Mottagning av flyktingar
Betänkande 1990/91:SfU8
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1990/91:SFU08
Mottagning av flyktingar
Innehåll
1990/91
SfU8
TIONDE HUVUDTITELN (Tilläggsbudget 1)
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i proposition 1990/91:25 att statens invandrarverk skall medges att disponera högst 62 milj. kr. från anslaget för förläggningskostnader till insatser inom anslaget för verkets förvaltningskostnader. Avsikten är att medlen skall användas för förstärkning av verkets resurser att handlägga asylärenden.
Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner av regeringen föreslagna riktlinjer för lån till hemutrustning för flyktingar m.fl. och till ändamålet anvisar ett förslagsanslag på 16milj.kr.
Till betänkandet har fogats en reservation (m) avseende riktlinjerna för hemutrustningslånen.
Propositionen
I proposition 1990/91:25 bilaga 6 har regeringen (arbetsmarknadsdepartementet)
dels under punkten D 1. Statens invandrarverks förvaltningskostnader föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att för budgetåret 1990/91 medge invandrarverket att disponera högst 62000000 kr. under anslaget Förläggningskostnader för insatser inom anslaget Statens invandrarverks förvaltningskostnader i enlighet med vad som förordats i propositionen,
dels under punkten D 8. Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl. föreslagit 1. att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats för lån till hemutrustning för flyktingar m.fl., 2. att riksdagen till Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 16000000 kr.
Motion
1990/91:Sf10 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar att administration och utbetalning av hemlånet skall skötas av bankerna och att för lånen skall finnas statliga garantier, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om låntagares skriftliga garanti, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regler för anstånd och avskrivning av hemlånet.
Utskottet
Statens invandrarverks förvaltningskostnader
Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisats ett förslagsanslag av 274960000kr. Vidare finns i statsbudgeten under rubriken D2. Förläggningskostnader ett förslagsanslag av 390000000kr.
I proposition 1990/91:25 föreslås att regeringen bemyndigas medge invandrarverket att för innevarande budgetår disponera högst 62 milj. kr. under anslaget Förläggningskostnader för insatser inom anslaget Statens invandrarverks förvaltningskostnader huvudsakligen för att förstärka verkets resurser för handläggning av asylärenden.
Förslaget har inte föranlett något motionsyrkande, och utskottet tillstyrker förslaget.
Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl.
Riktlinjer
Det svenska flyktingmottagandet skall bl.a. ge flyktingar en god start och ett fungerande hem. De flyktingar som kommer till Sverige saknar ofta såväl hemutrustning som pengar till nyanskaffning av sådan. Många måste därför få ekonomisk hjälp. Enligt 6§ socialtjänstlagen (1980:620) kan en enskild få ekonomisk hjälp i form av socialbidrag, om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Biståndet skall tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. För närvarande får många flyktingar socialbidrag till hemutrustning vid bosättning i en kommun.
I regeringens proposition om samordnat flyktingmottagande och nytt system för ersättning till kommunerna m.m. (prop. 1989/90:105, SfU21, rskr. 281) förordades att medel till hemutrustning i stället borde tillhandahållas i form av lån. Denna nya ordning borde genomföras samtidigt med det nya systemet för ersättning till kommunerna för flyktingmottagande, dvs. den 1 januari 1991. Eftersom närmare utredning fordrades om utformningen och administrationen av ett sådant lån, aviserades att regeringen avsåg att återkomma till riksdagen i frågan.
Det förslag till riktlinjer som presenteras i proposition 1990/91:25, och som bygger på de översiktligt angivna riktlinjerna i den nyss nämnda propositionen om samordnat flyktingmottagande m.m., innebär bl.a. följande.
I fråga om personkretsen föreslås att lånet skall kunna beviljas personer som fyllt 18 år och som tas emot i en kommun från en förläggning eller som i övrigt omfattas av förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m., dvs. huvudsakligen s.k. kvotflyktingar och personer som fått uppehållstillstånd av asylskäl eller humanitära skäl samt anknytningsfall. För personer som har annat än mindre kapitaltillgångar skall finnas begränsningar i lånemöjligheterna. Lån till personer, som sammanbor med make/maka eller sambo som tillhör den personkrets som kan beviljas lån, skall vara gemensamt för makarna eller samborna, och betalningsansvaret för lånet skall vara solidariskt. Maximala lånebelopp för olika hushållsstorlekar skall fastställas i procent av basbeloppet och med utgångspunkt i socialstyrelsens rekommenderade norm för socialbidrag för hemutrustning för resp. hushållsstorlek. Tidsfristen för att få lån skall normalt vara två år från mottagandet i kommun. Övergångsvis skall också flyktingar, som tagits emot i en kommun före den 1 januari 1991 då systemet avses träda i kraft, men som då ännu inte haft behov av hemutrustning, kunna beviljas lån.
Lånen föreslås vara ränte- och amorteringsfria i två år. Därefter skall ränta utgå med en räntesats som fastställs för varje år av regeringen. Amorteringstidens längd bestäms med utgångspunkt i lånesummans storlek till mellan fem och femton år. Låntagare med låga inkomster skall kunna få anstånd med återbetalningen. Vid långvarig betalningsoförmåga skall skulden kunna avskrivas. Avskrivning bör i vissa fall kunna ske redan vid den första prövningen av låneansökan eller innan amortering normalt skall påbörjas för att lånet inte i onödan skall belastas med räntekostnader.
Utgångspunkten för att anstånd skall beviljas bör enligt propositionen vara att låntagaren i princip skall få behålla en summa som motsvarar existensminimum för honom och hans familj. För varje låntagare beräknas ett ekonomiskt underlag motsvarande sammanräknad inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital. Familjens ekonomiska underlag jämförs sedan med en inkomstgräns, uttryckt i basbelopp, som är beroende av familjens storlek och som bygger på existensminimum för olika hushållstyper. Om hushållet endast har inkomster motsvarande denna inkomstgräns bör helt anstånd beviljas. Om inkomsterna överstiger inkomstgränsen men inte täcker det totala belopp som skall betalas i ränta och amortering enligt amorteringsplanen bör nedsättning ske av det belopp som skall betalas. Det nya belopp som därvid fastställs bör i första hand avse betalning av räntekostnader. Inkomstgränser och normal nedsättning av betalningsbelopp skall anges av regeringen. Vid anstånd eller betalningsnedsättning läggs upplupna räntor till skulden. Betalning efter anstånd bör i första hand avse aktuell ränta och därefter upplupen ränta som lagts till låneskulden, medan avräkning på kapitalskulden sker i sista hand. Om det bedöms lämpligt och i ett långsiktigt perspektiv öka sannolikheten för att låntagaren skall betala tillbaka lånet, skall undantag kunna göras från de generella reglerna.
Som exempel på skäl för avskrivning anges i propositionen att sådana skäl kan föreligga för äldre låntagare, låntagare med stor försörjningsbörda eller låntagare som är sjuka eller handikappade om de bedöms ha mycket nedsatt betalningsförmåga. Vidare nämns låntagare som utvandrat och inte bedöms ha förmåga att återbetala sin låneskuld. I vissa fall bör redan vid den första prövningen av låneansökan eller innan amortering normalt skall påbörjas en bedömning göras om avskrivning bör ske för att inte lånet i onödan skall belastas med räntekostnader. Vid solidariskt låneansvar bör finnas möjlighet att skriva av en del av lånet om en av låntagarna bedöms ha låg eller ingen betalningsförmåga. Vid dödsfall bör hela lånet avskrivas om låntagaren ensam svarat för lånet, och halva beloppet när den avlidne lånat gemensamt med en annan person.
Såväl beviljande och utbetalning av lån som återbetalning skall enligt regeringens förslag handhas av centrala studiestödsnämnden (CSN). CSN får låna medel från riksgäldskontoret, som skall svara för den erforderliga upplåningen.
I propositionen anges att flera möjligheter undersökts i fråga om administrationen, både olika alternativ med en myndighet som administrerar lånet och ett system med banklån med statlig eller kommunal garanti. CSN har därvid bedömts ha de bästa förutsättningarna att administrera låneverksamheten till en rimlig kostnad. Föredragande statsrådet framhåller att de typer av ärenden som kommer att bli aktuella i det föreslagna lånesystemet till stor del är av samma karaktär som de ärenden som förekommer inom studiestödssystemet och att CSN under senare år genomfört betydande effektiviseringar inom sin verksamhet. Den stora kompetens vad gäller låneverksamhet som finns inom CSN bör kunna utnyttjas även för andra lån än studielånen. Vidare framhålls att CSN har stor erfarenhet av kontakter med flyktingar och andra invandrare och ett uppbyggt samarbete med statens invandrarverk.
I propositionen framhålls att systemet bygger på ett samarbete mellan CSN, statens invandrarverk och kommunerna. För att beviljande och utbetalning av lånen skall fungera effektivt krävs hjälp och stöd från personalen vid invandrarverkets förläggningar och inom det kommunala flyktingmottagandet när flyktingen upprättar låneansökan och i samband med utbetalning av lånet. Invandrarverket måste också lämna sådana uppgifter till CSN som krävs för att man skall kunna bedöma om en person skall beviljas lån. Föredragande statsrådet utgår också från att kommunerna biträder i lånehanteringen genom att hjälpa flyktingarna att sända in sina ansökningar till CSN och styrka vissa uppgifter i ansökningarna som är av betydelse för prövningen.
Administrationen av låneverksamheten skall enligt regeringens förslag i huvudsak finansieras genom avgifter från låntagarna i samband med återbetalning. Vissa kostnader får dock betalas av staten. Eftersom lånen skall vara räntefria under de första två åren och en del låntagare dessutom kommer att beviljas anstånd, kommer skillnaden mellan den ränta riksgäldskontoret erhåller och den ränta som låntagarna betalar till CSN att utgöra en statlig räntesubvention av lånen. Denna mellanskillnad finansieras från ett anslag på statsbudgeten. Från samma anslag finansieras också kostnaderna för avskrivningar. En viss statlig finansiering av administrationen kommer också att bli aktuell, särskilt under de första åren då det inte kommer in några avgifter. Under ett inledningsskede kommer det också att uppstå vissa kostnader för utveckling av administrativa system. -- De totala kostnaderna för låneverksamheten anges i propositionen vara mycket svåra att uppskatta, på grund av osäkerheten om hur många flyktingar som kommer att utnyttja möjligheten och hur stora lån de kommer att ta. På samma sätt är osäkerheten stor när det gäller återbetalning och anstånd. Med angivna osäkerhetsfaktorer bedöms kostnaden kunna komma att bli högst 150 milj. kr. per år när systemet är fullt utbyggt eller ca 100 milj. kr. lägre än den beräknade nuvarande årliga kostnaden för bidrag till hemutrustning.
De föreslagna riktlinjerna har föranlett en motion, Sf10 av Sten Svensson m.fl. Motionärerna påminner om att moderata samlingspartiet pläderat för att bankerna skall ta över utbetalningarna av studiestödet, och de anser att hemutrustningslånen bör administreras och utbetalas av bankerna medan staten skall ställa upp med garantier. I motionen förutsätts vidare att personer som söker lån skriftligen får garantera att lånet endast skall användas till inköp av hemutrustning och att sökande skall kunna uppvisa ett hyreskontrakt. Förslagen om anstånd och avskrivning kritiseras också. Reglerna om anstånd bör enligt motionärerna inte skilja sig från vad som gäller för andra typer av lån, speciellt inte som den amorterings- och räntefria tiden är så lång som två år. Den enda grunden för avskrivning bör vara hög ålder eller arbetsoförmåga, medan utflyttning ur riket inte skall innebära avskrivning, eftersom den som tar lån i bank är skyldig att återbetala det, oavsett om han eller hon sedan flyttar ur riket. Motionärerna begär i yrkande 1 att riksdagen beslutar att administration och utbetalning av hemlånet skall skötas av bankerna och att för lånen skall finnas statliga garantier. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om skriftlig garanti av låntagaren och i yrkande 3 ett tillkännagivande om vad som anförts om regler för anstånd och avskrivning.
Enligt vad som anges i propositionen och som återges ovan har olika möjligheter undersökts vad gäller administrationen av de nya hemutrustningslånen, och därvid har CSN bedömts ha de bästa förutsättningarna att administrera låneverksamheten till en rimlig kostnad. Utskottet godtar de i propositionen angivna skälen och den där gjorda bedömningen. Utskottet avstyrker därför bifall till yrkande 1 i motion Sf10.
Av propositionen framgår vidare att personal vid invandrarverkets förläggningar och inom det kommunala flyktingmottagandet förutsätts ge hjälp och stöd vid upprättandet av ansökan om hemutrustningslån. Kommunerna förutsätts vidare biträda i lånehanteringen genom att hjälpa flyktingarna att sända in sina ansökningar till CSN och styrka vissa uppgifter i ansökningarna som är av betydelse för prövningen. Utskottet utgår från att ansökan om hemutrustningslån kommer att göras på särskilda ansökningsblanketter där bl.a. ändamålet med ansökan efterfrågas. Utskottet avstyrker med det nu anförda bifall också till yrkande 2 i motion Sf10.
I fråga om regler för anstånd och avskrivning anser utskottet att de i propositionen gjorda uttalandena bör godtas. Såvitt avser förutsättningarna för avskrivning vill utskottet framhålla att även för avskrivning av lån till låntagare som utvandrat enligt propositionen skall krävas att låntagaren bedöms inte ha förmåga att återbetala sin låneskuld. Utskottet avstyrker med det anförda bifall även till yrkande 3 i motion Sf10.
Anslaget
För budgetåret 1990/91 begärs ett förslagsanslag på 16000000 kr. till Lån till hemutrustning till flyktingar m.fl. De kostnader som beräknas uppstå avser räntesubvention till flyktingar som tar lån under första halvåret 1991 samt vissa administrationskostnader för beviljningsverksamheten och för utbetalningar samt kostnader för utveckling av administrativa system. Det kan också bli några mindre kostnader för avskrivna lån.
Regeringens yrkande om medelsanvisning har inte föranlett någon motion, och utskottet tillstyrker medelsanvisningen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande kostnader för mottagande av asylsökande att riksdagen med bifall till propositionen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1990/91 medge invandrarverket att disponera högst 62000000kr. under anslaget Förläggningskostnader för insatser inom anslaget Statens invandrarverks förvaltningskostnader i enlighet med vad som förordats i propositionen,
2. beträffande riktlinjer för hemutrustningslån att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1990/91:Sf10 godkänner de riktlinjer för lån till hemutrustning för flyktingar m.fl. som förordats i propositionen, res. (m)
3. beträffande medelsanvisning att riksdagen med bifall till propositionen till Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 16000000kr.
Stockholm den 29 november 1990
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Doris Håvik
Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Margit Gennser (m), Nils-Olof Gustafsson (s), Margareta Persson (s), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c), Margó Ingvardsson (v), Ragnhild Pohanka (mp), Maud Björnemalm (s), Christina Pettersson (s), Arne Mellqvist (s), Maria Leissner (fp) och Bo Finnkvist (s).
Reservation
Riktlinjer för hemutrustningslån (mom.2)
Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Enligt vad" och på s. 6 slutar med "yrkande 3 i motion Sf10." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör bankerna administrera och utbetala även hemutrustningslånen, medan staten bör ställa upp med de garantier som behövs. I fråga om förfarandet vid låneansökan utgår utskottet från att den sökande skriftligen får garantera att lånet endast skall användas till inköp av hemutrustning och att hyreskontrakt skall kunna uppvisas. De föreslagna riktlinjerna för betalningsanstånd och avskrivning av lån anser utskottet inte behövas, särskilt med hänsyn till att den ränte- och amorteringsfria tiden skall vara så lång som två år. I stället bör enligt utskottets mening de regler om anstånd, som gäller för andra typer av lån, tillämpas även på dessa lån och den enda grunden för avskrivning vara hög ålder eller arbetsoförmåga.
Utskottet har inte någon erinran mot de föreslagna riktlinjerna i övrigt.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande riktlinjer för hemutrustningslån att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf10 och med anledning av propositionen dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om administration av hemutrustningslånen, upprättande av låneansökan och förutsättningarna för anstånd och avskrivning av lån, dels i övrigt godkänner de riktlinjer för lån till hemutrustning för flyktingar m.fl. som förordats i propositionen,