Naturresurslagen
Betänkande 1996/97:BoU10
Bostadsutskottets betänkande
1996/97:BOU10
Naturresurslagen
Innehåll
1996/97 BoU10
Sammanfattning
I betänkandet behandlas helt eller delvis 20 under allmänna motionstiden 1996 väckta motioner om naturresurslagen (NRL). Utskottet avstyrker samtliga motioner, flera av dem med hänvisning till pågående beredning i regeringens kansli av propositioner om en miljöbalk, om omställning av energisystemet samt om skydd av ytterligare vattendrag. Till betänkandet har fogats 16 reservationer bl.a. om att Sölvbacka strömmar i Ljungan och Gideälven sträckan mellan Stennäs och Björna skall omfattas av skydd mot utbyggnad av vattenkraft genom att de tas in i NRL.
Motionerna m.m.
I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1996 väckta motionerna 1996/97:Bo418 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en reviderad miljölagstiftning för att underlätta vindkraftens utbyggnad, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om klassning av vindkraften som riksintresse. 1996/97:Bo501 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte bygga ut Långforsen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hotet mot älvar och vattendrag på grund av Vattenkraftutredningen. 1996/97:Bo503 av Elving Andersson och Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvidgning av den kommunala vetorätten. 1996/97:Bo504 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en heltäckande kartläggning av Sveriges behov av vattenförsörjning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av säkerställande och skydd av viktiga vattenresurser genom att områden som är av riksintresse ges status som sådana i naturresurslagen. 1996/97:Bo506 av Sonia Karlsson (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att fastighetsbildningslagen fogas in under ?NRL- paraplyet?. 1996/97:Bo511 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i naturresurslagen att det kommunala vetot även kommer att omfatta anläggningar för utbränt kärnbränsle, 2. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Miljöbalksutredningen skall få direktiv att utreda samt komma med förslag till sådan ändring i naturresurslagen att det kommunala vetot även kommer att omfatta anläggningar för utbränt kärnbränsle. 1996/97:Bo512 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skydda Gideälven uppströms Björna enligt 3 kap. 6 § naturresurslagen. 1996/97:Bo513 av Laila Bäck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ett ökat kommunalt inflytande över markanvändningen. 1996/97:Bo517 av Jan Backman och Anna Åkerhielm (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att landborgen i Helsingborg förklaras som nationalstadspark. 1996/97:Bo525 av Owe Hellberg (v) vari yrkas att riksdagen beslutar att Sölvbacka strömmar skall skyddas enligt 3 kap. 6 § i naturresurslagen. 1996/97:Bo532 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen inrättar en nationalstadspark av Slottsskogen - Botaniska trädgården - Änggårdsområdet i Göteborgs kommun. 1996/97:Bo535 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder som syftar till ett nationellt ansvar grundade på nationellt demokratiskt fattade beslut om hanteringen av kärn- avfall enligt vad i motionen anförts. 1996/97:A434 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stärka Nationalstadsparkens status i syfte att minska etableringstrycket på parken. 1996/97:Jo727 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nationalstadsparker, 30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen för riksdagen bör redovisa hur skyddet av existerande nationalstadsparker fullföljs. 1996/97:Jo759 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att epoken av utbyggnad av vattenkraft i våra älvar och i andra i huvudsak orörda vattendrag är avslutad, 29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpta krav på miljökonsekvensbedömningar i beslutsunderlagen. 1996/97:Jo778 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Grundvattenutredningens förslag skall genomföras. 1996/97:Jo779 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas 2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i naturresurslagen att det klart framgår att biologisk mångfald anges som ett intresse, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stärkt skydd för nationalstadsparken. 1996/97:Jo797 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas 10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utvidgning av naturresurslagens skydd för vattenområden och älvsträckor som är undantagna från vattenkraftsutbyggnad i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:L708 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprättande av en hushållningsplan för vattenförsörjningen. 1996/97:N427 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör pröva ärendet enligt 4 kap. 2 § NRL.
Företrädare för Bergs och Härjedalens kommuner, Storsjö byalag, Toss-åsens sameby och Älvräddarnas samorganisation har vid muntliga föredragningar lämnat utskottet synpunkter på frågan om Sölvbacka strömmar i Ljungan. De har även överlämnat skrivelser i ärendet. Skrivelser har inkommit även från Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Naturskyddsföreningen, Storsjö Snöskoterklubb och Richard Öhman.
Uppgifter i anslutning till motionerna
Kort redogörelse för uppbyggnaden av naturresurslagen m.m. Plan- och bygglagen (PBL) och naturresurslagen (NRL) trädde i kraft den 1 juli 1987. Bestämmelserna i NRL syftar till att främja en från ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. En huvuduppgift för NRL är att ange för olika lagar gemensamma prövningsgrunder som stöd för en allsidig och långsiktig bedömning av frågor om konkurrens beträffande användning av mark och vatten. Till lagen har därför knutits ett tiotal olika lagar som reglerar ianspråktagandet av mark och vatten för olika ändamål. Sålunda skall bestämmelserna i 2 kap. (de verksamhetsanknutna riktlinjerna) och 3 kap. (de geografiska riktlinjerna) tillämpas enligt vad i dessa lagar är föreskrivet. Exempel på lagar som på detta sätt knutits till NRL är (1 kap. 2 § NRL) bl.a. PBL, vattenlagen, miljöskyddslagen, naturvårdslagen, väglagen, minerallagen, kontinentalsockellagen och luftfartslagen. Genom denna konstruktion har NRL kommit att få en stor betydelse och en central roll beträffande samhällsplaneringen i vid mening. Den brukar betecknas som en paraplylag. Lagen är en lag genom vilken avvägningar mellan olika intressen kan och skall bedömas i ett långsiktigt perspektiv. I 4 kap. finns regler om tillåtlighetsprövningen av industrianläggningar m.m. medan det i 5 kap. finns regler om miljökonsekvensbeskrivningar. I det avslutande kapitlet (6 kap.) finns regler om myndigheternas uppgifter och ansvarsfördelning.
Regeringsprövning av vissa industrianläggningar m.m. och det kommunala vetot I 4 kap. 1 § NRL anges vissa slag av anläggningar som inte får utföras utan tillstånd av regeringen. Som exempel kan nämnas vissa anläggningar för kärnteknisk verksamhet och förbränningsanläggningar om anläggningen har en effekt om minst 200 megawatt. Regeringen kan också, enligt 4 kap. 2 §, pröva andra anläggningar än sådana som omfattas av kravet på tillstånd enligt 4 kap. 1 § NRL, om anläggningen kan antas få betydande omfattning eller bli av ingripande beskaffenhet. Enligt bestämmelserna i 4 kap. 3 § första stycket NRL får tillstånd enligt 1 och 2 § lämnas endast om kommunfullmäktige har tillstyrkt detta. Detta brukar kallas det kommunala vetot. Undantag härifrån finns emellertid i 4 kap. 3 § andra stycket. Regeringen får i vissa fall lämna tillstånd även om kommunfullmäktige inte har tillstyrkt att så sker. Om en anläggning är synnerligen angelägen från nationell synpunkt får regeringen nämligen lämna tillstånd även mot en kommuns vilja bl.a. när det är fråga om en anläggning som avser mellanlagring eller slutlig förvaring av kärnämne eller kärnavfall. Samma förhållande gäller också beträffande förbränningsanläggningar, gruppstationer för vindkraft och anläggningar för behandling av miljöfarligt avfall under förutsättning att anläggningarna är av viss minsta storlek. I juli 1996 överlämnade Miljöbalksutredningen sitt huvudbetänkande Miljöbalken (SOU 1996:103) till regeringen. I utredningen finns ett förslag till miljöbalk. Utredningen, som föreslår att bl.a. naturresurslagen arbetas in i miljöbalken anför emellertid att betydelsen av NRL:s avvägningsregler kan behöva övervägas ytterligare framöver. Detta arbete har nyligen inletts. Enligt den i januari 1997 till riksdagen överlämnade propositionsförteckningen avser regeringen att i maj 1997 till riksdagen överlämna en proposition med förslag till miljöbalk.
Miljökonsekvensbeskrivningar Sedan början av 1990-talet gäller att miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) skall finnas vid ansökan om tillstånd enligt 4 kap. NRL. Vidare gäller att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva att MKB skall finnas med vid de lagar som anges i 1 kap. 2 § NRL. De krav som ställs på MKB i NRL är att den skall ?möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön hälsan och hushållningen med naturresurser?. För att precisera användningen av MKB har också vissa krav ställts i förordningen om MKB. Sedan 1995 gäller ett krav om MKB för detaljplaner och fördjupade översiktsplaner enligt PBL. År 1991 undertecknades av länderna i ECE den s.k. Esbokonventionen om MKB i ett gränsöverskridande sammanhang. Sverige har ratificerat konventionen. EG-direktivet 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata objekt skall tillämpas för sådana objekt som kan antas medföra betydande påverkan på miljön. Med projekt avses bl.a. utförande av byggnads- och anläggningsarbeten eller andra installationer eller arbeten samt andra ingrepp i den naturliga omgivningen. Miljöbalksutredningen föreslår att grundläggande krav på innehållet i en MKB skall motsvara kraven i det ovan nämnda EG-direktivet. Utredningen anser att Esbokonventionen i princip skall tillämpas. Detta föreslås ske genom att regler tas in i miljöbalken om att om en planerad verksamhet i ett land medför betydande miljöpåverkan i ett annat den nationen bör ges möjlighet att delta i förfarandet med MKB.
Vattenförsörjningen som riksintresse m.m. Ur skilda aspekter behandlas vattenfrågorna i vid bemärkelse i olika lagar. I detta avsnitt lämnas en översiktlig redogörelse för frågans behandling i NRL och PBL. Beträffande områden för vattenförsörjning gäller att sådana har ett skydd enligt NRL (2 kap. 8 §). Där anges bl.a. att mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för vattenförsörjning så långt möjligt skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. I lagrummet anges också att sådana anläggningar som är av riksintresse skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av dem. I PBL (2 kap.) anges att bebyggelsen skall lokaliseras bl.a. med hänsyn till möjligheterna att anordna vattenförsörjning och avlopp samt till möjligheterna att hushålla med vatten. I områden med sammanhållen bebyggelse gäller dessutom att bebyggelsen skall utformas med hänsyn bl.a. till behovet av att hushålla med vatten. Inom planlagt område kan bygglov krävas för anläggning av brunnar (vattentäkter för en- eller tvåbostadshus eller för jordbrukets husbehovsförbrukning). I betänkandet SOU 1994:45 - Grundvatten behandlas frågan om åtgärder för att bättre skydda våra grundvattenförekomster. Bl.a. föreslås vissa ändringar i PBL i syfte att öka medvetenheten om betydelsefulla grundvattenförekomster. Förslaget går ut på att sådana förekomster av betydelse skall redovisas i översiktsplan. Grundvattenutredningen har i betänkande 1994:57 - Reglering av vattenuttag i enskilda brunnar föreslagit vissa lagändringar när det gäller vattenförsörjningen. Grundvattenutredningens betänkanden har överlämnats till Miljöbalksutredningen.
Plan för utbyggnad av vattenkraft Riksdagen beslutade år 1984 om en plan för utbyggnad av vattenkraften (prop. 1983/84:BoU30). Planen reviderades året därefter (prop. 1984/85:120, bet. 1984/85:BoU25). Den reviderade planen omfattade nya projekt, effektivisering och förnyelse samt byggande av små kraftverk om tillsammans 3,8 TWh/år (TWh = terawattimmar) i syfte att säkerställa en utbyggnad av vattenkraften om minst 2,5 TWh/år till mitten av 1990-talet. En del projekt i planen har i praktiken senare utgått genom avslag på ansökningar enligt vattenlagen (1983:291) och genom beslut i riksdagen om skydd enligt NRL. I såväl propositioner som utskottsutlåtanden har framhållits att den omständigheten att projekt finns upptagna i vattenkraftplanen inte automatiskt medför att de kan genomföras. Dessförinnan skall sedvanlig prövning enligt vattenlagen ske. Samma procedur och samma överväganden skall göras oberoende av om ett projekt finns medtaget i planen eller ej. Planen utgör inte heller hinder mot att aktualisera projekt som inte är upptagna i den.
Älvskydd m.m. Vid tillkomsten av NRL år 1987 lagfästes de s.k. riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen. Dessa som beslöts av riksdagen i början av 1970-talet innebär att vissa älvar och älvsträckor undantogs från vattenkraftsutbyggnad. Riksdag och regering har under de senaste drygt 25 åren ägnat stor uppmärksamhet åt frågor som rör vattenkraftens roll i energibalansen och i samband därmed frågan om bevarandet av vattenområden och älvsträckor. Vid riksdagsbehandlingen i mars år 1993 av ett regeringsförslag om utökat älvskydd beslöts (prop. 1992/93:80, bet. 1992/93:BoU7) att ytterligare 13 älvar och älvsträckor skulle skyddas från vattenkraftsutbyggnad enligt 3 kap. 6 § NRL. Vattendragsutredningen överlämnade i oktober 1996 sitt slutbetänkande Omtankar om vattendrag (SOU 1996:155). VDU:s huvudprincip är att vattendrag som på nationell nivå speglar ett representativt urval av den naturliga biologiska mångfalden skall skyddas. Dessutom föreslås att andra för riket viktiga naturvärden och kulturvärden som är knutna till vattendrag skall skyddas. Utredningen föreslår att en allmän översyn görs av NRL och att - i avvaktan på denna - 20 vattenområden förs till 3 kap. 6 § NRL. Enligt den i januari 1997 till riksdagen överlämnade propositionsförteckningen avser regeringen att till riksdagen i maj 1997 överlämna en propsition med förslag till skydd av ytterligare vattendrag.
Uppgifter om i motioner aktualiserade älvsträckor
Gideälven Beträffande älvsträckan mellan Stennäs och Björna i Gideälven föreslog utskottet år 1993 att den - under förutsättning av att den då pågående prövningen enligt vattenlagen (VL) inte innebar tillstånd till utbyggnad - skulle skyddas från utbyggnad och tas in i 3 kap. 6 § NRL (bet. 1992/93:BoU7) . En minoritet i utskottet (m, fp, c, kd) föreslog i en reservation att ytterligare överväganden borde göras. Riksdagen beslöt i enlighet med reservationen. Även åren 1994 och 1995 (bet. 1994/95:BoU3 resp. 1995/96:BoU8) behandlade utskottet frågan om Gideälven. Vid dessa båda tillfällen anförde utskottet att resultatet av VDU:s då pågående arbete borde avvakats. De av utskottet avstyrkta motionerna avslogs av riksdagen. År 1994 avgavs en reservation (fp, v, mp) till förmån för motionerna och 1995 en reservation (c, fp, v, mp, kd).
Långan Långan är en del av Indalsälven. Långan nedströms Landösjön omfattas av skydd mot utbyggnad för kraftändamål enligt 3 kap. 6 § NRL andra stycket. I den mån en utbyggnad likväl anses kunna komma till utförande i den skyddade älvsträckan får detta ske med åberopande av lagrummets tredje stycke. I detta anges att första och andra stycket [i samma paragraf] inte gäller vattenföretag som endast orsakar obetydlig miljöpåverkan. AB Jämtkraft har ansökt om att få bygga om Långforsens kraftverk i Långan. Vattendomstolen har yttrat sig i ärendet till regeringen (Miljö-departementet). Domstolen har funnit ärendet tillåtligt enligt vattenlagen. Regeringen har förbehållit sig rätten att pröva tillåtligheten enligt vattenlagen av det ansökta vattenföretaget. Regeringen har ännu inte fattat beslut i ärendet.
Sölvbacka strömmar Sölvbacka strömmar är en del av Ljungan. Dåvarande regeringen beslutade våren 1979 att lämna Trångfors Aktiebolag tillstånd till byggande och bibehållande av Sölvbacka kraftstation samt att till förmån för kraftverket leda bort vatten från Ljungan och utöva korttidsreglering i Storsjön. Samma år föreslogs i motioner (s, m, c, v) att riksdagen skulle uttala sig mot utbyggnaden av Sölvbacka strömmar från vattenkraftsutbyggnad. Civilutskottet, som behandlade motionerna hösten 1979 (CU 1979/80:5) konstaterade att frågan om företagets tillåtlighet avgjorts och att varken ett riksdagens uttalande eller ett beslut om ändrade riktlinjer i den fysiska riksplaneringen kunde påverka regeringens beslut i tillåtlighetsfrågan. Utskottet anförde emellertid:
Det anförda har lett till att inom utskottet övervägts extraordinära åtgärder för detta undantagsfall. Inom utskottet har förts fram ett konkret förslag om att riksdagen skulle påkalla att regeringen snarast sökte få till stånd en överenskommelse med Trångfors AB om att arbetena avbryts och bolaget avstår från sin rätt. Utskottet har kommit till den slutsatsen att det enda sätt som snabbt kan ge resultat är att följa detta förslag. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att så bör ske. Riksdagen följde utskottet. Detta innebar att regeringen hade att uppta förhandlingar med Trångfors AB för att nå en överenskommelse som innebar att Sölvbackaströmmarna inte byggdes ut. Riksdagen uttalade år 1980 återigen - då med tillstyrkan av en reservation (s) i dåvarande civilutskottet (bet. CU 1980/81:3) - att Sölvbackaströmmarna inte skulle byggas ut och att regeringen skulle fullfölja de av riksdagen tidigare begärda överläggningarna med Trångfors AB om att bolaget skulle avstå att utnyttja det av regeringen medgivna tillståndet att bygga ut strömmarna. Resultatet av de påfordrade överläggningarna redovisade regeringen i en proposition våren 1981. Riksdagen medgav (bet. CU 1980/81:42) att staten förvärvade fallrättigheterna och godkände de avtal varigenom Sölvbackaprojektet kunde avvecklas. I svar på en fråga i juni 1996 om Sölvbacka strömmar anförde miljöministern bl.a. att regeringen i beslut i december 1993 besvarat en hemställan från Bergs kommun om att få ta upp förhandlingar med målsättningen att fallrättigheterna skulle överföras till kommunen. Vidare anfördes i svaret att frågan om överlåtelse från staten, mot bakgrund av tidigare riksdagsbeslut, endast kunde bli aktuell om riksdagen lämnade ett sådant uppdrag till regeringen. Bergs kommun har i framställning till Finansdepartementet den 10 september 1996 anhållit om förvärv av fallrättigheterna i Sölvbacka strömmar. Regeringen har ännu inte beslutat i ärendet.
Vindkraft Markområden av riksintresse för energiproduktion regleras i 2 kap. 8 § NRL. Vindkraft ingår i den samlande beteckningen energiproduktion. För vissa större vindkraftverk krävs bygglov och anmälan enligt miljöskyddslagen samt oftast samråd med länsstyrelsen. För vindkraftverk med en effekt större än 10 MW krävs dessutom tillstånd av regeringen. I förordningen (1993:191) om tillämpningen av NRL anges att vissa centrala förvaltningsmyndigheter har i uppdrag att till länsstyrelserna lämna uppgifter om områden som myndigheten bedömer vara av riksintresse enligt 2 kap. NRL. Beträffande områden av riksintresse för energiproduktionen har NUTEK fått i uppdrag att peka ut sådana områden. Detta uppdrag har redovisats i december 1996 i dokumentet Strategier och principer avseende riks-intressefrågor inom Nuteks ansvarsområde och i dokumentet Riksintresse för vindkraft. I det sistnämnda behandlas bl.a. frågan om de krav som bör ställas för att ett område skall anses vara ett för vindkraft riksintressant område. På uppdrag av NUTEK genomför SMHI en vindkartering för södra Sverige. Denna, som kommer att vara slutförd sommaren 1997, skall utgöra underlag för de berörda länsstyrelsernas arbete med framtagande av områden av riksintresse för vindkraft. Våren 1991 beslutade riksdagen om ett femårigt stöd till investeringar i anläggningar för vindkraft. Detta investeringsprogram har i princip avslutats. Enligt Energikomissionens slutbetänkande Omställning av energisystemet (SOU 1995:139) finns i Sverige ca 40 MW installerad eleffekt i vindkraft. Det fanns 160 aggregat i drift år 1994. Under detta år uppgick elproduktionen till 0,074 TWh. Merparten av de vindkraftverk som nu byggs har en effekt på mellan 150 och 600 kW. Produktionskostnaden uppgår till ca 30 - 40 öre/kWh beroende på aggregatstorlek och lokalisering. Numera stöds investeringar i vindkraft med en miljöbonus som fr.o.m. den 1 januari 1995 uppgår till 9 öre/kWh. Vindkraftverk är fr.o.m. den 1 januari 1996 befriade från elnätavgift. En vindkraftägare är garanterad avsättning för den producerade elen till den nätägare till vars nät vindkraftverket är anslutet. Boverket, Naturvårdsverket och NUTEK publicerade våren 1995 skriften Etablering av vindkraftverk på land. I skriften redovisas de lagregler och övriga bestämmelser som gäller för sådan etablering.
Nationalstadsparker Riksdagen beslutade hösten 1994 om en ändring i NRL - i 3 kap. infogades en ny 7 § - som gick ut på att områden i tätorter och tätortsregioner där parklandskap, naturmiljöer och bebyggelsemiljöer flätas samman till unika historiska landskap skall kunna ges ställning som nationalstadsparker. Vid samma tillfälle inrättades landets första nationalstadspark i området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården i Solna och Stockholms kommuner. Hösten 1996 gav regeringen Länsstyrelsen i Stockholms län samt Solna och Stockholms kommuner ett gemensamt uppdrag att redovisa ett fördjupat underlag för skydd för en del av nationalstadsparken nämligen för den del som ligger kring södra Brunnsviken. Utredningen om nationalstadsparker lämnade i mars 1996 betänkandet Nationalstadsparker (SOU 1996:38). Enligt utredningen har sju av landets större städer sådana stora och i huvudsak oexploaterade centrala markområden att de skulle kunna motivera förstärkt skydd enligt 3 kap. 7 § NRL. Dessa områden är i - Göteborg området Slottsskogen-Botaniska trädgården-Änggården, - Malmö Pildammsstråket, - Uppsala området Uppsalaåsen-Fyrisån, - Norrköping området kring Motala ström, - Örebro stråket längs Svartån, - Helsingborg Landborgspromenaden, - Trollhättan Älvrummet. Med hänsyn till att nationalstadsparken som begrepp och skyddsinstrument är nytt anger utredningen att den har valt ett restriktivt synsätt. Detta har lett till att utredningen vid sitt slutliga ställningstagande valt att föreslå två nya nationalstadsparker nämligen området Uppsalaåsen-Fyrisån i Uppsala och Älvrummet i Trollhättan. Regeringen meddelade i november 1996 att den önskade två nya nationalstadsparker en i Uppsala och en i Trollhättan. De båda kommunerna har fått regeringens uppdrag att ta fram det underlag som behövs för att bilda parkerna.
Utskottet
Vissa övergripande frågor om NRL I motion 1996/97:Bo513 (s) föreslås ett riksdagens tillkännagivande om vad i motionen anförts om vikten av ett ökat kommunalt inflytande över markanvändningen. Av motivet för yrkandet framgår, enligt utskottets uppfattning, att vad motionärerna avser är ett ökat kommunalt inflytande över områden av riksintresse. För sådana områden gäller enligt PBL (12 kap. 1 §) att länsstyrelsen skall pröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser om det kan befaras att beslutet innebär att ett riksintresse enligt NRL inte tillgodoses. Den ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna som gällt alltsedan tillkomsten av PBL och NRL bör inte i sina huvuddrag förändras eller nu omprövas. Däremot kan finnas anledning att från tid till annan överväga utformning, innehåll och omfattning av riksintressena. Ett utredningsarbete med delvis denna inriktning har, som framgått ovan, nyligen inletts inom ramen för Miljöbalksutredningen. I detta skall även övervägas erfarenheterna av tillämpningen av NRL. Enligt utskottets mening bör ansvarsfördelningen avseende vissa ärenden enligt NRL alltså inte ändras. Ett tillkännagivande till regeringen i linje med förslaget i motion 1996/97:Bo513 (s) kan därför inte nu anses erforderligt. Det nyligen inledda arbetet med viss översyn av NRL:s avvägningsregler får anses ha relevans för den nu diskuterade frågan. Resultatet av denna översyn bör avvaktas. I Folkpartiets partimotion 1996/97:Jo759 yrkande 29 föreslås ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om skärpta krav på miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Bl.a. nämner motionärerna att Riksrevisionsverket i en revisionsrapport granskat den hittillsvarande användningen av MKB. Verkets rapport gäller tillämpningen av MKB vid vissa ärenden avseende vägbyggande och vattenkraftsutbyggnad. Viss kritik riktas i rapporten mot det sätt på vilket MKB utförs. Motionärerna anser att kraven på MKB åtminstone bör nå upp till internationellt vedertagen standard. Som framgått av redovisningen ovan gäller sedan början av 1990-talet att MKB skall finnas vid ansökan om tillstånd enligt 4 kap. NRL samt att sådana beskrivningar kan begäras som underlag för prövning enligt de lagar som anges i 1 kap. 2 § NRL. Sedan 1995 gäller även krav om MKB för detaljplaner och fördjupade översiktsplaner enligt PBL. Miljöbalksutredningen föreslår att grundläggande krav i en MKB skall motsvara kraven i EG-direktivet 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata objekt som kan antas medföra betydande påverkan på miljön. Utredningen föreslår också att den s.k. Esbokonventionen om MKB i ett gränsöverskridande sammanhang i princip skall tillämpas genom att dess regler tas in i miljöbalken. Utredningen föreslår att kravet på MKB bör vara generellt för ansökan om tillstånd enligt miljöbalken eller föreskrifter som meddelats med stöd av balken. Ett genomförande av utredningens förslag får anses innebära en utvidgning av kravet på MKB. Utskottet instämmer med motionärerna om vikten av användningen av MKB samt om att dessa beskrivningar är av god kvalitet. Ett genomförande av Miljöbalksutredningens förslag om miljökonsekvensbeskrivningar innebär att motionärernas förslag om MKB med åtminstone ?internationellt vedertagen standard? kommer att förverkligas. Ett tillkännagivande till regeringen kan inte anses nödvändigt. I den mån yrkande 29 i Folkpartiets partimotion 1996/97:Jo759 inte kan anses besvarat med de upplysningar som nu lämnats bör det avslås av riksdagen. I motion 1996/97:Jo779 (kd) yrkande 2 föreslås en ändring i NRL så att det klart framgår att biologisk mångfald är ett ?särskilt angivet intresse i NRL?. I miljöbalksutredningens förslag anges som en förutsättning för att skapa en hållbar utveckling att den biologiska mångfalden bevaras. I utredningens förslag till miljöbalk finns inskrivet i portalparagrafen att bl.a. bevarandet av den biologiska mångfalden är en förutsättning för att målet att skapa förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling skall kunna uppnås. En proposition med förslag till miljöbalk avses föreläggas riksdagen i maj 1997. I mars 1997 avses till riksdagen överlämnas en proposition om biologisk mångfald. Det kan rimligen inte finnas några delade meningar om vikten av att den biologiska mångfalden vidmakthålls. Den i motionen aktualiserade frågan bör emellertid inte nu föranleda någon riksdagens åtgärd. De kommande regeringsförslagen bör avvaktas. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1996/97:Jo779 (kd) yrkande 2 om ändring i NRL i avsikt att i lagen nu införa regler om bevarande av biologisk mångfald. Ett förslag om att fastighetsbildningslagen (FBL) skall ingå bland de lagar som anknutits till NRL förs fram i motion 1996/97:Bo506 (s) yrkande 1. De lagar som finns upptagna i 1 kap. 2 § och enligt vilka bestämmelserna i 2 och 3 kap. NRL skall tillämpas kan i korthet anses ha det gemensamt att de reglerar frågor om tillstånd till ändrad användning. FBL kan inte sägas ha den karaktären. FBL är närmast att betrakta som en genomförandelag för redan fattade beslut om mark och vatten. Det finns dock situationer där markanvändningen kan styras även genom FBL. Utskottet anser emellertid inte att lagens självständiga betydelse är av den omfattningen att FBL bör anknytas till NRL. En liknande bedömning gjordes för övrigt i mitten av 1980-talet i propositionen (prop. 1985/86:3) med förslag till NRL. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1996/97:Bo506 (s) yrkande 1.
Tillåtlighetsprövningen av vissa industrianläggningar I motionerna 1996/97:Bo503 (c) och 1996/97:Bo511 (mp) yrkande 1 tas upp frågan om det s.k. kommunala vetot i NRL. Motionärerna föreslår sammanfattningsvis att vetot utan inskränkningar skall omfatta även anläggning för utbränt kärnbränsle. I yrkande 2 i den sistnämnda motionen föreslås att - om yrkande 1 avslås - riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att Miljöbalksutredningen skall få i uppdrag att lägga fram förslag om att det kommunala vetot även kommer att omfatta anläggning för utbränt kärnbränsle. Frågan om utformningen av det kommunala vetot prövades av riksdagen och bostadsutskottet våren 1990 (bet. 1989/90:BoU20) med anledning av en proposition i ämnet. Vad riksdagen då hade att ta ställning till var frågan om det kommunala vetot skulle förses med en s.k. ventil. Så skedde genom att till 4 kap. 3 § tillfogades ett andra stycke huvudsakligen av det innehåll som redovisats inledningsvis. Bostadsutskottet beslöt i enlighet med regeringens förslag. Företrädare i utskottet för Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet yrkade med något skilda motiveringar avslag på förslaget. Riksdagen följde utskottet. Utskottet behandlade hösten 1994 (bet. 1994/95:BoU3) och våren 1996 motionsyrkanden liknande dem i motionerna 1996/97:Bo503 och 1996/97: Bo511. Utskottet anförde då följande
Som framgått ovan av den inledande redogörelsen anges i 4 kap. NRL att vissa slags anläggningar i princip inte får komma till stånd om inte kommunfullmäktige tillstyrkt att tillstånd till anläggningen lämnas. Detta brukar kallas det kommunala vetot (4 kap. 3 § första stycket NRL). Vetot är emellertid inte absolut. Sålunda får regeringen i vissa fall - enligt lagrummets andra stycke - lämna tillstånd till anläggningen även om kommunen inte har tillstyrkt detta. Denna regeringens möjlighet begränsas av att vissa i lagen angivna förutsättningar skall vara för handen för att det kommunala vetot skall kunna frångås. Det skall vara frågan om en anläggning som från nationell synpunkt är synnerligen angelägen. Inskränkningen i det kommunala vetot gäller inte heller om en lämplig plats för anläggningen anvisats inom en annan kommun som antas godta en placering där eller, i annat fall, om en annan plats bedöms lämpligare. Vad nu redovisats om möjligheten att medge undantag från det kommunala vetot gäller bl.a. anläggning för mellanlagring eller slutlig förvaring av kärnämne eller kärnavfall. Även beträffande vissa övriga anläggningar kan undantag från vetot medges. Utskottet erinrade vid sin behandling av frågorna 1994 och 1996 om det arbete som pågick med att utforma en miljöbalk. I avvaktan på att dessa överväganden slutfördes fann utskottet inte anledning tillstyrka de då behandlade motionerna. Som framgått ovan kommer riksdagen att senare under riksmötet föreläggas förslag om en miljöbalk. Arbetet med detta förslag i regeringens kansli befinner sig alltså i slutskedet. Riksdagen bör inte genom en tillstyrkan till motionerna 1996/97:Bo503 (c) och 1996/97:Bo511 (mp) påverka utformningen av regeringens förslag om en miljöbalk i vad avser det kommunala vetot. En annan aspekt avseende hanteringen av kärnavfall tas upp i motion 1996/97:Bo535 (v). Motionären anser att Svensk Kärnbränslehantering (SKB) inte haft någon framgång i sitt letande efter plats för slutförvaring av kärnavfall. I motionen anförs att SKB fått ett positivt svar från någon kommun om förstudie i syfte att finna plats för slutförvaring av kärnavfall medan andra kommuner inte accepterat att förstudie görs och åter någon annan kommun lämnat frågan öppen. Motionären anför sammanfattningsvis att det är ett hot mot landets säkerhet om inte frågan om förstudier förs upp på nationell demokratisk nivå. Hemställan i motionen går ut på att riksdagen hos regeringen bör begära förslag som syftar till ett nationellt ansvar grundat på nationellt demokratiskt fattade beslut om hanteringen av kärnavfall. Regeringen tillkallade i maj 1996 en nationell samordnare på kärnavfallsområdet. I hans uppdrag ingår bl.a. att samordna och förbättra förutsättningarna för de förstudier som pågår i avsikt att finna en lämplig plats för slutförvaring av använt kärnbränsle. Hans arbete avses pågå till halvårsskiftet 1999. Före den 1 mars varje år skall han redovisa uppnådda resultat samt behov av fortsatt samordningsarbete. Det arbete som den nationelle samordnaren på kärnavfallsområdet fått och det arbetsprogram som vägleder hans arbete bör enligt utskottets mening bidra till att förbättra och samordna de förstudier som är nödvändiga när det gäller att finna lämplig plats för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall. Därmed har frågan rimligen fått den nationella förankring motionären efterlyser samtidigt som förutsättningar därmed också bör ha skapats för att ge arbetet önskvärd kvalitet. Utskottet har självfallet ingen annan uppfattning än motionären när det gäller behovet av att åtgärder vidtas för att hitta ?rätt? plats för slutförvaring. I det sammanhanget är det naturligtvis av stor vikt att förstudierna är av den beskaffenheten att de kan tjäna som underlag för kommande beslut om slutförvaring. De beslut som regeringen nyligen fattat om att tillsätta en nationell samordnare på kärnavfallsområdet och det program angående kärnkraftsavfallets behandling och slutförvaring som vägleder hans arbete får anses i allt väsentligt motsvara sådana åtgärder som motionären efterfrågar. Ett bifall till motionen kan därmed inte anses erforderligt. Utskottet vill slutligen erinra om att samordnaren före den 1 mars varje år till regeringen skall redovisa resultatet av sitt arbete. Det finns grundad anledning förutsätta att regeringen då meddelar de förändringar i samordningsarbetet som kan anses motiverade. Motion 1996/97:Bo535 (v) avstyrks med hänvisning till det anförda. Frågan om den s.k. Polen-länken tas upp i motion 1996/97:N427 (mp) yrkande 2. Polen-länken är ett polskt-svenskt projekt om en likströmslänk i form av en undervattenskabel mellan Sverige och Polen. Projektet har tämligen ingående beskrivits i näringsutskottets betänkande 1996/97:NU2 till vilket hänvisas. Frågan i vad den aktualiserats i det motionsyrkande som nu behandlas gäller ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör pröva ärendet enligt 4 kap. 2 § NRL. Som framgått ovan kan regeringen pröva anläggningar som kan antas få betydande omfattning eller bli av ingripande beskaffenhet även om anläggningarna inte omfattas av krav på tillstånd enligt kapitlets 1 §. Boverket har i en skrivelse till regeringen i augusti 1996 anfört att likströmskabeln borde prövas enligt 4 kap. 2 § NRL. Verkets skrivelse har remissbehandlats. Regeringen avser att senare under våren 1997 fatta beslut om den skall förbehålla sig rätten att pröva ärendet. Frågan bör självfallet prövas i den ordning lagstiftningen anger. Riksdagen bör inte och skall inte heller genom ett tillkännagivande enligt motionärernas förslag ge beredningsprocessen en viss inriktning. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1996/97:N427 (mp) yrkande 2 om ett tillkännagivande om regeringsprövning av Polen-länken enligt 4 kap. 2 § NRL.
Vattenfrågornas behandling i NRL I motionerna 1996/97:Bo504 (kd) yrkande 1 och 1996/97:L708 (c) yrkande 1 föreslås ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om kartläggning av Sveriges behov av vatten och om upprättande av en vattenförsörjningsplan. Motionärerna anser bl.a. att frågor om vattenförsörjningen ofta inte beaktades i den första generationens översiktsplaner enligt PBL. Utskottet delar motionärernas uppfattning när det gäller nödvändigheten av planering och kartläggning av våra vattenresurser och vårt behov av vatten. Åtgärder inom ramen för PBL har vidtagits; bl.a. kan sedan början av 1990-talet bygglov i vissa fall krävas för anläggande eller väsentlig förändring av brunnar. I PBL ställs också krav på att kommunerna skall planera för långsiktig hushållning med vatten. I NRL (2 kap. 8 § ) anges att mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga bl.a. för vattenförsörjning så långt möjligt skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningar för sådan försörjning. Även om beslut sålunda fattats i avsikt att trygga vår vattenförsörjning finns anledning att ytterligare överväga åtgärder för att få till stånd en bättre kunskap om vattenresurserna. Som framgått av redovisningen ovan kommer Miljöbalksutredningen i sitt fortsatta arbete att - bl.a. mot bakgrund av Grundvattenutredningens betänkande - också överväga vilka ytterligare insatser som behövs för att få till stånd en bättre planering m.m. av våra vattenresurser. Vad nu anförts innebär att syftet med förslagen i motionerna 1996/97:Bo504 (kd) yrkande 1 och i 1996/97:L708 (c) yrkande 1 får anses i allt väsentligt tillgodosett utan någon riksdagens begäran till regeringen. I motion 1996/97:Jo778 (mp) yrkande 5 föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att Grundvattenutredningens förslag skall genomföras. Ett bland flera förslag som lades fram av utredningen går ut på att ändringar skall göras i PBL, NRL och vattenlagen i avsikt att nå en förbättrad hushållning med grundvatten och ge dessa frågor ökad uppmärksamhet i den fysiska planeringen. Grundvattenutredningens betänkanden har överlämnats till Miljöbalksutredningen. De kommer sålunda att övervägas i det fortsatta arbetet inom denna utredning. Resultatet av detta arbete bör avvaktas. Motion 1996/97:Jo778 (mp) yrkande 5 om ett genomförande av förslagen i Grundvattenutredningens betänkanden bör därför avslås av riksdagen. Yrkande 2 i motion 1996/97:Bo504 (kd) bör inte vinna riksdagens bifall. Förslaget i denna motion är att riksdagen skall göra ett tillkännagivande till regeringen om att viktiga vattenresurser säkerställs genom att områden som är av riksintresse ges ställning som sådana i NRL. Som framgått ovan har vattenförsörjningen ett skydd enligt NRL (2 kap. 8 §). Ett enigt utskott avstyrkte för cirka ett år sedan ett motsvarande yrkande bl.a. med motiveringen att länsstyrelserna och kommunerna har ett ansvar att bevaka vattenfrågornas behandling i den fysiska planeringen. Utskottet vill nu tillägga att en översyn av utformningen av skyddet pågår inom Miljöbalksutredningen. Det kan förutsättas att detta arbete kommer att ge ytterligare underlag för bedömning av den genom motionen aktualiserade frågan. Motionsyrkandet om vattenfrågornas ställning i NRL avstyrks alltså.
Utbyggnad av vattenkraft? Som utskottet tidigare konstaterat och som framgår ovan har regeringen och riksdagen under de senaste drygt 25 åren ägnat stor uppmärksamhet åt frågor som rör vattenkraftens roll i energibalansen och i samband härmed också frågor om bevarande eller exploatering av vattenområden och älvsträckor. För att återknyta till och ytterligt komprimerat sammanfatta vissa viktiga och övergripande beslut som fattats sedan 1970-talet kan inledningsvis erinras om att riksdagen 1972 hade att behandla en proposition (prop. 1972:111, CU 1972:35) om regional utveckling och om hushållning med mark och vatten. Övervägandena i propositionen omfattade bl.a. riktlinjer knutna till geografiska områden, främst kusterna, fjällen och älvdalarna. Riktlinjerna borde bli långsiktigt bestämmande för naturresurshushållningen. Väsentliga avsteg från dem borde inte kunna göras utan riksdagens hörande. Riksdagen anslöt sig beträffande vissa vattenkraftsfrågor till regeringens allmänna utgångspunkt att huvudälvar och källflöden som vid tiden för riksdagsbehandlingen var opåverkade av vattenkraftsutbyggnaden skulle bevaras opåverkade. Efter 1972 vidtog ett utredningsarbete i avsikt att precisera de vattenområden och älvsträckor som borde undantas från utbyggnad för kraftändamål. Riksdagen beslöt 1977 (CU 1977/78:9) godkänna ett regeringsförslag om riktlinjer i den fysiska riksplaneringen (= FRP) för vattendrag i norra Svealand och Norrland. De vattenområden och älvsträckor som preciserades som undantagna från vattenkraftsutbyggnad kom sedermera att omfattas av skydd enligt 3 kap. 6 § NRL när den lagen kom till år 1987. Det bör erinras om att under 1980- och 1990-talen flera tillägg gjordes till FRP- riktlinjerna och sedermera till NRL. Därigenom har ytterligare undantag gjorts för utbyggnad för kraftändamål. Trots riksdagens under 1970-talet fattade beslut om vilka vattenområden och älvsträckor som skulle undantas från utbyggnad ansågs det i början av 1980- talet motiverat att i en plan för utbyggnad av vattenkraft närmare ange dels vattenkraftens tillskott till energibalansen, dels vilka projekt som skulle kunna prövas enligt vattenlagen (prop. 1983/84:160). Planen avsåg vattenkraftsutbyggnad under perioden 1984-1993. Utskottet övergår nu till att behandla motioner om vissa vattenkraftsfrågor. Ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om att epoken av utbyggnad av vattenkraft är avslutad förordas i Folkpartiets partimotion 1996/97:Jo759 yrkande 16. Motsvarande yrkande har utskottet och riksdagen behandlat många gånger och senast för cirka ett år sedan (bet. 1995/96:BoU8). Utskottet konstaterade då att produktionsnivån från vattenkraften i vattenkraftsplanen beräknas till ca 66 TWh och att någon utbyggnad därutöver inte var aktuell. Utskottet anförde vidare att anledning också fanns att avvakta propositionen om den framtida energipolitiken. Motionsyrkandet avstyrktes. Det kan erinras om att propositionen om energisystemets omställning avses behandlas av riksdagen senare under innevarande riksmöte. Utskottets ställningstagande står fast. Med det anförda avstyrker utskottet Folkpartiets partimotion 1996/97:Jo759 yrkande 16 om ett tillkännagivande till regeringen om vattenkraftens roll i energibalansen. I de båda mp-motionerna 1996/97:Bo501 yrkande 2 och 1996/97:Jo797 yrkande 10 diskuteras hur skyddet mot exploatering av älvar och vattenområden skall utformas. Motivet för det förstnämnda motionsyrkandet är att ett genomförande av Vattendragsutredningens (VDU) förslag anses utgöra ett hot mot bevarande av älvar och vattenområden. Motivet för det andra motionsyrkandet är att ?NRL- skyddet? för bevarande av älvar och vattenområden skall avse hela älvekosystemet och inte bara själva älven. I VDU:s slutbetänkande Omtankar om vattendrag (SOU 1996:155) förs fram förslag om att vattendrag som på nationell nivå speglar ett representativt urval av den biologiska mångfalden skall skyddas. Skyddet skall gälla inte bara en exploateringstyp - vattenkraftsutbyggnad - utan i stället utgå från de skyddsvärden som bör bevaras. Restriktioner bör finnas mot alla de ingrepp som kan skada skyddsvärdena. Enligt den i januari 1997 till riksdagen överlämnade propositionsförteckningen avser regeringen att i maj 1997 avlämna en proposition till riksdagen om skydd av ytterligare vattendrag. Det finns grundad anledning anta att sådana i de nu behandlade motionerna - för övrigt delvis motstridande - förslag kommer att behandlas i propositionen. Tillräckliga skäl saknas enligt utskottets mening att nu göra de i motionerna 1996/97:Bo501 (mp) yrkande 2 och 1996/97:Jo797 (mp) yrkande 10 föreslagna tillkännagivandena om principerna för skydd av älvar och vattenområden. I tre motioner tas upp frågor om skydd mot vattenkraftsutbyggnad. Det gäller motionerna - 1996/97:Bo501 (mp) yrkande 1 om Långforsen i Långan i Indalsälven, - 1996/97:Bo512 (s) om Gideälven uppströms Björna, - 1996/97:Bo525 (v) om Sölvbacka strömmar i Ljungan. I samtliga motioner förs fram förslag om att älvsträckorna inte skall exploateras för vattenkraftsutbyggnad. Utskottet behandlar först motion 1996/97:Bo501 (mp) yrkande 1 om Långforsen i Långan i Indalsälven. Jämtkraft AB har ansökt om tillstånd till utbyggnad av Långforsens kraftverk. Enligt 3 kap. 6 § NRL får vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning inte utföras i älvsträckan Långan nedströms Landösjön (nedre Långan). Det nu ansökta vattenföretaget omfattas av skydd mot vatenkraftsutbyggnad enligt lagrummets andra stycke. Liksom beträffande alla ?NRL-skyddade? vattenområden och älvsträckor gäller dock inte förbud mot utbyggnad som förorsakar endast obetydlig miljöpåverkan (3 kap. 6 § tredje stycket NRL). Vattendomstolen har funnit vattenföretaget tillåtligt enligt vattenlagen (VL) och NRL. Regeringen har förbehållit sig rätten att pröva tillåtligheten av det ansökta vattenföretaget. Regeringen har ännu inte beslutat i ärendet. Ärendet är alltså under beredning i regeringens kansli. Riksdagen som lagstiftare har beslutat om ordningen för hur beslut i ärenden som det nu aktuella skall beredas och vilka kriterier som skall vägas in i bedömningen av enskilda ärenden. Ärendet kan inte komma under riksdagens prövning på det sätt motionärerna förordar. Motion 1996/97:Bo501 (mp) yrkande 1 om prövningen av utbyggnaden av Långforsens kraftverk avstyrks. Gideälven tas upp i motion 1996/97:Bo512. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande till regeringen om att Gideälven uppströms Björna bör tas in i 3 kap. 6 § NRL och därigenom undantas från vattenkraftsutbyggnad. Utskottet och riksdagen har flera gånger under 1990-talet behandlat frågan om NRL-skydd för den nu aktuella sträckan i Gideälven. Vid behandlingen åren 1994 och 1995 (1994/95:BoU3 och 1995/96:BoU8) anförde utskottet att resultatet av pågående utredningsarbete borde avvaktas. Utskottet åsyftade i första hand VDU:s arbete. Detta arbete är nu avslutat. En proposition om skydd av ytterligare vattendrag avses överlämnas till riksdagen i maj 1997. Det finns grundad anledning förutsätta att i det pågående beredningsarbetet vägs in de synpunkter som bl.a. lokala opinioner framfört i ärendet. Utskottet finner inte anledning ändra uppfattning. Frågan om Gideälven uppströms Björna avstyrks således. I motion 1996/97:Bo525 (v) föreslås riksdagen besluta att Sölvbacka strömmar i Ljungan skall skyddas genom att älvsträckan tas in i 3 kap. 6 § NRL. Ovan har lämnats vissa uppgifter om älvsträckan och om riksdagens behandling av frågan om utbyggnad av den. Vad där redovisats kan sammanfattas på följande sätt. År 1979 beslöt dåvarande regeringen att lämna tillstånd till byggande och bibehållande av Sölvbacka kraftstation samt att till förmån för kraftverket leda vatten från Ljungan och utöva korttidsreglering av Ljungan. Efter beslut i riksdagen senare samma år upptog regeringen förhandlingar med den dåvarande ägaren till fallrättigheterna - Trångfors AB - i avsikt att få till stånd en uppgörelse som innebar att bolaget avstod från att utnyttja det av regeringen meddelande tillståndet att bygga ut strömmarna. Regeringens förhandlingar ledde inte till det av riksdagen eftersträvade resultatet. Riksdagen uttalade därför år 1980 (bet. CU 1980/81:3) på förslag av dåvarande civilutskottet att förhandlingarna med Trångfors AB skulle fullföljas med sikte på att nå en överenskommelse som innebar att Sölvbackaströmmarna inte byggs ut. Regeringen återkom året efter med en proposition (prop. 1980/81:195, CU42) om avveckling av Sölvbackaprojektet. Propositionen bifölls av riksdagen. I svar på fråga i riksdagen i juni 1996 om Sölvbacka strömmar anförde miljöministern bl.a. att en fråga om överlåtelse från staten till Bergs kommun, mot bakgrund av tidigare riksdagsbeslut, endast kunde bli aktuellt om riksdagen lämnade ett sådant uppdrag till regeringen. Frågan var föranledd av en begäran från kommunen till Finansdepartementet om förvärv av fallrättigheterna. Regeringen har ännu inte beslutat i ärendet. Med hänvisning till det anförda finner utskottet inte anledning ändra tidigare riksdagsbeslut om att Sölvbackaströmmarna inte bör byggas ut. Ett vidhållande av denna uppfattning innebär i praktiken att intet väsentligt skulle stå att vinna på ett genomförande av förslaget i motion 1996/97:Bo525 (v). Motionen avstyrks med hänvisning till det anförda.
Vindkraften som riksintresse I motion 1996/97:Bo418 (c) förordas en reviderad miljölagstiftning för att underlätta vindkraftens utbyggnad (yrkande 1) och att vindkraften klassas som riksintresse (yrkande 2). Vad beträffar det sistnämnda yrkandet vill utskottet erinra om att markområden av riksintresse för energiproduktion regleras i NRL (2 kap. 8 §). Vindkraft ingår i den samlade beteckningen energiproduktion. Utskottet vill också erinra om att NUTEK i december 1996 i dokumentet Riksintresse för vindkraft redovisat en länsvis förteckning av områden lämpliga för vindkraft. I dokumentet anges de förutsättningar som ett för vindkraft riksintressant område bör uppfylla. Vidare anförs att NUTEK givit SMHI i uppdrag att genomföra en vindkraftskartering för södra Sverige. Den kommer att vara klar sommaren 1997. Som framgår av det nu redovisade kan vindkraften i praktiken redan i dag anges som riksintresse. Redan på denna grund avstyrks förslaget i motion 1996/97:Bo418 (c) yrkande 2 om ett riksdagens tillkännagivande till regeringen. Utskottet anser det arbete värdefullt som initierats av NUTEK och som avses konkretiseras i den kommunala planeringen efter samarbete mellan aktuella kommuner och länsstyrelser enligt den ordning planlagstiftningen anvisar. . Detta arbete bör ge ett positivt bidrag till övervägandena med att - utöver befintliga områden - peka ut fler för vindkraftsproduktion lämpliga områden. I Plan- och byggutredningens slutbetänkande Översyn av PBL och va-lagen (1996:168) behandlas frågan om vindkraften i den kommunala planeringen. Betänkandet remisbehandlas för närvarande. Utskottet förutsätter att riksdagen, när pågående beredning av i betänkandet aktualiserade frågor avslutats, kommer att lämna riksdagen ett förslag till de ändringar i PBL som regeringen anser motiverade. Resultatet av beredningsarbetet bör avvaktas. Motion 1996/97:Bo418 (c) yrkande 1 om en revision av miljölagstiftningen för att underlätta vindkraftens utbyggnad avstyrks. Frågan får också anses ha anknytning till arbetet med att skapa en miljöbalk.
Nationalstadsparker Riksdagen beslöt hösten 1994 om en ändring i NRL - i 3 kap. infogades en ny 7 § - som gick ut på att områden i tätorter och tätortsregioner där parklandskap, naturmiljöer och bebyggelsemiljöer flätas samman till unika historiska landskap skall kunna ges ställning som nationalstadsparker. Vid samma tillfälle inrättades landets första nationalstadspark i området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården i Solna och Stockholms kommuner. Hösten 1996 gav regeringen Länsstyrelsen i Stockholms län samt Solna och Stockholms kommuner ett gemensamt uppdrag att redovisa ett fördjupat underlag för skydd för en del av nationalstadsparken som ligger kring södra Brunnsviken. Uppdraget avses redovisas senast vid årsskiftet 1997/98. Utredningen om nationalstadsparker som tillsattes av regeringen i maj 1995 avgav i mars 1996 betänkandet Nationalstadsparker (SOU 1996:38). Enligt utredningen har sju av landets större städer sådana stora och i huvudsak oexploaterade centrala markområden att de skulle kunna motivera förstärkt skydd enligt 3 kap. 7 § NRL. Dessa områden är i - Göteborg området Slottsskogen-Botaniska trädgården-Änggården, - Malmö Pildammsstråket, - Uppsala området Uppsalaåsen-Fyrisån, - Norrköping området kring Motala ström. - Örebro stråket längs Svartån, - Helsingborg Landborgspromenaden, - Trollhättan Älvrummet. Med hänsyn till att nationalstadsparken som begrepp och skyddsinstrument är nytt anser utredningen det motiverat att välja ett restriktivt synsätt. Detta har lett till att den vid sitt slutliga ställningstagande valt att föreslå två nationalstadsparker nämligen området Uppsalaåsen-Fyrisån i Uppsala och Älvrummet i Trollhättan. Regeringen meddelade i november 1996 att två nya nationalstadsparker borde inrättas en i Uppsala och en i Trollhättan. De båda kommunerna har fått regeringens uppdrag att ta fram det underlag som behövs för att bilda parkerna. I tre motioner förs fram förslag som går ut på att stärkt skydd krävs för vår enda nationalstadspark samt att regeringen för riksdagen bör redovisa hur skyddet för parken skall fullföljas. Förslag med denna innebörd finns i Centerpartiets partimotion 1996/97:Jo727 yrkande 30 samt i motionerna 1996/97:Jo779 (kd) yrkande 6 och 1996/97:A434 (v) yrkande 1. I Centerns partimotion föreslås - yrkande 29 - ett tillkännagivande av innebörd att regeringen bör underställa riksdagen förslag om nya nationalstadsparker. I motion 1996/97:Bo532 (c) föreslås att området Slottsskogen-Botaniska trädgården-Änggårdsområdet i Göteborg inrättas som nationalstadspark. Ett motsvarande yrkande avseende Landborgspromenaden i Helsingborg förs fram i motion 1996/97:Bo517 (m). Utskotten behandlar först Centerpartiets partimotion 1996/97:Jo727 yrkande 29 i vilken föreslås att nya nationalstadsparker bör inrättas. Som framgår ovan har regeringen vidtagit åtgärder för att två nya nationalstadsparker skall kunna inrättas - en i Uppsala (Uppsalaåsen-Fyrisån) och en i Trollhättan (Älvrummet). Regeringens uppfattning är en anslutning till nationalstadsparksutredningens. Med den uppbyggnad lagstiftningen om nationalstadsparker har tillkommer det riksdagen att besluta om inrättande om sådana. Det kan alltså förväntas att regeringen kommer att förelägga riksdagen en proposition i ärendet när det pågående förberedelsearbetet avslutades. Ett förverkligande av vad nu antagits innebär att yrkande 29 i Centerpartiets partimotion 1996/97:Jo727 kommer att tillgodoses utan något riksdagens tillkännagivande. Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet om inrättande av ytterligare nationalstadsparker. Även om det kan synas angeläget att inrätta flera nationalstadsparker än de som nu planeras har utskottet förståelse för nationalstadsparksutredningens uppfattning om att det med hänsyn till att nationalstadsparker som begrepp och skyddsinstrument är nytt kan finnas anledning att vara restriktiv med att inrätta nya nationalstadsparker. Riksdagen bör inte nu ge sin anslutning till förslaget i motion 1996/97:Bo517 (m) om att inrätta nationalstadspark i Helsingborg. Utskottet gör samma bedömning beträffande motion 1996/97:Bo532 (c) om inrättande av nationalstadspark i Göteborg. Utskottet delar uppfattningen i Centerpartiets partimotion 1996/97:Jo727 samt i motionerna 1996/97:A434 (v) och i 1996/97:Jo779 (kd) om att skyddet för den existerande nationalstadsparken bör stärkas. Det bör vidtas ytterligare åtgärder i den riktning som motionärerna förordar. Som framgått ovan har regeringen uppdragit åt Länsstyrelsen i Stockholms län samt Solna och Stockholms kommuner att redovisa ett fördjupat underlag för skyddet av den del av nationalstadsparken som omfattar natur- och kulturlandskapet kring södra Brunnsviken. Utskottet, som finner det arbetet i hög grad angeläget och väl motiverat, utgår från att regeringen antingen i samband med den ovan förutsatta propositionen om inrättande av nya nationalstadsparker eller i annat lämpligt sammanhang för riksdagen redovisar resultatet av det nu pågående arbetet. Syftet med förslagen i Centerpartiets partimotion 1996/97:Jo727 yrkande 30 och i motionerna 1996/97:A434 (v) yrkande 1 och 1996/97:Jo779 (kd) yrkande 6 om stärkt skydd för nationalstadsparken får vid en sådan uppfattning anses i inte ringa grad tillgodosett utan något riksdagens tillkännagivande till regeringen. Motionerna avstyrks alltså.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande ansvarsfördelningen avseende vissa ärenden enligt NRL att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo513, 2. beträffande miljökonsekvensbeskrivningar att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo759 yrkande 29, res. 1 (c, fp, kd) res. 2 (mp) 3. beträffande biologisk mångfald att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo779 yrkande 2, res. 3 (kd) 4. beträffande fastighetsbildningslagen att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo506 yrkande 1, 5. beträffande det kommunala vetot att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Bo503 och 1996/97:Bo511, res. 4 (c, v, mp) 6. beträffande program angående kärnavfallets behandling att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo535, 7. beträffande regeringsprövning av Polenlänken att riksdagen avslår motion 1996/97:N427 yrkande 2, res. 5 (v, mp) 8. beträffande planering m.m. av våra vattenresurser att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Bo504 yrkande 1 och 1996/97:L708 yrkande 1, res. 6 (c, fp, v, mp, kd) 9. beträffande förslagen i Grundvattenutredningens betänkanden att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo778 yrkande 5, res. 7 (v, mp) 10. beträffande vattenfrågornas ställning i NRL att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo504 yrkande 2, 11. beträffande vattenkraftens roll i energibalansen att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo759 yrkande 16, res. 8 (fp, v, mp, kd) 12. beträffande principerna för skydd av älvar och vattenområden att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Bo501 yrkande 2 och 1996/97:Jo797 yrkande 10, res. 9 (fp, v, mp, kd) 13. beträffande utbyggnad av Långforsens kraftverk att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo501 yrkande 1, 14. beträffande Gideälven uppströms Björna att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo512, res. 10 (c, fp, v, mp, kd) 15. beträffande Sölvbackaströmmarna att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo525, res. 11 (c, fp, v, mp, kd) 16. beträffande vindkraften som riksintresse att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo418 yrkande 2, res. 12 (c, mp) 17. beträffande revision av miljölagstiftningen för att underlätta vindkraftens utbyggnad att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo418 yrkande 1, res. 13 (c) 18. beträffande ytterligare nationalstadsparker att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo727 yrkande 29, res. 14 (c, mp) 19. beträffande nationalstadspark i Helsingborg att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo517, 20. beträffande nationalstadspark i Göteborg att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo532, res. 15 (c, fp) 21. beträffande stärkt skydd för nationalstadsparken att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A434 yrkande 1, 1996/97: Jo727 yrkande 30 och 1996/97:Jo779 yrkande 6. res. 16 (c, fp, v, mp, kd) Stockholm den 13 februari 1997 På bostadsutskottets vägnar
Lennart Nilsson
I beslutet har deltagit: Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin (s), Sten Andersson (m), Rigmor Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf Björklund (kd), Juan Fonseca (s) och Jan-Olof Franzén (m).
Reservationer
1. Miljökonsekvensbeskrivningar (mom. 2) Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp) och Ulf Björklund (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?Ett genomförande? och slutar med ?av riksdagen? bort ha följande lydelse: Även om i lagstiftningen under de senaste åren åtgärder vidtagits i syfte att skärpa kraven på miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) finns anledning för riksdagen att nu uppmärksamma frågan. Skälen härtill är främst två. För det första pågår i regeringens kansli ett arbete som längre fram i vår avses resultera i en proposition med förslag till miljöbalk. Att detta förslag måste innehålla krav på MKB är självklart. Givet är också att dessa skall göras inte bara i den ordning den nationella lagstiftningen anger utan också genomförs i enlighet med internationella konventioner och EG-direktiv som kan visa sig relevanta i sammanhanget. Det andra skälet att nu aktualisera frågan om MKB är den kritik mot dessa som framkommit vid Riksrevisionsverkets granskning av vissa ärenden avseende vägbyggande och vattenkraftsutbyggnad. I avsikt att försäkra sig om att MKB framöver har den kvalitet som rimligen kan påfordras bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad i Folkpartiets partimotion 1995/95:Jo759 yrkande 29 föreslagits i frågan. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande miljökonsekvensbeskrivningar att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo759 yrkande 29 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Miljökonsekvensbeskrivningar (mom. 2) Per Lager (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?Ett genomförande? och slutar med ?av riksdagen? bort ha följande lydelse: Ett genomförande av Miljöbalksutredningens förslag om miljökonse- kvensanalyser innebär att motionärernas förslag om MKB med åtminstone ?internationellt vedertagen standard? kommer att förverkligas. Ett tillkännagivande i denna del kan inte anses nödvändigt. Däremot instämmer utskottet i den kritik som förs fram i motionen i vad gäller bristande kvalitet i miljökonsekvensutredningar som påvisas i bl.a. Riksrevisionsverkets granskning av vissa ärenden avseende vägbyggande och vattenkraftutbyggnad. Enligt utskottets mening skulle en väsentligt bättre kvalitet kunna uppnås om MKB gjordes av en oberoende instans med stor integritet och om det vore möjligt att överklaga framlagda MKB i miljödomstol. Ett överklagande skulle kunna leda till att miljökonsekvensbeskrivningen måste göras om och att alternativa miljökonsekvensbeskrivningar kan prövas. Utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad nu anförts om att miljökonsekvensbeskrivningar bör utföras av oberoende instans och kunna överklagas. Regeringen bör förelägga riksdagen förslag med denna innebörd. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande miljökonsekvensbeskrivningar att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo759 yrkande 29 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Biologisk mångfald (mom. 3) Ulf Björklund (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?Det kan? och slutar med ?biologisk mångfald? bort ha följande lydelse: Liksom beträffande flera frågor som behandlas i detta betänkande ligger även den genom motion 1996/97:Jo779 (kd) aktualiserade frågan om biologisk mångfald rätt i tiden; detta bl.a. med tanke på de aviserade propositionerna om biologisk mångfald och med förslag till miljöbalk. Dessa båda propositioner avses överlämnas till riksdagen senare i vår. Att frågan bör behandlas i dessa sammanhang torde stå utom allt tvivel. Bevarande av våra naturresurser och ett hållbart utnyttjande av dem utgör självklart allmänna intressen. Även om utskottet inte mött invändningar mot ett sådant resonemang finns anledning för riksdagen att genom ett tillkännagivande till regeringen i frågan försäkra sig om att den biologiska mångfalden kommer att genomsyra vår miljölagstiftning. Med det anförda tillstyrker utskottet yrkande 2 i motion 1996/97:Jo779 (kd). dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande biologisk mångfald att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo779 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Det kommunala vetot (mom. 5) Rigmor Ahlstedt (c), Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Utskottet behandlade? och slutar med ?kommunala vetot? bort ha följande lydelse: Senast år 1996 (bet. 1995/96:BoU8) behandlade utskottet motioner i vilka i likhet med de nu aktuella, föreslogs att det kommunala vetot gavs en sådan utformning att det ovillkorligen omfattade också anläggningar för slutförvaring av utbränt kärnbränsle. I en reservation av utskottets företrädare för Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet anfördes då följande: När riksdagen våren 1990 (bet. 1989/90:BoU20) behandlade frågan om att undantag från det kommunala vetot under vissa förutsättningar skulle kunna göras bl.a. när det gäller anläggningar för slutförvaring av kärnavfall anfördes i reservationer (c, vpk, mp) att den kommunala självbestämmanderätten över markfrågorna inte borde ändras och att en inskränkning i vetorätten innebar att en grundläggande del av den kommunala självstyrelsen rycktes undan.
Vad gällde frågan om säkra förvaringsmetoder för slutförvaring av kärnavfall anfördes bl.a. att beslut om inskränkningar i vetot för denna typ av anläggningar borde fattas först sedan tillräcklig kunskap vunnits om hur en sådan förvaring inom landet kunde ske. Reservanterna ansåg att frågan om inskränkning var för tidigt väckt och att beslut borde fattas först efter en öppen och demokratisk prövning. Utgångspunkten var dock att landets kärnavfall skall tas om hand i Sverige. Utskottet delar den inställning som kom till uttryck i de nu åsyftade reservationerna. Lagstiftningen om det kommunala vetot med sin ?ventil? kan inte anses ha en lämplig utformning. I det pågående arbetet med att utforma en miljöbalk bör finnas ett veto med den utformning det hade vid NRL:s tillkomst 1987 dvs. utan någon ?ventil?. Vad nu förordats ligger i linje med vad i motionerna 1996/97:Bo503 (c) och 1996/97:Bo511 (mp) föreslagits. Riksdagen bör med anledning av motionerna som sin mening ge regeringen till känna vad nu anförts om utformningen av det kommunala vetot i miljöbalken. dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande det kommunala vetot att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Bo503 och 1996/97:Bo511 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Regeringsprövning av Polenlänken (mom. 7) Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ?Frågan bör? och slutar med ?4 kap. 2 § NRL? bort ha följande lydelse: Utskottet finner det väsentligt att beredningen av frågan om den s.k. Polen- länken blir så allsidig och fullständig som möjlig. En sammanfattning av alla de aspekter som kan ha relevans i sammanhanget bör naturligen göras av regeringen som ju har att väga in alla de olika aspekterna i ärendet. Som lagstiftningen är uppbyggd har regeringen ingen ovillkorlig anledning att handlägga ärendet. Riksdagen bör, som föreslås i motion 1996/97:N427 (mp) yrkande 2, som sin mening ge regeringen till känna att frågan enligt 4 kap. 2 § NRL bör prövas av regeringen. dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande regeringsprövning av Polenlänken att riksdagen med anledning av motion 1996/97:N427 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Planering m.m. av våra vattenresurser (mom. 8) Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v), Per Lager (mp) och Ulf Björklund (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ?Även om? och slutar med ?till regeringen? bort ha följande lydelse: Som anförts i motionerna 1996/97:L708 (c) och 1996/97:Bo504 (kd) finns anledning att öka medvetenheten om vikten av hushållning med våra vattenresurser. Denna i den fysiska planeringen tämligen eftersatta fråga måste ges en helt annan prioritet än den tidigare haft. Det gäller bl.a. att säkerställa sambandet mellan vattenplanering och den fysiska planeringen. I dag är det inte ovanligt att stora sand- och grusområden tagits i anspråk för ändamål som utesluter att de används som en resurs för vattenförsörjningen. Det finns goda skäl att ta ett helhetsgrepp på frågan för att bl.a. skapa bättre beslutsunderlag för en uthållig försörjning med vatten. Det finns enligt utskottets mening anledning att stödja motionärernas förslag. Regeringen bör i det pågående arbetet med propositionen med förslag till miljöbalk och/eller i arbetet med en proposition med anledning av Plan- och bygglagutredningens slutbetänkande återkomma till riksdagen med förslag som tillgodoser vad i motionerna föreslagits. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande planering m.m. av våra vattenresurser att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Bo504 yrkande 1 och 1996/97:L708 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Förslagen i Grundvattenutredningens betänkanden (mom. 9) Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ?Grundvattenutredningens betänkanden? och slutar med ?av riksdagen? bort ha följande lydelse: I svar på fråga i riksdagen den 4 februari 1997 anförde miljöministern att det finns ett bristande skydd för våra grundvattentillgångar; låt vara att detta skydd enligt hennes uppfattning till största delen inte beror på avsaknaden av legala möjligheter utan på att dessa möjligheter inte utnyttjats fullt ut. Miljöministern redovisade de åtgärder som pågår bl.a. i regeringens kansli för att förbättra grundvattenskyddet. Trots att frågan bereds i regeringens kansli finns - med anledning av dess vikt - skäl för riksdagen att genom en anslutning till motion 1996/97:Jo778 (mp) stryka under vikten av att förslag i frågan skyndsamt underställs riksdagen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande förslagen i Grundvattenutredningens betänkanden att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo778 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Vattenkraftens roll i energibalansen (mom. 11) Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v), Per Lager (mp) och Ulf Björklund (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ?Motsvarande yrkande? och på s. 16 slutar med ?i energibalansen? bort ha följande lydelse: Som framgår av Folkpartiets partimotion 1996/97:Jo759 finns anledning för riksdagen att genom ett tillkännagivande till regeringen uttrycka som sin uppfattning att vattenkraftutbyggnadsepoken är avslutad. Ett konstaterande närmast av denna innebörd gjordes också av energikommissionen då den redovisade att tillskottet till vår energibalans från vattenkraften blir litet om riksdagen inte ändrar vattenkraftspolitiken. Kommissionen förordade heller ingen sådan förändring. Av den sammanfattande redovisning som lämnats ovan om de riksdagsbeslut som under de senaste 25 åren fattats i avsikt att skydda vattenområden och älvsträckor mot vattenkraftsutbyggnad framgår att riksdagen varit mycket klar i sina ställningstaganden om att ett ytterst litet tillskott finns att hämta från vattenkraften till vår energibalans. Det finns anledning för riksdagen att åter stryka under denna uppfattning. Med tanke på att riksdagen om cirka en månad kommer att föreläggas en proposition om omställning av energisystemet är tillfället att nu göra det av motionärerna föreslagna tillkännagivandet mycket väl valt. Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen med anledning av partimotionen (fp) som sin mening ger regeringen till känna att epoken av utbyggnad av vattenkraften är avslutad i våra orörda vattenområden och älvar. dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffande vattenkraftens roll i energibalansen att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo759 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Principerna för skydd av älvar och vattenområden (mom. 12) Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v), Per Lager (mp) och Ulf Björklund (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ?Det finns? och slutar med ?och vattenområden? bort ha följande lydelse: Utskottet delar de farhågor som förs fram i mp-motionen 1996/97:Bo501 om att ett genomförande av VDU:s förslag påtagligt kan försvaga möjligheten att freda våra outbyggda vattendrag från exploatering. Motionärerna anser att ett genomförande av utredningens förslag inte sällan skulle innebära att de flesta älvsträckorna får ett sämre skydd än i dag. Enligt motionärerna kommer i dag enligt 3 kap. 6 § NRL skyddade älvar att kunna byggas ut för kraftproduktion om VDU:s förslag förverkligas. Dessutom kan tyvärr befaras att det ekonomiska vinstintresset då kommer att väga tyngre på bekostnad av många gånger oersättliga naturvärden. En annan aspekt som är väl värd att beakta i sammanhanget tas upp i mp- motionen 1996/97:Jo797. I den motionen hävdas att älvskyddet enligt NRL är trubbigt därför att det till övervägande del är inriktat på att skydda själva älven men lämnar väsentliga natur- och kulturvärden i älvens ?närområde? oskyddade. Skyddet måste ta sin utgångspunkt i en samlad syn på hela älvekosystemet och omfatta även en i anslutning till älven väl tilltagen skyddszon. Denna bör omfatta lämplig del av avrinningsområdet samt älvstränderna. Som framgått av utskottets redovisning ovan avser regeringen att i maj i år överlämna en proposition till riksdagen med förslag till skydd av ytterligare vattendrag. Vad i de båda nu behandlade mp-motionerna förordats om utformningen m.m. av älvskyddet bör vägleda detta arbete. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande principerna för skydd av älvar och vattenområden att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Bo501 yrkande 2 och 1996/97:Jo797 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Gideälven uppströms Björna (mom. 14) Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v), Per Lager (mp) och Ulf Björklund (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ?Utskottet och? och slutar med ?avstyrks således? bort ha följande lydelse: Som framgår av betänkandet har utskottet flera gånger under 1990-talet behandlat frågan om NRL-skydd för Gideälven uppströms Björna. Det kan erinras om att fem partier i bostadsutskottet (c, fp, v, mp, kd) i en reservation (bet. 1995/96:BoU8) för cirka ett år sedan stödde motioner som gick ut på att älvsträckan borde undantas från utbyggnad. Vad i denna reservation anfördes som motiv för att ?NRL-skydda? älvsträckan har under det år som gått snarare vunnit i styrka. Som anförs i den nu aktuella s-motionen 1996/97:Bo512 har ärendet avseende ansökan om utbyggnad av älvsträckan avskrivits av vattendomstolen. Detta gjordes i mars 1996. Bevekelsegrunderna för att bevara älvsträckan från utbyggnad framgår mycket tydligt att motiven för yrkandet i motionen. Där anförs bl.a. följande.
Uppströms Björna utgör Gideälven tillsammans med några mindre sträckor i Moälven de sista resterna av Västernorrlands läns skogsälvforsar. Gideälven har därför stor betydelse för upprätthållandet av den biologiska mångfalden i länet. Utter, strömlekande harrbestånd och förekomsten av flodpärlmussla gör älvsträckans fauna mycket intressant. I lugnvattnet finns sik, abborre och gädda men även goda bestånd av harr och öring förekommer upp till Stora Tällvattnet och i biflödena. Under 1995-96 har ett flertal iakttagelser gjorts som styrker att Gideälven är en utterbiotop.
- - - Det är älvsträckans sammanlagda värde som unik naturmiljö med geologiska kvaliteter, det växt- och djurliv som är knutet till älven och dess betydelse för det rörliga friluftslivet och turismen samt för de närboende som gör den viktig att skydda.
En stor majoritet av lokalbefolkningen har motsatt sig den planerade utbyggnaden. Örnsköldsviks kommun, Länsstyrelsen i Västernorrland och Naturvårdsverket har också motsatt sig till stånd för utbyggnad av älven. De anser att skyddsvärdet överstiger värdet av en exploatering av forsarna mellan Stennäs och Björna. Med hänvisning till vad nu anförts föreslår utskottet att en ändring görs i NRL - 3 kap. 6 § andra stycket - som tillgodoser förslaget i motionen. I bilaga till detta betänkande läggs fram förslag härom. Lagändringen bör träda i kraft den 1 april 1997. dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse: 14. beträffande Gideälven uppströms Björna att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo512 antar som bilaga till detta betänkande fogat och som utskottets förslag betecknade lydelse till lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.,
11. Sölvbackaströmmarna (mom. 15) Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v), Per Lager (mp) och Ulf Björklund (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ?Med hänvisning? och slutar med ?det anförda? bort ha följande lydelse: Utskottet delar miljöministerns uppfattning om att det krävs ett riksdagsbeslut för att det i realiteten skall bli aktuellt att till Bergs kommun överlåta fallrättigheterna i Sölvbacka strömmar. Utskottet är inte berett föreslå riksdagen att fatta ett sådant beslut. Däremot har utskottet tagit intryck av förslaget i motion 1996/97:Bo525 (v) om att riksdagen skall besluta att Sölvbacka strömmar skall skyddas enligt 3 kap. 6 § NRL. Ovan i detta betänkande (s. 6-8) har lämnats en redogörelse för de olika beslut bl.a. i riksdag och regering som sedan slutet av 1970-talet fattats om Sölvbacka strömmar. Utskottet hänvisar till denna redogörelse. Bl.a. framgår av redovisningen att riksdagen två gånger uttalat att Sölvbackaströmmarna inte skall byggas ut. Under beredningen av den nu aktuella motionen har utskottet fått muntlig och skriftlig information såväl från företrädare för Bergs kommun - som anser att kommunen bör köpa fallrättigheterna - samt från företrädare för Storsjö byalag och vissa organisationer som anser att kommunen inte bör köpa fallrättigheterna. De senare har uttalat sig mot en utbyggnad. Bl.a. framhålls i skrivelser att Sölvbacka strömmar är kärnområde för utterbestånd samt att strömmarna innehåller värdefulla bestånd av naturreproducerande laxfisk. Betydelsen av fisketurismen i Storsjö/Ljungdalen har vidimerats i en undersökning gjord vid turisthögskolan i Östersund. Sammanfattningsvis gör utskottet den bedömningen att i sak inget väsentligt tillkommit som föranleder riksdagen att ändra sina tidigare ställningstaganden från åren 1979 och 1980. Sölvbackaströmmarna bör inte byggas ut. Vad som däremot ändrats sedan riksdagen senast behandlade frågan är tillkomsten av NRL. Numera finns en ?etablerad möjlighet? att med användande av den lagen ge vattenområden och älvsträckor ett skydd mot utbyggnad för vattenkraftändamål. Den inställning till frågan om Sölvbacka strömmar som utskottet nu redovisat innebär att strömmarna bör tas in bland de vattenområden som finns i 3 kap. 6 § första stycket NRL. Detta är en anslutning till förslaget i motion 1996/97:Bo525 (v). Utskottet föreslår en ändring i NRL som tillgodoser förslaget i motionen. I bilaga till detta betänkande läggs fram förslag härom. Lagändringen bör träda i kraft den 1 april 1997. dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse: 15. beträffande Sölvbackaströmmarna att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo525 antar som bilaga till detta betänkande fogat och som utskottets förslag betecknade lydelse till lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.,
12. Vindkraften som riksintresse (mom. 16) Rigmor Ahlstedt (c) och Per Lager (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ?Vad beträffar? och slutar med ?lämpliga områden? bort ha följande lydelse: Som anförs i motion 1996/97:Bo418 (c) håller vindkraften på att introduceras i det svenska energisystemet. Detta är positivt. Mindre positivt är de många problem som måste övervinnas för att gå från ord till handling och ge vindkraften den betydelse den bör ha. Inte minst i ?det lilla perspektivet? som energikälla för ett mindre antal hushåll har vindkraften många fördelar. Trots vidtagna åtgärder på lagstiftningens område och på det ekonomiska har det alltså hittills varit svårt att ge vindkraften den roll i energibalansen som eftersträvas. I dag händer det inte sällan att ?konkurrerande? lagstiftning omöjliggjort en önskvärd vindkraftsetablering. NRL:s ?efterföljare? miljöbalken bör utformas så att bättre möjligheter än i dag ges för etablering av vindkraftverk. För tiden innan balken träder i kraft bör NRL skärpas så att vindkraftutbyggnad inte hindras utan i stället stimuleras. Vad utskottet nu anfört om förändringar i NRL m.m. i avsikt att ge utbyggnaden av vindkraften rimliga möjligheter bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Vad nu anförts är i inte ringa grad en anslutning till yrkande 1 i motion 1996/97:Bo418 (c). dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse: 16. beträffande vindkraften som riksintresse att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo418 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Revision av miljölagstiftningen för att underlätta vindkraftens utbyggnad (mom. 17) Rigmor Ahlstedt (c) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ?I Plan- och byggutredningens? och slutar med ?en miljöbalk? bort ha följande lydelse: I motion 1996/97:Bo418 (c) lämnas några exempel på hur den nuvarande lagstiftningen bör revideras för att inte utgöra hinder mot en önskvärd utbyggnad av vindkraft. Motionärerna nämner att vindkraftsetablering bör kunna förenas med naturvårdslagstiftningens regler om strandskydd. Inte heller kan ur ett principiellt perspektiv anläggande av vindkraftverk anses utgöra hinder mot det rörliga friluftslivet, kulturminnesvården eller mot naturvården i allmänhet. Exemplen i motionen visar att det finns grundad anledning för riksdagen att begära en revision av miljölagstiftningen. En genomgripande översyn görs av miljölagstiftningen inom ramen för regeringens arbete med att utforma en proposition med förslag till miljöbalk. I det arbetet bör också övervägas sådana överväganden som begärs i c-motionen i avsikt att underlätta byggande av vindkraftverk. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna. dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse: 17. beträffande revision av miljölagstiftningen för att underlätta vindkraftens utbyggnad att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo418 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Ytterligare nationalstadsparker (mom. 18) Rigmor Ahlstedt (c) och Per Lager (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?Som framgår? och på s. 20 slutar med ?nya nationalstadsparker? bort ha följande lydelse: Efter ett målmedvetet och framgångsrikt arbete inom den förra regeringen tillskapades efter initiativ av Centerpartiet den nuvarande nationalstadsparken i området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården i Solna och Stockholms kommuner. Som framgår av Centerpartiets partimotion 1996/97:Jo727 är det skydd som området därmed erhöll av stor betydelse för de boende i regionen och även för möjligheterna att utveckla parkens kultur- och naturlandskap. Det finns nu anledning att gå vidare på den inslagna vägen och inrätta flera nationalstadsparker. Det arbete som utförts av Nationalstadsparksutredningen och remissvaren på den bör kunna ligga till grund för detta arbete. Som framgått ovan anser utredningen att områden i sju av landets större kommuner har sådana stora och i huvudsak oexploaterade centrala markområden som skulle motivera att de inrättades som nationalstadsparker. I likhet med motionärerna anser utskottet att ytterligare nationalstadsparker bör inrättas och att riksdagen snarast bör underställas en proposition i frågan. Med det anförda tillstyrker utskottet yrkande 29 i Centerpartiets partimotion 1996/97:Jo727. dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse: 18. beträffande ytterligare nationalstadsparker att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo727 yrkande 29 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Nationalstadspark i Göteborg (mom. 20) Rigmor Ahlstedt (c) och Erling Bager (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ?Utskottet gör? och slutar med ?i Göteborg? bort ha följande lydelse: I motion 1996/97:Bo532 (c) föreslås riksdagen begära hos regeringen att en nationalstadspark inrättas i området Slottsskogen-Botaniska trädgården- Änggården i Göteborg. Motionären anser att området har så många fina och unika kvaliteter att det är kvalificerat att bli nationalstadspark. Slottsskogen är en före detta park till Älvsborgs Slott. Slottsskogen var då ett parkområde, men också ett ganska stort viltområde med kunglig jakt, och i området fanns framför allt mycket hjortar. I dag är Slottsskogen ett vackert parkområde med stora möjligheter till att promenera, löpträna, spela boll, titta på sälarna eller bara gå där och insupa atmosfären. År 1874 började Slottsskogen omvandlas från en vildmark till en park där göteborgarna skulle kunna ströva omkring. Göteborg fick då en park som byggdes upp efter europeiskt mönster. Botaniska trädgården, som gränsar till Slottsskogen, iordningställdes mellan 1915 och 1926 på den historiska Stora Änggårdens mark. Trädgården är både en botanisk trädgård och uppbyggd för vetenskapliga studier. Lilla Änggården som ligger i anslutning till Slottsskogen och Botaniska trädgården är nu museum. Allt detta, som ligger tillsammans, Slottsskogen, Botaniska trädgården och Änggården, är som motionären anför, värt att skydda så att det inte naggas i kanten och förstörs av kommande exploateringar. Området har utan tvivel de kvaliteter som krävs för att inrättas som nationalstadspark och det är inte mer än rimligt att Sveriges andra stad får en sådan. I den proposition med förslag om inrättande av ytterligare nationalstadsparker som rimligen bör komma att underställas riksdagen när den pågående beredningen av frågan avslutas i regeringens kansli bör också det genom motion 1996/97:Bo532 (c) aktualiserade området finnas med. dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse: 20. beträffande nationalstadspark i Göteborg att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo532 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Stärkt skydd för nationalstadsparken (mom. 21) Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v), Per Lager (mp) och Ulf Björklund (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ?Utskottet delar? och slutar med ?avstyrks alltså? bort ha följande lydelse: De farhågor som i Centerpartiets partimotion 1996/97:Jo727 och i motionerna 1996/97:A434 (v) och 1996/97:Jo779 (kd) framförs om att vår enda nationalstadspark fått ett alltför svagt skydd mot exploateringar är värda att tas på allvar. Det kan nämnas att i nationalstadsparken numera råder en närmast febril byggaktivitet. Statliga institutioner vill bygga ut och nya verksamheter vill etablera sig. Inte minst gäller exploateringen byggande av den s.k. Norra Länken inom nationalstadsparken. Det är naturligtvis tillfredsställande att den prövning av detta ärende som nyligen gjorts av regeringsrätten inneburit att bevarandeintresset tillmätts större tyngd än exploateringsintresset. Trots detta beslut finns anledning för riksdagen att ställa sig bakom förslaget i de tre motionerna om att regeringen för riksdagen bör redovisa hur nationalstadsparken skall ges ett bättre skydd mot exploateringar än vad den har i dag. dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse: 21. beträffande stärkt skydd för nationalstadsparken att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:A434 yrkande 1, 1996/97:Jo727 yrkande 30 och 1996/97:Jo779 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1 Utbyggnad av Långforsens kraftverk Per Lager (mp) anför: Som konstateras i motion 1996/97:Bo501 (mp) omfattas Långan nedströms Landösjön av älvskydd 3 kap. 6 § NRL. Trots detta har en ansökan ingivits till vattendomstolen om att få bygga om Långforsens kraftverk i den skyddade älvsträckan. Ärendet ligger numera hos regeringen för avgörande. Regeringsprövningen måste utgå från en bedömning av vad i lagrummets tredje stycke anges om att första och andra styckena inte gäller vattenföretag som förorsakar endast obetydlig miljöpåverkan. Riksdagen skall självfallet visa respekt för den ordning i vilken lag stiftas. I det läge som nu uppkommit har jag av formella skäl avstått från att yrka bifall till det nu behandlade motionsyrkandet. Jag avser emellertid att i riksdagen aktualisera de motiv som enligt 3 kap. 6 § tredje stycket NRL skall gälla för att det skall kunna bli tal om ?obetydlig miljöpåverkan?. Ett sådant motionsförslag bör lämpligen aktualiseras inför riksdagens behandling hösten 1997 av proposition om skydd av ytterligare vattendrag.
2. Nya nationalstadsparker i Göteborg och Helsingborg Per Lager (mp) anför: I motioner har aktualiserats förslag om att inrätta nationalstadsparker i Göteborg och Helsingborg. Som framgått ovan har jag reserverat mig till förmån för ett motionsförslag i vilket förordas att ytterligare nationalstadsparker inrättas. Jag anser det inte lämpligt att i dag peka ut på vilka orter dessa parker bör ligga. Vid ett bifall till reservationen finns goda möjligheter att förverkliga också förslagen om inrättande av nya parker såväl i Göteborg som i Helsingborg.
Av reservanter i reservationerna 10 och 11 - (c), (fp), (v), (mp) och (kd) - framlagt
Förslag till Lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 § lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.[1] skall ha följande lydelse: ------------------------------------------------------- | | | |Nuvarande lydelse |Utskottets förslag | ------------------------------------------------------- 3 kap. 6 § ------------------------------------------------------- |Vattenkraftverk samt | Vattenkraftverk samt| |vattenreglering eller |vattenreglering eller| |vattenöverledning för |vattenöverledning för| |kraftändamål får inte |kraftändamål får inte| |utföras i nationalälvarna |utföras i nationalälvarna| |Torneälven, Kalixälven, |Torneälven, Kalixälven,| |Piteälven och Vindelälven |Piteälven och Vindelälven| |med tillhörande |med tillhörande| |vattenområden samt i |vattenområden samt i| |följande vattenområden |följande vattenområden | ------------------------------------------------------- |I Dalälven |Västerdalälven|I Dalälven |Västerdalälven| | |uppströms | |uppströms | | |Hummelforsen | |Hummelforsen| | |och | |och | | |Österdalälven| |Österdalälven| | |uppströms | |uppströms | | |Trängslet | |Trängslet | ------------------------------------------------------- |I Ljusnan |Voxnan |I Ljusnan |Voxnan | | |uppströms | |uppströms | | |Vallhaga | |Vallhaga | ------------------------------------------------------- |I Ljungan |Ljungan |I Ljungan |Ljungan | | |uppströms | |uppströms | | |Storsjön | |Gruckensjöarna| | |samt Gimån | |samt Gimån| | |uppströms | |uppströms | | |Holmsjön | |Holmsjön | ------------------------------------------------------- |I |Åreälven, |I |Åreälven, | |Indalsälven |Ammerån, |Indalsälven |Ammerån, | | |Storån | |Storån | | |-Dammån samt | |-Dammån samt| | |Hårkan | |Hårkan | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | ------------------------------------------------------- |I |Lejarälven, |I |Lejarälven,| |Ångermanälven|Storån |Ångermanälven|Storån | | |uppströms | |uppströms | | |Klumpvattnet,| |Klumpvattnet,| | |Långselån - | |Långselån -| | |Rörströmsälven,| |Rörströmsälven,| | |Saxån, | |Saxån, | | |Ransarån | |Ransarån | | |uppströms | |uppströms | | |Ransarn samt | |Ransarn samt| | |Vojmån | |Vojmån | | |uppströms | |uppströms | | |Vojmsjön | |Vojmsjön | ------------------------------------------------------- |Vapstälven | |Vapstälven | | |Moälven | |Moälven | | |Lögdeälven | |Lögdeälven | | |Öreälven | |Öreälven | | |I Umeälven |Tärnaån, |I Umeälven |Tärnaån, | | |Girjesån och | |Girjesån och| | |Juktån | |Juktån | | |uppströms | |uppströms | | |Fjosoken | |Fjosoken | ------------------------------------------------------- |Sävarån | |Sävarån | | |I |källflödena |I |källflödena| |Skellefteälven|uppströms |Skellefteälven|uppströms | | |Sädvajaure | |Sädvajaure | | |respektive | |respektive | | |Riebnes samt | |Riebnes samt| | |Malån | |Malån | ------------------------------------------------------- |Byskeälven | |Byskeälven | | |Åbyälven | |Åbyälven | | |I Luleälven |Stora |I Luleälven |Stora | | |Luleälven | |Luleälven | | |uppströms | |uppströms | | |Akkajaure, | |Akkajaure, | | |Lilla | |Lilla | | |Luleälven | |Luleälven | | |uppströms | |uppströms | | |Skalka och | |Skalka och| | |Tjaktjajaure | |Tjaktjajaure| | |samt | |samt | | |Pärlälven | |Pärlälven | ------------------------------------------------------- |Råneälven | |Råneälven | | |Emån | |Emån | | |Bräkneån | |Bräkneån | | |Mörrumsån | |Mörrumsån | | |Fylleån | |Fylleån | | |I |Enningdals- |I |Enningdals-| |Enningdalsälven|älven |Enningdalsälven|älven | | |uppströms | |uppströms | | |riksgränsen | |riksgränsen| | |till Norge. | |till Norge.| -------------------------------------------------------
------------------------------------------------------- |Vattenkraftverk samt |Vattenkraftverk samt| |vattenreglering eller |vattenreglering eller| |vattenöverledning för |vattenöverledning för| |kraftändamål får inte |kraftändamål får inte| |heller utföras i följande |heller utföras i följande| |älvsträckor |älvsträckor | -------------------------------------------------------
------------------------------------------------------- |I Klarälven |sträckan |I Klarälven |sträckan | | |mellan | |mellan | | |Höljes och | |Höljes och| | |Edebäck | |Edebäck | ------------------------------------------------------- |I Dalälven |Västerdalälven|I Dalälven |Västerdalälven| | |nedströms | |nedströms | | |Skiffsforsen | |Skiffsforsen| | |samt | |samt | | |Dalälven | |Dalälven | | |nedströms | |nedströms | | |Näs bruk | |Näs bruk | ------------------------------------------------------- |I Ljusnan |sträckan | I Ljusnan |sträckan | | |mellan Hede | |mellan Hede| | |och Svegsjön | |och Svegsjön| | |samt | |samt | | |sträckan | |sträckan | | |mellan | |mellan | | |Laforsen och | |Laforsen och| | |Arbråsjöarna | |Arbråsjöarna| ------------------------------------------------------- |I Ljungan |sträckan |I Ljungan |sträckan | | |mellan | |mellan | | |Havern och | |Havern och| | |Holmsjön | |Holmsjön | | |samt | |samt | | |sträckan | |sträckan | | |nedströms | |nedströms | | |Viforsen | |Viforsen | ------------------------------------------------------- |I |Långan |I |Långan | |Indalsälven |nedströms |Indalsälven |nedströms | | |Landösjön | |Landösjön | ------------------------------------------------------- |I |Faxälven |I |Faxälven | |Ångermanälven|mellan |Ångermanälven|mellan | | |Edsele och | |Edsele och| | |Helgumsjön | |Helgumsjön | | | | | | ------------------------------------------------------- | | |I Gideälven |sträckan | | | | |mellan | | | | |Stennäs och| | | | |Björna | ------------------------------------------------------- |I Umeälven |Tärnaforsen |I Umeälven |Tärnaforsen| | |mellan Stor- | |mellan Stor-| | |Laisan och | |Laisan och| | |Gäuta. | |Gäuta. | -------------------------------------------------------
Första och andra styckena gäller inte vattenföretag som orsakar endast obetydlig miljöpåverkan. _______ Denna lag träder i kraft den 1 april 1997. Beträffande mål och ärenden enligt vattenlagen (1983:291) som anhängiggjorts hos vattendomstol före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser tillämpas.
**FOOTNOTES**
[1]: Lagen omtryckt 1992:1146 Innehållsförteckning
Sammanfattning......................................1 Motionerna m.m......................................1 Uppgifter i anslutning till motionerna..............3 Kortredogörelse för uppbyggnad av naturresurslagen m.m.3 Regeringsprövning av vissa industrianläggningar m.m. och det kommunala vetot 4 Miljökonsekvensbeskrivningar......................5 Vattenförsörjningen som riksintresse m.m..........5 Plan för utbyggnad av vattenkraft.................6 Älvskydd m.m......................................6 Uppgifter om i motioner aktualiserade älvsträckor.7 Gideälven.......................................7 Långan..........................................7 Sölvbacka strömmar..............................7 Vindkraft.........................................8 Nationalstadsparker...............................9 Utskottet..........................................10 Vissa övergripande frågor om NRL.................10 Tillåtlighetsprövningen av vissa industrianläggningar11 Vattenfrågornas behandling i NRL.................14 Utbyggnad av vattenkraft ?.......................15 Vindkraften som riksintresse.....................18 Nationalstadsparker..............................18 Hemställan.......................................20 Reservationer......................................22 1. Miljökonsekvensbeskrivningar (c, fp, kd)......22 2. Miljökonsekvensbeskrivningar (mp).............23 3. Biologisk mångfald (kd)......................23 4. Det kommunala vetot (c, v, mp)................24 5. Regeringsprövning av Polen-länken (v, mp).....25 6. Planering m.m. av våra vattenresurser (c, fp, v, mp, kd)25 7. Förslagen i Grundvattenutredningens betänkanden (v, mp)26 8. Vattenkraftens roll i energibalansen (fp, v, mp, kd)26 9. Principerna för skydd av älvar och vattendrag (fp, v, mp, kd)27 10. Gideälven uppströms Björna (c, fp, v, mp, kd)28 11. Sölvbackaströmmarna (c, fp, v, mp, kd) ......29 12. Vindkraften som riksintresse (c, mp).........30 13. Revision av miljölagstiftningen för att underlätta vindkraftens utbyggnad (c)....................................30 14.Ytterligare nationalstadsparker (c, mp).......31 15. Nationalstadspark i Göteborg (c, fp).........32 16. Stärkt skydd för nationalstadsparken (c, fp, v, mp, kd)32 Särskilda yttranden................................33 1. Utbyggnad av Långforsens kraftverk (mp).......33 2. Nya nationalstadsparker i Göteborg och Helsingborg (mp)33 Bilaga ............................................34 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. 34
Gotab, Stockholm 1997