Museer m.m.
Betänkande 1994/95:KrU18
Kulturutskottets betänkande
1994/95:KRU18
Museer m.m.
Innehåll
1994/95 KrU18
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen lagt fram i budgetpropositionen beträffande museer och utställningar.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning till Centrala museer: Myndigheter (655 818 000 kronor), Centrala museer: Stiftelser (180 068 000 kronor), Bidrag till regionala museer (121 970 000 kronor), Riksutställningar (51 500 000 kronor), Främjande av hemslöjden (21 149 000 kronor) och Inköp av vissa kulturföremål (120 000 kronor).
Utskottet föreslår att anslaget Bidrag till vissa museer skall uppgå till 152 528 000 kronor, vilket innebär en ökning med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser bidraget till Arbetets museum som föreslås få drygt 16 miljoner kronor. Vidare föreslår utskottet att anslaget till Nämnden för hemslöjdsfrågor skall ökas med 750 000 kronor i förhållande till regeringens förslag; ökningen innebär att en pågående försöksverksamhet med en hemslöjdskonsulent för barn och ungdom skall kunna fortsätta under det kommande budgetåret. Sammanlagt föreslås att anslaget skall uppgå till 4 550 000 kronor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 235 miljoner kronor skall anvisas under anslaget Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet. Med anledning av en rad motionsyrkanden anser utskottet att medlen skall användas för en räddningsaktion som avser föremålssamlingar vid museer och andra kulturinstitutioner, såväl statliga som icke-statliga. Vidare föreslår utskottet att en del av de anvisade medlen skall användas för restaurering av svenska filmer, främst från perioden 1953--1979. Projektet skall, säger utskottet, genomsyras av kvalitet i samtliga led. Regeringen skall beakta Museiutredningens förslag när det gäller de utbildningsinsatser som behövs för projektets genomförande.
Totalt innebär utskottets förslag i betänkandet en medelsanvisning för museer m.m. på 1 422 703 000 kronor, vilket innebär en ökning med 1 750 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
I betänkandet avstyrks yrkanden som avser besparingar på anslagen till Arbetets museum, Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna och Riksutställningar. Även ett förslag att minska anslaget Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet avstyrks.
Vidare avstyrks yrkanden om ökat statligt stöd till Rooseum i Malmö, Skissernas museum och Kulturen i Lund samt ett yrkande att det senare museet skall skiljas från Lunds universitet.
Vid betänkandet har fogats sju reservationer och tre särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 12 (Kulturdepartementet) under B Museer m.m.
dels under punkt B 4 föreslagit riksdagen att till Centrala museer: Myndigheter för budgetåret 1995/96 anvisa ett ramanslag på 655 818 000 kr,
dels under punkt B 5 föreslagit riksdagen att till Centrala museer: Stiftelser för budgetåret 1995/96 anvisa ett anslag på 180 068 000 kr,
dels under punkt B 6 föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa museer m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa ett anslag på 151 528 000 kr,
dels under punkt B 7 föreslagit riksdagen att till Bidrag till regionala museer för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 121 970 000 kr,
dels under punkt B 9 föreslagit riksdagen att till Riksutställningar för budgetåret 1995/96 anvisa ett anslag på 51 500 000 kr,
dels under punkt B 10 föreslagit riksdagen att till Nämnden för hemslöjdsfrågor för budgetåret 1995/96 anvisa ett ramanslag på 3 800 000 kr,
dels under punkt B 11 föreslagit riksdagen att till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 21 149 000 kr,
dels under punkt B 12 föreslagit riksdagen att till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 120 000 kr,
dels under punkt B 13 föreslagit riksdagen att till Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet för budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 235 000 000 kr.
Motionerna
1994/95:Kr208 av Sigrid Bolkéus och Agneta Brendt (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av medel för räddningsaktioner på kulturområdet.
1994/95:Kr212 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta ett centrum för vård, underhåll och magasinering i Karlsborg.
1994/95:Kr215 av Marianne Andersson och Marie Wilén (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att under anslaget B 11 Främjande av hemslöjden anslå ett i förhållande till budgetpropositionen med 1,5 miljoner kronor förhöjt belopp, 22 649 000 kr.
1994/95:Kr230 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medlen för sysselsättningsinsatser inom kulturområdet skall komma hela landet till del och även via länsmuseerna kanaliseras till hembygdsmuseer med stora föremålssamlingar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sysselsättningsinsatser inom kulturområdet, förutom föremålsvården, även skall innefatta kulturinsatser riktade till barn och ungdomar.
1994/95:Kr240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
14. att riksdagen till Sysselsättningsinsatser för kulturområdet för budgetåret 1995/96 anvisar 60 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 175 000 000 kr för "räddningsaktion för kulturarvet" och att av dessa medel 3 000 000 kr anslås för restaureringsinsatser i Sveriges filmskatt.
1994/95:Kr252 av Bo Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att bevara och utveckla Kulturen i Lund.
1994/95:Kr253 av Lars Hedfors och Tomas Eneroth (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Smålands museum.
1994/95:Kr254 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Rooseum och Skissernas museum.
1994/95:Kr269 av Kurt Ove Johansson och Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Rooseum.
1994/95:Kr274 av Rune Evensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en rikskonsulent i hemslöjd för barn och ungdomar.
1994/95:Kr277 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om restaurering av svenska filmer.
1994/95:Kr279 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av Riksutställningars arbete.
1994/95:Kr283 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om engångsanslaget för en räddningsaktion för de statligt stödda museisamlingarna.
1994/95:Kr285 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning och kvalitet vid användandet av engångsanslaget för att rädda föremålssamlingar,
5. (del) att riksdagen till följande anslag, nämligen B 3, B 6, B 9, B 18, C 1, C 2, C 10 och C 17, för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar i förhållande till regeringens förslag med sammanlagt 95,8 miljoner kronor minskade anslag i enlighet med vad som anges i motionen (förslaget innebär en minskning med 3 000 000 kr på B 6 och 15 000 000 kr på B 9).
1994/95:Sk637 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för ett statligt anslag till Kolmårdens djurpark.
1994/95:Ub711 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Skissernas museum i Lund.
Utskottet
Centrala museer: Myndigheter (B 4)
I ett inledande avsnitt tar regeringen upp övergripande frågor, som bl.a. rör verksamhetens utveckling och de statliga museernas årsredovisningar. Med hänsyn bl.a. till att de museipolitiska frågorna prövas av en övergripande parlamentarisk utredning -- Kulturutredningen -- anser regeringen att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition för samtliga centrala museer skall gälla även för nästa budgetår (s. 32).
Regeringen föreslår att sammanlagt 655 818 000 kronor skall anvisas under anslaget Centrala museer: Myndigheter för den kommande 18-månadersperioden. De åtta museer som inryms under anslaget är Statens historiska museer, Statens konstmuseer, Naturhistoriska riksmuseet, Folkens museum -- etnografiska, Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet, Statens sjöhistoriska museer, Arkitekturmuseet och Statens musiksamlingar.
I ovan nämnda belopp ingår engångsanvisningar till Statens historiska museer för den planerade flyttningen av Kungl. myntkabinettet, till Statens konstmuseer för att täcka vissa extrakostnader vid förhyrning av ett nytt centralförråd och till Naturhistoriska riksmuseet för att täcka vissa hyreskostnader för de nyuppförda lokalerna för spritlagda samlingar. Anslaget till Statens sjöhistoriska museer har räknats upp för att förstärka myndighetens kapacitet att klara de kostnader som kan uppkomma vid ett utnyttjande av beviljade låneramar. Anslaget till Arkitekturmuseet har räknats upp med hänvisning till det planeringsarbete som pågår inför museets flyttning till nya lokaler. Slutligen har under förevarande anslag medel beräknats för Waldemarsudde, som från den 1 januari 1995 inordnats som en självständig enhet i Statens konstmuseer.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Centrala myndigheter: Stiftelser (B 5)
Regeringen föreslår att sammanlagt 180 068 000 kronor skall anvisas under anslaget Centrala museer: Stiftelser för den kommande 18-månadersperioden. De två museer som inryms under anslaget är Nordiska museet och Tekniska museet. De principer som gäller för de centrala museimyndigheterna i fråga om anslagsomräkning tillämpas för de centrala museistiftelserna fr.o.m. nästa budgetår. En resultatbedömning av de båda museernas årsredovisningar blir aktuell först i samband med nästa budgetproposition.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Bidrag till vissa museer m.m. (B 6)
Från anslaget lämnas bidrag till ett antal museistiftelser, nämligen Arbetets museum, Dansmuseet, Drottningholms teatermuseum, Millesgården, Strindbergsmuseet, Thielska galleriet, Skansen, Rooseum och Judiska museet. Därutöver lämnas bidrag till Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna. Över anslaget anvisas också medel för vissa kostnader för centrala museer m.m. Slutligen anvisas medel för lönebidragsanställda vid regionala museer. Totalt föreslås anslaget uppgå till 151 528 000 kronor under nästa budgetår.
Frågan om minskat stöd till några av de nämnda institutionerna behandlas i motion Kr285 (m).
Motionärerna bakom nämnda motion föreslår när det gäller beräknande av medel till Arbetets museum att ifrågavarande anslagspost skall minskas med 2 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag (yrkande 5 delvis).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande. Stiftelsen Arbetets museum bildades år 1983 med Landsorganisationen (LO), Kooperativa förbundet (KF), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Arbetarnas bildningsförbund (ABF) och Tjänstemännens bildningsverksamhet (TBV) som huvudmän och med uppgift att dokumentera arbetet och att levandegöra arbetets historia. Museet, som invigdes i december 1991, ligger i en f.d. fabrikslokal i centrala Norrköping. På kort tid har en omfattande verksamhet med utställningar, arkiv och bibliotek byggts upp.
Utskottet uttalade våren 1994 som sin uppfattning att den verksamhet som bedrivs vid Arbetets museum i Norrköping är av stort intresse inte bara nationellt utan även internationellt (bet. 1993/94:KrU26 s. 8). Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt i denna fråga.
Utskottet vill även erinra om att utskottet våren 1994 tog initiativ till en uppräkning av det statliga stödet till Arbetets museum för budgetåret 1994/95. Detta beslut skedde med hänvisning till att de medel som staten bidrar med till Arbetets museum i likhet med vad som gäller för övriga museer under förevarande anslag skulle räknas upp. Med hänsyn till att medlen för museet inte räknats upp för budgetåret 1993/94 ansåg utskottet att behovet av resurstillskott var desto större.
Vid Arbetets museum pågår och planeras en rad intressanta projekt. Bland de nu aktuella kan nämnas ett projekt om det industriella kulturarvet. Ett annat rör de mänskliga rättigheterna och ett tredje tar sikte på uppbyggnaden av ett pedagogiskt centrum som genom upplevelsebaserad pedagogik skall göra arbetet med bl.a. de mänskliga rättigheterna begripligt och konkret för barn och ungdom.
Utskottet anser att det är angeläget att Arbetets museum får möjlighet att fullfölja de här redovisade projekten. Det är därför motiverat att beräkna en ökning av bidraget till Arbetets museum med 1 miljon kronor utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet återkommer till finansieringen härav i betänkande 1994/95:KrU16 under anslaget C 2. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
Utskottets ställningstagande innebär att 16 088 000 kronor skall beräknas under anslagsposten Arbetets museum under förevarande anslag för nästa budgetår. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion Kr285 yrkande 5 i motsvarande del.
I ovan nämnda motion, motion Kr285 (m), föreslås att anslagsposten för Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna skall minskas med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag (yrkande 5 delvis).
Utskottet vill erinra om att stiftelsen har i uppgift att bedriva vård- och konserveringsverksamhet, främst inom områdena papper och metall. Stiftelsen utför uppdrag för statliga institutioner såsom t.ex. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, Riksarkivet och Kungliga biblioteket samt för kommunala institutioner, kyrkliga församlingar och enskilda personer.
Utskottet behandlar i det följande under anslaget Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet regeringens förslag till engångssatsning för en räddningsaktion för bl.a. konservering av föremålssamlingarna. Med anledning av det här aktuella motionsyrkandet vill utskottet redan nu framhålla att behovet av insatser när det gäller vård och konservering av olika föremålssamlingar är mycket stort. Utskottet anser därför att den medelsanvisning som föreslås i propositionen för Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna är väl motiverad. Motionsyrkandet avstyrks således i motsvarande del.
I tre motioner behandlas frågor som rör Rooseum och Skissernas museum.
Yrkandet i motion Kr269 (s) syftar till ett ökat statligt stöd till Rooseum i Malmö i avvaktan på resultatet av Kulturutredningen. I motion Kr254 (m) föreslås ett fastare statligt engagemang -- och därmed ökade medel -- såväl för Rooseum som för Skissernas museum i Lund. I motion Ub711 (fp) föreslås att Skissernas museum skall skiljas från universitetet och bli ett ansvarsmuseum med övergripande ansvar för att dokumentera skapandeprocessen i offentlig konst (yrkande 5).
Utskottet erinrar inledningsvis om de principiella ställningstaganden som utskottet gjorde våren 1987 i museifrågor och som utförligt refererades senast i utskottets betänkande 1994/95:KrU1 (s. 2). Ställningstagandena innebär bl.a. att fem av de centrala museerna, de s.k. ansvarsmuseerna, har ett sammanhållande ansvar för museiväsendets olika delar samt att det i princip "för närvarande" inte bör inrättas fler centrala museer, dvs. statliga museer eller med dem jämställda museer. I den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde som inte i tillräcklig grad uppmärksammats eller helt förbisetts ansågs detta i första hand få ske inom den nuvarande museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade insatser. Enligt utskottets mening borde emellertid det sagda inte få leda till att den statliga museistrukturen helt låses i sin rådande form. Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt i denna fråga.
Utskottet vill vidare framhålla att regeringen har överlämnat Museiutredningens betänkande (SOU 1994:51) Minne och bildning till Kulturutredningen. Betänkandet skall tillsammans med remissyttranden bilda underlag för utredningens fortsatta överväganden. Utskottet är inte berett att föregripa resultatet av Kulturutredningens arbete. Motionsyrkandena bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motion Sk637 (kds) föreslås att förutsättningarna för ett statligt anslag till Kolmårdens djurpark skall utredas (yrkande 2). I motionen görs jämförelser med det statligt stödda Skansen i Stockholm, vilket enligt motionären medför snedvridande konkurrenseffekter för Kolmårdens djurpark. Motionären framhåller även att Nordens ark i Bohuslän erhållit statsbidrag för att rädda och bevara utrotningshotade djurarter. Samma synsätt som gäller Nordens ark borde -- menar motionären -- gälla Kolmårdens djurpark.
Bakgrunden till att Skansen erhåller statsbidrag är följande. Skansen, som är världens äldsta friluftsmuseum, grundades år 1891 av Artur Hazelius. Omkring 150 kulturhistoriska byggnader från olika delar av Sverige, representerande skilda tidsepoker och sociala villkor, finns på Skansen. Skansen är också en festplats för dans, underhållning och firande av årets högtider samt är Stockholms enda djurpark. Fram till år 1963 utgjorde Skansen en del av Stiftelsen Nordiska museet. Till Nordiska museet utgår sedan år 1875 statsbidrag för verksamheten. Stiftelsens ekonomiska ställning utvecklades ogynnsamt i början av 1960-talet, varför Skansen -- efter förslag från Statskontoret -- genom riksdagens beslut år 1963 avskildes från Nordiska museet. En särskild stiftelse bildades, Stiftelsen Skansen, den 1 juli 1963. Staten och Stockholms stad tillsköt stiftelsekapital. Ett skäl som angavs för statsbidraget var att det var synnerligen betydelsefullt att Skansen, som bidragit till att svensk folkkultur och folktradition kunnat bevaras och hållas levande för nya generationer, fick goda förutsättningar för att vidmakthålla och utveckla sin verksamhet (prop. 1963:113 s. 17). Under några decennier erhöll Skansen bidrag från staten och kommunen (fram t.o.m. år 1982) och Stockholms läns landsting (fr.o.m. år 1983). Den 1 januari 1993 övertog staten hela det ekonomiska ansvaret för Skansen.
Stiftelsen Skansen har enligt sina stadgar till ändamål att bedriva en verksamhet som bygger vidare på och utvecklar det nuvarande Skansen genom fortsatta insatser för att levandegöra svensk kultur och natur samt genom att kring ett centrum av kulturminnen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen. Skansen skall verka i nära kulturellt och vetenskapligt samarbete med Stiftelsen Nordiska museet. Skansen skall vårda det kulturhistoriska byggnadsbeståndet. Samarbetet med Nordiska museet skall främst avse
- komplettering samt vetenskaplig bearbetning och belysning av det kulturhistoriska byggnadsbeståndet på Skansen,
- insamling samt vetenskaplig bearbetning och belysning av kulturhistoriska föremål med anknytning till byggnadsbeståndet,
- anordnande av utställningar med kulturhistorisk karaktär och
- undervisnings- och upplysningsverksamhet.
Nordens ark är en stiftelse som vid sin anläggning vid Åby Säteri i Sotenäs kommun bedriver avelsarbete för att söka rädda och bevara utrotningshotade svenska och utländska djurarter. Nordens ark erhöll för budgetåret 1994/95 ett engångsbelopp i statsbidrag över Jordbruksdepartementets huvudtitel (prop. 1993/94:100 bil. 15 s. 14, bet. 1993/94:JoU15, rskr. 1993/94:209).
Norrköpings kommun är ägare till Kolmårdens Djurparks Holding AB som i sin tur äger AB Kolmårdens djurpark. Kommunfullmäktige i Norrköpings kommun beslutade hösten 1993 att förvärva aktierna i holdingbolaget för 17 miljoner kronor. Vidare beslutade fullmäktige bevilja holdingbolaget ett aktieägartillskott om 5 miljoner kronor för 1993, 4 miljoner kronor för 1994, 3 miljoner kronor för 1995 och 1,5 miljoner kronor för 1996. Slutligen beslutade fullmäktige att teckna samtliga aktier i en till kommunen riktad nyemission om 15 miljoner kronor i holdingbolaget per den 1 juni 1994.
Hösten 1994 beslutade kommunfullmäktige att bevilja holdingbolaget ett nytt villkorat aktieägartillskott om 20 miljoner kronor för täckning av 1994 års förlust samt att bevilja bolaget ett amorteringsfritt lån om 90 miljoner kronor. Vidare beslutades att de år 1993 beslutade aktieägartillskotten för år 1995 skulle utökas med ytterligare 4 miljoner kronor och för år 1996 med ytterligare 1,5 miljoner kronor.
Utskottet avstyrkte våren 1994 ett motionsyrkande av innehåll liknande det nu aktuella. Utskottet hänvisade till att den pågående Museiutredningens arbete inte borde föregripas (bet. 1993/94:KrU26 s. 12). Som framgår av ett föregående avsnitt i detta betänkande skall Kulturutredningen i sitt arbete ta ställning till Museiutredningens förslag. I Kulturutredningens uppdrag ingår också att precisera statens ansvar för kulturpolitiken.
Av det anförda framgår att det statliga stödet till Skansen främst motiveras av museets roll som förmedlare av svensk folkkultur och folktradition. Stöd som avser räddande och bevarande av utrotningshotade djurarter utgår över Jordbruksdepartementets huvudtitel.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionsyrkandet inte bör påkalla någon riksdagens åtgärd.
Bidrag till regionala museer (B 7)
Från anslaget utgår statsbidrag till regionalt verksamt museum som regeringen förklarat berättigat till sådant bidrag. Statsbidrag utgår endast till sådant museum som också får bidrag från landstingskommun eller kommun. Statsbidrag utgår i form av grundbidrag. Underlaget för beräkning av statsbidraget är det antal grundbelopp som varje år fastställs för museerna. Antalet grundbelopp för innevarande budgetår är 729. Grundbeloppet har preliminärt beräknats till 202 800 kronor. Statsbidraget utgår med 55 % av grundbeloppet.
Regeringen föreslår ingen ändring av antalet grundbelopp. Medelsanvisningen föreslås uppgå till 121 970 000 kronor under den kommande 18-månadersperioden.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
I en motion, nämligen motion Kr252 (s), behandlas frågan om behovet av åtgärder för att bevara och utveckla Kulturen i Lund. Enligt motionären måste en samverkan ske mellan stat, landsting och kommun för att klara den uppkomna krissituation som råder vid Kulturen.
Utskottet behandlade utförligt en snarlik motion hösten 1994 i sitt betänkande 1994/95:KrU1. Utskottet redovisade då att de akuta ekonomiska problemen för Kulturen kunnat lösas genom att Malmöhus läns landsting, Lunds kommun och Statens kulturråd tillskjutit extra resurser. Vidare anförde utskottet att Kulturrådet i sin anslagsframställning för budgetåret 1995/96 föreslagit att tio nya grundbelopp, motsvarande 1,1 miljoner kronor, skulle tillföras Kulturen. Motionsyrkandet avstyrktes med hänvisning till att regeringens budgetförslag inte borde föregripas.
Den samlade översyn av kulturpolitikens inriktning som pågår inom Kulturutredningen innebär -- som nämnts -- att utredningen skall överväga Museiutredningens förslag. Vidare skall utredningen granska om den nuvarande formen för statsbidrag till regionala kulturinstitutioner är ändamålsenligt utformad. Utskottet anser att Kulturutredningens förslag inte skall föregripas. Utskottet avstyrker därför motionen.
Riksutställningar (B 9)
Stiftelsen Riksutställningar har till uppgift att främja utställnings- och konstbildningsverksamheten genom att förmedla och anordna utställningar, biträda med rådgivning och annan service samt i övrigt utveckla och förnya utställningen som medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.
Riksutställningar skall samarbeta och samråda med statliga och kommunala myndigheter, kulturinstitutioner, organisationer och enskilda som är verksamma inom kulturlivet.
I propositionen föreslås att anslaget till Riksutställningar för nästa budgetår skall uppgå till 51 500 000 kronor.
I två motionsyrkanden behandlas frågor som rör Riksutställningars medelsanvisning och verksamhetsinriktning.
I motion Kr285 (m) föreslås att anslaget till Riksutställningar skall minskas med 15 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag (yrkande 5 delvis).
Motionärerna bakom motion Kr279 (c) understryker vikten av att Riksutställningar minskar antalet egenproduktioner och går in för samproduktioner och mindre produktioner. Likaså framhåller motionärerna att Riksutställningar bör öka sin inriktning mot barn och ungdomar (yrkande 2).
Museiutredningen uttalar i sitt betänkande att Riksutställningar behövs i museisystemet, framför allt som en kompetent och väl fungerande funktion för att förmedla utställningar och kunskap om utställningsmediet (s. 110). Riksutställningar bör emellertid -- menar utredningen -- koncentrera sina resurser på att bistå landets museer med stöd när det gäller att förmedla vandringsutställningar i landet och utomlands (s. 207). Vidare föreslår utredningen att Riksutställningar skall omvandlas budgetmässigt och organisatoriskt så att det blir en efterfrågestyrd organisation (s. 111). Förslagen bereds nu av Kulturutredningen.
Utskottet anser att regeringens förslag till medelstilldelning bör godtas. Motion Kr285 avstyrks således (yrkande 5 delvis).
Då det gäller frågan om verksamhetsinriktningen vid Riksutställningar vill utskottet tillägga följande. Riksutställningar skall -- i enlighet med de villkor som anges i regleringsbrevet för innevarande budgetår -- producera ca 15 utställningar samt ha ca 40 utställningar i distribution. Vidare skall Riksutställningar inrikta minst 30 % av utställningsinsatserna mot utställningar för barn och ungdom. Med hänsyn härtill och till Kulturutredningens uppdrag anser utskottet att det inte är påkallat med någon riksdagens åtgärd med anledning av yrkande 2 i motion Kr279. Motionsyrkandet avstyrks således.
Nämnden för hemslöjdsfrågor (B 10) och Främjande av hemslöjden (B 11)
Nämnden för hemslöjdsfrågor skall enligt sin instruktion ta initiativ till, planera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjd i den mån sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet. Nämnden fördelar statligt stöd till hemslöjdsfrämjande verksamhet.
I propositionen föreslås att den nuvarande anslagsposten 1. Nämnden för hemslöjdsfrågor under anslaget Främjande av hemslöjden i fortsättningen skall föras upp under ett särskilt ramanslag benämnt Nämnden för hemslöjdsfrågor. För nämndens förvaltningskostnader m.m. har regeringen under anslaget beräknat 3 800 000 kronor.
Under anslaget Främjande av hemslöjden beräknas även i fortsättningen medel dels för hemslöjdskonsulenternas verksamhet, dels för Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund. Regeringen föreslår att 21 149 000 kronor skall anvisas under anslaget för nästa budgetår.
I två motioner behandlas frågan om slöjdverksamhet bland barn och ungdomar.
I motion Kr274 (s) föreslås att den verksamhet som pågår med en rikskonsulent i hemslöjd för barn och ungdom skall fortsätta.
Motionärerna bakom motion Kr215 (c) anser att den inspiration som skapats genom Slöjdtåget skall tas till vara. Därför behövs en eller flera projektledare med stora slöjdkunskaper och erfarenhet av arbete bland barn och ungdomar. I motionen föreslås att 1,5 miljoner kronor skall tillföras anslaget Främjande av hemslöjden för att bygga upp slöjdverksamheten bland ungdomar.
Ett av de verksamhetsmål som angetts för Nämnden för hemslöjdsfrågor i 1993 års budgetproposition och i regleringsbrevet för innevarande budgetår är att nämnden särskilt skall prioritera insatser för barn och ungdom, en satsning som syftar till slöjdens överlevnad, tillväxt och föryngring av slöjdarkåren (prop. 1992/93:100 bil. 12 s. 99--100 och regleringsbrev för 1994/95). Bland de projekt för barn och ungdom som nämnden stött märks bl.a. en försöksverksamhet med en rikskonsulent i hemslöjd för barn och ungdom och vandringsutställningen Slöjdtåget.
Sedan maj månad år 1992 pågår således ett projekt i form av en treårig försöksverksamhet med en rikskonsulent i hemslöjd för barn och ungdom. Projektansvarig är August Abrahamsons stiftelse på Nääs i Lerums kommun. Konsulenten är stationerad på Nääs men har hela landet som sitt arbetsfält. I konsulentens arbetsuppgifter ingår bl.a. att anordna handledarutbildning för barnomsorgspersonal samt kurser och fortbildning för landets hemslöjdskonsulenter, framför allt i metodiska och pedagogiska frågor. Målet för projektet är att sprida kunskap speciellt till barn och ungdom om slöjdens och hantverkets betydelse för vårt kulturarv och om naturmaterialen som resurs i dagens samhälle samt att bidra till barns och ungdomars utveckling genom att ge dem förmåga att skapa med händerna. Försöksverksamheten syftar till att pröva om det är möjligt att finna de speciella metoder och kontakter som fordras för att göra hemslöjd attraktivt för barn och ungdom.
Försöksverksamheten finansieras med projektmedel från Nämnden för hemslöjdsfrågor, landstingen i Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län, Länsstyrelsen i Älvsborgs län och Statens kulturråd. Den sammanlagda årliga kostnaden uppgår till knappt 500 000 kronor.
Slöjdtåget är ett samarbetsprojekt mellan Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR), Riksutställningar och SJ. Genom SHR ingår länshemslöjdskonsulenterna, länshemslöjdsföreningarna, riksföreningarna Same Ätnam, Svenska Spetsar och Svensk Hemslöjd samt Handarbetets Vänners skola. I varje län är länshemslöjdskonsulenterna och hemslöjdsföreningarna ansvariga för Slöjdtågets program. Slöjdtåget turnerar i landet från hösten 1994 till hösten 1995 och besöker samtliga län. I första hand vänder sig Slöjdtåget till skolklasser på högstadiet. Ett syfte med Slöjdtåget är att hålla slöjddebatten levande. Slöjdtåget skall skapa intresse hos nya målgrupper och stimulera redan övertygade om att slöjden är nödvändig för människans kreativa förmåga. Ett mål är också att visa slöjdens betydelse i skolan i dag samt att förstärka slöjdens roll i skolan.
Nämnden för hemslöjdsfrågor har bidragit med projektmedel, 100 000 kronor, till Slöjdtåget. Bakom finansieringen av Slöjdtåget står i övrigt främst SHR, Riksutställningar och SJ.
Utskottet anser att det är glädjande att nya målgrupper kunnat nås genom bl.a. de verksamheter som här har redovisats. Enligt utskottets uppfattning har de gjorda satsningarna visat att det går att engagera barn och ungdomar för hemslöjden. Projektet med en rikskonsulent i hemslöjd för barn och ungdom bör därför förlängas så att det får pågå även under nästa budgetår. Konsulenten bör få möjlighet att bl.a. ägna sig åt uppföljning av Slöjdtåget och åt att aktivera hemslöjdsföreningarna i dessas arbete med barn och ungdom. Utskottet har för nämnda ändamål beräknat 750 000 kronor under anslaget Nämnden för hemslöjdsfrågor. Totalt bör under anslaget anvisas 4 550 000 kronor. Utskottets ställningstagande innebär att förslagen i motion Kr274 och motion Kr215 i motsvarande del blir tillgodosedda.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för anslaget Främjande av hemslöjden och avstyrker förslaget i motion Kr215 i motsvarande del.
Inköp av vissa kulturföremål (B 12)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet (B 13)
I propositionen föreslås att 235 miljoner kronor skall ställas till regeringens disposition under nästa budgetår för sysselsättningsinsatser inom kulturområdet. Medlen avser huvudsakligen en engångsinsats för en räddningsaktion för registrering, dokumentation, gallring, konservering och magasinering av föremålssamlingar vid främst de statligt stödda museerna i huvudsak i enlighet med det förslag som Museiutredningen framlagt i sitt betänkande Minne och bildning (SOU 1994:51). I propositionen framhålls att aktionen även bör kunna omfatta andra samlingar, exempelvis arkivalier vid de statligt stödda arkiven eller föremål, uppteckningar och ritningar inom hemslöjdens område. Vidare anförs att medlen även skall kunna användas för andra angelägna sysselsättningsinsatser inom kultur- och kulturmiljöområdet. Regeringen uppger att den årligen kommer att redovisa för riksdagen hur medlen använts. En projektplan för räddningsaktionen skall enligt propositionen upprättas under våren 1995.
Enligt vad utskottet har inhämtat tillsätts i dagarna en särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet som fram till budgetårets slut skall förbereda projektet. Projektgruppen skall i sin tur knyta olika referensgrupper till sig med representanter för olika intressenter i syfte att bl.a. få en så bred förankring som möjligt i planeringsarbetet.
Utskottet erinrar i detta sammanhang i korthet om innebörden i Museiutredningens förslag (s. 98--99).
Utredningen visar i betänkandet att en stor del av samlingarna vid de statligt stödda museerna är i dåligt skick och behöver vårdas, konserveras och registreras. Utredningen har därför föreslagit en nationell räddningsaktion. Fyra omständigheter anges som skäl till utredningens förslag.
1. Det finns i Sverige ett landsomfattande nät av regionala och andra museer som tillsammans med de statliga skulle kunna finna former för ett omfattande samarbete i frågor om vård och konservering.
2. Den närmast revolutionära utvecklingen av informationsteknologin innebär att det är tekniskt möjligt att med helt nya och enklare metoder lösa komplicerade problem att lagra och sprida stora informationsmängder. Avancerad kunskap och information kan snabbt överföras mellan platser långt ifrån varandra, vilket skapar nya förutsättningar för organisation av museernas föremålshantering, bl.a. i form av decentralisering och tillgänglighet.
3. 1990-talet kommer att präglas av brist på goda sysselsättningsmöjligheter. Att rädda det kulturarv som i dag är hotat är enligt utredningen en angelägen och arbetsintensiv uppgift.
4. Förslaget om en nationell räddningsaktion av kulturarvet innebär att museerna ges bättre förutsättningar att ägna sig åt att fullgöra sin bildningsuppgift.
Utskottet vill inledningsvis understryka behovet av en räddningsaktion rörande föremålssamlingarna vid olika kulturinstitutioner. Utskottet anser därför att den i propositionen föreslagna satsningen på ett bevarandeprogram är glädjande. En sådan satsning bör även kunna få betydande konsekvenser för sysselsättningen, då den föreslagna verksamheten torde vara mycket sysselsättningsintensiv.
En rad motioner har väckts som gäller anslagets användning, medelsanvisningens storlek, inrättande av ett särskilt centrum för vård och underhåll av föremål m.m.
Utskottet behandlar först de motioner som rör medelsanvändningen och anslagets storlek.
Två motionsyrkanden behandlar frågan om bevarande av svenska långfilmer. I motion Kr277 (s) föreslås att en viss del av förevarande anslag skall användas för restaurering av svenska långfilmer som producerades under perioden 1953--1979. Därvid bör möjligheten att fördela arbetstillfällen på flera orter i landet beaktas, anser motionärerna. I ett likartat yrkande i motion Kr240 (fp) föreslås att 3 miljoner kronor av anslaget skall användas för restaurering av Sveriges filmskatt (yrkande 14 i motsvarande del).
Det ankommer på Svenska Filminstitutet att bevara filmer och material av kulturhistoriskt intresse. Omkopiering av brandfarlig nitratfilm, producerad före år 1953, görs successivt. Därutöver behöver ca 300 svenska långfilmer i färg, gjorda under den i motionen angivna tidsperioden, restaureras. Ca 100 filmer har bedömts vara i mycket dåligt skick, vilket beror på att råfilmen under denna period var av dålig kvalitet.
Utskottet anser att det är av stort kulturhistoriskt intresse att film som producerats i Sverige kan bevaras. Det bör därför inom anslaget skapas utrymme för åtgärder som avser restaurering av äldre svensk film, i första hand från den angivna tidsperioden. Enligt utskottets uppfattning bör det ankomma på regeringen att göra en samlad bedömning av de behov som finns och att därefter avgöra hur stort belopp som skall avsättas för nämnda ändamål.
Motionärerna bakom motion Kr230 (c) föreslår att -- när det finns en bild av resursåtgången under förevarande anslag -- medlen även skall kunna avse kulturinsatser riktade till barn och ungdomar (yrkande 7).
I likhet med motionärerna anser utskottet att insatser för barn- och ungdomskultur kan ge betydande sysselsättningseffekter. Som redovisats i det föregående anförs i propositionen att medel under förevarande anslag skall kunna användas även för andra angelägna sysselsättningsinsatser inom kultur- och kulturmiljöområdet. Utskottet anser emellertid att det ankommer på regeringen att fatta beslut om fördelningen på olika ändamål av de resurser som anvisas under förevarande anslag.
Yrkanden som främst syftar till att föremålssamlingarna vid länsmuseer och hembygdsmuseer skall beaktas vid fördelningen av resurser under förevarande anslag framställs i tre motioner, nämligen motionerna Kr208 (s), Kr230 (c) yrkande 6 och Kr283 yrkande 2.
Enligt utskottets uppfattning är det självklart att föremålssamlingar inom såväl centrala som regionala och lokala museer bör komma i fråga för den aktuella räddningsinsatsen, liksom föremål från andra typer av kulturinstitutioner såsom t.ex. arkiv. Utskottet förutsätter således att bevarandeinsatserna inte begränsas till de statligt stödda institutionerna.
I motion Kr285 (m) behandlas frågan om utbildning och kvalitet i anslutning till de åtgärder som skall vidtas inom bevarandeprojektets ram (yrkande 2). Motionärerna anser att utbildningen av dem som skall utföra arbetet och arbetets kvalitet bör komma i första hand, medan sysselsättningsaspekten i detta fall bör komma i andra hand. Vidare anser motionärerna att åtgärderna bör spridas över flera år för att bästa resultat av insatserna skall kunna uppnås, en fråga som också tas upp i motionerna Kr230 (yrkande 6) och Kr283 (yrkande 2).
Museiutredningen anför i sitt betänkande att kompetensläget i landet beträffande vård och konservering är avsevärt bättre nu än för tio år sedan, tack vare bl.a. tillkomsten av konservatorsutbildningen vid Göteborgs universitet. Museiutredningen föreslår att Institutionen för konservering vid Riksantikvarieämbetet (RIK) som regelbundet håller kurser i föremålshantering i såväl regionala som kommunala museer skall medverka vid programmets genomförande. Utredningen förutsätter även att de vård- och konserveringsanläggningar som finns i landet, t.ex. i Kiruna (Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna), Falun (Kulturarvet) och Julita, kommer att användas i det nationella bevarandeprogrammet (s. 100--102).
Utskottet accepterar utgångspunkten för regeringens förslag, nämligen att bevarandeinsatserna skall göras av sysselsättningsskäl. För att långsiktigt åstadkomma bästa möjliga kvalitet i programmet torde utbildningsinsatser krävas på olika nivåer. Konservatorer och andra yrkesutbildade personer som involveras i projektet kan -- som Museiutredningen angett -- komma att behöva ägna sig åt att leda och instruera den personal som kommer att behövas. Utskottet utgår från att Museiutredningens i det föregående redovisade överväganden kommer att beaktas av regeringen vid utformningen av programmet. Vidare bör framhållas att utskottet självklart förutsätter att kvalitet skall genomsyra samtliga led av projektet.
Utskottet konstaterar i sammanhanget att en förutsättning för att resultatet av bevarandeprogrammet skall bli bästa möjliga är att riktlinjer och principer för gallring av föremålsbeståndet övervägs. Utskottet hänvisar till Museiutredningens synpunkter och förslag på detta område (s. 99).
Det bör tilläggas att utskottet våren 1983 behandlade ett propositionsförslag rörande begränsning av de statliga museernas samlingar, m.m. (bet. KrU 1982/83:24 s. 68). Utskottet konstaterade att det är viktigt att en bättre balans uppnås mellan bevarandeambitionerna å ena sidan och konserverings- och lokalresurserna å andra sidan. Utskottet utgick bl.a. från att föremålen vid gallring i en statlig museisamling bör kunna överlåtas även på en hembygdsförening eller liknande institution.
När det gäller frågan om bevarandeprojektet kan spridas över flera år vill utskottet framhålla följande. Enligt utskottets åsikt torde det, bl.a. med hänsyn till angelägenheten av att insatserna väl förbereds, bli nödvändigt att använda mer än ett år för att fullfölja projektet. Utskottet anser emellertid att det bör ankomma på regeringen att avgöra hur lång tid som kan behövas för projektet. Utskottet erinrar i sammanhanget om att anslaget föreslås bli reservationsvis betecknat, vilket innebär att -- om reservation uppstår efter budgetåret 1995/96 -- denna får förbrukas under de två därpå följande budgetåren, dvs. budgetåren 1997 och 1998.
Frågan om medelsanvisningens storlek tas upp i motion Kr240 (fp), vari yrkas att 175 miljoner kronor, dvs. ett belopp som är 60 miljoner kronor mindre än det som regeringen föreslagit, skall anvisas under anslaget (yrkande 14 i motsvarande del).
Som Museiutredningen påvisat finns det ett stort behov av insatser när det gäller vård, konservering, registrering m.m. av föremål vid museer och andra kulturinstitutioner. Utskottet anser att det medelsbehov som regeringen beräknat är väl motiverat med tanke på projektets omfattning.
Det anförda innebär att utskottet med anledning av regeringens förslag och motionerna Kr208, Kr230 yrkandena 6 och 7, Kr240 yrkande 14, Kr277, Kr283 yrkande 2 och Kr285 yrkande 2 beslutar föreslå riksdagen att 235 000 000 kronor skall anvisas under förevarande anslag.
I motion Kr253 (s) krävs att de behov av åtgärder som gäller föremålssamlingarna vid Smålands museum särskilt skall beaktas.
Enligt utskottets uppfattning bör det ankomma på regeringen att väga olika behov mot varandra och ta ställning till hur anvisade medel skall fördelas. Motionen avstyrks därför.
Ett centrum för vård, underhåll och magasinering bör inrättas i Karlsborg, anser motionärerna bakom motion Kr212 (s). I Karlsborg finns nämligen, framhåller motionärerna, friställd arbetskraft och outhyrda lokaler, bl.a. byggnaderna på f.d. Västgöta flygflottiljs område.
I Museiutredningens betänkande uttalas bl.a. att vård- och konserveringsprogrammet utgör en omfattande satsning inom arbetsmarknadspolitiken och kommer att ge utbildning och meningsfullt arbete åt många människor över hela landet. Mycket talar för, menar utredningen, att arbetet bör organiseras i ett antal regionala centra, där resurserna samlas till effektiva och rationella enheter (s. 102).
Utskottet delar Museiutredningens uppfattning att olika regioner i landet bör involveras i programmet. Utskottet har inhämtat att det planeringsarbete som nu görs i den i det föregående nämnda projektgruppen även inbegriper lokaliseringsfrågor. Utskottet anser att det bör ankomma på regeringen att avgöra var de olika verksamheterna i projektet skall lokaliseras och i det sammanhanget väga in möjligheten att förlägga någon del av verksamheten till Karlsborg. Utskottet anser inte att motionen påkallar någon riksdagens åtgärd. Motion Kr212 avstyrks således.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisningen till Centrala museer: Myndigheter
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Centrala museer: Myndigheter för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 655 818 000 kr,
2. beträffande medelsanvisningen till Centrala myndigheter: Stiftelser
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Centrala museer: Stiftelser för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 180 068 000 kr,
3. beträffande beräknande av medel till Arbetets museum
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del beslutar att för nämnda ändamål under anslaget vid moment 5 skall beräknas 16 088 000 kr, res. 1 (m) res. 2 (c, fp, kds)
4. beträffande beräknande av medel till Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del beslutar att för nämnda ändamål under anslaget vid moment 5 skall beräknas 9 042 000 kr, res. 3 (m)
5. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del till Bidrag till vissa museer m.m. för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 152 528 000 kr, res. 4 (m) - villk. 1, 3 res. 5 (c, fp, kds) - villk. 2
6. beträffande frågor som rör Rooseum och Skissernas museum
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr254, 1994/95:Kr269 och 1994/95:Ub711 yrkande 5,
7. beträffande förutsättningarna för ett statligt anslag till Kolmårdens djurpark
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk637 yrkande 2,
8. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala museer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till regionala museer för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 121 970 000 kr,
9. beträffande frågan om behovet av åtgärder för att bevara och utveckla Kulturen i Lund
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr252,
10. beträffande medelsanvisningen till Riksutställningar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del till Riksutställningar för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 51 500 000 kr, res. 6 (m)
11. beträffande Riksutställningars verksamhetsinriktning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr279 yrkande 2,
12. beträffande medelsanvisningen till Nämnden för hemslöjdsfrågor
att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt motionerna 1994/95:Kr215 i motsvarande del och 1994/95:Kr274 till Nämnden för hemslöjdsfrågor för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 4 550 000 kr,
13. beträffande medelsanvisningen till Främjande av hemslöjden
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Kr215 i motsvarande del till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 21 149 000 kr,
14. beträffande medelsanvisningen till Inköp av vissa kulturföremål
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 120 000 kr,
15. beträffande medelsanvisningen till Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt motionerna 1994/95:Kr208, 1994/95:Kr230 yrkandena 6 och 7, 1994/95:Kr240 yrkande 14, 1994/95:Kr277, 1994/95:Kr283 yrkande 2 och 1994/95:Kr285 yrkande 2 till Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 235 000 000 kr, res. 7 (fp)
16. beträffande föremålssamlingarna vid Smålands museum
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr253,
17. beträffande ett centrum för vård, underhåll och magasinering i Karlsborg
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr212.
Stockholm den 16 mars 1995
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Marianne Andersson (c), Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Monica Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta Ringman (s), Jan Backman (m), Fanny Rizell (kds), Annika Nilsson (s), Birgitta Wichne (m) och Barbro Johansson (mp).
Reservationer
1. Beräknande av medel till Arbetets museum (mom. 3)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Birgitta Wichne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Vid Arbetets" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till rådande ekonomiska läge är det enligt utskottets uppfattning viktigt att alla sektorer bidrar till saneringen av statsfinanserna. Det är rimligt att de organisationer som står bakom Stiftelsen Arbetets museum tar ett ekonomiskt ansvar för den fortsatta utvecklingen av verksamheten. Utskottet anser därför i likhet med motionärerna att det är motiverat att statsbidraget till Arbetets museum minskas med 2 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionsyrkandet tillstyrks således i motsvarande del (motion Kr285 yrkande 5). Utskottets ställningstagande innebär att 13 088 000 kronor skall beräknas under anslagsposten Arbetets museum för nästa budgetår.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande beräknande av medel till Arbetets museum
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del och med anledning av regeringens förslag beslutar att för nämnda ändamål under anslaget vid mom. 5 skall beräknas 13 088 000 kr,
2. Beräknande av medel till Arbetets museum (mom. 3)
Marianne Andersson (c), Carl-Johan Wilson (fp) och Fanny Rizell (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Vid Arbetets" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är den bidragsnivå som regeringen föreslagit väl avvägd för att Arbetets museum skall kunna klara sitt uppdrag. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag och avstyrker motionen i denna del (motion Kr285 yrkande 5 delvis). Utskottets ställningstagande innebär att 15 088 000 kronor skall beräknas under anslagsposten Arbetets museum under förevarande anslag för nästa budgetår.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande beräknande av medel till Arbetets museum
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del beslutar att för nämnda ändamål under anslaget vid mom. 5 skall beräknas 15 088 000 kr,
3. Beräknande av medel till Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna (mom. 4)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Birgitta Wichne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet behandlar" och slutar med "i motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Utskottet behandlar i det följande under anslaget Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet regeringens förslag till en engångssatsning för en räddningsaktion för bl.a. konservering av föremålssamlingarna. Utskottet förutsätter att verksamheten vid Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna kommer att integreras i den av regeringen planerade bevarandeaktionen. Av den anledningen utgår utskottet från att Föremålsvård i Kiruna kommer att tillföras resurser som är avsevärt större än den besparing som föreslås i den aktuella motionen, motion Kr285 (m) yrkande 5 i motsvarande del. Enligt utskottets uppfattning är det mot den bakgrunden motiverat att -- i enlighet med motionsförslaget -- under förevarande anslag minska medelsberäkningen till Föremålsvården i Kiruna. Det anförda innebär att utskottet anser att 8 042 000 kronor skall beräknas under anslagsposten Föremålsvård i Kiruna för nästa budgetår.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande beräknande av medel till Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del och med anledning av regeringens förslag beslutar att för nämnda ändamål under anslaget vid mom. 5 skall beräknas 8 042 000 kr,
4. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m. (mom. 5)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 3
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Birgitta Wichne (alla m) anser att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del och med anledning av regeringens förslag till Bidrag till vissa museer m.m. för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 148 528 000 kr,
5. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m. (mom. 5)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Marianne Andersson (c), Carl-Johan Wilson (fp) och Fanny Rizell (kds) anser att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del till Bidrag till vissa museer m.m. för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 151 528 000 kr,
6. Medelsanvisningen till Riksutställningar (mom. 10)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Birgitta Wichne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "(yrkande 5 delvis)" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning innebär en mer koncentrerad och efterfrågestyrd verksamhet vid Riksutställningar i enlighet med Museiutredningens förslag att anslaget kan minskas väsentligt. Utskottet anser därför att det är motiverat att -- i enlighet med förslaget i motion Kr285 (yrkande 5 delvis) -- medelstilldelningen minskas med 15 miljoner kronor, vilket innebär att totalt 36 500 000 kronor bör anvisas under förevarande anslag.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande medelsanvisningen till Riksutställningar
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del och med anledning av regeringens förslag till Riksutställningar för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 36 500 000 kr,
7. Medelsanvisningen till Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet (mom. 15)
Carl-Johan Wilson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Som Museiutredningen" och slutar med "förevarande anslag" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med Museiutredningen att det finns ett stort behov av insatser när det gäller vård, konservering, registrering m.m. av föremål vid museer och andra kulturinstitutioner. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att utrymme skapas för insatser även på andra områden, såsom t.ex. inom kulturmiljövården. För att skapa sådant utrymme bör riksdagen under förevarande anslag anvisa ett belopp som är lägre än det av regeringen föreslagna. Beloppet bör i enlighet med vad som föreslås i motion Kr240 (fp) bestämmas till 175 miljoner kronor (yrkande 14).
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande medelsanvisningen till Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt motionerna 1994/95:Kr208, 1994/95:Kr230 yrkandena 6 och 7, 1994/95:Kr240 yrkande 14, 1994/95:Kr277, 1994/95:Kr283 yrkande 2 och 1994/95:Kr285 yrkande 2 till Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 175 000 000 kr,
Särskilda yttranden
1. Förutsättningarna för ett statligt anslag till Kolmårdens djurpark (mom. 7)
Fanny Rizell (kds) anför:
Enligt min uppfattning finns det klara paralleller mellan Kolmårdens djurpark och Skansen. Jag utgår därför från att Kulturutredningen i sitt arbete utreder förutsättningarna för att inordna djurparken i ett statligt stödsystem.
Vidare vill jag liksom motionären bakom motion Sk637 (kds) framhålla att det vid Kolmårdens djurpark sker en målmedveten satsning på forskning i syfte att bevara utrotningshotade djurarter. I och med att Nordens ark erhållit statligt stöd finns det anledning att tillse att Kolmårdens djurpark erhåller motsvarande möjligheter. Jag utgår från att regeringen beaktar detta förhållande i sin kommande forskningsproposition.
2. Riksutställningars verksamhetsinriktning (mom. 11)
Marianne Andersson (c) anför:
I motion Kr279 (c) behandlas Riksutställningars verksamhetsinriktning (yrkande 2). Utskottet avstyrker motionen bl.a. med hänvisning till att Kulturutredningen skall bereda frågor som gäller Riksteaterns framtida verksamhet. Jag anser att det hade varit bättre att redan nu besluta om frågor som rör Riksutställningars egenproduktioner, samproduktioner, verksamhet inriktad på barn och ungdom m.m. Jag accepterar emellertid utskottets ställningstagande.
3. Medelsanvisningen till Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet (mom. 15)
Marianne Andersson (c) anför:
Centerpartiet betonar i motion Kr230 behovet av ökade insatser för barn- och ungdomskultur. Jag förutsätter därför att regeringen beaktar vilka sysselsättningsinsatser för barn och ungdomar som kan göras så snart som kostnaderna för föremålssamlingarna klarlagts.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 2 Motionerna 2 Utskottet 4 Centrala museer: Myndigheter (B 4) 4 Centrala myndigheter: Stiftelser (B 5) 5 Bidrag till vissa museer m.m. (B 6) 5 Bidrag till regionala museer (B 7) 9 Riksutställningar (B 9) 10 Nämnden för hemslöjdsfrågor (B 10) och Främjande av hemslöjden (B 11) 11 Inköp av vissa kulturföremål (B 12) 12 Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet (B 13) 13 Hemställan 17 Reservationer 19 1. Beräknande av medel till Arbetets museum (m) 19 2. Beräknande av medel till Arbetets museum (c, fp, kds) 19 3. Beräknande av medel till Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna (m) 20 4. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m. (m) 20 5. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m. (c, fp, kds) 21 6. Medelsanvisningen till Riksutställningar (m) 21 7. Medelsanvisningen till Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet (fp) 21 Särskilda yttranden 22 1. Förutsättningarna för ett statligt anslag till Kolmårdens djurpark (kds) 22 2. Riksutställningars verksamhetsinriktning (c) 22 3. Medelsanvisningen till Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet (c)23