Motioner om företags- och kapitalbeskattning
Betänkande 2000/01:SkU19
Skatteutskottets betänkande
2000/01:SKU19
Motioner om företags- och kapitalbeskattning
Innehåll
- Sammanfattning
- Motioner med anledning av regeringens skrivelse 2000/01:64
- Utskottets överväganden
- Utskottets förslag till riksdagsbeslut
- Reservationer
2000/01
SkU19
Redogörelse för ärendet
Riksdagen behandlade i höstas ett stort antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2000 samtidigt med regeringens förslag om utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna för 2001. Bland dessa yrkanden fanns förslag om sådana ändringar i företags- och kapitalbeskattningen som ingick i partiernas alternativ till regeringens budgetförslag för år 2001. Riksdagen tog ställning till yrkandena den 22 november 2000 (bet. 2000/01:FiU1, yttr. 2000/01:SkU1y).
I det följande behandlar skatteutskottet flertalet återstående yrkanden från den allmänna motionstiden som gäller frågor på företagsbeskattningens och kapitalbeskattningens områden. Utskottet behandlar också tre motioner som har väckts med anledning av regeringens skrivelse 2000/01:64 Meddelande om kommande förslag om ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag samt i reglerna om underprisöverlåtelser.
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2000 om företags- och kapitalbeskattningen. Motionerna tar upp olika frågor som angår skattenivån i företaget, resultatutjämningsmöjligheterna och ägarbeskattningen.
Utskottet behandlar också tre motioner som har väckts med anledning av regeringens skrivelse 2000/01:64 med förvarning om ett kommande förslag till retroaktiva ändringar i bl.a. de särskilda reglerna om inkomstuppdelning mellan inkomstslagen tjänst och kapital i fåmansföretag (de s.k. 3:12- reglerna).
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. I flera fall hänvisar utskottet till pågående utredning. Det gäller t.ex. yrkanden om 3:12- reglerna och hur skattereglerna skall vara utformade för att underlätta generationsskiften i familjeföretag.
Vid betänkandet fogas 20 reservationer.
Motioner med anledning av regeringens skrivelse 2000/01:64
2000/01:Sk26 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändringar av stopplagarna för fåmansföretag.
2000/01:Sk27 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att regeringen bör lägga fram förslag till riksdagen om ändrad beskattning av fåmansföretag så att den kan träda i kraft från den 1 januari 2002.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att en ny fåmansbolagsbeskattning bör ha inriktningen att en schablonmässigt beräknad lön beskattas som inkomst av tjänst medan all inkomst därutöver beskattas som kapitalinkomst.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att som följd av att förslag om ny fåmansföretagsbeskattning bör läggas fram så att den kan träda i kraft från den 1 januari 2002, bör regeringen ej lägga fram de i skrivelsen aviserade förslagen om ändringar i de s.k. 3:12-reglerna.
2000/01:Sk28 av Mats Odell m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändringar i beskattningen av ägare i fåmansföretag.
Motioner från allmänna motionstiden 1999
1999/2000:Fi503 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om fastighetsinvesteringsbolag.
1999/2000:Bo232 av Yvonne Ångström och Kerstin Heinemann (fp) vari yrkas
7. att riksdagen beslutar ge regeringen i uppdrag att återkomma med ett förslag till införande av fastighetsinvesteringsbolag i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motioner från allmänna motionstiden 2000
2000/01:K398 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att stärka den inre marknaden och öka sysselsättningen.
2000/01:Sk321 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
20. Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett tilläggsdirektiv om att beräkna effekterna av ett slopande av de särskilda reglerna för beskattning av utdelning och reavinst i fåmansbolag till utredningen om reglerna för beskattning av ägare i fåmansföretag m.m.
2000/01:Sk323 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
45. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av arvs- och gåvoskattereglerna i syfte att underlätta generationsskiften i familjeföretag.
56. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändringar i reglerna för fåmansföretag i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Sk324 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta arbetsgivaravgifter i den privata tjänstesektorn.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om dubbelbeskattningen.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att underlätta generationsväxlingar.
2000/01:Sk609 av Inger Strömbom (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening behovet av förändring i skattelagen avseende beskattning av lön till företagares barn som är under 16 år.
2000/01:Sk625 av Maria Larsson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till änd- ring av reglerna för arvs- och gåvoskatt vid generationsskiften i familjeföretag.
2000/01:Sk630 av Henrik Westman (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta nystartade företag sätta av hela sitt ekonomiska överskott i verksamheten i periodiseringsfonder de fem första åren.
2000/01:Sk632 av Nils Fredrik Aurelius och Ola Karlsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av att skattekilarna inom den privata tjänstesektorn elimineras.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av att förmånsbeskattningen av familjetjänster reduceras.
2000/01:Sk642 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om slopad arvs- och gåvoskatt för familjeföretag.
2000/01:Sk644 av Elizabeth Nyström och Jeppe Johnsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om höjd avdragsrätt för representation vid måltider och givande av gåvor.
2000/01:Sk649 av Catharina Hagen m.fl. (m, kd, fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till kompletterande direktiv till utredningen om reglerna för beskattning av ägare i fåmansföretag m.m. (1999:72) i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Sk712 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om motiven för att uppmuntra privat sparande i Sverige.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en förändrad skattepolitik för att sluta missgynna svenskt enskilt ägande av företag i Sverige.
3. Riksdagen begär hos regeringen förslag till lagändring i syfte att möjliggöra uppskjuten reavinstskatt vid byte av aktier och aktiefonder i vissa fall i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Sk713 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om utveckling av gröna fonder.
2000/01:Sk718 av Olle Lindström (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om turistnäringens förutsättningar.
2000/01:Sk730 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd, fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en lönebaserad reserveringsmöjlighet särskilt för mindre företag.
2000/01:Sk732 av Anne-Katrine Dunker och Patrik Norinder (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av sänkta skatter.
2000/01:Sk735 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkning av kapitalinkomstskatterna.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arvs- och gåvoskatten.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beskattningen av royaltyinkomster.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändrade regler för beskattningen av utdelning från fåmansbolag.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffande av särreglerna för beskattning av realisationsvinst i fåmansbolag.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beskattning av till företagsledare närstående anställda i fåmansbolag.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beskattningen av optioner ägda av anställda i ett fåmansbolag.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kravet på marknadsnotering i 3 § 7 lagen om statlig inkomstskatt.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för arbetslokal i bostaden.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade möjligheter för avdrag för representationskostnader.
2000/01:Sk736 av Lars Gustafsson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheterna att förbättra för fåmansföretagare att engagera sig i politiken på hel- eller deltid.
2000/01:Sk739 av Kenth Högström (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förbättrade fonderingsvillkor för skogsägare vars skog exproprieras för utökat naturskydd och reservatsbildning.
2000/01:Sk740 av Cristina Husmark Pehrsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening behovet av att se över möjligheten till avsättningarna vad gäller periodiseringsfonder i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Sk742 av Åke Sandström m.fl. (c, m, kd, fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsmöjligheter när fastighet eller lägenhet används både för privat boende och för lokaler för näringsverksamhet.
2000/01:Sk743 av Peter Pedersen och Ulla Hoffmann (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i skattelagstiftningen, med innebörden att prostitution ej är att betrakta som näringsverksamhet och att avdrag för kostnader ej är möjligt.
2000/01:Sk746 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, m, kd, c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att snarast slopa dubbelbeskattning på onoterade aktier.
2000/01:Sk747 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd, fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skyndsamt utreda en uppskovsmodell i reavinstbeskattningen för återinvestering i onoterade bolag.
2000/01:Sk748 av Ola Karlsson m.fl. (m, kd, c, fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beskattning av ägare i fåmansföretag.
2000/01:Sk749 av Ola Karlsson m.fl. (m, kd, c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett återinfört riskkapitalavdrag.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en indirekt finansieringsform för privata investeringar i onoterade företag.
2000/01:Sk764 av Åke Sandström m.fl. (c, m, kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om slopad arvs- och gåvoskatt.
2000/01:Sk778 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen beslutar att den s.k. 3:12-utredningen överväger frågan om generationsväxling för småföretagare.
2000/01:Sk779 av Kenth Högström (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förlängning av tiden för upplösningsfonder i mindre företag.
2000/01:Sk789 av Kenth Högström (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att pensionsstiftelser skall ges likvärdiga tryggandemöjligheter som andra försäkringsbaserade lösningar.
2000/01:Sk813 av Nils Fredrik Aurelius och Ola Sundell (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av att förenkla deklarationen av realisationsvinster på aktier.
2000/01:Sk1024 av Henrik Westman och Kent Olsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättandet av utjämningskonto för fiskare.
2000/01:Sk1025 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att underlätta generationsskiften.
2000/01:Ub259 av Dan Kihlström och Ulla-Britt Hagström (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att en utredning tillsätts för att redovisa konsekvenserna av en skattesänkning.
2000/01:T212 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
32. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om tonnageskatt på sjöfarten.
2000/01:T477 av Per-Richard Molén m.fl. (m, kd, fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta skatter och borttagande av företagsskatter.
2000/01:T642 av Per-Richard Molén m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fartygsfonder bör återinföras.
2000/01:T717 av Carl Bildt m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkning av kapitalinkomstskatterna.
2000/01:MJ243 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta ett fiskekonto.
2000/01:MJ256 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om problem vid generationsväxlingar.
2000/01:MJ306 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skogsbrukets skatter.
2000/01:MJ307 av Berit Adolfsson och Inger René (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till regler för fisket liknande dem som gäller för skogskonto.
2000/01:N243 av Inger Strömbom m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om villkor för turismen med avseende på skatter och avgifter jämfört med dem i andra länder.
2000/01:N264 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om tillgång till riskkapital.
2000/01:N267 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
16. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om ökad harmonisering och konkurrensneutralitet av skatter och regelverk med övriga EU.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om att undanröja skatteproblem vid generationsskiften.
2000/01:N317 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, m, kd, c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett regelverk bättre anpassat till soloföretagare.
2000/01:N324 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändringar i reglerna för fåmansföretag.
2000/01:N380 av Kenneth Johansson och Margareta Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Dalarna får bli ett försökslän för att ge skattelättnader för nystartade kooperativ.
2000/01:N381 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, c, fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändrade 3:12-regler.
2000/01:N385 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reavinstskatten.
2000/01:N388 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsmöjligheter för de soloföretagare som har kontor i hemmet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om periodiseringen av soloföretagens överskott.
2000/01:Bo235 av Yvonne Ångström och Helena Bargholtz (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om införande av fastighetsinvesteringsbolag.
Utskottets överväganden
Inledning
Genom 1990 års reform av företagsbeskattningen ersattes det då gällande regelsystemet av ett mer neutralt system med lägre skattesats och mer begrän- sade reserveringsmöjligheter. Det framhölls att ett sådant system har flera fördelar, bl.a. att inlåsningen av kapital minskar och att mer likvärdiga skattemässiga villkor kan ges för olika typer av investeringar.
Den formella bolagsskattesatsen sänktes vid skattereformen från 52 % till 30 % samtidigt som reserveringsmöjligheterna beskars. Investeringsfonder, fartygsfonder m.fl. reserveringsmöjligheter slopades. I stället infördes en generell reserveringsmöjlighet i form av skatteutjämningsreserv. Avsättningarna kunde baseras antingen på företagets kapital eller dess lönesumma. För enskilda näringsidkare kunde även viss del av inkomsten beaktas. Lagerreglerna ändrades för att motverka uppbyggnad av skattefria reserver. Generösa avskrivningsmöjligheter behölls dock i det nya systemet liksom ett par speciella resultatutjämningsmöjligheter för vissa verksamheter: insättning av medel på skogskonto och upphovsmannakonto. En fonderingsmöjlighet för att underlätta ersättningsanskaffningar av förstörd egendom behölls också.
En ny avvägning av bolagsskattesatsen, till nuvarande 28 %, gjordes i samband med ändringar i företagsbeskattningen under 1994, vilka innebar bl.a. att skatteutjämningsreserven ersattes med periodiseringsfonder. Avsättningar till periodiseringsfonder baseras endast på resultatet. Från och med 2002 års taxering är avsättningsnivån 30 % för enskilda näringsidkare och 25 % av årsinkomsten för andra företag. Återföringstiden har fr.o.m. 2000 års taxering förlängts från fem till sex år.
Skatteutskottet har vid tidigare behandling av yrkanden på företagsbeskattningens område framhållit vikten av att upprätthålla de principer som företagsbeskattningen vilar på. Reserveringsmöjligheterna får inte utformas så att det blir svårt att behålla en låg skattesats. Det är inte heller förenligt med dessa principer att utöka reserverings- eller avdragsmöjligheterna endast för att tillgodose vissa branscher, yrkeskategorier eller andra intressen.
Skattenivån i tjänsteföretag, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om skattenivån i tjänsteföretag och beskattningen av arbete.
Jfr reservation 1 (m, kd, c, fp).
Motionerna
Vid riksdagens behandling i höstas av utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna för 2001 (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1) togs upp motions- förslag om inriktningen av skattepolitiken, bl.a. nivån på beskattningen av arbete, som hade lagts fram av Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna. I några motioner som behandlas i det här ärendet finns förslag som också gäller nivån på beskattningen av förvärvsinkomster.
Lennart Daléus m.fl. (c) efterlyser i motion N267 yrkande 16 en ökad harmonisering och konkurrensneutralitet av skatter och regelverk med övriga EU. Sänkta skatter kan enligt motionen exempelvis ske genom en skatteväxling med sänkta skatter på arbetskraft och höjda skatter på miljöskadliga verksamheter.
I motion K398 yrkande 12 förordar Lars Leijonborg m.fl. (fp) åtgärder för att stärka den inre marknaden och öka sysselsättningen. En av åtgärderna är att stimulera till fler arbeten i den privata tjänstesektorn genom lägre beskattning av arbete. När det gäller nivån på arbetsgivaravgifterna förordar Lars Leijonborg m.fl. i motion Sk324 yrkande 11 att dessa sänks i två steg med totalt 5 procentenheter, vilket enligt motionen skulle ge främst en ökad stimulans för sysselsättningsutvecklingen i mindre företag.
Enligt motion Sk632 yrkandena 1 och 2 av Nils Fredrik Aurelius och Ola Karlsson (m) bör skattekilarna inom den privata tjänstesektorn elimineras genom bl.a. en minskad nivå på förmånsbeskattningen av familjetjänster och genom att de serviceavgifter som förmånsgivaren betalar skall betraktas som företagsrelaterade kostnader.
En översyn av möjligheterna att sänka arbetskraftskostnaderna och mervärdesskatten för turistnäringen yrkas i motion Sk718 av Olle Lindström (m). Enligt motion Sk732 yrkande 3 av Anne-Katrine Dunker och Patrik Norinder (m) bör riksdagen uttala sig för vikten av sänkta skatter på arbete och företagande, bl.a. för att hindra utflyttning från glesbygdskommuner. Dan Kihlström och Ulla-Britt Hagström (kd) vill i motion Ub259 yrkande 2 utreda konsekvenserna av minskade skatter och avgifter för trafikskolorna. Enligt motion N243 yrkande 9 av Inger Strömbom m.fl. (kd) bör villkoren utredas för turismen när det gäller avgifter och skatter i Sverige jämfört med andra länder.
Utskottets ställningstagande
År 2000 inleddes en reform som innebär dels att löntagare och enskilda näringsidkare skall kompenseras för den allmänna pensionsavgiften genom att avdragsrätten för avgiften ersätts med en rätt att räkna av hela pensionsavgiften från den slutliga skatten, dels en successiv minskning av andelen skattskyldiga som skall betala statlig inkomstskatt med inriktning att andelen skall sjunka till 15 % av de skattskyldiga med förvärvsinkomster. Takten på genomförandet av reformen beror på det ekonomiska läget efter sammanvägning av olika angelägna resursanspråk. Det andra steget i denna reform genomfördes i samband med att statens budget för 2001 behandlades av riksdagen. Ändringarna i inkomstskatten för 2001 innebär höjningar av grund- avdraget och det särskilda grundavdraget för pensionärer, en kompensation för 50 % av den allmänna pensionsavgiften, en förlängning av skattereduktionen på 1 320 kr för låginkomsttagare och en justering av gränsen för uttag av statlig inkomstskatt i syfte att minska andelen skattskyldiga som betalar statlig inkomstskatt till 16 % (prop. 2000/01:1, volym 1, bet. 2000/01:FiU1).
Regeringen redovisade i budgetförslaget för 2001 också en strategi för grön skatteväxling om ca 30 miljarder kronor under de kommande tio åren som innebär bl.a. att höjda skatter på energi och miljöfarliga utsläpp växlas mot sänkt skatt på arbete genom höjda grundavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter. Som en del av en grön skatteväxling för 2001 har det sammanlagda uttaget av socialavgifter och allmän löneavgift sänkts med 0,1 procentenheter. Sedan tidigare finns också särskilda regler om nedsättning av socialavgifter som riktar sig främst till små och medelstora företag.
De förändringar i inkomstskatten som utskottet redovisat innebär att beskattningen av arbete sänks, främst för låg- och medelinkomsttagare. När det gäller beskattningens nivå i ett internationellt perspektiv vill utskottet nämna att en särskild utredning - Internationaliseringens betydelse för svenska skattebaser och framtida skattestruktur (dir. 2000:51) - har till uppgift att göra en samlad bedömning av hur den svenska skattestrukturen bör vara utformad i en värld med internationaliserade marknader för varor, tjänster och produktionsfaktorer samtidigt som de välfärdspolitiska ambitionerna bevaras på dagens nivå. Bland annat skall analyseras avvägningen i skatteuttag på arbetsinkomster och kapitalinkomster liksom möjligheten och önskvärdheten av att bevara en likformig kapitalinkomstbeskattning. Syftet med arbetet är att åstadkomma ett förbättrat underlag för framtida skattepolitiska prioriteringar. En huvuduppgift är att bedöma rörligheten hos underlagen för enskilda skatter (skattebaserna) enligt nuvarande system och i vilket tidsperspektiv en ökad rörlighet kan uppkomma. Utredningens uppdrag skall vara slutfört senast den 31 mars 2002.
De förslag i några motioner som gäller sänkt skatt på hushållsnära tjänster och att införa särskilda inkomstskatteregler för vissa regioner i landet eller endast för vissa branscher skulle, om de genomfördes, innebära avsteg från de principer om en likformig och neutral beskattning som ligger till grund för skattereformen. I fråga om turistnäringen, som tas upp i ett par av motionerna, kan tilläggas att en grupp knuten till Näringsdepartementet har till uppgift att analysera de faktorer som kan främja turistnäringens tillväxt och ta fram ett underlag för en nationell strategi för den svenska turistnäringen. Verket för näringslivsutveckling har också fått regeringens uppdrag att jämföra villkoren för företagande i de nordliga delarna av Sverige, Finland och Norge.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de förslag som förts fram i motionerna K398 yrkande 12, Sk324 yrkande 11, Sk632 yrkandena 1 och 2, Sk718, Sk732 yrkande 3, Ub259 yrkande 2, N243 yrkande 9 och N267 yrkande 16.
Tonnageskatt, fartygsfonder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om att införa tonnageskatt och fartygsfonder.
Jfr reservation 2 (m, kd).
Motionen
I motion T212 yrkande 32 föreslår Johnny Gylling m.fl. (kd) att det införs ett system med tonnageskatt för sjöfarten. I motion T642 yrkande 10 föreslår Per-Richard Molén m.fl. (m) att fartygsfonder införs på nytt.
Utskottets ställningstagande
Yrkanden om att införa tonnageskatt och återinföra fartygsfonder har avslagits av riksdagen vid flera tidigare tillfällen med hänvisning till - förutom principerna bakom skattereformen - befintligt rederistöd i form av att statligt stöd lämnas till arbetsgivarens kostnader för skatt och sociala avgifter.
Av budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1, utg.omr. 22, s. 80) framgår att regeringen har påbörjat en total översyn av lastsjöfartens och färjenäringens villkor. Som målsättning anges där att ge den svenska sjöfarten likvärdiga konkurrensvillkor. Arbetet är inriktat på att införa ett s.k. nettostöd. Alternativet är ett s.k. bruttostöd. Regeringens avsikt är att lägga förslag om ett nytt stödsystem som kan träda i kraft den 1 januari 2002.
Utskottet anser att regeringens förslag om ett nytt stödsystem bör avvaktas och avstyrker motionerna T212 yrkande 32 och T642 yrkande 10.
Åkeribranschen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om att riksdagen skall uttala sig för sänkta skatter för åkeriföretag.
Jfr reservation 3 (m, kd).
Motionen
I motion T477 yrkande 1 förordar Per-Richard Molén m.fl. (m, kd, fp) sänkta skatter för att förbättra åkeribranschens villkor. Enligt motionärerna ger kostnadsläget de svenska åkarna konkurrensnackdelar i förhållande till de utländska åkarna. De största kostnadsposterna är enligt motionen löner, bränsle och avskrivningar.
Utskottets ställningstagande
Sverige har under lång tid haft en internationellt konkurrenskraftig företagsbeskattning som bl.a. rymmer möjligheter till snabbare avskrivningar av inventarier än vad som alltid är företagsekonomiskt motiverat. Som utskottet nämnt i ett tidigare avsnitt i betänkandet ingår även en sänkt beskattning av arbete i bl.a. den strategi för en grön skatteväxling som redovisats i den senaste budgetpropositionen. En annan komponent i skatteväx- lingen är en ökad miljörelatering av vägtrafikbeskattningen. Dagens förhållandevis låga nivå på dieselbeskattningen, jämfört med beskattningen av bensin, har tillkommit med hänsyn till den yrkesmässiga trafikens konkurrenssituation. Det framgår av budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1, volym 1, s. 230) att det i ett mer miljörelaterat system bör övervägas möjligheten att balansera höjningar av dieselskatten med förändringar i fordonsskatten.
Åkerinäringens villkor uppmärksammades i riksdagen våren 2000 då regeringen redovisade en samlad handlingsplan för åkerifrågorna (prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11). Arbetet med de olika åtgärderna i denna plan pågår i samarbete med företrädare för branschen.
Utskottet hänvisar till det pågående arbetet. Motionen avstyrks.
Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om utvidgningar i rätten att sätta av till periodiseringsfond.
Jfr reservationerna 4 (m, kd, c, fp) och 5 (mp).
Gällande rätt
Enligt gällande regler om avsättning till periodiseringsfond kan enskilda näringsidkare (inklusive fysiska personer som är delägare i handelsbolag) årligen bilda en skattefri reserv som motsvarar 30 % av årsvinsten. Andra företag som kan använda sig av periodiseringsfond kan reservera 25 % av årsinkomsten. Den tid under vilken en periodiseringsfond längst kan kvarstå som obeskattad reserv har förlängts fr.o.m. 2000 års taxering. Reserveringen skall enligt de nya reglerna i normalfallet återföras senast det sjätte taxeringsåret efter det taxeringsår som avdraget hänför sig till.
Motionerna
I några motioner har lagts fram förslag om att utvidga möjligheterna till skattefria reserveringar i mindre företag generellt eller i samband med nystart.
Henrik Westman (m) föreslår i motion Sk630 att nystartade företag skall kunna sätta av hela sitt ekonomiska överskott till periodiseringsfonder under de fem första åren av företagets verksamhet. Cristina Husmark Pehrsson (m) vill i motion Sk740 att avsättningsmöjligheterna utvidgas för att underlätta för nystart och expansion i mindre företag. Enligt motionen bör hela vinsten kunna reserveras vid nystart och nivån generellt höjas till 50 %, eventuellt med finansiering genom att minska de större företagens rätt att göra avsätt- ningar till periodiseringsfond.
I motion N317 yrkande 2 förordar Kerstin Heinemann m.fl. (fp, m, kd, c) skatte- och redovisningsregler som är bättre anpassade till soloföretag. Det viktigaste för det lilla företaget är enligt motionen att få bättre möjligheter till periodisering av överskott.
Periodiseringen i redovisningen medför enligt motion N388 av Matz Hammarström m.fl. (mp) svårigheter som har stjälpt många företag. Ökade möjligheter till periodisering av soloföretagens överskott förordas i motionens yrkande 5.
I motion Sk730 återkommer Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd, fp) med ett förslag om en lönebaserad reserveringsmöjlighet för mindre företag med 20 % av lönesumman upp till 50 basbelopp.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har på senare år beslutat om flera ändringar i syfte att förbättra villkoren för nyföretagande och entreprenörskap. För att underlätta nystart av företag återinfördes 1996 en möjlighet att kvitta underskott i näringsverksam- heten mot inkomst av tjänst. Bland andra åtgärder på skatteområdet märks de lättnader i beskattningen av utdelningar och reavinster på aktier i onoterade bolag som beslutades hösten 1996 och som har utvidgats genom olika beslut under 1997 och 1998. I syfte att förbättra förutsättningarna för verksamheten och tillväxten i små och medelstora företag slopades 1999 flertalet s.k. stoppregler för fåmansägda företag. Med verkan fr.o.m. 1999 års taxering utvidgades möjligheten för enskilda näringsidkare att göra avsättningar till periodise- ringsfond. Från och med 2000 års taxering höjdes avsättningsnivån ytterligare för både enskilda näringsidkare och andra företagsformer.
Småföretagandets problem har uppmärksammats i det arbete med statsbudgeten som regeringen och dess båda samarbetspartier har utfört under den innevarande mandatperioden. I budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1, volym 1, s. 196 f.) redovisades resultatet av en undersökning av skattebelastningen i företag av olika storlek som baserades på uppgifter i en företagsregister- och individdatabas som utvecklats inom Finansdeparte- mentet. När det gällde reserveringsmöjligheterna tydde vissa tecken på att dessa inte utnyttjades fullt ut. Vidare tycktes mindre företag utnyttja systemet i något mindre utsträckning än storföretag. Undersökningen visade att små företag den undersökta perioden (inkomståret 1997) som kollektiv hade beta- lat en något större andel av sin vinst i skatt än kollektivet stora företag. Dessa skillnader torde kunna förklaras av att stora företag oftare har skilda verksamheter med olika konjunkturcykler och därigenom bättre kvittningsmöjligheter. Reserveringsmöjligheter bedömdes vara av särskilt värde för den kategorin företag som har svårigheter eller begränsade möjligheter att få externt riskkapital. I frånvaro av externt riskkapital är den gruppen av företag hänvisade till att finansiera sina investeringar med vinstmedel som har genererats i den egna verksamheten. Detta ansågs i särskilt hög grad gälla för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag samt gene- rellt för nystartade företag. De överväganden som gjordes i anslutning till undersökningen utmynnade därför i att taket för avsättningar till periodise- ringsfond höjdes till 25 % generellt och till 30 % för fysiska personers inkomst av näringsverksamhet. För att göra periodiseringsfondssystemet mer attraktivt för företagen förlängdes dessutom tidsperioden för att återföra avdraget till beskattning från fem till sex år.
I de överväganden som ledde fram till beslutet att utvidga reserveringsutrymmet ingick även att ta ställning till förslag som skulle innebära större skillnader mellan olika företagsformer när det gäller skattesats respektive reserveringsutrymme. Övervägandena ledde fram till slutsatsen att selektiva åtgärder inte är lämpliga på företagsskatteområdet. Bortsett från svårigheter att finna korrekta storlekskriterier medför selektiva åtgärder tröskeleffekter, konkurrenssnedvridningar samt risk för uppdelning av företag (prop. 1999/2000:1, volym 1, s. 198). Det framhölls också att sänkt bolagsskatt är det mest effektiva sättet att sänka avkastningskravet på investeringar med eget kapital. Den skillnad som redan finns i reserveringsmöjligheterna till förmån för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag motiverades med dessa företags sämre villkor när det gäller kapitalanskaffning. Enligt traditionell marknadsekonomisk teori är det dock inte samhällsekonomiskt lönsamt att kompensera företag för merkostnader som beror på faktiska relativa nackdelar. En kompensation kan däremot vara motiverad om merkostnaderna beror på marknadsmisslyckanden.
Skatteutskottet har vid tidigare behandling av motionsförslag syftande till skatteuppskov i samband med nystart av företag särskilt framhållit de svårigheter för företaget som kan uppkomma när ett skatteuppskov väl upphör och skatten skall börja betalas. Många verksamheter skulle sannolikt få avvecklas av skatteskäl, t.ex. därför att det inte är möjligt för en småföretagare att driva sin verksamhet i konkurrens med en nystartad skattegynnad verksamhet. Liknande problem som skulle uppkomma om nystartade företag ges särskilda skattelättnader kan också uppkomma om det är stora skillnader i reserveringsmöjligheterna mellan olika företagsformer.
Innan ytterligare åtgärder i fråga om reserveringsmöjligheterna övervägs är det enligt utskottets mening angeläget att få kunskap om hur de förbättringar som redan har beslutats påverkar företagens beteende när det gäller att utnyttja periodiseringsfondssystemet. Utskottet anser det därför vara önskvärt att den undersökning som inletts i Finansdepartementet kring företagens reserveringar fortsätts så att det blir möjligt att följa upp de nyligen ändrade reglerna. Enligt utskottets mening är det inte nödvändigt för riksdagen att tillkännage detta för regeringen. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk630, Sk740, N317 yrkande 2 och N388 yrkande 5.
När det gäller förslaget i motion Sk730 om en lönebaserad avsättningsmöjlighet vill utskottet erinra om att det fanns en sådan möjlighet i det slopade systemet med skatteutjämningsreserv. Motsvarande motionsyrkande har avslagits av riksdagen vid upprepade tillfällen, senast våren 2000 (bet. 1999/2000:SkU14). Utskottet avstyrker ånyo detta yrkande.
Skogskonto och ersättningsfond
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om utvidgad avdragsrätt för insättningar på skogskonto och om att förlänga den tidsperiod under vilken en ersättningsfond kan vara obeskattad.
Jfr reservation 6 (m).
Gällande rätt
För att underlätta ersättningsanskaffningar när egendom har förstörts genom brand eller annan olycka eller tagits i anspråk genom tvång, t.ex. expropria- tion eller inskränkningar i förfoganderätten enligt miljöbalken medges avdrag för avsättningar till ersättningsfond som görs i bokföringen (31 kap. inkomstskattelagen). Denna reserveringsmöjlighet infördes vid skattereformen med förebild både i de tidigare s.k. eldsvådefonderna och systemet med uppskov med beskattning av reavinst vid vissa tvångsavyttringar. Ersättningsfond kan stå kvar i tre år. Finns särskilda skäl kan tiden förlängas till sex år. Återförs fonden utan att ersättningsanskaffning skett, skall det avsatta beloppet - i normalfallet med tillägg av 30 % - tas upp som intäkt.
I skogskontosystemet kan beskattningen av skogsintäkter till viss del skjutas upp i tio år eller, i de fall avverkning fått tidigareläggas på grund av skogsskador, i tjugo år (21 kap. 21-40 §§ inkomstskattelagen).
Motionerna
I motion Sk739 föreslår Kenth Högström (s) utvidgade reserveringsmöjligheter för skogsägare vars skog exproprieras för utökat naturskydd och reser- vatsbildning. Samme motionär yrkar i motion Sk779 om en förlängning av den tidsperiod under vilken en ersättningsfond i mindre företag kan kvarstå från tre till fem år.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har tidigare prövat och avslagit Kenth Högströms förslag till utvidgningar i fråga om skogskonto och ersättningsfond (bet. 1998/99:SkU11 och 1999/2000:SkU14). Utskottet anser de reserveringsmöjligheter som dessa reserveringsformer medger är tillräckliga och vidhåller följaktligen det tidigare ställningstagandet. Motionerna avstyrks.
Avsättning till pensionsstiftelse
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om ett tillkännagivande till regeringen om skattereglerna för avsättning till pensionsstiftelse.
Bakgrund
Våren 1998 antog riksdagen nya regler för arbetsgivares avdrag för pensionskostnader. Reglerna tar sikte på arbetsgivarens kostnad för att trygga pensionsutfästelserna och innebär att ett belopp motsvarande högst 35 % av den anställdes lön och andra pensionsgrundande ersättningar får dras av. Avdraget får dock inte överstiga 10 basbelopp. En kompletterande regel finns för de fall då pensionsrättigheten skall "köpas i kapp" eller då pensionsavgångar sker i förtid (prop. 1997/98:146 Förenklad avdragsrätt för pensionskostnader, bet. 1997/98:SkU27).
Under hösten 1998 har möjligheten till byte av tryggandeform med avdragsrätt utvidgats. Avdrag för kostnad för nytt tryggande av en pensions-utfästelse får göras under förutsättning att utfästelsen tidigare tryggats med avdragsrätt (prop. 1998/99:16, bet. 1998/99:SkU4).
Motionen
I motion Sk789 återkommer Kenth Högström (s) med en begäran om ett tillkännagivande om att reglerna bör ändras så att pensionsstiftelseinstrumentet stärks och företagarnas valmöjligheter ökar. Enligt motionen gör knytningen av avdragsrätten för avsättning till pensionsstiftelse till innevarande eller föregående års löneuttag att en eventuell ändring i pensionsåtagandet efter avgång ur tjänst inte får någon skatterättslig effekt, trots att pensionsstiftelsens kapital ligger inom en principiellt avdragsgill nivå. Det krävs en pensionsförsäkringspremie för att en utfästelse till en rättighetshavares efterlevande skall kunna tryggas avdragsgillt. Dessa förhållanden diskriminerar bl.a. stiftelseformen, anser motionären.
Utskottets ställningstagande
När skatteutskottet under våren 1998 behandlade dessa skatteregler konstaterade utskottet bl.a. att reglerna har en nära anknytning till tryggandelagen, och utskottet uttalade att det är viktigt att de olika problem som kan finnas kring tryggandelagen och dess tillämpning kartläggs i syfte att få ett underlag för en bedömning av behovet av en översyn av denna lag (bet. 1997/98:SkU27 s. 36).
Under hösten 1998 beslutade riksdagen om en utvidgning av avdragsrätten vid byte av tryggandeform. Med anledning av motioner om en möjlighet till byte av tryggandeform på en högre förmånsnivå som uppnåtts genom tillväxt i en pensionsstiftelse eller på annat sätt anförde skatteutskottet att detta väcker frågor kring hanteringen av kapitalet i pensionsstiftelser, och utskottet uttalade att den pågående kartläggningen av frågor som har anknytning till tryggandelagen bör ske med beaktande av de regler för beskattning i samband med pensionsutfästelser som aktualiseras genom motionsyrkandet. Utskottet förutsatte att regeringen, om det visar sig behövligt, återkommer till riksdagen med förslag till ändring i dessa regler.
När riksdagen förra våren behandlade en motsvarande motion av Kenth Högström hänvisade skatteutskottet till att det enligt vad utskottet erfarit pågår ett arbete inom Regeringskansliet med de nu aktuella frågorna (bet. 1999/2000:SkU13). Utskottet får med hänvisning till det tidigare ställningstagandet ånyo avstyrka motionsyrkandet.
Yrkesfiskare
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om en särskild resultatutjämningsmöjlighet för yrkesfiskare.
Jfr reservation 7 (m, kd).
Bakgrund
Riksdagen har tidigare beslutat ett tillkännagivande om att regeringen efter en beredning av frågan om yrkesfiskarnas konkurrenssituation i förhållande till grannländerna skall återkomma till riksdagen med förslag som tillgodoser de krav på konkurrensneutralitet i förhållande till grannländerna som väckts i flera motioner (bet. 1996/97:SkU13, rskr. 1996/97:133).
Utredningen (Jo 1998:05) om konkurrenssituationen för det svenska yrkesfisket lämnade i januari 1999 betänkandet Yrkesfiskets konkurrenssituation (SOU 1999:3). Utredningen föreslog ett yrkesfiskaravdrag som skall ersätta nuvarande avdrag för ökade levnadskostnader i samband med fiske och ett system för resultatutjämning.
Motionerna
I motionerna Sk1024 av Henrik Westman och Kent Olsson (m), MJ243 yrkande 17 av Alf Svensson m.fl. (kd) och MJ307 yrkande 3 av Berit Adolfsson och Inger René (m) förordas att det införs ett särskilt system för resultatutjämning för yrkesfisket.
Utskottets ställningstagande
I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1, volym 1, s. 236) har aviserats ett förslag om yrkesfiskaravdrag i syfte att förbättra det svenska yrkesfiskets konkurrenssituation. Lagstiftningen måste dock lagrådsgranskas och godkännas av EG- kommissionen. Enligt utskottets mening bör regeringens förslag avvaktas. Det är enligt utskottets mening inte aktuellt att utvidga det kommande förslaget till att omfatta även en resultatutjämningsmöjlighet som skulle vara tillgänglig endast för yrkesfisket. Utskottet avstyrker motionerna.
Kooperativ verksamhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om skattelättnader för nystartade kooperativ.
Motionen
I motion N380 yrkande 5 återkommer Kenneth Johansson och Margareta Andersson (c) med ett förslag om att Dalarna bör bli ett försökslän för att ge skattelättnader för nystartade kooperativ.
Utskottets ställningstagande
Motionärernas förslag behandlades av riksdagen för ett år sedan och avslogs med hänvisning till vissa åtgärder som vidtagits för att underlätta riskkapitalförsörjningen för kooperativa företag och att en skattelättnad bedömts inte vara en lämplig lösning för att ytterligare underlätta riskkapitalförsörjningen (bet. 1999/2000:SkU14). Utskottet finner ingen anledning att ändra det tidi- gare ställningstagandet och avstyrker motionen.
Ägarbeskattning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om att slopa den ekonomiska dubbelbeskattningen av bolagsinkomster och om att återinföra risk- kapitalavdrag.
Jfr reservation 8 (m, kd, c, fp).
Gällande rätt
Juridiska personer betalar statlig inkomstskatt med 28 % på alla inkomster. Fysiska personer som får utdelning på aktier och andra andelar skall betala statlig kapitalinkomstskatt med 30 %. Utdelningen är inte avdragsgill för företaget och delägarna kan inte avräkna erlagd bolagsskatt. Detta att aktie- bolaget (eller den ekonomiska föreningen) i ett första led betalar skatt på inkomsten och att delägarna i ett andra led betalar skatt på utdelningen brukar kallas ekonomisk dubbelbeskattning. Med gällande bolagsskattesats som utgångspunkt innebär detta att varje 100 kr bolagsinkomst först beskattas i bolaget med 28 kr i bolagsskatt. På de resterande 72 kr som kan delas ut utgår sedan 30 % kapitalinkomstskatt hos delägare som är fysisk person. Sammanlagt betalas alltså statlig inkomstskatt med 49,60 kr av varje 100 kr som lämnas i utdelning.
Särskilda regler finns för att undvika bl.a. att en bolagsinkomst beskattas flera gånger inom en och samma koncern. Sedan 1998 års taxering gäller en lättnad i dubbelbeskattningen för fysisk persons innehav av aktier i onoterade företag.
Motionerna
I motion Sk324 yrkande 12 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås en etappvis slopad dubbelbeskattning av utdelningar enligt de regler som gällde vid 1995 års taxering efter förslag av den dåvarande regeringen. Dessa regler innebar bl.a. slopad beskattning av mottagen utdelning på aktier och andra andelar. Nuvarande regler försvårar enligt motionärerna för småföretagen att skaffa fram riskvilligt kapital.
Enligt motion Sk746 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, m, kd, c) bör dubbelbeskattningen av aktier i onoterade företag helt elimineras som ett första steg i en generellt slopad dubbelbeskattning.
I motion Sk712 yrkande 2 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) presenteras olika åtgärder som enligt motionärerna bör vidtas som ett led i en förändrad skattepolitik som innebär att svenskt enskilt ägande av företag i Sverige inte missgynnas. Här ingår slopad dubbelbeskattning som en del.
I motion Sk749 yrkandena 1 och 2 av Ola Karlsson m.fl. (m, kd, c) föreslås att ett utbyggt riskkapitalavdrag på investeringar i onoterade företag återinförs. Ett sådant riskkapitalavdrag bör enligt motionärerna gälla även under viss tid efter det att dubbelbeskattningen av aktievinster har slopats och vara tillgängligt för privatpersoner som önskar placera i särskilda fonder, vilka i sin tur investerar i onoterade företag.
Enligt motion N264 yrkande 3 av Per Erik Granström m.fl. (s) är bristen på riskkapital ett stort hinder för tillväxt i många småföretag. Motionärerna efterlyser skattelättnader för riskkapitalbolag som arbetar med små och medelstora företag i Dalarna och andra skogslän.
Utskottets ställningstagande
Vid behandlingen i höstas av utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna för 2001 (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1) avslog riksdagen förslag från Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet liberalerna om slopad skatt på aktieutdelningar med början redan under budgetåret 2001. I en gemensam reservation av nämnda partier och Centerpartiet invändes mot den ekonomiska dubbelbeskattningen bl.a. att expansion med eget kapital missgynnas och att utländskt ägande gynnas. I ett yttrande (2000/01:SkU1y) till finansutskottet anförde skatteutskottet att de utredningar som gjorts på området har visat att en slopad skatt på aktieutdelningar inte är ett verksamt medel för att förbättra de större företagens villkor. Tillgången till en internationell kapitalmarknad gör att beskattningen av sparande endast i begränsad omfattning inverkar på företagens investeringsbenägenhet. Utskottet ansåg mot denna bakgrund att en generell sänkning av skatten på ägarnas sparande i aktier inte är en effektiv metod för att förbättra villkoren för företagandet.
För små och medelstora företag som inte i alla avseenden har tillgång till den internationella kapitalmarknaden kan emellertid inte bortses från att den personliga kapitalbeskattningen inverkar på avkastningskravet och därmed i viss mån fungerar som en skatt på företagens investeringar. I skattelagstiftningen har detta förhållande beaktats genom de särskilda lättnader som gäller fr.o.m. 1998 års taxering vid beskattningen av utdelningar och reavinster på onoterade aktier. Eftersom en generellt utformad lättnad skulle ge begränsade effekter på företagsinvesteringar och sysselsättning till priset av en högst betydande offentligfinansiell kostnad talar emellertid starka skäl mot att lättnaderna i ägarbeskattningen utvidgas till andra än onoterade företag. Utskottet avstyrker därför att den nuvarande lättnaden för onoterade aktier utvidgas till en generell lättnad i ägarbeskattningen.
Beträffande yrkandena om riskkapitalavdrag vid investeringar i mindre företag vill utskottet nämna att ett tidsbegränsat riskkapitalavdrag infördes hösten 1995. Avdraget var avsett att gälla till dess problemen kring de små och medelstora företagens kapitalförsörjning kunde få en permanent lösning. Sådana permanenta regler har numera införts genom den nyss nämnda lättnaden i ägarbeskattningen för onoterade företag, och det är inte aktuellt att nu överväga ett återinfört riskkapitalavdrag. En väl fungerande riskkapitalför-sörjning är emellertid av stor betydelse för att främja nyföretagande och tillväxt i små och medelstora företag. Olika alternativa åtgärder för att förbättra kapitalförsörjningen för småföretagen prövas också fortlöpande. En nyligen vidtagen åtgärd är att förluster på marknadsnoterade delägarrätter med verkan fr.o.m. den 1 januari 2000 kan kvittas mot vinster på onoterade aktier. Förslaget genomfördes i syfte att ytterligare förbättra villkoren för extern kapitalförsörjning av onoterade bolag.
När det gäller sådana former för indirekta investeringar i onoterade bolag som har tagits upp i motionerna Sk749 och N264 vill utskottet erinra om den utredning (Fi 2000:2) som har i uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen om värdepappersfonder och andra företag för kollektiva investeringar (dir. 1999:108). I uppdraget ingår att analysera om det finns behov av att skapa ytterligare förutsättningar för etablering av slutna fondföretag - i synnerhet för investeringar i riskkapital - och i förekommande fall ge förslag till lagstiftning samt i detta sammanhang även analysera de institutionella förutsättningarna vad gäller schablonbeskattning av värdepappersfonder.
Sammanfattningsvis avstyrker utskottet motionerna Sk324 yrkande 12, Sk712 yrkande 2, Sk746, Sk749 yrkandena 1 och 2 och N264 yrkande 3.
Kapitalinkomstbeskattningens nivå, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om att riksdagen skall uttala sig för en sänkt nivå för beskattningen av kapitalinkomster.
Jfr reservationerna 9 (m), 10 (fp) och 11 (mp).
Motionerna
Enligt motion Sk712 yrkande 1 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) träffas sparandet i aktier i Sverige av en mycket högre beskattning än motsvarande sparande inom EU och OECD i övrigt. Därmed skapas en grogrund för stora delar av sparandet, och företagandet drivs utanför landets gränser. I motionen förordas att riksdagen tillkännager för regeringen de motiv för att uppmuntra till ett ökat privat sparande i Sverige som utvecklas närmare i motionen, bl.a. att öka tillgången på kapital för att starta eget och för att utveckla sin egen kompetens. Sänkta inkomst- och förmögenhetsskatter lägger enligt motionen grunden för en god sparandemiljö i Sverige.
I motion Sk735 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) anförs att huvudorsaken till det stora utflöde av kapital som sker från Sverige till utlandet är de höga skatterna på kapital. Enligt motionens yrkande 2 bör skatten på kapitalinkomster successivt sänkas till 15 %. En sänkning av skatten på kapital- inkomster förordas också i motion T717 yrkande 1 av Carl Bildt m.fl. (m).
I motion Sk713 efterlyser Birger Schlaug m.fl. (mp) en styrning mot miljömässigt bra investeringar genom att avkastning av värdepappersfonder som placerar efter vissa miljöetiska kriterier beskattas lägre än avkastning av andra fonder.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet har nämnt tidigare i betänkandet har en särskild utredning - Internationaliseringens betydelse för svenska skattebaser och framtida skattestruktur (dir. 2000:51) - fått i uppgift att i ett internationellt perspektiv analysera avvägningen i skatteuttag på arbetsinkomster och kapitalinkomster liksom möjligheten och önskvärdheten av att bevara en likformig kapital- inkomstbeskattning. Syftet med arbetet är att åstadkomma ett förbättrat underlag för framtida skattepolitiska prioriteringar. Utredningens uppdrag skall vara slutfört senast den 31 mars 2002.
I fråga om beskattningen av kapitalvinster inom företagssektorn har två utredningar, utredningen (Fi 1998:11) om vissa internationella företagsskatte- frågor och utredningen (Fi 1998:10) om vissa företagsskattefrågor, nyligen lagt fram ett gemensamt förslag om slopad beskattning av kapitalvinster på näringsbetingade andelar. Utredningarnas förslag bereds för närvarande i Finansdepartementet.
Utskottet anser att ett ställningstagande om nivån på beskattningen av kapital bör anstå i avvaktan på ett resultat av det pågående utrednings- och beredningsarbetet. Utskottet avstyrker därför motionerna Sk712 yrkande 1, Sk735 yrkande 2 och T717 yrkande 1.
Att stimulera användningen av miljövänliga produkter och miljövänlig teknik genom lägre skatt på kapitalavkastningen av vissa investeringar, som förordas i en motion, skulle sannolikt förorsaka administrativa svårigheter. Det är enligt utskottets mening bättre att använda tillgängliga resurser på ett sätt som innebär en mer direkt styrning mot miljövänlig produktion. Utskottet avstyrker även motion Sk713.
Beskattningsmetod för aktievinster
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om att byta metod för beskattningen av kapitalvinster på aktier och andra finansiella instrument.
Jfr reservation 12 (m, fp).
Gällande rätt
Skatten på en kapitalvinst vid avyttring av aktier eller andra finansiella instrument är 30 % för fysiska personer oavsett innehavstid. Enligt huvud- regeln får vid vinstberäkningen dras av det genomsnittliga anskaffningsvärdet på samtliga finansiella instrument av samma slag och sort som det avyttrade, beräknat på grundval av faktiska anskaffningsutgifter och med hänsyn till inträffade förändringar i innehavet (genomsnittsmetoden). Alternativt får anskaffningsvärdet för marknadsnoterade instrument (utom optioner och terminer) bestämmas till 20 % av försäljningspriset efter avdrag för försäljningskostnaderna.
En möjlighet till uppskov med beskattningen av en kapitalvinst finns vid vissa aktiebyten för att omstruktureringar i näringslivet inte skall hindras. Värdepappersfonder och investmentbolag är befriade från kapitalvinstbeskattning. Den förmån som ett indirekt ägande genom fonder och investmentbolag därigenom får framför direkt ägande är tänkt att elimineras genom att en schablonmässigt beräknad intäkt läggs till grund för beskattningen. Denna beräknas på innehavet av värdepapper och uppgår till 1,5 % för värdepappersfonder och 2 % för investmentbolag.
Motionerna
I motion Sk712 yrkande 3 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) föreslås uppskjuten kapitalvinstbeskattning vid byte av aktiefonder eller aktier inom en och samma värdepappersdepå. Motionärerna anser att det privata direktägandet missgynnas i förhållande till det institutionella ägandet. De hänvisar också till den möjlighet som nu finns att byta fond inom premiepensionssystemet.
Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd, fp) begär i motion Sk747 en utredning om en uppskovsmodell i kapitalvinstbeskattningen för återinvestering i onoterade bolag.
I motion Sk813 yrkar Nils Fredrik Aurelius och Ola Sundell (m) att riksdagen skall uttala sig för ett enklare system för beräkning av kapitalvinster på aktier. De anför att svårigheterna att beräkna kapitalvinster har ökat efterhand som de finansiella transaktionerna på marknaden blivit mer komplicerade. Som alternativa beskattningsmetoder anvisas i motionen att tillämpa samma regler för enskilda ägare som för fonder och investmentbolag, att reducera kapitalvinstbeskattningen eller att införa en ny och mera gynnsam schablonregel.
Utskottets ställningstagande
Under utredningsarbetet inför 1990 års skattereform undersöktes ett betydande antal metoder för beskattning av kapitalvinster. Redan innan dess undersökte Kapitalvinstkommittén (SOU 1986:37) olika s.k. saldometoder som i den enklaste versionen innebär full återinvesteringsrätt under året utan att detta utlöser beskattning. Utredningen om reformerad inkomstbeskattning (RINK) föreslog en s.k. portföljmetod, som i princip var en vidareutveckling av en saldometod och som bedömdes kunna innebära effektivare kontroll och enklare reavinstberäkningar. Kritiken blev emellertid förödande mot denna obeprövade metod och en modifierad genomsnittsmetod behölls därför (se prop. 1989/90:110 s. 426).
Riksskatteverket har i en nyligen presenterad utredning (RSV Rapport 2001:2) lämnat ett förslag om enklare skatteregler vid försäljning av värdepapper. Enligt rapporten är krångliga regler vid andelsbyten det största problemet och genomsnittsmetoden det näst största. Beträffande andelsbytena föreslås förenklingar. När det gäller genomsnittsmetoden konstateras i rapporten att det i nuläget inte finns något bättre alternativ till genomsnittsmetoden.
Regler som generellt skulle medge skatteuppskov i samband med återinvesteringar skulle innebära ett stort avsteg från gällande modell för beskattning av kapitalvinster. Som framgått av utskottets redovisning ovan har det inte tidigare varit möjligt att införa någon annan metod än genomsnittsmetoden. När det gäller förslaget om skatteuppskov vid återinvesteringar i onoterade företag för att gynna dessa företags riskkapitalanskaffning har utskottet emellertid tidigare hänvisat till att denna fråga har aktualiserats av Småföretagsdelegationen i betänkandet Kapitalförsörjning till småföretag (SOU 1998:93). Även den av kommissionen tillsatta Business Environment Simplificaton Task Force (BEST) har föreslagit liknande lättnader. Den s.k. Bättre- gruppen i Regeringskansliet, som har analyserat Småföretagsdelegationens och BEST:s olika idéer, har kommit till slutsatsen att en statlig utredning bör få i uppgift att analysera om en uppskovsmodell i kapitalvinstbeskattningen för återinvestering i onoterade bolag är en effektiv åtgärd och om en sådan möjlighet bör införas (Rapport från Bättregruppen, s. 63).
Beträffande utformningen av gällande schablonregel vill utskottet framhålla att procentsatsen vid 1990 år skattereform sattes ned från 50 % till 20 %. Procentsatsen bestämdes genom en avvägning av önskemålet om en effektiv kapitalvinstbeskattning mot önskemålet att underlätta i situationer när det finns svårigheter att bevisa verkliga anskaffningsvärden, t.ex. när aktierna ärvts.
Utskottet finner sammanfattningsvis att riksdagen bör avslå de förslag om ändringar i beskattningen av kapitalvinster som har föreslagits i motionerna Sk712 yrkande 3, Sk747 och Sk813.
Royalty
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om att royalty skall beskattas som inkomst av kapital.
Jfr reservationerna 13 (m) och 14 (kd).
Gällande rätt
Royalty skall enligt huvudregeln beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Om royaltyn grundar sig på anställning eller på uppdrag eller tillfällig verksamhet som inte ingår i en näringsverksamhet skall den dock tas upp i inkomstslaget tjänst.
Motionen
I motion Sk735 yrkande 7 föreslår Carl Fredrik Graf m.fl. (m) att royalty på patent skall kunna beskattas som inkomst av kapital.
Utskottets ställningstagande
Motionsförslag om skattelättnader för royalty på patenterade uppfinningar har avslagits av riksdagen vid upprepade tillfällen. Senast avslogs - vid riks- dagens behandling av utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna för år 2001 (bet. 2000/2001:FiU1) - ett förslag från Moderaterna som motsvarar det nu aktuella om att royalty skall beskattas som kapitalinkomst och ett annat förslag från Kristdemokraterna om skattefrihet under två år och därefter beskattning som kapitalinkomst. Med hänvisning till riksdagens tidigare ställningstagande i denna fråga avstyrker utskottet motionen.
Fåmansföretag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om att riksdagen genom ett uttalande till regeringen skall lägga fast inriktningen av kommande ändringar i 3:12-reglerna.
Jfr reservation 15 (m, kd, c, fp).
Bakgrund
I 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns särskilda regler om fördelning mellan tjänst och kapital av utdelningar från och kapitalvinst vid försäljning av aktier i fåmansföretag. Dessa regler omfattar bl.a. delägare som är verksamma i fåmansföretaget i betydande omfattning och som därmed anses inneha s.k. kvalificerade andelar. Reglerna skall garantera att inkomster som härrör från delägarnas arbetsinsatser i bolaget skall beskattas på samma nivå som förvärvsinkomster och inte enligt den proportionella skattesats om 30 % som gäller för utdelningar och kapitalvinster enligt reglerna om beskattning av kapitalinkomster. Fåmansföretagsreglerna fanns tidigare i den numera upphävda 3 § 12-12 e mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, och i dagligt tal kallas de fortfarande 3:12-reglerna.
Vid sidan av 3:12-reglerna fanns tidigare ett stort antal s.k. stoppregler, som tog sikte på att hindra att ägaren utnyttjade sitt bestämmande inflytande i bolaget i transaktioner mellan sig själv och bolaget för att sänka sin personliga beskattning. Stoppreglerna har med två undantag upphävts fr.o.m. 2000 års taxering, och i stället tillämpas allmänna regler för beskattning av förmå- ner från det egna företaget. I samband med att stoppreglerna slopades gjordes en översyn även av de särskilda regler som gäller om ett fåmansföretag har betalat ut mer än marknadsmässig lön till delägarens make eller barn. Stoppregelutredningen (SOU 1998:116) hade föreslagit slopade regler om lön till make men att reglerna om lön till barn skulle behållas. I propositionen om slopade stoppregler (prop. 1999/2000:15) hänvisades till att motsvarande regler för enskild näringsverksamhet tagits upp av Redovisningskommittén och att reglerna om inkomstfördelning i fåmansföretag och fåmansägda handelsbolag kunde ses över i samband med reglerna för enskilda näringsidkare.
En översyn sker för närvarande av 3:12-reglerna. Enligt direktiven (dir. 1999:72) skall utredaren pröva olika möjligheter till förändring för att stimulera tillväxt, investeringar och aktivt risktagande i fåmansföretagen. Det framhålls i direktiven som väsentligt att systemet förenklas och att aktiva ägare i fåmansföretag - i förhållande till passiva kapitalägare - inte missgynnas av reglerna. En utgångspunkt är att ett särskilt system måste upprätthållas, men utredaren skall analysera om detta skall ha samma uppbyggnad som det nuvarande, dvs. en schablonmässigt bestämd kapitalavkastning. Alternativet kan t.ex. vara att i stället fastställa en normallön för olika branscher eller för samtliga företag. Utredningen skall vara klar senast den 31 oktober 2001.
Regeringen har i skrivelse 2000/01:64 den 1 februari 2001 aviserat kommande ändringar i 3:12- reglerna och i reglerna om beskattningen i inkomst- slaget tjänst vid underprisöverlåtelser. Ändringarna i 3:12-reglerna skall hindra att olika bolagskonstruktioner används i syfte att ge skattefördelar som inte har varit avsedda. Sedan regeringens planer på att rätta till detta blivit kända finns det enligt skrivelsen en risk för att de nuvarande reglerna i ökad omfattning utnyttjas på ett inte avsett sätt tills de aviserade reglerna har trätt i kraft. Regeringen föreslår därför med stöd av 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen att de kommande förslagen börjar tillämpas fr.o.m. dagen efter avlämnandet av skrivelsen, dvs. fr.o.m. den 2 februari 2001. Vilka förfaranden som är avsedda att omfattas av det kommande förslaget beskrivs närmare i skrivelsen. Skrivelsen kommer senare att följas upp med en proposition där förslag till nödvändiga ändringar i inkomstskattelagen läggs fram för ett beslut av riksdagen.
Motionerna
Enligt motion Sk321 yrkande 20 av Lennart Daléus m.fl. (c) innebär 3:12-reglerna en straffbeskattning av investeringar i eget företag i jämförelse med investeringar i främmande företag. Den pågående utredningen om beskattningen av fåmansföretag bör få till uppgift att även beräkna effekterna av ett slopande av 3:12-reglerna. Ett liknande yrkande finns i motion Sk649 av Catharina Hagen m.fl. (m, kd, fp).
I motionerna Sk323 yrkande 56 och N324 yrkande 7 av Alf Svensson m.fl. (kd) förordas nya, enklare regler för fåmansföretag som jämställer fåmans- företag med andra företag. Reglerna skall utgå från bl.a. att delägare i fåmansaktiebolag skall beskattas och behandlas lika som delägare i större bolag och att utdelning utöver ett belopp motsvarande marknadsmässig lön bör beskattas som kapitalinkomst. Barn under 16 år som jobbar i familjeföretag skall kunna få skälig ersättning utan att denna läggs på föräldrarnas inkomst.
Enligt motion Sk735 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) innebär gällande regler att personer som satsar eget kapital och gör en egen arbetsinsats i ett bolag beskattas hårdare än passiva kapitalägare, något som medför att de mindre företagen inte kan växa i Sverige. Enligt motionen bör utdelning till aktiv delägare utöver marknadsmässig lön beskattas som kapitalinkomst (yrkande 11), särbestämmelserna om beskattning av kapitalvinster i fåmansbolag och om beskattning av lön till företagsledarens familjemedlemmar slopas (yrkandena 12 och 13) och samma regler införas för beskattning av personaloptioner i fåmansbolag som i noterade bolag (yrkande 14).
Ett slopande av 3:12-reglerna begärs också i motion N381 yrkande 15 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, c, fp). I motion Sk748 av Ola Karlsson m.fl. (m, kd, c, fp) begärs ett uttalande om att tillväxtperspektivet skall vara styrande för den pågående 3:12-utredningen. I motion Sk736 efterlyser Lars Gustafsson (kd) en utredning om möjligheterna att förbättra för fåmansföretagare att engagera sig i politiken på hel- eller deltid. I motion Sk609 av Inger Strömbom (kd) begärs ändrade regler om beskattning av lön till företagares barn under 16 år.
Med anledning av regeringens skrivelse 2000/01:64 om vissa kommande förslag till ändringar i 3:12- reglerna har väckts tre motioner, Sk26 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m), Sk27 yrkandena 1-3 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp) och Sk28 av Mats Odell m.fl. (kd). Gemensamt för motionerna är att de avvisar att regeringen lägger fram förslag om ytterligare ändringar i regelsystemet innan nya regler som sänker skattebelastningen i fåmansföreta- gen kan antas. Enligt motion Sk28 bör inriktningen på det pågående arbetet vara att nya regler skall kunna träda i kraft den 1 januari 2002.
Utskottets ställningstagande
Yrkanden om slopade eller ändrade 3:12-regler, ändrade regler för lön till make, lön till barn m.fl. fåmansföretagsfrågor avstyrktes i samband med att regeringens budgetförslag för 2001 och partiernas alternativa budgetförslag behandlades i riksdagen med hänvisning till pågående utredning och de ställningstaganden som gjorts tidigare i samband med bl.a. att stoppreglerna slopades (bet. 2000/01:FiU1). En särskild utredning prövar nu hur regelsystemet skall kunna förändras för att stimulera tillväxt, investeringar och aktivt risk- tagande i fåmansföretagen. Viktiga inslag i arbetet är att förenkla systemet och att uppnå att aktiva ägare i fåmansföretag - i förhållande till passiva kapitalägare - inte skall missgynnas av reglerna. Skatteutskottet vill med hänvisning till riksdagens ställningstagande i höstas och till det utrednings- arbete som nu pågår avstyrka motionerna Sk321 yrkande 20, Sk323 yrkande 56, Sk609, Sk649, Sk735 yrkandena 11-14, Sk736, Sk748, N324 yrkande 7 och N381 yrkande 15.
Utredningen om 3:12-reglerna skall enligt direktiven vara klar senast den 31 oktober 2001. Därefter skall förslagen remissbehandlas och lagrådsgranskas. Nya regler torde därför inte kunna träda i kraft den 1 januari 2002, som yrkats i en av de motioner som väckts med anledning av regeringens skrivelse 2000/01:64. De ändringar som aviserats i skrivelsen innebär att gällande regelsystem behöver kompletteras för att motverka konstruktioner som medför skattefördelar som inte har varit avsedda. Sådana ändringar är angelägna inte minst därför att företagare som inte har möjlighet att utnyttja sådana konstruktioner skall komma i ett sämre läge till följd av den särskilda regleringen. Utskottet anser följaktligen att riksdagen inte bör göra uttalanden med det innehåll som föreslås i motionerna Sk26, Sk27 yrkandena 1-3 och Sk28. Utskottet avstyrker därför även dessa motioner.
Generationsskiften i familjeföretag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om översyn av eller ändringar i de skatteregler som har betydelse i samband med generationsskiften i familjeföretag.
Jfr reservation 16 (m, kd, c, fp).
Gällande rätt
Vid arvs- och gåvobeskattningen finns reduceringsregler som innebär att en företagsförmögenhet tas upp till endast 30 % av substansvärdet. Flera villkor gäller, bl.a. att hela förvärvskällan måste omfattas av en gåva och att gåvomottagaren måste behålla egendomen i fem år. På inkomstskattesidan har reglerna om räntefördelning och om expansionsmedel utformats med beaktande av vissa problem som kan uppkomma vid generationsskiften (prop. 1996/97:12, bet. 1996/97:SkU7).
Motionerna
I motionerna Sk323 yrkande 45 av Alf Svensson m.fl. (kd), Sk324 yrkande 19 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Sk625 av Maria Larsson (kd), Sk642 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (m), Sk735 yrkande 4 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m), Sk764 av Åke Sandström m.fl. (c, m, kd), Sk778 av Agneta Lundberg m.fl. (s), Sk1025 yrkande 7 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m), MJ256 yrkande 7 av Ingvar Eriksson m.fl. (m), MJ306 yrkande 10 av Ingvar Eriksson m.fl. (m), N267 yrkande 19 av Lennart Daléus m.fl. (c) och N385 yrkande 12 av Bo Lundgren m.fl. (m) förordas en översyn av eller ändringar i skattereglerna i syfte att underlätta generationsskiften i familjeföretag.
Utskottets ställningstagande
Den utredare som skall se över reglerna för beskattning av ägare i fåmansföretag m.m. skall enligt direktiven även överväga olika ändringar i arvs- och gåvobeskattningen som kan underlätta generationsskiften av företag (dir. 1999:72). Enligt utskottets mening bör detta utredningsarbete nu avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionerna.
Fastighetsinvesteringsbolag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om att införa särskilda skatteregler för fastighetsinvesteringsbolag.
Jfr reservation 17 (m, fp).
Bakgrund
Förslag om fastighetsinvesteringsbolag (FIB) har presenterats i en rapport av professor Lars Vinell som utarbetades på uppdrag av Catella, Diligentia och Securum. Ett sådant aktiebolag skulle uteslutande eller så gott som uteslutande äga och förvalta fastigheter. Det skulle ur investerarnas synvinkel fungera som en skattefri mellanhand. Ägandet skulle vara spritt.
Med anledning av vissa skrivelser med krav på att införa fastighetsinvesteringsbolag beslutade regeringen den 28 november 1996 att inte vidta någon åtgärd med hänvisning till att problemen på fastighetsmarknaden torde kunna lösas med tillämpning av befintliga regler. Samma resultat som förslagsställarna ville uppnå, dvs. enkelbeskattning, kunde enligt beslutet uppnås genom att ett fastighetsbolag ger ut ett lån.
I juni 1998 presenterade Aktiefrämjandet och en grupp bestående av de stora institutionella pensionsförvaltarna ett reformförslag som i form av en skrivelse lämnades till Finansdepartementet. Förslaget förutsatte skattefrihet i bolaget för de överskott som vidareutdelas och att bolaget skulle få vissa fonderingsmöjligheter. I skrivelsen redovisades även de särskilda regler som finns i några andra länder, bl.a. s.k. REIT (Real Estate Investment Trusts) i USA och skattebefriade fastighetsbolag i Belgien.
Motionerna
I motionerna 1999/2000:Fi503 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) och 1999/2000:Bo232 yrkande 7 och 2000/01:Bo235 yrkande 11 av Yvonne Ångström och Kerstin Heinemann (fp) begärs en särskild lagstiftning som innebär att fastighetsinvesteringsbolag införs i enlighet med tidigare väckta förslag.
Utskottets ställningstagande
Motsvarande yrkanden har tidigare avslagits av riksdagen, senast våren 1999 (bet. 1998/99:FiU16) med hänvisning till bl.a. det beslut som regeringen tidigare har fattat i frågan. Av finansutskottets betänkande framgår att Finland antog en lag om fastighetsfonder som trätt i kraft den 1 mars 1998. Syftet med lagen var att skapa tydliga förutsättningar för värdepapperisering av finländska fastigheter och att stärka placerarnas förtroende för fastighetsmarknaden. I sitt betänkande (31/1997 rd) anförde ekonomiutskottet att med den nya lagen kan fastighetsägarna med hjälp av fastighetsfonderna omvandla svårrealiserbar fastighetsegendom i en mer likvid form och bredda ägarbasen. Det skulle också bli lättare för andra än institutionella placerare att investera lättillgängligt kapital i fastighetsegendom. Det betraktades som tryggare att placera i en fastighetsfond än att direkt äga fastigheter eftersom fonden enligt bestämmelserna är förpliktad att sprida riskerna. Den finska lagstiftningen medger befrielse från s.k. överlåtelseskatt när fastighetsfonderna bildas. I övrigt beskattas fastighetsfonderna som andra aktiebolag.
Skatteutskottet höll den 27 september 2000 en intern utfrågning med Carl Johan Åberg, som var ordförande för Aktiefrämjandet vid den tidpunkt då det tidigare förslaget presenterades, och statssekreterare Claes Ljungh från Finansdepartementet. Vid utfrågningen har inte något väsentligt nytt framkommit i frågan som skulle kunna motivera ett ändrat ställningstagande i denna fråga. Utskottet avstyrker motionerna.
Lex Asea
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om att slopa kravet på marknadsnotering i de s.k. lex Asea-reglerna.
Jfr reservation 18 (m).
Gällande rätt
De bestämmelser som brukar kallas lex Asea innebär att ett dotterföretag kan avskiljas från sitt moderföretag genom att samtliga aktier i dotterbolaget delas ut till aktieägarna utan att dessa beskattas för utdelningen eller att moder- företaget uttagsbeskattas. I stället justeras anskaffningsutgift på moder- och dotterföretagets aktier. Flera villkor uppställs, bl.a. att åtminstone någon del av aktierna i moderföretaget är marknadsnoterade. Reglerna finns i 22 kap. 10 § och 42 kap. 16 § inkomstskattelagen.
Motionen
I motion Sk735 yrkande 15 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) föreslås att kravet på marknadsnotering i de s.k. lex Asea-reglerna slopas.
Utskottets ställningstagande
I samband med att riksdagen hösten 1998 antog nya skatteregler för omstrukturering i näringslivet (prop. 1998/99:15, bet. 1998/99:SkU5) gjordes en uppmjukning av villkoren i lex Asea, dock släpptes inte kravet på marknadsnotering. Utskottet framhöll att anskaffningsvärdet på aktierna i det utdelande bolaget måste kunna fördelas mellan moderbolagets och det utdelade bolagets aktier i förhållande till förändringen av marknadsvärdet på aktierna i moderbolaget. Skulle ett marknadsvärde saknas måste fördelningen göras på andra grunder. Detta skulle medföra praktiska problem vid tillämpningen av reglerna. Utskottet ville med hänsyn härtill inte slopa noteringsvillkoret. Utskottet har inte funnit skäl för att ändra det tidigare ställningstagandet och avstyrker därför motionsyrkandet.
Arbetslokal i bostaden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om utvidgad avdragsrätt för kostnader för en privatbostad som delvis används i näringsverksamhet.
Jfr reservation 19 (m, fp och mp).
Gällande rätt
När en privatbostad används i en näringsverksamhet är avdragsrätten begränsad till skälig del av kostnader för hyra o.d., värme, vatten och avlopp samt elektrisk ström. Avdrag medges även för kostnader i övrigt som är omedelbart betingade av näringsverksamheten. En förutsättning är att en särskild del av bostaden har inrättats för näringsverksamheten. Om så ej är fallet kan avdrag medges med ett schablonmässigt beräknat belopp om arbete utförts minst 800 timmar i den egna privatbostaden. Schablonbeloppet är 2 000 kr för lokal i egen eller makes fastighet och 4 000 kr för lokal i hyrd lägenhet eller bostadsrätt.
Motionerna
Enligt motion Sk735 yrkande 21 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) är avdragsmöjligheterna för arbetslokal i bostaden för små, och reglerna bör enligt motionen ses över. I motion Sk742 av Åke Sandström m.fl. (c, m, kd, fp) yrkas att det skall vara möjligt för företaget att dra av marknadsmässig hyra för rum i bostaden alternativt att företagaren får proportionera kostnaderna mellan rörelsen och den privata ekonomin. Enligt motion N388 yrkande 2 av Matz Hammarström m.fl. (mp) bör de schablonbelopp som gäller för avdragsrätten höjas.
Utskottets ställningstagande
Före 1990 års skattereform kunde t.ex. en villa som användes i ägarens rörelse delas upp i en bostadsdel och en rörelsedel. Vid skattereformen infördes i stället principen att den övervägande användningen skulle vara styrande för i vilket inkomstslag fastigheten skulle beskattas, dvs. om fastigheten skulle behandlas som näringsfastighet eller som privatbostad. Syftet var att uppnå enkla, enhetliga och likformiga regler för inkomstbeskattningen. När fastigheten väl klassificerats skulle enhetliga regler gälla för respektive inkomstslag. I näringsverksamhet måste alla faktiska inkomster och utgifter beaktas medan enklare och mer schablonmässiga regler tillämpas i inkomstslaget kapital.
Utskottet vill inte förorda en återgång till vad som gällde före 1990 års skattereform och avstyrker följaktligen motion Sk742. När det gäller nivån på nuvarande schablonmässigt beräknade avdrag vill utskottet erinra om att Stoppregelutredningen har behandlat reglerna i betänkandet Stoppreglerna (SOU 1998:116). Enligt utredningen har inget framkommit som ger anledning att ompröva de valda schablonerna. Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte någon anledning till ändringar i gällande regler. Utskottet avstyrker följaktligen även motionerna Sk735 yrkande 21 och N388 yrkande 2.
Representation
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om att utöka företagens avdragsrätt för representation.
Jfr reservation 20 (m).
Gällande rätt
Utgifter för representation och liknande ändamål skall enligt 16 kap. 2 § inkomstskattelagen dras av bara om de har omedelbart samband med närings- verksamheten, såsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller då utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. För utgifter för lunch, middag eller supé får avdraget inte överstiga 90 kr per person och måltid med tillägg för mervärdesskatt till den del denna inte skall dras av eller återbetalas.
Riksskatteverket har till ledning för en enhetlig rättstillämpning lämnat rekommendationer (RSV S 1997:2) om avdrag för utgifter för representation m.m. I rekommendationerna redogörs även för rättsfall som har betydelse för att avgöra t.ex. vad som kan anses utgöra skäligt avdrag för kostnader för representation. För representationsgåvor bör enligt rekommendationerna tillämpas en beloppsgräns om 180 kr exklusive mervärdesskatt per person.
Motionerna
I motion Sk644 av Elizabeth Nyström och Jeppe Johnsson (m) yrkas att avdragsrätt för måltider och gåvor i samband med representation skall höjas. Enligt motion Sk735 yrkande 22 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) bör reglerna för avdrag av representationskostnader göras mer generösa än vad de är i dag.
Utskottets ställningstagande
Avdragsreglerna för representation har ändrats vid flera tillfällen under senare år. Hösten 1995 beslutade riksdagen att avdragsramen för måltidsutgifter i samband med representation skulle vara 180 kr exklusive mervärdesskatt från och med inkomståret 1996, vilket innebar ungefär en halvering av avdragsramen. Hösten 1996 minskades avdragsramen ytterligare till 90 kr. Samtidigt ändrades reglerna så att vin och sprit skulle få räknas med inom avdragsramen 90 kr, något som skulle medföra förenklingar för skattemyndigheterna och företagen. Utskottet finner inte skäl att gå ifrån det tidigare ställningstagandet. Det har heller inte i motionerna anförts något som kan motivera att utöka avdragsrätten för representation i samband med måltider eller i något annat avseende. Utskottet avstyrker motionerna.
Inkomst av prostitution
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om att inkomster av prostitution inte skall behandlas som skattepliktiga inkomster.
Motionen
I motion Sk743 av Peter Pedersen och Ulla Hoffmann (v) yrkas att inkomst av prostitution inte skall betraktas som näringsverksamhet och att avdrag för kostnader inte skall kunna göras. Motionärerna hänvisar till en dom i Regeringsrätten (RÅ 1982 1:20) där inkomster i samband med prostitution ansetts som skattepliktiga. Att beskatta inkomster av prostitution kan enligt motionärerna legitimera fortsatt prostitution.
Utskottets ställningstagande
Köp av sexuella tjänster är kriminaliserade enligt lagen (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster. En sådan lagändring som motionärerna efterlyser torde enligt utskottets mening inte kunna bli ett verksamt medel för att motverka prostitutionen. Åtgärder mot handeln med sexuella tjänster bör i stället koncentreras direkt på efterfrågan på och tillgången till sexuella tjänster mot betalning. Insatser för att hjälpa prostituerade att komma bort från prostitutionen är därvid särskilt viktiga. Utskottet avstyrker motionärernas förslag.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Utskottets överväganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut:
1. Skattenivån i tjänsteföretag, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:K398 yrkande 12, 2000/01:Sk324 yrkande 11, 2000/01:Sk632 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk718, 2000/01: Sk732 yrkande 3, 2000/01:Ub259 yrkande 2, 2000/01:N243 yrkande 9 och 2000/01:N267 yrkande 16.
Reservation 1 (m, kd, c, fp)
2. Tonnageskatt, fartygsfonder
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T212 yrkande 32 och 2000/01: T642 yrkande 10.
Reservation 2 (m, kd)
3. Åkeribranschen
Riksdagen avslår motion 2000/01:T477 yrkande 1.
Reservation 3 (m, kd)
4. Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk630, 2000/01:Sk730, 2000/01: Sk740, 2000/01:N317 yrkande 2 och 2000/01:N388 yrkande 5.
Reservation 4 (m, kd, c, fp)
Reservation 5 (mp)
5. Skogskonto och ersättningsfond
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk739 och 2000/01:Sk779.
Reservation 6 (m)
6. Avsättning till pensionsstiftelse
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk789.
7. Yrkesfiskare
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk1024, 2000/01:MJ243 yrkande 17 och 2000/01:MJ307 yrkande 3.
Reservation 7 (m, kd)
8. Kooperativ verksamhet
Riksdagen avslår motion 2000/01:N380 yrkande 5.
9. Ägarbeskattning
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk324 yrkande 12, 2000/01:Sk712 yrkande 2, 2000/01:Sk746, 2000/01:Sk749 yrkandena 1 och 2 samt 2000/01:N264 yrkande 3.
Reservation 8 (m, kd, c, fp)
10. Kapitalinkomstbeskattningens nivå
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk712 yrkande 1, 2000/01:Sk713, 2000/01:Sk735 yrkande 2 och 2000/01:T717 yrkande 1.
Reservation 9 (m)
Reservation 10 (fp)
Reservation 11 (mp)
11. Beskattningsmetod för aktievinster
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk712 yrkande 3, 2000/01:Sk747 och 2000/01:Sk813.
Reservation 12 (m, fp)
12. Royalty
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk735 yrkande 7.
Reservation 13 (m, fp)
Reservation 14 (kd)
13. Fåmansföretag
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk26, 2000/01:Sk27 yrkandena 1-3, 2000/01:Sk28, 2000/01:Sk321 yrkande 20, 2000/01:Sk323 yrkande 56, 2000/01:Sk609, 2000/01:Sk649, 2000/01:Sk735 yrkandena 11-14, 2000/01:Sk736, 2000/01:Sk748, 2000/01:N324 yrkande 7 och 2000/01: N381 yrkande 15.
Reservation 15 (m, kd, c, fp)
14. Generationsskiften i familjeföretag
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk323 yrkande 45, 2000/01:Sk324 yrkande 19, 2000/01:Sk625, 2000/01:Sk642, 2000/01:Sk735 yrkande 4, 2000/01:Sk764, 2000/01:Sk778, 2000/01:Sk1025 yrkande 7, 2000/01: MJ256 yrkande 7, 2000/01:MJ306 yrkande 10, 2000/01:N267 yrkande 19 och 2000/01:N385 yrkande 12.
Reservation 16 (m, kd, c, fp)
15. Fastighetsinvesteringsbolag
Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Fi503, 1999/2000:Bo232 yrkande 7 och 2000/01:Bo235 yrkande 11.
Reservation 17 (m, fp)
16. Lex Asea
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk735 yrkande 15.
Reservation 18 (m)
17. Arbetslokal i bostaden
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk735 yrkande 21, 2000/01:Sk742 och 2000/01:N388 yrkande 2.
Reservation 19 (m, fp, mp)
18. Representation
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk644 och 2000/01:Sk735 yrkande 22.
Reservation 20 (m)
19. Inkomst av prostitution
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk743.
Stockholm den 20 mars 2001
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Anita Johansson (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix- Lundin (m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c), Per-Olof Svensson (s), Lennart Axelsson (s), Claes Stockhaus (v), Karin Pilsäter (fp) och Matz Hammarström (mp).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Skattenivån i tjänsteföretag, m.m. (punkt 1) - m, kd, c, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c) och Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om sänkt skatt på arbete. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:K398 yrkande 12, 2000/01:Sk324 yrkande 11, 2000/01: Sk632 yrkande 1, 2000/01:Sk732 yrkande 3, 2000/01:N243 yrkande 9 och 2000/01:N267 yrkande 16 och avslår motionerna 2000/01:Sk632 yrkande 2, 2000/01:Sk718 och 2000/01:Ub259 yrkande 2.
Ställningstagande
Nivån på beskattningen av arbete har mycket stor betydelse för tillväxten i ekonomin och för hur företagssektorn kan utvecklas. En hög beskattning av arbete leder till en sämre fungerande arbetsmarknad: mindre arbete, färre arbetstillfällen och större risker för flaskhalsar i expansionstider. Med sänkt skatt på arbete stärks tillväxtkraften i ekonomin så att sysselsättningen kan öka. Till följd av en ökad sysselsättning och genom att en mindre del av lönen går till skatt kan fler leva på sin lön. Därmed minskar behovet av bidrag och offentliga subventioner.
Ett gemensamt drag i de skatteförslag som våra partier presenterade i höstas som alternativ till regeringens politik är sänkta marginaleffekter och betydande lättnader genom höjda grundavdrag och/eller skattereduktioner. Detta betyder mest för dem med de lägre inkomsterna. För att eliminera de höga marginaleffekternas negativa effekter på arbetsmarknadens funktionssätt är det också hög tid att fullfölja inriktningen i 1990 års skattereform, dvs. att de allra flesta betalar endast kommunalskatt och att marginalskatten som högst kan uppgå till 50 %. I en fortsatt process av sänkta skatter ned mot de skattetrycksnivåer som präglar jämförbara OECD-länder måste inriktningen både vara att slå vakt om låginkomsttagares förutsättningar att försörja sig på sitt arbete och på att värna Sveriges konkurrenskraft om företagande och kunskap.
En sänkning av beskattningen av arbete och av andra skatter till en i förhållande till omvärlden rimligare nivå har självfallet stor betydelse för utvecklingsmöjligheterna för turistnäringen och andra personalintensiva branscher liksom för småföretagandet i glesbygd. Flera motionärer som tar upp situtationen i glesbygden och för särskilda branscher har också pekat på detta.
När det gäller hushållsnära tjänster vet vi att det är det höga skatteuttaget som hindrar efterfrågan och utbud från att mötas på en vit marknad. Inkomstskatter, sociala avgifter och moms driver upp timpriset till nivåer som nästan inga hushåll med normala inkomster är beredda att betala. Så gott som alla hushållstjänster, som städning, fönsterputsning eller barnpassning, som utförs mot betalning sker därför svart. Riksskatteverkets undersökningar visar att skatt på oredovisade inkomster uppskattas till ca 60 miljarder kronor per år. Hushållstjänsterna utgör sannolikt en betydande del av dessa miljarder. Vi har i samband med behandlingen av statsbudgeten i höstas gemensamt föreslagit att en skattereduktion på 50 % införs för privatpersoners betalning av arbetskostnaden inklusive moms för hushållstjänster som utförs i det egna hemmet, upp till 25 000 kr per år.
Vi förordar att riksdagen med anledning av vad som anförs i flera av de nu aktuella motionerna om sänkt skatt på arbete m.m. tillkännager till regeringen att det är angeläget för företagandet och samhällsekonomin att sänka skatten på arbete.
2. Tonnageskatt, fartygsfonder (punkt 2) - m , kd
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Kenneth Lantz (kd) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om översyn av rederiernas företagsbeskattning. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:T212 yrkande 32 och 2000/01:T642 yrkande 10.
Ställningstagande
Ett grundläggande krav på skattesystemet är att näringsverksamhet som drivs här i landet får samma villkor som gäller för näringsverksamhet i de länder som våra företag konkurrerar med. Utredningen om sjöfartens struktur- och kapitalsituation har i betänkandet Svensk sjöfartsnäring, hot och möjligheter (SOU 1998:129), med hänvisning till uppgifter från kommissionen, bl.a. anfört att flera EU-länder medger fonderingsmöjligheter för rederierna och reducerad bolagsskatt eller tonnageskatt. Utredningen har inte haft i uppdrag att lämna förslag på skatteområdet, men har uttalat att fartygsfonder bör utredas vidare. Enligt vår uppfattning måste rederiernas företagsbeskattning ses över mot bakgrund av den utveckling som äger rum i vår omvärld. Det är angeläget att systemet utformas så att rederierna kan grunda sina investeringar på kommersiella bedömningar mera än på skattemässiga avvägningar.
3. Åkeribranschen (punkt 3) - m, kd
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Kenneth Lantz (kd) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motion 2000/01:T477 yrkande 1 om åtgärder för att förbättra åkeribranschens villkor. Därmed bifaller riksdagen motionen.
Ställningstagande
I motionen redovisas de stora skillnader i konkurrensförutsättningarna som finns mellan svenska och utländska åkare. Som framgår av motionen behövs det åtgärder på flera fronter om svenska åkerier skall bli konkurrensmässigt jämställda med utländska åkerier. På skattesidan gäller det att komma till rätta med de problem som följer av en hög skattebelastning på arbete och kapital och de höga bränsleskatterna. Vi förordar att riksdagen beslutar ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med motionen.
4. Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m. (punkt 4) - m, kd, c, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c) och Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en snabbutredning av åtgärder för att förbättra skattereglerna för småföretagen. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01: Sk630, 2000/01:N317 yrkande 2 och 2000/01:N388 yrkande 5 och avslår motionerna 2000/01:Sk730 och 2000/01:Sk740.
Ställningstagande
De första åren efter nystart av ett företag är ofta mycket kritiska för företagets fortlevnad. I motionerna förordas bl.a. en ökad rätt för nystartade och små företag att sätta av mer till periodiseringsfonder än andra företag. Vi anser att en sådan åtgärd eller någon form av skatteuppskov för att stödja nystartade företag måste övervägas i en utredning liksom vilka åtgärder på skatteområdet som kan vara lämpliga för att generellt underlätta kapitalbildningen i småföretag. Vi förutsätter att en sådan utredning skall arbeta snabbt. Vårt förslag innebär att motionerna i detta avsnitt till stor del blir tillgodosedda.
5. Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m. (punkt 4) - mp
av Matz Hammarström (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motion 2000/01:N388 om periodiseringen av småföretagens överskott. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:N388 yrkande 5 och avslår motionerna 2000/01:Sk630, 2000/01:Sk730, 2000/01:Sk740 och 2000/01:N317 yrkande 2.
Ställningstagande
En svårighet som stjälpt många småföretag är periodiseringen i redovisningen. Avskrivningsmöjligheterna är starkt begränsade för de små företagen och småföretagen i synnerhet kännetecknas av stora svängningar i verksamhetens omsättning och lönsamhet. Som föreslås i motion N388 bör därför dagens möjligheter att periodisera ett överskott utökas och reavinstbeskattning kunna skjutas upp. Detta kan låta sig göras om tidsgränsen för redovisningsskyldigheten blir två år.
6. Skogskonto och ersättningsfond (punkt 5) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om utredning av avsättningsnivåerna till skogskonto i samband med expropriation. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2000/01:Sk739 och avslår motion 2000/01:Sk779.
Ställningstagande
Motionären anför bl.a. att bättre fonderingsmöjligheter vid expropriation skulle ge både markägare och samhället en rimligare planeringshorisont samt förbättra möjligheterna att säkra fler skyddsvärda biotoper och skapa fler naturreservat. Vi instämmer i detta och anser att regeringen bör utreda en förstärkning av reserveringsutrymmet.
7. Yrkesfiskare (punkt 7) - m, kd
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Kenneth Lantz (kd) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en resultatutjämningsmöjlighet för yrkesfiskare. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk1024, 2000/01:MJ243 yrkande 17 och 2000/01:MJ307 yrkande 3.
Ställningstagande
Fiskeinkomsterna varierar starkt mellan olika år på grund av olika stora fångstmängder. Den stora variationen i inkomst är ett problem för yrkes- fiskarna. En resultatutjämningsmöjlighet har föreslagits av utredningen (Jo 1998:05) om konkurrenssituationen för det svenska yrkesfisket (SOU 1999:3). En annan möjlighet vore att införa ett fiskekonto enligt den modell som råder för skogsbrukets skogskonto. Detta skulle förbättra villkoren för fiskerinäringen och underlätta nyinvesteringar. Vi anser att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att vidare bereda frågan om en resultatutjämningsmöjlighet för yrkesfiskare och återkomma med förslag.
8. Ägarbeskattning (punkt 9) - m, kd, c, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c) och Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om slopad dubbelbeskattning. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk324 yrkande 12 och 2000/01:Sk712 yrkande 2 och avslår motionerna 2000/01:Sk746, 2000/01:Sk749 yrkandena 1 och 2 och 2000/01:N264 yrkande 3.
Ställningstagande
Den lättnad i dubbelbeskattningen av bolagsinkomster som införts i Sverige är begränsad till onoterade företag. Enligt vår mening finns det skäl att gå vidare och införa regler som avskaffar dubbelbeskattningen i alla företag. De nya reglerna skall utformas i enlighet med de regler som gällde under år 1994 och som infördes på initiativ av den dåvarande borgerliga regeringen. Det får ankomma på regeringen att lägga fram ett förslag om beskattning av ägarkapital i enlighet med vad som här anförts. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
9. Kapitalinkomstbeskattningens nivå (punkt 10) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om nivån på kapitalinkomstbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk712 yrkande 1, 2000/01:Sk735 yrkande 2 och 2000/01:T717 yrkande 1 och avslår motion 2000/01:Sk713.
Ställningstagande
Den vid en internationell jämförelse höga svenska beskattningen av kapitalinkomster försvårar kapitalbildningen och är därmed också en hämsko på nyföretagandet. Till följd av den höga beskattningen av kapital har lågt räknat ca 500 miljarder kronor lämnat landet utan att svenska skattemyndigheter har någon insyn. Enligt vår mening bör den löpande beskattningen av kapitalinkomster sänkas successivt till 15 %. Tillsammans med våra förslag om att avskaffa dubbelbeskattningen och förmögenhetsskatten skulle en sådan åtgärd innebära en kraftfull vitalisering av svenskt näringsliv och lägga grunden till en mycket god sparandemiljö i Sverige och en spridning av ägandet på betydligt fler händer. Ett spritt ägande i den privata sektorn skapar riskvilligt kapital och bidrar samtidigt till att lätta bördan från pressade offentliga system. Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen vad som anförts om sänkt kapitalbeskattning och motiven för att uppmuntra till ett ökat privat sparande i motionerna Sk712 yrkande 1, Sk735 yrkande 2 och T717 yrkande 1.
10. Kapitalinkomstbeskattningens nivå (punkt 10) - fp
av Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om nivån på kapitalinkomstbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk712 yrkande 1, 2000/01:Sk735 yrkande 2 och 2000/01:T717 yrkande 1 och avslår motion 2000/01: Sk713.
Ställningstagande
Det är uppenbart att med det höga svenska skattetrycket, och med strävan att arbete och kapital i varje fall i princip skall behandlas lika från skattesynpunkt, blir beskattningen av kapital internationellt sett mycket hög. Internationaliseringen och allt rörligare skattebaser gör det mycket svårt att upprätthålla ett högt skattetryck på rörligt kapital. Detta får rimligen långsiktiga konsekvenser där skatter som bolagsskatt, dubbelskatt på aktieutdelning, reavinstskatt, skatt på kapitalinkomster, förmögenhetsskatt m.fl. måste tas upp till prövning.
De mest skadliga kapitalskatterna är förmögenhetsskatten och dubbelskatten på aktievinster, och ett slopande av dessa skatter är därför nödvändigt. Vidare bör en allmän sänkning av kapitalskattesatsen för avkastning och reavinster framöver kombineras med det internationella arbetet mot illojal skattekonkurrens.
11. Kapitalinkomstbeskattningens nivå (punkt 10) - mp
av Matz Hammarström (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om utveckling av gröna fonder. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk713 och avslår motionerna 2000/01:Sk712 yrkande 1, 2000/01:Sk735 yrkande 2 och 2000/01:T717 yrkande 1.
Ställningstagande
Det har i dag, inte minst i anslutning till pensionsreformen, växt fram en del olika fonder för mer eller mindre etiskt sparande. Kriterierna för vad som kallas etiska placeringar växlar. De fondbolag som lanserat etiska fonder har ofta fått utstå hård granskning och mer eller mindre välgrundad kritik.
Det är naturligtvis mycket positivt att människor gör bedömningar av hur de pengar man vill placera används. Det var ju från början en av tankarna med aktiesystemet; man satsade på enskilda företag man trodde på eller vars produktion man sympatiserade med. Genom fonderna har en anonymisering skett. Marknadens fonder är ofta lika anonyma som det statliga ägandet.
Samhället har ett övergripande ansvar att stimulera en ekologiskt hållbar utveckling. Det är därför vi i Sverige, och i andra länder, infört grön skatteväxling. Det är därför riksdagen beslutat införa miljö- och investeringsstöd för viss utveckling, t.ex. vindkraft, solvärme eller allergisanering.
Många människor tar personligt ansvar genom att handla miljömärkta produkter och Kravmärkta livsmedel. System som ofta stöds av riksdagen genom olika former av anslag och bidrag. Vi kan således köpa miljömärkt diskmedel och Kravmärkt potatis och grön el. Men när vi skall investera våra pengar blir det svårare trots att det spelar ganska liten roll om vi köper miljömärkt balsam till håret om vi investerar våra pensionspengar på ett sätt så att de växer genom att förstöra miljön och livsförutsättningarna.
Det vore bra med miljöetiska fonder med tydliga kriterier. Det vore ännu bättre om avkastningen från dessa fonder beskattades mindre än normala fonder. Därmed skulle det bli attraktivt att placera privata pengar i sådan verksamhet som samhället vill stötta, men som kanske inte alltid ger lika hög avkastning som globala anonyma fonder. Miljöetiska fonder, eller gröna fonder, skulle kunna innehålla kriterier som gör att mer privata pengar investeras i utveckling av t.ex. vindkraft och solceller eller annan teknik med tydlig ekologisk spets.
12. Beskattningsmetod för aktievinster (punkt 11) - m, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om beskattningsmetod för aktievinster. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk712 yrkande 3 och 2000/01:Sk813 och avslår motion 2000/01:Sk747.
Ställningstagande
Det finns flera inslag i skattesystemet som har en ogynnsam inverkan på sparandet i aktier och aktiefonder, bl.a. dubbelbeskattningen av bolags- inkomster. Emellertid medför också valet av beskattningsmetod för kapitalvinster, dvs. beskattning vid avyttring, en inlåsningseffekt som hämmar intresset att omplacera innehav av aktier och fondandelar, något som påverkar riskkapitalflödet negativt. Enligt vår mening bör riksdagen ta fasta på de tankar kring dessa problem som har presenterats i ett par av motionerna och ta initiativ till att det görs en analys av hur kapitalvinster bör beskattas för att uppnå det för spararna och näringslivet mest gynnsamma resultatet. Inte minst är det viktigt att på olika sätt understödja intresset till att spara i värde- pappersfonder, vilket ger småsparare en möjlighet att få del av den värdetillväxt som över tiden sker i sådana fonder. Skattereglernas utformning är här en viktig del. Vi föreslår att riksdagen med anledning av de här aktuella motionerna beslutar om ett tillkännagivande till regeringen om en utredning av en ny beskattningsmetod för aktier och värdepappersfonder som tillåter återinvesteringar utan att detta skall utlösa beskattning.
13. Royalty (punkt 12) - m, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om beskattningen av royalty. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk735 yrkande 7.
Ställningstagande
Uppfinnare och innovatörer skall kunna verka i en positiv miljö. Det kan de inte i dag. Skattereglerna bör ändras så att uppfinnare och innovatörer skall kunna ta upp royalty som utgår från patent under inkomst av kapital och därigenom få ett reducerat skatteuttag på sådana inkomster.
14. Royalty (punkt 12) - kd
av Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om beskattningen av royalty. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2000/01:Sk735 yrkande 7.
Ställningstagande
Sverige har en stor export av patent och uppfinningar som exploateras av andra länder. För att det skall bli mer attraktivt att i stället använda patent och uppfinningar vid produktion i Sverige bör royaltyinkomster befrias från skatt under de två första åren. Därefter bör inkomsterna behandlas som kapitalinkomster i skattehänseende. Riksdagen bör begära ett förslag av regeringen med ett sådant innehåll.
15. Fåmansföretag (punkt 13) - m, kd, c, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c) och Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om nya regler för beskattning av fåmansföretag. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk26, 2000/01:Sk27 yrkandena 1-3, 2000/01:Sk28, 2000/01:Sk321 yrkande 20, 2000/01:Sk323 yrkande 56, 2000/01:Sk609, 2000/01:Sk649, 2000/01:Sk735 yrkandena 11-14, 2000/01: Sk748 och 2000/01:N324 yrkande 7, bifaller delvis motion 2000/01:N381 yrkande 15 och avslår motion 2000/01:Sk736.
Ställningstagande
Det är angeläget att de tillväxthämmande inslag som nuvarande diskriminerande särregler för fåmansföretag utgör med det snaraste kan mönstras ut ur skattelagstiftningen. Utgångspunkten för en reform måste vara att delägare i fåmansföretag skall beskattas på samma sätt som delägare i icke fåmansägda företag. Vi anser att den pågående utredningen om 3:12-reglerna bör ta fram ett förslag som innebär att all utdelning till delägaren beskattas som inkomst av kapital, om ägaren har tagit ut lön som minst motsvarar den som en anställd kollega i samma yrke har.
Regeringens skrivelse med förvarning om retroaktiva ändringar i nuvarande 3:12-regler tyder på att regeringen inte tillräckligt har prioriterat arbetet med nya och bättre regler för fåmansföretagen. I stället för att lappa och laga på de gamla reglerna borde regeringen koncentrera intresset på att snabbt få fram nya och tillväxtbefrämjande skatteregler för fåmansföretagen.
När det gäller lön till företagsledares familjemedlemmar anser vi att personer som äger och samtidigt är verksamma i fåmansägda företag diskrimineras genom skattebestämmelserna om lön till företagarens make/maka och barn under 16 år. Eftersom redan de allmänna reglerna ger stöd för skattemyndigheten att ingripa mot en inkomstfördelning som klart avviker från vad som är marknadsmässigt, finns det inga skäl att ha kvar en regel om att lön från fåmansföretag skall vara marknadsmässig. Detsamma gäller regeln om beskattning av lön till företagsledarens egna barn. Denna regel i kombination med de i dag höga marginalskatterna medför att lönen kan drabbas av mycket högre skatt än om lönen kommit från en annan arbetsgivare. Regeln innebär att företagsledarens barn diskrimineras i förhållande till andra barn. Riksdagen bör därför ta ställning till ett slopande jämväl av de särskilda reglerna om lön till barn i fåmansbolag.
16. Generationsskiften i familjeföretag (punkt 14) - m, kd, c, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c) och Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde ha följande lydelse:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skatteregler vid generationsskifte i familjeföretag. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk323 yrkande 45, 2000/01:Sk324 yrkande 19, 2000/01:Sk735 yrkande 4, 2000/01:Sk1025 yrkande 7, 2000/01:MJ256 yrkande 7, 2000/01:MJ306 yrkande 10, 2000/01:N267 yrkande 19 och 2000/01:N385 yrkande 12 och avslår motionerna 2000/01:Sk625, 2000/01:Sk642, 2000/01:Sk764 och 2000/01:Sk778.
Ställningstagande
Arvs- och gåvoskatten kan skapa stora problem vid generationsskiften i familjeföretag. I motionerna anförs bl.a. att arvsskatten bidrar till att konser- vera den svenska näringslivsstrukturen med alltför få medelstora företag. Mindre familjeföretag drabbas av högre kapitalkostnader än större icke familjeägda företag vid överlåtelser i samband med att aktieägaren avlider. Skatten tvingar därmed företagare att ta andra hänsyn än företagsekonomiska, vilket varken gagnar företaget eller dess anställda. Många bedömer att beskattningen vid generationsskifte åderlåter jord- eller skogsbruk som redan kan ha små eller inga ekonomiska marginaler. I stället för att kapital dras in till staten behövs detta mycket väl på gårdarna för att trygga ett långsiktigt familjejordbruk.
En stor andel av Sveriges småföretagare kommer snart att stå inför sin pension. Det är därför viktigt att villkoren för generationsskiftena läggs fast utan någon större tidsutdräkt. Vi anser därför att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen skall betona vikten av att den utredning som nu pågår arbetar snabbt och att regeringen så snart utredningsarbetet är avslutat återkommer till riksdagen med förslag till lagändringar som verkligen kan bidra till att underlätta generationsväxlingar i företagen.
17. Fastighetsinvesteringsbolag (punkt 15) - m, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde ha följande lydelse:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om särskilda regler för att möjliggöra fastighetsbildningsbolag. Därmed bifaller riksdagen motionerna 1999/2000:Fi503, 1999/2000:Bo232 yrkande 7 och 2000/01:Bo235 yrkande 11.
Ställningstagande
Fastigheter utgör en betydande del av den svenska nationalförmögenheten och villkoren för ägandet av fastigheter har en mycket stor samhällsekonomisk betydelse. Det är därför ett problem att det finns en rad hinder för såväl stora som små placerare - t.ex. många av de fonder som finns inom premie- pensionssystemet - att i indirekt form via aktier placera i fastigheter trots ett betydande latent intresse för sådana kapitalplaceringar och ett stort kapitalbehov inom fastighetssektorn. Framför allt gällande skatteregler försvårar allvarligt möjligheten för investerare att söka sig till aktier i fastighetsbolag.
Utskottet kan notera att regeringen som motivering för sitt beslut den 28 november 1996 att inte vidta några åtgärder med anledning av skrivelserna från Lars Vinell och Jan Kvarnström hänvisar till att samma syfte, nämligen att eliminera dubbelbeskattningen av fastigheter ägda i bolagsform, skulle kunna uppnås genom att ett fastighetsbolag ger ut ett lån. Utskottet är emel- lertid av den uppfattningen att man genom att ersätta aktiekapital med konvertibla skuldebrev inte skulle nå de fördelar som förslaget med fastighets- investeringsbolag syftar till att uppnå. Till nackdelarna med den modell som regeringen hänvisar till hör att innehavaren av konvertibla skuldebrev inte är försäkrad samma rättigheter som en aktieägare är vad gäller inflytande över bolaget eller minoritetsskydd. Även av andra skäl framstår konvertibla skuldebrev som en väg som inte är praktiskt framkomlig, i synnerhet inte för enskilda småsparare som önskar placera delar av sina besparingar i fastigheter.
Vi tillstyrker motionärernas förslag om särskild lagstiftning för fastighetsinvesteringsbolag.
18. Lex Asea (punkt 16) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde ha följande lydelse:
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att slopa kravet på marknadsnotering. Därmed bifaller utskottet motion 2000/01:Sk735 yrkande 15.
Ställningstagande
Enligt de s.k. lex Asea-reglerna kan ett företag utan skattekonsekvenser för företaget och aktieägarna dela upp sin verksamhet i flera dotterbolag och sedan dela ut dessa dotterbolag till sina aktieägare. En förutsättning är att någon del av det utdelande företaget är marknadsnoterat. Onoterade bolag omfattas inte av lex Asea, vilket är en klar diskriminering av fåmansbolagen. Enligt vår mening bör kravet på marknadsnotering slopas.
19. Arbetslokal i bostaden (punkt 17) - m, fp, mp
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen (m), Karin Pilsäter (fp) och Matz Hammarström (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde ha följande lydelse:
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om avdrag för arbetslokal i bostaden. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk735 yrkande 21, 2000/01:Sk742 och 2000/01: N388 yrkande 2.
Ställningstagande
Nya företag startas inte sällan med hemmet som bas. Nuvarande schablonmässiga regler om avdrag för arbetslokal i egen bostad kan emellertid ge ett oförmånligare resultat än om företaget hyrt en arbetslokal av utomstående. Vi anser att avdragsmöjligheterna behöver förbättras. Reglerna behöver därför ses över i syfte att åstadkomma detta.
20. Representation (punkt 18) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde ha följande lydelse:
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om avdrag för representation. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk735 yrkande 22 och bifaller delvis motion 2000/01:Sk644.
Ställningstagande
För många företag och då inte minst inom dem med internationell verksamhet är representation ett väsentligt inslag i uppbyggande av nya affärer. De tjänsteproducerande företagen säljer på förtroende, och det är då viktigt för parterna att lära känna varandra väl. Representationskostnaderna är därför en del av säljkostnaderna, och de borde därför vara avdragsgilla som alla andra kostnader för intäkternas förvärvande. Vi anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till betydligt mer generösa regler för avdrag för representationskostnader i företag.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag