Musikfrågor m.m.
Betänkande 1997/98:KrU4
Kulturutskottets betänkande
1997/98:KRU04
Musikfrågor m.m.
Innehåll
1997/98 KrU4
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet fem motioner som avser musikfrågor, och i ett fall även en fråga på teaterområdet. Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om utvärdering av det statliga stödet till fonogramproduktion med hänvisning till att utskottet så sent som hösten 1996 tog ställning till inriktningen på det fortsatta fonogramstödet. Ett motionsyrkande om utvidgning av ändamålet med Nordiska rådets musikpris avstyrks då frågan för närvarande är under övervägande inom Nordiska rådet. Två motionsyrkanden behandlar frågan om stöd till det nyligen invigda Eric Sahlström-Institutet. Utskottet utgår från att det i kommande utvärderingar av stödet till länsmusiken och av det nationella uppdraget inom musikområdet prövas om det behövs nya insatser på folkmusikområdet. Motionsyrkandena avstyrks. Utskottet avstyrker även ett motionsyrkande om exportsatsningar på svensk folkmusik. Med hänvisning bl.a. till nyligen gjorda kartläggningar på musikområdet och till Kulturrådets ansvar för utvärdering av skilda delar av musik- och teaterområdena avstyrks motionsyrkanden om kartläggningar av landets musikliv och barn- och ungdomsteater. Till betänkandet har fogats fyra reservationer och ett särskilt yttrande.
Motionerna
1997/98:Kr237 av Sten Svensson (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av statens stöd till fonogramutgivning, 3. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder som syftar till att undersöka möjligheterna att dela ut Nordiska rådets musikpris till alla som skapar, utövar eller gör särskilda insatser för att göra nordisk musik känd i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Kr254 av Barbro Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett nationellt centrum för folkmusik i Sverige. 1997/98:Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 19. att riksdagen begär att regeringen återkommer med en kartläggning av Sveriges musikliv, 29. att riksdagen begär att regeringen återkommer med en kartläggning av barn- och ungdomsteater. 1997/98:Kr293 av Ingrid Burman (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med förslag som långsiktigt säkrar en verksamhet vid Eric Sahlström-Institutet. 1997/98:Kr304 av Kerstin Warnerbring (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkmusik som exportvara.
Utskottet
Utvärdering av det statliga stödet till fonogramproduktion I motion Kr237 (m) erinras om att anslaget till Svenska rikskonserter innefattar medel till fonogramverksamhet. Motionären anser att det är otillfredsställande att Svenska Rikskonserter bestämmer hur stor del av anslaget som skall användas för subvention av den egna fonogramproduktionen på märket Caprice och att riksdagen vid beslut om anslag till Rikskonserter inte får klarhet i hur stort bidraget till fonogramproduktion är. Motionären framhåller att utgivningen sker i konkurrens med privatägda fonogrambolag, vars utgivning i allmänhet måste ske utan statliga subventioner. Sedan utgivningen av Musikaliska akademiens historiska svenska antologiserie Musica Sveciae har avslutats är tiden enligt motionärens mening mogen för en utvärdering av vad som åstadkommits genom det statliga stödet till fonogramutgivning, främst stödet till Caprice och Musica Sveciae. Riksdagen bör begära att regeringen gör en sådan utvärdering och redovisar resultatet till riksdagen (yrkande 2). Kulturutskottet erinrar om att frågan om Rikskonserters fonogramproduktion togs upp i den kulturpolitiska propositionen hösten 1996 (prop. 1996/97:3 s. 86-87). Regeringen ansåg att det fanns skäl som talade för att de statliga medlen till fonogramproduktion borde fördelas på flera mottagare för att ge ett större antal producenter möjlighet att verka på marknaden. I propositionen framhölls dock att en bred remissopinion hävdat att om utgivningen på märket Caprice skulle ske på samma villkor som gäller för övriga fonogramproducenter skulle detta i praktiken innebära en nedläggning av Caprice. Caprice- utgivningen innebär viktiga arbetstillfällen för tonsättare och frilansmusiker. Distributionsbolaget CDA, som distribuerar Caprices produktion och är viktigt för små producenter, skulle drabbas hårt av en nedläggning av Caprice. Mot bakgrund av bl.a. remissinstansernas farhågor ansåg regeringen att Rikskonserter även fortsättningsvis borde förfoga över särskilda medel för fonogramutgivning. Utgivningen borde på ett tydligare sätt anpassas till inriktningen på Rikskonserters övriga verksamhet. Rikskonserter och Statens kulturråd borde aktivt arbeta för samordning av sina insatser på fonogramområdet. Kulturutskottet hade inte något att erinra mot vad som anförts i propositionen om Rikskonserters fortsatta uppdrag, vilket bl.a. omfattade produktion av fonogram (bet. 1996/97:KrU1 s. 90-93). I enlighet med kulturutskottets förslag godkände riksdagen vad regeringen förordat om inriktningen på Svenska rikskonserters verksamhet (rskr. 1996/97:129). Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 1998 satt upp som mål för Svenska rikskonserters fonogramverksamhet att skivutgivning med anknytning till Rikskonserters övriga verksamhet skall prioriteras. Vidare skall utgivningen inriktas på genrer som är svagt företrädda inom den kommersiella utgivningen. I sin resultatredovisning skall Rikskonserter redovisa och kommentera fonogramverksamhetens resultat. Utvecklingen under de tre senaste åren skall kommenteras. Redovisningen bör ske på ett sätt som belyser målinriktningen. Utskottet anser att det inte finns skäl att drygt ett år efter riksdagens ställningstagande till förslagen i 1996 års kulturpolitiska proposition begära en särskild utvärdering av det statliga stödet till fonogramutgivning. Med hänvisning härtill och till vad som i övrigt redovisats i det föregående avstyrker utskottet motion Kr237 (m) yrkande 2.
Nordiska rådets musikpris I motion Kr237 (m) framhålls att Nordiska rådets musikpris är en av de förnämsta utmärkelser som en nordisk tonsättare och - efter 1989 - utövande musiker kan få. Musikpriset instiftades av regeringarna i enlighet med en rekommendation av Nordiska rådet (nr 25/1964). Efter 25 år förändrades reglerna för priset så att det vartannat år skulle utdelas ?för ett verk av en nu levande kompositör? och vartannat år till ?en större eller mindre ensemble eller enskild musikutövare för aktivt utövande verksamhet som präglas av nyskapande på en hög konstnärlig och hantverksmässig nivå?. Motionären framhåller att nordisk musik behöver allt det stöd den kan få från officiellt håll och av medierna. Då musikpriset numera delas ut varje år borde det enligt motionärens mening vara möjligt att utvidga ändamålet med priset så att det kan delas ut även bland dem som gör särskilda insatser för att göra nordisk musik mera känd, såsom förlag, grammofonproducenter, distributörer och dokumenterare i övrigt. Därigenom skulle fonogramutgivningen kunna stimuleras och musikprisets publicitets- och marknadsvärde ökas. Riksdagen bör hos regeringen begära åtgärder för att åstadkomma en sådan utvidgning av ändamålet med det nordiska musikpriset (yrkande 3). I ett medlemsförslag (A1146/nord) till Nordiska rådets 49:e session har ett motsvarande förslag lagts fram. Förslaget remitterades till Nordenutskottet som avstyrkte det med motiveringen att det principiellt sett är den utövande musikern som bör uppmuntras och stödjas med nordiska medel. Efter debatt i Nordiska rådet återremitterades betänkandet till Nordenutskottet. Utskottet har beslutat att inhämta yttrande från Nordiska musikkommittén (NOMUS) som delar ut det nordiska musikpriset. Kulturutskottet anser att riksdagen inte bör föregripa den pågående beredningen inom Nordiska rådet av det medlemsförslag (A1146/nord) som motsvarar motion Kr237 (m) yrkande 3. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Folkmusik I motion Kr254 (s) framhålls att det i en tid av ständigt ökande internationalisering är viktigt att vårda och vidareutveckla det svenska kulturarvet och att öka medvetenheten om dess värde. Instrumental folkmusik, folksång och folkdans får inte gå förlorade för kommande generationer. Det finns ett stort behov av ett geografiskt välplacerat centrum där genrerna kan samverka. I de nordiska grannländerna finns flera sådana verksamhetscentrum, såsom Ole Bull-akademin i Trondheim, ett av fem institut i Norge, och Folkmusikinstitutet i Kaustinen, ett av Finlands tre institut. Motionärerna redovisar att en stiftelse, Eric Sahlström-Institutet, har bildats med uppgift att främja folkmusiken - särskilt nyckelharpans fortlevnad och utveckling - samt folksången och folkdansen. Verksamheten, som drivs i Tobo i Norduppland, skall inriktas på ungdomar, bl.a. genom kurser för ungdomar och fortbildningsverksamhet för lärare. Motionärerna hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett nationellt centrum för folkmusik i Sverige. I motion Kr293 (v) anförs att det är av nationellt intresse att ett folkmusikinstitut kan byggas upp och utvecklas i Sverige. Eric Sahlström- Institutet har enligt motionen goda förutsättningar att utvecklas till ett nationellt institut med kurser och seminarier i internatform, forskningsverksamhet, dokumentation m.m. En förutsättning är dock att institutet får ett långsiktigt ekonomiskt stöd. Riksdagen bör därför begära att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om ett sådant långsiktigt stöd till institutets verksamhet. Eric Sahlström-Institutet i Tobo invigdes den 23 januari 1998. Verksamheten startade under år 1997 med kurser, möten och en konsert. Institutets verksamhet föregicks under några år av ett folkmusikprojekt i norra Uppland med stöd bl.a. från Statens kulturråd och Musik i Uppland. Bidrag till Eric Sahlström- Institutets verksamhet har beviljats engångsvis av Stiftelsen Framtidens Kultur, Sparbanksstiftelsen Upland, Kjell och Märta Beijers stiftelse samt Uppsala läns landsting. Något kontinuerligt utgående driftbidrag har inte erhållits. Utskottet erinrar om att statligt stöd till folkmusiken kan utgå i form av tidsbegränsat utvecklingsbidrag från Statens kulturråd och som bidrag till lokala musikarrangörer. I 1996 års kulturpolitiska proposition diskuterades huruvida statligt stöd till olika genrer skulle utgå i form av bidrag till olika genreprofilerade centrum i enlighet med Kulturutredningens förslag (SOU 1995:84 s. 405-406). Riksdagen följde emellertid förslaget i kulturpropositionen att - i stället för en satsning på genrecentrum - genrer såsom folkmusik, jazzmusik m.fl. skulle stödjas genom ett förstärkt bidrag till lokala musikarrangörer (prop. 1996/97:3 s. 87-89, bet. 1996/97:KrU1 s. 93-94). Bidraget har på initiativ av kulturutskottet förstärkts för budgetåret 1998 utöver förslaget i budgetpropositionen (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:KrU1 s. 84-86, rskr. 1997/98:97). Det framhölls i kulturpropositionen år 1996 att ett län, eller flera län i samverkan, inom ramen för det samlade stödet till regional musikverksamhet bör kunna utveckla en genreprofil utifrån lokala musiktraditioner och andra särskilda förutsättningar. Utskottet erinrar också om att Falun Folkmusik Festival, vars verksamhet omfattar etnisk musik från hela världen, under åren 1997-1999 får ett bidrag om en miljon kronor per år för ett treårigt nationellt uppdrag som arrangörer inom området musik. Även det statliga stödet till folkbildningen har betydelse för folkmusiken, folksången och folkdansen. Slutligen vill utskottet nämna att kommunerna har ett stort ansvar för det lokala musiklivet, vilket de också i stor utsträckning tar trots ett besvärligt ekonomiskt läge. Utskottet instämmer i vad som anförs i de nu aktuella motionerna om vikten av att folkmusiken, folksången och folkdansen kan bevaras, utvecklas och föras vidare till kommande generationer. Folkmusiken är en mycket betydelsefull och variationsrik del av musiklivet i hela landet, som engagerar både amatörer och professionella, både unga och gamla. Ett institut som inriktar sig på folkmusiken i hela dess bredd och i synnerhet på pedagogisk verksamhet kan därvid bli betydelsefullt. Inom olika delar av musikområdet, lika väl som inom andra områden, kan institutioner av olika slag få nationell betydelse inom sitt verksamhetsområde, även om de inte har ett statligt uppdrag och ett statligt stöd. I många fall byggs sådan verksamhet upp och utvecklas tack vare eldsjälars och frivilliga krafters arbete. Utskottet anser att det i första hand ankommer på initiativtagarna, regionala och lokala organ och andra intressenter att pröva hur ett institut som Eric Sahlström-Institutet skall finansiera verksamheten. Utskottet utgår från att det i kommande utvärderingar och uppföljningar av både den regionala musikverksamhetens utveckling i landet och det nuvarande nationella uppdraget inom musikområdet redovisas hur folkmusiken och stödet till den utvecklats samt att det i sammanhanget även prövas om det behövs nya insatser på området och i så fall vilken form ett sådant stöd bör ha. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr254 (s) och Kr293 (v). I motion Kr304 (c) framhålls att intresset för folkmusik, världsmusik och folkdans är mycket stort. Svensk folkmusik har stora möjligheter att väcka intresse utomlands. Exportsatsningar på svensk folkmusik bör prioriteras (yrkande 2). Det framgår inte av motionen vilka slag av satsningar som avses. Utskottet vill först redovisa att en rapport, Den svenska musikindustrins export 1994-1995, nyligen publicerats av Export Music Sweden i samarbete med andra representanter för musikindustrin. I rapporten har för första gången uppgifter sammanställts om storleken på exportinkomsterna från den svenska musikindustrin avseende musikproduktion, upphovsrättigheter och framträdanden. Den totala exporten för musikindustrin beräknas omfatta ungefär 1 500 miljoner kronor år 1994 och 1 569 miljoner kronor år 1995. Någon uppdelning på genrer har inte gjorts. Utskottet erinrar om att Statens kulturråd, Svenska rikskonserter och Svenska institutet disponerar medel till internationellt kulturutbyte och lansering av svensk musik utomlands. Utskottet är inte berett att föreslå riksdagen att göra ett uttalande om prioriteringar inom ramen för dessa medel i enlighet med motion Kr304 yrkande 2. Motionsyrkandet avstyrks.
Kartläggning av musiklivet I motion Kr270 (mp) anförs att konsekvenserna av nedskärningarna av det statliga bidraget till länsmusiken och omprioriteringarna av vissa medel avsedda bl.a. för lokala musikarrangörer är mycket oklara. Motionärerna anser därför att en eventuell framtida omprioritering av stödet till musiklivet måste föregås av en kartläggning av Sveriges musikliv (yrkande 19). Kulturutredningen, som föregick 1996 års kulturpolitiska beslut, redovisade i sitt slutbetänkande Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84 s. 394-411) huvuddragen i utvecklingen inom musikområdet efter 1974 års kulturpolitiska beslut. Utredningen grundade sina slutsatser och förslag bl.a. på sin rapport Tjugo års kulturpolitik 1974-1994 (SOU 1995:85 s. 155-181) och en tabellbilaga till rapporten (s. 147-210). Under år 1997 har Kulturrådet på regeringens uppdrag gjort en ingående kartläggning av länsmusiken, Bredd, kvalitet & mångfald, Kulturrådets kartläggning av länsmusiken 1997. Rapporten har legat till grund för regeringens förslag i 1997 år budgetproposition om minskning av det statliga bidraget till länsmusiken för budgetåren 1998 och 1999 (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:KrU1 s. 55-57, 80-84, rskr. 1997/98:97). Riksdagen godkände hösten 1996 övergripande mål för Statens kulturråd (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:KrU1 s. 66-67, 153-154, rskr. 1996/97:129). I kulturpropositionen preciserades Kulturrådets övergripande utvärderingsansvar (prop. 1996/97:3 s. 203-206). Kulturrådet har nyligen beslutat att inom sitt övergripande utvärderingsansvar göra en utvärdering av orkesterinstitutioner och musikteaterinstitutioner som erhåller statligt stöd i form av stödenheter. Utskottet utgår från att Kulturrådet - utan att riksdag och regering tar några särskilda initiativ - på motsvarande sätt kommer att utvärdera även andra delar av musikområdet. Mot bakgrund av det anförda, och då riksdagens kulturpolitiska beslut hösten 1996 endast tillämpats under drygt ett år och beslutet hösten 1997 om minskning av bidraget till länsmusiken genomförs under budgetåren 1998 och 1999, anser utskottet att riksdagen inte bör besluta om en sådan kartläggning av musiklivet som förordas i motion Kr270 (mp) yrkande 19. Motionsyrkandet avstyrks.
Kartläggning av barn- och ungdomsteater I motion Kr270 (mp) anförs att det behövs ett permanent nationellt uppdrag för barn- och ungdomsteater. Regeringen bör därför göra en kartläggning av den verksamhet som finns i dag inom området. Kartläggningen bör även innefatta frågan om hur barn- och ungdomsteatern kan stödjas och i vad mån befintlig verksamhet bör kompletteras (yrkande 29). Utskottet erinrar om att riksdagen hösten 1996 godkände att sex tidsbegränsade (treåriga) nationella uppdrag skulle inrättas, varav ett avsåg barn- och ungdomsteater (prop. 1996/97:3 s. 63-64, bet. 1996/97:KrU1 s. 78-79, rskr. 1996/97:129). Utskottet anser att verksamheten med nationella uppdrag bör prövas under den nu pågående treåriga perioden innan en förändring övervägs. Utskottet utgår från att verksamheten under den första treårsperioden utvärderas inför kommande förslag om en eventuell fortsatt eller förändrad verksamhet. Utskottet vill också erinra om att Kulturrådet inom sitt övergripande utvärderingsuppdrag har möjlighet att göra kartläggningar m.m. beträffande barn- och ungdomsteater utan att riksdagen gör ett uttalande i frågan. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion Kr270 (mp) yrkande 29.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande utvärdering av det statliga stödet till fonogramproduktion att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr237 yrkande 2, res. 1 (m) 2. beträffande Nordiska rådets musikpris att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr237 yrkande 3, 3. beträffande Eric Sahlström-Institutet att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr254 och 1997/98:Kr293, res. 2 (c, mp) 4. beträffande exportsatsningar på svensk folkmusik att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr304 yrkande 2, 5. beträffande kartläggning av musiklivet att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 19, res. 3 (v, mp) 6. beträffande kartläggning av barn- och ungdomsteater att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 29. res. 4 (mp)
Stockholm den 5 februari 1998
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Lennart Fridén (m), Björn Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Monica Widnemark (s), Jan Backman (m), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd), Lena Klevenås (s), Lars Lilja (s), Elizabeth Nyström (m), Birgitta Wichne (m) och Christer Eirefelt (fp).
Reservationer
1. Utvärdering av det statliga stödet till fonogramproduktion (mom. 1) Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Elizabeth Nyström (m) och Birgitta Wichne (m) anser dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Utvärdering av det statliga stödet till fonogramproduktion som börjar med ?Kulturutskottet erinrar? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse: Utskottet erinrar om att Kulturutredningen i sitt betänkande Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) föreslog att de medel till fonogramstöd som disponeras av Kulturrådet och Rikskonserter skulle sammanföras till ett enda fonogramstöd som fördelas av Kulturrådet. Utredningen fann det angeläget att statliga medel används så att det bidrar till att bevara och öka antalet fria producenter inom fonogramutgivningen och till att bredda utgivningen. I kulturpropositionen (prop. 1996/97:3) anförde regeringen att det finns skäl som talar för att medlen till fonogramproduktion bör fördelas på flera. Regeringen föreslog dock, bl.a. med hänvisning till remissyttranden över utredningsförslaget, att Rikskonserters fonogramutgivning skulle fortsätta i oförändrad omfattning. Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Kr237 (m) att det behövs en utvärdering av de resultat som statens stöd till fonogramutgivningen har givit. Det bör klarläggas om produktionen, främst på Rikskonserters märke Caprice och genom Musikaliska akademiens antologiserie Musica Sveciae, motsvarar de mål som satts upp för det statliga stödet till fonogramproduktion. Resultatet av utvärderingen bör redovisas för riksdagen. Vad utskottet anfört om en utvärdering av det statliga fonogramstödet bör riksdagen med anledning av motion Kr237 (m) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande utvärdering av det statliga stödet till fonogramproduktion att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr237 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Eric Sahlström-Institutet (mom. 3) Marianne Andersson (c) och Ewa Larsson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Folkmusik som börjar med ?Utskottet anser? och slutar med ?och Kr293 (v)? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att den verksamhet som nu påbörjats vid Eric Sahlström- Institutet har goda förutsättningar att utvecklas till ett nationellt folkmusikinstitut. Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Kr293 (v) om att en förutsättning för en sådan utveckling är att institutet får ett långsiktigt statligt stöd. Riksdagen bör med bifall till motionen begära att regeringen förelägger riksdagen förslag om ett sådant stöd. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande Eric Sahlström-Institutet att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr293 och med anledning av motion 1997/98:Kr254 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Kartläggning av musiklivet (mom. 5)
Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Kartläggning av musiklivet som börjar med ?Kulturutredningen, som? och slutar med ?Motions- yrkandet avstyrks? bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Kr270 (mp) om att konse- kvenserna av redan beslutade nedskärningar och omprioriteringar på musikens område är mycket oklara. Mot denna bakgrund anser utskottet att det är nödvändigt att göra en kartläggning av hela Musiksverige. Riksdagen bör i enlighet med motion Kr 270 (mp) yrkande 19 som sin mening ge regeringen till känna att en sådan kartläggning bör göras. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en rapport om resultaten av kartläggningen. dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande kartläggning av musiklivet att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr270 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Kartläggning av barn- och ungdomsteater (mom. 6) Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Kartläggning av barn- och ungdomsteater som börjar med ?Utskottet erinrar? och slutar med ?yrkande 29? bort ha följande lydelse: Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr270 (mp) att det behövs ett nationellt uppdrag för barn- och ungdomsteater. Införandet av ett sådant bör föregås av en kartläggning av den verksamhet som finns i dag inom barn- och ungdomsteatern och eventuella behov av en komplettering av befintlig verksamhet. Vid kartläggningen bör även prövas hur stödet till barn- och ungdomsteater bör utformas. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en rapport om kartläggningen. Vad utskottet anfört om en kartläggning av barn- och ungdomsteatern bör riksdagen med bifall till motion Kr270 (mp) yrkande 29 som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande kartläggning av barn- och ungdomsteater att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr270 yrkande 29 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Exportsatsningar på svensk folkmusik (mom. 4) Marianne Andersson (c) anför: I motion Kr304 (c) framhålls det stora intresse för folkmusik som finns både inom och utom landet. Som motionären anför bör det finnas stora möjligheter att väcka intresse utomlands för svensk folkmusik. Jag förutsätter att de instanser som har ansvar för det statliga stödet till internationellt kulturutbyte uppmärksammar folkmusiken när svensk kultur presenteras utomlands.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Motionerna............................................1 Utskottet.............................................2 Utvärdering av det statliga stödet till fonogramproduktion 2 Nordiska rådets musikpris 3 Folkmusik 4 Kartläggning av musiklivet 6 Kartläggning av barn- och ungdomsteater 6 Hemställan 7 Reservationer.........................................8 1. Utvärdering av det statliga stödet till fonogramproduktion (mom. 1), (m) 8 2. Eric Sahlström-Institutet (mom. 3), (c, mp) 8 3. Kartläggning av musiklivet (mom. 5), (v, mp) 9 4. Kartläggning av barn- och ungdomsteater (mom. 6), (mp) 9 Särskilt yttrande....................................10 Exportsatsningar på svensk folkmusik (mom. 4), (c) 10