Museer och utställningar

Betänkande 2002/03:KRU3

1, Förslag, Genomförd
2, Beredning, Genomförd
3, Debatt, Genomförd
4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat: 6 mars 2003

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

DOC

Museer och utställningar(doc, 160 KB)

PDF

Bilaga: bet_200203_kru_3(pdf, 401 KB)

Webbsida

Visa hela dokumentet för Betänkande 2002/03:3 Museer och utställningar

Beslut

Motioner om museer och utställningar (KrU3)

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om museer och utställningar.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 32

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2003-01-21
Justering: 2003-02-06
Trycklov till Gotab och webb: 2003-02-25
Trycklov: 2003-02-25

Reservationer: 15
Betänkande 2002/03:KRU3

Alla beredningar i utskottet

2003-01-21

Motioner om museer och utställningar (KrU3)

Kulturutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2002 om museer och utställningar.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2003-03-05

Debatt om förslag 2002/03:KRU3

Webb-tv: Museer och utställningar

Dokument från debatten

2003-03-05Protokoll 2002/03:66

Protokoll från debatten

Anna Lindgren (M)

Anf. 267 Anna Lindgren (M)

Fru talman! Inledningsvis yrkar jag bifall till re- servationerna nr 1 och 11. Museerna hör till de viktigaste förvaltarna av det gemensamma arvet. Sektorn präglas av en bred folk- lig uppslutning. Många frivilliga krafter ägnar sig åt exempelvis hembygdsföreningar, som tidigare nämnts, men också åt ett antal specialmuseer av olika slag. Det kan noteras att den vedertagna definitionen av "museum" utestänger merparten av dessa från att delta till exempel i gemensamma marknadsförings- projekt. Deras framtid är många gånger osäker. En möjlighet för dem som gör en arbetsinsats för kulturarvet är att få göra avdrag för sina kostnader, på samma sätt som till exempel idrottsengagerade. Detta skulle på sikt kunna innebära att det fungerar som ett verkningsfullt kulturstöd. Nya museer som i dag inte kan räkna med bidrag från stat eller kommun kan på så sätt få hjälp med att utveckla sin verksamhet. Den statliga museisektorn behöver få en tydligare struktur. Myndighetsfunktionerna kan samordnas, samtidigt som den utåtriktade verksamheten präglas av decentralisering och fördelat ansvar. Behovet av stödfunktioner, såsom administration och lönehan- tering men också magasinering och konservering, kan lösas på olika sätt - kanske också genom upphand- ling. Gemensamma magasin skulle kunna erbjuda rationella förvaringsmöjligheter för känsliga föremål. Jag vill här gärna peka på ett mycket bra exempel i Östergötland. I dagarna har nämligen Länsmuseet i Linköping fått klartecken från Boverket om ett bidrag på 4 miljoner kronor. Därmed finns det en grundplåt till det "skådemagasin" som man länge arbetat för. Det är ett samprojekt för flera av länets museer. Förutom Länsmuseet finns Flygvapenmuseum, Konstmuseet i Norrköping, Norrköpings stadsmuse- um, Friluftsmuseet i Gamla Linköping med i projek- tet. Det intressanta i sammanhanget är att "skådemagasinet" kommer att lokaliseras till Box- holm, en liten kommun i södra Östergötland, ett om- råde som kan få del av EU:s strukturfonder. Därmed sprids museets samlingar och görs genom sin utform- ning tillgängliga för fler människor. Samverkan har kunnat ske mellan olika institutioner. Begreppet nationella uppdrag behöver kanske ut- ökas till museiområdet. De nuvarande ansvarsmuse- erna bör ersättas med en ordning där olika museer, oberoende av huvudman, tilldelas väldefinierade nationella ansvarsuppdrag och där den statliga finan- sieringen regleras i fleråriga avtal. Stor flexibilitet måste finns när detta system utvecklas. Det kan gälla ansvar för allt från samordningen av en hel musei- sektor till att vårda och visa enskilda föremål av stort nationellt värde. En liknande metod bör kunna an- vändas när det gäller det regionala och lokala ansva- ret. Alltså mera flexibilitet. Det är enligt vår mening också viktigt att museer- na inte ges nya uppgifter och ansvar utan att stats- makten samtidigt tillförsäkrar museerna extra pengar för att täcka de tillkommande utgifterna. Ett exempel på vad vi avser är de ny kraven på ökat brand- och inbrottsskydd som har lagts på landets statliga museer utan att dessa har fått extra medel för att klara den viktiga uppgiften. Frågan om hyressättningen av ändamålsfastighe- ter måste också få en ordentlig lösning så att de be- rörda institutionerna får större möjligheter att påverka kostnaderna för lokalerna. Fru talman! År 2003 är ett märkesår då Sverige och Östergötland spelar huvudroll. Vi har redan hört det omnämnas. Jag tänker nämligen på firandet av ett av Europas fyra skyddshelgon, Heliga Birgitta. Det är en enastående händelse som sätter Sverige i centrum för kristenheten i Europa. Jag har själv som kom- munpolitiker i Linköping, kulturpolitiker, kunnat följa planeringen inför det här stora arrangemanget, som faktiskt pågått i flera år. För några år sedan lånades Linköpingsskatten från Historiska museet i samband med att Slotts- och domkyrkomuseet i Linköping invigdes. Slotts- och domkyrkomuseet i Linköping har inför Birgittajubile- et ånyo gjort en framställning till Historiska museet att få låna Linköpingsskatten. Det skulle vara ett enastående tillfälle för att visa de unika föremålen på deras ursprungsplats. Vi vet att en stor internationell publik kommer till Östergötland. Emellertid har Hi- storiska museet inte gått med på att låna ut skatten och har avslagit framställningen. Jag tror inte att det har undgått någon vilka turer som varit i de diskus- sioner som har förts. Jag ska bespara kammarens ledamöter de här turerna, men jag skulle vilja vädja till kulturminister Marita Ulvskog att välvilligt be- handla det överklagande av Historiska museets beslut som landshövding Björn Eriksson har lämnat in till regeringen. Björn Eriksson har alla länets invånare bakom sig i detta överklagande. Det finns alltså ett starkt lokalt engagemang för denna fråga i Östergöt- land. Man kan helt enkelt inte förstå den hållning som museet har tagit i denna fråga. Vad jag förstår av saker som jag läst om detta är det mycket prestige. Det kan man bara beklaga när det gäller en så viktig sak för hela Sverige. Det är viktigt att skatten kom- mer tillbaka till Östergötland, i alla fall för en begrän- sad tid. Vi ställer inte kravet att den ska förläggas till Linköping för alltid. Vi vill låna den ytterligare en gång för att ha den i detta unika sammanhang. Kulturministern har mycket klart uttalat att muse- erna ska vara välvilliga vid denna typ av utlåning. Det är min förhoppning att Marita Ulvskog ska lyssna på östgötarnas vädjan. Jag vill också ta upp frågan om Flygvapenmuse- um i Linköping och dess behov av bättre och utökade lokaler. Det finns inte särskilt många nationella mu- seer utanför Stockholm. Det är egentligen bara tre: Sjöhistoriska museet i Karlskrona, Arbetets museum i Norrköping och Flygvapenmuseum i Linköping. Flygvapenmuseum finns på en plats där det svenska flygets vagga stod, nämligen på Malmen i Linköping. Det är stora samlingar, och det stöds av många ideella krafter. Jag kan säga att det är lite speciellt med flyget. SAAB har sin biltillverkning i Linköping. Det har gjort att många av dem som genom åren har arbetat på SAAB och som bor kvar i sin hemstad har varit engagerade i att renovera och se till att många av flygplanen går att flyga. Det kräver tidsödande arbete och hade egentligen aldrig kunnat utföras utan alla de ideella krafterna. Det är en unik samling, både flyg- plan och andra saker som hör ihop med Sveriges flyghistoria. En del av problemen kan lösas i och med "skådemagasinet", som jag talade om, en integrering av flera museer som ska vara nere i Boxholm. Men lokalerna behöver ändå utvidgas. Därför vill vi moderater ansluta oss till Folkparti- ets särskilda yttrande över Linnea Darells motion i frågan. Vi hoppas att det ska bli en positiv utveckling. Vi ansluter också till Kristdemokraternas yttrande över kravet på att Vasamuseet får möjligheter att åtgärda de problem som finns med konserveringen av det världsunika fartyget och statens skyldighet att anslå pengar för att åtgärda detta. Det står beskrivet ganska väl i betänkandet, men det finns inga tidspla- ner. Såvitt jag förstår hänger det på håret. Det är vik- tigt att de sex olika åtgärder som föreslås verkligen kommer i gång. Vi ansluter oss till kd:s yttrande. Fru talman! Sveriges museer har uppgift att sam- la, vårda, visa föremål och bedriva forskning på hög nivå. Det statliga engagemanget är viktigt för att kunskapen om vårt kulturarv förs vidare och fördju- pas till gagn för kommande generationer. De statliga pengarna, där vi har möjlighet att påverka här i riks- dagen, i kombination med det folkliga engagemanget runtom i Sverige kan göra att museiverksamheten kan utvecklas ytterligare.

Cecilia Wikström (Fp)

Anf. 268 Cecilia Wikström (Fp)

Fru talman! Det är glädjande att museerna och de- ras villkor åter diskuteras. I en tid då kulturpolitik försummas, i en tid då det ofta är helt andra värden än de kulturpolitiska som intar fokus i debatten och då vi alldeles för ofta måste konstatera att kulturpolitik verkligen är ett försummat politikområde är det vik- tigt att den här debatten förs här i kammaren i dag, i kväll, även som det nu sker vid en tidpunkt av dygnet då skärpan hos oss ledamöter kanske inte är alldeles på topp. Den kanske största kulturpolitiska reformen står för dörren. Nästa år, 2004, kommer man, om reger- ingen och kulturministern får som de vill, att genom- föra reformen om fri entré till ett stort antal statliga museer. Det rör sig om bortom ett tjugotal museer. Det genomförs nästa år, men den kommer att få så stora konsekvenser att jag redan nu vill ta tillfället i akt att tala om den. Kulturministern lever i föreställningen att refor- men om fri entré kommer att vara enbart gynnsam för museisektorn. Själv ställer jag mig frågande till om reformen kommer att få de positiva konsekvenser som ministern tycks tro. Jag instämmer i de kulturpolitiska tillgänglig- hetsmålen, och jag delar till fullo synen på museernas samhälls- och bildningsansvar. För mig som liberal är det också helt naturligt att värna barns och ungdomars möjligheter att ta del av museernas skatter. Därför vill jag varmt tillstyrka fri entré för barn och ungdomar upp till 18 år, något som vissa museer, som till exempel Nordiska museet, redan har infört. Detta skulle tveklöst vara mycket mer positivt. Men att generellt avskaffa avgifterna är inte det bästa sättet att gynna museerna och deras fantastiska diversifierade och livaktiga verksamhet. Att avskaffa avgifterna på de statliga museerna innebär samtidigt att man verkligen motarbetar de många museer som finns ute i landet. Varför ska stockholmare och alla de tusentals, tiotusentals eller kanske hundratusentals turister som besöker huvud- staden inte kunna betala för sig, om de kan betala för sig ute i landet? Reformen blir en Stockholmsreform, någonting som man allvarligt måste beakta nu och inför dess genomförande. De museer som inte omfattas av reformen räknar med ett kraftigt inkomstbortfall om och när reformen genomförs. Otvivelaktigt kommer betalningsviljan att sjunka hos publiken, och detta drabbar givetvis läns- museerna på ett alldeles genomgripande och allvarligt sätt. Varför ska en uppsalabo som jag med två barn och en man betala ganska mycket pengar för att be- söka Historiskt center i Uppsala om vi kan ta bilen eller tåget för en timmes resa till Stockholm och be- söka många museer alldeles gratis? Självfallet kom- mer länsmuseerna att lida stor skada av etta. Jag menar också att en avgift ökar respekten hos besökaren för verksamheten. Varför ska det vara gratis att gå på Nationalmuseum men avgiftsbelagt att lyssna till en konsert i Konserthuset eller till en opera på Kungliga teatern? Även dessa institutioner är som bekant beroende av statsbidrag. På departementet uppger man att finansiering ska ske genom kompensation baserad på entréavgifter från tidigare år. Det ska täcka ökade kostnader för reception, ombyggnad, bevakning och städning med anledning av den ökade publiktillströmningen. Fru talman! Nej, då är det bättre att avgifterna för de vuxna behålls och att man i stället satsar de medel som finns avsatta - över 90 miljoner kronor - på att stärka museernas interna, inre arbete. Jag tänker då särskilt på behovet att vårda, förvara och sprida kun- skap om kulturarvet, som flera talare redan har varit inne på. Det är nämligen så att det finns i dag stora samlingar på fler museer som är otillräckligt registre- rade eller som förvaras på ett otillfredsställande sätt. Dessa grundläggande behov borde ju tillgodoses först innan man genomför denna reform. Det är bra att projektet med kulturarvs-IT nu har blivit permanentat, men det är inte bra att det inte är finansierat fullt ut. När man förhandlar fram löner för den personalkategori som jobbar med kulturarvs-IT och kommer över det tak som fastställs av AMS får museerna själva stå för den överstigande kostnaden. Man kunde faktiskt använde en del av medlen för detta. Jag vill erinra om att Folkpartiet i sin budgetre- servation i höstas hade avsatt medel för detta. Jag är djupt oroad över hur framtiden kommer att gestalta sig och vill här lyfta fram att vi tillsammans med Centern vill få till stånd en översyn av länsmu- seernas ekonomiska läge och situation. Framför oss alla ligger en stor utmaning och ett stort spännande arbete för att värna om våra museer och stötta deras verksamhet på bästa sätt i dialog med deras företräda- re för allmänhetens bästa. Men jag vill göra en sak till gällande: Det är vi som är företrädare för vårt lands befolkning som ska gå i frontlinjen när det gäller att lyfta fram det fina arbete som görs vid våra olika museer. Det gör vi bäst genom att besöka museerna och tala med dem som jobbar där som bäst kan redogöra för behoven. Om museerna själva får bestämma kommer inte den aviserade reformen att genomföras. Det är inte många som vill ha den såsom den ser ut nu. Min önskan är att varje museum ska ges möjlighet och utrymme att skapa sin egen vision, sitt innehåll och sin metod att finna sina former för att bäst möta just sina egna besökare. Drivkraften som jag har funnit hos dem som arbetar vid museerna och hos deras företrädare är deras hängivenhet och kärlek till verksamheten. Detta borde också prägla de politiska beslut som rör kulturens område, hängivenhet och kärlek till museerna och till det som de står för. Fru talman! Med detta inlägg yrkar jag bifall till Folkpartiets alla reservationer, men jag vill särskilt yrka bifall till reservationerna nr 2, 6 och 9. Tack för ordet.

Gunilla Tjernberg (Kd)

Anf. 269 Gunilla Tjernberg (Kd)

Fru talman! Jag kommer i mitt anförande att ta upp några av de tankegångar som ligger bakom Kristdemokraternas reservationer i det betänkande angående museer och utställningar som vi nu har att behandla. Med anledning av att Anna Lindgren räknade upp de nationella museerna vill jag lägga till Bildmuseet i Umeå. Det är också ett nationellt museum. Inledningsvis vill vi kristdemokrater inom områ- det Bild och form återigen - vi gjorde det även under förra mandatperioden - lyfta fram behovet av sprid- ning av samtidskonsten och därmed också behovet av konstpedagoger. Det finns en utredning, Samtidskonst i hela landet, som beskriver att spridningen är god trots att en stat- ligt stödd infrastruktur för bild- och formområdet i stort sett saknas. Men problemet är att många av de initiativ som tas endast är av temporär art. Det lång- siktiga kulturarbete som vi kristdemokrater efterlyser på område efter område lyser med sin frånvaro, också inom bild- och formområdet. I detta arbete behövs det bland annat konstpedagoger. En förutsättning för att samtidskonst ska kunna visas, förstås och diskuteras är att utställningsarran- görer har tillgång till konstpedagoger. Riksutställ- ningar har sagt att man är beredd att ta ansvar för en utbildning kring detta. I tidigare sammanhang när den här frågan har ak- tualiserats av oss kristdemokrater här i riksdagen har regeringen och utskottet hänvisat till en utredning som avslutades 2001 och som skulle ligga till grund för en kommande rapport. Men någon rapport har ännu inte kommit. Vi skriver nu 2003, och under tiden har Kulturrådet som har insett behovet av fort- bildning i konstpedagogik gjort tillfälliga engångs- satsningar. Därför upprepar vi kristdemokrater i re- servation nr 5 att det finns behov av en åtgärdsplan för en konstpedagogisk satsning. Fru talman! För ett par år sedan redovisade muse- erna hur kvinnofrågorna behandlades i verksamhet och kunskapsuppbyggnad. Rapporterna visar att det finns ytterligare behov av utvecklingsarbete inom området. Kontakterna mellan forskarsamhället och museerna måste stärkas. Nu finns det en arbetsgrupp som arbetar med detta och som har till uppgift att ta fram förslag om hur man ska få en större genomslagskraft för genusper- spektivet. Vi tycker att arbetsgruppen också bör få till uppgift att titta på om det krävs särskilda kvinnomu- seer eller om det finns alternativa lösningar och för- slag om hur man kan belysa genusperspektivet. Vi vill i detta sammanhang också särskilt lyfta fram Museum Anna Nordlander i Skellefteå där det finns stor kunskap på området. Fru talman! Skogen och den svenska skogens hi- storia är värd mycket mer uppmärksamhet än vad den får i dag. Den svenska skogens historia är också hi- storien om Sveriges ekonomi, om Sveriges handel, om vår exportindustri och om den framväxande in- dustrialiseringen. Runtom i landet i dag finns det lokala och regio- nala skogsmuseer. Ett sådant regionalt museum finns till exempel i Lycksele i södra Lappland, men det finns sådana museer på ytterligare ett par platser. De här museerna är väl värda ett besök. De har samlingar som skapats och hålls vid liv av lokala entusiaster på ideell bas eller med privata små resur- ser. Dessa resurser ska självklart tas till vara. Skogens historia skulle behöva bevaras i ett mer heltäckande skogshistoriskt museum. Våra grannlän- der har insett detta. Deras nationella skogsmuseer är enligt uppgift mycket välbesökta. Vi kristdemokrater vill att en utredning ska tillsättas som ska se över förutsättningarna för att skapa ett nationellt skogsmu- seum samt föreslå en placering av detsamma. Fru talman! Utskottsbetänkandet tar upp situatio- nen på Naturhistoriska riksmuseet med anledning av Kristdemokraternas begäran om en långsiktig lösning på museets magasinproblem. Frågan är inte på något sätt ny för utskottet och riksdagen. Den har tidigare behandlats i samband med budgeten för år 2002. Det resulterade i ett tillkännagivande om behovet av att en översyn kom till stånd i syfte att de lokalmässiga förutsättningarna skulle bli sådana att samlingarna kunde bevaras på ett tillfredsställande sätt. Kulturmi- nistern har också under slutet av förra mandatperio- den informerat utskottet och riksdagen i denna fråga. Allt detta belyses i betänkandet på ett utförligt sätt. Fru talman! Naturhistoriska riksmuseets samling- ar, omfattar i dag cirka 9 miljoner djur, växter och mineral. Utskottet har haft möjlighet att besöka mu- seet för bara ett par veckor sedan, och fick då ta del av det arbete och en del av de samlingar som man har vid Naturhistoriska riksmuseet. Nya magasin måste till både för samlingarnas sä- kerhet och för att öka tillgängligheten för forskare. Det finns en utredning och ett förslag om ett bergrum i anslutning till museet, framtaget av Statens fastig- hetsverk i samarbete och samråd med Naturhistoriska riksmuseet, som på ett mycket bra sätt skulle lösa problemen. Dessvärre fanns inte något förslag till en långsiktig lösning i samband med höstens budgetpro- position, och läget är nu akut. Med anledning av att utskottet gjorde studiebesö- ket på Naturhistoriska riksmuseet var min förhopp- ning att vi skulle kunna enas om det allvarliga läge som i dag råder. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att regeringen och utskottsmajoriteten tycks vara beredda att riskera ett betydande kulturarv och dess- utom tycks fullständigt ignorera utskottets tidigare begäran om en lösning. Utskottstexten behandlar frågan utförligt, dock inte i den takt och med den kraft som vi kristdemokrater hade önskat. Vi vill att regeringen snarast ska återkomma med ett konkret förslag till en långsiktig lösning för Naturhistoriska riksmuseet. Fru talman! Jag ska också säga en del om natio- nalklenoden regalskeppet Vasa. Regalskeppet Vasa håller på att frätas sönder av svavelsyra. Skadorna upptäcktes för ett par år sedan, då som vita saltfläck- ar, och stora delar av undersökta ytor är angripna av svavelsyra som fräter på träet. Ett stort forskningsprojekt har inletts tillsammans med Stockholms och Uppsala universitet för att för- söka hitta en lösning för hur regalskeppet Vasa ska kunna räddas. I dagsläget saknas ekonomiska resurser till detta projekt som är avgörande för skeppets fram- tid. Det är naturligtvis helt omöjligt att överblicka konsekvenserna om detta världsunika skepp i framti- den inte längre skulle finnas för beskådande i Stock- holm. Vasamuseet är det mest besökta museet i Skandi- navien, fru talman. Regeringen är mycket medveten om den problematiska situationen. Trots detta nämn- des inte ett enda ord om detta i budgetpropositionen i höstas. Det här anser vi kristdemokrater vara helt oacceptabelt. Utskottsmajoriteten vill vänta med information om hur regeringen tänker i denna fråga. Vi kristde- mokrater menar att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med information om vilka insatser och planer man har för att rädda detta unika kulturarv. Avslutningsvis, fru talman, vill jag påminna om att vi kristdemokrater i budgeten för år 2003 anslagit 5 miljoner kronor utöver riksdagsmajoritetens anslag till länsmuseerna. Jag står självfallet bakom samtliga reservationer från Kristdemokraterna, men vill för tids vinning nöja mig med att yrka bifall till reservation 10, punkt 12.

Peter Pedersen (V)

Anf. 270 Peter Pedersen (V)

Fru talman! I ett särskilt yttrande i detta betän- kande konstaterar vi i Vänsterpartiet att kulturutskot- tet varje år frenetiskt avstyrker samtliga motionsyr- kanden om statligt bidrag till museer som tidigare inte fått sådant stöd eller statligt bidrag till helt nya muse- er. Kulturutskottet hänvisar i år som alla andra år som jag har suttit i riksdagen till principiella ställ- ningstaganden i frågan, bland annat att det för närva- rande i princip inte bör inrättas flera centrala museer. Dessa principer har för övrigt gällt sedan 1987. Mycket har ju hänt sedan dess, och det står fortfaran- de att för närvarande ska vi inte inrätta några nya museer. Dessa principer riskerar uppenbart att leda till, som vi också har påtalat i tidigare års reservatio- ner, att redan befintliga museer och traditionella sam- lingsområden gynnas, medan nya samlingsområden av nationellt intresse konsekvent missgynnas. En sådan konserverande funktion, som alltid gynnar det befintliga och traditionella, är inte till gagn vare sig för utvecklingen inom museiverksamheten eller för en kunskapstörstande allmänhet. Vi vänsterpartister menar självfallet att det är mycket viktigt att befintliga centrala museer ges möj- lighet att utvecklas. Men det är också av stor vikt att nya centrala museer och nya samlingsområden tillåts växa fram. Vi har därför framhållit att konsekvenser- na av de principiella ställningstagandena borde utre- das. Dessa principer leder i föreliggande betänkande, liksom i tidigare års betänkanden på museiområdet, till att samtliga förslag om nya centrala museer, till exempel om ett riksidrottsmuseum och ett nationellt skogsmuseum med mera, enkelt avfärdas. De avfär- das inte med sakargument att dessa samlingsområden inte har den betydelsen att de behöver ha nationell status, utan man hänvisar helt enkelt till principer från 1987. Jag vill påstå att det bör göras en översyn och att vi noggrant bör fundera på konsekvenserna av det gamla ställningstagandet. Fru talman! Jag ska begränsa mitt anförande. Även om jag är en kvällsmänniska ska jag inte uppe- hålla mig för länge vid de här frågorna, utan jag ska försöka lyfta fram det som vi har reserverat oss kring i det här betänkandet. Det handlar om Nobelmuseum här i Stockholm, som det har fattas beslut om ska finansieras med bland annat statliga pengar. Det är ingen tillfällighet att orsaken till att det varit möjligt var att det var ett regeringsförslag om att vi skulle stödja en finansiering med statliga pengar. Det kom alltså inte som ett förslag här i riksdagen, utan reger- ingen tyckte att det kunde vara ett lämpligt museum att stödja. Alfred Nobels namn och Alfred Nobel som person har ju världsrykte som en av de mest kända svenskar- na, inte minst genom de olika Nobelpris som delas ut årligen. Karlskoga är en ort som har en mycket tydlig koppling till Alfred Nobel. I Björkborn, där Alfred Nobel bodde under en del av sitt liv, finns till exem- pel sedan 1978 en museiverksamhet med inriktning på Alfred Nobels liv och gärning. Det stora intresset för Alfred Nobel, både vad gäller hans person och hans gärning, borde självfallet ge större möjlighet att komma även Karlskoga som ort till del. Denna ort har drabbats mycket hårt av omställningen av det svenska försvaret och av den omstrukturering som har skett av svensk försvarsindustri. Olika ministrar har på besök i Karlskoga utlovat nya jobb och verksamheter för att orten ska klara av den tuffa omställningen. En del har faktiskt hänt på senare tid, men mycket återstår att göra för att klara det här på ett bra sätt. Riksdagen har för år 2003 anvisat 10 miljoner kronor till Nobelmuseet i Stockholm, och regeringen anför i budgetpropositionen att avsikten är att medel ska avsättas till denna verksamhet även i fortsättning- en. Vi har inte motsatt oss en sådan satsning. Men med tanke på att de flesta - här vill jag för protokol- lets skull säga att det ska stå "de flesta", inte "fasta" som det står i reservation 12 - centrala museer redan finns i huvudstaden, så borde möjligheten till samar- bete mellan dessa museer och museer på andra orter tas till vara på ett bättre sätt än i dag, åtminstone vad gäller Nobelmuseerna. I reservation 12 anser vi att riksdagen därför bör begära att regeringen i samarbete med Nobelstiftelsen ska försöka öka samarbetet mellan Nobelmuseum i Stockholm och Nobelmuseet i Karlskoga. Det kan ske på ett sätt som gynnar båda museerna och båda orterna vad gäller utställningarnas perma- nenta samlingar och så vidare. Det framgår till exem- pel att en permanent utställning om Nobels litteratur- pristagare borde vara av stort intresse för besöksnär- ingen i Karlskoga. För att få bort den där direkta kopplingen mellan Alfred Nobel, vapenindustri, krut och så vidare kan man ha den andra, mer fredliga infallsvinkeln och lämpligtvis förlägga det här till Karlskoga. Fru talman! I majoritetstexten konstateras att No- belstiftelsen redan är en av de fyra stiftelsebildarna till Nobelmuseet i Karlskoga, att Nobelstiftelsen är med och finansierar detta museum och att en viss samverkan mellan museerna finns. Detta är förvisso sant, men frågan är vem som får ta huvudansvaret för att verksamheten ska utvecklas och finansieras i Karl- skoga. Som boende en mil därifrån kan jag konstatera genom att läsa lokalpressen att det uppenbart är på det sättet att det är Karlskoga kommun som får ta det största ansvaret. Nyligen kunde man läsa att Karlsko- ga kommun skulle tvingas köpa upp Björkborns herr- gård för att säkra verksamheten i huset. Utskottsmajoriteten konstaterar också att de två museerna har olika inriktningar. Den ena, den i Karl- skoga, riktar in sig på Alfred Nobel som person och den andra, i Stockholm, på nobelprisen och så vidare. Det är alltså inte konkurrerande utan kompletterande museer, men båda har en tydlig koppling till Alfred Nobel. Utskottsmajoriteten menar också att det inte är en fråga för riksdagen att gå in och styra vilket samar- bete museerna ska ha eller vilken museiverksamhet som ska bedrivas på de två museerna. Det har vi aldrig krävt heller, men vi finner den här finkänslig- heten något märklig. Om vi kan anvisa tio miljoner kronor årligen i anslag till Nobelmuseet i Stockholm men däremot inga pengar till Nobelmuseet i Karlsko- ga så är det inte speciellt kontroversiellt att i detta sammanhang påpeka att ett utvecklat samarbete mel- lan Nobelmuseet i Karlskoga, där Nobelstiftelsen finns med som en part, och Nobelmuseet i Stockholm är en önskvärd åtgärd. Jag yrkar därför för Vänsterpartiets räkning bifall till reservation 12. Jag ska också kortfattat svara lite grann på Cecilia Wikströms anförande från Folkpartiets sida. En stor del av det anförandet handlade om förslaget att införa fritt inträde på de centrala museerna. Jag kan inte hitta något om det i det här betänkandet. Sedan avlutade Cecilia Wikström sitt anförande med att yrka bilfall till tre reservationer, tror jag att det var, som hon knappast hade berört över huvud taget i sitt anförande. Bland annat handlade det om utredning om en lokalisering av ett riksidrottsmuse- um. Det tycker jag att det skulle vara intressant att ha en diskussion om, men det var ingenting som Cecilia Wikström tog fram i sitt anförande. En annan sak som har kommit fram, från Gunilla Tjernberg i Kristdemokraterna, är att man inte är nöjda med det som står om Naturhistoriska museet eller om Vasamuseet i betänkandet. Man kan alltid ha synpunkter på om det står tillräckligt tydligt. Vi från Vänsterpartiets sida delar förstås, liksom hela utskot- tet vad jag förstår, oron för de problem som finns på de här två museerna. Vi har vårt sätt att uttrycka oss här i riksdagen. Vi skriver till exempel på sidan 17 i betänkandet, det gäller då Naturhistoriska museet, att utskottet utgår från att regeringen återkommer till riksdagen senast i budgetpropositionen för 2004 och redovisar hur ma- gasinsproblemen ska lösas samt tar ställning till hur frågan ska drivas vidare. På riksdagsspråk är det väldigt tydliga besked till regeringen om att vi för- väntar oss att man anslår pengar och kommer med konkreta förslag till åtgärder för hur de här problemen ska lösas. Jag kan inte se någon otydlighet i det bud- skapet. I princip uttrycker sig utskottet på samma sätt vad gäller Vasamuseet. Jag kan inte se att vare sig den socialdemokratiska majoriteten i utskottet eller den socialdemokratiska regeringen skulle kunna strunta i de här problemen. Jag kan inte heller se, med de kontakter som jag har haft, att det finns något intresse från socialdemokratin eller något annat parti i kultur- utskottet att strunta i de här viktiga frågorna. Det är en självklarhet. Vad det handlar om är vilken åtgärd som ska vidtas så att vi får en långsiktigt hållbar lös- ning. Eftersom jag ogillar att få stryk lyfter jag inte frå- gan om ett fotbollsmuseum och en fotbollsakademi på en speciell ort som förknippas med fotboll, fru talman.

Cecilia Wikström (Fp)

Anf. 271 Cecilia Wikström (Fp)

Fru talman! En betydligt mer namnkunnig person än jag har en gång sagt "härtill är jag nödd och tvungen". Det gör jag också här i kammaren nu - härtill är jag nödd och tvungen. Det har blivit fel. Jag yrkade bifall till reservatio- nerna 2 och 6, men eftersom vi har varit på benen i 15 timmar nu i denna kammare och i detta hus är, som jag sade inledningsvis i mitt anförande, skärpan inte helt på topp. En sexa och en nia kan vara ganska lika. Jag tar tillbaka om jag har uttryckt mig felaktigt. Jag har inte yrkat bifall till reservation 9 utan till reserva- tionerna 2 och 6.

Peter Pedersen (V)

Anf. 272 Peter Pedersen (V)

Fru talman! Jag har inga kommentarer. Jag har full förståelse för att det kan bli fel. Som den ödmju- ka person jag är tackar jag för den kompletterande upplysningen.

Lars-Ivar Ericson (C)

Anf. 273 Lars-Ivar Ericson (C)

Fru talman! Till en början vill jag yrka bifall till reservationerna 3, 6 och 7. Givetvis står vi även bak- om de andra reservationerna som vi har avgett. Med tanke på den sena timmen hoppar jag över inledningsfraserna och går direkt på länsmuseernas situation. Vi tror inom Centerpartiet att dessa museer är oerhört viktiga för regionernas kulturarv och histo- ria och att de ytterligare kan utveckla sin verksamhet. Därför är det viktigt att man ser över deras ekono- miska problem genom en utredning. Från dessa museer tar jag ett raskt hopp till Sa- mernas museum. Det är en mindre anläggning men ändå oerhört betydelsefull. För oss som kommer från södra Sverige är det inte alltid lätt att riktigt fatta vidden av samernas kulturarv. Vi behöver vara på plats i de norra delarna av vårt land. Sommaren 1981 hade jag tillfälle att vara i Jokk- mokk under en månad. Då träffade jag samer som i samtal uttryckte den sorg de kände över att så mycket hade tagits ifrån dem. Det var renbetesland och jakt- och fiskemarker, men också det som tas upp i motion 357, yrkande 2, att samiska föremål flyttas till cen- trala förvaringsplatser. Ibland förvaras de i källare och magasin, dessa föremål som i stället borde finnas tillgängliga nära de människor vars historia fynden och samlingarna är delar av. Centerpartiet anser att de samiska föremålen ska återföras till Samernas muse- um i Jokkmokk. "Var skog har nog sin källa" - så heter det i sång- en om jag minns rätt. Vi kan spetsa till detta och konstatera att den svenska skogen är en källa till mycket gott genom århundradena. Skogen har alltid varit betydelsefull, en källa till ekonomisk tillväxt. Tänk bara på skogens betydelse för exportindustrin! Den svenska skogen hör samman med vårt lands historia: avverkning, plantering, tjärtillverkning, kolning, sågverk. Inför framtiden talar vi om nyckel- biotoper, markberedning, nyare träslag och så vidare. Vi behöver ett nationellt skogsmuseum för att mani- festera skogens historia och blicka framåt i tiden. Från skogen går vi till en båt av trä. Men det är inte vilken båt som helst utan en båt som har fått namnet nationalklenod, skeppet Vasa. Bärgningen av Vasa är ett av mina tidigaste TV-minnen. Vasa har blivit ett självklart besöksobjekt för skolklasser och turister från när och fjärran. Därför är det oroväckan- de att svavelsyran fräter på träet. Här behövs snara och omfattande åtgärder genom forskning och direkta insatser för att finna en lösning så att kommande generationer får tillgång till detta unika skepp. Det fanns medel att ta upp Vasa. Det fanns medel att konservera och bygga ett museum. Då borde det också finnas medel att rädda detta oersättliga kultur- arv. Vi går vidare genom att fundera över en annan viktig del av vårt kulturarv. Jag tänker då på den fotografiska bilden, både stillbilden och filmen. Här finns många historiska pärlor skildrade. Tänk att få se en film från Grand Prix på Råbe- lövsbanan i Kristianstad 1956. 80 000 människor i publiken. Bilarna kör runt i 160 kilometer i timmen. De tankas manuellt med dunkar och tratt. Men tyvärr: På många håll i Sverige förvaras film och fotografier på ett sätt som innebär att dessa värdefulla föremål riskerar att förstöras. En film kan förvaras i rumstem- peratur i bara 35 år. Vi behöver kunniga personer som registrerar och bevarar vår foto- och filmskatt. Därför behövs ett nationellt fotosesam för att säkra framtiden för den fotografiska bilden och öka dess tillgänglighet. Fru talman! I en tid då så mycket är ovisst behö- ver vi mer än någonsin det historiska perspektivet. I en tid då ohälsotalet stiger behöver vi platser för eftertanke och avkoppling. Vi vill slå vakt om vår historia, och här är våra museer oumbärliga.

Lars-Ivar Ericson (C)

Anf. 275 Lars-Ivar Ericson (C)

Fru talman! Jag ska försöka att fatta mig kort med tanke på den sena timmen. Men jag skulle vilja börja med att säga att som ny i riksdagen ser man att många av motionerna återkommer år efter år och får ungefär samma behandling. Man kan fundera lite grann över om man inte i stället kunde lägga ned mer kraft och energi på att utvärdera och kontrollera de olika verk- samheterna. Blev besluten verkligen så som vi hade tänkt? Av statistik från SCB och Statens kulturråd fram- går att det aldrig någonsin har funnits så mycket kul- tur i landet som i dag och att fler människor än nå- gonsin tidigare har tagit del eller själva varit del i detta kulturliv. I kulturlivet spelar museerna en viktig roll på många olika sätt. Genom sina samlingar och sitt ar- bete kring dessa har de djupa kunskaper att förmedla om vår och andras historia och därmed också om vår samtid. På många håll i vårt land pågår mycket krea- tivt och spännande arbete, både på lokala och regio- nala museer. Under en längre tid har det varit en viktig fråga för museerna att nå också de människor som sällan eller aldrig sätter sin fot på ett museum. Utställnings- verksamheten och de museipedagogiska satsningarna har gett goda resultat, men fortfarande kan vi i aktuell statistik se att 65 % av LO:s medlemmar inte har besökt något museum under de senaste tolv månader- na, medan det bland SACO-anslutna är 30 %. I mot- sats till tidigare talare tror jag och det socialdemokra- tiska partiet att fri entré på flertalet av våra statliga museer är en mycket viktig reform, inte minst för besökarnas skull. Fru talman! I betänkandet finns ett antal reserva- tioner. Jag vill här bemöta några av dessa. Det finns motioner från Folkpartiet och kd där man talar om att Sverige länge har brustit i vården av kulturarvet. Jag vill påminna motionärerna om att man i mitten av 1990-talet gjorde en mycket stor satsning i det så kallade Sesamprojektet, där det av- sattes ett par hundra miljoner kronor för att museerna skulle kunna starta inventering, registrering och digi- talisering av sina föremål. Det är ändå ett bevis på att vi har tagit ett ansvar för föremålshanteringen. Jag vill också kommentera de motioner som handlar om länsmuseernas ekonomiska situation. Länsmuseerna har under de senaste åren fått förbätt- rade ekonomiska villkor. I budgeten 2002 ökade deras anslag med 17 miljoner kronor. Dessutom har det satsats på museipedagogik i ett treårigt projekt, och i kronor blir det 15 miljoner om året. Ett flertal motioner handlar om initiativ till nya statliga museer och statliga bidrag. Jag tror att vi alla kan dela uppfattningen om att till exempel ett riksid- rottsmuseum skulle fylla en viktig del av det svenska kulturarvet. Likaså ett skogsmuseum, ett måltidsmu- seum i Grythyttan eller ett världsmuseum vid Höga kusten och inte minst det nya konstmuseet i min hem- stad Kristinehamn som invigs nu den 26 april. Listan kan faktiskt göras ganska lång på nya satsningar. Men alla dessa förslag på nya statliga museer eller statliga bidrag måste ju bedömas ur ett helhetsper- spektiv när man lägger hela budgeten. Alla vet vi ju att prioriteringar måste göras. Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till försla- get i betänkandet.

Tommy Ternemar (S)

Anf. 276 Tommy Ternemar (S)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till motion 269 och till reservation 7 under punkt 8. I motion 269 har vi sagt att kvinnocentrum Anna Nordlander har en nationell betydelse som ett konst- historiskt museum. Vi tycker att det ska ges en natio- nell erkänsla. Den genusarbetsgrupp som har till- kommit utifrån krav från samarbetspartierna Vänstern och Miljöpartiet kommer att ge ett bidrag till Museum Anna Nordlander så att man kan ordna ett seminari- um här under våren om just kvinnor och konst. I Kristdemokraternas motion vill man att den ge- nusarbetsgruppen också särskilt ska titta på frågan om kvinnomuseer. Det är precis som det står i utskotts- texten att det inte finns någonting som hindrar genus- arbetsgruppen att göra detta med det direktiv de har i dag, men frågan är då om de har gjort det. Det har de ännu inte gjort. Här finns det möjligheter för utskot- tets ledamöter att träffa ordföranden i genusarbets- gruppen den 20 mars och själva ställa frågor om ar- betet. Om vi ska få det som vi vill, nämligen att man också tittar på behovet av kvinnomuseer, tror jag att det behövs det ett tilläggsdirektiv, kanske förlängd tid och mera pengar. Vad vet jag? Det får vi reda på mer om då. Det samiska kulturarvet är en gammal fråga, dock inte lika gammal som vår ursprungsbefolkning. Det är alltid lika pinsamt att stå här i talarstolen och säga att det är bättre om de samiska trummorna finns uppe i Ájtte i Jokkmokk än i källaren på Nordiska museet. Det finns dock ett nationellt intresse för vår ur- sprungsbefolkning. Självklart ska det också finnas kvar möjligheter att skåda deras historia på Nordiska museet. Jag är glad att utskottet inte har släppt greppet om Naturhistoriska riksmuseets mycket alarmerande situation. Museet har ju förlorat en chef på att reger- ingen hitintills inte har lyssnat på deras behov att säkra sina föremål och lösa frågan om magasinet i framtiden. Den nya chefen har kvar problemet med magasineringen. Utskottets text, att man utgår ifrån att regeringen återkommer till riksdagen senast i budgetpropositionen 2004, tycker jag är en väldigt kraftfull markering. Fru talman! Till slut har jag stor sympati för en socialdemokratisk motion, 249, där man vill att man permanentar den pedagogiska verksamheten på läns- museerna. Miljöpartiet drev fram att det blev en öronmärkning för den pedagogiska verksamheten. Det är också vår förhoppning i Miljöpartiet att den här verksamheten kan permanentas, med då måste ju ytterligare medel tillskjutas. Eller hur? Sedan en liten kommentar till frågan om fritt till- träde till museum eller inte. Från Miljöpartiets sida tycker vi att det är bra med låga inrädeskostnader på museer. Vi tycker att man ska ge ungdomsrabatter. Om regeringen ger mera av extra medel till våra na- tionella institutioner har vi ingenting emot att de erbjuder fritt inträde. Men jag vill markera att man då måste tillskjuta medel utifrån, inte omfördela inom budget. Med nya fräscha pengar är det ett bra förslag. Det finns ju i dag länsmuseer som faktiskt klarar att ha fritt inträde. Låt mig bara nämna Västerås. Med detta tackar jag för att vi fick fortsätta de- batten denna sena timme.

Tommy Ternemar (S)

Anf. 275 Tommy Ternemar (S)

Ewa Larsson (Mp)

Anf. 276 Ewa Larsson (Mp)

Berndt Sköldestig (S)

Anf. 277 Berndt Sköldestig (S)

Fru talman! I år är det 100 år sedan bröderna Wright konstruerade och flög med det första motordrivna flygplanet. På vårt flygmuseum i Linkö- ping har vi en stor samling av originalflygplan, en del redan från 1913. Vi kan därför säga att vi har 90 % av motorflygets historia samlad på vårt museum. I många fall är det världsunika originalflygplan. Förut- om detta finns det en omfattande dokumentation kring flygets historia och utveckling från 1910 och fram till i dag. En stor del av samlingarna finns förvarade i loka- ler där de inte kan visas och där de förstörs av väder och vind. Flygvapenmuseet är ett museum där hela Sveriges flyghistoria finns samlad. I min motion Kr293 pekar jag på att en nybyggnation är nödvändig för att man ska kunna bevara och visa museets samlingar och göra dokumentationen tillgänglig för forskningen. Fru talman! Jag vill vädja till kulturutskottet och kulturministern att i budgetarbetet inför de komman- de åren se till att museet får medel till driften av den nybyggnation som fordras. Slutligen, fru talman, vill jag bjuda in kulturut- skottet och kulturministern till Linköping för att bese de här unika samlingarna i verkligheten, så att ni kan förstå deras vikt. Jag vill tacka för att vi fick den här extra tiden så att ärendet kunde avslutas.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2003-03-06

Förslagspunkter: 24, Acklamationer: 16, Voteringar: 8

Protokoll med beslut

2003-03-05Protokoll 2002/03:67

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Inriktningen av museipolitiken m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr13, 2002/03:Kr236 yrkande 3 och 2002/03:Kr338 yrkande 12.
Reservation 1 (m)
Ledamöternas röster
Vård av museisamlingarna
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr372 yrkande 8.
Reservation 2 (fp, kd)
Ledamöternas röster
Foto-SESAM
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr336 yrkande 18.
Reservation 3 (c, fp)
Ledamöternas röster
En nationell mötesplats med ansvar för den svenska fotoskatten och utvecklingen av fotografin.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr250.
Reservation 4 (c)
Stödet till pedagogisk verksamhet vid de regionala museerna
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr249.
En konstpedagogisk satsning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr370 yrkande 10.
Reservation 5 (kd)
Länsmuseernas ekonomiska situation
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr336 yrkande 20.
Reservation 6 (c, fp)
Ledamöternas röster
Det samiska kulturarvet
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr357 yrkande 2.
Reservation 7 (c)
Ledamöternas röster
Kvinnomuseer m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr269 och 2002/03:Kr369 yrkande 13.
Reservation 8 (kd)
Ledamöternas röster
Lokaliseringen av ett riksidrottsmuseum, m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr266 yrkande 16 och 2002/03:Kr297 yrkande 18.
Reservation 9 (m, c, fp)
Skapandet av en nationell fotbollsakademi och ett riksmuseum för fotboll i Degerfors
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr298 yrkandena 1 och 2.
Naturhistoriska riksmuseets magasinsproblem
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr369 yrkande 11.
Reservation 10 (kd)
Ledamöternas röster
Regalskeppet Vasa
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr369 yrkande 12.
Reservation 11 (m, c, fp, kd)
Flygvapenmuseum inom Statens försvarshistoriska museer
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr251 och 2002/03:Kr293.
Torsby Finnkulturcentrum inom Värmlands museum
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr222 och 2002/03:Kr287.
Ekomuseum i Bergslagen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr268.
Samarbete mellan Nobelmuseum i Stockholm och Nobelmuseet i Karlskoga
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr254.
Reservation 12 (v)
Ledamöternas röster
Ett nationellt skogsmuseum, m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr223, 2002/03:Kr252, 2002/03:Kr253 och 2002/03:Kr356.
Reservation 13 (c, kd)
Sveriges rundradiomuseum i Motala
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr211.
Midlanda konsthall
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr318 och 2002/03:Kr358.
Reservation 14 (c)
Ett måltidsmuseum
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr270.
Ett världsarvsmuseum vid Höga kusten
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr294 och 2002/03:Kr314 yrkandena 1 och 2.
Reservation 15 (c)
Emigranternas hus i Göteborg
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr316.
Ett transport- och fordonsmuseum
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr359.

Museer och utställningar

Ärendet är avslutat

Utskottens betänkanden

Beslut

Motioner om museer och utställningar (KrU3)

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Alla beredningar i utskottet

Motioner om museer och utställningar (KrU3)

Debatt, Genomförd

Webb-tv: Museer och utställningar

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 267 Anna Lindgren (M)

Anf. 268 Cecilia Wikström (Fp)

Anf. 269 Gunilla Tjernberg (Kd)

Anf. 270 Peter Pedersen (V)

Anf. 271 Cecilia Wikström (Fp)

Anf. 272 Peter Pedersen (V)

Anf. 273 Lars-Ivar Ericson (C)

Anf. 275 Lars-Ivar Ericson (C)

Anf. 276 Tommy Ternemar (S)

Anf. 275 Tommy Ternemar (S)

Anf. 276 Ewa Larsson (Mp)

Anf. 277 Berndt Sköldestig (S)

Beslut, Genomförd

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Inriktningen av museipolitiken m.m.

Beslut:

Utskottets förslag:

Vård av museisamlingarna

Beslut:

Utskottets förslag:

Foto-SESAM

Beslut:

Utskottets förslag:

En nationell mötesplats med ansvar för den svenska fotoskatten och utvecklingen av fotografin.

Beslut:

Utskottets förslag:

Stödet till pedagogisk verksamhet vid de regionala museerna

Beslut:

Utskottets förslag:

En konstpedagogisk satsning

Beslut:

Utskottets förslag:

Länsmuseernas ekonomiska situation

Beslut:

Utskottets förslag:

Det samiska kulturarvet

Beslut:

Utskottets förslag:

Kvinnomuseer m.m.

Beslut:

Utskottets förslag:

Lokaliseringen av ett riksidrottsmuseum, m.m.

Beslut:

Utskottets förslag:

Skapandet av en nationell fotbollsakademi och ett riksmuseum för fotboll i Degerfors

Beslut:

Utskottets förslag:

Naturhistoriska riksmuseets magasinsproblem

Beslut:

Utskottets förslag:

Regalskeppet Vasa

Beslut:

Utskottets förslag:

Flygvapenmuseum inom Statens försvarshistoriska museer

Beslut:

Utskottets förslag:

Torsby Finnkulturcentrum inom Värmlands museum

Beslut:

Utskottets förslag:

Ekomuseum i Bergslagen

Beslut:

Utskottets förslag:

Samarbete mellan Nobelmuseum i Stockholm och Nobelmuseet i Karlskoga