Museifrågor
Betänkande 1995/96:KrU1
Kulturutskottets betänkande
1995/96:KRU01
Museifrågor
Innehåll
1995/96 KrU1
Sammanfattning
I betänkandet behandlas motioner om museifrågor som väcktes under föregående riksmöte.
Fem motionsyrkanden tar upp frågor som rör kvinnomuseer och syftar dels till att inrätta ett nationellt kvinnomuseum, dels till att stödja lokala initiativ till att inrätta kvinnomuseer. Utskottet framhåller att det är angelä- get att ett kvinnoperspektiv anläggs i museernas utställningsverksamhet och att kvinnornas i lika hög grad som männens historia speglas i våra museer. Med hänvisning bl.a. till att utskottet inte är berett att föregripa regeringens ställningstagande med anledning av Kulturutredningens för- slag avstyrks yrkandena.
Även motionsförslag att inrätta ett nationellt teatermuseum och att utre- da samordningsinsatser m.m. mellan de teaterhistoriska museerna i landet avstyrks. Vidare avstyrks yrkanden om att inrätta ett museum för hjulång- aren Erik Nordevall i Motala och ett presshistoriskt museum samt motions- förslag att ekonomiskt stödja kulturprojektet Röda Sten i Göteborg och projektet med en litografisk akademi och ett däri ingående grafiskt muse- um i Tidaholm. Likaledes avstyrks ett förslag att öka det statliga stödet till Ekomuseum Bergslagen i Västmanland.
Två reservationer och ett särskilt yttrande har fogats till betänkandet.
Motionerna
1994/95:Kr204 av Marie Wilén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till ett kvinnomu- seum i Bergslagen.
1994/95:Kr205 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att planera ett kvinnomuseum i Stockholm och att medel bl.a. bör sökas ur europeiska och internationella fonder med inriktning på jäm- ställdhet,
6. att riksdagen avsätter medel till ett nytt teatermuseum.
1994/95:Kr218 av Margareta Israelsson m.fl. (s, m, fp, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett kvinnomuseum Bergslagen.
1994/95:Kr236 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om de teaterhistoriska museerna enligt vad i motionen anförts.
1994/95:Kr255 av Paavo Vallius (s) vari yrkas att riksdagen som sin me- ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett presshistoriskt museum.
1994/95:Kr256 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Litografisk akademi/museum i Tidaholm.
1994/95:Kr257 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hjulånga- ren Erik Nordevalls bärgning och framtida förvaring i ett museum.
1994/95:Kr265 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheten att inrätta ett särskilt kvinnomuseum.
1994/95:Kr270 av Johan Lönnroth m.fl. (v, s, fp, kds) vari yrkas att riks- dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt stöd till projektet Röda Sten i Göteborg.
1994/95:Kr272 av Per Erik Granström och Sven-Erik Österberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio- nen anförts om Ekomuseum Bergslagen.
1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till kvinnomuseer.
Principiella ställningstaganden i museifrågor
Riksdagen tog våren 1987 principiell ställning till av regeringen förordade riktlinjer för de centrala museernas uppgifter och ansvar för landets muse- iväsende (prop. 1986/87:97, bet. KrU 1986/87:21, rskr. 1986/87:342). Utskottet har vid en rad tillfällen, senast vid riksmötet 1994/95, redovisat innebörden av dessa ställningstaganden (bet. 1994/95:KrU1 s. 2-4). I korthet innebär dessa att centralmuseerna bör överblicka samlingar av samma slag i landet, tillhandahålla och förmedla expertkunskaper, bedriva utvecklingsarbete och företräda ämnesområdet inom och utom museivä- sendet. Av de centrala museerna har fem s.k. ansvarsmuseer ett samman- hållande ansvar för museiväsendets olika delar. Ansvarsmuseer är enligt beslutet följande museer, nämligen bland de kulturhistoriska museerna Statens historiska museer, Nordiska museet och Folkens museum - etno- grafiska, inom området konst Statens konstmuseer och inom området naturhistoria Naturhistoriska riksmuseet. Övriga fem centrala museer är Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet (LSK), Statens sjöhistoriska museer, Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar samt Tekniska museet.
I betänkandet KrU 1986/87:21 behandlades också ett antal motioner om bl.a. inrättande av nya museer. Utskottet ansåg att det i princip "för närva- rande" inte borde inrättas fler centrala museer, dvs. statliga museer eller med dem jämställda museer. Utskottet anmärkte att många gånger, bl.a. i motionssammanhang, torde begreppen riksmuseum och nationellt museum användas som synonymer till centralt museum. Utskottet framhöll i betän- kandet att det inte var motiverat att riksdag - eller regering - gör någon form av klassificering av museerna. Det ansågs därför att det i allmänhet inte fanns skäl för riksdagen att göra någon bedömning av om ett museum har större eller mindre riksintresse. I sammanhanget erinrade utskottet om att 1965 års musei- och utställningssakkunniga framhållit att man borde räkna med att länsmuseerna i viss utsträckning kan avlasta statsmuseerna dokumentationsuppgifter genom att inom speciella ämnesområden ta an- svar för en hela riket omfattande insamling (SOU 1973:5 s. 212).
I den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde som inte i till- räcklig grad uppmärksammats eller helt förbisetts ansågs detta i första hand få ske inom den nuvarande museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade insatser. Enligt utskottets mening borde emellertid det sag- da inte få leda till att den statliga museistrukturen helt låses i sin rådande form.
Beträffande inrättandet av avdelningar inom ett länsmuseum och inrät- tandet av lokala museer konstaterade utskottet år 1989 i ett av riksdagen godkänt betänkande att detta är frågor som bör ankomma på regionala eller lokala intressenter. Utskottet uttalade samtidigt att det inte ankommer och inte bör ankomma på riksdag eller regering att ta initiativ på området (bet. 1989/90:KrU4 s. 20).
Utredningsförslag
Våren 1993 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppgift att se över museiväsendets struktur och samverkansformer bl.a. i syfte att skapa bättre förutsättningar för en effektivare användning av de totalt tillgängliga resurserna på museiområdet (dir. 1993:26). Bl.a. skulle frågan om den statliga museipolitikens räckvidd övervägas mot bakgrund av förslag som i olika sammanhang framförts om statligt ansvarstagande eller statligt stöd till nya museer. Utredningsarbetet har - efter förslag från kulturutskottet - bedrivits av en parlamentarisk utredning (bet. 1992/93:KrU17, rskr. 1992/93:249). Resultatet av utredningsarbetet redovisades i betänkandet (SOU 1994:51) Minne och bildning. En kortfattad redogörelse för utred- ningens förslag presenterades i kulturutskottets betänkande 1994/95:KrU1. Museiutredningens betänkande överlämnades till Kulturutredningen, en övergripande parlamentarisk utredning som i sitt slutbetänkande (SOU 1995:84) Kulturpolitikens inriktning föreslagit en precisering av statens ansvar för kulturpolitiken och åtgärder som främjar en positiv utveckling av kulturen. Utredningens förslag avser de övergripande målen för kultur- politiken, sektorsmål på olika konst- och verksamhetsmål och ansvarsför- delningen mellan staten och andra parter på kulturområdet.
I stark sammanfattning innebär de förslag som har betydelse för de i detta betänkande aktuella motionerna följande.
Som övergripande mål föreslås att kulturpolitiken skall
- värna yttrandefriheten och ge reella yttrandemöjligheter,
- verka för delaktighet och stimulera eget skapande,
- främja konstnärlig och kulturell förnyelse och kvalitet,
- ta ansvar för kulturarven och främja ett positivt bruk av dem,
- ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obun- den kraft i samhället (avsnitt 4).
Bland de medel som behövs för att uppnå kulturpolitikens mål nämns bl.a. tillgänglighet och decentralisering. Utredningen framhåller att de statliga insatserna på kulturområdet skall utformas så att de både tillgodoser de gemensamma intressena på nationell nivå och regionernas och kommuner- nas möjligheter att utveckla kulturlivet utifrån egna förutsättningar. Lokala och regionala behov bör få större genomslag i de statliga kulturinstitutio- nernas verksamhet (avsnitt 4).
I ett avsnitt om ansvarsfördelning (avsnitt 6) konstateras att det mesta som sker i det levande kulturlivet har en stark lokal förankring och att det finns många förhållanden som bäst kan bedömas på lokal nivå och bör finansie- ras inom ramen för ett lokalt ansvarstagande. Primärkommunernas ansvar för stöd till kulturverksamhet är även i framtiden en grundval för de of- fentliga kulturinsatserna. De kulturverksamheter för vilka de enskilda kommunerna är för små som bas bör även i framtiden i första hand organi- seras på regional nivå. Samverkan inom länen och över länsgränserna kommer att behöva öka. Inom ramen för den nationella kulturpolitiken är det vissa uppgifter som bara kan fullgöras av staten eller som naturligen faller på staten. Som exempel kan nämnas
- verksamhet där det nationella helhetsperspektivet är dominerande,
- insatser för att åstadkomma en rimlig geografisk spridning.
Utredningen diskuterar begreppet kulturarv som till sitt innehåll kan vara såväl immateriellt (avser t.ex. religion, historia, traditioner) som materiellt (avser t.ex. föremål, fornlämningar, kulturlandskap). Kunskap om och förståelse för det samhälle man lever i och de historiska skeenden som format samhället är förutsättningar för att man aktivt skall kunna delta i den demokratiska processen. Kulturarven skall - framhålls det - vara åtkomliga för alla, vilket ställer krav på bl.a. våra museer (avsnitt 18).
Kulturpolitiken skall skapa förutsättningar för verksamhet på en rad olika områden och inom olika konstarter och genrer. Verksamheten skall vara tillgänglig för så många som möjligt. Den bör kunna bedrivas över hela landet, och det bör råda rimlig balans mellan landets olika delar. Det statli- ga stödet till regionalt verkande kulturinstitutioner bör stödja och stimulera en ökad profilering. Nationella uppdrag bör kunna ges till vissa institutio- ner eller verksamheter och kan enligt utredningen ses som en metod för utveckling och förnyelse inom en konstriktning, genre eller verksamhets- form. Det statliga stödet till regionalt verkande institutioner föreslås bli reformerat. Syftet anges vara att stimulera till konstnärlig och annan för- nyelse samt till ökad samverkan över geografiska och verksamhetsmässiga gränser samt att flytta fokus från frågan om personalkostnader och perso- nalstorlek till frågan om verksamhetens resultat. Staten bör fastställa ett grundbidragsbelopp, gemensamt för de olika typerna av regionala institu- tioner. Kravet på ekonomisk motprestation från landsting och eller kom- mun bör finnas kvar. Andelen rörliga grundbelopp bör vara väsentligt högre än i dag. Rörliga bidrag bör inte bindas till ett och samma ändamål för mer än allra högst fem år (avsnitt 20).
För museiområdet föreslår utredningen i avsnitt 28 följande sektorsmål.
Museipolitiken skall med utgångspunkt i att museernas huvuduppgift är minne och bildning
- främja nationell, regional och lokal identitet,
- öka möjligheterna för människor att möta de kulturhistoriska, konstnärli- ga, naturvetenskapliga och tekniska sammanhangen och helhetsperspekti- ven,
- främja människors aktiva deltagande i museernas verksamhet,
- vidareutveckla och stärka samverkan inom kulturmiljövården,
- främja att museerna utvecklas i nära relation till den pågående samhälls- förändringen
- verka för att kunskapsinnehållet skall få bredd och balans.
Det konstateras att ett väl utvecklat samarbete inom hela museiväsendet krävs för att uppnå de angivna målen.
Två nationella uppdrag bör gälla för museerna, nämligen att dokumentera vår egen tid och att utveckla museet som läromedel.
I fråga om regional museisamverkan framhåller utredningen att det är angeläget att stimulera museisamverkan så att verksamheter med hjälp av ett väl utvecklat regionalt museinätverk kan drivas även i museilösa kom- muner. Landsting och kommuner bör gemensamt formulera en regional museipolitik i sina respektive län som syftar till att utveckla och nyttja de totala museiresurserna i regionen på bästa sätt utifrån de behov man har (s. 502). Den regionala museipolitiken kan konkretiseras i ett regionalt mu- seiprogram. Statsbidraget till de regionala museerna, de s.k. grundbelop- pen, har hittills endast i begränsad omfattning fördelats vidare av enstaka länsmuseer till något kommunalt museum som bedömts kunna svara för ett visst ämnesområde i regionen såsom t.ex. konst, ekologi och kulturmiljö- vård. Den möjligheten bör tas till vara i ökad utsträckning.
Beträffande den statliga museiorganisationen föreslås att Kulturrådet fort- satt får i uppdrag att vara sektorsmyndighet för museiområdet. Uppdraget skall bl.a. innebära att rådet stödjer samverkan, samordning och utveck- lingsarbete inom museiområdet i hela dess bredd och stärker samspelet med andra delar av kulturområdet. Kulturrådet bör tillsammans med muse- erna och Riksantikvarieämbetet (RAÄ) ta ansvar för en systematisk upp- följning och återkommande utvärdering av museiverksamheten. Ett musei- råd bör knytas till Kulturrådet med företrädare för RAÄ, de centrala, regi- onala och kommunala museerna, universitet, högskolor, skolväsendet, folkbildningen och hembygdsrörelsen. Rådets uppgift skall vara att med- verka till en fungerande mål- och resultatstyrning för de statliga museerna och museer med statsbidrag, med uppföljning och utvärdering som centra- la element samt att medverka i beslutsprocessen om statligt stöd till muse- erna.
Utredningen anser - i motsats till Museiutredningen - att modellen med ansvarsmuseer bör behållas. Regeringen bör emellertid noga pröva möjlig- heten att minska antalet ansvarsmuseer. Statens historiska museer bör skiljas från RAÄ, liksom även den arkeologiska undersökningsverksamhe- ten vid RAÄ. En fristående utredare bör belysa konsekvenserna av olika organisatoriska lösningar beträffande Institutionen för konservering vid RAÄ, vars praktiska verksamhet i princip inte hör hemma inom RAÄ.
Röhsska museet bör få ett samordningsuppdrag på området konsthantverk, form och design. Det statliga stödet till de regionala museerna bör tydliga- re knytas till genomförande av kvalificerad verksamhet på bildområdet. De kvalificerade konstmuseer som finns bör utnyttjas i det arbetet (avsnitt 24).
Vissa bakgrundsuppgifter
Fråga om inrättande av kvinnomuseer (mot. 1994/95:Kr204, 1994/95:Kr205 yrkande 4, 1994/95:Kr218, 1994/95:Kr265 yrkande 2, 1994/95:A807 yrkande 40)
Arbetsgruppen för Bergslagens kvinnomuseum, som tillsattes år 1994 av kommunfullmäktige i Surahammar, har i uppdrag att utreda förutsättning- arna för att inrätta ett kvinnohistoriskt centrum/museum i kommunen. Syftet med att etablera ett sådant museum är bl.a.
- att synliggöra kvinnors roller, betydelse och villkor historiskt,
- att levandegöra kvinnors villkor och samhällsställning genom tiderna,
- att bidra till att öka intresset för kvinnors historia,
- att presentera kvinnornas politiska historia,
- att belysa kvinnolivet ur olika klassperspektiv.
Arbetsgruppen har startat lokala studiecirklar för att dokumentera en rad skilda kvinnoöden i Bergslagen. Det material som tas fram i cirklarna ingår i en samling, benämnd Bergslagens kvinnnosamling, som är under upp- byggnad. Vidare har ett antal seminarier genomförts i syfte att fördjupa deltagarnas kunskaper i bl.a. kvinnohistoria. Sommaren 1995 har utställ- ningen Hundratrettio meter under jord visats för allmänheten. Arbetsgrup- pen samarbetar med Ekomuseum Bergslagen. Vidare har ett samarbete inletts med Historiska institutionen vid Uppsala universitet. Drifts- och organisationsformer, finansiering m.m. för ett framtida Bergslagens kvin- nomuseum diskuteras för närvarande. Projketet har hittills erhållit ekono- miska bidrag från Länsstyrelsen i Västmanlands län, Kulturrådet, Forsk- ningsrådsnämnden, Uppsala universitet, Surahammars kommun, LO samt en rad lokala och regionala organisationer.
Arbetsgruppen har föreslagit att kommunala medel skall avsättas för en fortsättning och utveckling av verksamheten. Vidare har gruppen ansökt om bidrag hos Stiftelsen Framtidens kultur.
Även på andra platser i Sverige finns mer eller mindre långt gångna pla- ner på att i musei- eller utställningsform skildra kvinnors liv och historia. Ett exempel på detta är Föreningen för Deamuseet-Kvinnomuseet i Stock- holm som verkar för "synliggörandet av kvinnornas glömda historia och förbigångna kultur". Föreningens mål är att ett riksmuseum för kvinnokul- tur skall inrättas såsom ett bestående minne av kulturhuvudstadsåret 1998, då Stockholm efter beslut av EU:s kulturministrar skall vara Europas kul- turhuvudstad.
I sammanhaget bör nämnas att ett kvinnomuseum i kommunal regi nyli- gen invigts i Växjö. Museet är beläget på I 11:s regementsområde. Avsik- ten är att visa temautställningar, att hålla seminarier där olika kvinnofrågor belyses och att skapa ett bibliotek med kvinnolitteratur som på sikt skall ge underlag för forskning och studier. Länsstyrelsen i Kronobergs län plane- rar att under hösten 1995 inrätta ett kvinnligt resurscentrum i anslutning till kvinnomuseet.
Vidare har nyligen kvinnokonstmuseet Museum Anna Nordlander in- vigts i Skellefteå. Museet ingår som en särskild del i Skellefteå stadsbiblio- tek.
Som exempel på kvinnohistoriska utställningar i regionala och lokala museer kan nämnas den utställning som Skaraborgs länsmuseum anordna- de år 1993 inom projektet Den svenska historien. Utställningen Hustrur, helgon, häxor och horor skildrade den svenska historien ur ett kvinnopers- pektiv med särskild tonvikt lagd på Skaraborgs historia. Bl.a. visades att synen på kvinnan växlat mellan kvinnodyrkan och kvinnoskräck genom århundradena. I sammanhanget kan också nämnas utställningen Världens kvinnor år 1994 på Arbetets museum i Norrköping samt att Skellefteå museum i en permanent utställning skildrar stadens historia utifrån ett kvinnoperspektiv.
Frågor bl.a. om hur kvinnohistorien skildras i museiutställningar har ventilerats under tre seminarier på Arbetets museum i Norrköping, nämli- gen seminariet Behövs ett kvinnomuseum? (år 1988), Skall det vara vac- kert där vi arbetar? (år 1989) och Det dolda budskapet (år 1993). Ytterliga- re ett seminarium, nämligen Det dubbla budskapet, ägde rum i Göteborg år 1995. Även för år 1996 planeras ett seminarium på samma tema.
Frågor rörande teaterhistoriska museer (mot. 1994/95:Kr205 yrkande 6 och 1994/95:Kr236)
Bland museiinstitutioner på dans- och teaterområdet kan följande nämnas.
Drottningholms teatermuseum (DTM) bildades år 1922 och är sedan år 1945 organiserat som en stiftelse som helt finansieras med statsbidrag. Enligt sina stadgar har stiftelsen till ändamål att vidga kännedomen om teaterkonstens historia, speciellt med hänsyn till teaterkonsten i Sverige under äldre och nyare tid. Stiftelsen skall verka för att museets samlingar av föremål, bilder, arkivaliska dokument och litteratur förkovras. Vidare skall stiftelsen anordna teaterföreställningar, konserter och liknande arran- gemang på Drottningsholms slottsteater.
DTM, som är beläget i det s.k. Filmhuset på Gärdet i Stockholm, har landets största teaterhistoriska samling med bibliotek och bildarkiv. Konti- nuerligt insamlas dokumentationsmaterial från landets samtliga teaterföre- ställningar, t.ex. pjästexter, program, affischer m.m. Museisamlingarna belyser till övervägande delen den svenska teaterhistorien men innehåller även ett stort utländskt material grafiska bilder från 1700- och1800-talen. I samlingarna finns scendekorationer, scenmodeller, kostymer, rekvisita, dekor- och kostymskisser, porträtt m.m. Delar av museets 1700- talssamling visas i Hertig Carls paviljong invid Drottningholmsteatern. Tillfällig utställningsverksamhet bedrivs endast i form av utlån och/eller i samarbete med andra institutioner. Från DTM har påpekats att namnet Drottningholms teatermuseum ger upphov till missförstånd, eftersom det lätt ger intryck av att verksamheten i sin helhet är förlagd till Drottning- holm och att museets ämnesområde inskränker sig till 1700-talet.
Statsbidraget till Drottningholms teatermuseum uppgår för budgetåret 1995/96 (18 månader) till 7,4 miljoner kronor. Bidrag till teaterföreställ- ningsverksamheten vid Drottningholms slottsteater och vid Ulriksdals slottsteater anvisas över anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. och uppgår till ca 10,3 miljoner kronor.
Stiftelsen Dansmuseifonden driver Dansmuseet, vars tillkomst år 1950 möjliggjordes av en donation från teatermannen och konstsamlaren Rolf de Maré. Donationen omfattade samlingar från den av de Maré grundade Svenska Baletten i Paris samt från Indonesien m.fl. länder. Museet är sedan år 1990 beläget i Dansens hus i Stockholm i nära anslutning till dansscenen Stora Teatern där dansverksamhet bedrivs av Stiftelsen Dan- sens hus. Museets verksamhet omfattar dans av alla slag från skilda kultu- rer, dans som konstart, religiös rit, folklig dans m.m. Museets samlingar är främst inriktade på europeisk och asiatisk dans och innefattar konstverk med dansmotiv, scenmodeller, scenografiskisser, kostymer, masker, in- strument och filmer.
Statsbidraget till Dansmuseet, vars verksamhet är helt statsfinansierad, uppgår för innevarande budgetår till ca 11,5 miljoner kronor.
DTM och Dansmuseet har planer på att samordna och samlokalisera de båda museerna i syfte att uppnå ett förbättrat resursutnyttjande.
Teatermuseet i Eskilstuna har tillkommit i anslutning till Idéteaterns verksamhet vid Gamla Teatern i Eskilstuna. Teatermuseet i Eskilstuna syftar till att vara ett dokumentationscentrum för teater i svensk landsort. Gamla teatern från år 1830 är en välbevarad s.k. teaterlada, dvs. en enklare teaterbyggnad.
Museisamlingen som ägs av HB Idéteatern i Eskilstuna omfattar bl.a. ett fotoarkiv, tidningsklipp, brev, bibliotek med bl.a. litteratur om teater i svensk landsort, tidskrifter, teaterprogram från såväl landsorten som Stockholmsteatrarna, teaterkostymer, salongs- och scendekorationer. Museet planerar att flytta in sin verksamhet i en f.d. fabriksbyggnad i syfte att erhålla lokaler för både permanenta och tillfälliga utställningar. Museet har hösten 1995 ansökt om stöd hos Boverket för ombyggnaden av den aktuella fabrikslokalen. Planer finns att inom en snar framtid göra museet till en stiftelse med bl.a. Eskilstuna kommun som stiftare. Visst samarbete äger rum med DTM. Bidrag för verksamheten vid Gamla Teatern och Teatermuseet har lämnats från bl.a. Eskilstuna kommun, Kulturrådet, Länsarbetsnämnden i Södermanlands län och Södermanlands läns lands- ting.
Samlingarna vid det tidigare Teaterhistoriska museet i Göteborg ingår sedan den 1 juli 1995 i Göteborgs stadsmuseums samlingar i Ostindiska huset. Genom samlingarna som omfattar scenmodeller, teaterkostymer, fotografier, pjäsmanuskript, klipparkiv, teatervetenskaplig litteratur m.m. dokumenteras teaterverksamheten i Göteborg. Planer finns på att i maj 1996 - när pågående ombyggnad av Ostindiska huset har avslutats - öppna en utställning med teateranknytning. Visst samarbete med DTM förekom- mer. Statsbidrag utgår under anslaget Bidrag till regionala museer till Göteborgs museer (för budgetåret 1994/95 102 grundbidrag, vilket mot- svarar ca 11,4 miljoner kronor).
Fråga om inrättande av ett presshistoriskt museum (mot. 1994/95:Kr255)
Sveriges pressarkiv ingår som en del av Riksarkivets enskilda arkivbe- stånd. Pressarkivet härrör från en ideell museiförening, Sveriges pressarkiv och pressmuseum (ursprungligen Sveriges pressmuseum). Föreningen bildades år 1947 efter firandet av pressens 300-årsjubileum på Skansen. År 1974 fattades beslut att överföra dokumentsamlingarna till Riksarkivet och att upplösa museidelen. Samtidigt överlämnades en del föremål till Nor- diska museet. Den gamla föreningen ombildades till en vänförening åt pressarkivet.
I Sveriges pressarkiv finns tryckt och otryckt material som speglar presshistoriska förhållanden, bl.a. ur ekonomiska, politiska, kulturella, journalistiska, pressetiska, litterära och språkliga synvinklar. I samlingarna finns tidningsarkiv, internt material från pressorganisationer, brev och manuskript från journalister och tidningsmedarbetare, telegram från Svenska Telegrambyrån och Tidningarnas Telegrambyrå. Till pressarkivet hör ett specialbibliotek som innehåller litteratur om pressförhållanden, främst med historisk inriktning. Pressarkivets vänner och Riksarkivet har gemensamt gjort utställningar på Riksarkivet och arrangerat vetenskapliga symposier.
Vänföreningen ger ut en presshistorisk årsbok som publicerar bidrag av presshistoriskt intresse. Nyligen har Svenska Tidningsutgivareföreningen och Pressarkivets vänförening bildat stiftelsen Den svenska pressens his- toria i avsikt att ge ut ett samlingsverk som skall täcka hela den svenska presshistorien.
"Det tryckta ordet" är namnet på en permanent utställning på Tekniska museet i Stockholm. Utställningen som visar tryckeriteknikens utveckling under 500 år innehåller ett avsnitt om tidningsproduktion som bl.a. visar tidningsproduktion från omkring år 1950. Vidare visas vilka som haft makten över ordet och tryckpressarna från 1400-talet och fram till 1700- talets slut. Ytterligare ett exempel är den under hösten 1995 pågående utställningen En tidnings historia som på Alingsås museum skildrar Al- ingsås tidnings historia.
Äldre tryckeriteknik visas på flera platser i landet, t.ex. på Fredriksdals friluftsmuseum i Helsingborg samt Rosenlöfs tryckeri i Sandvikens kom- mun, ett grafiskt arbetsplatsmuseum.
Ett exempel på hur tidningsföretagen själva kan informera om sin verk- samhet är Aftonbladets Mediecenter i Stockholm som har som övergripan- de mål att få ungdomar att inse betydelsen av yttrandefrihet och att förstå tidningarnas roll i samhället. I mediecentret kommer ungdomarna i kontakt med Lars Johan Hiertas kamp för demokrati och tryckfrihet under 1800- talet. Med interaktiva medier kan ungdomarna själva agera jounalister, söka information, ta ställning och göra en egen tidning.
Det bör tilläggas att det i Odense i Danmark finns ett presshistoriskt mu- seum, Dansk Pressemuseum.
Kulturprojektet Röda Sten (motion 1994/95:Kr270)
Bakom Kulturprojektet Röda Sten står en förening och en stiftelse med samma namn. Det långsiktiga målet för projektet är att vid Göta älvs mynning i ett gammalt pannhus som ingått som del i ett bryggeri skapa en göteborgsk motsvarighet till Louisiana i Danmark, ett centrum för en gränsöverskridande och experimentell kulturverksamhet med bildkonsten som grundtema.
Föreningens avsikt är att projektet skall kunna förverkligas utan att be- lasta Göteborgs kommuns ekonomi. Verksamheten skall främst finansieras med sponsorers hjälp. Från kommunen har bidrag om 25 000 kronor läm- nats för detaljritningar inför en första ombyggnadsetapp och för kostnads- beräkning av projektet samt 65 000 kronor för en skulpturutställning i det fria utanför det i det föregående nämnda pannhuset. Vidare har Stiftelsen Framtidens kultur lämnat 200 000 kronor som ett planeringsbidrag. Beräk- nad kostnad för upprustning och ombyggnad av byggnaden uppgår till 11 miljoner kronor (september 1995).
Statligt stöd till ett museum för hjulångaren Erik Nordevall (mot. 1994/95:Kr257)
Vissa upplysningar med anledning av motionen
Hjulångaren och fiolbåten Erik Nordevall byggdes på 1830-talet i Norr- köping och utrustades därefter i Motala. Fiolbåtar hör till de allra tidigaste ångbåtarna i Sverige. De byggdes för att kunna gå i Göta kanal och genom andra trånga passager. Erik Nordevall trafikerade mestadels sträckan Stockholm-Göteborg. I juni 1856 gick hon på grund i Vättern och sjönk sedan till botten efter att ha dragits loss från grundet. År 1980 lokalisera- des vraket som ligger på 45 meters djup. Det visade sig vara intakt både exteriört och interiört. Arbetet med att dokumentera Erik Nordevall påbör- jades år 1984 och avslutades vid årsskiftet 1989/90.
På uppdrag av en arbetsgrupp, bestående av representanter från Länssty- relsen i Östergötlands län, Motala kommun, Sjöfartsverket, Statens sjöhis- toriska museer, Östergötlands länsmuseum och Göta kanalbolaget har år 1991 en rapport sammanställts, vari redovisas metoder och kostnader för bärgning, konservering och bevarande av skeppet. Kostnaderna för arbetet, exkl. konserveringskostnader, beräknades uppgå till ca 17 miljoner kronor, ett belopp som gruppen ansåg borde kunna reduceras till 14 miljoner kro- nor genom frivilligt arbete. Arbetsgruppen förordade att skeppet skulle bevaras i en museibyggnad. Vidare ansåg gruppen att en stiftelse skulle bildas för projektet.
I Motala kommun finns planer på att använda Motala verkstads tomma lokaler för att skapa ett centrum som med modern teknik och scenografier introducerar de senaste resultaten inom olika forskningsgrenar och berättar kreativitetens och uppfinningarnas historia. Som en del i anläggningen skulle fartyget Erik Nordevall kunna ingå.
Vidare har vid Forsviks industriminne, beläget vid Göta kanal i Karls- borgs kommun, en förening bildats, Föreningen Forsviks Varv, i syfte att bygga en kopia av hjulångaren Erik Nordevall. Målet för föreningen är att båten Erik Nordevall II skall trafikera delar av Göta kanal och visa hur det tidiga ångbåtsresandet i Sverige gick till. Kostnaden beräknas till mellan 12 och 15 miljoner kronor, medel som föreningen hoppas få från olika fonder, branschsammanslutningar, Länsarbetsnämnden i Skaraborgs län m.fl.
Tidigare riksdagsbehandling
Hösten 1995 behandlade kulturutskottet ett motionsförslag, innebärande att frågan om Erik Nordevall skulle bärgas och bevaras som museum borde utredas (bet. 1994/95:KrU1).
Utskottet konstaterade att ett utredningsarbete rörande möjligheterna att bärga och bevara skeppet gjorts på uppdrag av en arbetsgrupp, vari bl.a. Länsstyrelsen i Östergötlands län ingått och att länsstyrelsen arbetar vidare med frågan i samråd med berörda intressenter. Utskottet som ansåg att det inte ankommer på riksdagen att ta ställning till frågan om projektets för- vekligande avstyrkte motionen.
En ökad satsning på Ekomuseum Bergslagen (motion 1994/95:Kr272)
Vissa uppgifter med anledning av motionen
Begreppet ekomuseum förklarades ingående i utskottets betänkande 1994/95:KrU1. Begreppet introducerades år 1971 vid International Co- uncil of Museums´ generalkonferens i Grenoble. Ett ekomuseum definie- ras rumsligt av sitt geografiska område, inte av en byggnad. Föremålssam- lingarna sammanförs inte på ett ställe utan bevaras på plats och betraktas inte ovillkorligt som bevaransvärda. Ett ekomuseum förvaltas och drivs av invånarna i ett område, inte av tjänstemän. Det kunskapssökande som är museets grunduppgift har ekologisk innebörd. Kulturutvecklingen ses som ett samspel mellan människor och natur. Den erfarenhetsmassa som sam- lats av befolkningsgenerationerna betraktas som en omistlig resurs i nuet och för en framtida utveckling.
Stiftelsen Ekomuseum Bergslagen bildades år 1990. Stiftare är sju kommuner, nämligen Ludvika, Smedjebacken, Norberg, Fagersta, Skinnskatteberg, Surahammar och Hallstahammar, länsmuseerna i Dalarna och Västmanland samt länsturistorganet Westmanna Turism. Stiftarna bidrar till driften av verksamheten. Via de två museerna erhåller stiftelsen del av det statliga museibidraget i form av två grundbidrag sammanlagt drygt 200 000 kronor. Stiftelsens ändamål är bl.a. att stärka bygdens identi- tet och klargöra Bergslagens särart samt att verka för utvecklingen av Ekomuseum Bergslagen till ett attraktivt besöksmål.
Ekomuseum Bergslagen består av ett femtiotal kulturmiljöer, spridda över de sju kommunerna. Gruvor, hyttor, smedjor, bergsmansgårdar, arbe- tarbostäder m.m. skildrar Bergslagens historia. Åtskilliga av de i Ekomu- seum ingående kulturmiljöerna har enligt beslut av Riksantikvarieämbetet riksintresse och åtnjuter skydd enligt naturresurslagen (1987:12). Engels- bergs bruk som ingår i Ekomueum finns sedan år 1993 upptaget på Unescos Världsarvslista. Ägare till de olika kulturmiljöerna är de sju kommunerna, föreningar, hembygdsrörelsen m.fl. Stiftelsens roll är att samordna arbetet och bedriva ett övergripande utvecklingsarbete samt ansvara för information och marknadsföring.
En rad av de kulturmiljöer som ingår i Ekomuseum Bergslagen har un- der senare år erhållit stasbidrag, dels från ordinarie anslag till kulturmiljö- vården, dels från s.k. tidigareläggningsmedel som anvisats av sysselsätt- ningsskäl.
I sammanhanget bör tilläggas att Sverige genom sitt medlemskap i Eu- ropeiska unionen kommer att få del av den strukturfond som avser det s.k. målområde 2 Bergslagen. Härigenom kan åtgärder inriktas på insatser för att omstrukturera regioner med industrier på tillbakagång. Möjligheter kan således komma att finnas för olika industri- och kulturmiljöer i Bergslagen att under programperioden 1995-1999 i sysselsättningsskapande syfte erhålla EU-bidrag för att stärka kulturturismen. Enligt en överenskommel- se som träffats i dagarna mellan regeringen och EU-kommissionen skall bergslagsstödet omfatta cirka 600 miljoner kronor. För att ett projekt skall erhålla EU-stöd krävs att 70 % av kostnaderna för projektet får nationell finansiering av offentliga medel. Beslut om medelstilldelning kommer att fattas av en särskild beslutandegrupp som skall bestå av representanter för berörda kommuner, landsting, länsstyrelse och länsarbetsnämnd.
Tidigare riksdagsbehandling
Kulturutskottet har vid några tillfällen behandlat frågor som rör Ekomuse- um Bergslagen, senast hösten 1994, då utskottet avstyrkte ett motionsför- slag att museet skulle ges nationell status (bet. 1994/95:KrU1). Utskottet hänvisade dels till det pågående beredningsarbetet på musei- och kul- turområdet, dels till de principiella ställningstaganden som utskottet gjort i museifrågor och som bl.a. innebär att det i allmänhet inte finns skäl för riksdagen att göra en klassificering av museerna eller bedöma om museer- na har mer eller mindre riksintresse.
Litografisk akademi och litografiskt museum i Tidaholm (mot. 1994/95:Kr256)
Vissa upplysningar med anledning av motionen
År 1958 inrättades en litografisk kollektivverkstad i Tidaholm. I början av 1960-talet startade ett samarbete mellan verkstaden och Hellidens folkhög- skola. Folkhögskolan är numera huvudman för den litografiska verkstaden och driver en treårig litografskola där. Sedan år 1983 är verkstaden inhyrd i kommunalt ägda fabrikslokaler från 1800-talet på Vulcanön. Verkstaden fungerar också som kollektivverkstad för de ca 70 medlemmarna i Lito- grafiska verkstadsföreningen. I anslutning till verkstaden finns också en pappersverkstad. Föreningen erhåller bidrag från kommun och landsting för verksamheten. Olika kurser och internationella symposier inom det litografiska området har hållits i samarbete mellan folkhögskolan och Litografiska verkstadsföreningen.
Under 1994 lämnade representanter för kollektivverkstaden och folk- högskolan ett förslag till Tidaholms kommun om inrättande av ett grafiskt museum. En av kommunen tillsatt arbetsgrupp föreslog mot slutet av året att kommunen skulle stödja ett projekt kallat Litografiska akademien i Tidaholm. Detta projekt avsågs bygga på den existerande estetiska utbild- ningen vid kommunens gymnasieskola, den grafiska utbildningen vid folkhögskolan och den grafiska verkstaden och på samverkan med Lito- grafiska verkstadsföreningen. Projektet föreslogs också omfatta nationell och internationell symposieverksamhet, inrättande av ett litografiskt muse- um, framställning av litografisk konst i samverkan mellan verkstaden och konstnärer, utvecklings-, tryck- och förlagsverksamhet, konstbildnings- verksamhet, lärarfortbildning, m.m. Tidaholms kommun, Hellidens folk- högskola och Litografiska verkstadsföreningen har kommit överens om att utreda huvudmannaskapet för verksamheten och att lägga fram förslag i frågan när det kommande litografiska museet öppnas.
Tidaholms kommunstyrelse har beslutat att lämna stöd till ett kommande litografiskt museum. I slutet av år 1994 ansökte kommunen hos Boverkets samlingslokaldelegation om investeringsbidrag från anslaget Bidrag till icke-statliga kulturlokaler. Kommunstyrelsen anmälde att frågan om loka- liseringen av ett framtida litografiskt museum på Vulcanön i anslutning till den grafiska verkstaden måste utredas ytterligare. I ett första steg skulle i stället - enligt bidragsansökningen - ett litografiskt museum samlokalise- ras med Hellidens folkhögskola. I samband med ombyggnad av folkhög- skolans lokaler skulle lokaler kunna skapas för det planerade grafiska museet.
På sikt avses verksamheten inom den litografiska akadmien i Tidaholm bli självbärande. Nya verksamhetsformer avses testas som projekt och försöksverksamhet till vilka medel skall sökas hos olika instanser både inom landet och inom EU. Inkomster skall framdeles kunna komma från inträdes- och kursavgifter, uppdragsutbildning, tryckservice åt konstnärer, försäljning, vandringsutställningar, samarbete med organisationer och företag, bidrag från kommuner, landsting, länsstyrelse m.fl.
Boverkets samlingslokaldelegation beslöt i februari 1995 att tilldela Li- tografiskt museum i Tidaholm 1 424 000 kronor för tillbyggnad och iord- ningställande av museilokaler i anslutning till Hellidens folkhögskola.
Tidaholms kommun och Hellidens folkhögskola har ingått ett avtal för att gemensamt tillskapa det litografiska museet. Enligt avtalet har en styr- grupp med representanter för kommunen, folkhögskolan och Litografiska föreningen inrättats. Utnyttjandet av museilokalerna i Hellidens folkhög- skola skall regleras genom ett särskilt avtal mellan styrgruppen och intres- senterna. Kommunen förbinder sig att till folkhögskolan erlägga 712 000 kronor för hyra i tio år. Folkhögskolan erlägger en lika stor summa som startkapital till museet. Man har ännu inte bestämt formen för huvudman- naskap för museet.
Ombyggnaden av de blivande museilokalerna beräknas vara klar i okto- ber 1995. Den första utställningen beräknas kunna öppnas i september 1996.
Tidigare riksdagsbehandling
Vid riksmötet 1994/95 behandlades motion 1993/94:Kr273 om inrättande av ett grafiskt museum i Tidaholm. Kulturutskottet anförde i sitt betänkan- de 1994/95:KrU2 att grafiken är en viktig del av svenskt konstliv och att den har betytt mycket för en spridning av konsten till nya grupper. Utskot- tet ansåg att det är viktigt att initiativ tas från olika håll för att vidga möj- ligheterna att ta del av både äldre tiders grafiska konst och den konst som skapas i dag. Likaledes är det betydelsefullt att konstnärerna får förbättrade möjligheter att arbeta med grafiska uttrycksmedel. Utskottet betonade att initiativ till regional och lokal museiverksamhet måste tas regionalt och lokalt och att det också är initiativtagarnas ansvar att se till att investering- ar och verksamhet kan finansieras. Utskottet redovisade att det ankommer på Statens kulturråd att fördela statsbidrag till regionala museer och att dessa i sin tur kan välja att samverka med lokala museer och att överföra en del av statsbidraget till dem. Vidare redovisades att det ankommer på Boverkets samlingslokaldelegation att besluta om statsbidrag till investe- ringar från anslaget Bidrag till icke-statliga kulturlokaler.
Med hänvisning till att kommande förslag från den då arbetande Kul- turutredningen (dir. 1993:24) borde avvaktas, avstyrkte kulturutskottet motionen. Riksdagen följde utskottets förslag.
Utskottet
Kulturutredningens förslag
Utskottet vill inledningsvis erinra om att förslag rörande kulturpolitikens framtida utformning i Sverige nyligen lagts fram av en parlamentarisk utredning, den s.k. Kulturutredningen, i betänkandet (SOU 1995:84) Kul- turpolitikens inriktning. De utredningsförslag som berör den framtida museipolitiken har i sammanfattning redovisats i ett tidigare avsnitt i detta betänkande. Förslagen remissbehandlas för närvarande. Utskottet har inhämtat att regeringen avser att överlämna en kulturpolitisk proposition till riksdagen våren 1996.
Fråga om inrättande av kvinnomuseer
I fem motioner tas frågan om inrättande av kvinnomuseer upp.
I två motioner, nämligen motionerna Kr204 (c) och Kr218 (s, m, fp, v), redovisas det initiativ som tagits i Surahammar för att etablera ett kvinno- historiskt museum med Bergslagsprofil. Syftet bakom båda motionerna är att projektet skall ges statligt stöd.
Motionärerna bakom motion Kr205 (mp) föreslår att ett kvinnomuseum skall inrättas i Stockholm och att museet skall vara ett riksmuseum (yrkande 4). Arbetet med museet bör påbörjas omgående så att verksamhe- ten kan visas upp år 1998 då Stockholm skall vara europeisk kulturhuvud- stad. Motionärerna föreslår att museet bl.a. skall finansieras med medel ur europeiska och internationella fonder.
Motionärerna bakom motion A807 (c) anser att det är angeläget att ini- tiativ till att starta kvinnomuseer ges stöd (yrkande 40). I motionen nämns de planer som finns i detta hänseende i såväl Surahammar som Stockholm.
I motion Kr265 (v) föreslås - utan att lokaliseringsfrågan tas upp - att en utredning skall tillsättas om möjligheten att inrätta ett särskilt kvinnohis- toriskt museum (yrkande 2).
Utskottet vill inledningsvis framhålla följande. Enligt utskottets upp- fattning är det av stor betydelse att även ett kvinnoperspektiv anläggs i museernas utställningsverksamhet och att kvinnornas i lika hög grad som männens historia speglas av våra museer. Ett sådant synsätt bör enligt utskottets mening prägla museernas verksamhet. Det är därför glädjande att flera initiativ med sådan inriktning tagits under senare tid på olika håll landet. En rad exempel härpå har lämnats i ett föregående avsnitt i detta betänkande. De konferenser som ägt rum i Norrköping och Göteborg och som bl.a. behandlat de frågor som motionärerna aktualiserat bör kunna bidra till att museerna i ökad utsträckning uppmärksammar kvinnornas historia och tar till vara de möjligheter som finns att anlägga ett kvin- noperspektiv även på utställningar som inte har en historisk inriktning.
Då det gäller kravet i motionerna på utredning av möjligheterna att inrät- ta ett särskilt kvinnomuseum vill utskottet erinra om att museiområdet i sin helhet nyligen grundligt har utretts av två statliga utredningar, senast av Kulturutredningen vars förslag redovisats i det föregående. Utskottet kon- staterar att motionsförslagen ligger i linje med ett av de sektorsmål som Kulturutredningen föreslagit på museiområdet, nämligen att den statliga museipolitiken skall främja att museerna utvecklas i nära relation till den pågående samhällsförändringen. Utskottet är inte berett att ta initiativ syftande till att det skulle inrättas ett särskilt kvinnomuseum.
Beträffande kravet på statlig stöd till kvinnomuseer erinrar utskottet om att olika bidragsmöjligheter finns för stöd till museiprojekt. Här kan näm- nas möjligheterna att erhålla stöd från Kulturrådet och Stiftelsen Framti- dens kultur och - då det gäller om- och nybyggnad - Boverket.
Vidare vill utskottet framhålla att Kulturutredningen bl.a. föreslagit att ett nytt grundbidragssystem skall införas, vilket innebär att ett betydligt större antal rörliga grundbidrag skapas. Genom rörliga grundbidrag kan t.ex. genreprofilering, samarbete över institutionsgränser, geografiska gränser och med parter i omvärlden liksom annat utvecklingsarbete stöd- jas. Ett sådant system skulle medföra en större flexibilitet i bidragstilldel- ningen till de regionala museerna med större möjligheter än i dag till om- prövning i takt med att olika ändamål genomförts (jfr betänkandet Kultur- politikens inriktning s. 354). Enligt utskottets uppfattning skulle det före- slagna nya grundbidragssystemet kunna medverka till att ekonomiska resurser frigörs för utställningssprojekt av olika slag även på museer som är utanför det regionala systemet, dvs. lokala och andra museer. Det sagda innebär inte att utskottet tagit ställning till Kulturutredningens förslag i fråga om grundbidragssystemet. Om utskottet - sedan regeringen lagt fram sitt förslag - skulle komma fram till en annan lösning än den av utredning- en föreslagna, får en bedömning göras av hur sådant stöd som förordas i de nu aktuella motionerna skall utformas.
Vidare vill utskottet med anledning av vad som anförs i motion Kr205 om stöd från internationella fonder tillägga att - i den mån kvinnomuseer inrättas - det får ankomma på museets huvudmän att överväga möjlighe- terna att söka bidrag ur utländska såväl som inhemska fonder.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de här aktuella mo- tionerna.
Frågor rörande teaterhistoriska museer
I två motionsyrkanden behandlas frågor rörande teaterhistoriska museer.
I motion Kr205 (mp) uttalas att det i Sverige saknas ett nationellt tea- termuseum (yrkande 6). Motionärerna föreslår att medel härför skall anvi- sas av riksdagen.
Motionären bakom motion Kr236 (v) framhåller att Gamla Teatern med Teatermuseet i Eskilstuna inte har möjlighet att utan statligt stöd utveckla sin verksamhet och föreslår därför att museets framtid skall behandlas av en utredning vars syfte skall vara att se över samordnings- och resursfrågor för de teaterhistoriska museerna i landet.
Utskottet vill inledningsvis understryka betydelsen av att lokala och re- gionala initiativ tagits på det teaterhistoriska insamlingsområdet.
Som framgår av ett tidigare avsnitt i detta betänkande ingår det i Drott- ningholms teatermuseums (DTM) uppgifter att ägna sig åt teaterkonsten i hela landet. DTM:s musei-, biblioteks- och arkivverksamhet syftar till att vara rikstäckande. Museet bedriver kontinuerligt insamling av dokumenta- tionsmaterial från landets samtliga scener. Museet har således - trots sitt namn - nationell karaktär. Museisamlingarna utökas efter hand genom gåvor och begränsade inköp. Visst samarbete förekommer mellan DTM och andra institutioner såsom Teatermuseet i Eskilstuna och Göteborgs stadsmuseum (tidigare Teaterhistoriska museet). Sålunda görs föremålsre- gistreringen på samma sätt i Stockholm och Göteborg. Vidare medverkade DTM i utställningen Med Allernådigste Tillstånd som Idéteatern i Eskils- tuna anordnade år 1993 i Eskilstuna.
Utskottet har inhämtat att DTM har långt framskridna planer på att till- sammans med Dansmuseet etablera sig i nya lokaler i Stockholm. Härige- nom skulle DTM få möjlighet att nå ut till allmänheten på ett annat sätt än vad som nu är fallet.
När det gäller kravet i motion Kr236 att utreda samordningsinsatser m.m. mellan de teaterhistoriska museerna vill utskottet erinra om att Kul- turutredningen - som redovisats i det föregående - framhållit behovet av ett väl utvecklat samarbete inom hela museiväsendet som en förutsättning för att uppnå de sektorsmål för museipolitiken som utredningen föreslår. Utan att föregripa det pågående beredningsarbetet på kulturpolitikens område vill även utskottet understryka betydelsen av ökat samarbete och ökad samordning mellan museerna. Självfallet är det av stort värde om de regionala insatser som görs på det här aktuella området kan tas till vara nationellt. Utskottet är dock inte berett att förorda att en utredning av det slag som föreslås i motion Kr 236 görs.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att kraven i motionsyr- kandena inte påkallar någon riksdagens åtgärd. Utskottet avstyrker således motion Kr205 yrkande 6 och motion Kr236.
Fråga om inrättande av ett presshistoriskt museum
Motionären bakom motion Kr255 (s) föreslår att möjligheterna att inrätta ett presshistoriskt museum bör undersökas. Enligt motionären är det viktigt att det inte bara blir ett tekniskt museum utan att även pressens kultur- och informationsinsats och folkuppfostrande roll betonas. Vidare bör enligt motionären svenska språkets förändring genom olika mediers påverkan kunna belysas i ett presshistoriskt museum.
Utskottet finner det glädjande att initiativ tagits på olika håll i landet för att skildra pressens betydelse och den tekniska framställningen av tidning- ar i utställningsform. En redogörelse häröver har lämnats i det föregående. Utskottet konstaterar att de i motionen aktualiserade frågorna om pressens kultur- och informationsinsats och folkuppfostrande roll belyses i de sam- lingar som finns inom Pressarkivet och i de presshistoriska publikationer som ges ut av Press-arkivet och Tidningsutgivareföreningen.
Som framgår av detta betänkande har två parlamentariska utredningar, nämligen Museiutredningen och Kulturutredningen, på senare tid tagit ställning till frågor om den framtida statliga museipolitiken, statens insat- ser på museiområdet, de statliga museernas ansvar m.m. Med hänsyn till det anförda och då utskottet inte vill föregripa resultatet av regeringens beredningsarbete avstyrker utskottet den nu aktuella motionen.
Kulturprojektet Röda Sten
I motion Kr270 (v, s, fp, kds) beskrivs projektet Röda Sten som syftar till att ett modernt konstmuseum inrättas i en gammal industribyggnad, ett pannhus, vid hamninloppet i Göteborg. Motionärerna anser att projektet skall erhålla statligt stöd från Boverket, Riksantikvarieämbetet m.fl.
Enligt utskottets uppfattning är det initiativ som tagits för att göra Röda Sten till ett centrum för gränsöverskridande och experimentell kulturverk- samhet med bildkonsten som grundtema intressant. Stiftelsen Framtidens kultur bidrog under sommaren 1995 med 200 000 kronor till projektet. Utskottet konstaterar att de projektansvariga även har möjlighet att t.ex. söka statligt bidrag för ny- eller ombyggnad hos Boverket som fördelar bidrag från anslaget Stöd till icke-statliga kulturlokaler (elfte huvudtiteln). Vidare konstaterar utskottet att projektet ligger i linje med de slutsatser och förslag som Kulturutredningen kommit fram till t.ex. när det gäller kulturens förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället (jfr Kulturutredningens betänkande s. 89).
Med hänvisning till det anförda och i enlighet med utskottets tidigare bedömning att resultatet av regeringens ställningstagande med anledning av Kulturutredningens förslag inte bör föregripas avstyrker utskottet mo- tion Kr270.
Statligt stöd till ett museum för hjulångaren Erik Nordevall
Förslaget i motion Kr257 (fp) syftar till att hjulångaren Erik Nordevall som ligger på Vätterns botten skall bärgas, konserveras och visas i ett museum. Lämplig museilokal finns enligt motionären i Motala. I motionen föreslås att staten skall engagera sig för att ett sådant museum skall bli möjligt att förverkliga.
Utskottet behandlade under föregående riksmöte ett liknande yrkande och konstaterade då bl.a. att ett utredningsarbete gjorts på uppdrag av en arbetsgrupp i vilken bl.a. Länsstyrelsen i Östergötlands län fanns represen- terad och att länsstyrelsen arbetade vidare med frågan i samråd med andra intressenter. Utskottet avstyrkte motionen med hänvisning härtill och till att det inte ankom på riksdagen att ta ställning till frågan om projektet skulle förverkligas.
Utskottet har inte funnit anledning att i detta sammanhang göra en annan bedömning. Motion Kr257 avstyrks således.
En ökad satsning på Ekomuseum Bergslagen
Förslaget i motion Kr272 (s) syftar till en ökad statlig satsning på Ekomu- seum Bergslagen. I motionen erinras om att den kulturpolitiska utredning- en i tilläggsdirektiv fått i uppdrag att diskutera hur man kan stimulera regionala och lokala ambitioner. En ökad satsning på Ekomuseum Berg- slagen ligger - menar motionärerna - väl i linje med de ambitioner som finns i tilläggsdirektiven till Kulturutredningen. Satsningen kan - fram- hålls det - förena vård av kulturmiljöer och industriminnen med syssel- sättningsskapande investeringar och ökad kulturturism.
Utskottet vill erinra om att Ekomuseum Bergslagen via länsmuseerna i Dalarna och Västmanland erhåller två grundbidrag, vilket också redovisats i ett tidigare avsnitt i detta betänkande. Likaledes har en redovisning för stödmöjligheterna för de i Ekomuseum Bergslagen ingående kulturmiljö- erna lämnats. Vidare vill utskottet än en gång framhålla att Kulturutred- ningen föreslagit en ändring av grundbidragssystemet i riktning mot ett större antal rörliga bidrag med stor flexibilitet vid fördelningen av bidra- gen. Utan att föregripa regeringens ställningstagande till utredningens och remissinstansernas förslag konstaterar utskottet att den föreslagna model- len för ett nytt grundbidragssystem skulle innebära större möjlighet för museer utanför den regionala museiorganisationen att erhålla tidsbegrän- sade grundbidrag.
Utskottet anser - med hänvisning till det anförda och i avvaktan på re- geringens ställningstagande till frågan om det framtida statliga museistödet - att motion Kr272 skall avslås av riksdagen.
Litografisk akademi och litografiskt museum i Tidaholm
I motion Kr256 (s) redovisas att en litografisk akademi avses skapas i Tidaholm. Inom denna skall samlas dels sådan verksamhet som redan finns inom kommunen, t.ex. utbildning inom gymnasieskolan i Tidaholms kommun, grafisk utbildning vid Hellidens folkhögskola och den grafiska verkstad som finns med folkhögskolan som huvudman, dels sådan ny verksamhet som planeras, t.ex. ett litografiskt museum där kommunen och folkhögskolan samverkar. Motionärerna anför att det i landet finns ett stort behov av grafisk utbildning och av konstbildning. Det finns också ett behov av att öka konstnärernas möjligheter att arbeta med litografisk tek- nik och att få sina verk sålda. Motionärerna anser att det redovisade pro- jektet med en litografisk akademi och ett däri ingående grafiskt museum bör betraktas som ett nationellt projekt, där staten på olika sätt bör stödja verksamheten.
Vid föregående riksmöte uttalade utskottet att grafiken är en viktig del av svenskt konstliv som betytt mycket för spridning av konst till nya grup- per. Utskottet ansåg det betydelsefullt med initiativ till sådana verksamhe- ter som ökar möjligheten att ta del av grafisk konst och att finna avsättning för grafikers produktion. Utskottet strök under att när initiativ tas till nya museer m.m. är det initiativtagarnas ansvar att investeringar och drift kan finansieras.
Under år 1995 har Tidaholms kommun sökt och beviljats investerings- bidrag från Boverkets samlingslokaldelegation till ett litografiskt museum i Tidaholm. Som utskottet redovisade vid föregående riksmöte ankommer det på de regionala museerna att besluta om huruvida de skall samarbeta med lokala museer och eventuellt överföra en del av sitt statliga driftbidrag till sådana museer.
Kulturutredningens slutbetänkande (SOU 1995:84) föreligger nu sedan två månader. Förslaget innebär att ett större antal rörliga grundbidrag till bl.a. regionala museer skall skapas för att öka flexibiliteten och möjlighe- terna till omprövning i bidragsgivningen. Utskottet anser att kommande förslag till riksdagen, grundade på Kulturutredningens betänkande och remissyttrandena över detta, inte bör föregripas genom att riksdagen nu gör något uttalande i frågan om principerna för statligt stöd till museer. Utskot- tet avstyrker därmed motion Kr256.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inrättande av kvinnomuseer
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr204, 1994/95:Kr205 yrkan- de 4, 1994/95:Kr218, 1994/95:Kr265 yrkande 2 och 1994/95:A807 yr- kande 40,
res. 1 (v, mp)
2. beträffande frågor rörande stöd till teaterhistoriska museer
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr205 yrkande 6 och 1994/95:Kr236,
res. 2 (v, mp)
3. beträffande inrättande av ett presshistoriskt museum
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr255,
4. beträffande kulturprojektet Röda Sten
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr270,
5. beträffande statligt stöd till ett museum för hjulångaren Erik Nordevall
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr257,
6. beträffande en ökad satsning på Ekomuseum Bergslagen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr272,
res. 3 (mp)
7. beträffande litografisk akademi och litografiskt museum i Tidaholm
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr256.
Stockholm den 19 oktober 1995
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Annika Nilsson (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kds), Erik Arthur Egervärn (c) och Elizabeth Nyström (m).
Reservationer
1. Inrättande av kvinnomuseer (mom. 1)
Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Då det" och på s. 16 slutar med "aktuella motionerna" bort ha följande lydelse:
Inledningsvis vill utskottet framhålla följande. Det förhållandet att före- trädare för samtliga riksdagspartier utom ett har framställt krav som avser inrättande av eller stöd till kvinnomuseer visar att vi här har att göra med en framväxande folkrörelse. Denna folkrörelse förtjänar att uppmuntras.
Enligt utskottets uppfattning talar starka skäl för att - i enlighet med förslagen i motionerna Kr205 (mp) och Kr265 (v) - inrätta ett kvinnomu- seum. Ett sådant museum skulle, som framhålls i motion Kr205, kunna ägnas åt kvinnans olika roller under olika epoker och belysa kvinnohistoria ur ett globalt perspektiv och ett framtidsperspektiv. Utskottet anser därför att regeringen bör utreda hur planerna på ett nationellt kvinnomuseum med ett övergripande ansvar för kvinnans historia skall kunna förverkligas.
Då det gäller motionsförslagen att ekonomiskt stödja ett kvinnohistoriskt museum med Bergslagsprofil vill utskottet anföra följande. Utskottet vill erinra om att ett stort antal ideellt arbetande personer deltar i arbetet med att synliggöra kvinnornas historia i samarbete med bl.a. studieförbunden. Den verksamhet som hittills bedrivits i bl.a. Surahammar har betydelse såväl för arrangörerna som arbetar på ideell basis som för besökarna. En- ligt utskottets uppfattning är det angeläget att sådana museer kan stödjas av staten. Utskottet anser därför att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag härom i samband med den i det föregående förorda- de utredningen om ett nationellt kvinnomuseum.
Vad utskottet med anledning av de nu aktuella motionerna anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande inrättande av kvinnomuseer
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Kr204, 1994/95:Kr205 yrkande 4, 1994/95:Kr218, 1994/95:Kr265 yrkande 2 och 1994/95:A807 yrkande 40 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Frågor rörande stöd till teaterhistoriska museer (mom. 2)
Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "motion Kr236" bort ha följande lydelse:
Utskottet har inhämtat att Drottningholms teatermuseum (DTM) har långt framskridna planer på att tillsammans med Dansmuseet etablera sig i nya lokaler i Stockholm. Ett genomförande av planerna skulle ge DTM möjlighet att nå ut till allmänheten på ett annat sätt än vad som nu är fallet. Enligt utskottets uppfattning är det glädjande om en samordning och sam- lokalisering av de båda museerna kan komma till stånd. Förutom att DTM:s tillgänglighet för allmänheten skulle öka väsentligt skulle en sam- lokalisering av de båda museerna även medföra betydande samordnings- vinster. Härigenom skulle även möjlighet skapas att bygga ut DTM:s verk- samhet så att museet i realiteten får en nationell karaktär. Utskottet anser att DTM också i formell mening bör få ett nationellt uppdrag. Enligt ut- skottets mening bör således frågan om DTM:s nationella status utredas.
Utskottet har i ett föregående avsnitt i detta betänkande bl.a. beskrivit den verksamhet som bedrivs i Göteborg och i Eskilstuna. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att ta till vara de initiativ som tagits på olika håll, bl.a. i Eskilstuna, och att göra en översyn av samordnings- och resurs- frågorna för de teaterhistoriska museerna i hela landet. Även denna fråga, som har ett mycket nära samband med frågan om DTM:s nationella status, bör behandlas under det utredningsarbete som utskottet uttalat sig för i det föregående.Utskottet anser mot den redovisade bakgrunden att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag.
Vad utskottet med anledning av de nu aktuella motionerna, nämligen motionerna Kr205 yrkande 6 och Kr236, anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande frågor rörande stöd till teaterhistoriska museer
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Kr205 yrkan- de 6 och 1994/95:Kr236 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. En ökad satsning på Ekomuseum Bergslagen (mom. 6)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående bl.a. redovisat att Ekomuseum Bergslagen för närvarande erhåller två grundbidrag. Enligt utskottets uppfattning är det - i enlighet med vad som anförs i motion Kr272 - angeläget att ytterli- gare stärka det statliga stödet för Ekomuseum Bergslagen. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med förslag till en sådan satsning. Således bör den fortsatta beredningen av Kulturutredningens förslag inte avvaktas. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr272 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande en ökad satsning på Ekomuseum Bergslagen
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Kr272 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Inrättande av kvinnomuseer (mom. 1), En ökad satsning på Ekomuseum Bergslagen (mom. 6)
Berit Oscarsson (s) anför:
Jag vill framhålla att ett övergripande syfte för den arbetsgrupp som arbe- tar med frågan om inrättande av ett kvinnomuseum i Bergslagen är att stimulera till debatt, diskussion och fördjupade studier kring kvinnors villkor. Vidare är det angeläget att understyrka att arbetsgruppens verk- samhet i hög grad bygger på samverkan mellan företrädare för folkbildning och vetenskap å ena sidan och engagerade entusiaster å andra sidan. Jag utgår från att frågan om statligt stöd till kvinnomuseer beaktas av regering- en i arbetet med den kulturpolitiska propositionen. Jag vill dock inte före- gripa resultatet av regeringens beredningsarbete.
Då det gäller frågan om ökat statligt stöd till Ekomuseum Bergslagen vill jag erinra om det stora lokala engagemang som uppkommit i förhål- lande till ekomuseet. En ökad satsning på Ekomuseum Bergslagen skulle innebära att vård av kultur- och industriminnen kan förenas med syssel- sättningsskapande investeringar och ökad kulturturism. Jag utgår från att regeringen i sina ekonomiska överväganden i samband med arbetet med den kulturpolitiska propositionen beaktar vad jag här har anfört liksom de erfarenheter som vunnits av de grundbidrag som för närvarande tilldelas Ekomuseum Bergslagen.
Innehållsförteckning
Gotab, Stockholm 1995