Norden
Betänkande 2015/16:UU18
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 15 juni 2016
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Nordiskt samarbete har granskats (UU18)
Nordiska rådets svenska delegation har i en redogörelse beskrivit sin verksamhet under 2015. Regeringen har i en skrivelse beskrivit verksamheten i Nordiska ministerrådet samma år. Utrikesutskottet har nu granskat de här handlingarna och riksdagen lade dem till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Nordiska rådet har haft flera möten under året som den svenska delegationen har deltagit i. Delegationen har även varit med i den parlamentariska Östersjökonferensen, den arktiska parlamentarikerkonferensen och den parlamentariska Barentskonferensen.
För Nordiska ministerrådet har tre områden varit prioriterade; grön omställning och klimat, arbetsmarknad och konkurrenskraft samt gränshinderarbetet. Rådet har bland annat samarbetat när det gäller EU-frågor, utrikespolitik och försvarspolitik.
- Utskottets förslag till beslut
- Redogörelsen och skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Skrivelser: 1
Framställningar / redogörelser: 1
Från regeringen
- Nordiskt samarbete 2015Skrivelse 2015/16:90
Från riksdagens organ
- Nordiska rådets svenska delegations berättelse om verksamheten under 2015Framställning / redogörelse 2015/16:NR1
Motioner från ledamöterna
- Motion 2015/16:1162 Öresundsintegrationen
- Motion 2015/16:1219 Borttagning av gränshinder i Öresundsregionen
- Motion 2015/16:2206 Hbt och världen
- Motion 2015/16:2554 Nordiskt år 2019
- Motion 2015/16:2568 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
- Motion 2015/16:2660 Gränslös vård i Norden
- Motion 2015/16:2689 Öresundsintegration
- Motion 2015/16:2714 Frihet och säkerhet genom internationell samverkan
- Motion 2015/16:377 En levande landsbygd
- Motion 2015/16:890 Nordiskt samarbete om behandling av drogmissbruk
Beredning, Genomförd
Justering: 2016-05-26
Trycklov: 2016-06-07
Betänkande 2015/16:UU18
Alla beredningar i utskottet
Nordiskt samarbete har granskats (UU18)
Nordiska rådets svenska delegation har i en redogörelse beskrivit sin verksamhet under 2015. Regeringen har i en skrivelse beskrivit verksamheten i Nordiska ministerrådet samma år. Utrikesutskottet har nu granskat de här handlingarna och föreslår att riksdagen lägger dem till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Nordiska rådet har haft flera möten under året som den svenska delegationen har deltagit i. Delegationen har även varit med i den parlamentariska Östersjökonferensen, den arktiska parlamentarikerkonferensen och den parlamentariska Barentskonferensen.
För Nordiska ministerrådet har tre områden varit prioriterade; grön omställning och klimat, arbetsmarknad och konkurrenskraft samt gränshinderarbetet. Rådet har bland annat samarbetat när det gäller EU-frågor, utrikespolitik och försvarspolitik.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2016-06-15
Debatt om förslag 2015/16:UU18
Webb-tv: Norden
Dokument från debatten
- Onsdag den 15 juni 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:120
- Protokoll 2015/16:120 Onsdagen den 15 juniProtokoll 2015/16:120 Norden
- Onsdag den 15 juni 2016 (preliminär)Talarlista 2015/16:20160615
Protokoll från debatten
Anf. 153 Paula Bieler (SD)
Herr talman! Det har varit många timmars partiledardebatt här, och jag noterar att kammaren successivt har blivit allt tommare. Tyvärr, vill jag tillägga, för Norden är en stor del av vårt liv och en stor del av var vi lever och verkar.
Av fullt förklarliga skäl har partiledardebatten som precis har avslutats haft mycket stort utrikespolitiskt fokus, åtminstone under den första halvan. De händelser som vi har sett i vår omvärld, inte minst de förfärliga händelserna i helgen i Orlando, lyfter på ett smärtsamt sätt upp att vi inte är ensamma och isolerade i vår lilla hörna på jorden utan att vi är en del i en större värld där det finns mycket kvar att göra.
Norden har en viktig och gemensam plats i detta. Det nordiska samarbetet har under lång tid visat att man kan samarbeta och nå framgångar på ett väl balanserat och vänskapligt sätt.
Ungefär mitt i partiledardebatten noterade jag ett replikskifte mellan min partiordförande Jimmie Åkesson och vår statsminister Stefan Löfven. Det handlade om brexitomröstningen i nästa vecka och om EU och huruvida man ska fortsätta vara medlem i unionen så som den ser ut i dag eller inte - eller om man är redo att åtminstone omförhandla avtalet.
I det replikskiftet blev det smärtsamt tydligt att för vår statsminister liksom för alldeles för många andra i vårt land är det oklart vad som är ett samarbete och om det kan se ut på fler sätt än ett.
Samarbetet i Nordiska rådet - som jag har förmånen och äran att vara del av - visar på ett tydligt sätt vad ett samarbete är utan att man för den sakens skull behöver gå för långt och hamna i statsbildning eller instifta lagar på en överstatlig nivå och köra över medborgarna i respektive medlemsland eller medlemsområde.
I samma replikskifte lyfte statsministern bland annat fram att som en del i en global värld måste vi samarbeta för att göra oss hörda. Vi måste vara en del i större samarbeten. Jag är därför mycket glad över att man från Nordiska rådets och den svenska delegationens sida i kommande minisessioner också diskuterar och lyfter vidare det faktum att Norden gemensamt är världens tionde största ekonomi och därmed på ett mycket djupare sätt borde kunna arbeta tillsammans som en del i G20-samarbetet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
Norden har under lång tid, som jag har lyft fram, haft ett välfungerande samarbete, och vi har utvecklats. Vi har haft passfrihet och rörelsefrihet och jobbat med arbetsmarknader, handel och med att få bort gränshindren mellan våra länder.
I de skrivelser vi behandlar här lyfts gränshinderfrågorna också fram som frågor som är av stor vikt även i fortsättningen. Det är där vi lägger mycket fokus, av fullt naturliga skäl.
Som vi alla vet har det senaste årets påfrestningar lett till att det har skapats vissa nya hinder. Vi har sett nya hinder för den passfrihet som vi under lång tid har kunnat åtnjuta tack vare ett välfungerande samarbete mellan länder som har en lång historia tillsammans. Vi har god förståelse för varandra och har stegvis kunnat utveckla väl fungerande system för att fortsätta leva tillsammans även om vi är separata länder.
Inre gränskontroller har återinförts. Det är gränskontroller som mitt parti förvisso stöder helhjärtat, så som situationen är i dag. Men vi var också det parti som starkast drev på för att vi skulle nappa på den hand som Danmark som hastigast sträckte ut om att vi kanske borde säkerställa att rörelsefriheten och passfriheten inom Norden fortsätter att bevaras. Vi har också drivit på för att vi i stället ska hjälpas åt att bevara de yttre gränserna för det nordiska samarbetet.
De motiveringar som har anförts för id-kontrollerna och som jag som sagt står bakom är att de yttre gränskontrollerna för Schengen har fallit. Där har man inte gjort det man ska. Men inom Norden har vi klarat av att ha fungerande yttre gränser och ha rörelsefrihet mellan våra länder tidigare, redan innan vi tog del av passfriheten och rörelsefriheten inom hela EU. Det borde inte vara särskilt svårt eller märkligt att vilja återgå till det.
Tyvärr har jag under året konstaterat att sådant intresse inte verkar finnas hos andra. Det är oerhört sorgligt.
Inom ramen för det nordiska samarbetet har Sverigedemokraterna flera gånger tidigare lyft fram att vi bland annat vill fokusera på ett stärkt försvarssamarbete. Det går någorlunda framåt där, om än sakta. Vi vet att det finns starka intentioner även i Finland för att jobba mer tätt ihop med Sverige. Jag önskar att man fortsätter att arbeta med detta inom hela Norden.
Vi har som sagt en lång historia av gemenskap och liknande utveckling i våra länder. Vi har förståelse för hur arbetet ser ut i våra grannländer liksom i vårt eget, och vi har utvecklat system för att få detta att gå ihop.
Herr talman! I det betänkande som vi debatterar i dag har Sverigedemokraterna en reservation, reservation nr 1, som jag vill passa på att yrka bifall till. Den handlar om att fira ett nordiskt år, för att ge stöd för just det samarbete som har präglat Norden under lång tid. I denna tid, då vi ser att internationella samarbeten inte riktigt fungerar som det var tänkt - de har ingen folkförankring och riskerar snarare att splittra omvärlden än fortsätta hålla den samman och visa på fredlig utveckling genom utbyte av erfarenheter, kunskaper, färdigheter och kompetens - anser vi att det är viktigt att lyfta fram och hylla det som vi har lyckats med i Norden.
Vi har haft drygt 200 år av inbördes fred och passfrihet och handelsfrihet, vilket jag har lyft fram tidigare. Vi har haft en gemenskap och en utveckling som har stärkt värderingar som är grundläggande för inte bara vårt sätt att leva utan för en stor del av det som vi anser vara självklart i den demokratiska världen. Det gäller i såväl västvärlden som i alla stater som kallar sig demokratiska. Vi har en djupt förankrad inställning till jämställdhet, till respekt för olikheter och till frihet för envar att leva så som den personen önskar, så länge det inte går ut över någon annan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
I en tid då oroligheterna i vår omvärld växer och tar sig allt mörkare och alltmer förfärliga uttryck och som dessutom sammanfaller med 100årsjubileet för Föreningen Norden, anser vi att det vore rimligt och trevligt att visa och stå upp för hur välfungerande internationella samarbeten kan byggas. Vi anser att vi ska stå upp för de gemensamma värden som har byggt de nordiska länderna starka, både var för sig och tillsammans, och därmed också hylla vårt samarbete genom att fira ett nordiskt år, 2019.
Anf. 154 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Välkommen till den här debatten, nya ministern för nordiska frågor! Det är alltid trevligt att se någon från regeringen närvara.
Det här är ett betänkande som är baserat på parlamentarikernas arbete i Nordiska rådet men också på ministerrådets arbete. Skrivelsen som kommit med anledning av detta är ett betänkande om 2015 och vad som har hänt i de sammanhangen.
Herr talman! För Centerpartiet finns det ingen tvekan om vårt starka nordiska engagemang. En föregångare till utrikesministern, Karin Söder, som var vår partiledare och den första kvinnliga partiledaren, var en stark nordist genom hela sitt arbete. Det går att se många gröna trådar i det nordiska bygget.
För oss, herr talman, är en viktig väg framåt att öppna gränser. Det är just det som det nordiska samarbetet har visat. Låt oss öppna gränser! Man ska basera arbetet på demokrati, rättvisa och vikten av en rättsstat och se vart det leder.
Samarbetet har haft och har stark förankring här i kammaren men också i det svenska samhället. Vi har sett under det gångna året att vårt samarbete inte stannar av, att vi inte bygger murar runt Norden. Det är positivt. Vi vill nämligen inte se att det stannar av. Vi vill ta vara på den öppenhet och den gränslöshet som vi har försökt arbeta för och göra den större ändå. Det är därför välkommet att vi också samarbetar runt Östersjön, att vi har ett vidgat samarbete med Baltikum och även Polen.
Vi har också haft åtminstone samtal med och verkat med vår stora granne i öster, Ryssland. Det är naturligt att vi beklagar vad som hände under 2015, när Nordiska rådets kontor i Sankt Petersburg och Kaliningrad stämplades som utländska agenter och stängdes. Det är mycket allvarligt.
Nu finns det ändå en del kontakter. Vår ledamot i Nordiska rådet, Staffan Danielsson, befinner sig just nu i Ryssland på en arktisk parlamentarikerkonferens tillsammans med andra från den gruppen. Annars skulle han ha deltagit i den här debatten. Men jag deltar i hans ställe.
Herr talman! Arbetet för ett gränslöst Norden är en modell som andra har tittat på. Den kan tjäna som förebild för ett gränslöst Europa och bortom det. Vi är glada över att regeringen fortsätter arbeta utifrån det reformpaket som ministerrådet kunde enas om 2014 för att utveckla effektiviteten i ministerrådets arbete.
Jag hoppas och förväntar mig för Centerpartiets räkning att det är någonting som förs vidare tills det är avslutat 2017.
Tanken att vi som medborgare ska kunna röra oss fritt mellan länder, välja var vi vill bo, studera, arbeta, driva företag eller annan verksamhet är fin, herr talman. Det är en dröm som vi har drivit relativt långt i vårt nordiska grannskap utan att hindras av nationsgränser. Det har varit en genomgående, bärande tanke.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
Här finns mycket kvar att göra för att riva hinder och för att underlätta en fortsatt integration och ett fortsatt samarbete. Vi kan samarbeta och fortfarande vara olika. Det är ju det som är så bra - att olikhet berikar och inte förminskar.
Herr talman! Regering och riksdag har under 2015-2016 tagit steg som vi inte har sett på länge. Man har infört gränskontroller och id-kontroller, och det har varit ett historiskt beslut. Vi från Centerpartiet har motsatt oss id-kontroller och inre gränskontroller.
En vanlig dag pendlar 15 000 personer över Öresund. Av dessa uppger 64 procent att de har påverkats och känt ökad stress, och 82 procent uppger att de har fått längre restider. Varje dag kostar detta 3 miljoner kronor. Kostnaderna under ett år uppskattas till ungefär 1 ½ miljard.
Detta visar att öppenhet bringar välfärd och ekonomisk utveckling som en följd av möjligheter för människor att röra sig över gränser samtidigt som det underlättar handel för oss alla.
Under första världskriget 1914 infördes passkontroller. Den 1 juli 1954 fattade riksdagen ett beslut som ersatte protokollet om passfrihet från den 14 juli 1952. Då öppnade vi gränser. Den här riksdagen har tyvärr tagit tillbaka det historiska beslutet. Vi arbetar intensivt för att gränskontrollerna ska vara kortvariga, och riksdagen kommer snart att ha andra debatter i den frågan.
Vi från Centerpartiet presenterade ett medlemsförslag i Nordiska rådets parlamentariska församling. Det var en strategi för hur vi tillsammans ska hantera utvecklingen av flyktingsituationen. Det var vår mening, och jag är glad över det stöd som vi fick.
Vi är också glada över stödet för att man inte ska fatta beslut som får negativa konsekvenser för det nordiska samarbetet utan att beslutet först lyfts i Nordiska ministerrådet. Det är viktigt att vi bygger samarbete, inte bara genom ett telefonsamtal till någon. Detta berör oss alla, och därför är det viktigt att man har en gemensam diskussion innan man landar i eventuella beslut.
Som sagt, nu kommer id-kontrollerna att förlängas. Det finns en del skrivningar i betänkandet som gör att vi från vår sida har en reservation. Vi yrkar att motionerna avslås, men vi motiverar vårt avslagsyrkande på ett annat sätt.
Jag yrkar bifall till reservation 4 vid punkt 2. I övrigt yrkar jag avslag på reservationerna.
Anf. 155 Håkan Svenneling (V)
Herr talman! Jag vill börja med att välkomna Margot Wallström till det nya jobbet som Nordenminister. Jag tror att det är väldigt bra att vår utrikesminister nu också är ansvarig för Norden. Norden kommer då högre upp på utrikesministerns dagordning.
Jag lyssnade på Kai Eide som är Norges ambassadör i Sverige. Han konstaterade att i den utrikespolitiska debatten i februari lyftes inte Norden upp en enda gång, vare sig av utrikesministern eller av någon av riksdagspartiernas talespersoner för utrikespolitik. Jag hoppas att det kommer att låta annorlunda i februari nästa år när utrikesministern ska tala.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
Men utrikesministern har inte ett helt enkelt jobb som Nordenminister. Socialdemokratin har under en längre tid varit på tillbakagång i Norden. Numera ska statsrådet Wallström samarbeta med regeringar där rasister ingår i såväl Norge som Finland och med Danmark där rasistiska Dansk Folkeparti är stödparti till regeringen trots att man till och med är större än regeringspartiet självt. På Island klamrar högerpopulister sig kvar vid makten trots att de har gömt utan skatt och trots att folkliga opinioner har krävt nyval. Men det politiska läget ska inte hindra Sverige från att ta på sig en ledartröja i det nordiska samarbetet.
Herr talman! Jag har förmånen att tillsammans med moderaten Cecilie Tenfjord-Toftby vara ordförande i svensk-norska parlamentarikerföreningen i riksdagen. Vi startade upp verksamheten under våren och intresset för det svensk-norska samarbetet har varit ganska stort. Alla som har gått på våra möten har kunna konstatera att det svensk-norska utbytet är större än vad man tror, oavsett om man mäter det i gränspendlare eller i export. I riksdagen finns det också en livaktig finsk vänförening. Jag tror att dessa föreningar fyller en viktig funktion i riksdagens arbete gentemot de nordiska länderna.
Men den största debatten under året har ändå det svensk-danska samarbetet varit. Regeringens gränskontroller mellan Sverige och Danmark har för första gången på decennier inneburit en mur för att röra sig fritt i Norden.
Regeringens beslut att införa gränskontroller och id-kontroller har resulterat i en dominoeffekt genom hela Europa. Danmark, Österrike, Slovenien och Makedonien har stängt gränserna efter regeringens beslut. EU:s avtal med Turkiet kan ses som en konsekvens av det svenska agerandet, och nu har även Turkiet delvis stängt sin gräns mot Syrien. Gränskontrollerna och id-kontrollerna har också konkreta konsekvenser i vårt närområde.
Nyligen kapsejsade en båt med fyra flyktingar i Öresund. Två av dem skadades, en person så allvarligt att hen hamnade i respirator. Ett flertal försök till att gömma sig i lastbilar innan de kör över Öresundsbron eller på färjor har också upptäckts. Det har varit fall där ungdomar sprungit igenom järnvägstunneln hela vägen till Sverige.
Införandet av gränskontroller och id-kontroller innebär en inskränkning av ett av de viktigaste framstegen i det nordiska samarbetet, den fria rörligheten och passfriheten mellan våra länder. Passfriheten, som funnits sedan 1950-talet, har fördjupat och stärkt den nordiska gemenskapen. Den nordiska arbetsmarknaden hänger i dag tydligt samman tack vare just passfriheten. Människor runt om i Norden har fått större möjligheter att studera, arbeta, resa, bosätta sig och mötas inom Norden. Det har bidragit till att göra Norden rikare. Men gränskontrollerna och id-kontrollerna försvårar nu vardagen för många i Norden, men också för våra ekonomier.
Vänsterpartiet vill se en human flyktingpolitik i Sverige och Europa. Vi står upp för asylrätten, den grundläggande mänskliga rättigheten att flyktingar ska ha rätt att söka asyl, kunna få sina asylskäl prövade på ett rättssäkert sätt och erbjudas en fristad när det finns behov av det.
Det är genom ett utbyggt och välfungerande mottagningssystem som vi hanterar det faktum att ett stort antal människor söker sig till Sverige och Europa, inte genom att begränsa möjligheterna att kunna söka asyl. Regeringens politik innebär inskränkningar i asylrätten som vi inte kan stå bakom. Vi delar inte heller bilden av att den allmänna ordningen och inre säkerheten har varit hotad.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
När EU inte klarar av att hantera flyktingsituationen bör de nordiska länderna gå före och samarbeta om att ta emot de människor som flyr. I stället ser vi hur de nordiska länderna medvetet har försvårat för människor att använda sin rätt att söka asyl. Det är en farlig väg som äventyrar rätten till asyl och mänskliga rättigheter.
Vi i Vänsterpartiet ser en stor potential i att utveckla det nordiska samarbetet över landsgränserna. Vi har mycket gemensamt och skulle alla tjäna på att utveckla samarbetet. Många gånger kan vi lösa problem, gränshinder, utveckla samverkan och ta fram strategier mot framtidens utmaningar bättre i Norden än att varje gång springa till EU:s alla 28 medlemsstater och försöka lösa frågan, samtidigt som vi då glömmer bort våra grannländer Norge och Island.
Herr talman! Med detta sagt vill jag yrka bifall till reservation 5.
Anf. 156 Sofia Damm (KD)
Herr talman! I dag debatterar vi utrikesutskottets betänkande rörande verksamhetsberättelsen 2015 för den svenska delegationen till Nordiska rådet och regeringens skrivelse om arbetet i Nordiska ministerrådet. Utgångspunkten i betänkandet är de frågor som tagits upp i motioner under den allmänna motionstiden.
Det nordiska samarbetet har en stark folklig förankring. Samarbetet vilar på gemensamma värderingar i fråga om demokrati, rättvisa, öppenhet och vikten av en rättsstat. På många sätt är det nordiska samarbetet unikt, framför allt vid en internationell jämförelse.
Men under förra året fick vårt samarbete sig en rejäl törn. Detta visade sig inte minst i en tv-debatt hösten 2015 mellan svenska och danska politiker och debattörer om hur man bäst borde hantera flyktingsituationen. Svenska regeringsföreträdare bedyrade att vi visst kunde hantera flyktingmottagningen på ett bra sätt, medan danskarna hade en helt annan bild av situationen. De svenska representanterna var besvikna över att danskarna inte var med och tog ett större ansvar.
Vid Nordiska rådets årliga session på Island i slutet av oktober 2015 hölls en debatt kring just flyktingsituationen, och skillnaderna mellan våra länder blev påtagliga. I stället för att samla sig som ett Norden när det verkligen gällde fragmenterades våra länder i olika åsikter. Det fanns ingen samsyn; alla var säkra på att deras linje var rätt och riktig. Ingen förståelse fanns för att sanningarna ofta finns däremellan.
Herr talman! Sveriges införande av gränskontroller och id-kontroller innebär utmaningar för den mest integrerade delen av vårt nordiska samarbete, Öresundsregionen. Det berör kollektivtrafikmyndigheter, transportföretag och alla de människor som pendlar. De fördelar som Öresundsregionen upparbetat riskerar att försvagas. Näringslivet i södra Sverige har Öresundsförbindelsen som ett naturligt och vardagligt nav.
Öresundsregionen är Nordens största samarbetsregion. Totalt bor ungefär 3,8 miljoner människor i regionen. Varje dag åker ca 15 000 personer tåg mellan länderna. Kristdemokraterna vill därför framhålla vikten av att regeringen ser över och kontinuerligt utvärderar gränskontrollernas och id-kontrollernas inverkan på det nordiska samarbetet och lägger fram förslag för att minimera deras effekter på denna samarbetsregion.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
I årsrapporten från Nordiska ministerrådet finns en intressant sammanställning över de mest besökta sidorna på Hallå Norden. I Danmark söker man till exempel mest på arbete i Norge, skatt i Norge och flytt till Sverige. I Sverige söker man mest på resor med husdjur till Norge, resor med husdjur till Danmark och jobb i Norge. I Norge söker man mest på boende i Sverige.
Vad kan vi dra för slutsatser av detta, förutom att svenskar gärna reser med husdjur och att danskar vill arbeta i Norge men helst bo i Sverige? Jo, det visar att Nordens invånare har ett stort intresse av att röra sig fritt mellan våra länder - antalet invånare som fick hjälp via Hallå Norden översteg 1 miljon förra året. Men man söker information eftersom man vet att gränshinder dessvärre återstår.
I regeringens skrivelse kan vi läsa att regelverken, trots att Norden sedan länge är en gemensam marknad för varor, tjänster och kapital, fortfarande är utformade med utgångspunkten att medborgare och företag rör sig i det enskilda landet. Så är självklart inte fallet i Norden, tvärtom.
Det nordiska samarbetet måste därför fokusera på att lösa de gränshinder som försvårar den fria rörligheten och integrationen mellan de nordiska länderna. Vi uppskattar tillsättandet av Gränshinderrådet, som har i uppdrag att främja den fria rörligheten inom Norden, och förutsätter att regeringen ger riksdagen fortlöpande rapportering om dess arbete.
Herr talman! Oavsett Gränshinderrådets arbete kommer integrationen mellan våra länder att fortsätta, men takten kommer att avgöras av hur villiga våra nationella regeringar är att hjälpa till att undanröja de gränshinder som finns. Bara så kan fler medborgare och företag få del av de positiva effekter som följer av en fortsatt integration.
Det är inte rimligt att gemensamma nordiska forskningsprojekt hindras av att det inte går att använda svenska forskningsanslag utomlands eller att danskar som reser mellan fastlandet och Bornholm ska möta en rad problem på vägen bara för att de passerar Sverige. Listan kan tyvärr göras längre.
Herr talman! Kristdemokraterna vill se ett starkt och effektivt nordiskt samarbete där vi möts inte endast av tradition utan för att vi tror att vår gemenskap har en styrka. Vi måste våga släppa på samarbetsområden där vårt samarbete inte längre har något mervärde. Vi måste våga se att vi i dag möts i andra konstellationer än förr. Vi måste se nyttan av europeisk samverkan, också för dem av våra grannar som valt att stå utanför gemenskapen. Vi måste förstärka områden där vi kan bli en starkare region tillsammans och förenkla för arbete och företagande, för forskare och vårdtagare. Kraftsamlar vi kan vi också nå resultat.
Jag yrkar bifall till reservation 3 under punkt 2 om gränshinder.
Avslutningsvis, herr talman, vill jag hälsa utrikesministern välkommen till denna debatt om Norden. Jag som vuxit upp i en gränsregion har egentligen svårt att se detta som utrikesfrågor. Jag hoppas att frågor om gränsproblematiken i Norden kommer att prioriteras och ser fram emot fortsatta diskussioner och debatter på området.
Anf. 157 Phia Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
Herr talman! Även jag vill passa på att hälsa utrikesminister Margot Wallström välkommen. Jag ser fram emot vårt samarbete om Norden och nordiska frågor. Jag vill också passa på att för protokollets skull tacka Kristina Persson för hennes tid som minister och för det samarbete vi hade.
Herr talman! Det nordiska samarbetet är en styrka i en orolig tid. Vårt samarbete har funnits länge och bygger på grundläggande värderingar, såsom demokrati och mänskliga rättigheter. Vi är 26 miljoner människor i Norden, och vi är ganska små länder, men tillsammans blir vi faktiskt en av världens största ekonomier. Tillsammans kan vi höja vår röst rejält i internationella sammanhang och påverka utvecklingen åt det håll som vi tror på. Tillsammans är vi starkare än vad vi är var för sig.
Det nordiska samarbetet är en framgångssaga, och det har också ett brett folkligt stöd. Syftet med det nordiska samarbetet är - och har alltid varit - att underlätta vardagen för våra invånare. Det handlar om att öka rörligheten för våra medborgare så att det blir bättre att arbeta, bo, studera, driva företag och gränspendla i Norden. Det bidrar i sin tur till en stor nordisk nytta. Jag tänker till exempel på arbetsmarknaden. Det är lätt att flytta från en del av Norden med hög arbetslöshet till en annan del som efterfrågar arbetskraft. Det gör att företag kan anställa kunnig personal och att arbetslösa får sysselsättning. Många av våra ungdomar jobbar i Norge eftersom de haft svårt att få jobb på hemmaplan, men i dag ser vi att ungdomsarbetslösheten minskar i Sverige, vilket är mycket glädjande.
Att minska antalet gränshinder är ett viktigt arbete. Det är bra att Gränshinderrådet nu är inrättat och att arbetet går ut på att reducera gränshinder mellan våra länder och förebygga att nya uppstår. Regelverket är utformat utifrån att vi bor, arbetar och driver företag i samma land. Det är angeläget att komma till rätta med gränshinder så att inte människor hamnar utanför trygghetssystem och så att inte regelverk försvårar för företag att växa. Det är bra att gränshinderfrågorna står högt upp på dagordningen för det nordiska samarbetet.
Med det sagt vill jag nämna gränskontrollerna i Öresundsregionen. De påverkar rörligheten i regionen, men vår förhoppning är att de inte ska bli långvariga. De inrättades som alla vet i en svår situation, och gränskontroller inom Norden är inget normaltillstånd.
Under 2015 var det två frågor som dominerade Nordiska rådets dagordning: terrorism och flyktingkris.
På minisessionen i Köpenhamn blev terrorism en stor fråga. Köpenhamn hade några veckor innan drabbats av en terrorattack. Det föranledde att våra nordiska ministrar ingick ett nytt samarbetsavtal för att förebygga extremism, med fokus på inkludering, utbildning och jobb. Även civilsamhället och frivilligorganisationerna ska involveras i det arbetet. Det är viktigt att arbeta förebyggande, och det är en stor utmaning att förhindra att unga människor värvas till extremistiska nätverk. Det är av yttersta vikt att detta arbete lyckas. En styrka i det nordiska arbetet är att vi samarbetar, informerar och lär av varandra i svåra och komplexa frågor.
På sessionen i Reykjavik blev den pågående flyktingkrisen en stor fråga. Vi socialdemokrater tycker att det var bra att flyktingkrisen kom upp på agendan eftersom det i dag pågår en stor humanitär katastrof där många människor flyr för sina liv. För att mildra katastrofen måste omvärlden visa medmänsklighet och hjälpa till att hantera denna situation.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
Vi socialdemokrater i Sverige menar att flyktingkrisen måste hanteras på EU-nivå, och gemensamma beslut måste fattas och genomföras. Krisen kan inte vara några få länders ansvar, utan alla har ett ansvar. Vi menar också att vi har ett gemensamt nordiskt ansvar.
Norden har på kort tid tagit emot många asylsökande. Våra nordiska länder har ett viktigt ansvar att på bästa sätt integrera dem som får stanna. Det är en utmaning att få en stor befolkningsökning på kort tid. De nyanlända ska få språkträning, utbildning, boende och arbete. De ensamkommande flyktingbarnen behöver skolgång och ett tryggt boende.
Vi måste också arbeta med attityder så att inte diskriminering, rasism och främlingsfientlighet ökar och får fotfäste. Våra nya medborgare kan bli en stor tillgång för våra länder. Norden har en åldrande befolkning, och lyckas vi bra med integrationen får vi ett tillskott som våra länder behöver. Min förhoppning är att vi kan göra denna resa tillsammans och lära av varandra. Kunskapsutbyte och positiva exempel är styrkan i det nordiska samarbetet.
Socialdemokraterna i Nordiska rådet har under 2015 varit en aktiv grupp. Vi har lagt fram och drivit många frågor under året som bland annat rört välfärden, arbetsmarknaden, miljö, transporter och turism. Nordiska rådet är en bra arena för att driva och utveckla politik inom rådets olika organ.
Herr talman! Jag vill avslutningsvis sluta där jag började. Det nordiska samarbetet är en styrka i en orolig tid, detta med tanke på det som sker i omvärlden och i EU. Det är viktigt att vi i inom Norden kan fortsätta vårt fina samarbete, utveckla det ännu mer och dela med oss av kunskaper och erfarenheter. Det är också viktigt att vi vårdar våra relationer gentemot omvärlden. För, som sagt, tillsammans är vi starkare.
Med detta sagt, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
Anf. 158 Lars-Arne Staxäng (M)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utrikesutskottets förslag till riksdagsbeslut i UU18 samt avslag på alla motionsyrkanden. Även jag vill hälsa vår nya Nordenminister, utrikesminister Margot Wallström, välkommen.
Dagens debatt handlar om det nordiska samarbetet både historiskt, hur det ser ut i dag och inte minst hur vi kan utveckla det i framtiden. Jag vill först konstatera att det nordiska samarbetet har en stark folklig förankring, och detta på goda grunder. Vi känner stor samhörighet och har gemensamma värderingar i många frågor som demokrati, rättvisa, öppenhet och vikten av en rättsstat. Vi har också en gemensam historia som inte alltid har varit fredlig. Dessutom är det en gammal sanning att när det kommer yttre hot binder det ihop människor och stater på ett starkare sätt.
Det nordiska samarbetet är uppdelat på Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet, som är de olika parlamentens organ. Samarbetet går tillbaka till 1950-talet, och vid flera tillfällen sedan dess har man haft diskussioner om hur samarbetet ska utvecklas för att få bästa möjliga resultat.
En sådan fråga är problematiken med att parlamenten i Norden har val vid olika tillfällen. Det får som resultat att det kommer nya statsråd och ledamöter varje år. Det är positivt i sig men hindrar ibland en effektiv hantering av frågorna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
I detta betänkande diskuterar vi mest Nordiska ministerrådets förslag och inriktning på verksamheten. Nordiska rådet hade under 2015 sin temasession den 25-26 mars i Köpenhamn och sin 67:e session den 27-29 oktober i Reykjavik på Island. Här behandlades en rad av de prioriterade frågorna inom Nordensamarbetet. Men vi behandlade också Östersjön, det arktiska samarbetet samt Barentskonferensen som finns inom vårt område
Verksamheten i ministerrådet har varit inriktad på grön omställning och klimat, arbetsmarknad och konkurrenskraft men inte minst, som sagts här tidigare, gränshindersamarbete. Men man har också diskuterat EU-frågor för det nordiska utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet och bilateralt nordiskt samarbete.
När det gäller frågor som diskuterats i Nordiska rådet har också migrationsfrågorna samt gränsfrågorna självklart kommit upp som viktiga frågor inte minst under det senaste året. Dessa frågor är ju sådana som man måste samarbeta om både inom EU och inte minst här i Norden. Jag sitter själv som ledamot i den svenska delegationen i Nordiska rådet och känner att det varit mycket värdefullt att kunna diskutera dessa frågor med våra grannar i Norden.
Herr talman! En mycket viktig fråga både för EU och för det nordiska samarbetet är hur vi kan utveckla infrastrukturen i och mellan våra länder. Det är därför med tillfredställelse jag kan konstatera att Nordiska rådet antagit en framställning om att de danska, svenska och norska regeringarna rekommenderas att tillsätta en arbetsgrupp för att belysa samhällsekonomiska fördelar av och förutsättningarna för en snabbare järnväg mellan Köpenhamn, Göteborg och Oslo.
Det konstaterades också att Jernbaneverket i Norge och Trafikverket i Sverige redan utreder förutsättningarna för att utveckla järnvägstrafiken mellan Oslo och Göteborg. Dessa planer kommer in i de viktiga långtidsplanerna både i våra nordiska länder och i EU-planerna.
Detta är mycket viktigt för framtiden för jobb och utveckling i våra länder. Det är många som fortfarande inte vet att till exempel Norge är Sveriges viktigaste exportland - Tyskland kommer som nummer två - samt att gränstrafiken för gods och person faktiskt är större mellan Norge och Sverige än från Sydsverige och utåt. Det är stora trafikflöden som finns i södra delen av Sverige. Här är det viktigt att betona att vi behöver investeringar på många olika platser inom Sverige men också mellan de nordiska länderna för att främja denna utveckling.
En klassisk fråga för det nordiska samarbetet är gränshinderfrågan. Mycket har gjorts. Det är i dag lättare att arbeta i ett nordiskt grannland än om man skulle flytta till ett annat land i EU eller utanför EU. Men när detta är sagt är det lätt att sucka lite. Det finns mycket kvar att göra.
Många människor kan vittna om svårigheter inom en rad områden. Det kan gälla skatter, tullhantering, registrering av och att köra och äga bil i annat land, socialförsäkringar och pensioner. Det kan också vara praktiska hinder som dålig infrastruktur mellan våra länder. Det finns därför mycket kvar att göra för att ytterligare harmonisera reglerna i Norden.
Självklart har även de nya reglerna för legitimationskontroll ställt till förtret för resenärerna i framför allt Skåneregionen. Men Sverige ställdes inför en extrem situation, och det är svårt att se att vi hade kunnat göra på ett annat sätt när den yttre gränskontrollen i EU inte fungerade. Däremot är det viktigt att vi kan minimera olägenheterna och till exempel i samarbete med Danmark inte ha två kontroller på sträckan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
Herr talman! Jag nämnde i början att säkerhetspolitiken är en viktig fråga i det nordiska samarbetet. Inte minst Rysslands annektering av Krim och intrång i grannlandet Ukraina har sänt kårar genom många länder som fortfarande har efterkrigstidens kalla krig i färskt minne. Vad blir nästa drag eller steg man tänker företa sig?
På grund av annekteringen har det nordiska kontoret i Sankt Petersburg lagts ner. Däremot har samarbetet med de baltiska länderna ökat och är nu en viktig del i det nordiska samarbetet. Jag hade förmånen att få komma dit i oktober 2015. Det blev flera hjärtliga möten där man såg Sverige som en viktig granne. Det gick heller inte att ta fel på deras önskan att både Finland och Sverige ska gå med i Nato för att få en stabil region här i Norden.
Herr talman! Jag är väl medveten om att vi här i riksdagen har delade meningar om Nato, och jag respekterar självklart detta. Samma diskussion har man även i Finland. Men det finns en väsentlig skillnad, vilket är lite oroande. I Finland säger man pragmatiskt att saken för närvarande inte är mogen men kan bli det i framtiden. I Sverige säger bland andra Socialdemokraterna att det inte är aktuellt under överskådlig tid. Hur kan man så benhårt ta ställning i en sådan här viktig fråga när vi faktiskt inte vet något om framtiden? Saker kan ändras fortare än vi tror.
Jag behöver kanske inte säga att Norge och Danmark oavsett färg på regering vill att Sverige ska gå med i Nato för att stärka säkerhetspolitiken i Norden.
Herr talman! Jag tänker avsluta mitt anförande med att betona värdegemenskapen mellan våra nordiska grannar. Trots att det finns olikheter och språkskillnader går det inte att komma ifrån att vi ligger väldigt nära varandra på många områden när det gäller såväl etik, moral och lagar som kultur och religionshistoria. Detta ska inte underskattas när det gäller att binda samman våra olika nordiska frågor.
Jag sätter särskilt värde på detta när jag träffar mina partikollegor i de andra nordiska länderna. Vi har ett mycket gott utbyte med en öppen diskussion i många frågor. Jag vågar också säga att de flesta partier har denna erfarenhet.
Jag vill därför avsluta detta anförande med att hälsa till våra nordiska grannar Danmark, Finland, Island och Norge. Jag vill också rikta en hälsning till Åland och Färöarna samt de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen.
Anf. 159 Jan Lindholm (MP)
Herr talman och ärade åhörare och ledamöter!
Det årliga betänkandet om Norden är alltid en lika trevlig läsning. Som ledamot i Föreningen Nordens regionorganisation i Dalarna tillika ledamot i den svenska delegationen till Nordiska rådet läser jag naturligtvis betänkandet med stort intresse.
Jag ser i betänkandet att utrikesutskottet har genomfört en del aktiviteter med inriktning på det nordiska, vilket naturligtvis gläder mig. Det är även positivt att utskottet drar sig till minnes de ursprungliga tankarna och intentionerna bakom det formella nordiska samarbetet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
Det jag saknar i betänkandet är lite mer glöd för ett utvidgat och utvecklat nordiskt samarbete. Mellan raderna kan man få uppfattningen att utrikesutskottet, som jag inte är ledamot i, ser det nordiska samarbetet som något jobbigt och besvärligt som katten släpat in.
Däremot gillar jag motionärernas stora optimism och längtan efter ett ökat nordiskt samarbete. Vi borde naturligtvis ha en gemensam infrastruktur i Norden. Vi borde ha samma el- och säkerhetssystem för järnvägen så att det inte är några problem med gränsöverskridande tågresor. Lika självklart borde vägnätet i Norden vara enhetligt med enhetlig skyltning för att underlätta och öka säkerheten på vägarna.
Eftergymnasiala studier borde självklart leda till en examen som är gångbar utan kompletteringar på hela den nordiska arbetsmarknaden. Det är egentligen märkligt att det inte är genomfört sedan länge.
Ingen motionär har i år föreslagit en gemensam nordisk valuta, vilket jag personligen tycker borde vara en självklarhet.
Det finns alltså en hel del som fortfarande borde göras för att målet om en helt integrerad nordisk arbetsmarknad ska bli verklighet. Jag tycker att vi faktiskt jobbar ganska hårt för det i Nordiska rådet.
Under 2015 har det nordiska dock i väldigt stor utsträckning präglats av det som hände i slutet av året, under hösten 2015: den stora tillströmningen av flyktingar till Norden.
Jag tror att vi alla kände det som ett stort bakslag för hela den nordiska tanken när problemen för många myndigheter blev så omfattande att den svenska regeringen såg sig tvingad att införa kontroller mellan Danmark och Sverige. Jag tror inte att någon myndighet egentligen var förberedd på att det som skedde över huvud taget skulle kunna ske. Alla verkade så överraskade. Naturligtvis var det ingen som ville försvåra för gränsgångare, men åtgärden i form av id-kontrollerna var förmodligen nödvändig med tanke på de ganska allvarliga signaler som många myndigheter sände till oss. Sjukskrivningarna ökade exempelvis dramatiskt hos vissa myndigheter, och det var nästan omöjligt att få tag på ersättare. Löpande ärenden blev eftersatta, och flera myndigheter klarade inte ens av de mest akuta uppdragen.
Herr talman! Det som förvånade mig mest var egentligen att så många verkade vara tagna på sängen. För många verkade den stora tillströmningen komma som en ren överraskning. Men vi har ju vetat i många år att den stora klimatrelaterade migrationsströmmen är på gång. Det förändrade klimatet på planeten innebär just detta: att människor tvingas fly. När många migrerar därför att det inte går att överleva efter många års torka eller på grund av översvämningar som har spolat bort infrastruktur och matjord sker också stegvisa förändringar. Migranterna migrerar självklart så kort sträcka som möjligt till närområden där förutsättningarna att försörja sig är bättre. Konkurrensen om de begränsade resurserna på dessa platser, till exempel jord att odla och dricksvatten, kan ändå leda till konflikter med dem som redan bor i området.
Så länge migrationen sker inom ett land och i områden med relativt homogena etniska och religiösa strukturer kan hjälp från världssamfundet på plats vara framgångsrikt. Men när migrationen sker över landgränser och när migranterna inte hittar några andra områden att bo på än sådana som redan bebos av människor och där andra traditioner råder är det betydligt svårare för internationella hjälpinsatser att nå framgång.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
Konflikterna i Syrien och i hela Mellanösternområdet har föregåtts av tydliga klimateffekter, exempelvis fem års torka. Förutom alla de problem som torkan ger har länderna i området, inte minst just Syrien, under lång tid även tagit emot stora grupper av flyktingar från andra konfliktområden.
WHO och Röda Korset har länge varnat för de stora klimatrelaterade migrationsströmmarna. Man talade om 12 miljoner år 2007, 50 miljoner år 2015 och nu över 60 miljoner som är på väg.
Herr talman! Nordiska rådet insåg problematiken tidigt. Redan 2007 antog Nordiska rådet en rekommendation till de nordiska regeringarna som innebar att regeringarna uppmanades att driva frågan om införandet av globala regler för hantering av klimatrelaterad migration. Nordiska rådet förstod alltså redan 2007 vad som var på gång. Jag tror att de flesta som på olika sätt arbetar med konsekvenserna av det förändrade klimatet också förstod vad som var på gång redan då, 2007.
Tyvärr visade dock våra nordiska regeringar väldigt lite intresse för frågan. När de nordiska regeringarna 2008 fick uppföljningsfrågor om hur de avsåg att agera för att initiera ett arbete för att skapa regler för klimatrelaterad migration - alltså hur de skulle hantera detta - inom ramen för de nordiska ländernas roller och positioner i EU och FN ansågs detta inte vara en prioriterad fråga. När jag år 2010 fick möjlighet att presentera förslaget för FN:s särskilda klimatkontor i New York hade de inte ens hört talas om det. Självklart blir man besviken när de nordiska regeringarna tar så lättvindigt på rekommendationer från Nordiska rådet.
När vi nu står mitt uppe i en verklighet av stora migrationsströmmar, till viss del naturligtvis utlösta av terrorattacker, av pågående terror och av militära konflikter men som i grund och botten beror på klimatets förändringar, ser vi hur svårt det är att förhandla mellan länder om regler och om ansvarstagande på ett konstruktivt sätt. Ingen vill bli sittande med Svarte Petter. Så enkelt skulle man faktiskt kunna sammanfatta förhandlingsproblematiken.
Som ansvarig för beslutet i Nordiska rådet 2007 tycker jag naturligtvis att det är ett stort misslyckande att i dag stå här än en gång och konstatera att regeringarna inte lyssnade. Jag skulle kunna säga: Vad var det vi sa? Men jag försöker att undvika sådant så långt det är möjligt. Det är ju inte konstruktivt att klandra regeringar som nästan aldrig i verkligheten, i praktiken, orkar titta längre än möjligen två budgetår framåt.
Med det här exemplet vill jag i första hand visa på hur viktigt det är att vi har ett livskraftigt nordiskt råd. Den största skillnad som jag själv upplever mellan de nationella parlamenten - vår riksdag - och Nordiska rådet är nämligen att det i Nordiska rådet är möjligt att lyfta blicken på ett helt annat sätt än i de nordiska parlamenten. Visst har även Nordiska rådet en massa dagsaktuella saker på sin agenda. Det är gränshinderfrågor, studentutbyte, mårdhundar, som vi kan läsa om i tidningen i dag, pantdoser, fiskerikonflikter, avfallshantering och mycket annat. Men vi kan på ett helt annat sätt även tillåtas att diskutera framtiden och debattera både visioner och mål- och hotbilder.
När det gäller klimatfrågan anser jag att de nordiska regeringarna, inklusive vår svenska regering, borde lyssna på och ta lärdom av Nordiska rådet i betydligt större utsträckning än de gör i dag.
Jag tycker även att det är lite sorgligt att alla de goda tankar om ökad nordisk integration och ökad nordisk samordning av verksamheter som ofta kommer upp på agendan i nordiska sammanhang, på nordiska möten, i sådana här debatter och i sådana här betänkanden får så lite gehör hos ländernas regeringar. Flera av de motionsförslag som behandlas i det här betänkandet tror jag delvis är hämtade från rapporter som har tagits fram inom ramen för det nordiska samarbetet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
För tydlighetens skull är det kanske lämpligt att jag här påpekar att jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner. Jag tänker inte ställa till med någon politisk skandal genom att göra något oväntat i just den delen av mitt anförande. Men jag anser ändå att det är på sin plats, när jag har min fot i det nordiska så ofta som jag har, att lufta en viss besvikelse över att det går så långsamt att utveckla det gemensamma nordiska. Jag tänker exempelvis på att regeringarna inte överför fler verksamheter till en gemensam nordisk nivå.
Om jag får drömma skulle jag säga att det skulle vara fantastiskt med en gemensam nordisk yttre tull- och gränskontrollmyndighet som kan agera vid behov med ett gemensamt nordiskt mandat. Det skulle vara fantastiskt med en nordisk luftfartsmyndighet, en nordisk sjöfartsmyndighet och en nordisk järnvägsmyndighet. En nordisk universitets- och högskolemyndighet skulle underlätta för en gemensam nordisk arbetsmarknad. Ett nordiskt båt- och bilregister skulle lösa många problem för polisen och även för skattebetalarna. Det vore naturligt med en nordisk miljööverdomstol när vi i de nordiska länderna är så medvetna om att miljöfrågorna är gränsöverskridande. Och varför inte en nordisk pensionsmyndighet? Man kan också vara lite extra nervkittlande och komma med något som ingen förväntar sig: Varför inte ett gemensamt nordiskt fredsministerium?
Personligen tycker jag att den stora globalisering som vi har sett de senaste åren faktiskt gör att mycket av det som vi traditionellt lägger in i begreppet nationalstater i dag känns ganska omodernt. Visst är det bra att ministerrådet driver en del projekt som exempelvis den nordiska genbanken och Nordforsk, att man förbereder gemensamma genomgångar av kommande EU-rättsakter så att vi inte, när vi implementerar dem i våra respektive länder, skapar nya gränshinder och att man har startat Nord Mobility, som nämns i betänkandet. Men är det inte dags, kära ledamöter i kammaren, att vi gör något mer konkret gemensamt nordiskt? Varför inte prova med ett gemensamt nordiskt luftfartsverk? Tänk efter! Skulle nationalstaterna verkligen förlora mycket prestige och ångra sig om de var och en skulle överlåta en sådan nationell funktion - ett eget luftfartsverk - till en nordisk nivå? Jag tror inte det.
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.
Anf. 160 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Efter detta entusiastiska anförande kunde jag inte hålla mig från att begära replik. Jag hörde, herr talman, hur intensivt Miljöpartiet i debatten argumenterade i diverse frågor, till exempel för ett nordiskt fredsministerium eller fredsdepartement. Jag hörde den debatten också på Miljöpartiets kongress. Jag undrar, herr talman: Är det Miljöpartiets politik? Eller är företrädaren i den här debatten bara företrädare för sig själv?
Anf. 161 Jan Lindholm (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
Herr talman! Jag tror att jag var ganska tydlig med att tala om att jag har en lista med saker som jag tycker är intressanta om jag själv får drömma eller komma med förslag. Jag sitter inte i utrikesutskottet, så jag företräder inte utrikesutskottets miljöpartister. Jag har fått den här chansen att prata om hur jag ser på detta utifrån mitt engagemang i Nordiska rådet.
Jag tycker att det vore jätteintressant om vi vågade pröva lite nya grepp och försökte flytta över verksamheter som vi i dag har nationellt till en nordisk plattform. Jag tror att det vore väldigt enkelt när det gäller en del av de saker som jag radade upp. Jag tror till exempel att vi skulle vinna jättemycket och spara en massa resurser på att ha ett nordiskt luftfartsverk.
Anf. 162 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Det är intressant att höra ledamoten tala om sina drömmar. Det är naturligtvis en självklar rätt. Men visst vore det spännande att höra vad Miljöpartiet har för åsikter om dessa drömmar, för det är uppenbarligen inte Miljöpartiets linje som vi hör. Det är snarare en enskild röst. I en sådan här debatt är det naturligtvis lite spännande, herr talman, att veta vilket stöd som finns för de här åsikterna i Miljöpartiet.
Samtidigt hör jag en argumentation om gränslöshet som jag gillar. Den skulle också kunna gälla för EU. Jag hoppas att det finns samma entusiasm där. Man skulle väl snarare kunna lyfta en del av de frågor som diskuteras till vår gemensamma EU-nivå för att skapa effektivitet. Det är ju ändå effektivitet som borde vara det centrala, herr talman.
Anf. 163 Jan Lindholm (MP)
Herr talman! Jag tror att Kerstin Lundgren och alla andra här är medvetna om att vi i Miljöpartiet som driver frågan om ett fredsdepartement förlorade på Miljöpartiets kongress. Det är alltså inte Miljöpartiets linje att man ska inrätta ett fredsdepartement i Sverige. Nu var det inte det jag föreslog, utan jag föreslog att vi skulle kunna ha det som en nervkittlare på nordisk nivå: att diskutera om inte vi i Norden skulle kunna ha en sådan gemensam institution.
Kerstin Lundgren frågar mig om man inte skulle kunna göra de här sakerna på EU-nivå. Jag har lyssnat på er som har varit uppe i debatten. Ni beskriver allesammans den stora nordiska gemenskap som våra nordiska medborgare känner. Jag tror att det är en ganska stor skillnad mellan den känsla som finns hos medborgarna i våra nordiska länder för det gemensamma nordiska och den känsla som finns för det gemensamma på EU-nivå. Jag tror inte att det är lika enkelt att få ett folkligt stöd för att utveckla ett ökat samarbete på EU-nivå som på nordisk nivå. Jag tror att det kanske var enklare för tio år sedan, men det har blivit svårare och svårare. Vi har brexit framför oss. Vi får se hur det går. Det finns många som säger att om England lämnar EU kommer även Danmark att lämna EU. Det vore väldigt sorgligt, tycker jag, om EU skulle implodera på grund av det.
Jag tycker också att det visar på signaler om att det finns en folklig skepsis till samarbetet på EU-nivå, inte bara i England utan i många av EU-länderna.
Jag tycker därför att det vore bra om vi kunde koncentrera oss, både i den här debatten och i vårt internationella samarbete, på att bygga en starkare gemenskap inom Norden.
Anf. 164 Lars Tysklind (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
Herr talman! Utrikesministern har blivit välkomnad hit många gånger, men jag vill ändå tillägga att även jag tycker att det är trevligt att utrikesministern är här och tar del av sitt Nordenansvar.
Mycket är också sagt om Norden. Det har på ett sätt varit en samfälld hyllning till Norden, och det är väl bara att instämma i den och konstatera att det nordiska samarbetet är historiskt. Det har funnits länge och har väldigt många dimensioner.
Om jag ska vara lite personlig så kan jag berätta att jag själv bor väldigt nära den norska gränsen, i norra Bohuslän. Då är samarbetet med Norden och inte minst med Norge väldigt påtagligt på en jordnära nivå. Det handlar om omfattande handel, arbetsmarknad, sjukvård och så vidare. Det kanske är därför som det här inte känns så himmelens utrikes egentligen, även om det är första gången på 14 år här som jag diskuterar ett betänkande från utrikesutskottet.
Mycket i Norden handlar om historiska band och värdegemenskap. Vi har i hög grad blivit sammanflätade. Det handlar om kultur; det handlar många gånger om språk och gemensamma samhällssystem. I rankningar som gäller jämställdhet, korruption, tillståndet för pressfriheten, frihet och så vidare ligger de nordiska länderna alltid väldigt högt och framstår som föredömen i de här sammanhangen.
Herr talman! Det går nog att säga att även det nordiska samarbetet får ses som ett stort föredöme för det gemensamma europeiska samarbetet inom EU genom vår öppna arbetsmarknad och det öppna samarbetet mellan universitet, näringsliv och föreningsliv. Man har kunnat resa fritt över gränserna när det gäller både studier och arbetsmöjligheter, och detta har naturligtvis bundit oss samman.
Det som vi debatterar i dag grundar sig på två skrivelser eller redogörelser. Det handlar om både Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. Vi har naturligtvis lite olika roller. Själv sitter jag med i Nordiska rådet och ser det som en stor förmån.
Det som hamnar mycket i fokus är gränshinder. Gällande det reformeringsarbete som nu pågår både inom ministerrådet och Nordiska rådet är min slutsats att fokus mer och mer bör ligga på det som verkligen är hinder. Man kan förstås identifiera olikheter, men olikheter är inte alltid detsamma som hinder. Vi ska lösa de problem som finns i vardagen för människor, och därför välkomnar vi från Liberalernas sida detta reformeringsarbete.
I den skrivelse från regeringen som bygger mycket på verksamheten i Nordiska ministerrådet lyfts tre områden fram: grön omställning och klimat, arbetsmarknad och konkurrenskraft samt gränshinderarbetet. Gränshinder har vi varit inne på redan, och det har naturligtvis väldigt stor betydelse för det nordiska samarbetet.
Det handlar också om det nordiska utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet. Tidigare har ju Natomedlemskapet tagits upp här, och det är naturligtvis ingen större hemlighet att Liberalerna ser ett svenskt Natomedlemskap som en naturlig fortsättning på samarbetet mellan de nordiska länderna och dem som redan är med i Nato. Nog om detta.
Herr talman! En annan punkt som togs upp här är klimatsamarbetet. Jag hade också förmånen att vara med vid klimatförhandlingarna i Paris, och det som var slående där var just att den gemensamma nordiska paviljongen blev den naturliga samlingspunkten för de nordiska ländernas deltagare och att man hade gemensamma diskussioner. Vad det hade för betydelse i slutändan är alltid väldigt svårt att säga, men det var ändå ett ställe där man kunde dryfta frågor, känna värdegemenskap och få styrka i att driva nordiska frågor. Det kändes som om det var ett väldigt gott initiativ.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
Om man uttrycker sig slarvigt känns det här nordiska samarbetet väldigt självklart på något sätt, i alla fall om man har bott nära en gräns länge. Det kan väl inte vara så himmelens besvärligt. Men som utskottet uttrycker det och som jag tycker att man kan ta fasta på: "Samhällsutvecklingen gör att regelverk tillkommer, försvinner eller reformeras. Varje ändring rymmer en risk för att nya gränshinder uppkommer. Därför måste arbetet med att förebygga och avskaffa gränshinder stå högt upp på det nordiska samarbetets dagordning."
Arbetet med att ta bort gränshinder har varit självklart och centralt. Möjligtvis har vi fokuserat på det bara för att det har varit olikheter och inte alltid så mycket hinder. Samtidigt kan vi se att det är minst lika viktigt att vi förebygger nya hinder, och det har funnits en diskussion åtminstone i Nordiska rådet bland parlamentariker om att se över hur man kan få någon typ av aktiv dialog kring en implementering av EU-direktiv så att vi inte skapar onödiga hinder. Vi kan ju ändå öppna upp för en dialog så att vi matchar varandra så långt det är möjligt. Naturligtvis är vi också olika, och vi implementerar på olika sätt.
Andra viktiga områden som jag skulle vilja lyfta fram är den nordiska elmarknaden och infrastrukturplaneringen. Infrastrukturplaneringen har blivit mycket bättre, för nu diskuterar man gränsöverskridande järnvägar och så vidare, men tittar vi på planeringskartorna från våra respektive trafikmyndigheter ser vi ofta att järnvägar går ut till en gräns, och sedan är det bara vitt. Då undrar man vart den tog vägen någonstans. Oftast brukar den ju fortsätta på andra sidan gränsen.
Detta tror jag kommer att bli väldigt viktigt, inte minst att järnvägen Köpenhamn-Göteborg-Oslo blir renoverad till hygglig standard, något som Lars-Arne Staxäng också lyfte upp.
Herr talman! När muren föll fick Norden också en annan viktig uppgift att ta sig an. Vi liberaler vände oss naturligt till demokrater i Baltikum, Polen och Ryssland, eftersom vi kände att vi hade ganska mycket att bidra med.
Det är inte bara allvarligt, som uttrycktes här tidigare, utan det är rent ut sagt bedrövligt att Nordiska ministerrådets kontor i Sankt Petersburg var tvunget att stänga. Det är bara ett tydligt tecken på att greppet hårdnar om det ryska civilsamhället. Det är uppenbart att man på något vis vill isolera människor från varandra.
Sedan inser även jag att läget för de ryska medborgarnas mänskliga rättigheter naturligtvis är en svår balansgång. Vi måste visa vår vänskap och vårt stöd till det ryska folket samtidigt som vi måste vara väldigt tydliga och kritisera Putinregimens tilltag här i världen, inte minst annekteringen av Ukraina, hoten mot Baltikum och så vidare.
Här har naturligtvis ett lagarbete inom Norden en väldigt stor betydelse. Internationellt sett och över tid kan man se att de nordiska länderna har stort förtroende i den här typen av frågor.
Jag kan avsluta med att säga att när det gäller engagemanget i Ryssland kan vi konstatera att utan ryska demokrater kommer ingen rysk demokrati att växa fram. Och utan rysk demokrati kommer det att bli lite svårare att leva här i Norden.
Anf. 165 Utrikesminister Margot Wallström (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
Herr talman! Ärade ledamöter! Tack så mycket för vänliga välkomstord! Jag tycker nog att det finns anledning att också säga tack till min företrädare i den här uppgiften, Kristina Persson. Jag vet hur engagerad hon var i de här frågorna, och jag tror att hon har lagt en god grund.
Det har också varit fint att få lyssna på alla inlägg hittills, för det ger ju en gemensam beskrivning av det historiska värdet av det nordiska samarbetet.
Jag tänker också att det som aldrig förr är viktigt att värna om de plattformar som vi har för politisk och diplomatisk dialog. I tider av polarisering och extrema hållningar, då allt som tar tid och kräver kompromisser riskerar att trängas tillbaka, ska vi vara mycket rädda om detta.
Det var ingen tillfällighet att vi bjöds in till USA för att möta president Obama också av det skälet att man värderar det nordiska samarbetet. Jag återkommer till det.
Vi har alla sagt ungefär samma saker om det som uppskattas i det nordiska samarbetet. Under 45 år har regeringssamarbetet inom Nordiska ministerrådet bidragit till att föra våra länder närmare varandra. Detta samarbete har också en djup folklig förankring, som flera av er har sagt. På det sättet betraktas vi som en föregångsregion.
Vi kan också utgöra en mycket stark kraft för förändring. Närheten mellan länderna geografiskt, ekonomiskt och kulturellt ger oss betydande möjligheter att möta gemensamma utmaningar, skapa nya möjligheter och spela en viktigare roll globalt.
Samtidigt som vi nu värnar det historiska nordiska samarbetet är det viktigt att också titta framåt. Sverige är drivande i arbetet med att reformera Nordiska ministerrådet, eftersom vi behöver få ett mer dynamiskt samarbete så att vi kanske kan reagera ännu snabbare och kraftfullare på händelser i vår omvärld och så att vi också besvarar politiska utmaningar, som några av dem som ni har nämnt.
Då behöver vi höja ambitionerna på ett antal sakområden, kanske förändra fokus och ha en mer framåtblickande organisation. Ett konkret exempel på det är Nordiska ministerrådets treåriga gränsöverskridande program för demokrati, inkludering och säkerhet. Detta program inleddes under våren och syftar till att bekämpa social marginalisering, extremism och religiös diskriminering. Vidare prioriteras arbetet med att minska och ytterligare förebygga gränshinder i Norden. Det konkretiseras med en förstärkt dialog med arbetsmarknadens parter. Slutligen omfattar reformarbetet bredare satsningar som ger detta nordiska samarbete ökad synlighet. Genomlysningen av den nordiska arbetsmarknaden och energisektorn är exempel på det.
Sverige tog tillsammans med Finland under hösten 2015 initiativ till nästa fas i reformarbetet, Nytt Norden 2.0, som pågår under hela detta år. Med hjälp av en högnivågrupp bestående av representanter för alla medlemsländer ska nya tankar och idéer föras in i reformprocessen. Det är författaren och historikern Gunnar Wetterberg som är den svenska representanten i högnivågruppen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
De nordiska länderna har, som sagt, ett mycket högt anseende internationellt. Det nordisk-amerikanska toppmötet i Washington i maj var mycket spännande. Där anser man också att vi på något sätt lyckas få ett större inflytande i världen än det som motsvaras av vår befolkningsmängd och storlek. Det gör vi tack vare vårt samarbete och att vi också har ett värderingsbaserat samarbete, som någon talade om här. Det är inte bara så att säga renodlade ekonomiska intressen, utan vi kan bygga det på en folklig förankring och ett gemensamt synsätt. Det ger oss en större styrka, och det tror jag att vi ska vara mycket rädda om för att sprida kunskap om Norden och våra värderingar för att främja turism och handel och också medverka i arbetet för att lösa problem i en alltmer globaliserad värld.
Detta nordiska samarbete har förbättrat förutsättningarna för entreprenörskap och innovation. Det har stärkt förutsättningarna för nya och växande företag.
De nordiska samarbetsministrarna antog under 2014 en gemensam vision - Tillsammans är vi starkare - om ett gränslöst, innovativt, synligt och utåtriktat Norden.
Under förra året godkände samarbetsministrarna en strategi för detta fortsatta arbete med profilering och positionering av Norden och det nordiska samarbetet. Att sprida denna positiva bild av Norden och att stärka de nordiska ländernas konkurrenskraft och internationella inflytande är något viktigt. I linje med profileringsstrategin ska det bli en nordisk kultursatsning på Southbank Centre i London under hela 2017.
Vid mötet under Nordiska rådets sessionsvecka i oktober antog de nordiska statsministrarna ett nytt initiativ om att sprida nordiska erfarenheter vad gäller globala samhällsutmaningar. Initiativet har nära koppling till både profileringsstrategin och Agenda 2030. Från svensk sida ser vi det som både önskvärt och nödvändigt.
Resurserna i Norden måste användas på ett hållbart sätt, och frågan har koppling till såväl nordiska lösningar på globala samhällsutmaningar som implementeringen av Agenda 2030. Norden betraktas av många som en föregångsregion, särskilt när det gäller tillväxt, miljö och innovation. Det har varit tydligt inte minst i arbetet med FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och klimatområdet, där de nordiska länderna som vi har hört hade ett nära samarbete inför överläggningarna i Paris och vidtog effektiva klimatåtgärder. Nu ska det positiva resultatet av Pariskonferensen följas upp på nordisk nivå, och en konkret plan för genomförande tas fram.
De nordiska länderna är fortsatt fast beslutna om att vidta klimatåtgärder och skapa energieffektiva samhällen med låga koldioxidutsläpp. Sveriges regering kommer att arbeta för att Norden, med stöd av Nordiska ministerrådet, ska fungera som en modell för övriga länder i världen i dessa sammanhang.
Vi behöver undanröja befintliga gränshinder och förebygga att nya uppstår. Det var spännande att läsa listan över återstående gränshinder, med allt från hur man transporterar husdjur till skoterkörning och jag vet inte vad. Jag hoppas därför att ni inte kommer att pressa mig på alltför många detaljer om just dessa frågor. Det nordiska samarbetet täcker allt från Agenda 2030 och klimatfrågan till cybersäkerhet och ända ned till dessa mycket praktiska och förstås mycket viktiga frågor som till exempel rör gränshinder, eftersom de påverkar människors vardag. Jag tror att det är detta som är kärnan och styrkan i detta samarbete, och vi visar att vi kan hantera både och, och göra det i ett fredligt och konstruktivt klimat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
Ett viktigt steg på denna väg är Gränshinderrådet som inrättades 2014. Rådet ska bidra till att lösa existerande gränshinder, förebygga att nya uppstår och öka och effektivisera informationsinsatserna till personer och företag som vill röra sig över en nordisk gräns. Årsrapporten för 2015 visar att rådets arbete under året var framgångsrikt och faktiskt ledde till en lösning av tolv av hindren. Det är ett utfall som är över förväntan. Samtidigt finns det många hinder kvar som påverkar möjligheten att flytta, pendla, studera och driva näringsverksamhet. Det hindrar tillväxt och sysselsättning i Norden.
Gränshinder inom arbetsmarknads-, social-, utbildnings- och skatteområdena är prioriterade. Sverige tog förra året initiativ till en ny dansk-svensk arbetsgrupp för att specifikt titta på dansk-svenska gränshinder.
Det nordiska samarbetet kommer att ägnas stor uppmärksamhet de närmaste åren. Under 2018 har Sverige ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Vi leder samma år det informella utrikespolitiska samarbetet i den nordiska kretsen, och vi har samordningsansvar för det nordisk-baltiska samarbetet. Även året därpå kommer det nordiska samarbetet att uppmärksammas, då vi har ordförandeskapet i Nordiska rådet och står värd för den årliga höstsessionen. Förberedelserna inför ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet börjar redan i höst.
Regeringens goda dialog och samverkan med den svenska delegationen i Nordiska rådet har varit mycket betydelsefull för det nordiska samarbetet genom åren. Denna samverkan är jag mån om att värna och vidareutveckla framöver.
Herr talman! Nordiska ministerrådet genomför viktigt demokratiarbete i närområdet. Nu finns informationskontor i de tre baltiska huvudstäderna, och sedan 1995 har det bedrivits ett framgångsrikt arbete för att stärka demokrati och mänskliga rättigheter via kontoren i nordvästra Ryssland.
Efter beslutet att avveckla verksamheten vid kontoren i Ryssland fortsätter Nordiska ministerrådet sitt arbete i landet genom andra kanaler och förvaltningsorgan.
Nu är det beslutat om ett nytt samarbetsprogram med Ryssland med en årlig budget på 15-20 miljoner danska kronor. Det innebär satsningar inom miljö, hälsa, civilsamhälle och mänskliga rättigheter. Det är en fortsättning på den uppskattade verksamheten i nordvästra Ryssland som har pågått i 20 år. Den har varit till ömsesidig nytta för de båda parterna; det är jag övertygad om. Det ligger i Sveriges och faktiskt också övriga Europas intresse att förbättra förutsättningarna för att Ryssland ska bli ett mer demokratiskt och öppet samhälle.
Den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde men också globalt har gjort samarbetet på det säkerhetspolitiska och utrikespolitiska området allt viktigare. Vi fortsätter att utveckla och fördjupa även detta. Det innebär ett fortsatt nordiskt engagemang för närområdesfrågorna och utökad samverkan kring viktiga globala frågor och den internationella utvecklingen.
En fördjupning sker också av det nordiska försvarssamarbetet inom Nordefco. Under det svenska ordförandeskapet 2015 genomfördes förhandlingar om avtal om alternativbaser på flygsidan. Ett koncept utarbetades för förutsättningarna för en kvalificerad flygövning i Norden, Northern Flag, och försvarsministrarna beslutade om ett system för säker kommunikation.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
Herr talman och ärade ledamöter! Ett mer dynamiskt nordiskt samarbete innebär att gemensamt möta utmaningar och skapa möjligheter i en orolig omvärld. Det gränslösa Norden har genom åren utgjort en mycket stor fördel för de nordiska länderna och medverkat till att säkra framgång och tillväxt.
Den aktuella migrationskrisen har satt press på den fria rörligheten i Norden. Krisen har inneburit stora utmaningar för allmän ordning och säkerhet. De nordiska regeringarna har inom ramen för sina internationella förpliktelser vidtagit nödvändiga åtgärder för att hantera den här svåra situationen på ett ansvarsfullt sätt.
För Sveriges del har åtgärderna som alla vet bestått av två tillfälliga verktyg: återinförd gränskontroll vid inre gräns och transportörers kontroll av att resenärer i viss trafik över gränsen till Sverige från Danmark innehar giltig identitetshandling.
Trots de tillfälliga utmaningarna orsakade av migrationskrisen bör visionen även fortsättningsvis vara ett gränslöst Norden. Samtidigt ska vi komma ihåg att lösningarna på den aktuella migrationskrisen inte finns på nordisk nivå utan på europeisk och global nivå. Därför arbetar vi tillsammans med ministerkollegor med ansvar för gränskontroll för att säkra mobiliteten mellan de nordiska länderna i relation till de åtgärder som införts för att hantera den internationella migrationskrisen på såväl nationell som europeisk och global nivå.
Parallellt har Nordiska ministerrådets generalsekreterare i uppdrag att fortlöpande analysera hur de tillfälliga gränskontrollerna påverkat den fria rörligheten i Norden samt vilka konsekvenser detta har för bland annat jobben, ekonomin och investeringar.
Den aktuella krisen har inneburit påfrestningar för Norden men också understrukit behovet av dialog. Kriser i vår omvärld behöver mötas gemensamt, och det är nu den samlade nordiska rösten behövs som mest. Därför har vi beslutat att upprätta ett mer effektivt samarbete avseende erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan migrationsmyndigheterna. Nu tar vi den frågan vidare i ett nordiskt samarbetsprogram om integration av flyktingar och invandrare.
Som jag sa: Tillsammans utgör de nordiska länderna en stark kraft för förändring. I en orolig omvärld är ett dynamiskt nordiskt samarbete ett nödvändigt verktyg för att kunna besvara aktuella politiska utmaningar och skapa nya möjligheter. Det är min avsikt att aktivt medverka till det, och jag hoppas förstås på ert fortsatta engagemang och stöd i den processen. Jag hoppas också på ett gott samarbete och tackar för allt ni har gjort hittills.
Anf. 166 Lars-Arne Staxäng (M)
Herr talman! Jag skulle vilja börja med det jag sa i mitt anförande: Statsråd kommer, och statsråd går. Förra statsrådet och Nordenministern Kristina Persson har gått. Hon hade en väldig ambition inom det nordiska samarbetet, och det är viktigt att detta inte går ned så att det blir ett glapp i de frågeställningarna utan att vi kan få fart på Nordensamarbetet och de frågor som Sverige tar initiativ till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
Jag tänkte först fråga vår nya Nordenminister Margot Wallström vad hon kommer att prioritera i Nordensamarbetet. Blir det gränshinderfrågan? Blir det infrastrukturen? Blir det någonting annat, exempelvis de akuta problem vi har nere i Skåneregionen när det gäller legitimationer och så vidare? Jag tror att det kan vara viktigt för att vi inte ska gå ned i de här frågorna att tala om vad som kommer att hända det närmaste halvåret.
Fråga nummer två är hur vi kan underlätta harmoniseringen och integrationen av arbetslivet och boendet mellan våra länder. Det finns hur många exempel som helst. Statsrådet tog upp några stycken - små men intensiva. Jag bor i ett gränslandskap, och där finns hur många frågor som helst när man pratar med norrmän men även med svenskar som arbetar i Norge. Det finns mycket att göra på detta område.
Den tredje frågan är Natofrågan. Den ligger och skaver både i Sverige och i det nordiska samarbetet. Varje gång Ryssland utmanar oss genom att gå över de nationella gränserna kommer frågan att vara aktuell och levande.
Anf. 167 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Herr talman! Jag tror inte att det finns behov av att tillföra nya frågor. Jag har inte för avsikt att tillföra nya frågor annat än om verkligheten gör det nödvändigt. Det kan ju hända vad som helst i världen.
Det viktiga är att det nordiska samarbetet ger utrymme för detta - att vi kan sätta upp aktuella frågor på dagordningen och respondera på ett snabbt och effektivt sätt. I övrigt tycker jag nog att vi redan har de flesta viktiga frågor i olika strukturer och processer och på dagordningen. De som är mest angelägna, såsom migrationsfrågan men också gränshinderfrågan, har vi nu modeller och forum för att ta oss an. Jag tänker alltså inte tillföra några nya prioriteringar som ni inte har hört talas om tidigare.
Det är otroligt viktigt att också arbetslivsfrågorna finns med. Det är avsikten hos statsministrarna i Norden att ge prioritet till den frågan, och jag tycker att den finns med på vår nya dagordning för att ta oss an de utmaningarna.
Slutligen när det gäller Natofrågan: Den debatterar vi regelbundet här, och den svenska regeringens linje är att vi ska investera mer i vårt eget försvar. Vi anser att vi ska investera mer i samarbete och utveckla olika samarbetsformer. Det är vi i full färd med att göra. Vi anser också att vi i dessa oroliga tider inte ska svaja när det gäller vår säkerhetspolitiska hållning, utan vi ska bevara vår militära alliansfrihet. Vi ska stå fast vid den och inte ändra på det. Vi kommer alltid att göra det som vi anser är bäst för att försäkra oss om säkerheten för den svenska befolkningen.
Anf. 168 Lars-Arne Staxäng (M)
Herr talman! Tack så mycket för svaret, utrikesministern!
Harmoniseringen och integrationen av arbetslivet tror jag är helt avgörande om vi ska kunna få tillväxt av arbeten och boenden mellan våra länder. Alla dessa tillväxthinder måste vi hjälpas åt att försöka plocka bort. Jag hälsar alltså svaret med tillfredsställelse. Det är där vi ska lägga tyngdpunkten.
Varför tar jag upp Natofrågan? Egentligen kanske man skulle vilja ha den i någon försvarsdebatt i stället. Det är därför att den kommer upp varje gång vi träffar våra nordiska grannar. Norge, Danmark och många av de andra tar upp frågan, inte minst i partisamarbetet: Hur kommer det sig att det är ett sådant benhårt nej från Sverige? Det kommer från alla parter. Det är därför jag tar upp det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
Skulle till exempel brexitomröstningen gå fel - ur min synvinkel - så att Storbritannien säger nej till fortsatt samarbete med EU och kanske till och med vill ha utträde blir det en helt ny situation även för Sverige. Sverige kommer att påverkas väldigt mycket. Min sista fråga är därför: Skulle vi inom ett par veckor komma i den belägenheten, vad tycker statsrådet är det som kommer att gälla - inte minst inom det nordiska samarbetet? Det blir helt nya förhållanden, en helt ny situation, om brexit skulle gå igenom.
Anf. 169 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Herr talman! Det oroar mig och oss i det europeiska och nordiska samarbetet mycket om Storbritannien skulle lämna EU. Det kommer också att bli problematiskt om de stannar kvar. Det riskerar att få en effekt också på de andra länderna där de kan säga att om britterna kan förhandla sig till ett avtal varför skulle inte de andra länderna ha både folkomröstningar om utträde eller inleda den typen av förhandlingar?
I den tid vi lever nu är det inte denna typ av problem vi behöver i första hand. Vi behöver hålla ihop om vår hållning gentemot Ryssland och i utmaningarna i fråga om den europeiska säkerhetsordningen. Vi behöver hålla ihop som världens största biståndsgivare. Vi behöver hålla ihop som en kraft för demokrati och mänskliga rättigheter runt om i världen. Vi behöver hålla ihop eftersom det är själva sammanhållningen som är så viktig. Vi samarbetar i många frågor särskilt nära med Storbritannien.
Det är viktigt att vi också får tid att analysera utfallet av folkomröstningen i det nordiska sammanhanget samt i bilaterala kontakter och sammanhang och i EU.
Vi tittar på alla konsekvenser - ekonomiska och utrikespolitiska konsekvenser. Vi går igenom dem mycket noga.
Det är viktigt att vi ställer oss på den sida som säger att det behövs ett samarbete av det slaget i Europa. Det har garanterat fred och välstånd under mycket lång tid. Vi hoppas också att det ska göra så i fortsättningen. Så ser jag på det.
Anf. 170 Håkan Svenneling (V)
Herr talman! Jag beskrev i mitt anförande att utrikesminister Wallström tyvärr tvingas samarbeta med flera rasistiska partier som sitter med vid makten i de nordiska länderna. Samtidigt finns en fråga som borde stå högst upp på regeringens dagordning för samarbetet i Norden sett utifrån vad som hände i Öresundsregionen, nämligen frågan hur det ska skapas lagliga vägar till Norden för att människor ska kunna utöva sin mänskliga rättighet att söka asyl.
Det är inte bara människor på flykt som passerar en gräns. Dagligen passerar människor över Nordens gränser, och de har gjort så ända sedan passfriheten infördes. Nu när Sverige har rest murar mot andra länder är det betydligt svårare för alla som pendlar över en gräns. Det är framför allt tågpendlarnas vardag som har försämrats kraftigt genom förseningar och osäkerheter i restider.
På grund av de dubbla kontrollerna både på Kastrup i Danmark och i Hyllie i Sverige har många tågpendlare fått restider som i genomsnitt är en halvtimme längre. Tågresandet över Öresund har minskat med 12 procent sedan kontrollerna infördes och biltrafiken har ökat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
Hur ska vi få människor att pendla över Nordens gränser?
Anf. 171 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Herr talman! Jag kan förstå synpunkten. Om vi ska ha ett nordiskt samarbete har vi att samarbeta med de regeringar som är folkligt valda i de länderna och utsedda på demokratisk grund. Vi kan inte säga att vi inte samarbetar med en regering därför att det och det partiet är med i regeringen. Vi har att samarbeta med samtliga regeringar, att försöka göra det bästa av situationen samt försöka få gehör för våra åsikter och vår position. Jag tror att det även i fortsättningen är vägen framåt att engagera oss och prata om gemensamma utmaningar.
En av de gemensamma utmaningarna har att göra med hur vi hanterar flykting- och migrationsströmmarna. Det är med stor vånda regeringen har fattat beslut av det slaget. Det är ingenting en regering gör med lätt hand, när vi har kämpat så för att bevara och värna det faktum att vi ska kunna resa fritt över gränserna utan den typen av kontroller.
Men detta var samtidigt nödvändigt för att bevara säkerheten i vårt eget land och värna de system som finns för att ta hand om människor som kommer hit på ett värdigt sätt. Det är inte vårt fel utan det handlar faktiskt om hur det ser ut i andra länder. Vi levde länge i tron att det skulle bli ett solidariskt välkomnande av flyktingar - av dem som sökte skydd i Europa - också i den mycket akuta situationen som EU befann sig. Så upptäckte vi att det var en lång väg framåt för att övertala andra länder att också vara med och dela på ansvaret.
Jag tror inte att någon anklagar oss i dag. OECD har visat att Sverige var det land som historiskt sett har tagit emot flest flyktingar någonsin per capita. Det blev en stor påfrestning. Vi var tvungna att vidta åtgärder. Det var inte heller från början så att de andra nordiska länderna visade stor förståelse och samarbetsvilja. Men nu är vi på speaking terms med våra grannar.
Anf. 172 Håkan Svenneling (V)
Herr talman! Tack, utrikesministern, för svaret!
Jag tänkte byta ämne och inte gå in på ett specifikt gränshinder men väl på en specifik rekommendation som Nordiska rådet antog under förra året.
Nordiska rådet antog i november, med stor majoritet, en rekommendation angående Israel och Palestina. Rådet lyfte fram att det är viktigt med en fredsprocess i Palestina och Israel och att man behöver få till en tvåstatslösning på sikt.
Jag hade själv förmånen att få överräcka rekommendationen till president Abbas vid ett besök i Palestina. Nordiska rådet hade till och med låtit översätta den till arabiska, vilket jag tyckte var en fin gest.
Jag undrar vad utrikesministern har gjort för att lyfta fram rekommendationen och frågan om Israel och Palestina och på lång sikt få ett erkännande av Palestina i andra nordiska länder. Island har redan erkänt, precis som Sverige, men vad har utrikesministern gjort för att andra nordiska länder ska ansluta sig till Sveriges och Islands erkännande, lyfta fram rekommendationen och få till en mer positiv process i Israel och Palestina?
Anf. 173 Utrikesminister Margot Wallström (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
Herr talman! Låt mig få avsluta den tidigare diskussionen vi hade. Vi önskar att de inskränkningar som finns i den fria rörligheten över gränserna ska bli så kortvariga som möjligt och att vi snart kan återgå till ett läge där man kan resa fritt utan kontroller. Det önskar självfallet regeringen också.
Sverige är mycket aktivt i debatten om Mellanöstern. Vårt erkännande har gjort att andra ställer frågor till oss om hur de kan bidra. Sverige bjöds in till konferensen som ägde rum i Paris. Länder som önskar se en förflyttning i rätt riktning samlades där. Förhoppningen är att parterna så småningom ska sätta sig vid ett förhandlingsbord och diskutera vägen framåt.
Vi använder också vårt inflytande till att påverka palestinierna att genomföra nödvändiga reformer så att de också kan bidra på ett konstruktivt sätt. Vi gör ständiga uttalanden och försöker vara aktiva med våra nordiska vänner. De här frågorna är mer på den utrikespolitiska dagordningen än på dagordningen för ministerrådssammanträdena. Jag tror inte att någon kan säga att vi har varit passiva. Tvärtom är vi mycket aktiva.
Vi presenterar våra argument, varför regeringen tycker att detta är viktigt och varför det behöver skjutsas på. Annars kan det mycket snart vara för sent. Då blir det dåligt för både Israel och Palestina.
Anf. 174 Sofia Damm (KD)
Herr talman! Utrikesminister Margot Wallström har nu tagit över ansvaret för Nordensamarbetet. Jag har med stort intresse lyssnat på hennes första inlägg som Nordenminister.
Jag vill ändå veta lite mer hur utrikesministern ser på den viktiga Öresundsintegrationen. Det är Nordens största samarbetsregion. Det bor ungefär 3,8 miljoner i regionen och de producerar 26 procent av Sveriges och Danmarks samlade bnp. Det finns tolv universitet, 155 000 studenter och 12 000 forskare.
Vilka gränshinder står överst på önskelistan att lösa för att göra Öresundsregionen än mer framgångsrik?
Eftersom utrikesministern är ansvarig minister kan hon inte bortse från att införandet av gränskontroller och id-kontroller, som vi har talat om tidigare i dag, innebär stora utmaningar. På vilket sätt arbetar Nordenministern med andra ansvariga ministrar i regeringen för att fortsätta värna Öresundsintegrationen samtidigt som ordning och säkerhet upprätthålls? Går detta att kombinera?
Anf. 175 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Herr talman! Vi får verkligen hoppas att det går att kombinera. Som jag sa tidigare önskar vi alla att vi så snart som möjligt ska kunna återgå till ett läge där vi slipper id-kontroller och gränskontroller. Det är ju normalläget, och vi är väl medvetna om de bekymmer som har kommit med detta, som förseningar och annat. Samtidigt tror jag att det finns en ganska stor förståelse hos många. Man ser att situationen som den utvecklades blev ohållbar.
Vi kommer att behålla detta så länge vi bedömer det nödvändigt för vi ska ha fullt grepp om utvecklingen och kunna hantera de utmaningar som kommer med så många flyktingar och asylsökande. Det är fortfarande ett ganska stort antal; det är inte så att vi har byggt någon mur eller helt sagt stopp. Det kommer fortfarande upp till 700 människor som söker asyl varje vecka. Vi måste jobba med att få fler lagliga vägar, och vi måste jobba i EU-kretsen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
I övrigt har jag varit ordförande i styrelsen för Lunds universitet. Jag vet hur viktig regionen är och hur viktigt det är att komma till rätta med gränshinder. Framför allt är det viktigt att gynna samarbetet och lösa gemensamma frågor och utmaningar. Det handlar väldigt mycket om näringslivets möjligheter att utvecklas och om att vi verkligen använder de gränshinderforum vi har skapat för att lösa allt det konkreta, som ju ofta är det som ställer de största hindren i vägen. Det är inte våra tjusiga målsättningar, även om de finns där, utan det är det där som hjälper till när det gäller att starta ett företag, få ett studentutbyte eller vad det nu kan vara. Det är även i fortsättningen vår prioritering.
Jag tycker att statsministrarna har tagit sig an frågan väldigt väl, och det är bra att de fortsätter diskutera.
Anf. 176 Sofia Damm (KD)
Herr talman! Jag tackar Nordenministern för svaret. Jag ser gärna att Nordenministern konkretiserar tankarna om just samarbetet med Danmark. Om jag förstod det förra inlägget rätt talades det om att vi nu är på speaking terms men att det har varit frostiga relationer.
Det är de facto så att pendlare mellan Köpenhamn och Malmö har två gränskontroller på sin väg till och från arbetet. Detta borde gå att göra på ett mer effektivt sätt. Utrikesministern har också sagt att kriser behöver lösas gemensamt, men vilka initiativ finns för att vi ska kunna lösa detta gemensamt med våra danska vänner? Hur är relationen i dag?
Anf. 177 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Herr talman! Det finns nu etablerade och bra kontakter också kring frågan om gränskontroller. Det är kanske inte framför allt på utrikesministernivån, utan det är migrationsministern och i vissa fall inrikesministern eller justitieministern som pratar med sina kollegor. Man är bestämd i att man vill försöka hantera detta på bästa sätt och minska påfrestningarna på alla dem som reser dagligen, företag och andra.
Vi måste diskutera detta i de olika forum vi har. Om det så handlar om utbildningsfrågor, entreprenörer eller andra hinder är det ju i de forum vi har upprättat som vi måste lösa problemen. Det beror alltså på vad det handlar om, men jag tycker att detta har hamnat högre upp på dagordningen för de nordiska ministrarna. Det är någonting vi alla fortfarande hoppas ska kunna vara en tillfällig lösning, även om vi nu ser att vi behöver samarbeta också kring hur vi sköter integration och hanterar hela frågan.
Jag tycker alltså inte att vi behöver nya sammansättningar eller nya forum för de här frågorna, utan vi bör hantera frågorna där vi redan finns - från ministerrådssammansättningar till gränshinderråd.
Anf. 178 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Jag delar bilden att arbetet har gått ut på att förebygga gränshinder och att det är en av de viktigaste uppgifterna. Det handlar om att riva hindren och nationsgränserna för att kunna samarbeta och utveckla vårt Norden så långt vi bara kan, för välfärd, för jobb och för människors möjligheter att inte bara drömma utan även förverkliga drömmar utifrån sina egna val.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
Det går dock inte att komma ifrån att det ställningstagande som gjordes den 11 november 2015 innebar att Sverige tog ledningen i att införa gränshinder. Jag uppfattade också tydligt att statsministern konstaterade att id-kontrollerna hade beretts länge - eller i alla fall beretts, vilket ju tar en stund. Ansvarig minister säger också att han underrättat den danska kollegan. Men var fanns det nordiska perspektivet på id-kontrollerna? Jag noterar ingenting av detta från regeringen, och jag ställer mig naturligtvis frågande till den hållningen.
Om man verkligen vill vara ledare i arbetet för att ta bort gränshinder och jobba för att människor ska kunna resa fritt är det oerhört viktigt att man också säkerställer att Norden har en gemensam syn i dessa frågor. Jag är därför lite förvånad att regeringen inte valde att under 2015 samråda med sina nordiska kollegor i Nordiska ministerrådet för att hantera frågan. Jag frågar mig hur vi säkerställer att det inte händer igen.
Anf. 179 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Herr talman! Jag tackar Kerstin Lundgren för frågorna.
Det fanns ingen samsyn i den här frågan i Norden. Det var ju alldeles tvärtom: Vi upplevde att det på ena kanten inte fanns någon kontroll, utan man skickade vidare människor till Sverige. Vi har ansvar för att se till att Sverige och våra svenska system fungerar och att vi kan ta emot människor på ett värdigt sätt. Vi ville inte ha en situation där de skulle sova utomhus och där vi inte längre kunde ta hand om ensamkommande barn. Vi var tvungna att agera, och vi gjorde det. Det fanns dock ingen nordisk samsyn i frågan, och tyvärr är det fortfarande så att detta är svårt. Vi har olika utgångspunkter.
Jag vet inte vad alternativet hade varit. Har Kerstin Lundgren något alternativ? Vad skulle regeringen ha gjort? Vi hade en skyldighet att agera. Vi tog inte ledningen; det är långt ifrån sant. Jag satt själv i utrikesministerrådet och lyssnade på kollegor, och som jag har sagt förut var det i ett läge verkligen så att några länder köpte all taggtråd medan andra länder köpte alla filtar. Vi hörde till de länder som köpte filtar och faktiskt försökte hjälpa människor på bästa sätt.
Vi har dock även en skyldighet gentemot ordningen och säkerheten i landet att se till att vi kan ta emot folk på ett värdigt sätt, och det var det vi gjorde. Vi gjorde det inte med glatt hjärta, men vi hade definitivt även det nordiska samarbetet i bakhuvudet när vi var tvungna att vidta dessa åtgärder. Så vad skulle vi ha gjort? Vi kunde inte vänta utan var tvungna att agera.
Anf. 180 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Självklart har regeringen ett ansvar att agera, och vi var överens om en migrationsuppgörelse. Vi var med i den delen, men id-kontroller är inte den enda lösningen och det enda som hade kunnat hända.
Jag frågade vad man gjorde, och uppenbarligen hade man samtal med Danmark. Men fördes det samtal med Norge och Finland? Fanns så att säga det nordiska samrådet, som ju är viktigt? Om man går så långt att man bestämmer sig för att införa en ny gräns där vi i Norden har haft ett arbete för gränslöshet är det naturligtvis en viktig signal till övriga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
Om man nu inte gjorde detta i november vill jag fråga ministern om man har haft en ny diskussion i ministerrådet inför de förlängningsbeslut som tas.
Anf. 181 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Herr talman! Alltid när vi träffas i den nordiska kretsen diskuteras den här frågan. Den är ständigt högst upp på vår dagordning.
När de nordiska ministrarna träffas är det detta vi pratar om, och vi måste ibland konstatera att vi är överens om att vi inte är överens. Det gäller ett antal principfrågor och faktiskt inställningen till hela frågan. Så är det bara. Sedan får vi fortsätta hantera de praktiska frågorna, men det är definitivt en del av vår konversation ända sedan vi hamnade i ett sådant här desperat läge.
Jag har inte sett att någon har kunnat säga hur vi annars skulle ha hanterat den här situationen. Det var dessutom så att vi såg väldigt lite av europeisk solidaritet i det läget. Även där jobbar vi ju för att se till att man vidtar åtgärder med respekt för mänskliga rättigheter. Vi övertalar andra länder och får dem att förstå vad detta innebär, inte minst när det gäller uppgiften att ta hand om rekordmånga ensamkommande barn. Det har Sverige gjort - vi tog som ensamt land emot 30 procent av alla ensamkommande barn som kom till Europa. Och det var ohållbart i längden, för till slut blir våra system så ansträngda att vi inte kan göra det på ett värdigt sätt. Se bara på debatten som pågår just nu!
Då är det viktigt att agera och visa att vi är handlingskraftiga och kan vidta nödvändiga åtgärder. Det är inget vi har gjort med lätt hjärta, men vi fortsätter diskussionen och dialogen. Av alla sådana processer lär man sig hur viktigt det är att blicka framåt, och så även i Nordiska rådet och det nordiska samarbetet. Vi måste se till att tänka långsiktigt och framåtsyftande.
Anf. 182 Lars Tysklind (L)
Herr talman! Jag skulle vilja återgå till det jag inledde med. Det är helt uppenbart att det nordiska samarbetet har oerhört många dimensioner. Vi diskuterar säkerhetspolitik och Natomedlemskap - där är det kanske inte fruktbart att fortsätta någon diskussion eftersom vi ju vet att vi har olika ståndpunkter.
Något som kanske vi alla är bekymrade över är utvecklingen i Ryssland, inte minst det som tagits upp några gånger tidigare i debatten om att Nordiska ministerrådet var tvunget att stänga sitt kontor i nordvästra Ryssland och vilka följder det har fått. Ministern nämnde i sitt anförande att ministerrådet jobbar med andra kanaler och på annat sätt. Det skulle vara intressant att få höra lite grann om vilken typ av initiativ som tas av ministerrådet för att kunna upprätthålla den verksamhet som av allt att döma hade ett väldigt framgångsrikt demokratiarbete. Vi hade en kontakt och ett kontor i Sankt Petersburg och i nordvästra Ryssland. Hur fortsätter detta arbete i Ryssland just nu?
Anf. 183 Utrikesminister Margot Wallström (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
Herr talman! Tack för frågan, Lars Tysklind! Det är riktigt att alla dessa dimensioner finns. Jag vågar nog ändå drista mig till att säga att jag undrar om också de mest inbitna Natoanhängarna tycker att det är rätt tid nu när vi ser att USA kanske får en president som har väldigt starka uppfattningar om Natosamarbetet och vad man ska använda Nato och kärnvapen till. Ska vi verkligen i detta läge plötsligt ändra på en 200-årig syn på militär alliansfrihet? Skulle det göra Sverige säkrare?
När det gäller frågan om kontoren i nordvästra Ryssland och beslutet att avveckla verksamheten vid dem jobbar vi hårt med att ändra på beslutet, och vi försöker tala med Ryssland om hur kontraproduktivt det är. Ministerrådet med samarbetsministrarna har dessutom beslutat om ett nytt samarbetsprogram med en årlig budget på mellan 15 och 20 miljoner. Det fördelas som tillskott av medel till projekt som man får ansöka om och som handlar om studier, olika prioriterade projekt, projektförberedelser och annat. Det är ett sätt att helt enkelt kanalisera medel som kan fortsätta användas till det som vi hoppas ska gynna en demokratisk utveckling och folk-till-folk-kontakter. Det jobbar vi även politiskt med mellan utrikesministrarna och inte minst i EU-sammanhang men även i nordiskt sammanhang. Vi försöker behålla folk-till-folk-kontakter och utveckla dessa.
Anf. 184 Lars Tysklind (L)
Herr talman! Vad gäller kommentaren om USA:s nästa president tror jag att många av oss är oroade över hur det kan påverka oss även på andra sätt än just Natomedlemskapet.
Jag skulle vilja gå över till en mer jordnära fråga. Utveckling och tillväxt i Norden har en väldigt central roll i det nordiska samarbetet. Det handlar naturligtvis om arbetsmarknad men även mycket om infrastruktur som en del i detta.
Vi ser nu vad som händer - vi behöver inte ta en ny diskussion om det - när man börjar med id-kontroller på en bro, en förbindelse som har blivit en naturlig pendlingsled för människor i vardagen. Det är en väldigt naturlig reaktion att det här är något som man innerst inne känner att man inte vill acceptera, även om det naturligtvis kan finnas skäl att göra det.
Det var ett möte planerat i slutet av april mellan de nordiska transportministrarna som kändes som en start på något. Vi skulle börja diskutera järnvägsförbindelser över gränserna. Det går ju att åka tåg mellan Stockholm och Oslo, men det tar lite tid. Naturligtvis är det en sådan sträcka som man bör kunna diskutera tillsammans.
Tyvärr blev mötet inte av på grund av sjukdom. Jag vill bara skicka med Nordenministern att hon verkligen ska trycka på så att dessa möten blir av, för jag tror att det är oerhört viktigt att vi börjar diskutera den typen av frågor.
Anf. 185 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Herr talman! Om detta är vi helt överens. Jag tror att det är viktigt att inleda sådana samtal, även om situationen kan vara väldigt olika när det gäller hur stor budget man har och hur planerna på att bygga järnvägar ser ut. Men vi borde orka tänka gränsöverskridande även där och investera i system som är kompatibla och förhoppningsvis kunna ha trafik mellan Oslo och Köpenhamn. Jag som ibland åker mellan Oslo och Värmland har ju sett att det verkligen skulle behövas, så detta är något som jag tycker att man kan ha på sin önskelista.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
Det börjar alltid med en dialog om vad som är möjligt och hur långt tidsperspektiv man ska ha. Jag har försökt läsa in mig lite på de frågorna, även om jag inte behärskar dem i alla detaljer. Men det börjar med samtal, och jag är den första att understödja att de sker.
Anf. 186 Pyry Niemi (S)
Herr talman! Jag vill först yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.
Herr talman! Nordens sak är vår. Så har det sett ut i decennier. De historiska banden mellan de nordiska länderna är starka och fortsätter att vara utvecklingsbara. Vi har många gemensamma nämnare. Vi har en gemensam strävan efter en generell och väl fungerande välfärd för alla boende i de nordiska länderna, en arbetsmarknad som öppnar för arbetskraftsmigration mellan länderna, en turismsektor som kompletterar varandras unika förutsättningar av upplevelser och en gemenskap med syftet att minska gränshindren mellan länderna. Möjligheterna till ett utökat energisamarbete är gott, inte minst i ljuset av den breda, historiskt viktiga, svenska energiöverenskommelsen. Vi samverkar i säkerhetspolitiska frågor och även i utbildningsfrågor. Vi försöker finna bra transport- och infrastrukturlösningar. Vi försöker hitta gemensamma lösningar på validering av yrkeskvalifikationer. Den nordiska passunionen är unik och ska bevaras och försvaras i alla lägen.
Herr talman! Nordiska ministerrådet gav förra året Poul Nielsen uppdraget att göra en strategisk genomlysning av den nordiska arbetsmarknaden. Rapporten har nyligen presenterats och kommer efter sedvanlig remissomgång att godkännas till hösten.
I rapporten framkommer ett antal viktiga förslag på åtgärder som kan göras i gemenskap mellan länderna utan att kringgå de nationella arbetsmarknadsreglerna. Några axplock: Satsa mer på en obligatorisk gemensam vuxenutbildning i samverkan mellan arbetsmarknadens parter. På en alltmer digitaliserad och teknologisk arbetsmarknad måste det livslånga lärandet utvecklas. Vi blir äldre, och allt fler jobbar längre. Det medför också att utbildningsmöjligheterna måste utvecklas längs hela arbetslivet, inte bara i början av den yrkesaktiva tiden.
Det är ett viktigt förslag som säkert måste belysas ur flera aspekter men som också pekar på de utmaningar som finns på den framtida nordiska arbetsmarknaden.
Herr talman! Den psykiska arbetsmiljön bör beforskas ytterligare i en nordisk kontext. Vi pratar i huvudsak om fysiska arbetsmiljöhinder och brister och glömmer ofta bort att bristerna i den psykiska arbetsmiljön är nog så kostsamma för samhället och belastande för de drabbade arbetstagarna.
En snabbare introduktion till arbetslivet är också avgörande för de nordiska länderna. I ljuset av den ökade migrationen måste Nordens länder hitta lösningar som ligger i linje med den nordiska modellen för att bistå migranterna att snabbt komma in på arbetsmarknaden. I Sverige har vi bland annat infört Snabbspåret.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
Fler sådana modeller som inte leder till en låglönesektor utan i stället tar till vara de arbetssökandes kompetenser och skapar arbetstillfällen med sjysta, kollektivavtalsmässiga villkor är därmed nödvändiga.
Herr talman! Norden har unika förutsättningar avseende turism. Varje land äger stora rikedomar i form av naturupplevelser, kulinariska matstunder och historiska nedslag. Turismen i Norden är en av nyckelfrågorna i Nordiska rådet. Den går att utveckla på flera plan. Gemensamma nordiska insatser för att locka turister från övriga Europa och resten av världen är något som diskuteras mycket och som på sikt kan skapa ännu fler arbetstillfällen till de nordiska länderna.
Energisamarbetet kan förstärkas rejält. Under förra året genomförde energigruppen i näringsutskottet, nuvarande utskottet för tillväxt och utveckling i Norden, en genomlysning av ett antal områden som bör diskuteras ytterligare inom energisektorn. Flera frågor har belysts och berörts: gemensamma laddningsstationer, harmoniserat system för förnybar energi, energieffektivitet i energiintensiva industrier, gemensamma forskningssatsningar inom Norden med mera.
Nordiska ministerrådet har utsett Jorma Ollila att genomlysa ett ytterligare antal andra områden inom energisektorn. Det kommer att presenteras en rapport under nästa år.
Herr talman! En fungerande samnordisk infrastruktur är nödvändig för att motverka gränshinder och utöka nordisk arbetsmigration och handel. Det pågår många diskussioner om förstärkt järnväg mellan Oslo och Stockholm, om "åttamiljonersbyen" Oslo-Göteborg-Köpenhamn och om förbättrade transporter mellan de nordliga delarna av Norge, Sverige och Finland.
Det är ytterst angeläget att infrastrukturen fungerar och att vi sammanlänkar Norden på alla håll och kanter för att minska olika gränshinder.
Avskaffandet av gränshinder är grundläggande för det nordiska samarbetet. Som Nordiska rådets representant i gränshinderrådet är jag väl medveten om möjligheterna att lösa gränshinder men också om utmaningarna i att komma överens mellan länderna.
Här har parlamentariker och ministrar i de nordiska länderna ett stort och allomfattande ansvar för att öka tempot i att lösa fler gränshinder med det övergripande och tydliga syftet att öka mobiliteten för de boende i Norden och samverkan i bland annat arbetsmarknads- och handelsfrågor.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 11.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2015/16:120 Onsdagen den 15 juniProtokoll 2015/16:120
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Det nordiska samarbetet m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:377 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 25,
2015/16:2554 av Aron Emilsson och Cassandra Sundin (båda SD),
2015/16:2568 av Emma Henriksson m.fl. (KD) yrkande 15 och
2015/16:2714 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 14.- Reservation 1 (SD)
- Reservation 2 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 104 0 0 9 M 76 0 0 8 SD 0 44 0 4 MP 23 0 0 2 C 19 0 0 3 V 0 0 19 2 L 17 0 1 1 KD 15 0 0 1 - 0 0 0 1 Totalt 254 44 20 31 Gränshinder
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:2689 av Sofia Damm (KD) yrkandena 1 och 2 samt
2015/16:2714 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 13.- Reservation 3 (KD)
- Reservation 4 (C)
- Reservation 5 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (KD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 208 0 0 18 M 152 0 0 16 SD 88 0 0 8 MP 45 0 1 4 C 19 19 0 6 V 0 0 38 4 L 35 0 0 3 KD 0 15 15 2 - 0 0 0 2 Totalt 547 34 54 63 Övriga motionsförslag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:890 av Penilla Gunther (KD),
2015/16:1162 av Patrick Reslow m.fl. (M),
2015/16:1219 av Mats Persson m.fl. (FP),
2015/16:2206 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 1 och
2015/16:2660 av Cecilia Widegren (M).Skrivelsen och redogörelsen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2015/16:90 och redogörelse 2015/16:NR1 till handlingarna.