Näringspolitik

Anf. 98 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Vissa betraktar den privata företagsamheten som en farlig tiger som måste skjutas. Andra betraktar den som en ko som ska mjölkas. Alltför få inser att den är hästen som drar lasset.

Detta var ett citat av Winston Churchill.

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Näringspolitik, vad är det? Jo, det är politik som ska ge de bästa förutsättningarna för näringsliv och företagare i Sverige att verka. Småföretagen och exportföretagen är roten i Sveriges ekonomi. Exportföretag av världsklass i Sverige är exempelvis Volvo, Scania, ABB, Atlas Copco, SCA, Ericsson och Astra Zeneca - fantastiska företag som i vissa fall har verkat i över hundra år.

Vår exportindustri drar in 52 procent av bnp. Underskatta aldrig det! Därför är det viktigt att vi har bra relationer med omvärlden på alla sätt, både med EU och med resten av världen. Här finns det goda exempel på sådant som regeringen gör just nu. Vår duktige bistånds- och handelsminister Johan Forssell öppnade för två månader sedan ett nytt konsulat i Kalifornien, som är världens femte största ekonomi.

Det är viktigt att vi kopplar ihop bistånd med handel i större omfattning i stället för att bara skicka ut bistånd i världen in blanco, som man gjort tidigare.

Vi måste resa mer i världen för att få hem fler order till vår exportindustri. Vi måste flyga mer. Vi måste åka mer tåg. Vi måste åka mer bil. Vi måste öka rörligheten i omvärlden.

Vad är det som bygger företag? Jo, det är människor med kreativa tankar och entreprenörskap som är beredda att riskera eget kapital, människor som är beredda att ta lite större ansvar än vad gemene man gör.

Vi har haft många duktiga företagsledare i Sverige som har byggt bolag - Curt Nicolin med Asea och ABB, Leif Östling som i 27 år var vd för Scania, Hans Werthén med Electrolux och Gustaf Douglas med Securitas och Assa Abloy. Vilka var deras egenskaper? Jo, en förmåga att lyfta sina medarbetare, göra dem viktiga och skapa tillit och självförtroende hos dem. Inte minst utbildade de sin personal för att företaget skulle vara konkurrenskraftigt.

Jag har pratat med dessa företagsledare - inte Curt men de andra. De säger att detta har varit roten för att få företagen att växa.

Vad bör vi i riksdagen göra för att underlätta för företagen? Vi har just haft en lång debatt om mindre regelkrångel och mer möjligheter, och den var intressant att lyssna på. Vissa säger att de vill minska regelkrånglet, men jag tolkar det nog som att de delvis vill öka det.

Många driver på med nya regler, inte minst EU. Det kommer hela tiden påbud från EU med mer krångel. Jag undrar: Vad kan det vara för nytta för ett familjeföretag med under tio anställda att ha en arbetsmiljöplan? Sedan kommer Arbetsmiljöverket på besök och hotar med vite om det är fel på planen eller om den är för gammal. Jag tycker att det är högst tveksamt till vilken nytta detta är för företagarna och för Sverige.

Detta gör att många småföretag väljer att inte ha över tio anställda. Man har åtta nio stycken, och har man mer verksamhet packar man den i fler bolag och kör på det viset. Det är ett sätt att kringgå den rätt rabiata lagstiftningen.

Miljöbalken utgör också ett stort hinder för många företags tillväxt, med tillståndskrav och dylikt.

Dessutom borde både kommuner och statliga myndigheter ha tjänstegarantier vid tillstånd. Länsstyrelsen och Lantmäteriet är exempel på myndigheter som har långa handläggningstider. Länsstyrelsen kan ha upp till två år för att pröva bygglovsärenden med strandskydd här i Stockholms län.

Fru talman! Äganderätten är en del av Moderaternas dna. Det gäller i alla frågor, oavsett om det är skogspolitik eller representation i bolagsstyrelser.

En fråga som har uppmärksammats är hur markägare i norra Sverige får se sin mark ianspråktas av andra näringsidkare med Länsstyrelsens och andra myndigheters goda minne. Rennäringen är en del av den svenska kulturen men får inte inkräkta på andra viktiga samhällsområden och äganderätten för privat mark.

Fru talman! Illojal konkurrens från statliga myndigheter och kommuner är också en sak som måste stävjas. Det måste tas fram en tydligare lagstiftning för att begränsa den. Exempel är kommunala gym och statliga företag som konkurrerar med skattepengar som riskkapital. Till exempel är maskinuthyrning en grej man håller på med, något som privata företag gör med egna pengar. Jag tycker att det är allvarligt att man konkurrerar med skattepengar.

Vi regeringspartier måste också driva på att få igång gårdsförsäljningen. Det går alldeles för trögt. Detta är viktigt inte minst för landsbygden och glesbygden, där denna näring passar bra. Därför behöver vi trycka på här.

Arbetsförmedlingen är ett hinder för att få tag i rätt personal. Den behöver reformeras. Jag tror att vi ger Arbetsförmedlingen mellan 90 och 100 miljarder om året i anslag. Det är gigantiska pengar. Där ingår också arbetslöshetsförsäkringen, så det är inte bara personal. Men jag vill ändå påpeka att det är en ineffektiv myndighet, eftersom vi diskuterar myndigheter här.

Vad gör ett företag när lönsamheten går ned? I första hand ser det över sin organisation och sina kostnader. Ett företag kan inte göra som politiskt styrda verksamheter och organisationer och bara höja skatten och säga att det är för lite resurser. Man får gå i andra änden. Det är skillnaden om man ska vara konkurrenskraftig som företagare i dag eller inte. Det är också skillnaden på marknadsekonomi och planekonomi.

Fru talman! Det är av största vikt att vi i riksdagen tar vårt ansvar för infrastrukturen så att den fungerar för våra företag. Vägnätet är under all kritik i delar av landet. Östlig förbindelse har man pratat om i 15-20 år här i Stockholmsregionen, och det är nödvändigt att bygga den. Stockholmsregionen står för 40 procent av bnp i Sverige, och får vi inte den östliga förbindelsen byggd blir vi den sista huvudstaden inom EU som inte har en ringled. Vi är redan det, för Tirana i Albanien fick just en. Vi är alltså efter Tirana och Albanien.

Vidare behöver Arlanda byggas ut och stärkas upp för bättre förbindelser med övriga världen, som jag var inne på, inte minst för exportindustrin.

Fru talman! I Norrland investeras det i ny industri. Mycket statliga pengar pumpas in i Hybrit, som väntas producera fossilfritt stål. Det är lovvärt. Men många frågetecken återstår, inte minst elförsörjningen. Hybrit beräknas dra halva Finlands elförbrukning årligen. Svaga elnät och brist på kärnkraft gör att detta är ett frågetecken.

Energi är statens ansvar. Riksdagen har ansvar och har enats om att bygga ett robust energisystem med utbyggd kärnkraft och utbyggd vattenkraft på befintliga ställen för att tillgodose ett utökat elbehov i framtiden. Då duger det inte med att man ska bygga lite vindkraft här och där. Häromdagen gav vindkraften 1 ½ procent av Sveriges energiförsörjning och vattenkraften 55 procent.

Vattenkraft har varit nyckeln för Sveriges utveckling de senaste 150 åren. Runt om i Sverige prövas nu vattenkraften enligt EU-direktiv. Det är viktigt att vi bevarar vattenkraften och inte avvecklar den. Det är viktigt för våra elsystem och för äganderätten. En hel del av vattenkraften ägs av privatpersoner och företag; det är inte bara Vattenfall och Fortum som äger den.

Det är av stor vikt att riksdagen beslutar om en modern och robust energipolitik med ny kärnkraft för att landets exportindustri ska säkras för framtiden.

Fru talman! Jag ser att jag har dragit över min talartid, men jag vill ändå ta upp det här med gruvnäring och mineralpolitik. Min förhoppning är att Sverige öppnar upp för mineralbrytning, exempelvis uran och kobolt samt andra metaller. I dag importerar vi dessa metaller från tredje världen och från Kina. Det är högst olyckligt. Vi borde vara självförsörjande på dem.

Sverige skulle dessutom bli ett väsentligt mer förmöget land om vi fick igång detta. Dessutom skulle vi ha världens bästa gruvor. De skulle vara säkrast och bäst för personalen. Vi har också fantastisk teknik för det här. Atlas Copco har byggt den här bergtekniken under många år.

Slutligen är det av stor vikt att Sverige behåller vår konkurrenskraft gentemot omvärlden. Det kan vi endast göra genom utbildning, teknikutveckling och lägre skatter på arbete. Hårt arbete ska löna sig. Företagen är garanter för vårt välstånd. Företagen är också garanter för nya jobb i framtiden.

Sist men inte minst är det av stor vikt att det ekonomiska överskottsmålet blir kvar. Det är garanten för Sveriges ekonomi.

(Applåder)

Anf. 99 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Fru talman! Tack för anförandet, Kjell Jansson! Det var många exempel på saker som händer i vårt land och på de många investeringarna, inte minst i de norra delarna av Sverige.

I ett läge där Svenskt Näringsliv är ganska tydliga med att Sverige behöver kraftfulla satsningar inom innovationsområdet väljer Sveriges regering att avisera nedskärningar på området på uppemot ½ miljard fram till 2026.

Fru talman! Både jag och ledamoten Kjell Jansson kommer från Stockholmsregionen. Här etablerar sig inga nya stora industrier, men det vi har är starka höginnovativa bolag, så kallade startup- och scaleup-företag, som kan bidra till stärkt svensk konkurrenskraft. Och det har de gjort. Bolag som Klarna och Spotify, för att bara nämna två, är bolag som kommer från vår stad.

För att fler sådana bolag ska kunna växa och för att fler stockholmare ska få arbete i det som kommer att vara den gröna omställningen behöver vi investera i de bolagen. Men regeringen aviserar nedskärningar på området.

Varför väljer regeringen att inte agera i en fråga som är viktig för Stockholmsregionens konkurrenskraft?

Anf. 100 Kjell Jansson (M)

Fru talman och ledamoten Daniel Vencu Velasquez Castro! Investeringar måste ske på marknadsekonomiska grunder. Regeringen kan inte gå in med pengar i allting. Man går ändå in med ganska mycket pengar. I dag är flera statliga bolag uppe i Norrland, LKAB och SSAB med flera, med i de här industrisatsningarna. De använder alltså sina vinster, som de lägger in i de här företagen. Ett exempel är Hybrit, som också har fått pengar från Industriklivet.

Mitt svar är alltså ganska enkelt. Det måste bygga på marknadsekonomi i större omfattning.

Jag kan också fundera på en del saker. Det pratas mycket om alla industrisatsningar. Men några av våra största företagare som är riskkapitalister och går in i många bolag går inte in i de här investeringarna. Det tycker jag är lite förvånande.

Anf. 101 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Fru talman! Självklart ska det vara på marknadsmässiga grunder. Då måste jag fråga ledamoten om han tycker att Spanien, Tyskland, Frankrike, Storbritannien och USA har någon form av planekonomi. Deras stater gör nämligen just det här. De går in och stöttar de höginnovativa bolagen, eftersom de vet vilken utdelning det kan ge dem i framtiden. De har också innovationsstrategier som ämnar göra länderna konkurrenskraftiga i framtiden. Det saknar vi tyvärr i Sverige.

Det är märkligt att påstå att riskkapitalister inte investerar i de höginnovativa bolagen. Det är helt enkelt inte sant. Det har de gjort under många år i Sverige. Sverige är faktiskt det land i EU som har störst andel riskkapital. Det är också därför det har funnits ett ganska gott ekosystem i Stockholm för de höginnovativa bolagen. Det stämmer helt enkelt inte, Kjell Jansson.

Det är däremot sant att man har aviserat nedskärningar på innovationsområdet, i ett läge där man inte ens har någon färdig plan för vad man vill med svenska innovationer.

Som jag nämnde i min förra replik är detta en viktig fråga för Stockholmsregionens konkurrenskraft. Jag frågar alltså igen: Varför aviserar man nedskärningar på de höginnovativa bolagen i ett läge där Spanien, Frankrike, Tyskland och USA - för att bara nämna några - gör massiva investeringar i sina höginnovativa bolag och sina innovationssystem?

Anf. 102 Kjell Jansson (M)

Fru talman och ledamoten Daniel Vencu Velasquez Castro! Det jag sa var att det kommer in för lite riskkapital till satsningarna uppe i Norrland. Det är mest statliga pengar. Det finns däremot riskkapital i stor omfattning i övriga Sverige. Det vill jag vara tydlig med.

När det gäller vad Spanien, USA och de gör har jag också synpunkter, som jag inte har tagit upp. USA är nu med och budar och går in med väldigt mycket pengar för att matcha Kina. Det handlar om att de för en kamp mot Kina för att vinna stora order i världen. Det är väl skälet.

Jag tror inte att det är sunt på sikt. USA har dessutom en ganska stor statsskuld. Jag tror inte att det är hållbart att de fortsätter att pumpa in pengar i sådana här grejer. Alla pratar om hållbarhet. Det här tror jag inte är hållbart.

Anf. 103 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation 8 under punkt 3 om övrigt om företagsfrämjande åtgärder.

Näringspolitik är ett oerhört brett politiskt område som näringsutskottet har förmånen att arbeta med. Det rymmer alltifrån den storskaliga industripolitiken till politiken för den enskilde småföretagaren inom besöksnäringen.

Förutsättningarna för det svenska näringslivet berörs dessutom till stor del av sakfrågor som hör hemma i andra politiska utskott och på departement som vårt utskott inte svarar mot.

Kompetensförsörjningen är en sådan sak. Där har inte minst utbildningsutskottet ett stort ansvar. Om vi ska lyckas ställa om - alla pratar ju om den gröna omställningen - har vi inte minst behov av bra kompetensförsörjning för att möjliggöra det.

Skatter är en annan fråga som berör näringslivets förutsättningar men som vårt utskott inte hanterar. Inte minst regeringsunderlaget har tydligt kommunicerat att det behövs sänkta skatter för att skapa tillväxt.

Infrastruktur är också ett område som inte hör hemma i vårt utskott men som på det stora hela är en grundförutsättning för stora delar av det svenska näringslivet.

Tyvärr har även kriminaliteten kommit att bli en stor fråga för de svenska näringsidkarna, fru talman. Svenskt Näringsliv uppskattar att den totala kostnaden för Sveriges näringsliv för att förebygga och ersätta de kostnader som uppstår mot bakgrund av kriminalitet uppgår till ungefär 100 miljarder.

Med det sagt har näringsutskottet, trots att alla andra utskott har mycket att säga om det som berör det svenska näringslivets förutsättningar, ett flertal viktiga frågor. Detta betänkande berör många av dem. Jag kommer att försöka arbeta mig igenom några av de politikområden som finns med i betänkandet.

Det kan dock vara klokt att börja med att säga att Sverigedemokraternas grundinställning på det näringspolitiska området bygger på en tro på marknaden. Till exempel industripolitik berörs i detta betänkande. Det är ett område som i alldeles för stor utsträckning inte längre präglas av just marknadens mekanismer för allokering av kapital.

Vi lyssnade tidigare till moderaten Kjell Jansson som var bekymrad över det risktagande som nu sker från statligt håll i enormt kapitaltunga investeringar i Sverige på outforskade områden. Det är en ny omställning som äger rum. Där är statens roll alldeles för stor, enligt Sverigedemokraterna.

Den här regeringen gör mycket för att underlätta på det industripolitiska området. Sverigedemokraterna belyser därutöver i betänkandet att vi vill se en industrikommission för att ackompanjera den produktivitetskommission som har presenterats av regeringen. Vi gör mycket för att säkerställa den kanske största uspen för den svenska industrin, alltså att vi historiskt sett har haft låga elpriser.

Regeringsunderlaget gör oerhört mycket för att garantera en trygg elförsörjning runt om i Sverige.

Vi ser också hur man stärker kompetensförsörjningen, inte minst genom att låta skolan fokusera på STEM-ämnena och den strategi som presenterats på området. Den är ett omtag för att säkerställa att vi faktiskt ser på utbildning som ett medel för att garantera att vi får rätt kompetens in på arbetsmarknaden och låter politiken ha en åsikt på detta område. Regeringsunderlaget har också gått fram med vidareutbildning av yrkesverksamma. Allt detta underlättar för den svenska industrin. Samtidigt har vi presenterat en nationell plan för cementförsörjning. Vi gör även mycket för att underlätta för gruvdrift i Sverige.

Innovationspolitiken är också en del av detta. Den går onekligen hand i hand med delar av industripolitiken. Sverige är ett land i världsklass enligt de innovationsindex som finns. Från Sverigedemokraternas sida har vi länge varit tydliga med att politikens fokus för att underlätta innovation ska vara på att undanröja hinder snarare än att själva leka riskkapitalister och försöka finansiera innovation. Det finns det andra aktörer som är betydligt bättre lämpade för. Däremot kan staten underlätta för synergieffekter och erbjuda olika typer av testbäddar och annat där företag kan prova sin teknik och sina innovationer. Men i slutändan måste det vara det privata kapitalet som allokeras.

Om man har en bra idé finns det enligt grundläggande ekonomisk teori också kapital som någon vill satsa på den. Har man däremot inte en bra idé kan man i stället vara i behov av pengar från staten, som kanske gör en annan bedömning av de marknadsmässiga riskerna med projektet. På detta politiska område kommer en forsknings- och innovationsproposition längre fram. Där har inte minst näringsutskottet aktivt bevakat sina intressen i detta genom offentliga sammanträden, utfrågningar med mera.

Vi ser också att kapitalförsörjning belyses i detta betänkande. Jag har berört frågans natur, alltså att kapital allokeras till bra idéer på en välfungerande marknad och att när man inte har en välfungerande marknad kan kapital allokeras på andra ställen. Här har vi belyst behovet av en översyn av de statliga näringslivsstöd som betalas ut från en uppsjö av olika myndigheter, till exempel Vinnova, Tillväxtverket, Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Det handlar även om EU-medel och om allt från direkta bidrag till krediter och andra typer av stöd.

Det finns ingen samlad bild av hur mycket som går från det offentliga till det privata, och då är det naturligtvis väldigt svårt att följa upp. Den typen av översyn har Sverigedemokraterna efterfrågat för att därefter få möjlighet att försöka utvärdera vilken effekt man får av de olika offentliga stödprogram som finns för det privata eller så kallade privata näringslivet att ta del av.

Betänkandet belyser också konkurrensfrågor. Regeringsunderlaget har påbörjat arbetet med att stärka Konkurrensverkets muskler och förmågor att bland annat titta närmare på den osunda offentliga konkurrens som finns på olika marknader. Det är KOS-regelverket som omgärdar detta. Vi har även haft ett budgettillskott till Konkurrensverket och ser att det här är ett arbete som behöver fortgå.

Besöksnäringen ingår också i betänkandet. Jag började med att ta upp den stora industripolitiken och tänkte avsluta med besöksnäringen, som inte minst består av många små företag som etablerar sig och möjliggör fantastiska vistelser i Sverige för såväl svenskar som utlänningar över hela landet.

Sverigedemokraterna ser ett behov av att stötta Visit Swedens marknadsföringsarbete med Sverige som destination gentemot såväl personer i andra länder som inom landet. Vi ser att gårdsförsäljningen måste komma på plats omgående och att den typ av förmynderi som präglat området behöver avfärdas när vi går från utredningens förslag till faktisk handling och presenterar en proposition här i Sveriges riksdag.

Sverigedemokraterna vill också stärka fjällturismen. Vi ser att den är under angrepp från olika aktörer. Det är en fråga som belyses i detta betänkande. Därutöver har en mängd åtgärder redan vidtagits, vilket vi belyste i den tidigare debatten om regelförenklingar där regeringsunderlaget gett sig på danstillstånd, hotelltillstånd och annat. Vidgar man det litet är det dags att även kolla på matkrav, kökskrav och annat för att fortsätta underlätta för besöksnäringen.

Fru talman! Jag har nu försökt belysa både det stora och det lilla som ryms inom detta betänkande och Sverigedemokraternas syn på detsamma.

Anf. 104 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Fru talman! Tack, Tobias Andersson, för anförandet! Jag skulle vilja uppehålla mig lite vid de stora industrisatsningarna och vid innovationsområdet, för det sker ju massiva investeringar i Sverige nu. Det belyste jag i mitt anförande i den förra debatten vi hade i dag. Enligt mig och mitt parti är det lyckosamt och bra för Sverige att vi har dessa investeringar och att staten och näringslivet tillsammans kan göra dem för att säkra svensk konkurrenskraft i dag och i framtiden i en värld där vi ser en grön kapplöpning mellan flera olika stater.

Fru talman! Tobias Andersson och Sverigedemokraterna har uttalat sig väldigt skeptiskt om de olika satsningarna. Jag skulle vilja fråga ledamoten: Om det inte är de satsningar vi ser i dag som man ska satsa på, vilka andra investeringar ser Sverigedemokraterna då framför sig? Vilka andra stora industrier vill man locka till Sverige eller se till att skapa förutsättningar för ska kunna växa i Sverige?

Anf. 105 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Jag tackar Daniel Vencu Velasquez Castro för frågan, för den sätter fingret exakt på vad som skiljer i våra partiers syn på industripolitik och på politikens roll gentemot det privata näringslivet. Jag tycker inte att det är jag som politiker i Sveriges riksdag som ska avgöra vilka industrietableringar som ska ske.

Frågan var ju, fru talman, vad Sverigedemokraterna tror är nästa stora industrietablering i Sverige. Jag tror att det privata kapitalet kan avgöra det bättre, och jag tycker att det är rimligt att politikens roll i det hela är att möjliggöra etableringar, röja undan onödig byråkrati och administration, säkerställa kompetensförsörjning och såväl elproduktion som eldistribution, möjliggöra snabba tillståndsprocesser och annat. Vilken industrietablering som sker i Sverige är sedan upp till marknaden att avgöra.

Fru talman! Problemet är att staten i nuläget tar en stor del av risken i de högriskprojekt som sker i Sverige. De tunga industrietableringar som sker är staten högst delaktig i genom eget ägande i helt eller delvis statligt ägda bolag, genom svenska stödpaket och europeiska pengar som kommer in och genom krediter och garantier med mera.

Fru talman! Det rimliga vore i stället om politiken garanterar grundförutsättningarna. Inte minst energiförsörjningen har varit den trånga sektorn för många industrier i Sverige. Om politiken tar ett större ansvar för att garantera el behöver politiken inte finansiera dem som konsumerar elen i sina industrietableringar. Det tycker jag är att börja i rätt ända, men jag tror som sagt att frågeställningen satte fingret på skillnaderna mellan våra partier.

Anf. 106 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Fru talman! Då skulle jag vilja säga att svaret satte fingret på skillnaden mellan våra partier. Det är ju inte jag som politiker som har sagt att fossilfritt stål är en toppenidé, utan det är SSAB och LKAB.

Stål har varit en av Sveriges viktigaste exportvaror i hundra år, och när man nu har hittat ett sätt att producera stålet fossilfritt är Sverigedemokraterna skeptiska. Vem är det då som lägger sig i vad de som kan näringsliv vill göra? Det är ju Sverigedemokraterna som säger stopp. Vi säger att om man tycker att det är en bra idé så kör på!

Fru talman! Staten kan vara en möjliggörare. Näringslivet ska självklart få förutsättningar att verka. Men om man ser på saker och ting som att staten bara är en instans som ska få bort problem och inte alls ska vara den som möjliggör ett bättre samhälle och att fler jobb hamnar i Sverige har man faktiskt misslyckats lite med sitt uppdrag som politiker och sitt ansvar gentemot svenska medborgare, tycker jag.

Det är ju så att staten också är en aktör och behöver ta en stor del av risken, precis som näringslivet gör. Näringslivet har varit tydligt - man är villig att ta en risk, men staten måste också göra det.

Tobias Andersson har haft dialoger med bland annat Svenskt Näringsliv, vilket han stoltserat med ganska mycket i dag. Har det här inte framkommit där? Har näringslivet inte sagt det här till ordföranden för näringsutskottet? Det tror jag inte på, för näringslivet säger det till mig och alla andra ledamöter i näringsutskottet.

Fru talman! När det gäller att undanröja hinder har jag en följdfråga apropå energipolitiken, eftersom Tobias Andersson tog upp den. Vad är Sverigedemokraternas plan för 2030? Man har en plan för 2045, men man har ingen plan för fossilfri elproduktion till 2030 om man nu vill undanröja hinder för de investeringar som kräver det i Sverige i dag.

(Applåder)

Anf. 107 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Tack för flera frågor från ledamoten Daniel Vencu Velasquez Castro!

Ledamoten har rätt i att det inte är han personligen som sagt att vi ska satsa på det gröna stålet. Men det får väl anses att hans partikollega Göran Persson som styrelseordförande för LKAB har haft någonting med det hela att göra. Det är kanske relevant i sammanhanget.

Det vi någonstans ska prata om här är att anledningen till att Sverigedemokraterna ställer kritiska frågor om dessa enorma industrietableringar är att vi alla delar på risken.

Det är inte bara privat kapital som klivit in i detta, tvärtom. Det är två helt statligt ägda bolag tillsammans med ytterligare ett bolag där staten är huvudägare som tar del av senast över 3 miljarder i stöd från det offentliga i ren allmosa, vilket för övrigt bara utgör en bråkdel av den årliga vinsten för något av bolagen. De kunde alltså ha valt att i stället nyttja det för att till exempel återinvestera i detta.

Detta sker samtidigt som det finns åtminstone i högre utsträckning privata alternativ. H2GS har lyft 75 miljarder kronor, tror jag att det är, från mer eller mindre alla institutionella investerare som kan tänkas vara intresserade av detta. De däremot begränsas av att det offentliga är en aktör på marknaden, där det offentliga inte vill sälja malm. Man säljer hellre - och tjänar mindre - till något annat land där man inte får den effekttilldelning som man trott och så vidare. Det faktum att det offentliga är en aktör på den här marknaden begränsar alltså förutsättningarna för de privata aktörerna att lyckas med ungefär samma sak.

Hade det bara varit privat kapital som sagt att "Nu vill vi bygga grönt stål i Sverige", då hade jag sagt "Fantastiskt! Tror ni att ni kan göra det på marknadsmässiga grunder, kör på och lycka till!" Men nu är det ju inte så. Nu är det offentliga inne och trixar för mycket, och då tycker jag att jag har ett ansvar som politiker att våga ställa frågor om dessa projekt. Det är ju det som inte har skett. Vi har inte haft en formell samordning med ägaren i det här fallet, och det tycker jag att vi har rätt att kritisera och efterfråga.

Lili André (KD)

Anf. 108 Lili André (KD)

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

Det är med stor ödmjukhet och engagemang jag står här i dag för att tala om vår regerings satsning på näringslivet, en politik som vi kristdemokrater får vara med och bidra till och vara stolta över. Vi ser ett Sverige där varje individ, varje företagare och varje innovatör har möjlighet att bidra till vårt gemensamma välstånd.

Vi har precis avslutat en debattomgång gällande regelförenkling för företag. Regelförenkling är ytterst nödvändigt för företagens förutsättningar att vara konkurrenskraftiga, vilket är avgörande för deras tillväxt och för att skapa fler jobb och starkare välfärd. I regeringens mål för näringslivet i Sverige är regelförenklingar fortsatt viktiga. Vi kristdemokrater är medvetna om behovet av att minska den administrativa bördan för våra företag för att öka företagens möjligheter att fokusera på sina kärnverksamheter.

Fru talman! Kristdemokraternas ekonomiska politik vilar på insikten om att arbete och välfärd åt alla bara kan uppnås genom att personer, familjer, företag och civilsamhället tillsammans tar ansvar för vårt gemensamma samhälle. Det är näringslivet som skapar möjlighet för människor att få ett arbete. En av politikens viktigaste uppgifter är att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och därmed skatteintäkter som kan användas till den gemensamma välfärden.

Vi lever i en tid av snabba förändringar där digitaliseringen och den globala konkurrensen ständigt omformar spelplanen. Därför måste vi som nation vara smidiga, innovativa och proaktiva. Vår regerings näringspolitik är inte bara en plan för ekonomisk tillväxt utan också en strategi för social sammanhållning och hållbar utveckling.

Jag vill betona, fru talman, att med vår näringspolitik investerar vi inte bara för dagens Sverige utan för att säkerställa att våra barn och barnbarn ärver ett land som är ekonomiskt starkt, socialt sammanhållet och miljömässigt hållbart.

Fru talman! Vårt engagemang för näringslivet är också ett engagemang för jobbskapande. Varje nytt företag och varje nystartat initiativ är en potentiell arbetsgivare och en byggsten i vårt samhälle. Vi vill se en miljö där entreprenörer känner sig stöttade och där unga företag kan växa och blomstra.

Vidare, fru talman, betonar Kristdemokraterna vikten av att främja kvinnors företagande. Förbättrade förutsättningar för kvinnors företagande är en prioriterad fråga för regeringen. Det är avgörande för att säkerställa ett jämställt näringsliv och för att dra nytta av alla våra medborgares potential.

För att förstärka detta ytterligare, fru talman, ser vi också över hur vi kan använda offentliga upphandlingar som en katalysator för innovation och som ett sätt att stödja små och medelstora företag. Genom att ställa krav på innovation i offentliga upphandlingar kan vi stimulera marknaden och ge svenska företag en plattform för att testa och utveckla nya produkter och tjänster.

Vi inser, fru talman, att framgången för svensk näringslivspolitik är beroende av vår förmåga att skapa samverkan mellan stat, regioner, kommuner och näringsliv. Det handlar om att skapa synergier och partnerskap där offentliga och privata aktörer tillsammans kan driva på utvecklingen.

Vi står inför utmaningar som hög arbetslöshet och brist på yrkesutbildad arbetskraft. Regeringen genomför här insatser för bättre samordning mellan statliga myndigheter och aktörer för att möta utmaningarna med näringslivets kompetensförsörjning. Där menar vi kristdemokrater att samproducerade samarbeten mellan näringslivet och utbildningssektorn är ett måste för att lösa kompetensförsörjningsfrågan i arbetslivet för såväl företag som offentlig sektor.

Fru talman! För att stärka innovationskraften i vårt land har vi satsat på flera områden. Bland annat prioriterar vi att utveckla företag som är i framkant med banbrytande teknik, så kallad deep tech. Dessa företag är avgörande för att nyttiggöra forskningsresultat inom områden som precisionsmedicin, halvledarteknik, telekommunikation och artificiell intelligens. Genom samarbete mellan myndigheter, effektivare tillståndsprocesser och tillgång till europeiskt tillväxtkapital skapar vi de rätta förutsättningarna för dessa företag att växa i Sverige.

Till sist, fru talman, vill jag betona att vår regering är fast besluten att stärka Sveriges position som en ledande innovationsnation. Vi arbetar för att säkerställa att svensk forskning och svenskt näringsliv fortsätter att vara en drivkraft för innovation och hållbar tillväxt. Genom en kraftfull satsning på forskning och innovation, inklusive nästa generations trådlösa system 6G, visar vi att Kristdemokraterna och regeringen satsar på Sveriges långsiktiga konkurrenskraft och välstånd. Vi kristdemokrater ser fram emot att fortsätta detta arbete där innovation, företagsamhet och hållbarhet går hand i hand.

Med det, fru talman, vill jag återigen yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

Anf. 109 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Lili André sa i sitt anförande något fint i stil med att våra barn ärver ett land som är ekonomiskt starkt, socialt sammanhållet och miljömässigt hållbart.

Jag undrar då hur Kristdemokraterna tänker uppnå detta när man samarbetar med Moderaterna, som här i talarstolen talat om att tillåta uranbrytning och om att vi ska flyga mer och köra mer utan att beakta klimatpåverkan över huvud taget, och med Sverigedemokraterna, som tidigare i dagens debatt lyfte fram att det absolut viktigaste är att börja skära ned på miljöbalken.

Hur ska Kristdemokraterna då uppnå ett samhälle där våra barn ärver ett land som är ekonomiskt starkt, socialt sammanhållet och miljömässigt hållbart?

I sitt anförande lyfter Lili André även kompetensförsörjningen. Kompetensförsörjningen är jätteviktig för näringslivets utveckling, för vår klimatomställning och för att vi ska kunna trygga välfärden i hela landet. Välfärden är beroende av människor som utför de viktiga arbetsuppgifterna i skola, vård och omsorg.

Men när vi tittar på Sveriges arbetskraft framåt ser vi att den kommer att bestå av människor som redan finns här och som föds här. Framåt kommer arbetskraften att minska samtidigt som vi har en åldrande befolkning. Men om vi välkomnar fler människor att flytta till vårt land och börja arbeta här kan vi få en arbetskraft som ökar.

Regeringen genomför dock nu flera åtgärder för att i stället utvisa och deportera människor som redan finns här och jobbar. Hur ska Kristdemokraterna få ihop detta?

Lili André (KD)

Anf. 110 Lili André (KD)

Fru talman! Tack, Elin Söderberg, för dina inlägg och frågor! Jag vill betona att jag i mitt anförande sa att vi nu jobbar för en näringspolitik som ska säkerställa att våra barn och barnbarn ärver ett land som är ekonomiskt starkt, socialt sammanhållet och miljömässigt hållbart.

Fru talman! Regeringen jobbar intensivt och hårt för att reda i den oreda som ledamotens parti Miljöpartiet ställde till med under förra mandatperioden när de satt i regering.

Vi fokuserar i dag på en grön omställning, och det gör vi genom att genomföra en bred palett av åtgärder. En grön omställning, fru talman, ger en god ekonomisk tillväxt. Därigenom vill vi lämna efter oss ett land som är starkt sammanhållet och miljömässigt hållbart.

Politiken har en viktig roll i att främja och möjliggöra denna snabba omställning. Men det är väldigt viktigt att vi också har företagen med. Vi ser företagen och har en dialog med dem. Företagen ligger väldigt långt före i den gröna omställningen, och det behöver vi som politiker ta till oss för att kunna fatta bra beslut.

Mycket har redan startats i budget och utredningar. Som jag sa tidigare pågår parallellt med detta ett intensivt arbete med att reda i den förra regeringens kaos. Vi sitter inte på händerna.

Särskilt viktigt för att klara den gröna omställningen och en bra miljö är att förkorta och förenkla tillståndsprocesser. Vi har också initierat och kommer att genomföra många olika inriktningspropositioner och program.

Anf. 111 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Att våra barn ska få ärva ett land som är ekonomiskt starkt, socialt sammanhållet och miljömässigt hållbart kräver att politiken jobbar för miljömässig hållbarhet, social sammanhållning och ekonomisk utveckling i hela landet. När det gäller näringspolitiken nämnde Lili André några exempel och talade om att reda i oredan men sa inget konkret om vad man vill förändra, förbättra eller göra annorlunda.

När vi tittar på vad som har skett i form av faktisk handling ser vi att den nuvarande regeringen till exempel lägger fram en klimathandlingsplan som inte innehåller någon som helst plan och som aktivt bidrar till att utsläppen av växthusgaser ökar och innebär att vi inte längre väntas nå våra klimatmål.

När det handlar om att fokusera på den gröna omställningen kräver den el i närtid, kompetensförsörjning och snabbare tillståndsprocesser - tre saker som den här regeringen inte levererar. "En bred palett av åtgärder" är ju bara snömos. Om regeringen hänvisar till en utredning som kanske ska komma sedan för att saker sedan ska kunna levereras av kommande regering genomför den ingen bred palett av åtgärder. Regeringen sitter på händerna, skjuter problemen framför sig och tar inte ansvar för en hållbar samhällsutveckling.

Politikens roll är att främja och möjliggöra. Men för att regeringen ska främja och möjliggöra måste den ta aktiva beslut om snabbare tillståndsprocesser, där det redan finns utredda förslag, eller om bostadsbyggande, så att vi får arbetskraften på plats för industrins omställning.

Det jag hör är bara snömos. Det är vackra ord om ett hållbart samhälle i framtiden. Men för detta krävs också handling.

Lili André (KD)

Anf. 112 Lili André (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten Elin Söderberg, för att jag får fortsätta berätta vad regeringen gör för att säkerställa grön omställning, social hållbarhet och ekonomisk tillväxt.

Regeringen tar fram en industristrategi för goda villkor och förutsättningar för att möta den pågående gröna och digitala strukturomvandlingen. Detta bidrar till fler investeringar.

Vi förlänger kreditgarantiprogrammet för de stora, gröna industriinvesteringarna.

Vi har Industriklivet, viktigt för den svenska klimatomställningen. Det handlar om ett ekonomiskt styrmedel för samhällets omställning och för bibehållen konkurrenskraft.

Och återigen: Vi har en förlängd arm mot industrin och företagarna för att deras plan för omställning ska bli så verksam som möjligt. Där ser vi över tillståndsprövningen enligt miljöbalken. Hur kan den förenklas och förkortas genom att göras mer flexibel, effektiv och förutsägbar?

Tillståndsprocesserna går bara i stå. Det snurrar runt, runt. Vad behöver regeringen göra då? Jo, vi måste ha dialog med domstolar och jurister. När det handlar om tillståndsprocesser måste vi komma framåt, inte bara prata. Här gör regeringen ett intensivt arbete för att underlätta för våra kreativa, innovativa och investeringsfrämjande företag att kunna investera utan att stoppas av politikens regelbördor.

Jag skulle vilja ställa en fråga till Elin Söderberg, fast det kan jag inte göra nu. Men jag skulle gärna vilja höra vilka konkreta åtgärder Miljöpartiet har för att öka investeringsviljan hos företagarna i Sverige.

Anf. 113 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Fru talman! Sverige är ett fantastiskt land med människor som har mängder av idéer till produkter och tjänster som bidrar till att stärka vår konkurrenskraft och göra oss till vinnare i den gröna kapplöpningen.

När vi socialdemokrater satt vid makten lade vi fram ett flertal reformer som syftade till att skapa goda förutsättningar för näringslivet att investera i den framväxande gröna marknaden. Detta har varit nödvändigt för att Sverige ska vara med och bidra till en global omställning, men det har även bidragit till att stärka svensk konkurrenskraft. Vi socialdemokrater vet att aktiv näringspolitik, där stat och näringsliv möter utmaningar tillsammans, är det bästa för jobben, tillväxten och Sverige.

Men nu sitter en ny regering vid makten, och jag tvivlar ibland på ambitionerna från den regeringen. Den senaste tidens diverse utspel har inte fallit väl ut, och i det svenska näringslivet är man orolig för långsiktigheten i svensk politik och förutsättningarna för framtida investeringar.

Regeringen vill inte ha en bred överenskommelse om energipolitiken trots att detta är något som näringslivet önskar, och man vill inte heller ha en långsiktig överenskommelse om resterande investeringar i de gröna näringarna - något som står i direkt kontrast till det som svenskt näringsliv önskar. Man har inte heller presenterat någon som helst innovationsstrategi, och man är inte öppen för att arbeta fram en sådan trots att man var väldigt angelägen om detta i opposition.

I den gröna omställningen behöver vi beakta de små och medelstora företag som står för jobbskapande och de innovativa idéerna som kommer göra att vi blir ett teknologiskt föregångsland i världen.

Därför har vi socialdemokrater alltid värnat statens stöd till startups och scaleups för att se till att de kan växa sig konkurrenskraftiga och på så sätt bidra till samhällsbygget. En investering i ett litet företag kan generera tusentals jobb i framtiden. Det är exakt det som välfärdsnationen Sverige behöver.

Redan 2018 presenterade vi socialdemokrater ett offensivt paket som syftade till att göra Sverige till världens första fossilfria välfärdsnation. Den gröna omställningen skapar nämligen förutsättningar för framtidens välfärd och gör oss som samhälle rikare och bättre.

I EU har Sverige utmärkt sig för att vara en offensiv klimatnation som inte räds omställningen utan ser möjligheterna med den. Där har vi socialdemokrater varit pådrivande för de olika offensiva planerna som finns i bland annat fit for 55-paketet.

Men nu ser vi hur EU inte längre ser Sverige som synonymt med ledarskap i miljö- och klimatfrågor utan snarare som bromsklossen i förhandlingarna. Regeringen har gjort sig beroende av ett parti som vill riva upp hela EU:s klimatpolitik. Hur är det synonymt med en stärkt svensk konkurrenskraft? På vilket sätt värnar det svenska intressen? Man lämnar walkover och låter det svenska näringslivet ta hela smällen för sin otillräckliga politik.

För det finns inga klimatåtgärder som är för små eller betydelselösa i ett läge där vi behöver nå nettonollutsläpp. Industrin behöver ställa om, och den är redo att göra det. Människors konsumtion behöver bli mer miljö- och klimatvänlig och transporterna likaså.

På alla områden finns det svenska innovationer som skulle kunna bli stora företag med kraften att skapa jobb, hållbarhet och tillväxt. Men för att det ska ske krävs det en regering med en politisk färdriktning, något som den här regeringen tyvärr saknar.

Fru talman! Det har i alla tider funnits en strid mellan internationalism och nationalism, en strid som nu har vidgats ytterligare. De senaste decennierna av nyliberal hegemoni har lämnat många människor därhän medan andra har fått se sina rikedomar öka till rekordhöjder.

Det har lett till en känsla av misstro och misstänksamhet mot det som många betecknar som samhällseliten. Det har skadat det samhällskontrakt vi alla förlitar oss på, och i grunden försvagar det förtroendet för de demokratiska institutionerna.

Det här har varit en grogrund som högerextremismen kunnat växa i och har skapat en falsk konflikt mellan nationell frälsning och internationellt samarbete. Man har använt människors misstro mot näringslivet, politiken och de statliga institutionerna för att försvåra arbetet med den gröna omställningen.

Väldigt enkelt ställer man statliga stöd till industrin mot till exempel andra investeringar i samhället. Men i själva verket är de satsningar staten gör i industrin en förutsättning för att vi ska ha råd med vår välfärd och ha ökat välstånd i framtiden. De investeringar vi gör i dag är en förutsättning om vi ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. Det är en ambition som åtminstone vi socialdemokrater har.

Dessa falska motsättningar skapas i syfte att nå makt och så misstro mellan människor. Men i ett sådant samhälle är inte tillväxt möjlig. Bara genom ömsesidigt förtroende där alla känner att man är en del av samhällsbygget går det att finna en nation som garanterar välstånd åt alla. Det är ett välstånd som staten kan vara med att garantera.

Fru talman! Den rätt så nyliberala sanningen om att staten inte ska vara en aktiv aktör i de olika marknaderna, som vi hört här ett antal gånger, utan enbart en möjliggörare som undanröjer problem är sedan länge passé. Det har näringslivet insett, och det har vi socialdemokrater också insett.

Staten behöver nu sätta egna djärva mål för att få med sig näringslivet på tåget och skapa framtidstro bland landets invånare. Tillsammans kan stat och näringsliv åstadkomma mycket och identifiera vad som är bäst för Sverige men framför allt vad som skapar jobb. Det är jobb som kan leda till att vi bryter segregationen och ökar välståndet för alla i vårt land.

Men det sker inte. Regeringen satsar inte på Innovationssverige och motsätter sig tanken om långsiktiga spelregler för industrin genom överenskommelser med bland annat oss socialdemokrater, utan i stället verkar man försöka hålla skeppet Sverige flytande och hoppas att ingen ramlar överbord.

Men det kommer folk att göra. Därmed kommer det att drabba landets företagare och Sveriges arbetare. Om regeringen inte utarbetar en strategi för att möta de innovationer som krävs för att vi ska vara en nation som står sig starkt i den gröna kapplöpningen kommer situationen att förvärras.

Fru talman! För kvinnor är situationen redan bekymmersam. Ska Sverige vara med i det vinnande laget krävs det att hela befolkningen är med på tåget. Men vi ser hur kvinnor i lägre utsträckning får se sina innovationer och idéer förverkligade. När halva befolkningen är underrepresenterad i Företagssverige innebär det att halva befolkningens idéer och innovationer inte är med i det som ska vara samhällsbygget som tar oss till stärkt konkurrenskraft.

Det är bra att kvinnors företagande är en prioriterad fråga för regeringen. Men vi behöver fler åtgärder för att stötta kvinnors företagande och möjliggöra för fler att ta klivet och bli egenföretagare. Bland annat bör myndigheternas regleringsbrev inkludera ett främjande av kvinnors företagande. Utlysningar och finansieringserbjudanden i statligt initierade eller finansierade initiativ behöver utformas för att ge kvinnor och män lika möjligheter att utvecklas.

Fru talman! Vi står inför en rad utmaningar, men jag vet att vi kan klara dem om vi gör det som ett enat samhälle. Denna misstro mot den gröna utveckling vi ser växa fram i vårt land är skadlig för framtidens välstånd. Statens investeringar syftar till att stärka Sverige, och genom god fördelningspolitik kan vi se till att det välståndet kommer alla till del.

Vi behöver skapa en stat som har tydliga mål om att förbättra medborgares vardag genom innovationer som skapar jobb, hälsosammare liv och bättre livskvalitet. Det är en stat som tillsammans med näringslivet stärker Sveriges ställning som ett världsledande innovationsland genom ökat samarbete, investeringar i den gröna omställningen, sektoriell överblick av vad som behöver förbättras och strategier som konkretiserar på vilka sätt vi kommer dit vi vill komma.

Vi har ett stundande Europaparlamentsval. Högerkrafterna påpekar alla brister med EU och hoten som Sverige står inför när alltför mycket makt flyttar ner till unionen. Men det är inte välstånd och nationell frälsning de har att erbjuda. Det är splittring och minskat välstånd som står på andra sidan om EU-skepsisen.

Vi ska värna Sverige, vår industri och vår konkurrenskraft genom tydliga politiska färdriktningar för att bli världens första fossilfria välfärdsnation och genom ökat samarbete med omvärlden. Vi ska investera oss ur de många kriser vi ser, fru talman, och ingen ska lämnas efter.

Jag yrkar därför bifall till Socialdemokraternas reservation 1 och reservation 13.

(Applåder)

Anf. 114 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Ledamoten Daniel Vencu Velasquez Castro belyste reservation 13, i vilken man bland annat skriver att relevanta myndigheters regleringsbrev bör inkludera ett främjande av kvinnors företagande och utlysningar och finansieringserbjudanden i statlig initierade eller finansierade initiativ, med mera.

När man lyssnar på Daniel Vencu Velasquez Castro låter det som att kvinnor i dag har en nackdel och är åsidosatta och som att det finns riskkapital som män kan söka och riskkapital som kvinnor kan söka. Jag skulle vilja ha svar på vilka formella begränsningar det finns för kvinnor att i dag driva företag och appellera på riskkapital.

När man hör ledamotens anförande låter det som att det finns strukturella problem som bakbinder kvinnliga entreprenörer. Mig veterligen har såväl män som kvinnor precis samma rättigheter och möjligheter att driva företag. Sedan kan man välja att göra det i olika utsträckning. Men det finns ingen diskriminering som är strukturerad och formell.

Fru talman! Om det finns får man verkligen fråga sig varför inte Socialdemokraterna gjorde någonting åt det under sina åtta år vid makten utan att det krävdes att man skulle hamna i opposition för att man skulle föreslå åtgärder på det område där man bedömer att det finns problem.

Samtidigt har regeringen gett ett uppdrag till Tillväxtverket att främja kvinnligt företagande. Man ska bland annat genomföra insatser som stimulerar unga kvinnors entreprenörskap och företagande så att fler ska vilja starta och driva företag.

Det ska ske insikts- och kunskapshöjande insatser för att underlätta förutsättningarna att delta i exempelvis offentliga upphandlingar, man ska utveckla metoder för att ta fram statistik kring kvinnligt företagande, och så vidare.

Jag vill dels veta vilka hinder som finns enligt ledamoten, dels varför det som regeringen har bett Tillväxtverket att göra inte duger.

Anf. 115 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Fru talman! Den här debatten har jag och ledamoten Tobias Andersson haft vid ett antal tillfällen, och vi tycker inte lika. Det som jag nog tycker är mest alarmerande är att Sverigedemokraterna inte tycker lika som sina regeringssamarbetspartier, som brukar stoltsera med hur mycket de satsar för att främja kvinnors företagande.

Det blir också märkligt att man å ena sidan frågar varför man ska ge myndigheter i uppdrag att arbeta med en viss fråga och å andra sidan säger att man har gett myndigheter i uppdrag att arbeta med en viss fråga. Jag får inte riktigt ihop det. Ska man göra det eller inte göra det? Det får Tobias Andersson gärna svara på.

När det kommer till just kvinnors företagande - inte kvinnligt företagande, vilket kanske är det som ledamoten menar - får kvinnor i mindre utsträckning se sina idéer och innovationer förverkligade. Jag tycker att det är synd, och det är dåligt för Sverige att halva befolkningen inte har samma förutsättningar.

Det är klart att det inte finns några formella hinder, för det är sällan så diskriminering fungerar, fru talman, att man skriver att kvinnor och hbtq-personer inte ska få göra det ena eller det andra. Men diskriminering sker ju ändå, och det är därför vi har en diskrimineringslagstiftning i Sverige.

När det kommer till kvinnors företagande är det uppenbart att näringslivet är mansdominerat, vilket gör att de som sitter i styrelserum, de som har tillgång till riskkapital och de som har ett stort nätverk är män. Det verkar fortsätta vara i den här kretsen av män som man får styrelsepositioner och tillgång till riskkapital, och det tycker jag är fel.

Det är klart att jag hade önskat att näringslivet hade kunnat lösa det här själva, men uppenbarligen gör inte näringslivet det. Då behöver politiken agera, tycker åtminstone jag.

Anf. 116 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Jag ska ta det från början. Att regeringsunderlaget har bett Tillväxtverket att bland annat se över om det finns några strukturella hinder är väl klokt, för då kanske vi i en kommande debatt om något år kan veta om de påståenden som kommer från Daniel Vencu Velasquez Castro har någon grund eller inte. Att också jobba med upplysning och informationsinsatser på området kan man absolut göra, men det sker ju just nu.

Då är min frågeställning: Vad är det utöver detta som Socialdemokraterna efterfrågar? Deras reservation handlar ju mer eller mindre om statligt riskkapital som uteslutande ska gå till kvinnors företagande. Det är ju någonting annat. Det är en sak att säga att det är bra om de som vill driva företag får driva företag och att det finns information om hur man driver företag till dem som i dag inte driver företag i samma utsträckning som andra grupper. Det är en annan sak att staten ska kliva in och säga att här finns det en kaka pengar som uteslutande denna grupp kan ta del av. Det är ju per definition diskriminering, det som vi skulle försöka ta oss undan ifrån.

För att svara på Daniel Vencu Velasquez Castros frågor ifrågasätter jag premissen för reservationen och delvis det initiativ som regeringen har gett till Tillväxtverket. Det är ju allmänt känt att det var från de tre regeringspartierna. Jag tror inte att det i grunden är ett problem att män och kvinnor gör olika yrkesval. Tvärtom tycker jag att man ska ha den möjligheten. Med detta sagt kan man naturligtvis från politiskt håll titta på och säkerställa att det inte finns faktisk diskriminering, för det vore fel. Därför är det bra att vi har gett de här uppdragen till Tillväxtverket.

Sedan vill Daniel Vencu Velasquez Castro och Socialdemokraterna gå betydligt längre, och det utifrån någon konstig uppfattning att näringslivet, det privata kapitalet, aktivt skulle missgynna kvinnor.

Om det finns förutsättningar för en god investering torde det väga betydligt tyngre för en investerare än könet på företagaren.

Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Anf. 117 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Fru talman! Jag håller med om att könet inte borde spela någon roll, men uppenbarligen gör det ju det. Det är inte så att det inte finns kvinnor som vill vara entreprenörer. Det är inte så att det inte finns mängder av kvinnor som studerar på olika tekniska utbildningar och som i samma utsträckning som männen har goda idéer om hur vi till exempel ska klara klimatomställningen. Men det finns strukturella problem i Sverige. Att Sverigedemokraterna sedan inte erkänner problemen och är helt blinda för de strukturer som finns i Sverige och i världen är ett uppenbart problem. Men både jag själv och, tror jag, alla andra partier i den här kammaren ser de här problemen och tycker att det är allvarligt, för halva befolkningen lämnas utanför.

Det här handlar inte om jobb, Tobias Andersson. Det handlar om entreprenörskap och företagsamhet. Det handlar inte om att man väljer att bli företagare eller inte. Det handlar om att kvinnor vill vara företagare men inte får tillgång till bland annat riskkapital i samma utsträckning som männen. Det finns exempel där flera haft samma idé och riskkapital har gått till mannen i stället för till kvinnan.

Jag tycker att detta är bekymmersamt och att politiken behöver agera. När vi får analyser från Tillväxtverket och rapporter och studier som visar att kvinnor blir missgynnade på den svenska marknaden behöver politiken agera.

Fru talman! Det sker diskriminering i Sverige. Kvinnor blir diskriminerade i Sverige. Vi har ett jämställdhetsproblem i Sverige, och jag tycker att det är allvarligt. Det är självklart att det då är vi politiker som måste se till att diskrimineringarna försvinner.

(Applåder)

Louise Eklund (L)

Anf. 118 Louise Eklund (L)

Fru talman! Ett fritt och starkt näringsliv är en förutsättning för ett fritt och starkt samhälle. Vår, politikens, roll är att skapa förutsättningar för just detta. Sverige behöver fler liberala reformer som stärker vår konkurrenskraft och skapar förutsättningar för Sveriges företag.

Vi ser i dag hur mycket av svensk industri och produktion står inför stora utmaningar, inte minst som en följd av omvärldshändelser som den ryska invasionen av Ukraina. Ökade energipriser och en fortsatt högre inflation än vad vi vant oss vid utgör vidare betydande utmaningar för en del av näringslivet.

Vi har också en ganska stelbent byråkrati och en myndighetskultur som gör att till exempel tillståndsprocesser tar orimligt lång tid. Vi befinner oss i bottenligan i Europa i det hänseendet. Det är inte ett gott betyg eller en rimlig placering. Och det ligger väldigt långt ifrån den självbild som jag upplever att vi har av att vara en innovativ, tillväxtorienterad exportnation.

Det behöver uppenbarligen understrykas hur viktigt det är att politiken har fokus på det som krävs för att underlätta för Sveriges företagare och näringsliv. Det övergripande målet för näringspolitiken måste därför vara att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Internationell samverkan för fortsatt frihandel och en stark exportindustri, en återuppbyggnad av det svenska energisystemet, satsningar på infrastrukturutbyggnad och lättnader från byråkrati och administration är viktiga pusselbitar i detta.

Jag tror att vi från politikens sida speciellt behöver bevaka att Sverige inte halkar efter i de infrastruktursatsningar som nu görs på olika håll i Europa och som kan få stor betydelse även för den svenska exporten. Det gäller inte minst den Fehmarn Bält-förbindelse mellan Danmark och Tyskland som nu byggs och som kommer att korta restiderna mellan Sverige och kontinenten ytterligare.

Flaskhalsar på den svenska sidan, som över Öresund, behöver åtgärdas och byggas bort. För ett litet, exportberoende land som Sverige är det helt nödvändigt att vi inte halkar efter när andra länder bygger sina marknader närmare varandra.

Fru talman! Vi har i Sverige kommit långt vad gäller jämställdhet. Det betyder inte att det inte finns skillnader mellan mäns och kvinnors möjligheter, och det gäller även inom näringslivet. Fortfarande har män betydligt mer kapital än kvinnor, investerar mer och driver fler företag. Det råder onekligen olika åsikter om huruvida detta är någonting som politiken ska bry sig om. Jag tror att det är osunt att vi har väldigt stora obalanser mellan mäns och kvinnors deltagande. Vi har från politikens roll jobbat väldigt hårt under en lång tid för att få fler kvinnor i politiken. Det är ett arbete som jag tror att man bara står i början av inom näringslivet. Det är potentiellt destabiliserande när det kommer till frågor som rör kapital och ägande.

Det pågår just nu ett arbete inom regeringen som syftar till att utreda och utjämna de skillnader vi ser mellan mäns och kvinnors möjligheter.

Hur får vi fler män att jobba för jämställda styrelser och ledningsgrupper, och hur får vi fler kvinnor att vilja ta plats i styrelserummen och ledningsgrupperna? Jag ser fram emot vad regeringen kommer att presentera i detta ämne. Regeringen kan vara helt säker på att vi är många på denna sida av Strömmen som kommer att vara blåslampor för att vi ska komma framåt i frågan.

Fru talman! Många av mina kollegor har i denna sal vid flera tillfällen lyft betydelsen av gårdsförsäljning för ett bättre och trevligare besöks- och näringsliv i Sverige. Jag delar naturligtvis den bilden. Liberalerna vill gå längre och vill också tillåta licensbutiker för öl och vin. Det tror vi är bra. Det är en liberalisering som breddar utbudet och som förbättrar både trivsel och kundservice.

Avslutningsvis, fru talman! Fria marknader, fria företag och fria individer är värderingar som vi i Liberalerna kämpat för sedan vi började organisera oss som parti. De är också förutsättningar för det öppna och demokratiska samhället. Vi, borgerligheten, behöver bli bättre på att försvara, stå upp för och driva på för dessa värderingar.

Den stora skiljelinjen mellan oss och partier som Socialdemokraterna gäller synen på hur stor staten ska vara och hur mycket det offentliga i dess olika former ska vara utförare av skattefinansierad verksamhet. En liberal världssyn bygger på att företagande bäst utförs av det privata. Det är bäst för medborgarna och, naturligtvis, för företagen själva men också för Sverige som ett fritt, starkt och välmående land. Detta kommer vi inom Liberalerna att fortsätta att arbeta för.

Jag yrkar därmed bifall till regeringens förslag under utgiftsområde 24 Näringsliv.

Anf. 119 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Fru talman! Disruptiva bolag, oavsett om de är stora eller små, utmanar gamla industrier. Ibland gör de det så till den milda grad att industrier och företag dör utan att de riktigt förstår varför. Men lyckligtvis har svenska industrier varit väldigt snabba, och de har på ett begåvat sätt tagit till sig ny teknik. Många av våra storbolag i dag var startups vid förra sekelskiftet. Många av dem har klarat av att ständigt förändra sig genom forskning och innovation och i mötet med kunderna på globala marknader.

I Sverige är 2 promille av alla små och medelstora företag startups, men de står för 5 procent av alla jobb som skapas. Startups är helt avgörande för ekonomisk tillväxt. 20 procent av alla patentansökningar i Europa kommer från småbolag. Och vartannat jobb som skapats inom OECD har faktiskt skapats i bolag som startats de senaste fem åren - vartannat jobb!

Sverige har faktiskt lite svårt med investeringar i de tidigaste skedena, det som på startup-språk brukar kallas för försådd eller såddkapital. Lite beroende på företagets produkt eller tjänst kan företaget vara i den fasen i allt från sex månader till fyra fem år.

I Sverige är det bara 11 procent av allt riskkapital som sätts i dessa bolag. I Tyskland och Frankrike är det dubbelt så mycket. Detta tyder på att vi har en brist på kapital i tidiga och innovativa skeden. Jag vet att det framför allt gäller bolag där produktutvecklingen har ganska stora risker och där köparna inte riktigt vet vad omvärlden kräver av dem. Vad kommer klimatomställningen att ställa för krav på företagen? Och vad är man beredd att betala för dessa oprövade produkter och tjänster?

Här har Sverige faktiskt en väldigt stor potential i det som kallas för impact startups. Det är bolag som både vill tjäna pengar och vill se till att vi tillsammans kan uppnå FN:s hållbarhetsmål.

Det nystartade nätverket Nordic Angels har tillsammans med Boston Consulting Group tagit fram en rapport som visar att det i Sverige investerades över 4 000 kronor per capita i impactbolag. Det är åtta gånger så mycket som i något annat land i EU. Närmast ligger Finland med 500 kronor per capita.

Det är klart att mycket av det riskkapital som det talades om tidigare gäller väldigt stora industriomvandlingar. Det är de pengarna, och det är bara de privata pengarna jag talar om.

Norden har potential att bli ett sustainability valley, alltså ett nordiskt Silicon Valley inom hållbarhet. Det innebär exportmöjligheter om 1 300 miljarder kronor. Det är sex gånger så mycket som hela det svenska exportvärdet i dag. Det skulle kunna bidra med 1 miljon nya jobb, enligt beräkningar i den här rapporten.

Hur bra är vi då som land på att ta vara på den potentialen? Inte så värst bra, är nog svaret. Atomico, det venture capital-bolag som Skypegrundaren Niklas Zennström startat och som har sin bas i London, har gjort en kartläggning av regulatoriska lättnader för startups och scaleups i Europa.

Sverige ligger näst sist i fråga om införda lättnader. Det som gör att Sverige ändå finns med på listan är att vi har fri utbildning, att det är lätt att starta aktiebolag och att vi har en föräldraförsäkring som fungerar bra och förskolan. Detta har inte så mycket med själva företagsklimatet att göra, men det har med etableringsklimatet att göra. När det gäller etableringsklimatet är vi bra, men själva företagsklimatet är sämre.

De stora skillnaderna handlar om att det saknas statliga finansieringsinstrument och olika typer av incitament för att vi alla ska kunna vara med och investera i startups. Och har vi hamnat efter i den europeiska konkurrensen kommer vi också att vara långt efter i den globala konkurrensen.

Fru talman! För att säkerställa en god miljö för innovationer och för att dessa ska kunna kommersialiseras krävs kapital. Privat kapital är grunden för innovationerna, men statligt kapital har en viktig kompletterande roll. Det behövs för de satsningar som gör att svenska företag kan bidra till att nå globala klimatmål, som Industriklivet och Klimatklivet. Vi måste i Sverige också bli bättre på att plocka hem de pengar som finns inom Europa- och EU-samarbetet för uppskalning av innovationer.

Det finns många röster som menar att statliga pengar inte behövs som komplement till de privata. Men jag vill understryka att Almi, Almi Green Tech, Industrifonden och Saminvest är avgörande för att de första investeringarna ska komma på plats och för att bolag ska kunna växa.

Som Atomico visade i sin rapport jobbar alla länder med olika typer av statligt finansierade stöd för att få sina startups att lyckas. Det handlar då om innovationsdelen, inte om att det ska vara bidrag när företagen är stora och har full produktion.

Men dessa länder har också, som Swedish Incubators & Science Parks visat i sin utmärkta studie, en uttalad ambition och en plan för hur startups och scaleups ska växa just i deras land. Det är något som den svenska regeringen helt saknar.

Varför är det då viktigt för ett land som Sverige att vara så attraktivt som möjligt för dessa bolag? Jo - jag kommer tillbaka till det jag sa för några minuter sedan - det är viktigt eftersom hälften av alla jobb inom OECD har skapats av företag som startat de senaste fem åren.

Jag yrkar bifall till reservation 3 under punkt 1.

Fru talman! Det är också innovatörer, disruptörer och entreprenörer som får fart på omställningen av den gamla industrin till ett samhälle som har nettonollutsläpp, precis som vi har pratat om.

Nyindustrialiseringen skapar tillväxt i hela landet. Näringslivets investeringar i basindustrin är därför mycket glädjande att se. Dessa projekt sätter dock fokus på behovet av en rad reformer inom områden som detta utskott inte har att hantera. Det handlar om investeringar i utbildning, vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser. Dessutom behövs det en översyn av inkomstbeskattningen och av miljöbalken.

Industrin upplever en mycket stor brist på utbildad arbetskraft. Att se till att svenska företag kan finna den kompetens som behövs är helt avgörande. Kompetensbristen understryker också vikten av att svenska företag även fortsättningsvis ska kunna rekrytera personal från hela världen och i alla löneklasser. Regeringens val att kraftigt försvåra arbetskraftsinvandringen är därför ett allvarligt hot mot tillväxten, de svenska företagen och därmed de svenska jobben.

Sverige behöver en politik som ger förutsättningar för nyindustrialisering och möjlighet för staten att matcha den otroligt snabba utbygganden av nettonollindustrier med en förstärkt infrastruktur. Dessutom måste kommunernas långsiktiga finansiering av de matchande samhällsinsatserna, som skolor och vård, underlättas för att de så småningom ska kunna generera skatteintäkter, så att de inte bara utnyttjas.

Med de enorma subventioner som framför allt finns på den amerikanska och kanadensiska marknaden kommer svenska företag att fatta helt rationella beslut om att fortsätta sin utbyggnad där. Då måste vi tillsammans göra allt vi kan på både lokal och nationell nivå för att företagen fortfarande ska vilja expandera även på den svenska marknaden. Men man måste alltid säkerställa att man agerar konkurrensneutralt.

Utan startups och utan industriomställning kommer vi inte att ha några nya jobb att erbjuda nästa generation.

Anf. 120 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 26.

Näringslivet har en nyckelroll för den gröna omställningen, för klimatomställningen och för att vi ska få en stark samhällsutveckling i hela vårt fantastiska land. När Ulf Kristersson tillträdde som statsminister kallade han näringslivet den nya miljörörelsen. Och det har märkts! Den senaste tiden har vi sett näringsaktörer som verkligen börjat uttala behovet av en stark miljö- och klimatpolitik för att de ska kunna fortsätta sitt viktiga arbete för innovation, näringslivsutveckling och därmed också den gröna omställningen.

Det här är ett arbete vi gör hand i hand. Politiken måste leverera förutsättningarna så att näringslivet kan gå till handling och ställa om. Det behövs el i närtid, det behövs kompetensförsörjning och det behövs snabbare tillståndsprocesser.

Det här är områden där vi i Miljöpartiet har lagt fram en lång rad förslag för att vi snabbt ska kunna leverera det som näringslivet efterfrågar. Vi har gått fram med förslag på att snabbt bygga ut elproduktionen nu i närtid med planeringsmål till 2030, grön baskraft och förbättrad effekttilldelning.

Vi föreslår att yrkesutbildningarna ska stärkas, se till att det finns förutsättningar för livslångt lärande med vidareutbildning under hela livet, och vi har i regering tillsatt utredningar om snabbare tillståndsprocesser som är färdiga och ligger på regeringens bord. Tyvärr händer inte tillräckligt från regeringen. De förutsättningar som näringslivet efterfrågar för en stark ekonomisk utveckling och för att klara klimatomställningen levereras inte av Tidöpartierna.

Den gröna omställningen kräver ett brett ansvar från politiken. Det är ett samhällsbygge som måste genomföras. Det behövs bostäder i kommunerna där den gröna omställningen nu sker, så att människor kan flytta dit, bygga sig liv och framtid och ta de jobb som den gröna omställningen innebär.

Det behövs en välfärd i alla delar av landet som står stark så att det finns människor och kompetens på plats för näringslivets utveckling. Det behövs infrastruktur. Där har vi i Miljöpartiet sagt att det nu är nog. Trafikverket måste läggas ned. Då kan vi få ett banverk och ett vägverk så att järnvägen kan rustas upp och byggas ut så att tågen kommer i tid. Det gäller både persontransporter och godstransporter.

Staten måste ta en aktiv roll att leda den positiva samhällsutvecklingen. När vi i Miljöpartiet satt i regeringen lade vi grunden för den gröna industrirevolution som vi nu ser ske. Det är ett arbete som måste tas vidare, och det kräver politiskt ledarskap - ett ledarskap som jag fullständigt saknar från den nuvarande regeringen.

Vad är det för framtid som Tidöpartierna målar upp, fru talman? När vi har lyssnat på dagens debatt ser vi att Moderaterna vill ha urangruvor i Sverige. Man verkar inte kännas vid urfolkets rättigheter. Man ska flyga och köra mer utan betänkligheter för klimatet. För kärnkraften verkar planekonomi vara okej, och man tar inte längre ansvar för statens ekonomi.

Sverigedemokraterna tycks inte kännas vid att det finns diskriminering mellan kvinnor och män i Sverige, och man är emot "allmosor" till företag. Det staten använder för att främja företagande, främja innovation, se till att pilotanläggningar kommer på plats och tar stora kliv framåt för klimatet, för ett hållbart samhälle och för näringslivets utveckling så att Sverige står starkt i konkurrensen i dag och i framtiden - det är vad Sverigedemokraterna kallar allmosor.

Kristdemokraterna tycks famla efter exempel på vad regeringen gör för den gröna omställningen, och man nämner då Industriklivet och kreditgarantier. Det är bra reformer som Miljöpartiet införde när vi satt i regering. Det är den lilla del av klimatpolitiken som den här regeringen behåller. Samtidigt har man skrotat reform efter reform sedan man tillträdde, och det har lett till att utsläppen har kraftigt ökat så att Sverige inte längre väntas nå sina klimatmål.

Klimatomställningen är en drivkraft, en positiv, stark drivkraft, för en stark näringslivsutveckling och en stark samhällsutveckling i hela landet. Entreprenörer och kreativa människor i hela landet ser till att det blir nya innovationer, nya startups, nya företagsidéer och nya affärsmodeller som står redo för framtiden. Men det krävs också att politiken följer med och skapar förutsättningarna. Miljöpartiet vidtar åtgärder, och vi har reformförslagen så att vi kan leda hela landet i den positiva utvecklingen. Det är dessa förslag jag vill arbeta för, och jag är mycket besviken på att höra om de andra vägval som Tidöpartierna gör i dag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Linus Lakso (MP).

Anf. 121 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Jag har några frågor till ledamoten Söderberg på hennes anförande.

Det låter bra. Du säger att det behövs mer el fram till 2030. Nu vill jag höra hur du ska få fram det med tanke på miljöbalken och den prövning som görs. Det tar lika lång tid att få fram vindkraft som kärnkraft i dag. Jag vill höra hur du har tänkt.

Varför har ni stängt kärnkraften? Hälften av kärnkraften är stängd. Där har ditt parti varit drivande. Ni är huvudansvariga till detta - ingen annan. Ni har lyckats fånga in Socialdemokraterna att göra detta, som från början var för kärnkraft. Där har ni ett stort ansvar.

Vidare säger du att det behöver byggas bostäder där de nya industrisatsningarna görs. Det vet alla. Men vet du vad problemet är? Det går inte därför att hyrorna är för låga. Det är ingen som kan bygga och få investeringen att gå runt eftersom det tas ut alldeles för låga hyror. Det måste få finnas en fri hyressättning.

Kerstin Lundgren

Anf. 122 Tredje vice talman Kerstin Lundgren

Jag vill uppmärksamma på våra regler i kammaren med tanke på den fortsatta debatten. Vi tilltalar inte varandra direkt med du och dig utan alla talar via talmannen.

Anf. 123 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Det krävs mer el i närtid, och Miljöpartiet har flera förslag för att möjliggöra detta. Vi föreslår planeringsmål till 2030, så att det blir tydligt för investerare att mer el måste produceras i närtid. Vi vill ge närboende möjlighet att vara andelsägare i vindkraft. Det skapar mer incitament till närboende att välkomna ny vindkraftsproduktion. Vi vill också ha ett tidigarelagt veto så att kommunerna kan yttra sig, precis som vid bygglov vid andra typer av elproduktion, men det ska inte komma ett veto sju år in i processen.

Vi vill införa en elbonus så att det skapas incitament för kommunerna att välkomna ny vindkrafts- och elproduktion. Med det ser vi att det finns stora möjligheter att få på plats mer elproduktion i närtid. Vi vill också att offentlig sektor ska bygga solceller på offentliga tak.

Det finns mycket som vi i Miljöpartiet har föreslagit, och listan på åtgärder är extremt lång. Åtgärderna skulle kunna genomföras nu för att få mer el på plats i närtid. Men regeringen sitter på händerna därför att man bara är fokuserad på kärnkraft, vilket är fullständigt irrelevant när det kommer till förutsättningarna för näringslivet och klimatomställningen fram till 2030.

Medan vi satt i regering ökade elproduktionen i Sverige. Sverige blev den största exportören av el i EU. Vi har billig och bra el i Sverige, men det finns områden där det finns behov av mer effekt. Därför behövs också utbyggnad i de områdena.

Men i stället för att säkerställa utbyggnaden av elproduktion har regeringen valt att säga nej. Man vill inte göra någonting åt det veto som i dag hindrar utbyggnaden av elproduktion och hämmar näringslivsutvecklingen.

Anf. 124 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Att lösa det här med elen fram till 2030 med vindkraft är en utopi. Den fungerar bara 60 procent av årets timmar - annars står den still. Häromdagen kom 55 procent av energiförsörjningen i Sverige från vattenkraft, 38 procent från kärnkraft och 1 ½ procent från vindkraft. Att bygga mer vindkraft är ingen lösning. Det är vattenkraften som styr vindkraften och som fyller på när det inte blåser. Den är också under prövning nu. Vi kommer att få bekymmer med att klara elförsörjningen; på den punkten är jag bestämd.

Fru talman! Jag fick inget svar på frågan om hyressättningen och varför det inte kan byggas. Hyrorna är för låga. Det är ingen som kan bygga nytt och få det att gå runt, och det gamla beståndet räcker inte till.