Nikotinläkemedel i handeln
Betänkande 2007/08:SoU7
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 19 december 2007
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Receptfria nikotinläkemedel ska få säljas i vanliga affärer (SoU7)
Den 1 mars 2008 slopas Apotekets ensamrätt på försäljning av receptfria nikotinläkemedel. Syftet är att göra nikotinläkemedlen mer tillgängliga och på så sätt få fler rökare att använda dem som ett sätt att sluta röka. Receptfria nikotinläkemedel ska inte få säljas till personer under 18 år. En företagare som vill sälja receptfria nikotinläkemedel måste anmäla detta till kommunen. Kommunerna ska ansvara för att kontrollera att företagarna följer gällande regler, men det är Läkemedelsverket som ska ansvara för den övergripande tillsynen. Den företagare som säljer nikotinläkemedel är skyldig att utöva så kallad egenkontroll på samma sätt som företag som säljer tobak. Det innebär till exempel att ha bestämmelser och rutiner för hur personalen ska kontrollera köparens ålder och motverka langning.
- Utskottets förslag till beslut
- Utskottet ställer sig bakom de föreslagna ändringarna dock med en smärre redaktionell ändring. Motionerna avstyrks.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 2
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2007-11-20
Justering: 2007-12-04
Trycklov till Gotab och webb: 2007-12-07
Trycklov: 2007-12-07
Justering: 2007-12-04
Trycklov till Gotab och webb: 2007-12-07
Trycklov: 2007-12-07
Reservationer: 2
Betänkande 2007/08:SoU7
Betänkande 2007/08:SoU7
Alla beredningar i utskottet
2007-11-20
Receptfria nikotinläkemedel ska få säljas i vanliga affärer (SoU7)
Den 1 mars 2008 slopas Apotekets ensamrätt på försäljning av receptfria nikotinläkemedel. Syftet är att göra nikotinläkemedlen mer tillgängliga och på så sätt få fler rökare att använda dem som ett sätt att sluta röka. Receptfria nikotinläkemedel ska inte få säljas till personer under 18 år.
En företagare som vill sälja receptfria nikotinläkemedel måste anmäla detta till kommunen. Kommunerna ska ansvara för att kontrollera att företagarna följer gällande regler, men det är Läkemedelsverket som ska ansvara för den övergripande tillsynen.
Den företagare som säljer nikotinläkemedel är skyldig att utöva så kallad egenkontroll på samma sätt som företag som säljer tobak. Det innebär till exempel att ha bestämmelser och rutiner för hur personalen ska kontrollera köparens ålder och motverka langning.
Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2007-12-19
Debatt om förslag 2007/08:SoU7
Webb-tv: Nikotinläkemedel i handeln
Dokument från debatten
- 2007-12-19Protokoll 2007/08:47
Protokoll från debatten
Anf. 50 Finn Bengtsson (M)
Herr talman! Ambitionen att minska bruket av tobak är med hänsyn till tobakens allvarliga skadeverkningar en prioriterad uppgift inom folkhälsoarbetet. Avvänjning av skadligt tobaksbruk med hjälp av receptfria nikotinläkemedel har visat sig vara en framgångsrik strategi för många. En paradox i detta sammanhang är att tillgängligheten till tobak i vårt land är bättre än till nikotinläkemedel i avvänjande syfte. På grund av tobakens skadeverkningar har vi i socialutskottet därför i positiv anda tagit oss an regeringens proposition 2007/08:17 för att öka tillgängligheten till nikotinläkemedel för dem som så behöver.
Av utskottets betänkande 2007/08:SoU7 framgår att vi ställer oss bakom regeringens förslag till lag om detaljhandel med nikotinläkemedel. Den nya lagen ska möjliggöra för andra än Apoteket AB att bedriva handel med receptfria nikotinläkemedel. Lagen kräver dock att en näringsidkare först anmäler handeln hos den kommun där handeln ska bedrivas. Kommunerna ska även svara för vissa kontrolluppgifter. Läkemedelsverket ska fortsatt ansvara för den övergripande tillsynen och bland annat ha möjlighet att förbjuda verksamhet som inte bedrivs i enlighet med gällande föreskrifter.
Näringsidkaren ska, i likhet med vad som gäller på tobaksområdet, vara skyldig att utöva så kallat egenkontrollprogram för verksamheten. Det ska vidare vara förbjudet att sälja eller tillhandahålla receptfria nikotinläkemedel till den som inte fyllt 18 år. Överträdelse av förbudet beläggs med böter eller fängelse i högst sex månader, och motsvarande ansvar föreslås gälla även vid utebliven anmälan.
Herr talman! För att åstadkomma denna lag föreslås i utskottets betänkande även vissa ändringar i läkemedelslagen 1992:859, lagen om handel med läkemedel med mera 1996:1152 och lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område 1998:531. Alla lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2008.
Med anledning av propositionen har två motionsyrkanden väckts. Dessa har följaktligen behandlats i utskottet i samband med arbetet med detta betänkande som alldeles strax ska debatteras i kammaren. Jag önskar därför utskottets ledamöter lycka till med denna viktiga uppgift.
Eftersom detta är socialutskottets sista betänkande i år vill jag, herr talman, från majoritetens sida rikta ett tack till oppositionen för ett konstruktivt samarbete under året. Jag vill också passa på att önska utskottets samtliga ledamöter, aktiva ersättare och kanslipersonal en riktigt god jul och ett gott nytt år.
Avslutningsvis, herr talman, vill jag på hela utskottets vägnar naturligtvis rikta samma varma önskan om en skön julhelg och ett gott nytt kammarår till talmannen och hans kolleger samt till hela kammarkansliet och riksdagen.
Anf. 51 Christer Engelhardt (S)
Herr talman! Arbetet mot rökning i Sverige har pågått under lång tid och varit mycket framgångsrikt. Under de senaste 25 åren har andelen rökare minskat med 25 procentenheter bland männen och 10 procentenheter bland kvinnorna. Enligt Socialstyrelsens folkhälsorapport 2005 rökte 17 procent av männen och 18 procent av kvinnorna. Siffrorna tyder på att det minskar i stället för att det ökar.
Att rökningen minskar är en stor hälsovinst för samhället, men framför allt för den enskilda individen. Arbetet med att begränsa tobaksbruket har varit framgångsrikt, och det har skett genom både information och lagstiftning. Tyngdpunkten i arbetet har legat på information och upplysning, men även restriktioner har använts. Information kombinerat med skärpt lagstiftning har lett till ändrade värderingar i samhället. Den rökfria offentliga miljön har blivit en självklar norm och ses som ett naturligt hänsynstagande till andra. Arbetet med att minska rökningen måste därför fortsätta.
Jag som socialdemokrat anser att det är viktigt med förebyggande arbete för att bekämpa tobaksbruket i Sverige. Det handlar bland annat om informationssatsningar riktade till ungdomar och att erbjuda olika slags behandlingar till dem som vill sluta röka. Men det krävs också skärpt lagstiftning när det gäller ungdomars tillgång till tobak.
Herr talman! Det vi nu har på riksdagens bord att behandla är regeringens proposition om att tillåta nikotinläkemedel i handeln. Vi stöder propositionens huvudförslag att nikotinläkemedel ska kunna säljas i handeln. Förslaget bygger i denna del på den utredning i frågan som den socialdemokratiska regeringen tillsatte i september 2005. Utredningen presenterade 2006 ett förslag om att tillåta att nikotinläkemedel säljs av andra än Apoteket AB.
Argumenten för att tillåta fler än apoteken att sälja nikotinläkemedel är starka. Utredningen visar att fler rökare blir permanent fria från sin rökning om de använder nikotinläkemedel än om de inte gör det. Det står också klart att fler använder nikotinläkemedel om de kan köpas utan recept. En ökad tillgänglighet kan också verksamt komma att bidra till att fler rökare slutar röka.
Herr talman! För mig som socialdemokrat finns det dock ett orosmoment i detta. Vi släpper ut ytterligare nikotinprodukter i hyllorna i den vanliga handeln. Därtill är det nikotinläkemedel. Vi socialdemokrater har dock landat i att riskerna med nikotinläkemedlet är relativt små och tolerabla. Med hänsyn till tobakens skadeverkningar är det en prioriterad uppgift att minska rökningen. Förslaget om att tillåta nikotinläkemedel i handeln anses vara till nytta inom ramen för det tobakspreventiva arbetet. Vi har därför landat i att det är en bra åtgärd i denna riktning.
Men det bör påpekas att det knappast räcker med att förenkla försäljningen av nikotinläkemedel om syftet är att minska rökningen. I Danmark fördubblades försäljningen av nikotinmedel mellan 2001 och 2005 sedan de börjat marknadsföras i detaljhandeln. Någon tydlig koppling mellan att man slutat röka och den ökade försäljningen av nikotinmedel kunde inte skönjas mellan 2001 och 2005. Nikotinprodukter är ett läkemedel och hjälpmedel, inte något undergörande medel.
Herr talman! Som jag tidigare sade stöder vi förslaget om att nikotinläkemedel ska kunna säljas i handeln. Men vi stöder inte regeringens förslag att lägga tillsynsuppgifterna hos kommunerna. Enligt propositionen ska kommunerna kontrollera att näringsidkare som bedriver handel med nikotinläkemedel har anmält detta till kommunen, att nikotinläkemedel inte tillhandahålls ungdomar under 18 år och att den som bedriver försäljning av nikotinläkemedel utövar egenkontroll. Kommunen ska rapportera brister till Läkemedelsverket. Apoteket AB ska enligt propositionen inte omfattas av kommunens kontroll.
I konsekvensens namn anser vi socialdemokrater att kommunen inte ska ha någon tillsynsuppgift alls i detta sammanhang. Vi anser att Läkemedelsverket ska ha hela ansvaret enligt den modell som presenterades i utredningen 2006. Denna innebär att försäljning av nikotinläkemedel i handeln ska vara tillståndspliktigt och att Läkemedelsverket har hand om hela tillsynen över den detaljhandel med nikotinläkemedel som bedrivs av andra än Apoteket AB.
Skillnaden mellan vårt förslag och propositionen är alltså att vi i enlighet med utredningens förslag föreslår tillståndsplikt och att Läkemedelsverket sköter tillsynen, medan propositionen föreslår anmälningsplikt och att kommunerna får tillsynsuppgifter i stället för Läkemedelsverket.
Motivet till vårt förslag är att nikotinläkemedel är ett läkemedel, även om det är receptfritt. Alla läkemedel bör stå under Läkemedelsverkets tillsyn. Kommunen är i detta sammanhang ingen naturlig instans. Läkemedelsverket ska kunna återkalla tillstånd om något krav som är av särskild betydelse för kvalitet och säkerhet inte följs.
Systemet med att Läkemedelsverket är kontrollinstans kan i framtiden byggas ut till att gälla för fler receptfria läkemedel. Vi vill till skillnad från den borgerliga regeringen behålla apoteksmonopolet på receptbelagda läkemedel, men är öppna för att låta fler än Apoteket sälja vissa utvalda och enkla receptfria läkemedel, exempelvis nässprej och allergimedel.
Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till den reservation vi har i betänkandet, reservation 2.
Jag vill också från den socialdemokratiska delen av socialutskottet avsluta med att tillönska kollegerna i socialutskottet samt kanslipersonalen, talmannen och riksdagen i övrigt en god jul och ett gott nytt år.
Anf. 52 Elina Linna (V)
Herr talman! Det kan förefalla som en självklarhet att tillåta försäljning av nikotinläkemedel i detaljhandeln. Det blir väl smidigt att kunna köpa ett paket nikotintuggummin eller två i närmaste livsmedelsaffär när man har bestämt sig för att sluta röka. När man tankar bilen kan man också passa på att köpa nikotinplåster ifall de skulle ha tagit slut.
Är det så enkelt? Det tycker regeringen, som vill öka tillgängligheten för receptfria läkemedel innehållande nikotin. Regeringen vill på detta sätt bidra till att minska bruket av tobak genom att låta andra än Apoteket AB bedriva handel med receptfria nikotinläkemedel.
Så säger regeringen, men frågan är om regeringens beslut vilar mest på folkhälso- eller näringslivspolitiska grunder. Har regeringen tagit hänsyn till alla konsekvenser av förslaget utifrån folkhälsoaspekter, eller har regeringen kanske endast lyssnat på näringslivets synpunkter? Apoteket AB kommer regeringen ändå att avveckla - av ideologiska skäl - så det är lika bra att redan nu låta detaljhandeln sälja nikotinläkemedel. Är det så regeringen resonerar?
Tyvärr finns inte ministern här i kammaren för att besvara mina frågor, men jag hoppas att regeringspartiernas representanter kommer att svara på hur mycket man har tagit hänsyn till folkhälsoaspekterna under arbetet med förslaget.
Om regeringen skulle ha prioriterat folkhälsokonsekvenserna av förslaget borde man ha värderat Statens folkhälsoinstituts synpunkter högre. Jag citerar ur propositionen en del av sammanfattningen av deras remissvar: "För att få de största folkhälsomässiga vinsterna förespråkar Statens folkhälsoinstitut att försäljningen av nikotinläkemedel begränsas till Apoteket." Statens folkhälsoinstitut har sedan flera år tillbaka forskat och skrivit rapporter om tobaksavvänjning. Man har till exempel kommit fram till att bäst resultat nås när man kompletterar rådgivning och behandling med läkemedel.
Telefonrådgivning via Sluta-röka-linjen och Apotekets sluta-röka-coacher fyller en viktig funktion som alternativ och komplement till rådgivning och behandling via vården.
Folkhälsoinstitutet är inte heller ensamt om att säga nej till förslaget. Landstinget i Norrbottens län ser inga skäl till att Apoteket AB inte ska få behålla sitt monopol på försäljning av nikotinläkemedel, utan befarar att den totala nikotinkonsumtionen kommer att öka till följd av förslaget.
Läkemedelsföretaget Novartis Sverige AB säger i sitt remissvar att det är olyckligt att en särskild lag införs för nikotinläkemedel. Företaget anser bland annat att det finns risk för att nikotinläkemedel inte längre betraktas som läkemedel. Den risken är uppenbar, tycker Vänsterpartiet.
Herr talman! Det är inte vilken vara som helst vi talar om. Det är läkemedel debatten handlar om. Min och Vänsterpartiets bestämda mening är att läkemedel ska säljas av medicinskt och farmaceutiskt utbildad personal under kontrollerade former.
Det verkar som att regeringen glömt bort att vi talar om läkemedel som finns i flera olika former och i olika styrkor. Det finns som sagt i form av tuggummi och plåster. Det finns som sugtabletter och nässpray. Nikotinet finns också i form av inhalationsånga.
Eftersom vi talar om läkemedel måste vi också ha i åtanke biverkningar. Läkemedeltillverkarna beskriver att de flesta biverkningar uppträder under de första tre fyra veckorna efter behandlingsstart. Vanliga biverkningar är bland annat huvudvärk, yrsel, halsbränna, matsmältningsproblem, illamående och kräkningar. Plåster kan därutöver ge hudirritation, men också led- och muskelvärk, sömnstörningar, nedstämdhet, ökad svettning med mera.
Det kommer att uppstå en del märkliga situationer hos handlaren framöver. Han eller hon säljer en produkt som orsakar besvär hos kunden. Men kunden måste vända sig till Apoteket för att kunna få råd och information angående sina besvär. Det är tur att Apoteket finns.
Vi ska inte heller glömma bort att en del rökare använder sig av både cigaretter och nikotinläkemedel. Läkemedelsföretagen själva säger att en indikation utöver rökavvänjning också är att underlätta rökreduktion hos rökare som inte kan eller är ovilliga att sluta röka. Återigen: Läkemedel är inte som vilken vara som helst. Det finns tydligt en risk för ökat beroende av nikotinet.
Herr talman! Ytterligare en svår uppgift för detaljhandeln är att leva upp till åldersgränsen. I propositionen sägs det att det ska finnas en tydlig och klar skylt med information om förbudet och att nikotinläkemedel inte får säljas eller lämnas ut till den som inte fyllt 18 år.
Erfarenheterna av handelns sätt att hitintills lyckas leva upp till kravet på åldersgräns när det gäller försäljning av folköl och cigaretter visar tydligt att det är svårt med kontrollen för handeln. Jag befarar att samma svårighet kommer att upprepas när nikotinläkemedlen kommer att finnas i affärer. Att underåriga kommer över nikotinläkemedel kan få förödande konsekvenser och leda till allvarligt missbruk.
Herr talman! Sammanfattningsvis anser Vänsterpartiet att läkemedel ska säljas av personal med farmaceutisk utbildning. Att låta detaljvaruhandeln inleda försäljning av nikotinläkemedel är ett steg mot att sälja fler receptfria läkemedel på detta sätt.
Att urholka respekten för läkemedel är ytterst olyckligt. Därför bör försäljning av nikotinläkemedel förbehållas Apoteket. Vänsterpartiet yrkar avslag på utskottets förslag i betänkandet och bifall till reservation nr 1.
Herr talman! Jag vill också önska mina kamrater i socialutskottet god jul och gott nytt år och detsamma till herr talman och personalen i socialutskottets kansli.
Anf. 53 Jan R Andersson (M)
Herr talman! Om några veckor kommer många svenskar att försöka uppfylla ett nyårslöfte att sluta röka. Av alla dessa som vill men inte kan hade förmodligen fler lyckats om nikotinläkemedlen funnits tillgängliga inte bara på Apoteket utan även i den affär som ligger nära och den affär som har öppet, även på nyårsdagen.
Nu får svenskarna vänta i två månader till. Svenskarna har i och för sig väntat väldigt länge. Sverige är i dag det enda land inom OECD där dessa läkemedel, nikotinläkemedel, måste försäljas på Apoteket. Det är det enda land som har ett monopol på denna försäljning. Givetvis gör det att tillgängligheten för dessa produkter minskar.
Varje år dör ungefär 7 000 svenskar och kanske uppemot 700 000 européer till följd av egen och andras rökning. Enligt vissa forskare kan upp till vart femte dödsfall i västvärlden härledas till rökning. Givetvis gör det att målet att minska tobaksrökningen kanske är vårt viktigaste mål när det gäller folkhälsa.
Därför menar jag och mina allianskamrater att det är välkommet att regeringen nu i väntan på Apoteksmarknadsutredningen gör tobaksläkemedlen mer tillgängliga för den som önskar sluta röka. Det är givetvis rökarna som är fokus i detta förslag.
De flesta rökare vill sluta röka, och många rökare vill också ha hjälp med detta. Personligen har jag också gjort den resan för drygt 15 år sedan. Jag valde då att använda snus i stället för att fortsätta med cigaretter. Det är många som gör likadant. Knappt var fjärde person som i dag slutar röka gör det med hjälp av snus. Ungefär var sjunde person som har en framgångsrik tobaksavvänjning gör den med hjälp av tobaksläkemedel. Med en ökad tillgänglighet till dessa produkter är förhoppningen givetvis att fler ska kunna genomföra en lyckad rökavvänjning.
För oss moderater är det också naturligt att nikotinplåster, nikotintuggummin och andra tobaksläkemedel som syftar till att få människor att sluta röka inte ska vara svårare att köpa än cigaretter. Det är för oss lika naturligt att försäljningen av nikotinläkemedel inte i onödan ska innebära en ökad administration för affärerna eller att man på annat sätt ska försvåra för dessa produkter att nå sina kunder.
Därför vill jag i denna stund ge den gamla regeringen beröm för att den sent omsider förde upp frågan på dagordningen. Man kan i och för sig i samma mening konstatera att det var tur att alliansregeringen fick möjlighet att göra sådana förändringar i förslaget att denna lagförändring kan få bästa effekt för rökfriheten och på ett enkelt sätt göra dessa produkter tillgängliga i handeln.
I det förslag som alliansregeringen lagt fram vill man att tillsynen av tobaksläkemedel ska ske på samma sätt som i dag sker när det gäller folköl och andra tobaksprodukter. Därmed är vår uppfattning att detta inte behöver betyda någon stor förändring av den kommunala tillståndsbyråkratin och att det i detta hänseende inte i någon större utsträckning behöver drabba den enskilda näringsidkaren med onödig administration eller kostnader. Vi tror det är viktigt för att dessa produkter ska få den spridning som behövs.
Flera remissinstanser pekar också på riskerna med att i stället för att ha ett anmälningskrav ha ett tillståndskrav. Det skulle lägga större ekonomisk och administrativ börda på företagen. Det skulle även innebära en ökad arbetsbelastning för den aktuella tillståndsmyndigheten.
Vi anser därför att förslaget i detta avseende är väl avvägt. Vi tillmötesgår därmed också de krav som handeln ställt och som bland annat Läkemedelsverket ansett stå i proportion till riskerna med dessa produkter. Det sista tror jag är viktigt att poängtera. Läkemedelsverket ser exempelvis inte någon uppenbar risk med att detta kommer att bli möjligt att försälja i dagligvaruhandeln.
I regeringens förslag får också Läkemedelsverket som ensam myndighet rätt att fatta beslut om föreläggande eller förbud mot försäljning om lagen inte efterlevs. Det är bra att den bedömningen samlas på en myndighet. Det garanterar både tillämpningen av den nya lagen och skapar även rättssäkerhet.
Det finns inom socialdemokratin två uppfattningar som jag skulle vilja kommentera. Visserligen delar man uppfattningen att nikotinläkemedel ska få säljas utanför Apoteket. Dock menar man att detta måste ske efter det att ett tillståndsförfarande har genomgåtts, och en lämplig myndighet ska kontrollera dessa tillstånd.
Vidare menar man att tillsynen för denna verksamhet inte ska skötas av dem som redan finns på plats och i dag gör liknande uppgifter, det vill säga kommunerna. Socialdemokratin vill i stället att detta ska ske genom att Läkemedelsverket bygger upp en ny organisation för denna tillsyn och att denna nya tillsynsmyndighet ska finansieras via avgifter från handeln.
Det här visar för mig en företagarfrånvänd inställning och en övertro på den centrala administrationen. Det finns mycket kunskap i kommunerna om hur detta arbete ska göras, och det skulle bli en dubbel administration. Man kan också föreställa sig vilken organisation som skulle behöva skapas för att sköta tillsynen av dessa tusentals butiker som ska sälja dessa produkter.
Samtidigt tycker jag att oppositionspartiernas agerande väcker frågor. Hade det med den gamla regeringskonstellationen över huvud taget blivit något förslag? Vi ser att ni inte är riktigt enade.
Vänstern vill att Sverige fortsatt ska stå ensamt i världen med en monopoliserad försäljning och begränsad tillgänglighet till nikotinläkemedel. Socialdemokraterna säger "nja" och vill att dessa produkter ska få försäljas i dagligvaruhandeln endast efter det att butiken har blivit godkänd. Miljöpartiet ställer sig bakom alliansregeringens förslag.
Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i socialutskottets betänkande SoU7. I den anda vi har i dag önskar jag både talmannen, kammaren samt mina kamrater i socialutskottet en god jul.
Anf. 54 Christer Engelhardt (S)
Herr talman! Jag skulle vilja inleda min replik med att instämma i mycket av det också Elina Linna sade i sitt anförande om farhågorna kring att vi släpper ut läkemedel i handeln. Nikotinläkemedlet är det första läkemedlet vi väljer att släppa ut i detaljhandeln. På det sättet blir det lite av en försöksverksamhet.
Jag nämnde i mitt anförande farhågor om detta. Jag redovisade en bild från Danmark med en ökad försäljning av nikotinläkemedel i handeln, men det gick inte att dra en parallell till att antalet rökare har minskat. Jag vill ändå vara noga med att poängtera att vi på inget sätt vill förringa frågan som sådan. Det är ett läkemedel som släpps ut i handeln även om det inte är receptbelagt.
På vilket sätt, Jan R Andersson, går det att se det här som någon form av försöksverksamhet? Det finns ingenting i propositionen som talar om en uppföljning av detta. Om det visar sig att det här inte får avsedd effekt att minska antalet rökare, att det blir större försäljning av läkemedlet men att rökningen inte minskar, går det att föra tillbaka medlet till Apoteket? På vilket sätt kan man tänka sig att göra någon form av uppföljning? Det är, som sagt, det första läkemedlet vi släpper ut i detaljhandeln. På något vis borde det finnas en uppföljning.
Anf. 55 Jan R Andersson (M)
Herr talman! Först och främst ska vi konstatera att den produkt som kommer ut i marknaden, kanske nästa år, är betydligt mer harmlös än de produkter som redan säljs.
När man röker en cigarett inhalerar man röken. Man tar till sig en produkt som innehåller både nitrosaminer, koldioxid, tjära och 4 000 andra ämnen.
Nikotinläkemedel har en helt annan innehållsförteckning. Det gör att dessa produkter i allt väsentligt är betydligt ofarligare än cigaretter. Vi ska inte överdriva risken.
Vidare vet vi att departementet just nu tittar på frågan om ålderskontroller. Jag tycker att det är viktigt att ha en efterlevnad av lagar när det gäller folköl, tobaksprodukter och nikotinläkemedel. Det arbetet tror jag kommer att få en uppföljning i kammaren.
Det är viktigt att poängtera att vi ska ta steget nu att göra dessa produkter tillgängliga. All statistik pekar på att man har större möjlighet att lyckas med sin rökavvänjning om dessa produkter är tillgängliga.
Den som ger ett nyårslöfte och den 1 januari vill köpa en produkt som hjälper människor att sluta röka har inte den möjligheten. Man får vänta antingen till den första vardagen när närmaste apotek öppnar eller den 1 mars då dessa produkter kommer att släppas.
För det första ska vi inte se de stora farhågorna utan vi ska se möjligheterna. Både socialdemokrater och alliansen är givetvis överens om att dessa produkter bör få en bredare spridning. För det andra måste vi givetvis följa upp alla beslut vi fattar och se hur utvecklingen går. Men en överdriven oro för detta är inte befogad.
Anf. 56 Christer Engelhardt (S)
Herr talman! Huruvida oron är överdriven eller inte återstår att se efter hand som tiden löper på.
Vi har ändå varit överens om innehållet i propositionen och förslaget. Det som skiljer oss åt är att vi socialdemokrater vill ha en tillståndsplikt och att Läkemedelsverket ska ha ansvaret för översynen. Det beror på att vi ser detta som ett läkemedel som släpps ut i handeln - det första i sammanhanget.
Jan R Andersson gjorde i sitt anförande en koppling till att ha samma förhållningssätt till andra produkter i handeln, bland annat tobak och folköl. Vi från socialutskottet har under den tidigare mandatperioden varit tydliga med att vi har sett stora orosmoment när det gäller folkölsförsäljningen. Det finns brister i ålderskontrollen. Vi har vid ett par tillfällen avgivit tillkännagivanden om att strama upp den delen.
Vi socialdemokrater är konsekventa när vi vill ha en skarpare formulering om tillståndsgivning. Det gäller likadant att Läkemedelsverket ska ha hela ansvaret. Det är en konsekvens av den politik vi för på andra områden. Vi vill också ha tillståndsgivning för folkölsförsäljning och tobaksförsäljning i handeln. Det är sådant vi har nämnt i våra motioner inför budgetarbetet i socialutskottet. I det fallet är vi konsekventa.
Är det ändå inte tänkbart, Jan R Andersson, att efter hand se på vilket sätt detta kan omprövas och få en skarpare formulering om tillståndsgivning för nikotinläkemedel i handeln?
Anf. 57 Jan R Andersson (M)
Herr talman! Det är ändå intressant att konstatera i sammanhanget att Läkemedelsverket, som ni socialdemokrater vill ge ansvaret att sköta hela tillsynen av denna verksamhet, självt säger i sitt remissvar att en anmälningsplikt är tillfyllest med hänsyn tagen till läkemedlens farlighet. Det skulle vara att gå för långt att inledningsvis göra detta.
Det skulle också få andra konsekvenser. Vi vet båda som kommer från landsändar där butiken inte alltid ligger så nära att det är viktigt att de butiker som finns får tillgång till ett brett sortiment. Den butik som inte kan ha alla produkter som efterfrågas kommer att förlora kampen. I stället blir det en ökad centrumhandel och landsbygdsbutikerna dör.
Jag är kritisk till den inställning ni har intagit eftersom det skulle innebära en ökad pålaga på många små butiker. Det skulle innebära ytterligare ett hårt slag mot landsbygden. Det är företagarfrånvänt, men det är också folkhälsofrånvänt i den meningen att man minskar tillgängligheten till produkterna.
De som vaknar upp på nyårsdagen och tycker att dessa produkter skulle vara lämpliga för att påbörja sin tobaksavvänjning måste ha dessa tillgängliga. Vi vet att tillgängligheten är viktig för många av dessa produkter. Jag har svårt att se risken för att en produkt som är så pass harmlös jämfört med cigaretter skulle skapa ett beroende, som också andra har varit inne på. Den nivå som regeringen har föreslagit är väl avvägd och kommer förhoppningsvis att bidra till att fler människor slutar röka.
Anf. 58 Elina Linna (V)
Herr talman! Jan R Andersson jämför Sverige med andra OECD-länder. Sverige är det enda landet som inte säljer receptfria läkemedel i affärer. Men när vi talar om nikotinläkemedlet och hur framgångsrikt Sverige har varit när det gäller rökstopp kan vi också stolt visa att vi har fått resultat.
Vi har ett framgångsrikt koncept. Det handlar inte bara om nikotinläkemedel, utan det handlar om telefonrådgivning via Sluta-röka-linjen och om Apotekets sluta-röka-coacher. Det låter som att Jan R Andersson litar på nikotinläkemedlet som enda lösning om man vill och strävar efter att sluta röka. Så enkelt är det inte.
Jan R Andersson säger också att de här produkterna - jag kallar dem hellre för läkemedel - är ofarligare. Jag undrar: Ofarligare än vad? Visst kan man kemiskt visa att cigaretterna innehåller så mycket farliga ämnen att de är bland det farligaste som finns. Men nikotinläkemedlen är inte heller ofarliga.
Det är läkemedel, och det finns många faror. Jag tog i mitt anförande upp de biverkningar som finns. Det handlar om ökat beroende. Speciellt när det gäller ungdomar finns det en stor fara för ökat nikotinberoende. Är inte Jan R Andersson alls orolig på grund av utvecklingen?
Anf. 59 Jan R Andersson (M)
Herr talman! Jag är orolig i någon mening. Man kan nämligen se att den nedgång vi har haft i antalet rökare tenderar att plana ut. Det tycker jag är oroande. Jag är dock inte orolig för att man för in produkter som har till syfte att få människor att sluta röka, att man ökar dessa produkters tillgänglighet för människor. Jag ser inte det som det stora problemet.
I dag diskuterar vi nikotinläkemedel. Givetvis kan vi sätta in detta i ett bredare perspektiv och prata om folkhälsa. Jag vet att detta kommer att göras under våren då förhoppningsvis folkhälsopropositionen kommer.
Visst är det så att den här regeringen satsar väldigt mycket på de här frågorna. Man har högt ställda ambitioner. Detta är givetvis en del av det, att man kan göra det lättare för människor att faktiskt komma i kontakt med det här och få en möjlighet att inleda en rökavvänjning.
Men låt oss också konstatera att det finns en fara om man för ditt resonemang till sin spets, att dessa produkter kommer att missbrukas. Jag tror att man, om man för den diskussionen vidare och säger att människor kommer att missbruka tobaksavvänjningsprodukter, riskerar att få människor som faktiskt hade velat sluta att inte göra det. Man kan få människor, som kanske vill ta steget och prova någon av de här produkterna för att se om det kan hjälpa dem i deras rökavvänjning, att fortsätta med sitt bruk av tobak. Då tror jag att vi gör ett avsteg från det som är folkhälsa och i stället får en alarmism. Det vill inte jag bidra till.
Låt oss också konstatera att Vänsterpartiet faktiskt står väldigt ensamt i den här frågan. I princip alla remissinstanser, utom landstinget i Norrbotten samt Folkhälsoinstitutet, är för att denna försäljning i någon form ska få ske på ett öppnare sätt. Med tanke på remissinstanserna, av vilka många är experter, står du, Elina Linna, och ditt parti väldigt ensamma.
Anf. 60 Elina Linna (V)
Herr talman! Det var inte bara landstinget i Norrbotten och Folkhälsoinstitutet. Det fanns till och med ett läkemedelsbolag som också ville ha läkemedlet kvar på Apoteket. Så ensamma är vi alltså inte. Och när det gäller sakkunskapen tror jag att Folkhälsoinstitutet står för folkhälsoperspektivet i mycket större omfattning än många andra remissinstanser.
Sedan gällde det detta med att skrämma med ökat beroende och ökat användande av nikotinläkemedel. Det är inte enbart det som oroar mig. Först och främst handlar det om tillgången till bra rådgivning och information. Man kommer att starta som Jan R Andersson beskriver. Man avger ett nyårslöfte och börjar behandla sig själv med nikotinläkemedel utan att få den professionella hjälp som man faktiskt också behöver. Det är det som oroar mig.
Anf. 61 Jan R Andersson (M)
Herr talman! Min uppfattning är ändå att Vänsterpartiets ställningstagande i denna fråga i grunden handlar om hur läkemedelsförsörjningen ska ske i Sverige. Ska vi fortsätta att ha en monopoliserad verksamhet, eller ska vi göra en omreglering som faktiskt gör att de här produkterna tillsammans med andra läkemedel blir mer tillgängliga? Jag tillhör dem som hoppas, tror och vill att de här produkterna ska få större tillgänglighet, givetvis med den kunskap som behövs.
Men jag tror också att det är viktigt att konstatera, som jag sade tidigare, att Vänsterpartiet står ganska ensamt i den här frågan. Alla expertinstanser, i princip, säger att man ser en väldigt begränsad risk med dessa produkter. Det bygger också på den kunskap som finns. En cigarett innehåller 4 000 olika kemiska ämnen som man inhalerar röken av. Det är givetvis farligare än att använda ett läkemedel som är kontrollerat kliniskt och kemiskt och som inte innehåller nitrosaminer, som inte innehåller kolmonoxid och som inte innehåller tjära.
Därför tror jag att det blir en motsatt effekt för folkhälsan om man debatterar på det här sättet och säger att vi ser en stor fara i detta. Folk kommer att bli rädda för de här produkterna.
De ska givetvis handhas på ett rimligt sätt, men de här produkterna är ändå till för att människor ska sluta röka - cigaretter har ett annat syfte.
Det kan förfelas om vi i diskussionen pratar i mer alarmistiska termer. Därför tror jag att det är viktigt att konstatera att det finns en väldigt bred majoritet som står bakom förslaget om att faktiskt häva monopolet när det gäller dessa produkter.
Vi får väl se vad som händer. Men jag delar inte Elina Linnas farhågor, att detta skulle kunna skapa ett nytt beroende eller att det kommer att skapa en rad nya problem. Har man den synen kanske det inte bidrar till att lösa problemet utan till att skapa problem.
Anf. 62 Lars-Ivar Ericson (C)
Herr talman! Det är lördag morgon. Olle är röksugen, och han saknar både nikotinplåster och nikotintuggummi. Han vill ringa till apoteket för att kontrollera ifall det möjligtvis är lördagsöppet - det kan ju vara sommarstängt. Men i stället för att få tala med personal från apoteket som finns åtta kilometer från bostaden hamnar han i en telefonkö, den telefonkö som alla landets apotekskunder hamnar i ifall de vill ha kontakt per telefon.
Efter ca 20 minuters väntan frågar telefonisten Olle om han vill stå kvar i kön. Olle svarar: Nej tack! Jag tar min moped och kör ned till apoteket och kollar ifall det är öppet. Sedan ringer jag tillbaka till dig och rapporterar.
Vi kan le åt denna lilla episod. Men hur mycket enklare hade det inte varit om Olle hade kunnat köpa nikotinläkemedel i lanthandeln, den affär där han brukar handla tobak? Det är ju rimligt att man också kan köpa det som motverkar tobaksbruk.
Centerpartiet välkomnar betänkandet om nikotinläkemedel i handeln. Den skadliga rökningen, som utsätter både rökaren och omgivningen för ohälsosamma effekter, bör på alla sätt reduceras. Här har nikotinläkemedlen en viktig roll. Att de blir så tillgängliga som möjligt känns riktigt och viktigt.
Herr talman! Elina Linna efterlyste folkhälsoaspekten i sitt anförande, och det handlar verkligen om folkhälsa här. Otroligt många sjukdomar är just rökorsakade sjukdomar.
Jag vill då nämna lite om riskerna med rökning. Varje dag dör ca 20 personer i Sverige till följd av rökning. 500 dör på grund av passiv rökning.
Tobaken innehåller nämligen ett fyrtiotal cancerframkallande kemiska ämnen. Den cancerform som orsakar flest dödsfall är lungcancer på grund av rökning. Här ser vi verkligen spår som förskräcker.
Nikotin är ett nervgift som finns i tobak. När man andas in tobaksröken transporteras det snabbt ut i kroppen. Inom tio sekunder når det hjärnan och sedan övriga delar av kroppen.
Tanken med nikotinläkemedlen är att ge kroppen nikotin på ett mindre skadligt sätt i början när man slutar röka. På så sätt undviker man abstinenssymtom som till exempel oro, ängslan och röksug. Under det andrum som uppstår kan man komma fram till ett definitivt beslut att sluta röka.
Sedan är det dags att trappa ned nikotinläkemedlen och till slut upphöra att använda dem. Det brukar erfarenhetsmässigt ta två tre månader. Jämfört med att röka är riskerna med att använda nikotinläkemedel väldigt små. Risken är snarare att man använder för lite nikotinläkemedel eller tar dem för kort tid än att man skulle ta för mycket av dem.
Ännu mer skulle kunna sägas om hur viktigt det är att sluta röka och att öka tillgängligheten till nikotinläkemedel. I betänkandet finns reservationer som uttrycker farhågor att nikotinläkemedel kan missbrukas och att kontroll inte är möjlig. Vi i utskottsmajoriteten har dock en tilltro till kommunerna och Läkemedelsverket. Vi anser att det finns goda förutsättningar för en fungerande kontrollverksamhet och att ingen, varken ung eller gammal, kommer att bli drabbad av medicinska komplikationer i sin strävan att sluta röka.
Så vill jag ge ett citat vidare ur boken
Rökt
av Charlotta von Zweigbergk: "Att fimpa är att ta ansvar för sig själv och bete sig vuxet klokt. Min hälsa vilar trots allt mest i mina egna händer, även om man som rökare blundar för den uppenbara sanningen. Som rökare blundade jag också för mitt ansvar gentemot andra. Mitt nikotinfria liv gör mig nu stolt och glad. Varje rökfri dag jag lever är jag numera ett vandrande hopp för den som ännu sitter fast. Det går att leva utan cigaretter, och dessutom lever jag längre."
Att skapa ett helt rökfritt samhälle är naturligtvis en utopi. Men att hjälpa människor att sluta röka är en möjlighet. Låt oss ta vara på den möjlighet som nikotinläkemedlen ger oss!
I tidigare talares anda vill jag naturligtvis också ge vidare en hälsning, och den hämtar jag från ett känt julaftonscitat: Från oss alla till er alla - en riktigt god jul!
Anf. 63 Elina Linna (V)
Herr talman! Lars-Ivar Ericson talar bra utifrån folkhälsoperspektivet. Jag håller med om mycket av det Lars-Ivar säger.
Men jag undrar hur Lars-Ivar Ericson vet att försäljningen av nikotinläkemedel i handeln kommer att minska cigarettrökningen. Jag letade efter undersökningar som skulle visa på det. Christer Engelhardt tog exemplet Danmark. Det finns ingen vetenskaplig undersökning, men tittar man på försäljningssiffrorna ser man att det finns en risk att cigarettrökningen i stället ökar.
I propositionen lyfter man fram garantier för hur effektivt det är med nikotinläkemedel. Men det är en undersökning som gjordes för tio år sedan! Den kom 1998. Det finns överenskommelser överallt som säger att rådgivning tillsammans med nikotinläkemedel är det effektivaste sättet. Men hur vet Lars-Ivar Ericson att försäljningen i handeln kommer att medföra ett ökat rökstopp?
Anf. 64 Lars-Ivar Ericson (C)
Herr talman! Jag kan naturligtvis inte veta, men jag kan anta att ökad tillgänglighet också medför att fler människor som vill sluta röka med hjälp av nikotinläkemedel får hjälp genom att det finns på nära håll. Man kan tänka på Olle som har en bra bit till apoteket men som har affären i närheten. För honom skulle det underlätta att kunna köpa dessa läkemedel där han vanligtvis också handlar.
När det gäller rådgivningen är det fortfarande så att varje gång jag handlar en sak på apoteket får jag också en liten broschyr i paketet. Denna lilla broschyr kommer naturligtvis också att finnas med när jag köper nikotinläkemedel i den allmänna handeln. Vad jag förstår är just denna rådgivning väldigt omfattande, och skulle jag inte vara nöjd med rådgivningen som jag får tillsammans med nikotinläkemedlet kan jag naturligtvis gå in på Internet och få ytterligare rådgivning.
Anf. 65 Elina Linna (V)
Herr talman! Finns det vetenskapliga undersökningar som visar att tillgängligheten har varit så dålig när nikotinläkemedlet har funnits enbart på apoteket att vi har fått ett ökat cigarettberoende? Det tror jag inte. Det är antaganden, det också.
Regeringens förslag bygger inte på kunskap och vetenskapliga undersökningar. Jag hävdar att regeringens förslag bereder vägen för att flytta över fler läkemedel till detaljhandeln och att avskaffa apoteksmonopolet, som regeringen gör helt och hållet av ideologiska skäl.
Jag tog upp biverkningar i mitt anförande. Alla biverkningar tas inte upp i broschyrerna i själva förpackningen. Det är alltså inte så lätt för den personen som behandlar sig själv med nikotinläkemedel att förstå varför man mår illa och sover dåligt. Det kan till och med bli så att personen i fråga tror att biverkningarna beror på att man har slutat röka. I handeln där man köper dessa läkemedel finns ingen möjlighet att få råd, utan då måste man gå till apoteket. Och det är väl bra att vi har apoteket så att man kan gå dit och få hjälp och professionella råd!
Anf. 66 Lars-Ivar Ericson (C)
Herr talman! Elina Linna bekymrar sig mycket över biverkningarna av nikotinläkemedel. För mig del bekymrar jag mig mycket mer över tobakens biverkningar, både för den som röker och för de personer som finns i omgivningen. Om vi kan göra nikotinläkemedlen mer tillgängliga och öka användningen av dem kommer det att medföra en ökad folkhälsa. Det gäller både dem som röker och rökarnas omgivning.
Anf. 67 Christer Engelhardt (S)
Herr talman! Lars-Ivar Ericson inledde sitt anförande med att berätta en historia om hur man kan få reda på om det är lördagsöppet på apoteket. Lars-Ivar sitter i majoriteten i dag, och ni skulle mycket väl kunna se till att göra någonting åt den köproblematik som du refererade till. Jag tror inte att man kommer till rätta med detta problem genom att lite enkelt pressa ut en massa läkemedel i butikerna. Jag är övertygad om att frågan egentligen inte handlar om det. Men det är som sagt en uppgift för Lars-Ivar Ericson att ta med sig till alliansen för åtgärd.
Jag skulle också vilja vara tydlig till Lars-Ivar Ericson med en annan sak. Jag tycker att han i sitt anförande tar lite väl lätt på den oro som vi signalerar från oppositionens sida. Jag tog upp detta i mitt anförande, och Elina Linna har också lyft fram det i sina anföranden.
Från s-sidan i utskottet delar vi synen i propositionens innehåll och ställer oss bakom att vi lyfter ut nikotinläkemedel i handeln. Men vi vill ha en starkare tillsyn av detta. Vi har också signalerat en del orosmoment när det gäller detta, och det är orosmoment som jag tycker att Lars-Ivar Ericson tar väldigt lätt på. Det här är inte vilken produkt som helst. Även om den är receptfri är det trots allt fortfarande ett läkemedel som vi släpper ut.
Jag skulle vilja fråga Lars-Ivar Ericson om det inte finns något uns av oro hos honom och inom alliansen över det vi nu gör när vi för första gången släpper ut ett läkemedel i handeln. Ni drar parallellen till att man säljer tobak, folköl och så vidare. Det är
en
fråga. Men den här frågan kvarstår. Detta är trots allt ett läkemedel vi släpper ut. Finns det inte någon oro från alliansens sida?
Anf. 68 Lars-Ivar Ericson (C)
Herr talman! Christer Engelhardt frågar mig om jag känner någon oro för kontrollfunktionen och om jag känner någon oro för att nikotinläkemedlen kan förorsaka skadeverkningar.
När det gäller kontrollfunktionen menar vi att kommunen redan har en väl uppbyggd tillsynsorganisation för just detaljhandeln när det gäller folköl och tobak. Det är naturligt att man då också kan övervaka försäljningen av nikotinläkemedel så att åldersgränserna respekteras.
När det gäller eventuella skadeverkningar av nikotinläkemedel vill jag upprepa att jag tror att tobaksrökningens skadeverkningar är betydligt större både för rökaren själv och för omgivningen än de eventuella skadeverkningar som nikotinläkemedel kan ha. Det är viktigt att man inte ser enbart till nikotinläkemedlens användning utan att man också erbjuder kompletterande hjälp när människor ska sluta röka. Det kan till exempel vara information och stöd från sluta-röka-linjen och Internet.
Anf. 69 Christer Engelhardt (S)
Herr talman! Jag tror säkert att vi är överens om att tobakens skadeverkningar är en allvarlig del. Det sade jag också i mitt anförande. Jag vill naturligtvis också koppla ihop nikotinläkemedlen med en tobakspreventiv åtgärd. Men som jag har sagt i tidigare repliker tycker jag inte att vi för den sakens skull ska förringa frågan på det sätt som jag tycker att Lars-Ivar Ericson och alliansen gör när de bemöter våra argument.
Jag landar åter i detta att det trots allt fortfarande är ett läkemedel som vi nu kommer att släppa ut i handeln. Jag tycker att det borde kunna finnas någon sympati från alliansens sida när det gäller att detta innebär ett litet orosmoment. Därför har vi sagt att vi vill be om att man åtminstone kan följa upp det här och se på vilket sätt det kommer att fullföljas under den försäljningstid som vi nu tänker ge oss in i.
Vi har varit tydliga med att vi vill skärpa reglerna för tobaksfrågor och folkölsförsäljning. Detta har vi sagt i tidigare motioner, och vi har även gjort markeringar från utskottets sida. Därför tycker jag att vi är konsekventa från socialdemokratiskt håll när vi säger att vi vill ha en starkare tillsyn av det läkemedel som vi nu släpper ut i handeln. Vi vill ha en tillståndsplikt, och vi vill även att Läkemedelsverket ska sköta översynen av detta.
Problematiken med tobaken behöver inte betyda att det ena förtar det andra. Jag tycker fortfarande att det här är en viktig fråga som förtjänar sin analys, och jag tycker att man från alliansen är lite väl lättvindig när man bemöter oss i den oro som vi trots allt har signalerat.
Jag vill rikta en uppmaning till alliansen och till Lars-Ivar Ericson att ta vår oro lite mer på allvar under det pågående arbetet.
Anf. 70 Lars-Ivar Ericson (C)
Herr talman! Vi delar naturligtvis oron för tobaksbruket. Men samtidigt är det så oerhört viktigt att vi tar till vara alla hjälpmedel som gör att vi kan minska människors tobaksbruk. Det gäller både för deras egen skull och för den skada de ställer till med för omgivningen.
Därför menar vi fortfarande att reformen med nikotinläkemedel i handeln är en jätteviktig reform. Vi tror också att kommunerna har möjligheter att väl övervaka försäljningen av nikotinläkemedel i detaljhandeln.
Anf. 71 Tobias Krantz (Fp)
Herr talman! Jag tänkte också inleda i den trevliga anda som har rått här och önska mina kamrater i utskottet och samtlig personal både i utskottet och här vid kammarkansliet med tjänsteförrättande talman i spetsen en god jul och ett gott nytt år. Jag kan dock inte lova att resten av mitt anförande kommer att vara lika försonligt och lika trevligt - åtminstone inte för alla inblandade parter i debatten. Men polemik - också skarp polemik - är demokratins och politikens livsluft.
Herr talman! I stort sett alla reformer som har genomförts i den mänskliga historien oavsett hur små, oförargliga och harmlösa de ser ut i efterhand har vid tiden för införandet nästan alltid mött väldigt starkt motstånd - ibland till och med hätskt motstånd.
När jag funderar över den debatt som har förts här i kammaren i dag och den som har förts innan propositionen lades på riksdagens bord och därefter drar jag mig till minnes den debatt som fördes om när den så kallade friggeboden infördes i Sverige. Skriftställaren och författaren Anders Johnson har skrivit en mycket underhållande bok där han har analyserat de remissinstanser och de synpunkter som kom in när friggeboden skulle införas i svensk bygglagstiftning. Han refererar till remissinstanser som pekade på att när människor fick chansen att på egen hand bygga friggebodar skulle det leda till en förfulning av det svenska landskapet. Det skulle leda till att grannfejderna i Sverige ökade.
I dag ler vi gärna åt detta och drar på munnen åt de invändningar som kom vid den tiden. I dag är de flesta av oss överens om att det här var en klok, vettig och naturlig reform. Alldeles nyligen klubbade riksdagen, såvitt jag vet utan några större protester, igenom en utvidgning av reformen. Nu blir det ännu enklare att bygga friggebodar och att göra dem större.
Det finns också i dag möjligheter för personer som deltar i debatten att skriva in sig i historien över yttranden som man så småningom kommer att kunna dra på munnen åt. Flera sådana meningar finns i Vänsterpartiets reservation till dagens betänkande.
I Vänsterpartiet är man orolig för att det kommer att leda till ett allvarligt ökat missbruk bland minderåriga om människor nu får möjlighet att köpa nikotinläkemedel i handeln. Man oroar sig för att det här kommer att skapa otroligt stora och allvarliga problem.
Föreställer sig verkligen Vänsterpartiet och Elina Linna att det nu kommer att ske en kraftig explosion av unga nikotinläkemedelsmissbrukare i Sverige? Är det verkligen rimligt att tro det? Är det verkligen rimligt att tänka sig att det kommer att bli följden? Är inte Elina Linna och Vänsterpartiet rädda att stå där om 10, 20 eller 30 år och förekomma i en ny bok där man kan avslöja hur harmlösa reformer ledde till protester trots att man redan vid den tiden då diskussionen fördes rimligen måste ha insett att detta var saker och ting som man så småningom skulle skratta och le åt?
Det måste i grund och botten vara rätt så naturligt att om det är möjligt att köpa cigaretter i en vanlig handel ska också det som kan bota suget efter cigaretter vara möjligt att köpa i handeln? Är det egentligen inte själva motsatsen till detta som är egendomlig? I dag har vi ju en ordning som innebär att vi under rätt så fria former får köpa det som skapar missbruk och beroende - visserligen med åldersgränser och krav på tillsyn. Det som kan bota missbruket och beroendet ska det däremot vara stränga kontroller för. Är inte det uppochnedvända världen?
Dessutom, herr talman, är den här reformen omgärdad av hur många hängslen och livremmar som över huvud taget finns. Det ska ske kontroll både av Livsmedelsverket och av kommuner. Det finns tydliga statssanktioner, och det ska finnas strikta åldersgränser.
Herr talman! Vad är det som är så farligt med den här reformen som regeringen nu lägger på riksdagens bord? Vad är det som skrämmer så mycket? Jag tror att det är friheten som skrämmer. Det är själva tanken att saker och ting ska bli lättare för den enskilda människan, att det ska bli lättare för den enskilda människa att leva, i det här fallet lättare att bryta sitt tobaksmissbruk. Det är också tanken att människor kan ta ett eget ansvar som skrämmer.
Varför skulle det vara så att vi svenskar är så mycket mer inkompetenta att klara av att hantera nikotinläkemedel ute i handeln än i stort sett alla andra människor i den moderna västvärlden? Varför skulle vi svenskar vara så annorlunda?
Herr talman! Det beslut vi kommer att fatta i dag är förhoppningsvis det första steget mot en något friare apoteksmarknad, en reform som gör det lite lättare för människor att leva och att bryta ett tobaksmissbruk, som utvidgar friheten, inte revolutionerande mycket men en liten aning. Det tycker jag är på tiden.
I detta anförande instämde Gunnar Andrén (fp).
Anf. 72 Elina Linna (V)
Herr talman! Jag kommer här med vår reservation i handen. Tobias Krantz tog ju upp att det var så mycket allvarligt som Vänsterpartiet hade i sin reservation.
På ett ställe hittar jag något som är allvarligt, och det är när det gäller minderåriga. Det är allvarligt, både cigarettrökning och användandet av nikotinläkemedel för minderåriga. Det handlar om kontrollen. Vi vet att handeln har problem att hålla kontrollen på folkölsförsäljningen och cigarettförsäljningen. Det finns otaliga undersökningar som visar det. Tobias Krantz kanske inte har hört talas om det, men det är faktiskt så.
Då tycker jag att vi ska våga säga att det finns oro när det gäller ålderskontrollen när regeringen nu släpper nikotinläkemedlet i handeln.
Tobias Krantz kanske inte ens tänker i samma banor som jag. Han talar om Livsmedelsverket i det här sammanhanget. Det är Läkemedelsverket som är tillsynsmyndighet. Livsmedelsverket har inte med nikotinläkemedlet att göra, i alla fall inte än så länge. Jag hoppas att det inte blir så heller, för det är ett läkemedel vi talar om, inte en friggebod.
Anf. 73 Tobias Krantz (Fp)
Fru talman! Det står mycket tydligt i både proposition och betänkande att det är viktigt att hålla på de åldersgränser som finns, både när det gäller försäljning av tobak och när det gäller försäljning av nikotinläkemedel. Det är en självklarhet.
Men den intressanta frågan är ändå: Varför ska det i ett land som Sverige vara lättare att köpa tobak och skapa ett missbruk än att få ett läkemedel som gör att man kan bota missbruket och bryta sitt beroende? Det är den helt avgörande frågan.
När jag har lyssnat på Elina Linna har jag inte hört något svar på frågan: Varför ska Sverige skilja ut sig från i stort sett alla andra länder när det handlar om tillgången till nikotinläkemedel? Varför litar vi på oss själva så lite i förhållande till människor i stort sett i alla andra länder? Varför är vi i Sverige så inkompetenta att klara att fatta beslutet själva om vi behöver nikotinläkemedel eller inte jämfört med människor i stort sett i alla andra länder?
Är inte Elina Linna rädd för att stå här om 10, 20 eller 30 år och förekomma i en ny bok av Anders Johnson där de argument som i dag framförs i debatten kommer att framstå som någonting man skrattar och ler åt i förhållande till de argument som framfördes mot friggeboden, som alla i dag tycker var en reform som var väldigt harmlös och oförarglig? Är inte Elina Linna rädd att stå där med skammens rodnad på sina kinder om 10, 20 eller 30 år? Är kampen mot att människor ska få ökad frihet eller att människor ska få det lite lättare att leva överordnad allt annat för Vänsterpartiet?
Anf. 74 Elina Linna (V)
Herr talman! Jag tror inte att jag kommer att stå här om 20 eller 30 år, vare sig med skammens rodnad eller någon annan rodnad på kinderna.
Jag har tagit upp det tidigare, och jag tar upp det igen, att vi har ett lyckat recept för att minska tobaksrökningen. Om vi jämför med andra länder har Sverige varit bland de länder som bäst har lyckats minska cigarettberoendet. Vi har ett bra koncept.
Jag tror inte att Tobias Krantz kan dra fram en undersökning som visar att försäljning av nikotinläkemedel ute i handeln skulle öka rökstoppet. Vad är det för undersökning Tobias Krantz känner till som vi andra inte känner till?
Det låter rätt så intressant det här med att man säljer cigaretter i handeln. Jag delar den uppfattning som Tobias Krantz har, att cigaretterna hör till det farligaste som finns. Det låter nästan som att Tobias Krantz vill sätta stopp för detaljhandeln att sälja cigaretter. Är det så Folkpartiet vill ha det?
Anf. 75 Tobias Krantz (Fp)
Herr talman! Jag trodde inte att jag skulle behöva påpeka det, men det finns inget förslag i den här propositionen eller i det betänkande som majoriteten står bakom i bred enighet - det är bara Vänsterpartiet som skiljer ut sig - som säger att vi ska förbjuda apoteket att sälja nikotinläkemedel, förbjuda apoteket att ha rådgivning eller förbjuda människor att gå till läkare som vill ge rådgivning om hur man ska sluta röka. Inget av detta nämns i propositionen, tvärtom. Den verksamheten ska naturligtvis fortsätta. Det är självklart viktigt att detta kommer att fortgå också i framtiden.
Det vi gör nu är att öppna en liten möjlighet för människor att få de här nikotinläkemedlen lite enklare, lite lättare, utan att ständigt behöva vara hänvisade till apotekets öppettider. Det är det den här reformen handlar om, inte att riva ned apotekets verksamhet eller den verksamhet som i övrigt pågår för att få människor att sluta röka. Det är det som det handlar om.
Sedan frågar Elina Linna var stödet för att genomföra den här reformen finns. Ja, stödet finns hos den överväldigande majoritet av remissinstanser som har tillstyrkt reformen. Och nu ska jag säga rätt: En av de statliga myndigheter som har yttrat sig om detta, Läkemedelsverket, har också tillstyrkt den modell som regeringen har valt för att utöva kontroll över detta, det vill säga att låta kommunerna utöva kontrollen. Det finns ett massivt stöd bland remissinstanser och bland många av dem som är experter i frågan för den modell som regeringen förespråkar. Det är Vänsterpartiet och Elina Linna som skiljer ut sig.
Jag kan bara konstatera avslutningsvis, herr talman, att i Elina Linnas värld kommer det också fortsättningsvis att vara lättare att skaffa sig ett tobaksmissbruk, att fastna i det och att vara beroende av tobak än att skaffa ett läkemedel som gör att man kan bryta beroendet och bryta tobaksmissbruket. Det tycker jag är talande för Vänsterpartiets inställning.
Anf. 76 Chatrine Pålsson Ahlgren (Kd)
Herr talman! Jag tänkte börja mitt anförande med att önska alla i riksdagen och svenska folket en riktigt god jul och ett gott nytt år. Jag hoppas att det ska bli en alldeles speciellt god jul i år.
Herr talman! Så till betänkandet. När jag hör Elina Linnas engagemang - Elina Linna och jag är kolleger som riksdagsledamöter och kolleger som sjuksköterskor - måste jag säga att frågan om monopol för Vänsterpartiet i mycket är en ideologisk fråga, under engagemanget.
Vi som har varit med i den här kammaren och diskuterat olika monopolfrågor vet att det sitter oerhört kraftigt hos Vänstern vare sig man kallar sig kommunist eller inte. Man vill ha och värnar monopol. Även om hela världen inte tycker att det är bra vet Vänsterpartiet att monopol är bra inom alla områden, när det gäller vård och omsorg och annat. Jag delar inte den åsikten. Elina Linna är ganska duktig på att hitta argument som ska försvara att hon inte behöver säga det.
Med apoteksmonopolet över huvud taget är det så långt jag vet Kuba som har ett apoteksmonopol och ingen annan i världen. Då är det märkligt att det är det som man flaggar för och säger att vi andra är oansvariga.
Jag tyckte att Lars-Ivar Ericsons Olle var ett bra exempel som jag också känner igen från den glesbygd jag kommer ifrån. Det är inte så vansinnigt enkelt att vare sig hitta Bamyl, Treo eller nässprej när man behöver det. På landet där jag bor har man ordnat med apoteksombud. Där kan man köpa diverse mediciner, som nässprej för barn och vuxna, Bamyl och Treo. Min erfarenhet är, utifrån dem som har gått till lanthandeln där hemma, att man är mycket skärpt på att läsa de föreskrifter som finns. Jag har inte sett att apoteksombuden eller deras kunder har dött i någon stor omfattning för att man inte har köpt sin Bamyl på apoteket. Det är viktig information.
Både Treo och Bamyl är riktigt farliga mediciner. Till och med Panodil är mycket farligt. Nässprej är också farligt, för man kan bli beroende av nässprej. Till slut blir man täppt i näsan alltid. Tänk att de som är läskunniga kan klara av detta! Det är härligt att kunna säga till svenska folket att alliansen tror att de kan läsa på förpackningarna. Det har man hittills visat att man också har gjort.
Det finns ett kinesiskt ordspråk apropå Olle. Det lyder: Skynda dig medan du har lust. Det är många som har bestämt sig för både det ena och det andra. Man ska sluta äta godis, sluta röka och sluta snusa. Men det vill till att man kan göra detta just då, för annars när man har åkt 8 kilometer eller väntat tre dagar kanske lusten har gått över. Tycker inte Elina Linna att det verkar vara en smart idé att man använder den kraft man själv har i ett beslut till att också genomföra sitt eget beslut?
Det är helt riktigt att nikotin är farligt vare sig du lägger det på bröstet, andas in det eller tuggar tuggummi. Men för dina lungor är det naturligtvis så att om du inte röker har det ingen farlig biverkning på dem.
Man ska ha klart för sig det som alla har sagt, nämligen att det är en övergångssituation. Det är likadant med näsdroppar. Man ska inte använda dem mer än en vecka; det står på förpackningen.
Jag tror att det var min kollega i Folkpartiet som talade före mig och som sade att svenska folket kan ta ansvar. Låt oss inte säga att man inte förstår det.
Regeringen ger en viktig signal när man lägger fram förslaget. Det står i propositionen att man vill "öka tillgängligheten av receptfria nikotinläkemedel och därmed stärka det hälsofrämjande arbetet mot tobak". Det är alltså enbart en folkhälsofråga. Men det stämmer också överens med det regeringen har föreslagit och det vi i alliansen har sagt om att avmonopolisera Apoteket AB. Det har vi också fått svenska folkets mandat att göra. Det gick vi till val på.
Jag är helt övertygad om att detta är ett steg i rätt riktning. Det är viktigt att man har tydlig och klar information. Det ska bli spännande att se hur många fler som nu kan sluta röka för att de kan skynda sig medan de har lust.
Anf. 77 Elina Linna (V)
Herr talman! Visst, Chatrine Pålsson Ahlgren, kan svenska folket läsa. Svenska folket läser också på cigarettasken att rökning skadar hälsan och att det är dödligt. Det står flera sådana skrämmande budskap på cigarettpaketen. Men svenska folket röker ändå. Vad finns det för garantier att svenska folket när de läser på nikotinläkemedlen tar till sig den information som finns där?
Jag har frågat Chatrine Pålsson Ahlgrens allianskamrater vad det finns för undersökningar som får regeringen att lita så stenhårt på att rökningen kommer att minska om man ökar tillgängligheten genom att låta handeln sälja nikotinläkemedel.
Anf. 78 Chatrine Pålsson Ahlgren (Kd)
Herr talman! Den första frågan Elina Linna ställer till mig berör en kärnfråga. Vad är det som gör att vi tror på denna linje när det ändå står varningstext på varenda cigarettförpackning? Jo, grejen är att man som rökare har insett att det är farligt. Det kan förkorta mitt liv, och jag kan få en allvarlig lungsjukdom som gör att jag får en kämpig tid. Det har man insikt i. Men man har inte förmågan att själv ta sig ur det. För att kunna ta mig ur det när jag har fått insikt behöver jag hjälp och någon som bildligt talat tar mig i armen och ställer mig upp.
Vi tror att nikotinläkemedel är ett bra sätt att stötta och säga: Du får detta som hjälp så ska du se att du klarar av det. Annars är det bara att fortsätta att röka. Det är ingen som övergår som inte har insikt om att det verkligen är farligt. Därför tror jag att vi är tvungna att se att det är den hjälpande handen som gör det hela.
Några vetenskapliga studier på detta vet jag inte om det finns. Men vi har alla remissvar som har kommit in från olika instanser som har en oerhörd kunskap - annars hade regeringen inte remitterat propositionen till dem. Det måste vi ha tillit till, även om det inte finns färska studier på allt.
Anf. 79 Elina Linna (V)
Herr talman! Remissinstanserna skriver remissvaren utifrån sina perspektiv. Jag värdesätter Folkhälsoinstitutets remissvar i stor utsträckning. De tar det utifrån både vetenskapliga undersökningar och folkhälsoperspektiv. Jag hoppas att Chatrine Pålsson Ahlgren har läst Folkhälsoinstitutets remissvar, för där är man otroligt orolig för att släppa ut läkemedel i detaljhandeln.
Att nikotinläkemedel är ett bra stöd för personer som vill sluta röka är självklart. Men det räcker inte med enbart det. Det behövs professionella råd och information som handlaren inte kan ge när man står där med sina biverkningar. Jag är säker på att Chatrine Pålsson Ahlgren också har slagit upp i Fass och läst om de biverkningar som nikotinläkemedel har.
De personer som ni har tagit som exempel som inte kommer fram till apoteket eller bor långt ifrån apoteket kan ändå inte komma i kontakt med apoteket och få den professionella hjälpen. Det kan bli missuppfattningar om att biverkningarna beror på att man har slutat röka. Jag vet av egen erfarenhet att det inte är så lätt att sluta röka; man mår fysiskt dåligt.
Jag hävdar ändå att det finns orosmoln som jag tror att Chatrine Pålsson Ahlgren som sjuksköterska borde reflektera över.
Apoteksmonopolet har lyckats hjälpa väldigt många att sluta röka. Det är ett bra koncept.
Anf. 80 Chatrine Pålsson Ahlgren (Kd)
Herr talman! Det är absolut sant som Elina Linna säger. Det räcker inte med nikotinplåster eller tuggummi eller inhalationer. Det behövs mycket mer. Det finns platser i Sverige där man har startat rökavvänjningsgrupper. Man har haft det tillsammans med människor som har drabbats av till exempel hjärtinfarkt. Man har det i skolan. Man har antirökombud i skolan. Det finns en mängd sådant.
Som Elina Linna sade kan man få information på apoteket. Man kan gå in på nätet. Det ena utesluter ju inte det andra. Alliansregeringen och vi i socialutskottets majoritet säger inte att det här är den enda lösningen. Vi säger inte heller att vi låter nikotinläkemedel säljas helt fritt. Det ska stå under kontroll.
Utskottet skriver också att utskottet erinrar om att kommunerna redan har en uppbyggd tillsynsorganisation för detaljhandel med folköl och tobak. Därför känner man att man kan ta det här också. Läkemedelsverket ansvarar faktiskt för tillsynen över detaljhandeln med läkemedel. Då anser utskottet att det är naturligt att göra så här. Vi släpper det inte fritt. Man måste vara 18 år.
Jag och vi i alliansen är naturligtvis också kritiska till att ålderskontrollerna sköts dåligt när det gäller både folköl, cigaretter och snus. Det är ingen lösning att säga det. Det är bara att se till att de lagar vi har följs.
Jag ser att det viktigaste för den som bestämmer sig för att sluta röka är att få den första hjälpen. Sedan behöver många hjälp och stöd, medan andra kan sluta tvärt när de har bestämt sig.
Den som lever får se, Elina. Vi lever nog ett år eller två till så att vi kan följa upp detta.
Anf. 81 Christer Engelhardt (S)
Herr talman! Jag hoppas att vi lever ett bra tag till både Chatrine, jag och alla övriga.
I sitt anförande nämnde Chatrine Pålsson Ahlgren att det finns ombud i lanthandeln för Treo, Magnecyl och så vidare. Det stämmer. Där är man fortfarande ombud för apoteket, och då omfattas man av Läkemedelsverkets tillsyn.
Det är inte riktigt sant att det bara är Vänsterpartiet som vill hålla kvar Apoteket. Det vill vi inom socialdemokratin också göra.
Det som skiljer oss åt är att vi kan tänka oss att öppna för att släppa ut icke receptbelagda läkemedel i handeln. Men vi vill behålla apoteksmonopolet när det gäller receptbelagda läkemedel. Där skiljer vi oss i förhållande till alliansen som vill avskaffa apoteksmonopolet helt och hållet.
Jag tror att nikotinläkemedel inte är det enda läkemedel som nu kommer ut i handeln. Jag öppnade själv för att vi skulle kunna tänka oss att tillåta även andra typer av läkemedel. Chatrine Pålsson Ahlgren nämnde också i sitt anförande en lista över sådana.
När vi börjar släppa ut icke receptbelagda läkemedel i handeln tycker vi att vi ska vara tydliga med att tillsynen ska vara under Läkemedelsverkets kontroll även om Läkemedelsverket i dag tycker att just det här nikotinläkemedlet inte är det mest viktiga och att man kan sköta det från kommunernas sida.
Vi tänker i det längre perspektivet. Om vi släpper ut fler receptbefriade läkemedel i handeln kanske det är bra om Läkemedelsverket sköter kontrollen. Det handlar ju fortfarande om läkemedel, även om de inte är receptbelagda.
Jag skulle vilja skicka med Chatrine Pålsson Ahlgren som representerar Kristdemokraterna och i det här fallet Göran Hägglund att Läkemedelsverket kanske borde ha tillsynen.
Anf. 82 Chatrine Pålsson Ahlgren (Kd)
Herr talman! Det är naturligtvis bra att vi får olika saker medskickade. Det kommer andra förslag under mandatperioden inom det här området. Det vet Christer Engelhardt mycket väl.
Det är också viktigt att säga att man lätt förleds att tro att receptbelagda läkemedel är farliga och att icke receptbelagda är ofarliga. Det är en väldigt viktig sak att informera alla om, så att vi inte går på den minan.
När jag tog min sjuksköterskeexamen 1969 var det väldigt få läkemedel som inte var receptbelagda. Nu har allt fler blivit fria och man kan köpa dem på apotek. Man får information, och man ger framför allt information efter vad kunden efterfrågar.
Vi ska ha respekt för läkemedel generellt. Det är väldigt viktigt. Det är också viktigt att se till att sådant man tar passar ihop. Det finns oerhört mycket mer att göra här. Det är viktigt att Patient-Fass finns och att det finns rådgivningslinjer och att det finns på nätet så att man kan informera sig.
Vi måste ändå ta ett egenansvar. Om man får en medicin utskriven på recept och tar den på fel sätt har man ju ansvar för sig själv eller sina barn eller vem det nu kan vara.
Jag håller med om att vi ska ha stor respekt för läkemedel generellt.
Som Tobias Krantz nämnde är tobaken och rökeriet det största hotet här och inte de läkemedel som hjälper till att komma ifrån rökningen.
Anf. 83 Christer Engelhardt (S)
Herr talman! Jag vill rikta ett varmt tack till dig, Chatrine Pålsson Ahlgren, för att du var så tydlig i ditt inlägg. Jag känner att det är först nu som vi har fått någon form av dialog kring att det ligger en fara även i icke receptbelagda läkemedel. Jag har försökt hämta in i mina tidigare repliker att jag tycker att man från alliansens sida har behandlat vår oro lite nonchalant i sina anföranden. Man kanske behöver vara en del av professionen, som Chatrine Pålsson Ahlgren är i sin sjuksköterskekompetens, för att kunna lyfta upp den oron och göra den befogad och tala om att ett läkemedel inte är ofarligt bara för att det inte är receptbelagt. Det var dit jag ville komma.
Det gläder mig att Chatrine Pålsson Ahlgren som representant för Kristdemokraterna och som en del av alliansen har gett oss lite rätt i den oron. Vi vill styra över till det som jag har sagt tidigare. Vi vill åt att det inte är ett ofarligt preparat som kommer ut. Därför blir det tydligt om man ger legitimitet åt att Läkemedelsverket ska ha kontrollen. Därför ville jag sända med Chatrine Pålsson Ahlgren den här oron. Jag tycker att hon har tagit till sig det.
Vi får se vad framtiden utvisar. Vi lär säkert återkomma här i kommaren om fler preparat.
Anf. 84 Chatrine Pålsson Ahlgren (Kd)
Herr talman! Vi kommer absolut att fortsätta. Det finns all anledning att också säga att vi från alliansens och regeringens sida vill göra det bättre för patienten med högre kvalitet och säkerhet och ökad tillgänglighet för att det ska få avsedd effekt.
I det arbetet är det viktigt att man inte har några dörrar stängda. Det är en svår fråga. Alla mediciner och behandlingsformer för respekt med sig. Det gäller också de läkemedel och sådant som säljs på apoteket.
Jag garanterar Christer Engelhardt att vi kommer att göra allt för att det ska bli en hög patientsäkerhet, en hög tillförlitlighet och ökad tillgänglighet.
Anf. 85 Thomas Nihlén (Mp)
Herr talman! Till det här betänkandet har Miljöpartiet valt att inte reservera sig. Trots att vi inte har lämnat in någon motion på den här propositionen eller reserverat oss i betänkandet har vi en hel del synpunkter, funderingar och frågeställningar i ärendet.
Jag vill börja med att säga att jag instämmer i många av de farhågor och frågor som Elina Linna och Christer Engelhardt har framfört i sina replikskiften och anföranden.
Syftet med den här förändringen är att genom att tillåta försäljning av nikotinläkemedel i handeln skapa en större och bättre tillgänglighet till nikotinläkemedel. Denna utökade tillgänglighet ska i bästa fall leda till att fler rökare slutar att röka, vilket skulle vara en väldigt stor folkhälsovinst.
Miljöpartiet hoppas och tror att fler kommer att sluta röka genom denna ökade tillgänglighet till nikotinläkemedel. Men förmodligen blir denna effekt marginell.
Precis som flera talare tidigare har tagit upp i sina repliker finns det, vad vi förstår, ingen som helst vetenskaplig forskning som visar att fler rökare verkligen slutar röka när nikotinläkemedel börjar säljas i den allmänna handeln. Det finns vissa undersökningar som visar att sambandet saknas mellan ökad tillgänglighet till nikotinläkemedel och fler som slutar röka.
Tidigare i debatten har man tagit Danmark som exempel. Det finns också en undersökning från Finland, där man släppte nikotinläkemedel fritt i handeln tidigare i år. I den undersökningen visar det sig att den ökade tillgängligheten till nikotinläkemedel inte påverkade försäljningen av tobak och att troligen ytterst få slutade röka på grund av denna reform.
Det som hände var att många rökare använde nikotinläkemedel samtidigt som de fortsatte att röka. Man gjorde alltså både-och.
Experterna menar att nikotinpreparaten inte användes för att sluta röka utan i första hand för att minska antalet cigaretter.
Om effekten till största delen blir att rökarna minskar antalet cigaretter, kan man inte se det som ett positivt resultat?
Svaret på den frågan är att det kan man knappast göra eftersom effekten på hälsan för en rökare som minskar antalet cigaretter per dag är mycket tveksam och i bästa fall mycket begränsad.
Herr talman! Vill vi ha en tydlig effekt ur folkhälsosynpunkt är det rökstopp som gäller. Om det är ett rökstopp som vi vill främja finns det en åtgärd som är bland de mest kostnadseffektiva som vår hälso- och sjukvård kan ägna sig åt, nämligen att erbjuda rökavvänjningsstöd.
I dag finns det evidensbaserade metoder för rökavvänjning att tillgå, men de används fortfarande alldeles för sparsamt och inte tillräckligt systematiskt inom svensk hälso- och sjukvård.
Om vi vill ha en större effekt ur ett folkhälsoperspektiv måste vi i mycket större utsträckning fortsätta att satsa på att erbjuda rökare som vill sluta röka rökavvänjningsstöd.
Tyvärr måste man konstatera att rökavvänjningsfrågan länge har varit ganska nedprioriterad av landstingen och regionerna.
I den senaste rapporten från Folkhälsoinstitutet kan man läsa att det fortfarande bara är 4 landsting som uppger att alla patienter erbjuds rökavvänjningsstöd och att det är bara 6 landsting av 21 som anser att resurserna för patienternas behov av rökavvänjningsstöd är fullt tillräckliga.
Detta är inte bara anmärkningsvärt utan djupt beklagligt, och alla krafter behöver hjälpas åt för att påverka landstingen och regionerna att ta sitt ansvar att i större utsträckning erbjuda rökavvänjningsstöd.
Enligt förslaget i betänkandet ska kommunerna sköta vissa kontroll- och granskningsuppgifter kring regelverket om nikotinläkemedelsförsäljningen. Läkemedelsverket ska ha den övergripande tillsynen.
Det är dock ganska oklart i betänkandet hur denna tillsyn ska gå till och i vilken omfattning som Läkemedelsverket ska agera för att sköta den övergripande tillsynen.
Dagens regler kring tillsyn inom tobaksområdet är både komplicerade och svårtolkade och leder redan i dag till oklarheter om viten, förelägganden och förbud.
Därför anser vi att dagens sanktionssystem behöver förtydligas och förenklas. Det blir än mer viktigt nu när vi släpper ut nikotinläkemedlen i handeln.
Herr talman! Avslutningsvis ska jag ta upp något som helt saknas i betänkandet och som framför allt Christer Engelhardt förtjänstfullt har tagit upp i sina repliker tidigare men inte fått något svar på från alliansen. Det handlar om att det varken i betänkandet eller i propositionen tas upp någonting om utvärdering eller uppföljning av denna föreslagna lagändring.
Med hänvisning till de tveksamheter och farhågor som jag har framfört tidigare anser vi i Miljöpartiet att det är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv att regelbundet följa upp och utvärdera om åtgärden att låta nikotinläkemedel få säljas i detaljhandeln verkligen leder till att fler rökare slutar röka. Leder det till att vi får ett missbruk av nikotinläkemedel? Leder det till att det hälsofrämjande arbetet mot tobak verkligen stärks eller inte?
Dessa frågeställningar måste vi kunna få svar på genom regelbundna uppföljningar.
Om syftet och målsättningen med denna reform inte uppfylls eller om detta motverkas måste också riksdagen få chansen att ompröva detta beslut.
Herr talman! Allra sist vill jag också tillönska övriga ledamöter i socialutskottet, kanslipersonal och herr talman en god jul och ett gott nytt år.
Anf. 86 Tobias Krantz (Fp)
Herr talman! Jag hade först inte tänkt begära replik, men när jag lyssnade på Thomas Nihlén kände jag att jag ändå måste reda ut vissa saker.
Det är svårt att förstå Miljöpartiets position i den här frågan när man har lyssnat på det som Thomas Nihlén har sagt. Miljöpartiet har inte motionerat i frågan. Miljöpartiet har inte reserverat sig i betänkandet. Följaktligen, enligt den praxis som vi har i riksdagen, förutsätter jag att Miljöpartiet därmed står bakom utskottsmajoritetens text i betänkandet. Om man inte reserverar sig och inte ens har motionerat tidigare förutsätts man stödja majoritetens linje.
Thomas Nihlén ägnar huvuddelen av sitt anförande till att rikta kritik mot den majoritetsskrivning som man rimligen har ställt sig bakom och inte yttrat ett enda ord av kritik mot under socialutskottets överläggning.
Ett exempel på detta är att Thomas Nihlén säger att man vill ha en uppföljning av denna reform. Varför sade Thomas Nihlén under de överläggningar som vi hade i socialutskottet ingenting om att han ville att det skulle göras en uppföljning av denna reform? Det gäller för övrigt också Socialdemokraternas agerande i denna fråga. Det finns nämligen inte i någon reservation förslag om att denna reform ska följas upp. Och Thomas Nihlén har inte nämnt detta under överläggningarna i socialutskottet heller.
Det låter lite grann som att Miljöpartiet gör som den person som sitter med stryktipskupongen framför sig. Först kryssar man i ettan, sedan kanske tvåan, men man garderar för säkerhets skull med ett kryss.
Jag kan upplysa Thomas Nihlén om att det fungerar bra att helgardera när man ska lämna in stryktipset, men när man ska rösta i riksdagens kammare kan man bara trycka på en knapp. Min fråga till Thomas Nihlén och Miljöpartiet är: Vilken knapp tänker ni trycka på kl. 16 i eftermiddag? Är det den gröna ja-knappen, den röda nej-knappen eller den gula avstå-knappen? Hur tänker ni rösta? Var står Miljöpartiet egentligen i denna fråga?
Anf. 87 Thomas Nihlén (Mp)
Herr talman! Jag kan lugna Tobias Krantz och övriga ledamöter. Miljöpartiet delar alliansregeringens förslag i propositionen och därmed förslaget i betänkandet om att nikotinläkemedel ska släppas ut i handeln.
Jag sade också i mitt anförande att vi hoppas och tror att denna reform kommer att leda till att fler slutar röka. Sedan har vi, precis som Vänsterpartiet och Socialdemokraterna, framfört en del farhågor, en del frågeställningar och en del oro kring delar i detta. Det gäller bland annat detta med uppföljning. Visserligen står det ingenting om detta. Men jag trodde att vi skulle få svar på detta i dag, nämligen att detta självklart skulle följas upp eftersom jag trodde att det var naturligt att de flesta förslag som genomförs följs upp.
Tobias Krantz kan vara alldeles lugn när det gäller Miljöpartiets ställningstagande och hur vi kommer att rösta i eftermiddag.
Anf. 88 Tobias Krantz (Fp)
Herr talman! Det är inte så att jag är orolig från voteringssynpunkt. Den här reformen har en betryggande majoritet bakom sig även om Miljöpartiet skulle välja en annan inställning. Det är ändå ett demokratiskt anständighetskrav att försöka vara lite ärlig i debatten och inte i det förberedande arbetet, vid eventuellt motionsskrivande eller i eventuella reservationer i utskottet agera passivt eller inte göra någonting alls och låtsas att man helt håller med majoriteten för att sedan här i talarstolen ägna huvuddelen av sitt anförande åt att rikta kritik mot den reform som man så småningom tänker ställa sig bakom.
Jag tycker alltså att det är ett anständighetskrav att försöka uppträda ärligt och konsekvent genom hela processen. Thomas Nihléns huvudanförande hade en del brister i det avseendet, milt uttryckt.
Självklart sker regelbundet en uppföljning av alla reformer och av alla beslut som fattas. Så är det också med det här beslutet. En massa kontrollinstanser granskar både regeringens och olika myndigheters agerande, så självklart kommer detta att följas upp. Det finns alla möjligheter också för alla goda forskare vi har i Sverige att följa upp och granska den här reformen. Jag utgår från att så sker.
Poängen för min del var att peka på det nödvändiga i att försöka vara konsekvent och ärlig genom hela processen. Nu är jag glad över Thomas Nihléns tydliga ställningstagande. Att Miljöpartiet i dag på eftermiddagen kommer att trycka på ja-knappen är utmärkt. Det är bra med en bred enighet kring det här förslaget.
Anf. 89 Thomas Nihlén (Mp)
Herr talman! Vi valde, som sagt, att inte reservera oss när det gäller det här betänkandet eftersom vi hoppas att detta med att släppa ut nikotinläkemedel i handeln leder till att fler slutar röka. Men vi vill samtidigt peka på att det är viktigt att detta följs upp.
Om vi inte får den folkhälsopolitiska effekten att fler slutar röka hoppas vi att riksdagen får en chans att ompröva det här beslutet.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2007-12-19
Förslagspunkter: 2, Voteringar: 2
Protokoll med beslut
- 2007-12-19Protokoll 2007/08:47
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Avslag på propositionen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2007/08:So6.- Reservation 1 (v)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (v) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 116 1 0 13 m 90 0 0 7 c 26 0 0 3 fp 22 0 0 6 kd 22 0 0 2 v 0 19 0 3 mp 17 0 0 2 Totalt 293 20 0 36 Förslaget till lag om detaljhandel med nikotinläkemedel m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om detaljhandel med nikotinläkemedel (2008:xxx),
2. lag om ändring i läkemedelslagen (1992:859),
3. lag om ändring i lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m.,
4. lag om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område med den ändringen att bestämmelsen i 1 kap. 4 § får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2007/08:17 och avslår motion 2007/08:So7.- Reservation 2 (s)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (s) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 0 117 0 13 m 90 0 0 7 c 26 0 0 3 fp 22 0 0 6 kd 22 0 0 2 v 3 0 15 4 mp 17 0 0 2 Totalt 180 117 15 37