Protokoll 2005/06:121

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Avskaffad eller sänkt fastighetsskatt
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk215, 2005/06:Sk218, 2005/06:Sk261, 2005/06:Sk275 i denna del, 2005/06:Sk329, 2005/06:Sk356, 2005/06:Sk368 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk399 i denna del, 2005/06:Sk460 yrkande 6, 2005/06:Sk528 yrkande 2 i denna del, 2005/06:So642 yrkande 7 i denna del, 2005/06:Kr376 yrkande 28, 2005/06:N381 yrkande 7, 2005/06:Bo244 yrkande 5 i denna del, 2005/06:Bo276 yrkande 18, 2005/06:Bo298 yrkande 41 och 2005/06:Bo338 yrkande 8.
Reservation 1 (m, c, fp)
Reservation 2 (kd)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 111 0 0 33
m 0 44 1 10
fp 1 31 0 16
kd 0 1 23 9
v 20 0 0 8
c 0 16 0 6
mp 15 0 0 2
- 2 0 0 0
Totalt 149 92 24 84
Ledamöternas röster
Beräkningsgrund för fastighetsskatt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk312, 2005/06:Sk528 yrkandena 1 och 3-5 samt 2005/06:Bo257 yrkande 8.
Reservation 3 (m, c, fp)
Reservation 4 (v)
Energibesparande investeringar m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Fi317 yrkande 17, 2005/06:Sk273, 2005/06:Sk323, 2005/06:Sk405, 2005/06:Sk528 yrkande 8, 2005/06:MJ532 yrkande 17, 2005/06:N476 yrkande 11 och 2005/06:Bo256 yrkande 16.
Reservation 5 (m, c, fp, kd)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (m, c, fp, kd)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 111 0 0 33
m 0 45 0 10
fp 0 32 0 16
kd 0 24 0 9
v 20 0 0 8
c 0 16 0 6
mp 15 0 0 2
- 2 0 0 0
Totalt 148 117 0 84
Ledamöternas röster
Tomträtt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk340 och 2005/06:Sk419.
Vindkraftverk
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk248.
Kommersiella lokaler
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk365, 2005/06:Sk439 och 2005/06:Sk479 yrkande 1.
Byggnader för äldreboende
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk316, 2005/06:Sk325, 2005/06:Sk371, 2005/06:Sk440 yrkandena 1 och 2 samt 2005/06:So643 yrkande 2.
Reservation 6 (v)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (v)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 111 0 0 33
m 45 0 0 10
fp 32 0 0 16
kd 20 0 4 9
v 0 20 0 8
c 16 0 0 6
mp 15 0 0 2
- 1 1 0 0
Totalt 240 21 4 84
Ledamöternas röster
Bostäder i utlandet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk237 och 2005/06:Sk442.
Reservation 7 (kd)
Vinstberäkning vid avyttring av äldre småhus
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk452.
Reservation 8 (m, c, fp, kd)
Bostadsrätt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk344 yrkande 1, 2005/06:Sk402, 2005/06:Sk454, 2005/06:Sk475, 2005/06:Bo276 yrkandena 20, 21 och 22 i denna del och 2005/06:Bo338 yrkande 17.
Reservation 9 (m, c, fp, kd)
Förbättringsutgifter m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk221 och 2005/06:Sk518.
Uppskovsreglerna
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk431, 2005/06:Sk435 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk478 och 2005/06:Bo276 yrkandena 19 och 22 i denna del.
Reservation 10 (m, fp)
Reservation 11 (kd)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 11 (kd)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 110 0 0 34
m 0 0 45 10
fp 0 1 31 16
kd 0 24 0 9
v 20 0 0 8
c 16 0 0 6
mp 15 0 0 2
- 2 0 0 0
Totalt 163 25 76 85
Ledamöternas röster
Mangårdsbyggnader på lantbruk
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk520.
Kooperativ hyresrätt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk461, 2005/06:Bo302 yrkandena 4 och 5 samt 2005/06:Bo335 yrkande 31.
Reservation 12 (v)
Avvecklad förmögenhetsskatt m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk3 yrkande 7, 2005/06:Sk214, 2005/06:Sk272, 2005/06:Sk275 i denna del, 2005/06:Sk368 yrkande 3, 2005/06:Sk378, 2005/06:Sk399 i denna del, 2005/06:Sk456, 2005/06:Sk528 yrkande 2 i denna del, 2005/06:So642 yrkande 7 i denna del, 2005/06:N434 yrkande 4, 2005/06:Bo244 yrkande 5 i denna del och 2005/06:Bo298 yrkandena 42 och 43.
Reservation 13 (m, c, fp, kd)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (m, c, fp, kd)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 111 0 0 33
m 0 45 0 10
fp 0 32 0 16
kd 0 24 0 9
v 20 0 0 8
c 0 16 0 6
mp 11 1 2 3
- 2 0 0 0
Totalt 144 118 2 85
Ledamöternas röster
Latent skatteskuld i överskottslikviditet m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk379.

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
s	111	0	0	33
m	0	44	1	10
fp	1	31	0	16
kd	0	1	23	9
v	20	0	0	8
c	0	16	0	6
mp	15	0	0	2
-	2	0	0	0
Totalt	149	92	24	84

Motioner om fastighets- och förmögenhetsbeskattning

Ärendet är avslutat

Utskottens betänkanden

Beslut

Nej till motioner om fastighetsskatten och förmögenhetsskatten (SkU18)

Ärendets gång

Förslag

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Alla beredningar i utskottet

Nej till motioner om fastighetsskatten och förmögenhetsskatten (SkU18)

Debatt, Genomförd

Webb-tv: Motioner om fastighets- och förmögenhetsbeskattning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 123 Britta Rådström (S)

Anf. 124 Ulf Sjösten (M)

Anf. 125 Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 126 Per Landgren (Kd)

Anf. 127 Marie Engström (V)

Anf. 128 Per Landgren (Kd)

Anf. 129 Marie Engström (V)

Anf. 130 Per Landgren (Kd)

Anf. 131 Marie Engström (V)

Anf. 132 Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 133 Marie Engström (V)

Anf. 134 Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 135 Marie Engström (V)

Anf. 136 Jörgen Johansson (C)

Anf. 137 Lennart Axelsson (S)

Anf. 138 Per Landgren (Kd)

Anf. 139 Lennart Axelsson (S)

Anf. 140 Per Landgren (Kd)

Anf. 141 Lennart Axelsson (S)

Anf. 142 Ulf Sjösten (M)

Anf. 143 Lennart Axelsson (S)

Anf. 144 Ulf Sjösten (M)

Anf. 145 Lennart Axelsson (S)

Anf. 146 Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 147 Lennart Axelsson (S)

Anf. 148 Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 149 Lennart Axelsson (S)

Anf. 150 Jörgen Johansson (C)

Anf. 151 Lennart Axelsson (S)

Anf. 152 Jörgen Johansson (C)

Anf. 153 Lennart Axelsson (S)

Anf. 154 Jan Lindholm (Mp)

Anf. 155 Per Landgren (Kd)

Anf. 156 Jan Lindholm (Mp)

Anf. 157 Per Landgren (Kd)

Anf. 158 Jan Lindholm (Mp)

Anf. 159 Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 160 Jan Lindholm (Mp)

Anf. 161 Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 162 Jan Lindholm (Mp)

Anf. 163 Marie Engström (V)

Anf. 164 Jan Lindholm (Mp)

Anf. 165 Marie Engström (V)

Anf. 166 Jan Lindholm (Mp)

Anf. 167 Jörgen Johansson (C)

Anf. 168 Jan Lindholm (Mp)

Anf. 169 Jörgen Johansson (C)

Anf. 170 Jan Lindholm (Mp)

Anf. 171 Lennart Hedquist (M)

Beslut

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Avskaffad eller sänkt fastighetsskatt

Beslut:

Utskottets förslag:

Beräkningsgrund för fastighetsskatt

Beslut:

Utskottets förslag:

Energibesparande investeringar m.m.

Beslut:

Utskottets förslag:

Tomträtt

Beslut:

Utskottets förslag: