<p>Bet&auml;nkanden inneh&aring;ller utskottens f&ouml;rslag till hur riksdagen ska besluta i olika &auml;renden.</p>

Betänkande

<p>Departementsserien, Ds, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen. Serien inneh&aring;ller utredningar som regeringens departement har gjort.</p>

Departementsserien

<p>EU-initiativ &auml;r dokument fr&aring;n EU-kommissionen, s&aring; kallade COM-dokument. COM-dokument kan till exempel vara f&ouml;rslag till ny eller &auml;ndrad lagstiftning, policydokument eller rapporter. Dokumenten kan ligga till grund f&ouml;r till exempel regeringens fakta-pm om EU-f&ouml;rslag eller utskottens utl&aring;tanden.&nbsp;</p>

EU-dokument

<p>Protokollen fr&aring;n utskottens och EU-n&auml;mndens sammantr&auml;den talar om vilka fr&aring;gor som togs upp.</p>

EU-nämndens protokoll

<p>Skriftligt samr&aring;d inneb&auml;r att regeringen samr&aring;der med EU-n&auml;mnden utan att n&auml;mnden samlas. Samr&aring;det genomf&ouml;rs via e-post.</p>

EU-nämndens skriftliga samråd

<p>I EU-n&auml;mndens uppteckningar st&aring;r det vad som sagts under n&auml;mndens sammantr&auml;den. Uppteckningarna publiceras ungef&auml;r tv&aring; veckor efter sammantr&auml;det.</p>

EU-nämndens uppteckningar

<p>En faktapromemoria, fakta-PM, &auml;r en redog&ouml;relse fr&aring;n regeringen till riksdagen om ett f&ouml;rslag fr&aring;n EU-kommissionen. D&auml;r framg&aring;r vad f&ouml;rslaget g&aring;r ut p&aring;, hur det kan p&aring;verka svenska regler och vad regeringen anser om f&ouml;rslaget.</p>

Fakta-pm om EU-förslag

<p>Framst&auml;llningar &auml;r f&ouml;rslag fr&aring;n organ som utsetts av riksdagen. Exempel p&aring; riksdagsorgan &auml;r Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framst&auml;llningar kallades under perioden 1975&ndash;2002/03 f&ouml;r f&ouml;rslag. Riksdagens organ l&auml;mnar ocks&aring; in redog&ouml;relser f&ouml;r &aring;rets verksamhet till riksdagen.</p>

Framställning

<p>Interpellationer &auml;r en typ av fr&aring;gor som debatteras i kammaren n&auml;stan varje vecka. Ledamoten st&auml;ller interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och f&aring;r svar b&aring;de skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.</p>

Interpellation

<p>I f&ouml;redragningslistorna st&aring;r det vilka &auml;renden som ska behandlas under kammarens sammantr&auml;den.</p>

Kammarens föredragningslistor

<p>Kommitt&eacute;ber&auml;ttelser inneh&aring;ller information om de utredningar som regeringen har tillsatt, bland annat om vilka personer som arbetar i utredningarna.</p>

Kommittéberättelse

<p>Kommitt&eacute;direktiv &auml;r riktlinjer f&ouml;r de utredningar, eller kommitt&eacute;er, som regeringen tills&auml;tter.</p>

Kommittédirektiv

<p>Riksdagsledam&ouml;terna kan l&auml;mna in anm&auml;lningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anm&auml;lningarna finns i KU:s granskningsbet&auml;nkande.</p>

KU-anmälan

<p>S&auml;rskilda kallelser och f&ouml;redragningslistor talar om n&auml;r konstitutionsutskottet, KU, sammantr&auml;der f&ouml;r att behandla de gransknings&auml;renden som initierats efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar. I dokumenten st&aring;r det &auml;ven vilka &auml;renden KU ska ta upp.</p>

KU:s särskilda kallelser och föredragningslistor

<p>Protokoll fr&aring;n KU:s s&auml;rskilda sammantr&auml;den d&auml;r konstitutionsutskottet, KU, behandlar de gransknings&auml;renden som inletts efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar.</p>

KU:s särskilda protokoll

<p>Motioner &auml;r f&ouml;rslag som riksdagens ledam&ouml;ter har l&auml;mnat till riksdagen.</p>

Motion

<p>N&auml;r kammarens ledam&ouml;ter tycker olika i en fr&aring;ga kan kammaren fatta beslut genom omr&ouml;stning, votering. H&auml;r syns det hur alla ledam&ouml;terna har r&ouml;stat i de omr&ouml;stningar d&auml;r r&ouml;sterna har r&auml;knats, det vill s&auml;ga n&auml;r ledam&ouml;terna har r&ouml;stat genom att trycka p&aring; knappar. Det &auml;r resultaten fr&aring;n huvudvoteringarna som visas. F&ouml;rberedande voteringar redovisas i kammarens protokoll.</p>

Omröstning

<p>Propositioner &auml;r f&ouml;rslag till nya lagar och lag&auml;ndringar som regeringen l&auml;mnar till riksdagen. Regeringen l&auml;mnar ocks&aring; skrivelser, som har en mer redog&ouml;rande karakt&auml;r och inte inneh&aring;ller f&ouml;rslag till riksdagsbeslut.</p>

Proposition

<p>I kammarens protokoll finns allt som s&auml;gs i kammaren nedskrivet. I protokollet st&aring;r det ocks&aring; hur partierna har r&ouml;stat. Ett snabbprotokoll publiceras ungef&auml;r sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren &auml;r slut. Det slutliga protokollet &auml;r f&auml;rdigt efter n&aring;gra veckor.</p>

Protokoll

<p>Utskotten skriver rapporter n&auml;r de arbetar med att f&ouml;lja upp och utv&auml;rdera de beslut som riksdagen har fattat.</p>

Rapport från riksdagen

Redogörelse

<p>Riksdagsf&ouml;rvaltningens f&ouml;rfattningssamling, RFS, inneh&aring;ller f&ouml;reskrifter beslutade av Riksdagsf&ouml;rvaltningen (riksdagsstyrelsen eller riksdagsdirekt&ouml;ren) eller andra myndigheter under riksdagen, f&ouml;rutom Riksbanken och Riksrevisionen.</p>

<p>Riksdagsskrivelser &auml;r meddelanden fr&aring;n riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.</p>

Riksdagsskrivelse

<p>Riksrevisionen &auml;r en myndighet som h&ouml;r till riksdagen och ansvarar f&ouml;r den ekonomiska granskningen av regeringen och de statliga myndigheterna. Riksrevisionen l&auml;mnar sina granskningsrapporter direkt till riksdagen.</p>

Riksrevisionens granskningsrapport

<p>Riksdagens ledam&ouml;ter kan kontrollera regeringen genom att st&auml;lla skriftliga fr&aring;gor till ministrarna. Ministrarna besvarar fr&aring;gorna skriftligt.</p>

Skriftlig fråga

Skrivelse

<p>Statens offentliga utredningar, SOU, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen.</p>

Statens offentliga utredningar

Svar på skriftlig fråga

<p>Svensk f&ouml;rfattningssamling (SFS) inneh&aring;ller g&auml;llande lagar och f&ouml;rordningar. Om en f&ouml;rfattning &auml;ndras ers&auml;tts den gamla texten med den nya.&nbsp;</p>

Svensk författningssamling

<p>I talarlistorna st&aring;r det vilka ledam&ouml;ter som p&aring; f&ouml;rhand har anm&auml;lt att de vill tala under kammarens sammantr&auml;den.</p>

Talarlista

<p>Utskotten kan granska meddelanden fr&aring;n EU:s institutioner. Ofta handlar det om s&aring; kallade strategiska dokument fr&aring;n EU-kommissionen som kan vara id&eacute;dokument, diskussionsunderlag och l&aring;ngsiktiga planer f&ouml;r kommande lagstiftning. N&auml;r ett utskott har granskat ett s&aring;dant meddelande skriver det ett utl&aring;tande till kammaren om granskningen.</p>
<p>Utskotten g&ouml;r ocks&aring; subsidiaritetspr&ouml;vningar av EU-f&ouml;rslag. De ska d&aring; bed&ouml;ma om ett beslut b&ouml;r fattas p&aring; EU-niv&aring; eller av p&aring; nationell niv&aring;. Om utskottet anser att f&ouml;rslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utl&aring;tande.&nbsp;</p>

Utlåtande

<p>Viktigare utredningar som g&ouml;rs inom Riksdagsf&ouml;rvaltningen ing&aring;r i en serie som kallas f&ouml;r URF. URF st&aring;r f&ouml;r Utredningar fr&aring;n Riksdagsf&ouml;rvaltningen. Utredningarna tills&auml;tts av riksdagsdirekt&ouml;ren eller riksdagsstyrelsen.</p>

Utredning från Riksdagsförvaltningen

Utskottens protokoll

<p>Valpr&ouml;vningsn&auml;mnden, VPN, pr&ouml;var &ouml;verklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullm&auml;ktige samt Sametinget och Europaparlamentet. &Auml;ven &ouml;verklaganden av nationella folkomr&ouml;stningar pr&ouml;vas. N&auml;mndens beslut sedan 1975 finns tillg&auml;ngliga.</p>
<p>F&ouml;r varje beslut anges beslutets diarienummer och i f&ouml;rekommande fall &auml;ven r&auml;ttsfallsbeteckningen. En s&aring;dan fanns f&ouml;r besluten f&ouml;re 2015 d&aring; dessa gavs ut i en skriftlig r&auml;ttsfallssamling.</p>

Valprövningsnämndens beslut

Museer och utställningar

Bilaga: bet_200203_kru_3

<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 1 (m)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">130</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">14</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">45</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">21</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">44</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">31</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">25</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">266</td><td class="summa_nej">45</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">38</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 2 (fp, kd)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">131</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">13</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">44</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">11</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">20</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">44</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">31</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">25</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">14</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">234</td><td class="summa_nej">76</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">39</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 3 (c, fp)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">132</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">12</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">45</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">21</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">44</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">31</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">25</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">248</td><td class="summa_nej">65</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">36</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 6 (c, fp)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">131</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">13</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">44</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">21</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">44</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">31</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">25</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">14</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">245</td><td class="summa_nej">67</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">37</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 7 (c)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">132</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">12</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">45</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">21</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">43</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">31</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">24</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">15</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">275</td><td class="summa_nej">38</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">36</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 8 (kd)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">131</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">12</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">44</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">11</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">20</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">1</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">44</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">30</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">25</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">15</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">264</td><td class="summa_nej">16</td><td class="summa_avstar">31</td><td class="summa_franvarande">38</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 10 (kd)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">132</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">12</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">45</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">21</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">44</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">31</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">25</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">13</td><td class="rost_nej">2</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">280</td><td class="summa_nej">33</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">36</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 12 (v)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">131</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">13</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">43</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">11</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">20</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">43</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">29</td><td class="rost_nej">2</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">1</td><td class="rost_nej">24</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">14</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">281</td><td class="summa_nej">29</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">39</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


2003-03-05

Motioner om museer och utställningar (KrU3)

Fru talman! Inledningsvis yrkar jag bifall till re-
servationerna nr 1 och 11.
Museerna hör till de viktigaste förvaltarna av det
gemensamma arvet. Sektorn präglas av en bred folk-
lig uppslutning. Många frivilliga krafter ägnar sig åt
exempelvis hembygdsföreningar, som tidigare
nämnts, men också åt ett antal specialmuseer av olika
slag. Det kan noteras att den vedertagna definitionen
av "museum" utestänger merparten av dessa från att
delta till exempel i gemensamma marknadsförings-
projekt. Deras framtid är många gånger osäker.
En möjlighet för dem som gör en arbetsinsats för
kulturarvet är att få göra avdrag för sina kostnader, på
samma sätt som till exempel idrottsengagerade. Detta
skulle på sikt kunna innebära att det fungerar som ett
verkningsfullt kulturstöd. Nya museer som i dag inte
kan räkna med bidrag från stat eller kommun kan på
så sätt få hjälp med att utveckla sin verksamhet.
Den statliga museisektorn behöver få en tydligare
struktur. Myndighetsfunktionerna kan samordnas,
samtidigt som den utåtriktade verksamheten präglas
av decentralisering och fördelat ansvar. Behovet av
stödfunktioner, såsom administration och lönehan-
tering men också magasinering och konservering, kan
lösas på olika sätt - kanske också genom upphand-
ling. Gemensamma magasin skulle kunna erbjuda
rationella förvaringsmöjligheter för känsliga föremål.
Jag vill här gärna peka på ett mycket bra exempel
i Östergötland. I dagarna har nämligen Länsmuseet i
Linköping fått klartecken från Boverket om ett bidrag
på 4 miljoner kronor. Därmed finns det en grundplåt
till det "skådemagasin" som man länge arbetat för.
Det är ett samprojekt för flera av länets museer.
Förutom Länsmuseet finns Flygvapenmuseum,
Konstmuseet i Norrköping, Norrköpings stadsmuse-
um, Friluftsmuseet i Gamla Linköping med i projek-
tet. Det intressanta i sammanhanget är att
"skådemagasinet" kommer att lokaliseras till Box-
holm, en liten kommun i södra Östergötland, ett om-
råde som kan få del av EU:s strukturfonder. Därmed
sprids museets samlingar och görs genom sin utform-
ning tillgängliga för fler människor. Samverkan har
kunnat ske mellan olika institutioner.
Begreppet nationella uppdrag behöver kanske ut-
ökas till museiområdet. De nuvarande ansvarsmuse-
erna bör ersättas med en ordning där olika museer,
oberoende av huvudman, tilldelas väldefinierade
nationella ansvarsuppdrag och där den statliga finan-
sieringen regleras i fleråriga avtal. Stor flexibilitet
måste finns när detta system utvecklas. Det kan gälla
ansvar för allt från samordningen av en hel musei-
sektor till att vårda och visa enskilda föremål av stort
nationellt värde. En liknande metod bör kunna an-
vändas när det gäller det regionala och lokala ansva-
ret. Alltså mera flexibilitet.
Det är enligt vår mening också viktigt att museer-
na inte ges nya uppgifter och ansvar utan att stats-
makten samtidigt tillförsäkrar museerna extra pengar
för att täcka de tillkommande utgifterna. Ett exempel
på vad vi avser är de ny kraven på ökat brand- och
inbrottsskydd som har lagts på landets statliga museer
utan att dessa har fått extra medel för att klara den
viktiga uppgiften.
Frågan om hyressättningen av ändamålsfastighe-
ter måste också få en ordentlig lösning så att de be-
rörda institutionerna får större möjligheter att påverka
kostnaderna för lokalerna.
Fru talman! År 2003 är ett märkesår då Sverige
och Östergötland spelar huvudroll. Vi har redan hört
det omnämnas. Jag tänker nämligen på firandet av ett
av Europas fyra skyddshelgon, Heliga Birgitta. Det är
en enastående händelse som sätter Sverige i centrum
för kristenheten i Europa. Jag har själv som kom-
munpolitiker i Linköping, kulturpolitiker, kunnat
följa planeringen inför det här stora arrangemanget,
som faktiskt pågått i flera år.
För några år sedan lånades Linköpingsskatten från
Historiska museet i samband med att Slotts- och
domkyrkomuseet i Linköping invigdes. Slotts- och
domkyrkomuseet i Linköping har inför Birgittajubile-
et ånyo gjort en framställning till Historiska museet
att få låna Linköpingsskatten. Det skulle vara ett
enastående tillfälle för att visa de unika föremålen på
deras ursprungsplats. Vi vet att en stor internationell
publik kommer till Östergötland. Emellertid har Hi-
storiska museet inte gått med på att låna ut skatten
och har avslagit framställningen. Jag tror inte att det
har undgått någon vilka turer som varit i de diskus-
sioner som har förts. Jag ska bespara kammarens
ledamöter de här turerna, men jag skulle vilja vädja
till kulturminister Marita Ulvskog att välvilligt be-
handla det överklagande av Historiska museets beslut
som landshövding Björn Eriksson har lämnat in till
regeringen. Björn Eriksson har alla länets invånare
bakom sig i detta överklagande. Det finns alltså ett
starkt lokalt engagemang för denna fråga i Östergöt-
land. Man kan helt enkelt inte förstå den hållning som
museet har tagit i denna fråga. Vad jag förstår av
saker som jag läst om detta är det mycket prestige.
Det kan man bara beklaga när det gäller en så viktig
sak för hela Sverige. Det är viktigt att skatten kom-
mer tillbaka till Östergötland, i alla fall för en begrän-
sad tid. Vi ställer inte kravet att den ska förläggas till
Linköping för alltid. Vi vill låna den ytterligare en
gång för att ha den i detta unika sammanhang.
Kulturministern har mycket klart uttalat att muse-
erna ska vara välvilliga vid denna typ av utlåning. Det
är  min förhoppning att Marita Ulvskog ska lyssna på
östgötarnas vädjan.
Jag vill också ta upp frågan om Flygvapenmuse-
um i Linköping och dess behov av bättre och utökade
lokaler. Det finns inte särskilt många nationella mu-
seer utanför Stockholm. Det är egentligen bara tre:
Sjöhistoriska museet i Karlskrona, Arbetets museum i
Norrköping och Flygvapenmuseum i Linköping.
Flygvapenmuseum finns på en plats där det svenska
flygets vagga stod, nämligen på Malmen i Linköping.
Det är stora samlingar, och det stöds av många
ideella krafter. Jag kan säga att det är lite speciellt
med flyget. SAAB har sin biltillverkning i Linköping.
Det har gjort att många av dem som genom åren har
arbetat på SAAB och som bor kvar i sin hemstad har
varit engagerade i att renovera och se till att många av
flygplanen går att flyga. Det kräver tidsödande arbete
och hade egentligen aldrig kunnat utföras utan alla de
ideella krafterna. Det är en unik samling, både flyg-
plan och andra saker som hör ihop med Sveriges
flyghistoria. En del av problemen kan lösas i och med
"skådemagasinet", som jag talade om, en integrering
av flera museer som ska vara nere i Boxholm. Men
lokalerna behöver ändå utvidgas.
Därför vill vi moderater ansluta oss till Folkparti-
ets särskilda yttrande över Linnea Darells motion i
frågan. Vi hoppas att det ska bli en positiv utveckling.
Vi ansluter också till Kristdemokraternas yttrande
över kravet på att Vasamuseet får möjligheter att
åtgärda de problem som finns med konserveringen av
det världsunika fartyget och statens skyldighet att
anslå pengar för att åtgärda detta. Det står beskrivet
ganska väl i betänkandet, men det finns inga tidspla-
ner. Såvitt jag förstår hänger det på håret. Det är vik-
tigt att de sex olika åtgärder som föreslås verkligen
kommer i gång.
Vi ansluter oss till kd:s yttrande.
Fru talman! Sveriges museer har uppgift att sam-
la, vårda, visa föremål och bedriva forskning på hög
nivå. Det statliga engagemanget är viktigt för att
kunskapen om vårt kulturarv förs vidare och fördju-
pas till gagn för kommande generationer. De statliga
pengarna, där vi har möjlighet att påverka här i riks-
dagen, i kombination med det folkliga engagemanget
runtom i Sverige kan göra att museiverksamheten kan
utvecklas ytterligare.


Fru talman! Det är glädjande att museerna och de-
ras villkor åter diskuteras. I en tid då kulturpolitik
försummas, i en tid då det ofta är helt andra värden än
de kulturpolitiska som intar fokus i debatten och då vi
alldeles för ofta måste konstatera att kulturpolitik
verkligen är ett försummat politikområde är det vik-
tigt att den här debatten förs här i kammaren i dag, i
kväll, även som det nu sker vid en tidpunkt av dygnet
då skärpan hos oss ledamöter kanske inte är alldeles
på topp.
Den kanske största kulturpolitiska reformen står
för dörren. Nästa år, 2004, kommer man, om reger-
ingen och kulturministern får som de vill, att genom-
föra reformen om fri entré till ett stort antal statliga
museer. Det rör sig om bortom ett tjugotal museer.
Det genomförs nästa år, men den kommer att få så
stora konsekvenser att jag redan nu vill ta tillfället i
akt att tala om den.
Kulturministern lever i föreställningen att refor-
men om fri entré kommer att vara enbart gynnsam för
museisektorn. Själv ställer jag mig frågande till om
reformen kommer att få de positiva konsekvenser
som ministern tycks tro.
Jag instämmer i de kulturpolitiska tillgänglig-
hetsmålen, och jag delar till fullo synen på museernas
samhälls- och bildningsansvar.
För mig som liberal är det också helt naturligt att
värna barns och ungdomars möjligheter att ta del av
museernas skatter. Därför vill jag varmt tillstyrka fri
entré för barn och ungdomar upp till 18 år, något som
vissa museer, som till exempel Nordiska museet,
redan har infört. Detta skulle tveklöst vara mycket
mer positivt. Men att generellt avskaffa avgifterna är
inte det bästa sättet att gynna museerna och deras
fantastiska diversifierade och livaktiga verksamhet.
Att avskaffa avgifterna på de statliga museerna
innebär samtidigt att man verkligen motarbetar de
många museer som finns ute i landet. Varför ska
stockholmare och alla de tusentals, tiotusentals eller
kanske hundratusentals turister som besöker huvud-
staden inte kunna betala för sig, om de kan betala för
sig ute i landet? Reformen blir en Stockholmsreform,
någonting som man allvarligt måste beakta nu och
inför dess genomförande.
De museer som inte omfattas av reformen räknar
med ett kraftigt inkomstbortfall om och när reformen
genomförs. Otvivelaktigt kommer betalningsviljan att
sjunka hos publiken, och detta drabbar givetvis läns-
museerna på ett alldeles genomgripande och allvarligt
sätt.
Varför ska en uppsalabo som jag med två barn
och en man betala ganska mycket pengar för att be-
söka Historiskt center i Uppsala om vi kan ta bilen
eller tåget för en timmes resa till Stockholm och be-
söka många museer alldeles gratis? Självfallet kom-
mer länsmuseerna att lida stor skada av etta.
Jag menar också att en avgift ökar respekten hos
besökaren för verksamheten. Varför ska det vara
gratis att gå på Nationalmuseum men avgiftsbelagt att
lyssna till en konsert i Konserthuset eller till en opera
på Kungliga teatern? Även dessa institutioner är som
bekant beroende av statsbidrag.
På departementet uppger man att finansiering ska
ske genom kompensation baserad på entréavgifter
från tidigare år. Det ska täcka ökade kostnader för
reception, ombyggnad, bevakning och städning med
anledning av den ökade publiktillströmningen.
Fru talman! Nej, då är det bättre att avgifterna för
de vuxna behålls och att man i stället satsar de medel
som finns avsatta - över 90 miljoner kronor - på att
stärka museernas interna, inre arbete. Jag tänker då
särskilt på behovet att vårda, förvara och sprida kun-
skap om kulturarvet, som flera talare redan har varit
inne på. Det är nämligen så att det finns i dag stora
samlingar på fler museer som är otillräckligt registre-
rade eller som förvaras på ett otillfredsställande sätt.
Dessa grundläggande behov borde ju tillgodoses först
innan man genomför denna reform.
Det är bra att projektet med kulturarvs-IT nu har
blivit permanentat, men det är inte bra att det inte är
finansierat fullt ut. När man förhandlar fram löner för
den personalkategori som jobbar med kulturarvs-IT
och kommer över det tak som fastställs av AMS får
museerna själva stå för den överstigande kostnaden.
Man kunde faktiskt använde en del av medlen för
detta. Jag vill erinra om att Folkpartiet i sin budgetre-
servation i höstas hade avsatt medel för detta.
Jag är djupt oroad över hur framtiden kommer att
gestalta sig och vill här lyfta fram att vi tillsammans
med Centern vill få till stånd en översyn av länsmu-
seernas ekonomiska läge och situation. Framför oss
alla ligger en stor utmaning och ett stort spännande
arbete för att värna om våra museer och stötta deras
verksamhet på bästa sätt i dialog med deras företräda-
re för allmänhetens bästa.
Men jag vill göra en sak till gällande: Det är vi
som är företrädare för vårt lands befolkning som ska
gå i frontlinjen när det gäller att lyfta fram det fina
arbete som görs vid våra olika museer. Det gör vi bäst
genom att besöka museerna och tala med dem som
jobbar där som bäst kan redogöra för behoven.
Om museerna själva får bestämma kommer inte
den aviserade reformen att genomföras. Det är inte
många som vill ha den såsom den ser ut nu.
Min önskan är att varje museum ska ges möjlighet
och utrymme att skapa sin egen vision, sitt innehåll
och sin metod att finna sina former för att bäst möta
just sina egna besökare. Drivkraften som jag har
funnit hos dem som arbetar vid museerna och hos
deras företrädare är deras hängivenhet och kärlek till
verksamheten. Detta borde också prägla de politiska
beslut som rör kulturens område, hängivenhet och
kärlek till museerna och till det som de står för.
Fru talman! Med detta inlägg yrkar jag bifall till
Folkpartiets alla reservationer, men jag vill särskilt
yrka bifall till reservationerna nr 2, 6 och 9. Tack för
ordet.


Fru talman! Jag kommer i mitt anförande att ta
upp några av de tankegångar som ligger bakom
Kristdemokraternas reservationer i det betänkande
angående museer och utställningar som vi nu har att
behandla.
Med anledning av att Anna Lindgren räknade upp
de nationella museerna vill jag lägga till Bildmuseet i
Umeå. Det är också ett nationellt museum.
Inledningsvis vill vi kristdemokrater inom områ-
det Bild och form återigen - vi gjorde det även under
förra mandatperioden - lyfta fram behovet av sprid-
ning av samtidskonsten och därmed också behovet av
konstpedagoger.
Det finns en utredning, Samtidskonst i hela landet,
som beskriver att spridningen är god trots att en stat-
ligt stödd infrastruktur för bild- och formområdet i
stort sett saknas. Men problemet är att många av de
initiativ som tas endast är av temporär art. Det lång-
siktiga kulturarbete som vi kristdemokrater efterlyser
på område efter område lyser med sin frånvaro, också
inom bild- och formområdet. I detta arbete behövs det
bland annat konstpedagoger.
En förutsättning för att samtidskonst ska kunna
visas, förstås och diskuteras är att utställningsarran-
görer har tillgång till konstpedagoger. Riksutställ-
ningar har sagt att man är beredd att ta ansvar för en
utbildning kring detta.
I tidigare sammanhang när den här frågan har ak-
tualiserats av oss kristdemokrater här i riksdagen har
regeringen och utskottet hänvisat till en utredning
som avslutades 2001 och som skulle ligga till grund
för en kommande rapport. Men någon rapport har
ännu inte kommit. Vi skriver nu 2003, och under
tiden har Kulturrådet som har insett behovet av fort-
bildning i konstpedagogik gjort tillfälliga engångs-
satsningar. Därför upprepar vi kristdemokrater i re-
servation nr 5 att det finns behov av en åtgärdsplan
för en konstpedagogisk satsning.
Fru talman! För ett par år sedan redovisade muse-
erna hur kvinnofrågorna behandlades i verksamhet
och kunskapsuppbyggnad. Rapporterna visar att det
finns ytterligare behov av utvecklingsarbete inom
området. Kontakterna mellan forskarsamhället och
museerna måste stärkas.
Nu finns det en arbetsgrupp som arbetar med detta
och som har till uppgift att ta fram förslag om hur
man ska få en större genomslagskraft för genusper-
spektivet. Vi tycker att arbetsgruppen också bör få till
uppgift att titta på om det krävs särskilda kvinnomu-
seer eller om det finns alternativa lösningar och för-
slag om hur man kan belysa genusperspektivet. Vi
vill i detta sammanhang också särskilt lyfta fram
Museum Anna Nordlander i Skellefteå där det finns
stor kunskap på området.
Fru talman! Skogen och den svenska skogens hi-
storia är värd mycket mer uppmärksamhet än vad den
får i dag. Den svenska skogens historia är också hi-
storien om Sveriges ekonomi, om Sveriges handel,
om vår exportindustri och om den framväxande in-
dustrialiseringen.
Runtom i landet i dag finns det lokala och regio-
nala skogsmuseer. Ett sådant regionalt museum finns
till exempel i Lycksele i södra Lappland, men det
finns sådana museer på ytterligare ett par platser.
De här museerna är väl värda ett besök. De har
samlingar som skapats och hålls vid liv av lokala
entusiaster på ideell bas eller med privata små resur-
ser. Dessa resurser ska självklart tas till vara.
Skogens historia skulle behöva bevaras i ett mer
heltäckande skogshistoriskt museum. Våra grannlän-
der har insett detta. Deras nationella skogsmuseer är
enligt uppgift mycket välbesökta. Vi kristdemokrater
vill att en utredning ska tillsättas som ska se över
förutsättningarna för att skapa ett nationellt skogsmu-
seum samt föreslå en placering av detsamma.
Fru talman! Utskottsbetänkandet tar upp situatio-
nen på Naturhistoriska riksmuseet med anledning av
Kristdemokraternas begäran om en långsiktig lösning
på museets magasinproblem. Frågan är inte på något
sätt ny för utskottet och riksdagen. Den har tidigare
behandlats i samband med budgeten för år 2002. Det
resulterade i ett tillkännagivande om behovet av att en
översyn kom till stånd i syfte att de lokalmässiga
förutsättningarna skulle bli sådana att samlingarna
kunde bevaras på ett tillfredsställande sätt. Kulturmi-
nistern har också under slutet av förra mandatperio-
den informerat utskottet och riksdagen i denna fråga.
Allt detta belyses i betänkandet på ett utförligt sätt.
Fru talman! Naturhistoriska riksmuseets samling-
ar, omfattar i dag cirka 9 miljoner djur, växter och
mineral. Utskottet har haft möjlighet att besöka mu-
seet för bara ett par veckor sedan, och fick då ta del
av det arbete och en del av de samlingar som man har
vid Naturhistoriska riksmuseet.
Nya magasin måste till både för samlingarnas sä-
kerhet och för att öka tillgängligheten för forskare.
Det finns en utredning och ett förslag om ett bergrum
i anslutning till museet, framtaget av Statens fastig-
hetsverk i samarbete och samråd med Naturhistoriska
riksmuseet, som på ett mycket bra sätt skulle lösa
problemen. Dessvärre fanns inte något förslag till en
långsiktig lösning i samband med höstens budgetpro-
position, och läget är nu akut.
Med anledning av att utskottet gjorde studiebesö-
ket på Naturhistoriska riksmuseet var min förhopp-
ning att vi skulle kunna enas om det allvarliga läge
som i dag råder. Jag tycker att det är anmärkningsvärt
att regeringen och utskottsmajoriteten tycks vara
beredda att riskera ett betydande kulturarv och dess-
utom tycks fullständigt ignorera utskottets tidigare
begäran om en lösning. Utskottstexten behandlar
frågan utförligt, dock inte i den takt och med den
kraft som vi kristdemokrater hade önskat. Vi vill att
regeringen snarast ska återkomma med ett konkret
förslag till en långsiktig lösning för Naturhistoriska
riksmuseet.
Fru talman! Jag ska också säga en del om natio-
nalklenoden regalskeppet Vasa. Regalskeppet Vasa
håller på att frätas sönder av svavelsyra. Skadorna
upptäcktes för ett par år sedan, då som vita saltfläck-
ar, och stora delar av undersökta ytor är angripna av
svavelsyra som fräter på träet.
Ett stort forskningsprojekt har inletts tillsammans
med Stockholms och Uppsala universitet för att för-
söka hitta en lösning för hur regalskeppet Vasa ska
kunna räddas. I dagsläget saknas ekonomiska resurser
till detta projekt som är avgörande för skeppets fram-
tid. Det är naturligtvis helt omöjligt att överblicka
konsekvenserna om detta världsunika skepp i framti-
den inte längre skulle finnas för beskådande i Stock-
holm.
Vasamuseet är det mest besökta museet i Skandi-
navien, fru talman. Regeringen är mycket medveten
om den problematiska situationen. Trots detta nämn-
des inte ett enda ord om detta i budgetpropositionen i
höstas. Det här anser vi kristdemokrater vara helt
oacceptabelt.
Utskottsmajoriteten vill vänta med information
om hur regeringen tänker i denna fråga. Vi kristde-
mokrater menar att regeringen snarast bör återkomma
till riksdagen med information om vilka insatser och
planer man har för att rädda detta unika kulturarv.
Avslutningsvis, fru talman, vill jag påminna om
att vi kristdemokrater i budgeten för år 2003 anslagit
5 miljoner kronor utöver riksdagsmajoritetens anslag
till länsmuseerna.
Jag står självfallet bakom samtliga reservationer
från Kristdemokraterna, men vill för tids vinning nöja
mig med att yrka bifall till reservation 10, punkt 12.


Fru talman! I ett särskilt yttrande i detta betän-
kande konstaterar vi i Vänsterpartiet att kulturutskot-
tet varje år frenetiskt avstyrker samtliga motionsyr-
kanden om statligt bidrag till museer som tidigare inte
fått sådant stöd eller statligt bidrag till helt nya muse-
er.
Kulturutskottet hänvisar i år som alla andra år
som jag har suttit i riksdagen till principiella ställ-
ningstaganden i frågan, bland annat att det för närva-
rande i princip inte bör inrättas flera centrala museer.
Dessa principer har för övrigt gällt sedan 1987.
Mycket har ju hänt sedan dess, och det står fortfaran-
de att för närvarande ska vi inte inrätta några nya
museer. Dessa principer riskerar uppenbart att leda
till, som vi också har påtalat i tidigare års reservatio-
ner, att redan befintliga museer och traditionella sam-
lingsområden gynnas, medan nya samlingsområden
av nationellt intresse konsekvent missgynnas. En
sådan konserverande funktion, som alltid gynnar det
befintliga och traditionella, är inte till gagn vare sig
för utvecklingen inom museiverksamheten eller för
en kunskapstörstande allmänhet.
Vi vänsterpartister menar självfallet att det är
mycket viktigt att befintliga centrala museer ges möj-
lighet att utvecklas. Men det är också av stor vikt att
nya centrala museer och nya samlingsområden tillåts
växa fram. Vi har därför framhållit att konsekvenser-
na av de principiella ställningstagandena borde utre-
das. Dessa principer leder i föreliggande betänkande,
liksom i tidigare års betänkanden på museiområdet,
till att samtliga förslag om nya centrala museer, till
exempel om ett  riksidrottsmuseum och ett nationellt
skogsmuseum med mera, enkelt avfärdas. De avfär-
das inte med sakargument att dessa samlingsområden
inte har den betydelsen att de behöver ha nationell
status, utan man hänvisar helt enkelt till principer från
1987. Jag vill påstå att det bör göras en översyn och
att vi noggrant bör fundera på konsekvenserna av det
gamla ställningstagandet.
Fru talman! Jag ska begränsa mitt anförande.
Även om jag är en kvällsmänniska ska jag inte uppe-
hålla mig för länge vid de här frågorna, utan jag ska
försöka lyfta fram det som vi har reserverat oss kring
i det här betänkandet. Det handlar om Nobelmuseum
här i Stockholm, som det har fattas beslut om ska
finansieras med bland annat statliga pengar. Det är
ingen tillfällighet att orsaken till att det varit  möjligt
var att det var ett regeringsförslag om att vi skulle
stödja en finansiering med statliga pengar. Det kom
alltså inte som ett förslag här i riksdagen, utan reger-
ingen tyckte att det kunde vara ett lämpligt museum
att stödja.
Alfred Nobels namn och Alfred Nobel som person
har ju världsrykte som en av de mest kända svenskar-
na, inte minst genom de olika Nobelpris som delas ut
årligen.
Karlskoga är en ort som har en mycket tydlig
koppling till Alfred Nobel. I Björkborn, där Alfred
Nobel bodde under en del av sitt liv, finns till exem-
pel sedan 1978 en museiverksamhet med inriktning
på Alfred Nobels liv och gärning. Det stora intresset
för Alfred Nobel, både vad gäller hans person och
hans gärning, borde självfallet ge större möjlighet att
komma även Karlskoga som ort till del. Denna ort har
drabbats mycket hårt av omställningen av det svenska
försvaret och av den omstrukturering som har skett av
svensk försvarsindustri. Olika ministrar har på besök i
Karlskoga utlovat nya jobb och verksamheter för att
orten ska klara av den tuffa omställningen. En del har
faktiskt hänt på senare tid, men mycket återstår att
göra för att klara det här på ett bra sätt.
Riksdagen har för år 2003 anvisat 10 miljoner
kronor till Nobelmuseet i Stockholm, och regeringen
anför i budgetpropositionen att avsikten är att medel
ska avsättas till denna verksamhet även i fortsättning-
en. Vi har inte motsatt oss en sådan satsning. Men
med tanke på att de flesta - här vill jag för protokol-
lets skull säga att det ska stå "de flesta", inte "fasta"
som det står i reservation 12 - centrala museer redan
finns i huvudstaden, så borde möjligheten till samar-
bete mellan dessa museer och museer på andra orter
tas till vara på ett bättre sätt än i dag, åtminstone vad
gäller Nobelmuseerna.
I reservation 12 anser vi att riksdagen därför bör
begära att regeringen i samarbete med Nobelstiftelsen
ska försöka öka samarbetet mellan Nobelmuseum i
Stockholm och Nobelmuseet i Karlskoga.
Det kan ske på ett sätt som gynnar båda museerna
och båda orterna vad gäller utställningarnas perma-
nenta samlingar och så vidare. Det framgår till exem-
pel att en permanent utställning om Nobels litteratur-
pristagare borde vara av stort intresse för besöksnär-
ingen i Karlskoga. För att få bort den där direkta
kopplingen mellan Alfred Nobel, vapenindustri, krut
och så vidare kan man ha den andra, mer fredliga
infallsvinkeln och lämpligtvis förlägga det här till
Karlskoga.
Fru talman! I majoritetstexten konstateras att No-
belstiftelsen redan är en av de fyra stiftelsebildarna
till Nobelmuseet i Karlskoga, att Nobelstiftelsen är
med och finansierar detta museum och att en viss
samverkan mellan museerna finns. Detta är förvisso
sant, men frågan är vem som får ta huvudansvaret för
att verksamheten ska utvecklas och finansieras i Karl-
skoga. Som boende en mil därifrån kan jag konstatera
genom att läsa lokalpressen att det uppenbart är på
det sättet att det är Karlskoga kommun som får ta det
största ansvaret. Nyligen kunde man läsa att Karlsko-
ga kommun skulle tvingas köpa upp Björkborns herr-
gård för att säkra verksamheten i huset.
Utskottsmajoriteten konstaterar också att de två
museerna har olika inriktningar. Den ena, den i Karl-
skoga, riktar in sig på Alfred Nobel som person och
den andra, i Stockholm, på nobelprisen och så vidare.
Det är alltså inte konkurrerande utan kompletterande
museer, men båda har en tydlig koppling till Alfred
Nobel.
Utskottsmajoriteten menar också att det inte är en
fråga för riksdagen att gå in och styra vilket samar-
bete museerna ska ha eller vilken museiverksamhet
som ska bedrivas på de två museerna. Det har vi
aldrig krävt heller, men vi finner den här finkänslig-
heten något märklig. Om vi kan anvisa tio miljoner
kronor årligen i anslag till Nobelmuseet i Stockholm
men däremot inga pengar till Nobelmuseet i Karlsko-
ga så är det inte speciellt kontroversiellt att i detta
sammanhang påpeka att ett utvecklat samarbete mel-
lan Nobelmuseet i Karlskoga, där Nobelstiftelsen
finns med som en part, och Nobelmuseet i Stockholm
är en önskvärd åtgärd.
Jag yrkar därför för Vänsterpartiets räkning bifall
till reservation 12.
Jag ska också kortfattat svara lite grann på Cecilia
Wikströms anförande från Folkpartiets sida. En stor
del av det anförandet handlade om förslaget att införa
fritt inträde på de centrala museerna. Jag kan inte
hitta något om det i det här betänkandet.
Sedan avlutade Cecilia Wikström sitt anförande
med att yrka bilfall till tre reservationer, tror jag att
det var, som hon knappast hade berört över huvud
taget i sitt anförande. Bland annat handlade det om
utredning om en lokalisering av ett riksidrottsmuse-
um. Det tycker jag att det skulle vara intressant att ha
en diskussion om, men det var ingenting som Cecilia
Wikström tog fram i sitt anförande.
En annan sak som har kommit fram, från Gunilla
Tjernberg i Kristdemokraterna, är att man inte är
nöjda med det som står om Naturhistoriska museet
eller om Vasamuseet i betänkandet. Man kan alltid ha
synpunkter på om det står tillräckligt tydligt. Vi från
Vänsterpartiets sida delar förstås, liksom hela utskot-
tet vad jag förstår, oron för de problem som finns på
de här två museerna.
Vi har vårt sätt att uttrycka oss här i riksdagen. Vi
skriver till exempel på sidan 17 i betänkandet, det
gäller då Naturhistoriska museet, att utskottet utgår
från att regeringen återkommer till riksdagen senast i
budgetpropositionen för 2004 och redovisar hur ma-
gasinsproblemen ska lösas samt tar ställning till hur
frågan ska drivas vidare. På riksdagsspråk är det
väldigt tydliga besked till regeringen om att vi för-
väntar oss att man anslår pengar och kommer med
konkreta förslag till åtgärder för hur de här problemen
ska lösas. Jag kan inte se någon otydlighet i det bud-
skapet.
I princip uttrycker sig utskottet på samma sätt vad
gäller Vasamuseet. Jag kan inte se att vare sig den
socialdemokratiska majoriteten i utskottet eller den
socialdemokratiska regeringen skulle kunna strunta i
de här problemen. Jag kan inte heller se, med de
kontakter som jag har haft, att det finns något intresse
från socialdemokratin eller något annat parti i kultur-
utskottet att strunta i de här viktiga frågorna. Det är
en självklarhet. Vad det handlar om är vilken åtgärd
som ska vidtas så att vi får en långsiktigt hållbar lös-
ning.
Eftersom jag ogillar att få stryk lyfter jag inte frå-
gan om ett fotbollsmuseum och en fotbollsakademi
på en speciell ort som förknippas med fotboll, fru
talman.


Fru talman! En betydligt mer namnkunnig person
än jag har en gång sagt "härtill är jag nödd och
tvungen". Det gör jag också här i kammaren nu -
härtill är jag nödd och tvungen.
Det har blivit fel. Jag yrkade bifall till reservatio-
nerna 2 och 6, men eftersom vi har varit på benen i 15
timmar nu i denna kammare och i detta hus är, som
jag sade inledningsvis i mitt anförande, skärpan inte
helt på topp. En sexa och en nia kan vara ganska lika.
Jag tar tillbaka om jag har uttryckt mig felaktigt. Jag
har inte yrkat bifall till reservation 9 utan till reserva-
tionerna 2 och 6.


Fru talman! Jag har inga kommentarer. Jag har
full förståelse för att det kan bli fel. Som den ödmju-
ka person jag är tackar jag för den kompletterande
upplysningen.


Fru talman! Till en början vill jag yrka bifall till
reservationerna 3, 6 och 7. Givetvis står vi även bak-
om de andra reservationerna som vi har avgett.
Med tanke på den sena timmen hoppar jag över
inledningsfraserna och går direkt på länsmuseernas
situation. Vi tror inom Centerpartiet att dessa museer
är oerhört viktiga för regionernas kulturarv och histo-
ria och att de ytterligare kan utveckla sin verksamhet.
Därför är det viktigt att man ser över deras ekono-
miska problem genom en utredning.
Från dessa museer tar jag ett raskt hopp till Sa-
mernas museum. Det är en mindre anläggning men
ändå oerhört betydelsefull. För oss som kommer från
södra Sverige är det inte alltid lätt att riktigt fatta
vidden av samernas kulturarv. Vi behöver vara på
plats i de norra delarna av vårt land.
Sommaren 1981 hade jag tillfälle att vara i Jokk-
mokk under en månad. Då träffade jag samer som i
samtal uttryckte den sorg de kände över att så mycket
hade tagits ifrån dem. Det var renbetesland och jakt-
och fiskemarker, men också det som tas upp i motion
357, yrkande 2, att samiska föremål flyttas till cen-
trala förvaringsplatser. Ibland förvaras de i källare
och magasin, dessa föremål som i stället borde finnas
tillgängliga nära de människor vars historia fynden
och samlingarna är delar av. Centerpartiet anser att de
samiska föremålen ska återföras till Samernas muse-
um i Jokkmokk.
"Var skog har nog sin källa" - så heter det i sång-
en om jag minns rätt. Vi kan spetsa till detta och
konstatera att den svenska skogen är en källa till
mycket gott genom århundradena. Skogen har alltid
varit betydelsefull, en källa till ekonomisk tillväxt.
Tänk bara på skogens betydelse för exportindustrin!
Den svenska skogen hör samman med vårt lands
historia: avverkning, plantering, tjärtillverkning,
kolning, sågverk. Inför framtiden talar vi om nyckel-
biotoper, markberedning, nyare träslag och så vidare.
Vi behöver ett nationellt skogsmuseum för att mani-
festera skogens historia och blicka framåt i tiden.
Från skogen går vi till en båt av trä. Men det är
inte vilken båt som helst utan en båt som har fått
namnet nationalklenod, skeppet Vasa. Bärgningen av
Vasa är ett av mina tidigaste TV-minnen. Vasa har
blivit ett självklart besöksobjekt för skolklasser och
turister från när och fjärran. Därför är det oroväckan-
de att svavelsyran fräter på träet. Här behövs snara
och omfattande åtgärder genom forskning och direkta
insatser för att finna en lösning så att kommande
generationer får tillgång till detta unika skepp. Det
fanns medel att ta upp Vasa. Det fanns medel att
konservera och bygga ett museum. Då borde det
också finnas medel att rädda detta oersättliga kultur-
arv.
Vi går vidare genom att fundera över en annan
viktig del av vårt kulturarv. Jag tänker då på den
fotografiska bilden, både stillbilden och filmen. Här
finns många historiska pärlor skildrade.
Tänk att få se en film från Grand Prix på Råbe-
lövsbanan i Kristianstad 1956. 80 000 människor i
publiken. Bilarna kör runt i 160 kilometer i timmen.
De tankas manuellt med dunkar och tratt. Men tyvärr:
På många håll i Sverige förvaras film och fotografier
på ett sätt som innebär att dessa värdefulla föremål
riskerar att förstöras. En film kan förvaras i rumstem-
peratur i bara 35 år.
Vi behöver kunniga personer som registrerar och
bevarar vår foto- och filmskatt. Därför behövs ett
nationellt fotosesam för att säkra framtiden för den
fotografiska bilden och öka dess tillgänglighet.
Fru talman! I en tid då så mycket är ovisst behö-
ver vi mer än någonsin det historiska perspektivet. I
en tid då ohälsotalet stiger behöver vi platser för
eftertanke och avkoppling. Vi vill slå vakt om vår
historia, och här är våra museer oumbärliga.


Fru talman! Jag ska försöka att fatta mig kort med
tanke på den sena timmen. Men jag skulle vilja börja
med att säga att som ny i riksdagen ser man att många
av motionerna återkommer år efter år och får ungefär
samma behandling. Man kan fundera lite grann över
om man inte i stället kunde lägga ned mer kraft och
energi på att utvärdera och kontrollera de olika verk-
samheterna. Blev besluten verkligen så som vi hade
tänkt?
Av statistik från SCB och Statens kulturråd fram-
går att det aldrig någonsin har funnits så mycket kul-
tur i landet som i dag och att fler människor än nå-
gonsin tidigare har tagit del eller själva varit del i
detta kulturliv.
I kulturlivet spelar museerna en viktig roll på
många olika sätt. Genom sina samlingar och sitt ar-
bete kring dessa har de djupa kunskaper att förmedla
om vår och andras historia och därmed också om vår
samtid. På många håll i vårt land pågår mycket krea-
tivt och spännande arbete, både på lokala och regio-
nala museer.
Under en längre tid har det varit en viktig fråga
för museerna att nå också de människor som sällan
eller aldrig sätter sin fot på ett museum. Utställnings-
verksamheten och de museipedagogiska satsningarna
har gett goda resultat, men fortfarande kan vi i aktuell
statistik se att 65 % av LO:s medlemmar inte har
besökt något museum under de senaste tolv månader-
na, medan det bland SACO-anslutna är 30 %. I mot-
sats till tidigare talare tror jag och det socialdemokra-
tiska partiet att fri entré på flertalet av våra statliga
museer är en mycket viktig reform, inte minst för
besökarnas skull.
Fru talman! I betänkandet finns ett antal reserva-
tioner. Jag vill här bemöta några av dessa.
Det finns motioner från Folkpartiet och kd där
man talar om att Sverige länge har brustit i vården av
kulturarvet. Jag vill påminna motionärerna om att
man i mitten av 1990-talet gjorde en mycket stor
satsning i det så kallade Sesamprojektet, där det av-
sattes ett par hundra miljoner kronor för att museerna
skulle kunna starta inventering, registrering och digi-
talisering av sina föremål. Det är ändå ett bevis på att
vi har tagit ett ansvar för föremålshanteringen.
Jag vill också kommentera de motioner som
handlar om länsmuseernas ekonomiska situation.
Länsmuseerna har under de senaste åren fått förbätt-
rade ekonomiska villkor. I budgeten 2002 ökade
deras anslag med 17 miljoner kronor. Dessutom har
det satsats på museipedagogik i ett treårigt projekt,
och i kronor blir det 15 miljoner om året.
Ett flertal motioner handlar om initiativ till nya
statliga museer och statliga bidrag. Jag tror att vi alla
kan dela uppfattningen om att till exempel ett riksid-
rottsmuseum skulle fylla en viktig del av det svenska
kulturarvet. Likaså ett skogsmuseum, ett måltidsmu-
seum i Grythyttan eller ett världsmuseum vid Höga
kusten och inte minst det nya konstmuseet i min hem-
stad Kristinehamn som invigs nu den 26 april. Listan
kan faktiskt göras ganska lång på nya satsningar.
Men alla dessa förslag på nya statliga museer eller
statliga bidrag måste ju bedömas ur ett helhetsper-
spektiv när man lägger hela budgeten. Alla vet vi ju
att prioriteringar måste göras.
Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till försla-
get i betänkandet.


Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
motion 269 och till reservation 7 under punkt 8.
I motion 269 har vi sagt att kvinnocentrum Anna
Nordlander har en nationell betydelse som ett konst-
historiskt museum. Vi tycker att det ska ges en natio-
nell erkänsla. Den genusarbetsgrupp som har till-
kommit utifrån krav från samarbetspartierna Vänstern
och Miljöpartiet kommer att ge ett bidrag till Museum
Anna Nordlander så att man kan ordna ett seminari-
um här under våren om just kvinnor och konst.
I Kristdemokraternas motion vill man att den ge-
nusarbetsgruppen också särskilt ska titta på frågan om
kvinnomuseer. Det är precis som det står i utskotts-
texten att det inte finns någonting som hindrar genus-
arbetsgruppen att göra detta med det direktiv de har i
dag, men frågan är då om de har gjort det. Det har de
ännu inte gjort. Här finns det möjligheter för utskot-
tets ledamöter att träffa ordföranden i genusarbets-
gruppen den 20 mars och själva ställa frågor om ar-
betet. Om vi ska få det som vi vill, nämligen att man
också tittar på behovet av kvinnomuseer, tror jag att
det behövs det ett tilläggsdirektiv, kanske förlängd tid
och mera pengar. Vad vet jag? Det får vi reda på mer
om då.
Det samiska kulturarvet är en gammal fråga, dock
inte lika gammal som vår ursprungsbefolkning. Det är
alltid lika pinsamt att stå här i talarstolen och säga att
det är bättre om de samiska trummorna finns uppe i
Ájtte i Jokkmokk än i källaren på Nordiska museet.
Det finns dock ett nationellt intresse för vår ur-
sprungsbefolkning. Självklart ska det också finnas
kvar möjligheter att skåda deras historia på Nordiska
museet.
Jag är glad att utskottet inte har släppt greppet om
Naturhistoriska riksmuseets mycket alarmerande
situation. Museet har ju förlorat en chef på att reger-
ingen hitintills inte har lyssnat på deras behov att
säkra sina föremål och lösa frågan om magasinet i
framtiden. Den nya chefen har kvar problemet med
magasineringen. Utskottets text, att man utgår ifrån
att regeringen återkommer till riksdagen senast i
budgetpropositionen 2004, tycker jag är en väldigt
kraftfull markering.
Fru talman! Till slut har jag stor sympati för en
socialdemokratisk motion, 249, där man vill att man
permanentar den pedagogiska verksamheten på läns-
museerna. Miljöpartiet drev fram att det blev en
öronmärkning för den pedagogiska verksamheten.
Det är också vår förhoppning i Miljöpartiet att den
här verksamheten kan permanentas, med då måste ju
ytterligare medel tillskjutas. Eller hur?
Sedan en liten kommentar till frågan om fritt till-
träde till museum eller inte. Från Miljöpartiets sida
tycker vi att det är bra med låga inrädeskostnader på
museer. Vi tycker att man ska ge ungdomsrabatter.
Om regeringen ger mera av extra medel till våra na-
tionella institutioner har vi ingenting emot att de
erbjuder fritt inträde. Men jag vill markera att man då
måste tillskjuta medel utifrån, inte omfördela inom
budget. Med nya fräscha pengar är det ett bra förslag.
Det finns ju i dag länsmuseer som faktiskt klarar
att ha fritt inträde. Låt mig bara nämna Västerås.
Med detta tackar jag för att vi fick fortsätta de-
batten denna sena timme.


Fru talman! I år är det 100 år sedan bröderna
Wright konstruerade och flög med det första
motordrivna flygplanet. På vårt flygmuseum i Linkö-
ping har vi en stor samling av originalflygplan, en del
redan från 1913. Vi kan därför säga att vi har 90 % av
motorflygets historia samlad på vårt museum. I
många fall är det världsunika originalflygplan. Förut-
om detta finns det en omfattande dokumentation
kring flygets historia och utveckling från 1910 och
fram till i dag.
En stor del av samlingarna finns förvarade i loka-
ler där de inte kan visas och där de förstörs av väder
och vind.
Flygvapenmuseet är ett museum där hela Sveriges
flyghistoria finns samlad. I min motion Kr293 pekar
jag på att en nybyggnation är nödvändig för att man
ska kunna bevara och visa museets samlingar och
göra dokumentationen tillgänglig för forskningen.
Fru talman! Jag vill vädja till kulturutskottet och
kulturministern att i budgetarbetet inför de komman-
de åren se till att museet får medel till driften av den
nybyggnation som fordras.
Slutligen, fru talman, vill jag bjuda in kulturut-
skottet och kulturministern till Linköping för att bese
de här unika samlingarna i verkligheten, så att ni kan
förstå deras vikt.
Jag vill tacka för att vi fick den här extra tiden så
att ärendet kunde avslutas.



Motion motion 2001/02:Kr13 med anledning av skr. 2001/02:176 Kultur och delaktighet

av Lennart Fridén (M)

med anledning av skr. 2001/02:176 Kultur och delaktighet

Motion motion 2002/03:Kr211 Sveriges Rundradiomuseum i Motala

av Sonia Karlsson (S)

Sveriges Rundradiomuseum i Motala

Motion motion 2002/03:Kr222 Finnkulturcentrum

av Jan-Evert Rådhström (M)

Finnkulturcentrum

Motion motion 2002/03:Kr223 Lycksele skogsmuseum

av Yvonne Ångström (FP)

Lycksele skogsmuseum

Motion motion 2002/03:Kr236 Kulturpolitiken

av Kent Olsson m.fl. (M)

Kulturpolitiken

Motion motion 2002/03:Kr249 Pedagogisk verksamhet vid länsmuseerna

av Agneta Ringman m.fl. (S)

Pedagogisk verksamhet vid länsmuseerna

Motion motion 2002/03:Kr250 Ansvar för fotografier

av Torkild Strandberg m.fl. (FP)

Ansvar för fotografier

Motion motion 2002/03:Kr251 Flygvapenmuseum i Linköping

av Linnéa Darell (FP)

Flygvapenmuseum i Linköping

Motion motion 2002/03:Kr252 Nationellt skogshistoriskt museum

av Dan Kihlström (KD)

Nationellt skogshistoriskt museum

Motion motion 2002/03:Kr253 Nationellt skogsmuseum

av Gunilla Tjernberg (KD)

Nationellt skogsmuseum

Motion motion 2002/03:Kr254 Nobelmuseer i samverkan

av Peter Pedersen m.fl. (V)

Nobelmuseer i samverkan

Motion motion 2002/03:Kr266 Idrottsrörelsen

av Lennart Kollmats m.fl. (FP)

Idrottsrörelsen

Motion motion 2002/03:Kr268 Ekomuseum i Bergslagen

av Per Erik Granström och Sven-Erik Österberg (S)

Ekomuseum i Bergslagen

Motion motion 2002/03:Kr269 Nordiskt Kvinnokonstcentrum i Skellefteå

av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)

Nordiskt Kvinnokonstcentrum i Skellefteå

Motion motion 2002/03:Kr270 Måltidsmuseum i Grythyttan

av Lennart Axelsson m.fl. (S)

Måltidsmuseum i Grythyttan

Motion motion 2002/03:Kr287 Torsby Finnkulturcentrum

Torsby Finnkulturcentrum

Motion motion 2002/03:Kr293 Utbyggnad av Flygvapenmuseum

av Berndt Sköldestig m.fl. (S)

Utbyggnad av Flygvapenmuseum

Motion motion 2002/03:Kr294 Världsarvsmuseum

av Gunilla Wahlén (V)

Världsarvsmuseum

Motion motion 2002/03:Kr297 Idrottens villkor

Idrottens villkor

Motion motion 2002/03:Kr298 Fotboll för kunskap och utveckling

av Peter Pedersen (V)

Fotboll för kunskap och utveckling

Motion motion 2002/03:Kr314 Världsarvsmuseum i Höga kusten

av Birgitta Sellén m.fl. (C, KD, FP)

Världsarvsmuseum i Höga kusten

Motion motion 2002/03:Kr316 Nationellt forsknings- och utställningscentrum

av Eva Flyborg m.fl. (FP)

Nationellt forsknings- och utställningscentrum

Motion motion 2002/03:Kr318 Midlanda konsthall

av Hans Stenberg och Agneta Lundberg (S)

Midlanda konsthall

av Birgitta Sellén m.fl. (C)

Kultur

Motion motion 2002/03:Kr338 Kultur, medier, trossamfund och fritid, utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid, utgiftsområde 17

Motion motion 2002/03:Kr356 Skogsmuseum i Lycksele

av Lena Sandlin-Hedman och Karl Gustav Abramsson (S)

Skogsmuseum i Lycksele

Motion motion 2002/03:Kr357 Fornfynd i museer nära fyndplatsen

av Birgitta Sellén m.fl. (C, FP, MP)

Fornfynd i museer nära fyndplatsen

Motion motion 2002/03:Kr358 Midlanda konsthall

av Birgitta Sellén m.fl. (C, FP, V)

Motion motion 2002/03:Kr359 Museum för transporter och fordon

av Leif Jakobsson (S)

Museum för transporter och fordon

Motion motion 2002/03:Kr369 Arkiv, bibliotek och museer

av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)

Arkiv, bibliotek och museer

Motion motion 2002/03:Kr370 Skapande verksamhet

Skapande verksamhet

Motion motion 2002/03:Kr372 Kultur med mångfald och kvalitet

Kultur med mångfald och kvalitet

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om museer och utställningar. 