Museifrågor m.m.
Betänkande 1997/98:KrU7
Kulturutskottets betänkande
1997/98:KRU07
Museifrågor, m.m.
Innehåll
1997/98 KrU7
Sammanfattning
I betänkandet behandlas motioner om främst museifrågor, väckta under allmänna motionstiden hösten 1997. Utskottet föreslår - med anledning av två motionsförslag och med hänvisning bl.a. till att det finns ett värde i att sprida statlig verksamhet i landet genom att t.ex. decentralisera myndighetsfunktioner - att myndigheten Statens sjöhistoriska museer skall ha sitt säte i Karlskrona samt att överintendenten vid myndigheten och det centrala kansliet skall omlokaliseras från Stockholm till Karlskrona. Motionsförslag rörande ansvars- och arbetsfördelningen inom museiväsendet, biblioteken som utställningslokaler och behovet av ombyggnad av Sjöhistoriska museet i Stockholm avstyrks. Likaledes avstyrks motioner om inrättande av nya museer, nämligen ett schlagermuseum i Skara, ett nationellt idrottsmuseum i Malmö och ett form- och designmuseum i Stockholm. Även yrkanden om att staten skall ta ansvar för Vadstenaknypplingen och att ett särskilt anslag skall inrättas för att bevara denna avstyrks. Två reservationer och två särskilda yttranden har fogats till betänkandet.
Motionerna
1997/98:Kr211 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ledningen för Statens sjöhistoriska museer bör förläggas till Karlskrona. 1997/98:Kr214 av Kjell Nordström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett schlagermuseum i Skara. 1997/98:Kr231 av Lennart Fridén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att avtal om ansvars- och arbetsfördelning snarast upprättas för det svenska museiväsendets olika museer med specialinriktning. 1997/98:Kr232 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett form- och designcentrum i Stockholm. 1997/98:Kr255 av Magnus Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lokalisera ledningen för myndigheten Statens sjöhistoriska museer till Karlskrona. 1997/98:Kr256 av Per Rosengren och Kenneth Kvist (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett schlagermuseum med nationellt ansvar i Skara. 1997/98:Kr257 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nationalmuseum för idrottshistoria i Malmö. 1997/98:Kr269 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkbiblioteken som utställningsplats för bild, form och konsthantverk. 1997/98:Kr283 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp, m, c, v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ansvaret för den i Sverige unika östgötska Vadstenaknypplingen måste ligga på nationell nivå, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det utgår ett årligt anslag för att bevara denna konstform levande och för utveckling av nya mönster och produkter i samarbete med konstnärer och formgivare. 1997/98:Kr295 av Marianne Andersson och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett museum för populärmusik i Skara. 1997/98:Fi210 av Sylvia Lindgren och Ingemar Josefsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sjöhistoriska museets behov av ombyggnad.
Utskottet
Ansvars- och arbetsfördelningen inom museiväsendet Fördelningen av ansvar och arbetsuppgifter mellan museerna i Sverige behandlas i motion Kr231 (m). Med exemplifiering från det marinmuseala området framhåller motionären att viktiga arbetsuppgifter som är av nationellt intresse utförs av ett antal olika institutioner. Motionsyrkandet syftar till samordning av ansvars- och arbetsfördelningen mellan museer med specialinriktning och till att formella avtal härom skall upprättas för att undanröja riskerna för parallell- och dubbelarbete. Härigenom skulle frågorna om det formella ansvaret och finansieringen för nationellt utförda arbetsuppgifter kunna lösas permanent. Enligt utskottets uppfattning är den fråga som aktualiseras i motionen av stor principiell betydelse. Frågan hänger bl.a. samman med synen på den roll som ansvarsmuseerna har och deras förmåga att samverka med och företräda landets museiväsen. Utskottet erinrar bl.a. om att Museiutredningen i sitt betänkande Minne och bildning (SOU 1994:51) kunde notera svagheter i de statliga museernas struktur och arbetssätt och konstaterade att det sätt på vilket de statliga museerna är organiserade innebär begränsningar för deras möjligheter att på olika områden utföra det som de bör utföra. Utredningen ansåg att möjligheten till samverkan och arbetsfördelning för bättre resursanvändning inte tas till vara i nuvarande organisationsstrukturer (bet. s. 50-54). Kulturutredningen som hade i uppgift att ta ställning till Museiutredningens förslag och remissyttranden med anledning därav har i sitt betänkande Kulturpolitik (SOU 1995:84) berört ansvarsmuseirollen och förordat att antalet ansvarsmuseer skall minskas (s. 507). Vidare föreslog utredningen att Statens kulturråd skulle vara sektorsmyndighet på museiområdet samt att ett museiråd skulle knytas till Kulturrådet i syfte att stärka samspelet på museiområdet (s. 506). I kulturpropositionen redovisade regeringen sin syn på inriktningen på de framtida statliga insatserna på museiområdet. Regeringen uttalade också att strukturen på museiområdet bör utvecklas så att regeringen kan få bättre underlag för överblick och styrning (prop. 1996/97:3 s. 134-137). I budgetpropositionen för år 1998 informerar regeringen om att de fem ansvarsmuseerna den 1 juli 1997 redovisat ett regeringsuppdrag om vad ansvarsmuseirollen har inneburit under den senaste femårsperioden. Vid samma tidpunkt redovisade de centrala museerna två andra uppdrag, dels rörande planer för samlingarnas långsiktiga bevarande, dels vilken insamlingspolicy resp. museum har. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i dessa frågor. Vidare erinrar regeringen i propositionen om att det inom Kulturdepartementet pågår en översyn av organisationsstrukturen inom kulturområdet och anför att översynen kan komma att påverka strukturen inom museiområdet (prop. 1997/98:1 utgiftsområde 17 avsnitt. 11.2). Enligt utskottets uppfattning är det - som regeringen framhöll i kulturpropositionen - angeläget att museiväsendet får en tydligare struktur så att möjligheterna för regeringens styrning förbättras. Det översynsarbete som pågår inom regeringen torde bl.a. syfta till förslag om organisationsförändringar som kan påverka ansvars- och arbetsfördelningen inom museiväsendet, vilket i sin tur har betydelse för effektiviseringen inom sektorn. Utskottet utgår från att regeringen i detta arbete beaktar de frågor som framförts i motion Kr231 (m). Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen inte bör påkalla någon riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks således.
Biblioteken som utställningslokaler Förslaget i motion Kr269 (v) syftar till att folkbiblioteken i Sverige skall användas som utställningsplatser för bl.a. bild- och konsthantverk (yrkande 26). Utskottet vill inledningsvis understryka att det ankommer på kommunerna att - i enlighet med principen om kommunal självstyrelse - själva besluta hur de skall använda sina kommunala lokaler. Därutöver vill utskottet framhålla att det är angeläget att utställningar av bild- och konsthantverk når ut till en bred allmänhet. Denna uppfattning överensstämmer med framför allt ett av de kulturpolitiska mål som riksdagen beslutade om hösten 1996, nämligen det s.k. delaktighetsmålet. Som anförs i motionen har folkbiblioteken ofta lokalytor som lämpar sig för olika typer av utställningar, bl.a. av konst. Möjligheten att anordna utställningar utnyttjas också av många folkbibliotek i landet. Genom att samarbeta med Riksutställningar, länsmuseer, lokala museer, konstnärer, studieförbund, kulturför- eningar m.fl. tar biblioteken till vara möjligheterna att visa utställningar av olika slag. Det kan tilläggas att regeringen i 1997 års budgetproposition aviserade att den avser att ge Statens kulturråd, Statens konstråd, Konstnärsnämnden med Bildkonstnärsfonden, Riksutställningar och Statens konstmuseer med Moderna museet ett gemensamt uppdrag att utreda hur de statliga insatserna skall utformas så att fler kan ta del av samtida bildkonst, formgivning och konsthantverk av god kvalitet oavsett var man bor i landet (prop. 1997/98:1 utgiftsområde 17 avsnitt 7.2). Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet anser - med hänvisning till det anförda - att motion Kr269 (v) i här aktuell del bör avslås av riksdagen.
Frågor om Statens sjöhistoriska museer Riksdagen beslutade hösten 1996 att Marinmuseum i Karlskrona inom myndigheten Statens försvarshistoriska museer skulle läggas samman med Statens sjöhistoriska museer (SSHM) den 1 juli 1997 (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1 s. 121, rskr. 1996/97:129). I anslutning till nämnda beslut behandlades även frågan om lokaliseringen av myndigheten SSHM. Kulturutskottet konstaterade att det finns såväl kulturpolitiska som regionalpolitiska skäl som talar för att myndigheten skall ha sitt säte i Karlskrona. Utskottet beslutade att föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna att den organisationskommitté som på regeringens uppdrag förberedde sammanläggningen skulle få ett tilläggsuppdrag att redovisa förutsättningarna för att lokalisera myndighetens säte till Karlskrona. Riksdagen godkände utskottets förslag. Organisationskommittén för en sammanläggning av Marinmuseum inom Statens försvarshistoriska museer med Statens sjöhistoriska museer har därefter till regeringen överlämnat betänkandet Nya samverkansformer inom den sjöhistoriska museiverksamheten (SOU 1997:100). I betänkandet har kommittén använt begreppet myndighetens ledning för myndighetschefen och det för myndigheten gemensamma kansliet (bet. s. 31). Kommittén konstaterar att en lokalisering av SSHM:s ledning till Karlskrona ligger i linje med statsmakternas intentioner rörande den nya kulturpolitiken och det principiellt viktiga i att öka den geografiska spridningen av museala ansvarsfunktioner. Vidare konstaterar kommittén att det finns förutsättningar för en placering av ledningsfunktionen i Karlskrona fysiskt och miljömässigt, i synnerhet vad avser arbetsmiljön. Kommittén anser emellertid att det finns skäl för att avvakta med ett ställningstagande om var myndighetens ledning skall vara lokaliserad mot bakgrund av den översyn av strukturen på museiområdet som för närvarande pågår inom Kulturdepartementet. Av förordningen (1990:571) med instruktion för Statens sjöhistoriska museer (ändrad senast 1997:336) framgår - beträffande ledningen av myndigheten - att överintendenten är chef för myndigheten (7 §). Vart och ett av de tre museer som ingår i myndigheten, dvs. Sjöhistoriska museet och Vasamuseet i Stockholm samt Marinmuseum i Karlskrona, utgör en enhet under ledning av en museichef. Myndigheten har ett centralt kansli som lyder under överintendenten. Myndigheten bestämmer i övrigt sin organisation (9 §). I 1997 års budgetproposition anförde regeringen att frågan om lokaliseringen av SSHM:s ledning hör starkt samman med organisationsstrukturen i övrigt på museiområdet och bör mot den bakgrunden övervägas i ett vidare sammanhang (prop. 1997/98:1 utgiftsområde 17 avsnitt 11.3). I två motioner, nämligen Kr211 (c) yrkande 4 och Kr255 (s), yrkas att ledningen för Statens sjöhistoriska museer skall förläggas till Karlskrona. Utskottet har funnit att en rad skäl talar för att lokalisera SSHM:s ledning till Karlskrona. Utskottet vill betona att en utgångspunkt för utskottets överväganden har varit att myndigheten SSHM även fortsättningsvis skall ledas på effektivast möjliga sätt. Utskottet konstaterar därvid att den väl utbyggda infrastruktur som råder inom kommunikationsområdet gör det möjligt att redan nu upprätthålla goda kontakter mellan museets olika enheter, mellan det centrala kansliet och enheterna samt mellan myndigheten och övriga kultursektorn, försvarssektorn och statsapparaten i övrigt. Var myndighetens ledning är lokaliserad bör således inte ha något avgörande inflytande på effektiviteten. Utskottet anser att det finns ett värde i att sprida statlig verksamhet i landet genom att t.ex. decentralisera myndighetsfunktioner - inte minst på museiområdet, där koncentrationen till Stockholm är särskilt stark. På sikt torde även en omlokalisering av här aktuellt slag få en viss - om än begränsad - sysselsättningseffekt. Fysiskt och miljömässigt är - som nämnts i det föregående - förutsättningarna för en lokalisering till Karlskrona goda genom tillgången på lediga och centralt belägna lokaler. Det förhållandet att myndighetens överintendent inte samtidigt är chef för någon av de i myndigheten ingående tre museienheterna underlättar en omlokalisering av ledningen. Utskottet har vid sina överväganden funnit att frågan om lokalisering av ledningen för SSHM torde ha endast marginell betydelse för det övergripande översynsarbete av myndighetsstrukturen inom kulturområdet som pågår inom Kulturdepartementet. Den nya grundstrukturen för myndigheten tillkom den 1 juli 1997 och är således mindre än ett år gammal. Enligt utskottets uppfattning är det en fördel att så snart som möjligt - dvs. innan organisationsstrukturen inom myndigheten hunnit få en alltför fast form - genomföra en omlokalisering av ledningen. Därmed får myndigheten i ett relativt tidigt skede besked om en av grundförutsättningarna för verksamheten inför det fortsatta arbetet med att utforma ledningsfunktionen. Utskottets ställningstagande innebär att myndigheten SSHM bör ha sitt säte i Karlskrona samt att överintendenten och myndighetens centrala kansli bör lokaliseras till Karlskrona. Som framgår av organisationskommitténs betänkande har SSHM i ett remissyttrande till kommittén framhållit att lönekontoret vid SSHM ger service även till Folkens museum - etnografiska, Tekniska museet och Telemuseum. Vid en utflyttning av hela ledningsfunktionen för SSHM, dvs. överintendenten och myndighetens centrala kansli, är det möjligt att denna samverkan bör upphöra av praktiska skäl. De övriga museerna kan eventuellt komma att behöva finna andra lösningar för sin löneadministration. I sammanhanget erinras om att riksdagen beslutat att Folkens museum - etnografiska fr.o.m. den 1 januari 1999 skall ingå som en del i en samlad etnografisk museimyndighet med säte i Göteborg. Olika alternativa lösningar kan därför behöva övervägas då det gäller lönekontorets lokalisering. Det bör ankomma på SSHM att utifrån de praktiska förutsättningarna besluta om lönekontorets lokalisering. Vad utskottet sålunda anfört om lokaliseringen av ledningen och det centrala kansliet för SSHM till Karlskrona bör riksdagen med anledning av motionerna Kr211 (c) yrkande 4 och Kr255 (s) som sin mening ge regeringen till känna. I en motion, Fi210 (s), påtalas behovet av ombyggnad av en av enheterna inom myndigheten SSHM, nämligen Sjöhistoriska museet i Stockholm. Av motionen framgår att det tekniska underhållet av museibyggnaden är eftersatt. Under många år har det pågått en diskussion om museets lokalisering, vilket påverkat den långsiktiga planeringen för museet. Nu när frågan om museets lokalisering förefaller vara avgjord bör museets behov av ändamålsenliga upprustningar lösas, anför motionärerna. Utskottet har inhämtat att myndigheten SSHM i den mål- och resultatdialog som förs med Kulturdepartementet har framfört att Sjöhistoriska museet är i stort behov av att rustas upp och byggas om. Vidare har utskottet inhämtat att SSHM och Statens fastighetsverk (SFV), som förvaltar den byggnad som museet är inhyst i, nyligen har påbörjat överläggningar om vilka åtgärder som skall vidtas med anledning av de ombyggnads- och upprustningsbehov som föreligger. SFV har påbörjat arbetet med ett lokalprogram för museet. I likhet med motionärerna anser utskottet att den byggnad som Sjöhistoriska museet är inhyst i bör hållas i gott skick och att verksamheten bör ha ändamålsenliga lokaler. Utskottet förutsätter att behovet av upprustning och ombyggnad som motionärerna påtalar kan åtgärdas sedan frågan om en annan lokalisering inte längre är aktuell. Utskottet konstaterar att det ankommer på SFV att inom sina ramar ansvara för löpande underhåll av fastigheten. Vidare ankommer det på regeringen att - om en om- eller tillbyggnad skulle aktualiseras - i budgetprövningen väga in museets behov av medel för en ökad hyreskostnad. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Fi210 (s).
Inrättande av nya museer m.m.
Principiella ställningstaganden i museifrågor Utskottet har vid ett flertal tillfällen redovisat de principiella ställningstaganden som utskottet gjort i museifrågor (senast i bet. 1995/96:KrU1 s. 3). Ställningstagandena innebär i korthet - att det i princip ?för närvarande? inte bör inrättas fler centrala museer, dvs. statliga museer eller med dem jämställda museer, - att det i allmänhet inte finns skäl för riksdagen att göra en klassificering av museerna eller att bedöma om ett museum har större eller mindre riksintresse, - att länsmuseerna i viss utsträckning kan avlasta de statliga museerna dokumentationsuppgifter genom att inom speciella ämnesområden ta ansvar för en hela riket omfattande insamling, - att - i den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde som inte i tillräcklig grad uppmärksammats eller helt förbisetts - detta i första hand får ske inom den rådande museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade insatser, samt - att det ankommer på regionala eller lokala intressenter att inrätta avdelningar inom ett länsmuseum och lokala museer.
Schlagermuseum i Skara Yrkanden som alla syftar till att staten skall medverka ekonomiskt vid tillkomsten av ett schlagermuseum i Skara framförs i motionerna Kr214 (s), Kr256 (v) och Kr295 (c). Inom Skaraborgs länsmuseum förbereds för närvarande en schlagerutställning som skall öppnas i början av sommaren och pågå till mitten av november 1998. Utställningen skall bl.a. visa samtliga återutgivna och tillgängliga cd-skivor med svensk populärmusik, den tekniska utvecklingen m.m. Museet har även mer långtgående planer som innebär att man på sikt avser att inrätta en fast avdelning för svensk populärmusik, Popmus. Utgångspunkten för museet har varit att betrakta schlagermusiken som en kulturyttring av samma dignitet som den klassiska folkmusiken, sagorna och myterna. Museet har erhållit ekonomiskt stöd - nämligen en stödenhet, dvs. 100 000 kronor - från Kulturrådet för att vidareutveckla idén. Medel har även lämnats för ändamålet av Skaraborgs läns landsting och Skara kommun. Enligt utskottets uppfattning är det initiativ som tagits av Skaraborgs länsmuseum välkommet. Populärmusiken har hittills inte uppmärksammats i någon större utsträckning av museerna. En sådan satsning på en folklig kulturyttring kan förhoppningsvis dra till sig andra grupper än de traditionella museibesökarna. Som framgår av den i det föregående lämnade redovisningen för kulturutskottets principiella ställningstaganden i museifrågor bör frågan om inrättande av avdelningar inom ett länsmuseum ankomma på de regionala intressenterna. Det bör således inte ankomma på riksdagen eller regeringen att ta initiativ på området. Utskottet vill tillägga att det är rimligt att förvänta sig att musikbranschen är intresserad av att bidra med resurser till det långsiktiga projektet med att inrätta en fast populärmusikavdelning inom museet. Det anförda innebär att här aktuella motionsyrkanden avstyrks.
Idrottshistoriskt museum i Malmö I motion Kr257 (m) föreslås att ett nationellt museum för idrottshistoria skall inrättas i Malmö. Idrottsmuseer med kommuner och föreningar som huvudmän finns på ett flertal platser i landet, bl.a. i Malmö. Idrottsmuseet i Malmö är ett kommunalt museum som är inhyst i en levande idrottsmiljö i Baltiska hallen. Museet som speglar idrottens utveckling nationellt och internationellt samlar och förvarar olika tidsdokument för framtiden, utrustningar, redskap, priser etc. Museet deltar i det arbete som bedrivs av Samdok, de svenska kulturhistoriska museernas sammanslutning för insamling, dokumentation och forskning. Utskottet är inte berett att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen. Utskottet hänvisar till de principiella ställningstaganden som refererats i det föregående. Ställningstagandena innebär bl.a. att det i princip ?för närvarande? inte bör inrättas fler centrala museer, dvs. statliga museer eller med dem jämställda museer. Vidare erinrar utskottet om att det inte finns skäl för riksdagen att göra någon bedömning av om ett regionalt eller lokalt museum har större eller mindre riksintresse. Motionen avstyrks således.
Form- och designcentrum i Stockholm I en motion, Kr232 (m), framförs förslag om att en förutsättningslös utredning snarast skall tillsättas för att undersöka möjligheterna att etablera ett form- och designcentrum i Stockholm. I kulturpropositionen lämnade regeringen en arkitekturpolitisk programförklaring och angav grunderna för inriktningen på de framtida insatserna för arkitektur och formgivning (prop. 1996/97:3). Rapporten Framtidsformer: Förslag till handlingsprogram för arkitektur och formgivning (Ds 1997:86) har därefter utarbetats av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet. Rapporten har remissbehandlats. I rapporten erinrar arbetsgruppen om att Statens konstmuseer har ansvar för att bevara och förmedla den historiska utvecklingen på konsthantverksområdet. Detta ansvar täcker dock inte hela formgivnings- och designområdet, framhåller arbetsgruppen. Någon statlig institution med sådant ansvar finns inte. Moderna museet har i dag som sin uppgift att visa nutida konst och Arkitekturmuseet skall verka för att belysa byggnadsutveckling och samhällsplanering. Områdena arkitektur, formgivning, design och konst tenderar många gånger att gå in i varandra. Arbetsgruppen föreslår att regeringen skall överväga hur de båda museernas ansvar skall kunna förtydligas och utvecklas för att på så sätt möjliggöra en bättre samordning av insatser för att exponera modern formgivning och design. En proposition rörande ett handlingsprogram för arkitektur och formgivning kommer att överlämnas inom kort till riksdagen. Enligt utskottets uppfattning bör regeringens proposition inte föregripas. Motionen avstyrks därför. Utskottet vill tillägga att Röhsska museet i Göteborg, som är landets enda specialmuseum för konsthantverk och formgivning, har fått ett nätverksansvar för nutida konsthantverk och formgivning, vilket innebär att museet har ett ansvar för samverkan mellan befintliga institutioner. I sammanhanget bör även nämnas att Föreningen Svensk Form som är opinionsbildare och kunskapsförmedlare inom designområdet arbetar för att få en mötesplats i Stockholm där föreningen kan visa sina formutställningar, inbjuda till debatter m.m. Svensk Forms lokalförening för Skåne och Blekinge har sedan år 1974 en utställningslokal centralt belägen i Malmö.
Den östgötska spetsknypplingen I motion Kr283 (fp, m, c, v) redovisas kortfattat spetsknypplingens bakgrund och utveckling i Östergötland. År 1962 bildades Riksföreningen Svenska Spetsar med säte i Linköping. Föreningen är ansluten till Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund. Föreningen skall främja knypplingen och bevara och utveckla knypplingskonsten. Föreningens verksamhet omfattar rådgivning, information, undervisning och försäljning. Motionärerna framhåller att den ekonomiska ersättningen för den tidskrävande spetstillverkningen är mycket låg. Föreningen har inte heller råd att marknadsföra produkterna. Ansvaret för att den unika östgötska Vadstenaknypplingen skall kunna fortleva, utvecklas och behålla en hög kvalitet måste ligga på nationell nivå och inte på en ideell förening med knappa resurser och på de få kvarvarande skickliga knypplare som garanterar att kvaliteten upprätthålls (yrkande 1). Ett årligt statligt anslag bör utgå för att bevara konstformen levande och utveckla nya mönster och produkter i samarbete med konstnärer och formgivare (yrkande 2). Riktlinjer för det nuvarande statliga stödet till hemslöjden fastställdes år 1981 (prop. 1980/81:87, bet. NU 1980/81:42, rskr. 1980/81:276). Nämnden för hemslöjdsfrågor är beslutande organ på central nivå. Medel för främjande av hemslöjden anvisas under ett särskilt anslag som disponeras av nämnden för bidrag till hemslöjdskonsulenternas verksamhet, Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund och till projekt inom hemslöjdsområdet. Ett uttryck för riksdagens och regeringens syn på vikten av att spetskonsten bevaras och utvecklas är att statligt bidrag till en rikskonsulent verksam som spetskonsulent ingår i bidraget till hemslöjdskonsulenterna sedan budgetåret 1985/86. Spetskonsulenten, som är knuten till Riksföreningen Svenska Spetsar, har hela riket som sitt ansvarsområde. Nämnden för hemslöjdsfrågor lämnar bidrag till projekt för utveckling av hemslöjden. På senare år har bidrag lämnats bl.a. till ett treårigt projekt som rör spetsen i folkdräkten. Utskottet anser att det är viktigt att den del av landets kulturarv som hemslöjden utgör kan fortleva och utvecklas. Inom hemslöjden finns många unika och kvalitativt högtstående verksamhetsområden, ibland med stark regional anknytning, däribland knypplingen, som bör bevaras. För att hålla dessa traditioner levande krävs både ideellt och offentligt engagemang. Utskottet anser att det inte finns ekonomiskt utrymme för en ny form av bidrag till regional hemslöjdsverksamhet av det slag som föreslås i motionen, vilket även innefattar stöd till produktionen. Det är dock viktigt att dessa frågor följs med uppmärksamhet även när det inte finns utrymme för ökade satsningar. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr283 (fp, m, c, v).
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande fördelningen av ansvar och arbetsuppgifter mellan museerna i Sverige att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr231, 2. beträffande biblioteken som utställningslokaler att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr269 yrkande 26, 3. beträffande ledningen för Statens sjöhistoriska museer att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Kr211 yrkande 4 och 1997/98:Kr255 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 1 (m, fp, mp, kd) 4. beträffande behovet av ombyggnad av Sjöhistoriska museet att riksdagen avslår motion 1997/98:Fi210, res. 2 (mp) 5. beträffande schlagermuseum i Skara att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr214, 1997/98:Kr256 och 1997/98:Kr295, 6. beträffande idrottshistoriskt museum i Malmö att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr257, 7. beträffande ett form- och designcentrum i Stockholm att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr232, 8. beträffande den östgötska spetsknypplingen att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr283.
Stockholm den 3 mars 1998
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Lennart Fridén (m), Björn Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Annika Nilsson (s), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd), Lena Klevenås (s) och Elizabeth Nyström (m).
Reservationer
1. Ledningen för Statens sjöhistoriska museer (mom. 3) Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd) och Elizabeth Nyström (m) anser: dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Frågor om Statens sjöhistoriska museer som börjar med ?Utskottet har vid? och slutar med ?till känna? bort ha följande lydelse: Utskottet anser sig kunna utgå från att frågan om lokaliseringen av ledningen för Statens sjöhistoriska museer behandlas inom Kulturdepartementet i den pågående översynen av organisationsstrukturen på museiområdet. Enligt utskottets uppfattning bör resultatet av översynen avvaktas innan frågan om lokaliseringen av myndighetens ledning avgörs. Motionsyrkandena avstyrks således. dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande ledningen för Statens sjöhistoriska museer att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr211 yrkande 4 och 1997/98:Kr255,
2. Behovet av ombyggnad av Sjöhistoriska museet (mom. 4) Ewa Larsson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Frågor om Statens sjöhistoriska museer som börjar med ?I likhet? och slutar med ?Fi210 (s)? bort ha följande lydelse: Utskottet konstaterar att underhållet av den byggnad som Sjöhistoriska museet är inhyst i under lång tid blivit eftersatt. Frågan om en annan lokalisering av museet har nämligen påverkat all långsiktig planering rörande tekniskt underhåll m.m. Eftersom lokaliseringen av museet nu inte längre är aktuell anser utskottet att det är hög tid att påbörja en ändamålsenlig upprustning och ombyggnad av museet. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Fi210 (s) som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande behovet av ombyggnad av Sjöhistoriska museet att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi210 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Schlagermuseum i Skara (mom. 5) Marianne Andersson (c) anför: Jag har ställt mig bakom utskottets förslag att avstyrka yrkanden som syftar till att staten nu skall medverka ekonomiskt vid tillkomsten av ett schlagermuseum i Skara. Jag erinrar om att jag i min motion Kr295 (c) anfört att en statlig delfinansiering kommer att krävas för att förverkliga planerna på ett schlagermuseum. Jag förutsätter att frågan åter aktualiseras, när den nu planerade verksamheten vid länsmuseet i Skara pågått en tid och förutsättningarna för en fortsatt utveckling bättre kan överblickas.
2. Schlagermuseum i Skara (mom. 5) Charlotta L Bjälkebring (v) anför: Som framgår av de aktuella motionerna är populärmusik den kulturyttring som når flest människor. Det är därför viktigt att populärmusiken uppmärksammas på samma sätt som t.ex. folkmusiken. Jag vill påminna om att jag tidigare tagit upp frågan om en övergripande musikutredning där musiklivet skulle ses över i ett helhetsperspektiv (bet. 1997/98:KrU4 res. 3). En sådan översyn skulle även kunna se över det ansvar som musikbranschen själv bör ta för att bevara musiktradition och musikkultur. Jag återkommer med förslag i frågan i samband med nästa budgetproposition.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Motionerna............................................1 Utskottet.............................................2 Ansvars- och arbetsfördelningen inom museiväsendet 2 Biblioteken som utställningslokaler 3 Frågor om Statens sjöhistoriska museer 4 Inrättande av nya museer m.m. 7 Principiella ställningstaganden i museifrågor 7 Schlagermuseum i Skara 7 Idrottshistoriskt museum i Malmö 8 Form- och designcentrum i Stockholm 8 Den östgötska spetsknypplingen 9 Hemställan 10 Reservationer........................................11 1. Ledningen för Statens sjöhistoriska museer (mom. 3), (m, fp, mp, kd) 11 2. Behovet av ombyggnad av Sjöhistoriska museet (mom. 4), (mp) 11 Särskilda yttranden..................................12 1. Schlagermuseum i Skara (mom. 5), (c) 12 2. Schlagermuseum i Skara (mom. 5), (v) 12