Ny läroplan för grundskolan, m.m.
Betänkande 1993/94:UbU1
Utbildningsutskottets betänkande
1993/94:UBU01
Ny läroplan för grundskolan, m.m.
Innehåll
1993/94 UbU1
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag om en ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan. I samband därmed tar utskottet ställning till ca 250 motionsyrkanden, varav 120 väckts med anledning av regeringsförslaget.
Läroplan och kursplaner
Den nya gemensamma läroplanen för det obligatoriska skolväsendet skall fastställas av regeringen. Läroplanen skall innehålla den värdegrund utbildningen skall vila på, målen för utbildningen och riktlinjer för arbetet i skolan. Utskottet vill, när det gäller värdegrunden, att riksdagen hos regeringen begär att det tydligt skall framgå av läroplanstexten att formuleringen om skolans värdegrund såsom förankrad i kristen etik och västerländsk humanism inte skall tolkas som att skolan skall överge sin tidigare hållning i livsåskådningfrågor. Undervisningen i skolan skall även framdeles vara icke-konfessionell.
Utskottet lägger stor vikt vid att skolan medverkar till en ökad internationell förståelse och aktivt söker få eleverna att inse de globala sambanden och nödvändigheten av att visa solidaritet. Lika viktigt är det att skolan aktivt bemödar sig om att motarbeta varje uttryck för främlingsfientlighet och rasism. Utskottet anser att tydliga markeringar måste göras i läroplanen i dessa avseenden. Också miljöfrågornas betydelse bör klart uttryckas i läroplanen.
Med anledning av motioner om elev- och föräldrainflytande i skolan anser utskottet att riksdagen hos regeringen skall begära att frågan om att stärka elevers och föräldrars ansvar och inflytande i skolan får en allsidig belysning. Regeringen bör återkomma till riksdagen i frågan.
Regeringens förslag till riktlinjer för kursplaner i grundskolans olika ämnen tillstyrks. Kursplanerna fastställs av regeringen. Ett antal motioner om i vilka ämnen kursplaner skall fastställas och vad kursplanerna skall innehålla avstyrks av utskottet. Utskottet avstyrker således motioner från (s) och (v) om kursplaner i blockämnena samhällslära och naturlära och delar därmed regeringens bedömning att särskilda kursplaner skall fastställas för geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap resp. för biologi, fysik, kemi och teknik. Utskottet avstyrker också motioner om att kursplaner skall fastställas i svenska som andraspråk resp. barn- och ungdomskunskap.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill att kristen etik och västerländsk humanism inte skall nämnas i läroplanens avsnitt om skolans värdegrund.
Ny demokrati anser att regeringen lämnar dubbla budskap när det gäller värdegrunden och vill att riksdagen skall begära ett nytt förslag.
Betygen
Utskottet tillstyrker med vissa förändringar regeringens förslag. Ändringarna är att nationellt reglerade betyg i en sexgradig skala skall sättas redan från vårterminen i årskurs 7, inte som regeringen föreslagit först i årskurs 9. Det är föräldrarna som bör avgöra om skolans information till hemmen skall vara skriftlig även före årskurs 5. Utskottet anser att kvartssamtalen bör vidareutvecklas till utvecklingssamtal.
Socialdemokraterna reserverar sig mot obligatorisk skriftlig information från årskurs 5 och vill ha nationellt reglerade betyg först från årskurs 8. I stället betonar de utvecklingssamtalen. De föreslår färre betygssteg och att en elev som inte nått upp till godkänt skall få ett kryss i stället för betyg i det ämnet.
Ny demokrati anser att betyg enligt nationellt fastställd skala med fördel kan ges redan från årskurs 3 eller 4, men skall vara obligatoriska först i årskurs 9. De vill också ha betyg i ordning och uppförande. Vänsterpartiet vill att grundskolan på sikt skall bli betygsfri. Regeringen bör låta utreda frågan.
Timplanen
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att totalramen för den garanterade undervisningstiden skall vara 6 665 timmar à 60 minuter. Ramen får inte underskridas, men väl överskridas. Skolorna får vissa möjligheter att profilera sig genom att jämka timtalen inom totalramen (skolans val). Utskottet tillstyrker regeringens förslag att den samhällsvetenskapliga och den naturvetenskapliga ämnesgruppen skall få var sitt timtal, gemensamt för ämnena i resp. grupp. Utskottet föreslår en justering av timtalen så att 40 timmar förs över från den naturvetenskapliga ämnesgruppen till den samhällsvetenskapliga. Utskottet avstyrker gemensamt timtal för de praktisk-estetiska ämnena och bifaller därmed motioner från (s) och (v). Ämnena bild, hemkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd får alltså egna timtal. Utskottets resp. reservanternas (s) förslag till timplan framgår av bilagorna 2 och 3. Riksdagen skall fastställa timplanen för grundskolan som fogas till skollagen.
Övrigt
Utskottet tillstyrker i övrigt regeringens förslag i propositionen, bl.a. ett förslag om tillägg i skollagen vari skolans ansvar för att hindra mobbning markeras. Den nya läroplanen föreslås införas successivt fr.o.m. läsåret 1994/95. Läroplanen, kursplanerna och timplanen skall enligt förslaget träda i kraft läsåret 1995/96 för årskurserna 1--7 i grundskolan, särskolan och specialskolan samt i hela sameskolan. Reformen bör vara helt genomförd läsåret 1997/98. Det nya betygssystemet införs parallellt med kursplanerna.
Sammanlagt har Socialdemokraterna avgivit 21 reservationer och Ny demokrati 9. Meningsyttringen av Vänsterpartiet innebär i många frågor ett instämmande i (s)-reservationer och i ett antal andra frågor egna ställningstaganden.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan föreslagit
1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100), 2. att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för läroplanens struktur och inriktning (avsnitt 3.1), 3. att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för kursplanernas struktur (avsnitt 3.3), 4. att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för timplanens struktur och innehåll (avsnitt 3.5), 5. att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem (avsnitt 3.6), 6. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om den nya läroplanens ikraftträdande och genomförande (avsnitt 4).
Lagförslaget återfinns som bilaga 1 till detta betänkande.
Motionerna
Motioner med anledning av proposition 1992/93:220
1993/94:Ub1 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att läroplanen i avsnittet om Skolans värdegrund och uppgifter, andra stycket, får följande utformning: Människolivets okränkbarhet, individens frihet, solidaritet med svaga och utsatta samt alla människors lika värde utgör kärnan i de värden skolan skall gestalta och förmedla. Tillsammans med aktningen för varje människas egenvärde och respekten för det levande utgör de den etiska grunden för skolans arbete, 2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna att formuleringen om kristen etik och västerländsk humanism inte får innebära att skolan därmed får en konfessionell prägel, 3. att riksdagen avslår proposition 1992/93:220 vad avser särskilda kursplaner för delämnena inom natur- resp. samhällsorienterande ämnen, 4. att riksdagen beslutar att kursplan skall utarbetas för naturorienterande ämnesgrupper resp. samhällsorienterande ämnesgrupper, 5. att riksdagen beslutar att timplanen för den samhällsorienterande ämnesgruppen skall uppta minst 860 timmar, 6. att riksdagen avslår proposition 1992/93:220 vad avser gemensam timtid för de praktiskt/estetiska ämnena, 7. att riksdagen beslutar att timplanen för grundskolan skall uppta minst 230 timmar för ämnet bild, 8. att riksdagen beslutar att timplanen för grundskolan skall uppta minst 110 timmar för ämnet hemkunskap, 9. att riksdagen beslutar att timplanen för grundskolan skall uppta minst 500 timmar för ämnet idrott och hälsa, 10. att riksdagen beslutar att timplanen för grundskolan skall uppta minst 230 timmar för ämnet musik, 11. att riksdagen beslutar att timplanen för grundskolan skall uppta minst 330 timmar för ämnet slöjd, 12. att riksdagen beslutar att timplanen för grundskolan skall uppta minst 100 timmar för praktisk arbetslivsorientering (prao), 13. att riksdagen beslutar att timplanen för grundskolan skall uppta minst 275 timmar för elevens eget val, 14. att riksdagen beslutar att barn- och ungdomskunskap skall utgöra delämne att ingå i samhällsorienterande ämnen, 15. att riksdagen beslutar att ämnet svenska som andraspråk ges en egen kursplan, 16. att riksdagen beslutar att internationell och kulturell förståelse i läroplanen beskrivs som ett eget kunskapsområde där struktur och behov av samordning mellan ämnena anges, 17. att riksdagen beslutar att miljö i läroplanen beskrivs som ett eget kunskapsområde där struktur och behov av samordning mellan ämnena anges, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kultur i skolan, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om demokratisk fostran, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förnyelse av skolans arbetssätt och arbetsformer, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elevinflytande i skolan, 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om föräldrainflytande och samarbete mellan hem och skola, 23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunernas ansvar för en rättvis resursfördelning med hänsyn till elever med särskilda behov, 24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det kommunalpolitiska ansvaret för skolan, 25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sexårsstart och tioårig skolgång, 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolbibliotekens roll, 27. att riksdagen avslår regeringens riktlinjer för ett nytt betygssystem, 28. att riksdagen godkänner riktlinjer för ett nytt betygssystem i enlighet med vad som redovisas i motionen, 29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingssamtal i skolan, 30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nationella prov i grundskolan.
1993/94:Ub2 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa en speciell utbildning för hemspråkslärare som leder till att de blir behöriga att undervisa i sina modersmål som främmande språk.
1993/94:Ub3 av Ingela Mårtensson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om målsättningen för svenska som andraspråk, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att svenska som andraspråk får en självständig ställning och en egen kursplan.
1993/94:Ub4 av Stina Gustavsson och Rosa Östh (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett för hemkunskapsämnet likvärdigt timantal som för övriga inom gruppen ingående ämnen i den nya timplanen för grundskolan och under inga förhållanden mindre tid än i dag.
1993/94:Ub5 av Stina Gustavsson och Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Norden i läroplan och kursplaner.
1993/94:Ub6 av Inger René (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att läroplanerna i definitionerna av det internationella perspektivet bör inbegripa ett globalt synsätt.
1993/94:Ub7 av Kent Olsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i läroplanerna förstärka det nordiska inslaget.
1993/94:Ub8 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att ämnet hemkunskap skall garanteras egen tid i timplanen i minst samma omfattning som i dag, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnet hemkunskap.
1993/94:Ub9 av Karin Starrin (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under rubriken Samverkan med andra skolformer, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det i timplanen avsätts tid för syoverksamhet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av arbetslivsorientering och syoverksamhet inom specialskolan och den obligatoriska särskolan.
1993/94:Ub10 av Ulla Tillander och Stina Eliasson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om garanterad minimitid för ämnet religionskunskap, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att inget ämne på grund av den lokala skolans jämkningsutrymme drabbas av större minskning än 5 %, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett fortsatt vaktslående om religionsämnets rättmätiga plats i läroplan och i skolans praktiska tillämpning av läroplanen.
1993/94:Ub11 av Kristina Svensson och Margareta Winberg (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det internationella perspektivet i läroplanerna kompletteras utifrån ett globalt perspektiv, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sveriges internationella åtaganden inom undervisningsområdet i form av konventioner och rekommendationer förtecknas i läroplanerna.
1993/94:Ub12 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kravet på tydliga skrivningar om jämställdheten i den kommande läroplanen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att undervisningen skall vara neutral i religiösa frågor och tolerant i förhållande till olika religiösa yttringar, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de internationella överenskommelser som regeringen träffat, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett gemensamt måldokument, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principerna för skolarbetet, 6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av skollag så att ett system med skolenhetsstyrelser möjliggörs, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regleringen av rektors ansvar i läroplanen, 8. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till riktlinjer för betyg i läroplanen, 9. att riksdagen beslutar tillföra kommunerna extraresurser för skolverksamheten för att följa upp läroplanens intentioner, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kursplanerna för samhällslära resp. naturlära, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de ekologiska och miljömässiga aspekterna, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sexual- och samlevnadsundervisningen, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om litteratur och skolbibliotek, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om egen kursplan i svenska som andraspråk, 15. att riksdagen beslutar tillförsäkra barn- och ungdomskunskapen egna timmar och i motsvarande mån minskar antalet timmar för elevens eget val, 16. att riksdagen beslutar att kommunerna skall ha skyldighet att erbjuda alla tre B-språken på lika villkor, 17. att riksdagen beslutar att tilldela de praktiskt-estetiska ämnena ett specifikt timantal för varje ämne, 18. att riksdagen beslutar om en garanterad tid för syoverksamheten i skolan.
1993/94:Ub13 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om momentet konsumentkunskap, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetslivsundervisning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om innehållet i läroplan för grundskolan.
1993/94:Ub14 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag till riktlinjer för läroplanen avseende skolans värdegrund och uppgifter i enlighet med vad i motionen anförts, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hemspråksundervisning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ämnet idrott och hälsa skall återfinnas på schemat dagligen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av ett nytt skolämne, "vardagskunskap", 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om timplanens struktur och innehåll, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betygssystem, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökad tjänstgöringsskyldighet för lärarna.
1993/94:Ub15 av Elver Jonsson och Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tydligare markera den nordiska dimensionen när det gäller ämnet samhällskunskap i grundskolan.
1993/94:Ub16 av Christina Linderholm (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sex- och samlevnadsundervisningens ställning i läroplanen för grundskolan.
1993/94:Ub17 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att läroplanen i avsnittet om Skolans värdegrund och uppgifter, andra stycket, får följande utformning: Människolivets okränkbarhet, individens frihet, solidaritet med svaga och utsatta samt alla människors lika värde utgör kärnan i de värden skolan skall gestalta och förmedla. Tillsammans med aktningen för varje människas egenvärde och respekten för det levande utgör de den etiska grunden för skolans arbete, 2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna att formuleringen om kristen etik och västerländsk humanism inte får innebära att skolan därmed får en konfessionell prägel.
1993/94:Ub18 av Birthe Sörestedt och Bo Bernhardsson (s) vari yrkas att riksdagen avslår föreslagna riktlinjer för ett nytt betygssystem vad gäller slutbetyget "otillräckliga kunskaper" i den obligatoriska grundskolan.
1993/94:Ub19 av Margareta Israelsson m.fl. (s, fp, c, kds, v, -) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de internationella frågorna i läroplanen.
1993/94:Ub20 av Ulla Pettersson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sexual- och samlevnadsundervisning skall ingå i läroplanen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av ansvaret för undervisningen i sexual- och samlevnadskunskap, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om innehållet i sexual- och samlevnadsundervisningen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att avsnittet Skolans värdegrund och uppgifter, andra stycket, får den utformning som föreslås i yrkande 1 i den socialdemokratiska partimotionen med anledning av proposition 1992/93:220, 5. att riksdagen, vid avslag på yrkande 4, som sin mening ger regeringen till känna att formuleringen om kristen etik och västerländsk humanism inte får innebära att skolan därmed får en konfessionell prägel, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sexual- och samlevnadsundervisningen måste komma tillräckligt tidigt under skolgången.
1993/94:Ub21 av Stina Gustavsson och Christina Linderholm (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om allas rätt till en utbildning av god kvalitet oavsett bostadsort, social och ekonomisk bakgrund samt att elever med handikapp eller med behov av extra resurser måste garanteras att få sina behov tillgodosedda, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att beslut och ansvar alltid skall ligga så nära verksamheten som möjligt och att föräldrar och elever skall ha ett reellt inflytande och delaktighet i verksamheten, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om helhetssyn och om behovet av att varva teoretiska studier med praktiska inslag, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den definition av barn med särskilda behov som föreslås i proposition 1993/94:11 även skall vara liktydig med läroplanens definition av elever med särskilda behov, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att ta till vara den kompetens som speciallärarna besitter, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om brukarinflytande, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av uppföljning angående måluppfyllelse och timutfall vad gäller de praktiska och estetiska ämnena, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om betyg, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om lärarprofessionalism.
1993/94:Ub22 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svenska som andraspråk skall få en egen kursplan.
1993/94:Ub23 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildämnets ställning i den nya läroplanen.
1993/94:Ub24 av Margareta Viklund (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att betoningen av de globala frågorna får samma utrymme som tidigare i den nu föreslagna läroplanen för grundskolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sveriges långa tradition av solidaritet och bistånd med tredje världen bör komma till uttryck i den nu föreslagna läroplanen.
1993/94:Ub25 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatoriska ANT-moment i grundskolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkretisering av ANT-undervisningen i den lokala arbetsplanen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rektors ansvar för ANT-undervisningen.
1993/94:Ub26 av Åke Carnerö m.fl. (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av skolans samlevnadsundervisning.
1993/94:Ub27 av Fanny Rizell och Åke Carnerö (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att religionskunskap, historia, geografi och samhällskunskap samt fysik, kemi, biologi och teknik bör ges ett eget timtal, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ingen nedskärning av religionskunskapens timtal skall ske i förhållande till Lgr 80:s timtal på 352 klocktimmar, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en förstärkning av både de samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnena görs i förhållande till Lgr 80 genom en fördelning av det föreslagna timtalet 1 685 i proportion till det timtal de olika ämnena har i Lgr 80, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en garanterad minimitid för varje ämne, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en spärr införs som hindrar att ett enskilt ämne beskärs med mer än 5 %.
1993/94:Ub28 av Fanny Rizell och Harry Staaf (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om garanterad minsta undervisningstid för hemkunskap och de övriga praktiskt-estetiska ämnena.
1993/94:Ub29 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundsärskolan.
1993/94:Ub30 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att göra barn- och ungdomskunskapen till ett ämnesövergripande kunskapsområde med den övergripande målsättning som anförts av Läroplanskommittén, 2. att Skolverket får i uppdrag att utforma kommentar och referensmaterial som stöd för de lärare som inom sina resp. ämnen skall ta upp frågor kring barn- och ungdomskunskap.
1993/94:Ub31 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sex- och samlevnadsundervisningen i kursplaner, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärarnas fortbildning och grundutbildning.
1993/94:Ub32 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den bör återkomma med ett nytt betygssystem i enlighet med vad i motionen anförts.
1993/94:Ub33 av Ulf Björklund och Alwa Wennerlund (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nytt betygssystem.
1993/94:Ub34 av Rose-Marie Frebran och Harry Staaf (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om formuleringarna om skolans värdegrund i läroplanerna.
1993/94:Ub35 av Harry Staaf (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förstärkt ställning för samernas och finlandssvenskarnas historia i grundskolans läroplan.
1993/94:Ub36 av Håkan Holmberg m.fl. (fp, s, m) vari yrkas att riksdagen i den nya läroplanen för grundskolan klart anger att varje svensk elev skall få korrekt information om nazismen, andra världskriget och Förintelsen.
Motioner från allmänna motionstiden 1993
1992/93:Ub401 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hemspråksundervisningen prioriteras så att minoritetsbarnens hemspråk och deras andraspråk svenska i förskola och skola blir en förstklassig flerspråkig och flerkulturell kompetens.
1992/93:Ub402 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en snabbutredning om möjligheten för kommunerna att ha två intagningar per år till kommunens skolor.
1992/93:Ub403 av Alwa Wennerlund (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vad läroplanen bör innehålla angående direktiv och åtgärdsprogram mot mobbning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolämne i etiska regler om attityder mot varandra från första klass i grundskolan, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vad som bör ingå i rektorsutbildningen och annan lärarutbildning angående mobbning.
1992/93:Ub405 av Karin Falkmer och Birgit Henriksson (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsämnets betydelse, 2. (delvis) att riksdagen beslutar att ämnets namn skall vara "Idrott och hälsa" både i grundskolan och gymnasieskolan, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förskolans ansvar.
1992/93:Ub407 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnet idrott i skolan.
1992/93:Ub408 av Bengt-Ola Ryttar (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av de praktisk-estetiska ämnena i skolan.
1992/93:Ub409 av Kurt Ove Johansson och Catarina Rönnung (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om maskinskrivning som ett ordinarie ämne i grundskolan.
1992/93:Ub414 av Rosa Östh och Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att idrott, hemkunskap, slöjd och bild bör bibehållas i grundskolans timplan i minst oförändrad omfattning.
1992/93:Ub416 av Karin Pilsäter och Sigge Godin (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kunskap om mobbning skall vara en obligatorisk del av lärarutbildningen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om årskurslös undervisning, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av elevskyddsombud, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nationell handlingsplan mot mobbning.
1992/93:Ub417 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det angelägna i att bevara idrottsämnet obligatoriskt och i nuvarande omfattning.
1992/93:Ub421 av Ulla Orring och Barbro Westerholm (fp) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett bevarande av nuvarande antal timmar för ämnet Idrott och Hälsa såväl i grundskolan som i gymnasieskolan.
1992/93:Ub422 av Christina Linderholm (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöfrågornas betydelse i undervisningen.
1992/93:Ub423 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdet av idrottsämnet och gymnastiken samt gymnastikbetygets betydelse.
1992/93:Ub425 av Karl-Göran Biörsmark och Charlotte Branting (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolplikt från sex års ålder och tioårig grundskola, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utredningen om skolplikt vid sex års ålder och tioårig skolplikt bör tillsättas snarast och att arbetet i utredningen bör ske skyndsamt.
1992/93:Ub428 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bestämmelser bör utfärdas, som ålägger idrottslärare och övriga lärare i grundskolan och gymnasiet att genomföra i motionen nämnda åtgärder för att förebygga att eleverna får arbetsskador.
1992/93:Ub432 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skilda undervisningsgrupper för pojkar och flickor i grund- och gymnasieskolan.
1992/93:Ub437 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökat timtal för ämnet religionskunskap, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att religionskunskap bör vara eget ämne från första årskursen med garanterat timtal, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bibelkunskapen skall stå i centrum vid undervisningen om kristendomen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kristendomens centrala roll inom ämnet religionskunskap.
1992/93:Ub440 av Ulla Pettersson och Christina Linderholm (s, c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medieundervisningens roll i den kommande läroplanen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildämnets ställning och omfattning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning och fortbildning av lärare i ämnet mediekunskap.
1992/93:Ub442 av Kjell Ericsson och Tage Påhlsson (c) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsämnets stora betydelse och att några nedskärningar i timplanen ej bör verkställas.
1992/93:Ub443 av Margareta Viklund m.fl. (kds, m, fp, c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljökunskap i föräldrautbildningen, förskolan, skolan och under värnpliktstiden.
1992/93:Ub445 av Lisbet Calner och Marianne Carlström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsämnet i grundskolan.
1992/93:Ub446 av Lena Klevenås m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av nya vägar för att intressera flickor för teknik.
1992/93:Ub450 av Fanny Rizell (kds) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatoriska ANT-moment i grundskolan och en prioritering av ANT i gymnasiet och i lärarutbildningen.
1992/93:Ub451 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenskundervisningens betydelse för ett vårdat tal- och skriftspråk.
1992/93:Ub460 av Birgit Henriksson och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betyg i ordning och uppförande inom grund- och gymnasieskolan.
1992/93:Ub463 av Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (m) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om komplettering av betyg.
1992/93:Ub464 av Inger René m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ämnet hemkunskap i grundskolan.
1992/93:Ub465 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning i naturkunskap, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utbildningssatsningar som ligger i nivå med motsvarande inom EG.
1992/93:Ub467 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hemspråksundervisningen.
1992/93:Ub473 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av gymnastikundervisningen.
1992/93:Ub474 av Karl-Gösta Svenson och Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnet idrott.
1992/93:Ub475 av Kjell Eldensjö (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande vikten av tillräckligt antal veckotimmar i ämnena "slöjd" och "lek, idrott och hälsa".
1992/93:Ub477 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att praktisk miljökunskap skall vara ett särskilt ämne på skolschemat.
1992/93:Ub478 av Stina Gustavsson m.fl. (c, m, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnena hemkunskap, barnkunskap, slöjd och bild som obligatoriska ämnen i grundskolans timplan.
1992/93:Ub479 av Ulla Orring och Charlotte Branting (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bevara slöjdämnet som ett obligatoriskt ämne, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnet hemkunskap.
1992/93:Ub480 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad information i grundskolan om s.k. grå sjukdomar.
1992/93:Ub482 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att gemenskap och delaktighet skall vara viktiga mål i en kommande läroplan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ANT-undervisningens ställning i läro- och timplaner, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utrymmet för de praktiskt-estetiska ämnena i grundskolan, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetssättet i grundskolan, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om timplanens utformning och religionsämnets ställning i grundskolan.
1992/93:Ub483 av Alwa Wennerlund och Roland Lében (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av betyg i flit, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av betyg i ordning och uppförande.
1992/93:Ub484 av Peter Kling m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa obligatorisk undervisning i skolorna från årskurs 8 eller 9 i första hjälpen samt hjärt-lung-räddning.
1992/93:Ub490 av Karin Pilsäter och Olle Schmidt (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om självstyrande skolor, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att en utredning snarast tillsätts för att se över hur man i Sverige skall kunna införa "självstyrande skolor".
1992/93:Ub491 av Per Stenmarck (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om historieämnet i grundskolan.
1992/93:Ub492 av Gunnar Thollander m.fl. (s) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ingen nedskärning får ske av idrottsämnet i skolan.
1992/93:Ub495 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hemkunskapen i grundskolan.
1992/93:Ub496 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ny läroplan för grundskolan.
1992/93:Ub498 av Birger Andersson och Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antalet timmar i ämnet lek, idrott och hälsa.
1992/93:Ub500 av Maj Britt Theorin och Sylvia Lindgren (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verka för att kulturarbetare anställs i skolorna som en resurs för lärare och elever, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förberedande kurser.
1992/93:Ub501 av Maj Britt Theorin och Sylvia Lindgren (s) vari yrkas 1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att dansen bör inarbetas i grundskolans schema och beredas plats bland de estetiska programmen i gymnasieskolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kunskap om danskonst bör upptas som ett ämne i lärarutbildningen.
1992/93:Ub502 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 5. att riksdagen hos regeringen begär att förslag till ändring av arbetsmiljölagen utarbetas så att skolorna åläggs att i sina skolplaner utarbeta konkreta förslag till förbättring av arbetsmiljön också ur ett jämställdhetsperspektiv och aktivt arbeta för att flickor inte missgynnas, 8. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att självförtroendeträning med inslag av självförsvarsträning bör ingå i flickornas utbildning på högstadiet och gymnasiet, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om relationsträning för pojkar i skolan, 12. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av en betygsfri skola, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om profilering i skolan.
1992/93:Ub503 av Henrik Landerholm (m) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betygsättningen i grund- och gymnasieskola.
1992/93:Ub504 av Karl Gustaf Sjödin (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolan och idrottsämnet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte reducera skolans idrottsämne, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att öka antalet obligatoriska idrottstimmar i skolan, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beteendevetenskapliga aspekter, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medicinska aspekter, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flexiblare idrotts- och rörelseträning.
1992/93:Ub506 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolstartsålder och skolpliktens längd.
1992/93:Ub509 av Lars Sundin och Håkan Holmberg (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om historie- och religionsämnenas ställning i årskurserna 6--9, 2. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatorisk och korrekt undervisning i grundskola, gymnasieskola och folkhögskolor om andra världskriget och nazisternas folkmord.
1992/93:Ub510 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att stärka bildämnet såväl i grundskolan som i gymnasieskolan.
1992/93:Ub511 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att minst tre veckotimmar för ämnet idrott och hälsa införs i läroplanen genom hela skolan.
1992/93:Ub512 av Max Montalvo (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för trafikundervisning i skolan med betyg i form av kompetenskort för cyklande barn.
1992/93:Ub514 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gemensamt måldokument för förskola och skola, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans fostrande uppgift, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en grundskola utan stadieindelning, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans internationalisering, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöfrågorna i skolan, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisningen av hur jämställdhetsmålet uppfylls, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett program för elev- och föräldrainflytande, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samverkan mellan skola och arbetsliv, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dokumentation av elevers engagemang i skolans föreningar.
1992/93:Ub515 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gymnastikundervisningen i grund- och gymnasieskola.
1992/93:Ub516 av Sinikka Bohlin och Monica Widnemark (s) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnet bild i ungdomsskolan.
1992/93:Ub517 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge de globala överlevnadsfrågorna en framskjuten plats i den kommande läroplanen.
1992/93:Ub518 av Marianne Andersson och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibehållande av de praktisk-estetiska ämnena i minst nuvarande omfattning i den nya läroplanen.
1992/93:Ub521 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om slopande av centralt fastställda timplaner, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana ändringar i erforderliga lagar att kommunerna får frihet att organisera undervisningstiden på de sätt de finner bäst och effektivast utan angivande av minsta undervisningstid, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om schemalagd daglig motion genom skolans försorg, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre nationell uppföljning, utvärdering och kontroll av läroplanens måluppfyllelse.
1992/93:Ub522 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sexual- och samlevnadsundervisningens allsidighet bör fastslås enligt motionens förslag under rubriken naturlära, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det bör anges i läroplanen att den grundläggande sexual- och samlevnadsundervisningen på högstadiet ges inom ämnet biologi, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det bör framgå av läroplanen att sexual- och samlevnadsundervisning ingår som ett obligatoriskt ämne i den nationella planen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att termen i läroplanen även fortsättningsvis bör vara sexual- och samlevnadsundervisning då ämnet beskrivs.
1992/93:Ub525 av Åke Carnerö m.fl. (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om morgondagens skola.
1992/93:Ub901 av Bertil Persson (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den svenska skolan.
1992/93:Ub902 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stärkande av det kristna budskapets ställning inom ämnet religionskunskap.
1992/93:Ub908 av Marianne Andersson och Stina Gustavsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen begär att regeringen i det kommande förslaget till läroplan kraftigt stärker det nordiska innehållet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den nordiska dimensionen i läroböcker och i lärarutbildning och fort- och vidareutbildning av lärare.
1992/93:Ub910 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en mer aktiv ANT-undervisning i skolan.
1992/93:Ju618 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 6. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om intensifierade undervisningsinsatser mot främlingsfientlighet och rasism.
1992/93:Ju619 av Hans Göran Franck (s) vari yrkas 1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökad och mer kvalificerad undervisning om rasism och främlingsfientlighet i alla skolor.
1992/93:Ju836 av Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om allmänna åtgärder för en moralisk upprustning inom bl.a. skolan, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i högre grad göra det möjligt för verkligt skoltrötta elever att gå en yrkesinriktad utbildning i stället för vanlig skolgång.
1992/93:Ju837 av Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att öka upplysning och information om narkotika bl.a. i skolan.
1992/93:So268 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 8. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i uppdrag att effektivisera skolornas ANT-verksamhet.
1992/93:So289 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en integrering av könssociala perspektiv i undervisning i idrott och hälsa, hemkunskap, biologi, bild etc. med särskild betoning av förebyggande av anorexi och bulimi.
1992/93:So293 av Rose-Marie Frebran och Alwa Wennerlund (kds) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatorisk ANT-undervisning.
1992/93:So609 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett gemensamt måldokument för barnomsorg och skola.
1992/93:Kr273 av Ingela Mårtensson och Sigge Godin (fp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsämnet i skolan.
1992/93:Kr336 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de praktisk-estetiska ämnenas betydelse i skolan, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att precisera skolans kulturuppdrag.
1992/93:Jo630 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöfrågorna i läroplanen.
1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas 38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läroplansförslaget, 40. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om syo-funktionärernas arbete med flickors yrkesval.
Motion med anledning av redogörelse 1992/93:JO1
1992/93:K22 av Harriet Colliander m.fl. (nyd) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reglerna ändras så att hemspråksträning eller hemspråksundervisning, vilken bekostas helt eller delvis av stat eller kommun, endast får bedrivas om det föreligger särskilda behov därtill.
Utskottet
Inledning
Till grund för förslagen i propositionen ligger Läroplanskommitténs betänkanden Skola för bildning (SOU 1992:94) och Kursplaner för grundskolan (SOU 1993:2). Vidare har en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet utarbetat en departementspromemoria (Ds 1992:129) om läroplan för specialskolan och den obligatoriska särskolan. I promemorian föreslås en gemensam läroplan för grundskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan. I betygsfrågan har den s.k. Betygsberedningen avgivit delrapporten Läraruppdraget (SOU 1992:59) och slutbetänkandet Ett nytt betygssystem (SOU 1992:86). Samtliga betänkanden och promemorian har remissbehandlats.
I propositionens inledande avsnitt (s. 4--28) om förändringar i skolans närhet och omvärld, om skolans roll och uppgifter och om skolutvecklingen under 1980-talet redovisar regeringen de allmänna utgångspunkterna för sina förslag.
En viktig fråga, anför regeringen bland annat, är att finna balanspunkten mellan å ena sidan den beständiga uppgift skolan har -- att överföra ett kulturarv -- och å andra sidan de krav på nya kunskaper som utvecklingen i olika avseenden ställer. Arbetet i grundskolan skall koncentreras till grundläggande och mer bestående kunskaper. Därmed förstås sådana kunskaper som utgör kärninnehållet i skolans ämnen och som kommer till uttryck i nationella kursplaner. Det nu sagda innebär enligt regeringen inte att andra kunskaper skulle vara oviktiga eller att ambitionen i skolan skall sättas lågt. Det är ett uttryck för att skolan absolut inte får misslyckas med det som skolan gör bättre än någon annan.
Skolan har, betonas det, i varje samhälle till uppgift att sörja för kulturens fortbestånd. Den kan inte enbart syfta till individens egen bildning. Överföringen av vetande och värden tillhör skolans centrala och ofrånkomliga uppgifter.
Regeringen framhåller att bestående kunskaper inte bara är en uppsättning kunskaper, som kan sorteras efter skolans ämnesgränser. Det är också i hög grad färdigheter och förmågan att se perspektiv, samband och helheter, som är nödvändiga för att tolka och tillgodogöra sig annan kunskap och information. Tre perspektiv måste enligt regeringen prägla skolans arbete. Perspektiv, därför att de mer eller mindre återfinns i skolans samtliga ämnen och dessutom leder till konsekvenser och ett ansvar för skolans personal i dess uppträdande och förhållningssätt även utanför lektionerna och själva undervisningen. Dessa tre är det etiska perspektivet, det internationella perspektivet och miljöperspektivet.
Grundskolan skall vara en god miljö för lärande och stimulera till fortsatt förkovran och bildning. Det innebär, anför regeringen, att elevernas olika anlag -- intellektuella, praktiska, fysiska och konstnärliga -- måste få utvecklas allsidigt. De olika skolämnena fyller skilda funktioner och är olika till sin karaktär. Tillsammans bidrar de till elevernas harmoniska utveckling. Skolans uppgift att ge kunskaper kan därför inte enkelt reduceras till en fråga om urval av kunskaper att förmedla. Regeringen hänvisar till Läroplanskommitténs beskrivning av fyra kunskapsformer som kan sammanfattas sålunda: fakta är kunskap som information, förståelse är kunskap som meningsskapande, färdigheter är kunskap som utförande och förtrogenhet är kunskap som omdöme. I skolan, menar regeringen, måste det finnas en balans mellan olika kunskapsformer. Elevernas förmåga att reflektera över fakta och erfarenheter och att bearbeta kunskaper utvecklas därigenom. Det är viktigt att uppmärksamma de variationer av kunskapsformer som de enskilda ämnena rymmer.
Den mål- och resultatorienterade styrning som skall gälla för skolan fordrar tydliga nationella beskrivningar av vilka kunskaper eleverna skall skaffa sig och utveckla. Detta förutsätter, påpekar regeringen, i sin tur en klar ansvarsfördelning i skolan, liksom en kvalificerad kunskapsdiskussion i de enskilda skolorna.
1. Läroplanen -- struktur och inriktning
I propositionen läggs fram förslag om riktlinjer för en ny läroplan för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan. Tidigare läroplaner, den första kom med grundskolans genomförande år 1962, har innehållit allmänna mål och riktlinjer, timplaner och kursplaner. Den nya läroplanen föreslås bli betydligt mindre omfångsrik. Den bör endast innehålla övergripande mål och riktlinjer för utbildningen i landet och kompletteras med särskilda kursplaner och en timplan. Begreppet läroplan får med de förändringar som regeringen föreslår således en annan innebörd än tidigare. Läroplanen blir nu också gemensam för hela det obligatoriska skolväsendet.
Läroplanen skall enligt förslaget ange den värdegrund utbildningen skall vila på, målen för utbildningen och riktlinjer för arbetet i skolan. Målen i läroplanen skall med hänsyn till det nya ansvars- och styrsystemet i skolan vara tydliga och utvärderingsbara. De föreslås vara av två slag, mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanen skall vidare ange vem som har ansvar för olika delar av skolverksamheten och vad detta ansvar innebär.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för läroplanens struktur och inriktning.
Skolans värdegrund
Regeringen utvecklar i propositionen, i ett inledande avsnitt om skolans roll och uppgifter, sin syn på vad läroplanen bör innehålla om den värdemässiga grund som skolans arbete skall vila på.
Under rubriken En skola med goda värden (prop. s. 18 f.) citerar regeringen till att börja med bestämmelsen i 1 kap. 2 § tredje stycket skollagen (1985:1100). Där föreskrivs att "verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö."
Denna bestämmelse anger, framhåller regeringen, de grundläggande värden som gäller för skolan och som är oförytterliga. Oförytterliga värden är de som i en given kulturkrets förutsätts gälla under alla omständigheter.
Regeringen anför att de normer som skolans verksamhet skall bygga på -- såsom respekt för människans värdighet, individens frihet och integritet, jämställdhet mellan kvinnor och män, omsorgen om den som har det svårt, det personliga ansvaret -- har en djup förankring i vårt land och vår kultur. Normerna har djupa rötter i vår historia. Som särskilt viktig framstår skolans värdegrund, förankrad i kristen etik och västerländsk humanism. Skolan har enligt regeringen en viktig uppgift i att hävda dessa värden och förklara hur de vuxit fram och förankrats. Eleverna skall också få skolans hjälp med att utveckla ett personligt förhållningssätt till dem och till den grund de vilar på. De skall få sådana kunskaper att de medvetet kan ta ställning i olika frågor.
Invändningar mot formuleringen i propositionen att skolans värdegrund skall förankras i kristen etik och västerländsk humanism har förts fram i flera motioner.
Enligt den socialdemokratiska partimotionen 1993/94:Ub1 skall de värden som skolans verksamhet bygger på utgöra allmänmänskliga värden som vunnit bred anslutning bland människor med olika övertygelser och trosuppfattningar, såsom respekt för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, solidaritet mellan människor samt jämställdhet mellan kvinnor och män. Motionärerna vänder sig mot att i propositionen används begreppet "kristen etik och västerländsk humanism" för att beskriva något som är så betydelsefullt som en del av skolans värdegrund. Begreppet ger utrymme för synnerligen motstridande tolkningar och riskerar att skapa konflikter. Religionsfrihet tillhör hörnpelarna i ett demokratiskt samhälle. Det är därför olyckligt att i en tid då spänningar mellan olika religioner tilltar på många håll i världen ge intryck av att den svenska skolan skall ges en konfessionell prägel. Detta kan leda till att icke-kristna grupper tar avstånd från skolan trots att de delar de värden som skall finnas i skolans värdegrund. Riksdagen bör därför fastställa skolans värdegrund utan att föra in begrepp som "kristen etik och västerländsk humanism" (yrkande 1). I andra hand yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att formuleringen "kristen etik och västerländsk humanism" inte innebär att verksamheten i skolan skall ha en konfessionell prägel (yrkande 2).
Motsvarande yrkanden som i den socialdemokratiska partimotionen finns i motionerna 1993/94:Ub17 (s) yrkandena 1 och 2 och 1993/94:Ub20 (s) yrkandena 4 och 5, nämligen att formuleringen "kristen etik och västerländsk humanism" bör utgå eller i andra hand åtföljas av ett förtydligande att skolan med denna formulering inte får en konfessionell prägel. Med liknande motiveringar har i två motioner, 1992/93:Ub482 (s) yrkande 1 och 1992/93:Ub514 (s) yrkande 2, båda väckta före läroplanspropositionen, motionärerna motsatt sig ett införande av begreppet "kristen etik och västerländsk humanism" när det gäller skolans fostrande uppgift.
I Vänsterpartiets partimotion 1993/94:Ub12 yrkande 2 påtalas att begreppet "kristen etik" har kommit att uppfattas på många olika sätt och att formuleringen t.o.m. har lett till farhågor om begynnande religiös intolerans. Mot bakgrund av att Sverige i dag är ett mångkulturellt samhälle anser motionärerna att det är viktigt att riksdagen uttalar att undervisningen skall vara neutral i religiösa frågor och tolerant i förhållande till olika religiösa yttringar.
Ny demokrati anser i sin partimotion 1993/94:Ub14 yrkande 1 att det är en allvarlig brist i propositionen att den inte på något sätt behandlar den uppenbara målkonflikt som ligger i att dels säga sig välkomna och tillvarata möjligheterna i ett mångkulturellt samhälle, dels vilja värna vår kristna etik och vårt västerländska humanistiska kulturarv. Det är viktigt, anförs det i motionen, att nationella styrinstrument som läroplanen inte lämnar tvetydiga och dubbla budskap. Riksdagen bör därför hos regeringen begära ett nytt förslag till riktlinjer för läroplanen avseende skolans värdegrund och uppgifter.
Ytterligare ett par motioner, nämligen motionerna 1993/94:Ub34 (kds) och 1992/93:Ub525 (kds), tar upp frågan om utformningen av skolans värdegrund. I den förstnämnda motionen påpekas det angelägna i att formuleringarna "människolivets okränkbarhet" och "allas lika värde" finns med i läroplanstexten. Den senare motionen handlar om morgondagens skola utifrån grundsynen att skolan skall förankras i kristen etik.
Utskottet vill till att börja med erinra om följande. Såväl i gällande läroplan för grundskolan (Lgr 80) som i de nya direktiv som den nuvarande regeringen gav Läroplanskommittén i december 1991 (dir. 1991:117) framhålls de etiska normer, bl.a. människolivets okränkbarhet och allas lika värde, som skolans verksamhet skall bygga på. Utskottet delar de värderingar som dessa formuleringar ger uttryck för.
Till skolans uppgifter hör att förmedla kunskaper om och stimulera till reflektioner kring olika religioner och livsåskådningar som en grund för varje elevs egna ställningstaganden. Ett lands religiösa liv är en del av dess kultur. Utskottet instämmer med regeringen (prop. s. 59) att kristendomen har haft och har stor betydelse i det svenska samhället och att dess inflytande sträcker sig från kultur, värde- och normsystem, lagstiftning och rättssystem till samhällsmoral, sedvänjor och tradition. Kristendomen har därför en särställning för att kunna ge grunden till förståelse för svensk och västerländsk kultur och samhällsutveckling. Kristen etik utgör således en del av det nationella kulturarvet.
Utskottet vill betona att det inte är skolans uppgift att ge en konfessionell undervisning. Särskilt i frågor där det föreligger olika uppfattningar skall skolans undervisning vara saklig och allsidig. Regeringen har inte förutskickat några ändringar i Läroplanskommitténs skrivning i förslag till läroplan (bil. A till prop.) att "alla föräldrar skall med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att dessa inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra av mot varandra kämpande åskådningar". Utskottet anser att en sådan markering självfallet skall tas in i läroplanen.
Enligt utskottets mening föreligger det inte någon motsättning mellan att vara öppen för och se möjligheterna i ett mångkulturellt samhälle och samtidigt värna om och få en fast förankring i det egna kulturarvet. Medvetenhet och kunskap om kulturarvet och en trygg identitet är viktiga att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingsgrunder. Skolan har, sägs det i läroplansförslaget (prop. s. 104), som social och kulturell mötesplats en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. Utskottet delar denna uppfattning.
Utskottet anser sammanfattningsvis mot bakgrund av det anförda att det tydligt bör framgå av läroplanstexten att formuleringen om skolans värdegrund såsom förankrad i kristen etik och västerländsk humanism inte skall tolkas som att skolan skall överge sin tidigare hållning i livsåskådningsfrågor. Undervisningen i skolan skall även framdeles vara icke-konfessionell.
Med detta klargörande ansluter sig utskottet till den syn på skolans värdegrund som regeringen ger uttryck för i propositionen.
Det ankommer på regeringen att slutligt formulera läroplanstexten.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 2, 1993/94:Ub12 yrkande 2, 1993/94:Ub17 yrkande 2 och 1993/94:Ub20 yrkande 5, med anledning av propositionen och med avslag på motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 1, 1992/93:Ub514 yrkande 2, 1992/93:Ub525, 1993/94:Ub1 yrkande 1, 1993/94:Ub14 yrkande 1, 1993/94:Ub17 yrkande 1, 1993/94:Ub20 yrkande 4 och 1993/94:Ub34 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av vad utskottet i det närmast föregående har anfört om att skolans undervisning skall vara icke-konfessionell vill utskottet erinra om bestämmelsen i 3 kap. 12 § andra stycket skollagen om befrielse från undervisning i religionskunskap. Befrielse skall alltid medges, om eleven tillhör ett trossamfund som har regeringens tillstånd att i skolans ställe ombesörja sådan undervisning, och eleven visar att han deltar i denna. Trossamfund som fått tillstånd att meddela religionsundervisning är romersk-katolska kyrkan samt judiska och muslimska församlingar. Bestämmelsen om befrielse från religionskunskap infördes i skollagen med anledning av att Sverige avgivit en reservation med denna innebörd till artikel 2 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Artikel 2 anger bl.a. att staten skall respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse.
Fri- och rättighetskommittén har bl.a. haft att utreda frågan om inkorporering av Europakonventionen i svensk rätt. Kommittén har i sitt delbetänkande, Fri- och rättighetsfrågor Del B (SOU 1993:40), kommit fram till att den reservation som gjordes mot artikel 2 om föräldrarätten i konventionen numera framstår som överflödig och därför bör återkallas.
Utskottet förutsätter att regeringen noga följer och analyserar frågan huruvida bestämmelsen i 3 kap. 12 § andra stycket skollagen om befrielse från religionskunskap bör finnas kvar.
Enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 19 bör riksdagen göra klart att demokratisk fostran förblir en huvuduppgift för skolan. Motionärerna anmärker att en del formuleringar i propositionen kan tolkas som att skolan inte längre skall bidra till att utvidga och fördjupa demokratin utan skall begränsa sig till att vårda ett arv.
Utskottet har samma åsikt som motionärerna i fråga om vikten av demokratisk fostran. Utskottet hänvisar här till den gällande bestämmelsen i skollagens portalparagrafer, vari stadgas att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Utskottet vill ytterligare understryka vad regeringen anfört (prop. s. 21) om skolans fundamentala betydelse när det gäller att skapa förhållningssätt och vanor som kommer att prägla det framtida livet i vårt samhälle. Skolan kan inte ensam utgöra en garant för en vidareutveckling av demokratin. Men skolans bidrag för att skapa förutsättningar för en gemensam värdekultur -- som innefattar aktning och respekt för andra och andras åsikter, förmåga att ta ansvar för sig själv och sina medmänniskor, förmåga till lyhördhet och förmåga att hävda en egen uppfattning -- är betydande. Enligt läroplansförslaget (prop. bil. A s. 110) skall skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera barn och ungdomar att omfatta demokratins grundläggande värden och att låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.
Utskottet kan inte finna att det i frågan om demokratisk fostran föreligger några mot varandra stridande uppfattningar. Riksdagen bör alltså avslå motion 1993/94:Ub1 yrkande 19.
I motion 1992/93:Ju836 (nyd) om åtgärder för att förhindra etablering i brott efterlyses en moralisk upprustning inom bl.a. skolan med tydligare normer (yrkande 5). Skolan har här, anför motionärerna, en oerhört viktig uppgift att lära eleverna "rätt och fel".
Utskottet hänvisar till vad utskottet anfört ovan om de grundläggande etiska värderingar som skall genomsyra skolans verksamhet. Frågor om etik och moral hör enligt utskottets mening hemma inom i stort sett alla ämnen i skolan. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet behövs inte, varför yrkandet avstyrks av utskottet.
Regeringens förslag till ändring av skollagen, för att markera ansvaret för skolans personal att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling, behandlas av utskottet i ett senare avsnitt av betänkandet.
Gemensamt måldokument för förskola och skola
Frågan om ett gemensamt måldokument för förskola och skola tas upp i tre motioner. I motion 1992/93:Ub514 (s) yrkande 1 anför motionärerna att regeringens oförmåga att se samhällets insatser för barn och unga i ett helhetsperspektiv går stick i stäv mot de ansträngningar som under senare år gjorts för att närma förskola och skola, skola och skolbarnsomsorg till varandra. Riksdagen bör enligt motionen uttrycka en helhetssyn på barn och unga genom att uttala sig för ett gemensamt måldokument för förskola och skola. Enligt motion 1992/93:So609 (s) yrkande 5 skulle ett gemensamt måldokument för barnomsorgen och grundskolan vara mycket värdefullt för en fortsatt positiv utveckling av det inledda samarbetet. I motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 4 anförs att en verklig helhetssyn på barnen där deras totala situation tas i beaktande gör att fritids-, barnomsorgs- och skolverksamheten bör integreras i allt högre grad. Ett gemensamt måldokument hade därför varit att föredra. Med den uppläggning som regeringen föreslår med en kortfattad läroplan som kompletteras med särskilda kursplaner och en timplan hade detta varit en fullt realistisk möjlighet.
Utskottet vill erinra om att det redan i de nya direktiv (dir. 1991:117) som regeringen i december 1991 lämnade den då sittande Läroplanskommittén angavs att arbetet inte längre skulle omfatta mål och riktlinjer för barnomsorgen. Denna inriktning av läroplansarbetet har utskottet ställt sig bakom. Sålunda har utskottet i ett betänkande under våren 1992 (bet. 1991/92:UbU19 s. 8) sagt sig dela skolministerns uppfattning när hon framhåller vikten av att det i det statliga styrsystemet görs en mycket tydlig gränsdragning mellan skolans och barnomsorgens uppgifter. I stället har behovet av en nära samverkan mellan verksamheterna lyfts fram.
Enligt utskottets mening har den nyligen införda rätten för sexåringar att börja skolan ytterligare accentuerat behovet av samverkan mellan skolan och förskolan. Lokalt ute i kommunerna förekommer också olika former av integrering av skola, förskola och skolbarnsomsorg. I sammanhanget är det viktigt att göra klart att barnomsorg och skola omfattas av skilda lagstiftningar, sociallagstiftning resp. skollag. Skolverket skriver i Bilden av skolan 1993 (s. 94): "Skolstart för ett barn skall innebära att börja skolan i skollagens mening och inte att delta i en verksamhet som egentligen är barnomsorg eller en blandform mellan skola och barnomsorg. Kommunen bör fatta klara beslut om barnen går i skolan eller inte och klargöra beslutets innebörd för barn och föräldrar."
Frågor som hänger samman med skolstart, skolplikt samt de pedagogiska, organisatoriska och ekonomiska konsekvenserna av olika modeller utreds för närvarande av Utredningen om förlängd skolgång och sänkt skolpliktsålder (dir. 1993:39). Utskottet kommer senare i detta betänkande att behandla motionsyrkanden som rör ålder för skolstart. I avvaktan på resultatet av utredningen anser utskottet, i likhet med regeringen, att det är angeläget med ett nära och förtroendefullt samarbete mellan skola, förskola och skolbarnsomsorg och att det är viktigt att ansvaret för att en sådan samverkan kommer till stånd finns uttryckt i läroplanen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1992/93:Ub514 yrkande 1, 1992/93:So609 yrkande 5 och 1993/94:Ub12 yrkande 4.
Läroplanens struktur och inriktning i övrigt
Riksdagen bör enligt utskottets mening godkänna de av regeringen föreslagna riktlinjerna i övrigt för läroplanens struktur och inriktning.
2. Läroplanen -- mål och riktlinjer
Den nya läroplan för det obligatoriska skolväsendet som nu läggs fram har således en annan struktur än gällande läroplan för grundskolan (Lgr 80). Den är mindre omfångsrik och innefattar inte kursplaner och timplan.
I propositionen erinras om att det ankommer på regeringen att närmare utforma läroplanstexten och fastställa läroplanen. För riksdagens information lämnar dock regeringen i propositionen sin bedömning av de centrala avsnittens innehåll och utformning och om hur skollagens bestämmelser om t.ex. likvärdighet, utbildningens mål och verksamhetens utformning följs upp i läroplanen.
Sålunda anför regeringen att i den gemensamma läroplanen för det obligatoriska skolväsendet anges mål och riktlinjer som gäller för utbildningen i sin helhet. Gruppering sker under sex rubriker, nämligen Kunskaper, Normer och värden, Elevernas ansvar och inflytande, Skola och hem, Skola--förskola--skolbarnsomsorg samt Samverkan med andra skolformer m.m. Ett särskilt avsnitt behandlar rektors ansvar.
När det gäller framför allt avsnitten om Kunskaper och om Normer och värden, finns det enligt regeringen anledning att betona vikten av att informationen om och genomförandet av den nya läroplanen också måste innebära att bakgrunds- och motivtexter görs tillgängliga för dem som skall tillämpa läroplanen. Läroplanen skall vara kort och entydig, men förutsätter då kännedom om bakomliggande resonemang för att bli tillräckligt tydlig och tillämpbar. Det blir enligt regeringen bl.a. en uppgift för Skolverket att utarbeta lämpligt kommentar- och referensmaterial.
Krav på preciseringar och kompletteringar av målen i läroplanen ställs i ett flertal motioner.
Enligt motionerna 1993/94:Ub1 (s) yrkande 17 och 1992/93:Jo630 (s) yrkande 13 måste miljöfrågorna ägnas särskild uppmärksamhet i grundskolan. För att garantera att studier av miljöfrågor får ett stort utrymme och genomförs på ett bra sätt är det, anför motionärerna, lämpligt att dessa frågor tas upp i läroplanen. Detta bör ske i form av en beskrivning av kunskapsområdet där det visas hur miljöfrågorna kan struktureras och vilka krav på samordning mellan olika ämnesområden som måste uppfyllas. Också i motion 1992/93:Ub514 (s) yrkande 6 anförs att miljökunskap och miljöhänsyn inte kan begränsas till något särskilt ämne utan bör genomsyra all verksamhet. Det fortsatta beredningsarbetet med läroplanen och kursplanerna bör därför präglas av en helhetssyn på miljöfrågorna. I motion 1992/93:Ub517 (fp) betonas att de globala överlevnadsfrågorna bör ges en framskjuten plats i den kommande läroplanen.
Utskottet är ense med motionärerna om att miljöfrågorna är viktiga frågor som måste behandlas allsidigt i skolan. Det gäller att ge eleverna kunskaper och perspektiv som ger dem möjligheter både att ta ett ansvar för det de själva kan direkt påverka, t.ex. egna konsumtions- och levnadsvanor, och att kunna förhålla sig till mer övergripande och globala frågor. Miljöundervisningen måste belysa hur ett samhälles utveckling systematiskt kan miljöanpassas och hur vi långsiktigt skall kunna anpassa vårt sätt att arbeta och leva, bruka marken och de förnyelsebara resurserna. Regeringen anför i propositionen att den nya läroplanen bör ange att rektor skall ha ansvaret för att en god undervisning kommer till stånd inom sådana centrala kunskapsområden, bl.a. miljökunskapen, som berör flera av skolans ämnen. Utskottet anser att miljöfrågorna har den digniteten att de i läroplanen bör ges status av ett eget övergripande kunskapsområde. I det kommentar- och referensmaterial från Skolverket som aviseras i propositionen bör tydligt framgå hur miljöfrågorna kan struktureras och hur samordningen mellan olika ämnesområden skall ske. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Ub514 yrkande 6, 1992/93:Ub517, 1992/93:Jo630 yrkande 13 och 1993/94:Ub1 yrkande 17 som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet kommer även senare i betänkandet att ta upp miljöfrågor, nämligen vid behandlingen av motionsyrkanden om kursplanernas innehåll och ämnesövergripande kunskapsområden.
Flera motioner handlar om det internationella perspektivet i skolans verksamhet. Sålunda begärs i motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 16 (i denna del) att internationell och kulturell förståelse skall beskrivas i läroplanen som ett eget kunskapsområde. I motionen, liksom i motion 1993/94:Ub11 (s) yrkande 1, anför motionärerna att frågor om solidaritet och rättvisa mellan nationer, grupper och människor måste ägnas stort utrymme i skolans vardag. Sveriges långa tradition av solidaritet med och bistånd till tredje världen måste återspeglas i skolans arbete. Motionärerna beklagar att världen utanför Europa och de stora för mänsklighetens framtid avgörande överlevnadsfrågorna har tonats ner av regeringen i förhållande till nu gällande läroplan. Liknande synpunkter, att det finns många starka skäl att lyfta fram de internationella frågorna i skolans undervisning, förs fram i motion 1992/93:Ub514 (s) yrkande 5 från föregående riksmöte.
I motion 1993/94:Ub19 (s, fp, c, kds, v, -) hävdas att regeringen i sitt läroplansförslag snävat in begreppet internationalisering. Europas gränser verkar ha blivit världens. Motionärerna ser det som oerhört viktigt att dagens barn och ungdomar lär sig innebörden av begreppet "solidaritet med de fattiga och förtryckta". Läroplanen bör enligt motion 1993/94:Ub6 (m) i definitionen av det internationella perspektivet också inbegripa länder/världsdelar utanför Europas gränser och beskriva vårt ömsesidiga beroende för en fortsatt gemensam existens. Det påpekas i motion 1993/94:Ub24 (kds) att förslaget till läroplan innebär en betydande nedtoning av de globala frågorna och solidaritetsaspekten jämfört med vad som anges i gällande läroplan. Motionären vill att riksdagen skall uttala sig för att de globala frågorna får samma betoning och samma utrymme som tidigare (yrkande 1) och att Sveriges långa tradition av solidaritet och bistånd med tredje världen bör komma till uttryck i den nu föreslagna läroplanen (yrkande 2).
Utskottet vill erinra om att i läroplanen för grundskolan (Lgr 80, Mål och riktlinjer, s. 31) anges bl.a. att skolan måste göra aktiva insatser för att eleverna skall förstå utvecklingsländernas problem och vårt beroende av dessa länder. Utskottet anser det synnerligen viktigt, som framhålls i motionerna, att skolan medverkar till en ökad internationell förståelse och aktivt söker få eleverna att inse de globala sambanden. Eleverna måste bli medvetna om de kriser som kan hota världssamhället genom överbefolkning, fattigdom och vidgade klyftor mellan länder, liksom om vårt gemensamma beroende och nödvändigheten av att visa solidaritet. Utskottet anser att detta klart bör uttryckas i kommande läroplan. Riksdagen bör därför med bifall till motionerna 1992/93:Ub514 yrkande 5, 1993/94:Ub6, 1993/94:Ub11 yrkande 1, 1993/94:Ub19 och 1993/94:Ub24 och med anledning av motion 1993/94:Ub1 yrkande 16 i denna del som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet här anfört.
En viktig uppgift för skolan är att genom debatt och ställningstaganden med kraft motverka främlingsfientlighet och rasism, understryks det i motionerna 1993/94:Ub1 (s) yrkande 16, 1992/93:Ju619 (s) yrkande 1 och 1992/93:Ju618 (v) yrkande 6, samtliga i denna del. Det bör enligt den sistnämnda motionen ankomma på regeringen att inleda överläggningar med Skolverket om hur intensifierade undervisningsinsatser skall komma till stånd.
Enligt motion 1993/94:Ub36 (fp, s, m) måste det i den nya läroplanen för grundskolan klart anges att varje svensk elev skall få korrekt information om nazismen, andra världskriget och Förintelsen. Skolan måste ta bestämt avstånd från varje försök att skapa tvivel om Förintelsen och om andra utslag av rasism och folkmord. Även om de viktigaste formuleringarna vad gäller undervisningens innehåll kommer att finnas i kursplaner, så är ett klart besked på denna punkt av så övergripande betydelse att det enligt motionärerna helt naturligt hör hemma också i läroplanstexten.
Utskottet delar den oro för främlingsfientlighet och rasism som uttrycks i motionerna.
Händelser i vår omvärld och i vårt eget samhälle understryker ytterligare nödvändigheten av de förpliktelser som skolan har för att motverka främlingsfientlighet och rasism. Dessa förpliktelser måste komma till tydligt uttryck även i den nya läroplanen. Det måste vara en av skolans viktigaste uppgifter att medverka i kampen mot främlingsfientlighet och rasism, då dessa företeelser hotar grundläggande värden i vår demokrati och därmed starkt strider mot skolans mål. I denna uppgift måste all personal i skolan tillsammans med eleverna känna ett särskilt ansvar.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att den massiva kränkning av människovärdet som Förintelsen innebar självfallet skall behandlas i skolans historieundervisning, men även som en självklar del av skolans insatser i övrigt mot främlingsfientlighet och rasism.
Det är en angelägen uppgift för Skolverket att stödja skolorna i deras arbete mot främlingsfientlighet och rasism, t.ex. genom att ge ut referensmaterial och sprida idéer och goda exempel på olika skolors arbete i denna sak. Utskottet noterar med tillfredsställelse att Skolverket, Statens ungdomsråd, Statens kulturråd och Statens invandrarverk har gjort betydelsefulla insatser med stöd av medel ur det särskilda anslag för åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism som budgetåret 1992/93 infördes under Kulturdepartementets huvudtitel. Utskottet vill framhålla hur viktigt det är med insatser från Skolverket inom detta område för fortbildning av personal och rektorsutbildning, liksom insatser inom lärarutbildningen.
Regeringen bör vid den slutliga utformningen av läroplanen beakta vad utskottet här framhävt om skolans förpliktelser för att motverka främlingsfientlighet och rasism.
Utskottet utgår från att arbetet mot främlingsfientlighet och rasism särskilt beaktas i kommunernas skolplaner.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Ju618 yrkande 6 i denna del, 1992/93:Ju619 yrkande 1 i denna del, 1993/94:Ub1 yrkande 16 i denna del och 1993/94:Ub36 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om åtgärder för att motverka främlingsfientlighet och rasism.
Ett tillkännagivande begärs i motion 1993/94:Ub11 (s) yrkande 2 om att Sveriges internationella åtaganden inom undervisningsområdet i form av konventioner och rekommendationer skall förtecknas i läroplanen. Ett motsvarande yrkande finns i motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 3, nämligen att vissa internationella överenskommelser som Sverige har undertecknat -- bl.a. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och konventionen om barnets rättigheter -- bör fogas som bilagor till läroplanen.
Utskottet instämmer med regeringen i att det inte är lämpligt att dessa dokument fogas till läroplanen och därmed ges förordningskaraktär. Däremot bör de på annat sätt göras tillgängliga för skolorna. Regeringen har genom beslut i september 1993 givit Skolverket i uppdrag att göra kända de internationella deklarationer och rekommendationer som Sverige förbundit sig att beakta i skolan. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1993/94:Ub11 yrkande 2 och 1993/94:Ub12 yrkande 3.
Frågor om en klarare profilering av den nordiska dimensionen i skolans undervisning tas upp i flera motioner, nämligen i motionerna 1993/94:Ub5 (c), 1993/94:Ub7 (m) och 1993/94:Ub15 (fp). Motionärerna saknar i propositionen en hänvisning till Nordiska rådets rekommendation nr 4/1993 som antogs den 3 mars 1993 vari Nordiska ministerrådet rekommenderas "att få till stånd ett samarbete mellan relevanta instanser i syfte att förstärka och fördjupa det nordiska stoffet och den nordiska dimensionen i läroplaner och läroböcker med särskild hänsyn till ämnena historia och samhällskunskap". Vidare har, anger motionärerna, i Helsingforsavtalets artikel 8 samtliga nordiska länder förbundit sig att tillgodose att undervisning i språk och om kultur och allmänna samhällsförhållanden i övriga nordiska länder, inbegripet Färöarna, Grönland och Åland, skall ske i lämplig omfattning. Riksdagen bör uttala att nämnda avtal och rekommendation bör beaktas i läroplan och kursplaner. Också i motion 1992/93:Ub908 (c) yrkande 1, väckt under föregående riksmöte, påpekas betydelsen av att det nordiska innehållet stärks i det kommande förslaget till läroplan. -- Riksdagen bör enligt motion 1993/94:Ub35 (kds) uttala sig för en förstärkt ställning för samernas och finlandssvenskarnas historia i grundskolans läroplan.
Utskottet finner det viktigt att de nordiska frågorna markeras i läroplanen och att Norden mer och mer betraktas som en stark gemenskap på utbildningens område. Alla i skolan måste få kännedom också om språk, kultur och historia i våra nordiska grannländer. Regeringen anför att glädjande nog märks en ökad insikt om den nordiska dimensionens betydelse och vilken tillgång den kan vara. Inte minst handlar det om en insikt om vilken nationell tillgång ett levande finskt och samiskt språk- och kulturarv i Sverige utgör. Utskottet utgår från att de rekommendationer och avtal som finns mellan de nordiska länderna kommer att prägla läroplanens slutliga utformning. Utskottet anser att motionerna 1992/93:Ub908 yrkande 1, 1993/94:Ub5, 1993/94:Ub7, 1993/94:Ub15 och 1993/94:Ub35 med hänvisning till det anförda är tillgodosedda och avstyrker desamma.
I motionerna 1993/94:Ub1 (s) yrkande 18 och 1992/93:Kr336 (s) yrkande 6 begärs ett uttalande av riksdagen att skolans kulturmål bör ytterligare preciseras när ny läroplan fastställs. Bland annat behöver nya kontaktnät byggas upp mellan kulturlivet och skolan, påpekar motionärerna.
Utskottet hänvisar till vad regeringen anfört i propositionen (s. 48) att det är kommunernas och skolpersonalens ansvar att verka för att skolan blir en öppen och lärande miljö, där det är naturligt att ha kontakt med bl.a. olika kulturella institutioner såväl inom ramen för den ordinarie undervisningen som inom andra aktiviteter i skolans vardag. Detta har i läroplansförslaget kommit till uttryck i avsnittet Samverkan med andra skolformer m.m. Utskottet vill för sin del framhålla att det är viktigt att eleverna får möjlighet att ta del av skiftande kulturinslag genom att skolan har en bred samverkan med kulturinstitutioner av olika slag. Det är också viktigt att eleverna själva deltar i verksamheter som stärker deras kulturintresse. Utskottet anser det naturligt att skolans kulturmål uttrycks i läroplanen. Med det anförda anser utskottet att motionerna 1992/93:Kr336 yrkande 6 och 1993/94:Ub1 yrkande 18 är tillgodosedda. De bör alltså avslås av riksdagen.
Tydliga skrivningar i läroplanen om jämställdheten i skolan begärs i motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 1. Det krävs enligt motionärerna insikter i hur orättvisorna mellan könen yttrar sig för att de skall vara möjliga att bekämpa.
Utskottet konstaterar att det i arbetsgruppens förslag till läroplan uttryckligen anges att "skolan skall verka för jämställdhet mellan kvinnor och män" (prop. s. 105). Regeringen tillsatte i februari 1993 en särskild arbetsgrupp, Kvinnligt och manligt i skolan, med uppgift att lägga fram förslag i syfte att underlätta jämställdhetsarbetet.
Utskottet vill vidare påpeka att regeringen i propositionen, bl.a. med anledning av synpunkter som kommit fram under remissbehandlingen av Läroplanskommitténs betänkande, säger sig vilja lyfta fram jämställdhetsaspekter på skolans verksamhet såväl i läroplanen som i kursplanerna. Därigenom läggs också en grund för uppföljning och utvärdering av hur skolan lever upp till jämställdhetsmålet. Utskottet anser att yrkandet i motion 1993/94:Ub12 därmed måste anses vara tillgodosett, varför yrkandet avstyrks.
Skolbibliotekens betydelse som läromedel, liksom betydelsen av bibliotekskunskap, bör enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 26 slås fast i läroplanen. Alla skolor behöver denna tillgång för att kunna arbeta enligt läroplanens intentioner. Likaså betonas i motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 13 värdet av skolbibliotek och tillgången till litteratur för en stimulerande undervisning.
Utskottet vill framhålla skolbibliotekets centrala roll i modern undervisning. Informationssökning och bibliotekskunskap ingår som en naturlig del i skolans pedagogiska program och bör inte ses isolerat utan integreras i den ordinarie undervisningen. Kunskap om informationssökning via nya medier kan även berika och förbättra undervisningen i skolans olika ämnen. Ett modernt, välutrustat skolbibliotek är inte bara utrustat med böcker och andra tryckta medier utan är även försett med andra medier och databaser.
Enligt 1 kap. 4 § grundskoleförordningen skall grundskolan ha lämpligt fördelade bibliotek samt annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Denna föreskrift bör, anger regeringen i propositionen, gälla också i framtiden. I läroplansförslaget (bil. A) föreslås också under rektors ansvar ett särskilt ansvar för denne att se till att eleverna får tillgång till handledning samt läromedel och annat stöd, bl.a. bibliotek. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 26 och 1993/94:Ub12 yrkande 13.
Läroplanen måste enligt motion 1993/94:Ub9 (c) yrkande 1 tydligare ange målen för samverkan mellan skola och arbetsliv. Motionären lämnar i motionen förslag till texter om såväl arbetslivsorientering som studie- och yrkesorientering. Texterna föreslås ingå i läroplanens avsnitt Samverkan med andra skolformer m.m. som därefter bör benämnas Samverkan med andra skolformer -- arbetslivs- och yrkesorientering.
Utskottet vill för sin del betona vikten av att skolan erbjuder alla elever möjligheter att få kompetent studie- och yrkesorientering och goda insikter i arbetslivet. Utskottet ställer sig bakom förslaget i propositionen att rektor i läroplanen åläggs ett särskilt ansvar för samverkan med arbetslivet utanför skolan och för att organisera den studie- och yrkesorienterande verksamheten. Utskottet vill också erinra om den skyldighet som kommunerna har enligt skollagen att informera eleverna om de studiemöjligheter som finns i gymnasieskolan. Utskottet utgår från att skolans ansvar för studie- och yrkesorienteringen markeras tydligt i den slutliga utformningen av läroplanen. Därmed anser utskottet att motion 1993/94:Ub9 yrkande 1 är tillgodosedd, varför yrkandet avstyrks. I ett senare avsnitt i betänkandet, om timplanen, återkommer utskottet till frågan om utrymme för arbetslivsorientering och studie- och yrkesorientering.
Frågor som rör elevers och föräldrars ansvar och inflytande i skolan behandlas i flera motioner.
I motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 21 erinras om att elevernas inflytande på skolans arbete är garanterat dem i lag. Var och en som har kontakt med skolan inser dock, hävdas det i motionen, att bristerna är stora när det gäller att leva upp till elevinflytandet i skolvardagen. Formerna för detta elevinflytande kan inte fastläggas centralt. Det är genom ett lokalt utvecklingsarbete som de demokratiska idéerna kan få fotfäste och växa sig starka också i skolan. Självfallet måste skolans organisation underlätta detta arbete. Det bör enligt motionen klart uttalas att det ankommer på rektor att planera arbetet i skolan så att tid ges för eleverna att kunna utöva sitt inflytande. Formerna för samarbetet mellan hem och skola måste utvecklas ytterligare, föreslås i yrkande 22. Motionärerna hänvisar till att det i dag i flera kommuner förekommer ett intressant utvecklingsarbete i syfte att vidga föräldrarnas inflytande i skolan. Det inrättas olika former av brukarråd eller styrelser, för varje skolenhet där föräldrarna är representerade. Motionärerna anser att det finns skäl att noga studera vilka möjligheter och problem som kan finnas med införandet av en lagstadgad rätt för föräldrarna till inflytande i skolan, bl.a. hur gränsdragningen skall ske gentemot skolledning, elever och lärare. -- Enligt motion 1992/93:Ub514 (s) yrkande 8, från föregående riksmöte, bör regeringen presentera ett program för elev- och föräldrainflytande.
Föräldrar och elever skall enligt motion 1993/94:Ub21 (c) ha ett reellt inflytande och delaktighet i skolans verksamhet (yrkande 2). För skolan innebär det, anför motionärerna, en skyldighet att i takt med elevernas stigande ålder och mognad ge dem ökat inflytande och ansvarstagande. Motionärerna anser att föräldrainflytandet är alltför opreciserat. Det bör liksom elevinflytandet lagregleras. Ett ökat inslag av brukarinflytande ger också föräldrarna faktiska möjligheter att påverka skolans organisation och undervisning. Riksdagen bör därför begära att regeringen återkommer med förslag till en modell för brukarinflytande (yrkande 6).
Utskottet vill påminna om att utskottet under föregående riksmöte i sitt betänkande 1992/93:UbU1 (s. 11) markerade betydelsen av att elev- och föräldrainflytandet generellt ökas inom den obligatoriska skolan, såväl i kommunala som i fristående skolor. Decentraliseringen av ansvaret för skolan till kommunerna och de enskilda skolenheterna liksom strävan mot mångfald och större valfrihet på skolområdet gör det nu än mer angeläget, ansåg utskottet, att finna former för att garantera alla föräldrar och elever ett ökat inflytande i skolans verksamhet. Den nationella utvärderingen av grundskolan som nyligen presenterats av Skolverket befäster enligt verket den bild som tidigare undersökningar och forskning gett, nämligen att elevinflytandet i grundskolan fortfarande dröjer (Bilden av skolan 1993, s. 36). Utskottet vill mot bakgrund av det anförda att riksdagen hos regeringen begär att frågan om att stärka elevers och föräldrars inflytande i skolan får en ordentlig belysning. Härvid bör göras en kartläggning av existerande samverkansformer -- där föräldrar och elever har ett institutionaliserat inflytande över den enskilda skolan -- och de juridiska begränsningar för dessa som finns i dagens lagstiftning. Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen med förslag i frågan. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Ub514 yrkande 8, 1993/94:Ub1 yrkandena 21 och 22 samt 1993/94:Ub21 yrkandena 2 och 6 som sin mening ge regeringen till känna.
I motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 24 hävdar motionärerna att det i propositionen inte till alla delar gjorts riktiga avvägningar mellan vad som är kommunalpolitikernas ansvar och vad som är den enskilda skolans ansvar. De noterar att regeringen med "skolan" nästan alltid tycks avse rektor. Detta innebär, anför motionärerna, att det samlas ett utomordentligt stort ansvar i rektorsrollen. Den för skolan ansvariga kommunala nämnden får självfallet, enligt motionärerna, inte ställas vid sidan av viktiga beslut. Genom att utarbeta kommunens skolplan bör denna nämnd tydliggöra sina prioriteringar. Motionärerna begär ett tillkännagivande om det kommunalpolitiska ansvaret och inflytandet över skolan.
Även i motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 7 påpekas att propositionen alltför mycket betonar rektors roll som huvudansvarig för verksamheten vid en skola. Motionärerna vill i stället ha en ansvarsfördelning där skolenhetsstyrelser med direkt brukarinflytande från elever, lärare och annan personal tar över rektors ansvar för skolenhetens drift och verksamhet.
Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något uttalande i frågan om den lokala ansvarsfördelningen på skolans område. I skollagen (2 kap. 8 §) finns reglerat att det i alla kommuner skall finnas en av kommunfullmäktige antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Av skolplanen skall särskilt framgå de åtgärder som kommunen avser vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp för skolan. Utskottet utgår från att regeringen i förordningstexten kommer att klarlägga fördelningen av det lokala ansvaret på olika nivåer, dvs. vad som ankommer på politisk nämnd, rektor, skolenhet resp. lärare. Motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 24 och 1993/94:Ub12 yrkande 7 avstyrks därmed av utskottet.
I motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 23 påpekas att nuvarande läroplan (Lgr 80) mycket tydligt beskriver skolornas ansvar för att elever med särskilda behov av stöd ges rätt till mer av skolans resurser än de elever som har det lättare. Någon sådan tydlig rätt finns inte i regeringens förslag till ny läroplan, anger motionärerna. Riksdagen bör därför uttala att skolans ansvar för barn med särskilda behov av stöd innebär att resurserna skall fördelas rättvist för att garantera en likvärdig undervisning. Detta gäller såväl handikappade elever som elever med andra kortvariga eller långvariga behov av extra stöd. -- Ett liknande yrkande finns i motion 1993/94:Ub21 (c) yrkande 1.
Det är därvid enligt motion 1993/94:Ub21 (c) yrkande 4 nödvändigt att klart definiera vilka elever som omfattas av begreppet elever med särskilda behov av stöd. Motionärerna anser att i läroplanen bör användas samma definition som regeringen använt på barnomsorgsområdet (prop. 1993/94:11 s. 25). Barn med särskilda behov av stöd bör alltså definieras som "barn vars svårigheter kan ha sin grund i fysisk, psykisk, social eller emotionell skada eller kan ha uppstått genom en bristsituation i uppväxtmiljön". Vidare bör anges att "barn med behov av särskilt stöd syftar inte i första hand på en bestämd eller avgränsad grupp barn utan uttrycker snarare att vissa barn tillfälligt eller mer varaktigt kan ha behov av att få särskild uppmärksamhet och behöver mer av de vuxnas stöd och förståelse än andra". I detta sammanhang bör enligt motionen klargöras vikten av att ta till vara den kompetens som speciallärarna besitter med pedagogisk utbildning, avpassad för elever med särskilda behov av stöd (yrkande 5).
Utskottet vill erinra om att kommuns skyldighet att ta hänsyn till elever med särskilda behov av stöd finns föreskriven i 1 kap. 2 § och 4 kap. 1 § skollagen samt i 5 kap. grundskoleförordningen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att skolans ansvar för elever med svårigheter uttrycks tydligt även i läroplanstext.
I nuvarande läroplan (Lgr 80) sägs att "om elever har svårigheter, skall man vid fördelningen av skolans förstärkningsresurs främst söka tillgodose dessa elevers behov, innan resurserna används för andra ändamål". Resurstilldelningssystemet för och styrningen av skolan har förändrats sedan Lgr 80 skrevs. Numera ingår statsbidraget till skolan i det kommunala utjämningsbidraget och kommunen är huvudman för skolan.
Regeringen har i propositionen uttryckt sin avsikt att se över de avsnitt i läroplanen som gäller utbildningens likvärdighet och skolhuvudmännens ansvar för elever som är i behov av särskilt stöd. Utskottet anser, i likhet med regeringen och motionärerna, att den nya läroplanen bör innehålla en tydlig markering om skolans ansvar att tillgodose de elever som har ett särskilt behov av stöd för att därigenom säkerställa en likvärdig undervisning. Motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 23 och 1993/94:Ub21 yrkandena 1, 4 och 5 kan därmed anses tillgodosedda. Utskottet föreslår att riksdagen avslår desamma.
Betydelsen av att utveckla arbetssätt och arbetsformer inom skolan har tonats ned av regeringen, anmärker motionärerna i motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 20 i denna del. Både arbetsliv och det omkringliggande samhället har rätt att förvänta sig att skolans inre arbete moderniseras. Eleverna måste i skolarbetet tillämpa arbetsformer som ger dem vana vid att ta ansvar, ha inflytande, utveckla ett självständigt och kreativt tänkande samt lösa problem självständigt och i gemenskap med andra. Detta ställer krav på att lärarrollen kraftigt förändras från rollen som i första hand föreläsare till en aktiverande, planerande och stödjande handledare med ansvar för elevernas personliga utveckling och utbildning.
I motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 5 kritiseras att regeringen inte tänker ge några anvisningar i läroplanen om arbetssättet i skolan. Detta är, menar motionärerna, en lika viktig fråga som det ämnesmässiga innehållet i undervisningen. De anser att i läroplanen måste anges krav på elevaktiva arbetssätt. Endast med sådana arbetsmetoder, där eleverna själva är aktiva och som tar fasta på elevernas egna erfarenheter och frågeställningar, skapas förutsättningar för elevernas inflytande.
Enligt motion 1992/93:Ub482 (s) yrkande 4 måste all skolans verksamhet präglas av ett skapande arbetssätt, där barnens vilja att söka och bearbeta kunskap sätts i centrum. -- En helhetssyn efterfrågas i motion 1993/94:Ub21 (c) yrkande 3, dvs. att eleverna ges utrymme att varva teoretiska studier med praktiska inslag, inte minst för att kunna omsätta sina kunskaper i praktisk handling.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att den nya läroplanen inte skall styra undervisningens organisation och uppläggning eller skolans arbetsformer utan i stället ge klara och tydliga mål för vad skolan skall uppnå. Uppgiften att välja och utveckla arbetssätt och arbetsmetoder åvilar med det nya styrsystemet för skolan rektor, lärare och annan personal. Denna frihet ställer stora krav på all skolpersonals yrkeskunnande. Den ger samtidigt stora utvecklingsmöjligheter. Utskottet erinrar om att det nya styrsystemet, målstyrningen, var ett av skälen för att ersätta Lgr 80, som bl.a. behandlar frågor som rör metoder och arbetssätt i skolan. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 4, 1993/94:Ub1 yrkande 20 i denna del, 1993/94:Ub12 yrkande 5 och 1993/94:Ub21 yrkande 3.
3. Kursplanerna -- struktur
Regeringen begär i propositionen att riksdagen skall godkänna de föreslagna riktlinjerna för kursplanernas struktur.
I kursplanerna anges hur läroplanens mål för utbildningen i sin helhet kommer till uttryck i enskilda ämnen. Varje kursplan skall sålunda ta upp ämnets syfte, mål som undervisningen i ämnet skall sträva mot, ämnets uppbyggnad och karaktär samt krav, dvs. mål som skall ha uppnåtts efter det femte skolåret resp. vid grundskolans slut. Nya kursplaner för grundskolan skall enligt förslaget i propositionen fastställas av regeringen. För sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan bör dock regeringen kunna bemyndiga Skolverket att fastställa kursplaner.
Utskottet har inte något att erinra mot den föreslagna uppbyggnaden av kursplanerna. Utskottet anser alltså att riksdagen bör godkänna regeringens förslag i denna del.
4. Kursplanerna -- innehåll
Grundläggande för utformningen av kursplaner i en mål- och resultatstyrd skola är, framhåller regeringen, att målet, inte metoderna att nå målet, är det centrala. Det skall av kursplanerna tydligt framgå vad eleverna skall kunna när de lämnar skolan. En likvärdig utbildning förutsätter nationellt fastställda kursplaner, anför regeringen vidare. Det ankommer som tidigare angetts på regeringen att fastställa kursplaner för grundskolan. Regeringens fortsatta arbete med kursplanerna kommer att utgå från Läroplanskommitténs betänkande Kursplaner för grundskolan (SOU 1993:2) och däröver avgivna remissyttranden.
För riksdagens information lämnar regeringen en kortfattad redogörelse för kursplanearbetet liksom en översiktlig beskrivning av ämnenas innehåll. Regeringen bedömer att nationella kursplaner bör finnas i ämnena Bild, Biologi, Engelska, Främmande språk (B- och C-språk), Fysik, Geografi, Hemkunskap, Hemspråk, Historia, Kemi, Idrott och hälsa, Matematik, Musik, Religionskunskap, Samhällskunskap, Slöjd, Svenska, Teckenspråk samt Teknik. Till skillnad från Läroplanskommittén anser regeringen dock inte att kursplaner bör fastställas i Barn- och ungdomskunskap, Naturlära, Samhällslära och Teknik och miljö. Nuvarande reglering om alternativkurser i engelska och matematik upphör.
Frågor om i vilka ämnen kursplaner skall fastställas och vad kursplanerna skall innehålla har tagits upp i ett stort antal motionsyrkanden, vilka utskottet behandlar i det följande.
I motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 3 kritiseras regeringens förslag att dela upp de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena i separata kursplaner. Det är i strid med modern skolforskning att så starkt som regeringen gör betona att undervisningen i grundskolan skall ha sin utgångspunkt i ämnen, hävdar motionärerna. Skolarbetet bör i stället vara ämnesövergripande och utgå från elevernas kunskaper, erfarenheter och behov. Skolan skall ge sammanhang, överblick, förståelse för helheter och samband. Mot denna bakgrund anser motionärerna (yrkande 4) att ämnena samhällslära och naturlära skall införas i årskurserna ett till sex. I de tre högre årskurserna skall nuvarande indelning av undervisningen i naturorienterande och samhällsorienterande ämnesområden bestå. Motionärerna ser stora fördelar med att undervisningen inom dessa områden bedrivs ämnesövergripande. Kursplan bör därför utarbetas för resp. ämnesgrupp.
Riksdagen bör enligt motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 10 uttala att kursplaner skall utformas för samhällslära resp. naturlära. Sådana gemensamma rubriker ger, menar motionärerna, en indikation på att dessa ämnen så långt möjligt bör studeras utifrån en helhetssyn.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande. I de föreslagna nya kursplanerna skall beskrivas ämnets syfte, mål och krav samt dess uppbyggnad och karaktär. Därmed markeras gränsdragningen mellan det nationella ansvaret att ange mål för verksamheten och det professionella ansvaret att organisera undervisningen och att välja innehåll inom de ramar som kursplanerna anger. Undervisningen skall i det nya styrsystemet med utgångspunkt i kursplanerna lokalt kunna organiseras på olika sätt. Det finns alltså enligt utskottets mening inte heller i fortsättningen något som hindrar att de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena -- biologi, fysik, kemi, teknik resp. geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap -- behandlas ämnesövergripande eller som teman. Däremot garanterar separata kursplaner med tydliga krav på vad eleven skall lära sig inom ämnet, att alla ämnen verkligen blir behandlade under skoltiden. Utskottet vill vidare peka på att skolans arbete måste organiseras på olika sätt beroende på elevernas ålder, mognad, kön m.m. Den enskilda skolan och läraren kan lägga upp undervisningen på det sätt som bäst leder mot målet. Enligt utskottets mening finns det en garanti i den ämnesövergripande lärarutbildningen för ett utvecklingsarbete i detta avseende. Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att riksdagen bör avslå motionerna 1993/94:Ub1 yrkandena 3 och 4 samt 1993/94:Ub12 yrkande 10.
Undervisningen i historia tas upp i två motioner. Enligt motion 1992/93:Ub509 (fp) yrkande 2 i denna del kan en bra historieundervisning fungera som vaccinering mot odemokratiska strömningar. Motionärerna vill att riksdagen skall uttala att utförlig -- och sakligt korrekt -- historieundervisning om andra världskriget och nazisternas folkmord måste vara obligatorisk. Enligt motion 1992/93:Ub491 (m) stimuleras elevernas historieintresse om undervisningen till att börja med utgår från det lokala perspektivet, hembygdens historia.
Utskottet vill först erinra om vad utskottet tidigare i detta betänkande anfört om insatser på skolans område mot främlingsfientlighet och rasism, i vilket sammanhang undervisning om Förintelsen har sin självklara plats. Regeringen redovisar nu sin avsikt att fastställa en separat kursplan för ämnet historia. I Läroplanskommitténs betänkande Kursplaner för grundskolan (SOU 1993:2), som skall ligga till grund för regeringens fortsatta arbete, anges för ämnet historia bl.a. att undervisningen skall utveckla elevernas förmåga till kritisk analys av olika framställningar av det förgångna i massmedier och i propaganda. Vidare anges att inte minst i den moderna historien måste också de mörka och destruktiva sidorna lyftas fram i undervisningen. Människans möjligheter att påverka ett historiskt förlopp och därmed ta ansvar för vad som sker gör att historien måste studeras även ur ett etiskt perspektiv. Utskottet anser i likhet med motionärerna att sådana markeringar måste göras tydligt.
I fråga om vikten av kunskap om det lokala historiska arvet har utskottet ingen annan uppfattning än motionären. Det är emellertid skolans och lärarens ansvar att skolarbetet läggs upp på ett stimulerande sätt så att de nationella målen i kursplanen nås.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub491 och 1992/93:Ub509 yrkande 2 i denna del.
Ämnet religionskunskap och dess innehåll behandlas i två motioner, båda väckta före läroplanspropositionen. Enligt motion 1992/93:Ub437 (kds) måste kristendomsundervisningen självfallet ges en mycket central roll inom ämnet (yrkande 4). I denna kristendomsundervisning bör bibelkunskapen alltjämt stå i centrum, betonar motionären (yrkande 3). Också i motion 1992/93:Ub902 (m) yrkande 1 påpekas behovet av att det kristna budskapets ställning stärks inom religionskunskapsämnet.
Utskottet anser att det kursplaneinnehåll för ämnet religionskunskap som regeringen redovisar i propositionen i tillämpliga delar stämmer överens med motionärernas yrkanden. Undervisningen i ämnet religionskunskap skall, enligt propositionen, fördjupa elevernas kunskaper om religion och ge dem tillfälle att reflektera över varje människas etiska och moraliska ansvar, samt utveckla respekt för rätten till en egen livsåskådning. Ämnet skall också ge kunskaper om den kristna trons föreställningsvärld som en grund för förståelse av hur svensk och västerländsk kultur och samhällsutveckling påverkats och påverkas av Bibeln och kristen tro. Utskottet utgår från att eleverna även fortsättningsvis, som det uttrycks i gällande läroplan (Lgr 80), skall få vidgade kunskaper om den kristna religionen med Bibeln i centrum. Med det anförda anser utskottet att syftet med motionerna är tillgodosett, varför motionerna 1992/93:Ub437 yrkandena 3 och 4 samt 1992/93:Ub902 yrkande 1 avstyrks av utskottet.
En viktig del av undervisningen i svenska bör vara, enligt motion 1992/93:Ub451 (kds), att lära eleverna använda ett vårdat tal- och skriftspråk. Detta syfte bör klart framgå av kursplanen i ämnet.
Utskottet hänvisar till att regeringen i propositionen anger sin avsikt att i den fortsatta beredningen av kursplanen för ämnet svenska särskilt uppmärksamma behovet av språklig säkerhet, språkriktighet och god språkbehandling. Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå motionen.
I tre motioner pläderas för undervisning i barn- och ungdomskunskap med den inriktning av ämnet som Läroplanskommittén föreslagit. I motionerna anförs att det är viktigt att eleverna får möjlighet att vidga sina kunskaper både om sig själva och andra människor för att få en stabil grund inför vuxenlivet. Enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 14 bör barn- och ungdomskunskap få en egen kursplan inom det samhällsorienterande ämnesområdet. Det är enligt motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 15 i denna del allvarligt att ämnet barn- och ungdomskunskap helt har försvunnit i regeringens förslag till kurs- och timplan. I motion 1993/94:Ub30 (fp) begärs ett tillkännagivande om att barn- och ungdomskunskap görs till ett ämnesövergripande kunskapsområde (yrkande 1). Skolverket bör därvid, anför motionären, få i uppdrag att utforma kommentar- och referensmaterial som stöd för de lärare som inom sina resp. ämnen skall ta upp frågor kring barn- och ungdomskunskap (yrkande 2).
Utskottet citerar ur Läroplanskommitténs förslag till kursplan för barn- och ungdomskunskap (SOU 1993:2, s. 25) att ämnet skall "bidra till att eleven skaffar sig kunskaper om sin egen och andras utveckling och behov. Ämnet skall stödja tonåringens utveckling, stärka identiteten och bidra till att skapa tilltro till den egna sociala förmågan. Undervisningen skall ge förutsättningar för att kunna möta och respektera människor med olika värderingar och ursprung, ge kunskaper om samlevnadsfrågor och därigenom främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Frågor om framtid, studier och arbete skall också vara en del av ämnet." Regeringen anser i propositionen att det inte bör fastställas någon kursplan i barn- och ungdomskunskap utan att ämnets föreslagna innehåll bör inarbetas i övriga kursplaner.
Utskottet erfar av remissyttranden över Läroplanskommitténs betänkande att det finns en brist på behöriga lärare i barn- och ungdomskunskap. Utskottet anser det då extra viktigt att de behöriga lärare som finns engageras i att göra kommentarmaterial och ämnesövergripande förslag till temaundervisning. Kunskapsavsnitten i barn- och ungdomskunskap ingår i flera ämnen t.ex. biologi, idrott och hälsa, samhällskunskap, kemi och religionskunskap. Därav följer att ämnet är väl lämpat för temaundervisning. Viktigt är att eleverna får möjlighet att diskutera egna och andra unga människors värderingar, problem och möjligheter, liksom skillnader mellan pojkar och flickor, respekt för olika människor och det växande barnets olika behov. I temastudierna bör också ingå diskussioner och undervisning som ger samhällets syn på alkohol, narkotika och tobak samt undervisning om sex och samlevnad utifrån ungdomarnas egna frågeställningar.
Utskottet utgår ifrån att Läroplanskommitténs förslag kommer att tjäna som underlag till kommentarmaterial. Motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 14, 1993/94:Ub12 yrkande 15 i denna del och 1993/94:Ub30 avstyrks därmed av utskottet.
Regeringen gör den bedömningen att en särskild kursplan för svenska som andraspråk -- som Läroplanskommittén föreslagit -- inte skall fastställas. I fyra motioner läggs förslag fram om sådan egen kursplan för ämnet.
Sålunda påpekas i motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 15 att undervisningen i svenska som andraspråk till sin karaktär är helt skild från modersmålsundervisningen i svenska. En väl genomarbetad kursplan med en tydlig beskrivning av ämnets karaktär och inriktning måste ligga till grund för undervisningen i ämnet. Ämnet har sedan lång tid tillbaka en egen metodik. Liknande motiveringar för att kursplan fastställs i ämnet förs fram i motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 14.
I motion 1993/94:Ub3 (fp) anmärks att syftet med undervisningen i svenska som andraspråk som det anges i propositionen -- nämligen att ge eleverna sådana kunskaper att de så snart som möjligt kan övergå till den reguljära undervisningen i svenska -- kan leda till att kommunerna i förtid placerar invandrarelever i vanlig undervisning (yrkande 1). Att ett skolämne har en självständig plats i läroplanen och en egen kursplan är, enligt motionärerna, av avgörande betydelse för dess position på olika nivåer i utbildningssamhället. Det ger bl.a. högskolor och universitet underlag för att kunna och våga utbilda lärare i ämnet (yrkande 2). Likaså framhålls i motion 1993/94:Ub22 (fp) att det kommer att bli oerhört svårt att rekrytera nya studenter och lärare till lärarutbildning i ett ämne som saknar kursplan. På sikt finns det risk för att den särskilda lärarkompetensen på området kommer att försvinna.
Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller svårigheterna att beskriva ämnet svenska som andraspråk i en kursplan med samma struktur som övriga ämnen har. Kursplanerna avses inte innehålla riktlinjer i fråga om arbetsmetodik utan endast mål att sträva mot och kravmål, dvs. mål att uppnå. Kravet blir då att kunna svenska. Utskottet kan inte finna att avsaknaden av en kursplan skulle förändra ämnets status och därmed leda till minskad lärarutbildning i ämnet. Utskottet förutsätter att den nya kursplanen i ämnet svenska tydligt kommer att ange att invandrarelever har rätt till undervisning i svenska som andraspråk enligt grundskoleförordningen (5 kap. 13 §). Detta bör uttryckas i kursplanens text om ämnets syfte och karaktär och vara en självklar åtgärd, bl.a. med hänsyn till de mål som eleven skall uppnå.
Utskottet vill alltså både integrera och markera undervisningen i svenska som andraspråk i den reguljära kursplanen för svenska. Därmed vill utskottet också göra klart att den undervisning som lärarna i svenska som andraspråk bedriver är av stor och central betydelse för skolan. En annan viktig funktion, värd att understryka, är det stöd för invandrarelever och den länk mellan skola och hem som lärarna i svenska som andraspråk utgör.
Utskottet konstaterar att regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att publicera ett kommentarmaterial om undervisningen i svenska som andraspråk. Utskottet finner detta mycket angeläget och förutsätter att ett sådant material tas fram i samråd med dem som är ansvariga för lärarutbildningen i svenska som andraspråk. Denna kommer i framtiden att vara väl så viktig som i dag. Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen avslå motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 15, 1993/94:Ub3, 1993/94:Ub12 yrkande 14 och 1993/94:Ub22.
Flera motioner tar upp miljöfrågornas inplacering i ämnen.
I princip finns tydliga miljöaspekter i alla ämnen i skolan, anförs det i motion 1992/93:Ub422 (c). Miljöfrågornas mål att sträva mot och mål att uppnå bör finnas definierade i kursplanerna inom såväl naturorienterande resp. samhällsorienterande ämnen som i de praktisk-estetiska ämnena. Genom detta skapas förutsättningar för ämnesövergripande undervisning, projekt och temaarbeten. Enligt motion 1992/93:Ub443 (kds, m, fp, c) yrkande 1 är skolan ett viktigt forum för ett ökat miljömedvetande, varför denna utbildning behöver stärkas ytterligare. Vikten av att de ekologiska och miljömässiga aspekterna vävs in i naturlärans olika moment påpekas i motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 11.
Enligt motion 1992/93:Ub465 (m) måste utbildningen i elementär naturkunskap, bl.a. om ekologiska kretslopp, förbättras (yrkande 1). Motionärerna åberopar att miljökunskap enligt ett EG-program skall integreras i undervisningen inom EG. De anser att den svenska skolan på liknande sätt bör söka integrera miljökunskap i utbildningen. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till utbildningssatsningar som ligger i nivå med motsvarande inom EG (yrkande 2).
Praktisk miljökunskap bör enligt motion 1992/93:Ub477 (c) vara ett särskilt ämne på skolschemat. Därmed avses att en särskild undervisning i miljökunskap skall ges i kombination med praktik. Teoretiska kunskaper är nödvändiga men lika nödvändigt är att kunna omsätta kunskaperna i praktiken, anför motionären.
Utskottet konstaterar att miljöfrågorna i propositionen ses som exempel på sådana ämnesövergripande kunskapsområden som det enligt regeringens bedömning är viktigt att beakta i det fortsatta arbetet med kursplanerna. Utskottet ställer sig bakom vad regeringen anfört om att Skolverket skall utarbeta kommentar- och referensmaterial som visar hur miljöfrågorna kan struktureras och de krav på samordning mellan olika ämnen som dessa ställer. Utskottet vill erinra om att det ankommer på skolan och lärarna att lägga upp undervisningen. Med det anförda avstyrks motionerna 1992/93:Ub422, 1992/93:Ub443 yrkande 1, 1992/93:Ub465, 1992/93:Ub477 och 1993/94:Ub12 yrkande 11.
Skolans ansvar för sexual- och samlevnadsundervisningen, ett annat område av ämnesövergripande karaktär, behandlas i ett antal motioner.
Enligt motion 1993/94:Ub20 (s) bör det klart framgå av läroplanen att sexual- och samlevnadsundervisning är obligatorisk och inte kan överlåtas till lokala överväganden (yrkande 1). Vidare måste ansvaret för denna undervisning fördelas över olika ämnen (yrkande 2). Därmed avser motionärerna inte bara den biologiska utan även den psykologiska och den sociala delen av sexual- och samlevnadsundervisningen. Det är också enligt motionärerna viktigt att innehållet i undervisningen blir verklighetsanpassat (yrkande 3). Eleven bör ges kunskaper för att kunna förstå och hantera relationer inom familjen och med kamrater av båda könen. Andra viktiga inslag är frågor om könsroller, sexualiserat våld samt sexuella minoriteter och deras villkor. Enligt yrkande 6 i samma motion måste sexual- och samlevnadsundervisningen komma tidigt under skolgången; viss undervisning bör påbörjas redan på låg- och mellanstadiet, anser motionärerna. -- I motion 1992/93:Ub522 (s) yrkandena 1--3 och 5, som väcktes innan denna proposition lades fram, diskuteras sexual- och samlevnadsundervisningens placering inom olika ämnen utifrån Läroplanskommitténs förslag.
Syftet med sexual- och samlevnadsundervisningen bör -- enligt motionerna 1993/94:Ub12 (v) yrkande 12 och 1993/94:Ub31 (fp) yrkande 1 -- vara att öka elevens möjlighet att uppleva sexualitet som en positiv kraft i samlevnaden och att ge de kunskaper som behövs för att skydda sig mot oönskade graviditeter och sexuellt överförda sjukdomar. Homosexualitet bör behandlas särskilt men även integreras i olika teman. För att undervisningen i sex och samlevnad skall fungera väl krävs, enligt den sistnämnda motionen, att ett tydligt ansvar för denna skrivs in i kursplanen för biologi.
I motion 1993/94:Ub16 (c) framhålls att det är angeläget, om ämnet barn- och ungdomskunskap inte skall inrättas, att sexual- och samlevnadsundervisningens obligatoriska ställning i högstadiet garanteras på annat sätt. Ett särskilt ansvar bör åläggas rektor för att denna undervisning ges. Härigenom markeras vikten av sexual- och samlevnadsundervisningen utan att denna därmed placeras in i ett visst ämne.
Riksdagen bör enligt motion 1993/94:Ub26 (kds) uttala sig för att skolans samlevnadsundervisning skall inriktas på att lyfta fram äktenskapet som samlevnadsform, vikten av trohet och respekt samt föräldraskapets betydelse.
Utskottet anser, i likhet med regeringen, att sexual- och samlevnadsundervisningen tillhör de kunskapsområden som inte bör behandlas isolerade utan på ett naturligt sätt bör ingå i undervisningen i olika ämnen. Utskottet noterar att regeringen avser att i läroplanen uttrycka ett särskilt ansvar för rektor att bevaka att skolans arbete med kunskapsområden, där flera ämnen skall bidra, samordnas så att de bildar en helhet för eleverna. Enligt propositionen bör Skolverket utarbeta kommentar- och referensmaterial som kan användas i undervisningen. Utskottet förutsätter att sexual- och samlevnadsfrågorna blir sakligt och allsidigt belysta i kursplaner och kommentarmaterial utifrån skilda aspekter. Frågor om äktenskap, trohet och föräldraskap, som nämns av motionärerna, har där en självklar plats, liksom hur samlevnad, relationer och sexualitet påverkas av könsrollsmönster. Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att också frågor om homosexualitet får en saklig behandling. Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att motionerna 1992/93:Ub522 yrkandena 1--3 och 5, 1993/94:Ub12 yrkande 12, 1993/94:Ub16, 1993/94:Ub20 yrkandena 1--3 och 6, 1993/94:Ub26 och 1993/94:Ub31 yrkande 1 avslås av riksdagen.
ANT-verksamheten (alkohol, narkotika och tobak) i skolan tas upp i sju motioner. Enligt motionärerna tyder mycket på att undervisningen om ANT minskat i omfattning under de senaste åren. Det anförs i motion 1992/93:Ub482 (s) yrkande 2 att skolans ansvar för en god ANT-undervisning bör göras tydlig i läro- resp. timplan. Varje kommun bör enligt motion 1992/93:Ub910 (fp) yrkande 1 i sin skolplan ange hur undervisningen skall anordnas. I motion 1992/93:So268 (v) yrkande 8 anförs att Skolverket bör ges i uppdrag att effektivisera skolornas ANT-verksamhet.
I motion 1993/94:Ub25 (kds) påtalas som en brist i propositionen att ANT-undervisningen fått en undanskymd plats. Enligt motionärens mening måste undervisning om alkohol, narkotika och tobak anges som obligatoriska moment i grundskolan inte minst för att säkerställa lärarutbildningen i ANT-frågor (yrkande 1). Vidare bör skolorna åläggas att i den lokala arbetsplanen konkretisera denna undervisning (yrkande 2). Rektors ansvar för ANT-undervisningen bör betonas (yrkande 3). -- Liknande yrkanden om obligatoriska ANT-moment i undervisningen i grundskolan framställs i motionerna 1992/93:Ub450 (kds) i denna del och 1992/93:So293 (kds) yrkande 4, båda väckta före läroplanspropositionen.
Enligt motion 1992/93:Ju837 (nyd) yrkande 1 är det viktigt med ökad upplysning, bl.a. i skolan, om narkotikans skadeverkningar för att motverka den opinion ute i Europa som förespråkar en mer liberal narkotikapolitik.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att en saklig och allsidig information om ANT måste bedrivas i skolan. För att detta skall ske på ett ändamålsenligt sätt bör insatserna mot ANT göras enligt en särskild handlingsplan, vilken med fördel kan ingå i kommunens skolplan eller i de enskilda skolornas arbetsplaner. Också ANT anges i propositionen som exempel på sådana ämnesövergripande frågor, som Skolverket bör stödja med kommentar- och referensmaterial. Likaså avses rektors ansvar för skolans arbete med kunskapsområden, vilket ansvar kommer att uttryckas i läroplanen, att omfatta ANT-undervisning. Enligt utskottets mening är motionerna 1992/93:Ub450 i denna del, 1992/93:Ub482 yrkande 2, 1992/93:Ub910 yrkande 1, 1992/93:Ju837 yrkande 1, 1992/93:So268 yrkande 8, 1992/93:So293 yrkande 4 och 1993/94:Ub25 därmed tillgodosedda och bör avslås av riksdagen.
I motion 1993/94:Ub13 (s) yrkande 1 anförs att skolan måste ge eleverna kunskap att fungera som upplysta konsumenter. Momentet konsumentkunskap bör därför beredas ett garanterat utrymme inom ämnena samhällskunskap och hemkunskap.
Utskottet har samma uppfattning som motionärerna att det är angeläget att eleverna fostras till medvetna, kunniga och ansvarsfulla konsumenter. Utskottet ser det därför som positivt att konsumentkunskap ingår bland de frågor som regeringen anser på ett naturligt sätt bör integreras i undervisningen i olika ämnen. Läroplanskommitténs förslag till kursplan för ämnet hemkunskap t.ex. innehåller mål som rör konsumentfrågor ur olika aspekter. Det fortsatta kursplanearbetet bör avvaktas. Riksdagen bör således avslå motion 1993/94:Ub13 yrkande 1.
I motion 1993/94:Ub14 (nyd) yrkande 4 begärs att riksdagen uttalar sig för att ett nytt skolämne, "vardagskunskap", införs. Detta bör enligt motionärerna innefatta undervisning i vardagspsykologi, gruppdynamik, konflikthantering, samarbetsträning, livräddning, barn- och ungdomskunskap, lära-känna-sig-själv etc.
Utskottet finner inte skäl att förorda att ett nytt ämne med av motionärerna angivet innehåll införs. Däremot utgår utskottet från att de enskilda kursplanerna i olika ämnen kommer att innehålla mål som anknyter till vardagskunskaper. Motionsyrkandet bör enligt utskottet avslås av riksdagen.
Förutsättningarna för trafikundervisning i skolan för cyklande barn bör utredas, anförs det i motion 1992/93:Ub512 (nyd). Motionären menar att en sådan utbildning kan ges i årskurserna 4--6 av skolan med stöd av polisen. Efter godkänt prov bör en form av legitimationshandling utfärdas som bevis på elevens kompetens.
Utskottet hänvisar till att enligt förslaget till läroplan (bil. A till prop.) har rektor ålagts ett särskilt ansvar för att eleverna får undervisning om trafikfrågor. Hur denna undervisning läggs upp avgörs lokalt. Med det anförda avstyrks motionen av utskottet.
5. Ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem
På grundval av förslag från 1957 års skolberedning (Grundskolan, SOU 1961:30) infördes år 1962 den nuvarande relativa betygsättningen med en femgradig betygsskala, från lägst 1 till högst 5. Betygen skulle fördelas i enlighet med normalfördelningskurvan för samtliga elever i riket i kurser av samma slag.
Hösten 1990 tillkallades en parlamentarisk betygsberedning med uppgift att ge förslag till ett nytt betygssystem i grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Den avgav sitt förslag Ett nytt betygssystem hösten 1992 (SOU 1992:86).
I nu föreliggande proposition föreslår regeringen att riksdagen godkänner de riktlinjer för ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem som anges i propositionen. Dessa är i huvudsak följande.
Det nuvarande grupprelaterade betygssystemet skall överges till förmån för ett mål- och kunskapsrelaterat system. Betygen skall relateras till kursplanernas mål. Det är enligt regeringen angeläget att framför allt undervisningen, men även betygssystemet bidrar till en förståelseinriktad kunskapsutveckling.
Utskottet har i det föregående (s. 38) behandlat kursplanernas struktur. De kommer att innehålla dels mål som undervisningen skall sträva mot, dels kravnivåer som i princip alla elever skall nå efter fem resp. nio skolår. Med utgångspunkt i kravnivån för det nionde skolåret och med hänsyn tagen till de mål utbildningen i grundskolan skall sträva mot bör ytterligare två nivåer över kravnivån specificeras i anslutning till varje ämnes kursplan och avse slutet av det nionde skolåret. Utöver den godkändnivå som i princip alla elever skall nå anges en nivå för god prestation och en nivå som markerar utmärkt prestation av högsta kvalitet. Regeringen avser att uppdra åt Skolverket att utarbeta ämnesspecifika betygskriterier dels för kravnivån efter fem resp. nio skolår, dels för de två högre nivåerna för grundskolans sista år. Till propositionen har som bilaga B fogats exempel på hur betygskriterier kan utformas i ämnena musik, svenska och matematik.
I propositionen förs utförliga resonemang om betygens olika funktioner (s. 75 f.). Det finns enligt regeringen en skiljelinje mellan de funktioner där betygen huvudsakligen är ett pedagogiskt hjälpmedel -- att ge elever och hem information eller lära elever att arbeta mot i förväg uppställda krav -- och de där betygen medför konsekvenser för den enskilde, såsom att antas eller inte antas på en utbildningsväg. Enligt regeringens bedömning kommer betygen att fortsätta att spela en roll som urvalsinstrument till vissa utbildningar i gymnasieskolan. Vidare är det nödvändigt med jämförbara betyg för att mäta kunskapsstandarden mellan skolor, kommuner och delar av landet. Regeringen konstaterar att slutbetyget bl.a. fungerar som ett offentligt dokument på fullgjord skolgång med godtagbar kvalitet och som underlag för urval till fortsatt utbildning. På dessa funktioner ställs krav på nationell standard och jämförbarhet. I propositionen föreslås nu att betyg i ämnen i slutbetyget skall anges i en sexgradig skala med beteckningarna A--F. A bör ange nivån för den utmärkta elevprestationen, C en nivå som motsvarar den goda prestationen samt E nivån godkänd. Som redan framgått kommer de tre kvalitativa nivåerna för gradering av elevernas kunskaper att anges i anslutning till kursplanerna. Mellanliggande nivåer (B och D) avses bli utformade av läraren. Bokstaven F kommer att stå för otillräckliga kunskaper.
Jämförelser mellan skolor och kommuner när det gäller kunskapsstandarden behöver göras inte bara vid slutet av skolgången utan även i samband med den avstämning som regeringen föreslår skall ske i slutet av det femte skolåret. Av det föregående har framgått att kravnivån för det femte året föreslås finnas fastställd i kursplanerna. Regeringen föreslår att läraren fr.o.m. slutet av det femte skolåret skall ge hemmen en skriftlig redogörelse för elevens kunskaper och prestationer minst en gång varje termin. Innehållet i och formerna för redogörelsen kan variera, det är endast att informationen till hemmen från den angivna tidpunkten skall ske i skriftlig form som regleras genom föreskrift i läroplanen. Regeringen finner det naturligt att den obligatoriska skriftliga informationen anpassas efter slutbetygets sex steg ju högre upp eleven kommer i årskurserna. När det gäller informationen i slutet av det femte skolåret skall det framgå om eleven nått upp till kravnivån eller ej. I den mån eleven ännu inte når upp till den kunskapsnivå som ställts upp för skolans femte år är det skolans skyldighet att sätta in lämpligt stöd.
Regeringen föreslår att föräldrar skall beredas möjlighet att avsäga sig rättigheten till skriftlig information. Någon möjlighet att avsäga sig slutbetyget bör dock inte införas, eftersom detta kan begränsa elevens framtida möjligheter.
Den av regeringen nu föreslagna skyldigheten för skolan att skriftligt redogöra för elevens kunskaper och prestationer skall komplettera den redan nu föreliggande skyldigheten att regelbundet ta muntlig kontakt med föräldrarna till samtliga barn. De personliga samtalen och direktkontakten med föräldrarna är en värdefull del av skolans samverkan med hemmen.
Regeringen tar i ett särskilt avsnitt upp frågan om studieomdöme som komplement till betyg för elever med svårigheter. Även om kommunen har skyldighet att se till att alla elever når läroplanens kunskapskrav kommer det att finnas elever som av olika skäl inte når dit, innan skolplikten upphör. Dessa elever bör -- om de själva eller föräldrarna så önskar -- kunna få ett kompletterande omdöme, som utgör skolans prognos på elevens förutsättningar att bedriva fortsatta studier. Avsikten med studieomdömet är inte att ge någon värdering av elevens kunskaper, utan det skall avse dennes möjlighet att bedriva vidare studier.
Beträffande den obligatoriska särskolan anser regeringen att alla elever i denna bör få ett slutdokument, ett intyg, som redovisar genomgången utbildning. Därutöver bör de elever vars vårdnadshavare begär det också kunna få ett studieomdöme. Det bör råda stor frihet att utforma ett sådant omdöme. Elever i grundsärskolan bör ha rätt att få betyg om de begär det. Betyg bör i sådana fall sättas i timplanens ämnen och i relation till den kravnivå som anges i särskolans kursplaner. Betyg anges i en tregradig skala med beteckningar för väl godkänd (VG), godkänd (G) och otillräckliga kunskaper (O).
I ett par motioner väcks förslag som tar sikte på att skapa en betygsfri grundskola. Enligt motion 1993/94:Ub12 (v) får betygen konsekvenser för hela undervisningen och gör att denna inriktas på sådant som är mätbart, oftast teoretiska faktakunskaper. Därmed blir prov och kunskapskontroll dominerande inslag i skolarbetet. Det av regeringen föreslagna betygssystemet ökar den hets och konkurrens som gör att många elever mår dåligt i skolan. Behovet av slutbetyg som officiellt bevis på genomgången utbildning kan tillgodoses genom ett intyg. Motionärerna tillbakavisar även motivet för betyg som grund för urval till fortsatta studier och åberopar vad Betygsberedningen konstaterat om ett generellt minskat behov av urval till gymnasieskolan. Tiden är nu mogen för en helt betygsfri grundskola, anser motionärerna och avvisar därmed regeringens förslag till nytt betygssystem (yrkande 8). Ytterligare motiv för avskaffande av betygen återfinns i motion 1992/93:Ub502 (v) vari föreslås en utredning om de möjligheter, villkor, arbetssätt etc. som en betygsfri skola skulle ge (yrkande 12).
Socialdemokraterna hemställer i motion 1993/94:Ub1 yrkande 27 att riksdagen avslår regeringens förslag till riktlinjer för ett nytt betygssystem. Som mest anmärkningsvärt med förslaget finner de att betygsättningen i alla årskurser före slutbetyget blir en lokal angelägenhet. De motsätter sig därjämte förslaget om formella skriftliga omdömen. Motionärerna noterar att det inte framgår av propositionen vem som ytterst skall fatta beslutet om när betyg eller skriftligt omdöme skall börja ges. Beträffande regeringens förslag om slutbetyg avvisas i motionen en sexgradig skala. Enligt motionärerna har regeringen förelagt riksdagen ett helt nytt förslag till betygssystem jämfört med Betygsberedningens förslag, varför de vill att propositionen i denna del sänds ut på remiss. I yrkandena 28 och 29 av samma motion presenteras riktlinjer för ett på nationell nivå fastställt betygssystem för grundskolan, vars innebörd i huvudsak är följande. Det grundläggande för kontakterna mellan skolan och hemmet skall vara en vidareutveckling av de nuvarande s.k. kvartssamtalen. Dessa "utvecklingssamtal" skall främja elevens skolgång och utveckling och klargöra vilka problem skola, hem och elev gemensamt måste ta itu med. De bör präglas av stor öppenhet från alla deltagande parter och ge ömsesidig information och leda till ömsesidiga åtaganden. Det kan, enligt motionärerna, ibland vara lämpligt att fästa ömsesidiga åtaganden på papper, men då är det en sak enbart mellan läraren, eleven och föräldrarna. Den jämfört med kvartssamtalen större ambitionen med utvecklingssamtalen kräver utvecklingsåtgärder som det ankommer på regeringen att initiera. När det gäller betygen bör dessa vara mål- och kunskapsrelaterade och utgå från kursplanernas mål och hänföra sig till de krav och nivåer som kursplanerna ställer upp. Betygsskalan skall innefatta fyra beteckningar: G (godkänd), VG (väl godkänd) och MVG (mycket väl godkänd). Om elev trots omfattande stödinsatser inte nått upp till kravnivån godkänd skall detta framgå av betygsdokumentet genom beteckningen (x) följt av ett omdöme som beskriver elevens kunskapsutveckling i det aktuella ämnet/ämnesgruppen. Enligt motion 1993/94:Ub18 (s) saknas alla rimliga skäl att i slutbetyget använda betyg som "otillräckliga kunskaper", dvs. i praktiken underkänd. Grundskolan måste vara en plats där alla får en chans att lyckas, varför det är ologiskt att införa ett betygssteg som stigmatiserar elever med särskilda svårigheter. I motion 1993/94:Ub32 (fp) föreslås att regeringen återkommer med ett nytt betygssystem i enlighet med vad som anförts i motionen. Motionären anser att ett nytt betygssystem bör bygga på de grundprinciper som presenterades av Betygsberedningen och åberopar ett synsätt som utesluter att alla landets elever testas vid samma tillfälle med samma prov. Jämförbarheten över landet upprätthålls genom att provbanker tillhandahåller frivilliga centrala prov och exempel. I motion 1993/94:Ub21 (c) yrkande 8 markeras vikten av att betyg inte ges i de lägre årskurserna.
Enligt motion 1993/94:Ub14 (nyd) yrkande 6 bör en grundläggande utgångspunkt för ett betygssystem vara betygens absolut viktigaste funktion som ett feedback-instrument för eleven om hur väl denne lyckas och utvecklas i sitt skolarbete i förhållande till läroplaner och kursplaner. Motionärerna finner det självklart att eleverna skall få betyg redan under de tidiga skolåren. De föreslagna betygsstegen A--F kan med fördel användas redan från tidiga årskurser, t.ex. från årskurs 3 eller 4. Utöver de direkt ämnesinriktade betygen vill motionärerna att eleven skall få en kort verbal beskrivning av sina starka sidor och var hon/han har sin utvecklingspotential. Det är statens skyldighet att arbeta fram olika förslag till system för studieinformation och betyg att användas lokalt efter egna önskemål. I motion 1993/94:Ub33 (kds) finner motionärerna det naturligt att man från och med slutet av årskurs 6 börjar använda det betygssystem som regeringen föreslår för slutbetyget i årskurs 9. Ansvaret för betygssystemets utformning bör ligga hos regering och riksdag. Beträffande den i propositionen föreslagna skriftliga informationen menar motionärerna att eleven bör ha rätt att få denna information, även om föräldrarna tackar nej till den. I motion 1992/93:Ub503 (m), vilken väcktes under allmänna motionstiden och alltså innan propositionen lades fram för riksdagen, anförs beträffande grundskolan att betyg i årskurs 9 måste ges efter centrala direktiv. I övrigt bör enligt motionären betygsättningen inom varje skola vara fri och frivillig. En reglering av antalet betygstillfällen och tidpunkt för dessa står i motsatsställning till den pedagogiska frihet som måste tillerkännas varje skola.
Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och motionerna anföra följande.
Innan utskottet tar ställning till motionerna och regeringens förslag, vill utskottet anmäla att det under utskottets beredning av ärendet från Socialdemokraterna i utskottet har framställts yrkande om remissbehandling enligt 4 kap. 10 § riksdagsordningen av regeringsförslaget. De skäl som därvid åberopats är att regeringens förslag jämfört med Betygsberedningens förslag, vilket har remissbehandlats, är ett helt nytt förslag.
Utskottet har beslutat att inte bifalla yrkandet om remiss. Utskottet har därvid gjort den bedömningen att den begärda remissen skulle fördröja behandlingen av ärendet på ett sådant sätt att det skulle leda till avsevärt men. Det skulle föreligga risk för att riksdagen inte hinner med ett beslut före juluppehållet. Detta skulle i sin tur kunna medföra osäkerhet om vilka riktlinjer som kommer att gälla för det omfattande förberedelsearbetet inför genomförandet av kursplanerna. Betygssystemet avses bli infört parallellt med dessa och därmed tillämpas första gången vårterminen 1996.
Utskottets socialdemokratiska ledamöter har reserverat sig mot beslutet (UbU prot. 1993/94:2).
Vid sina överväganden om ett nytt betygssystem utgår utskottet från samarbetet mellan hem och skola och den ömsesidiga information om eleven som med nödvändighet följer därav. Informationen från skolan kan ske genom muntliga kontakter eller genom skriftliga meddelanden. Självfallet kan båda formerna nyttjas tillsammans. Beträffande den skriftliga informationen från skolan kan denna ges antingen i form av meddelanden som i mer eller mindre generella ordalag beskriver elevens skolsituation, utveckling, prestationer etc. eller i form av betyg. Med det senare avser utskottet i nu förevarande sammanhang ett formellt betygsdokument utfärdat enligt allmänna föreskrifter. I det förra fallet kan den skriftliga informationen naturligtvis även innehålla betygsliknande omdömen.
Utskottet behandlar först de muntliga, personliga kontakterna mellan skolan och hemmet, i detta sammanhang föräldrarna (vårdnadshavarna) och läraren. Enligt nu gällande föreskrifter är skolan skyldig "att ta kontakt med föräldrarna till samtliga barn två gånger varje läsår" (Lgr 80 s. 25). Lärarna skall vid dessa samtal, s.k. kvartssamtal, söka ge en nyanserad bild av eleverna och inte begränsa samtalen enbart till elevernas studieresultat. Samtidigt bör möjligheten utnyttjas av lärarna att få föräldrarnas kunskaper om och syn på sina barn. Utskottet anser att dessa återkommande samtal är mycket viktiga för elevens skolgång. De bör därför vidareutvecklas enligt följande.
Skolan skall regelbundet under hela grundskoletiden informera elev och föräldrar om elevens skolgång. Den grundläggande kontaktformen mellan hem och skola skall vara muntlig information. Denna information bör ha karaktären av utvecklingssamtal i högre grad än vad nuvarande kvartssamtal ger möjlighet till och den skall äga rum minst en gång per termin. Utvecklingssamtalens huvuduppgift är att främja elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Samtalen bör ge ömsesidig information och leda till ömsesidiga åtaganden rörande de problem hemmet och skolan bör ta itu med. Formerna för utvecklingssamtalen bör inte fastställas centralt utan kan variera från lärare till lärare, från elev till elev. Ett utvecklingsarbete i skolan bör initieras av regeringen för att förnya kontaktformerna.
Med det anförda ansluter sig utskottet till vad i motion 1993/94:Ub1 yrkande 29 anförts om utvecklingssamtal och tillstyrker därmed yrkandet.
När det gäller den skriftliga informationen -- här avses inte de formella betygen, till vilka utskottet återkommer i det följande -- vill utskottet anföra följande.
Utskottet anser att det är mycket viktigt att det av informationen klart skall framgå för elever och föräldrar huruvida eleverna når upp till den kunskapsnivå som ställts upp för skolans femte år. I den mån de inte har gjort det, är det skolans skyldighet att sätta in lämpligt stöd. Med hänvisning till den vikt utskottet tillmäter ett sådant besked föreslår utskottet att läraren vid slutet av det femte året utöver den muntliga informationen skall ge hemmen en skriftlig redogörelse för elevens kunskaper och prestationer. Utskottet delar regeringens uppfattning att innehållet i och formerna för redogörelsen kan variera. Utskottet, som i det följande behandlar frågan om nationellt reglerade betyg, anser att regleringen om sådan skriftlig information som nu är i fråga bör avse tiden fr.o.m. vårterminen i årskurs 5 till och med höstterminen i årskurs 7. Utskottet delar regeringens uppfattning att föräldrar skall beredas möjlighet att avsäga sig rättigheten till skriftlig information.
När det gäller skriftlig information under tiden från årskurs 1 fram till vårterminen i årskurs 5 har utskottet inget att erinra mot att utvecklingssamtalen för den enskilde eleven kompletteras med skriftlig information, om elevens föräldrar önskar det. Utformningen och innehållet i denna information bör avgöras i samråd mellan föräldrar/elev och lärare. Den skriftliga informationen kan även under de tidiga skolåren fungera som ytterligare stöd för att förbättra elevens förutsättningar att utvecklas genom skolarbetet.
Vad utskottet nu anfört om skriftlig information bör riksdagen med anledning av propositionen som sin mening ge regeringen till känna.
Beträffande betyg anser utskottet att det finns skäl att även framdeles ge nationellt reglerade betyg i grundskolan. Utskottet delar regeringens uppfattning om behovet av ett slutbetyg som offentligt dokument på fullgjord skolgång med godtagbar kvalitet och som ett underlag för urval till fortsatt utbildning. Liksom regeringen menar utskottet att det även är nödvändigt med jämförbara betyg givna vid slutet av skolgången för att göra det möjligt att mäta kunskapsstandarden mellan skolor, kommuner och delar av landet. Utskottet tillstyrker härmed regeringens förslag till ett system med mål- och kunskapsrelaterade betyg i slutet av årskurs 9. När kursplanerna fastställts, bör ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg utvecklas i anslutning till respektive kursplan i enlighet med vad regeringen tänkt sig. Motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 12 i denna del och 1993/94:Ub12 yrkande 8 om en betygsfri grundskola avstyrks.
Till skillnad från regeringen anser utskottet att betyg även bör ges fr.o.m. vårterminen i årskurs 7 t.o.m. höstterminen i årskurs 9 och att utformningen av dessa bör regleras nationellt. Vid utskottets behandling i det föregående av regeringens förslag när det gäller kursplaner har det framgått att varje kursplan bl.a. skall ange de mål som undervisningen skall sträva mot samt de krav och mål som skall ha uppnåtts efter det femte skolåret respektive de mål som skall ha uppnåtts vid grundskolans slut. Kursplanerna kommer i övrigt inte att reglera hur ämnena läggs ut över grundskolans olika terminer och årskurser. Betyg relaterade till centralt föreskrivna kravnivåer kan därför inte ges vid betygstillfällen före vårterminen i årskurs 9, såvida inte föreskriven kurs i visst ämne är genomgången till följd av en lokalt beslutad uppläggning av studierna. Sålunda bör lärarnas yrkeskunnande och professionella bedömning avgöra betygen vid betygstillfällena innan ämnet avslutats. Självklart bör de förväntade kraven i årskurs 9 beaktas. Utskottet behandlar i det följande vad regeringen anför om diagnostiska prov i bl.a. årskurs 7 för att göra det möjligt att bedöma var eleverna står i förhållande till slutmålet.
Betygen som sätts före slutbetyget ger inte bara ett skriftligt besked om elevens aktuella skolsituation utan även en signal om elevens möjligheter att vid grundskolans slut nå upp till godtagbara resultat. Någon betydelse vid urval till fortsatta studier kommer dessa betyg inte att ha. Utskottet anser emellertid att det är av värde för såväl eleven som hemmet att skolan genom den nu föreslagna ordningen med flera betygstillfällen åläggs att ge en mer preciserad information till hemmet om elevens skolsituation ju högre upp i grundskolan som eleven kommer. Utskottet tillgodoser härmed vad regeringen, utan att förorda en motsvarande reglering, utgått från i sitt förslag, nämligen att betyg, utformade i huvudsaklig överensstämmelse med utformningen av slutbetyget, kommer att ges tidigare än under grundskolans sista år.
När det gäller skriftlig information utöver nationellt reglerade betyg i årskurs 7 och senare, anser utskottet att detta inte behöver regleras. Utskottet utgår från att i den mån föräldrar, elever och lärare anser att det är av värde att utvecklingssamtalen kompletteras med en mer utförlig information i skriftlig form jämte betyget, kommer en sådan information att ges.
Vad utskottet här anfört om utvecklingssamtal, skriftlig information från skolan till hemmet och om riktlinjer för ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem utom såvitt avser betygsskalan bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 29 och med anledning av propositionen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna 1993/94:Ub1 yrkandena 27 och 28 (delvis), 1993/94:Ub14 yrkande 6 delvis, 1993/94:Ub21 yrkande 8, 1993/94:Ub32 och 1992/93:Ub503 (delvis) avstyrks. Då motion 1993/94:Ub33 mot bakgrund av utskottets ställningstagande i betygsfrågan får anses vara delvis tillgodosedd, avstyrker utskottet även denna.
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen i propositionen föreslår om betygsättning i särskolan.
Som framgått av det föregående föreslår regeringen en sexgradig betygsskala med beteckningarna A--F, där A står för det högsta betyget och F för otillräckliga kunskaper. Motionsledes har framförts dels att betygsskalan inte skall omfatta ett steg för otillräckliga kunskaper, dels att betygsskalan endast skall omfatta beteckningarna MVG, VG och G (mycket väl godkänd, väl godkänd resp. godkänd) samt en särskild markering (x) följt av ett omdöme för elev som inte nått upp till kravnivån godkänd.
Med anledning av vad motionärerna framfört om det särskilda betygssteget för "otillräckliga kunskaper" finner utskottet det angeläget att stryka under följande. För de elever som trots stödinsatser under de tidigare skolåren inte når upp till kravnivån godkänd, den nivå som i princip alla elever i årskurs 9 skall nå, kvarstår skyldigheten för skolhuvudmannen att erbjuda eleven förnyade pedagogiska insatser och ytterligare studier. Kommunen har kvar sitt ansvar för eleverna efter skolpliktens upphörande. Såsom påpekas i propositionen är kommunen skyldig att erbjuda gymnasieutbildning på ett specialutformat eller individuellt program åt alla ungdomar som efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande inte tagits emot i något nationellt program fram t.o.m. det första kalenderåret de fyller tjugo år. Ett individuellt program kan innehålla kompensatoriska åtgärder för elever som saknar tillräckliga förkunskaper.
I detta sammanhang vill utskottet framhålla grundskolans tydliga resultatansvar. Alla lärare skall kontinuerligt följa varje elevs kunskapsutveckling så att eventuella problem uppdagas så tidigt som möjligt. Därmed kan också extra åtgärder sättas in tidigt för att de kunskapsmål skall kunna uppnås som alla elever, enligt läroplan och kursplaner, skall nå i grundskolan.
Mot bakgrund av regeringens avsikt att i anslutning till kursplanerna ange tre kvalitativa nivåer för gradering av elevernas kunskaper vid avslutad grundskola och kravet på läraren att utifrån sitt yrkeskunnande kunna ange de mellanliggande nivåerna samt med hänvisning till vad utskottet anfört om elever som inte nått upp till kravnivån godkänd anser utskottet att riksdagen bör bifalla regeringens förslag om betygssteg och betygsbeteckningar. Utskottet avstyrker därmed motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 28 i denna del och 1993/94:Ub18.
I ett särskilt avsnitt av propositionen rubricerat Betyg och prov (s. 81 f.) behandlas frågan om ett nationellt provsystem m.m. I ett något senare avsnitt tas upp för sig de fristående skolornas ställning i ett sådant system.
Regeringen anser att ett nationellt provsystem behövs av flera skäl. På nationell nivå behövs centralt utarbetade prov för att bibehålla en likvärdig utbildning över riket och för att mäta kvalitet och kunskaper i såväl det offentliga skolväsendet som i fristående skolor. En kvalitetskontroll behövs också för att utbildningsresultat i Sverige skall kunna jämföras med andra länders. Kommunernas stora frihet att organisera och driva sin skolverksamhet ställer ökade krav på central uppföljning och utvärdering av att skolan ger alla barn en gemensam kärna av baskunskaper och alltså når upp till de nationellt fastställda målen i detta avseende.
Också på lokal nivå kan enligt regeringen ett nationellt provsystem behövas. Ny utformning av timplaner och kursplaner ökar behovet av att lokalt kunna stämma av att utbildningen är på rätt väg och kommer att uppfylla nationellt satta mål.
Enligt regeringens bedömning bör i ett nationellt provsystem för grundskolan ingå diagnostiska prov för det andra och det sjunde skolåret. Med provet för det andra skolåret kan lärarnas möjligheter att tidigt diagnostisera elevernas svårigheter förbättras och underlaget för tidiga åtgärder bli bättre. Med provet för det sjunde året kan skolan göra en bedömning av var eleven befinner sig i förhållande till slutmålet. Vidare bör i det nationella provsystemet ingå ämnesprov för att kontrollera om eleven uppnått kursplanernas kunskapskrav efter fem skolår och när slutbetygen skall sättas. Ämnesproven avser svenska, engelska och matematik. Slutligen, menar regeringen, bör i provsystemet ingå urvalsundersökningar för uppföljning av kunskaper i olika ämnen och årskurser.
I sammanhanget berör regeringen ett förslag av Skolverket om ett avslutande utvärderingsprov för samtliga grundskoleelever i årskurs 9. Provet avser att mäta elevens förmåga att använda förvärvade kunskaper för att självständigt formulera ståndpunkter i aktuella och angelägna frågor och är starkt influerat av det problemlösande provet i den nationella utvärderingen. Skolverket påpekar att den internationella utvecklingen inom nationella mätningar går i riktning mot att utveckla prov av detta slag. Provtypen är tämligen ny och oprövad i större skala i Sverige. Regeringen är inte beredd att nu föreslå sådana utvärderingsprov för samtliga elever vid grundskolans slut utan anser att man bör avvakta ytterligare utveckling av dessa nya modeller för utvärdering.
I motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 30 (delvis) accepteras huvuddragen i regeringens förslag till nationellt provsystem. När det gäller ämnesproven i årskurs 5 bör dessa emellertid inte vara underlag för betygsättning utan ge möjlighet att bedöma om skolor, klasser och elever nått en rimlig kunskapsnivå. Det finns skäl att behandla resultat från sådana nationella prov med stor försiktighet, varför motionärerna vill tona ned synen på årskurs 5 som "kontrollstation" för den enskilde eleven. Vidare bör de diagnostiska proven i årskurserna 2 och 7 ge läraren den nödvändiga grunden för att individualisera skolarbetet och ge bästa möjliga förutsättningar åt varje elev. I motionen föreslås vidare att regeringen skall återkomma till riksdagen om de utvärderingsprov i årskurs 9 som Skolverket arbetar med.
Utskottet instämmer i vad regeringen anfört om motiv för ett nationellt provsystem och har inget att erinra mot regeringens bedömning vad gäller utformningen av detsamma.
I det föregående har utskottet föreslagit en ny ordning med utvecklingssamtal för skolans information om eleven till hemmet. I övrigt ansluter sig utskottet till vad regeringen anför om avstämningen i årskurs 5. När det gäller de diagnostiska proven i årskurserna 2 och 7 utgår utskottet från att syftet med den av regeringen föreslagna ordningen innefattar en strävan mot ett så individualiserat skolarbete som möjligt.
Beträffande det av Skolverket diskuterade utvärderingsprovet ansluter sig utskottet till regeringens bedömning.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:Ub1 yrkande 30 i motsvarande del.
När det gäller de fristående skolornas ställning i ett nationellt provsystem föreslår regeringen att alla fristående skolor som är godkända för fullgörande av vanlig skolplikt, oavsett profil, språk och huvudmannaskap, skall genomföra riksgiltiga ämnesprov i svenska i slutet av det femte respektive nionde skolåret och skriftligt informera hemmen om elevens resultat på dessa prov. Undantag görs endast för skolor som enligt skollagen definieras som internationella skolor. Fristående skolor som är godkända för fullgörande av vanlig skolplikt föreslås av regeringen få rätt att utfärda slutbetyg med samma beteckningar och enligt samma kriterier som de offentliga skolorna på villkor att de deltar i de ämnesprov i svenska, matematik och engelska som skall stödja betygsättningen.
Enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 30 (delvis) bör fristående skolor ha samma skyldigheter inom ramen för ett nationellt provsystem som offentliga skolor. Det är, anför motionärerna, viktigt för samhället att kontrollera att det även inom dessa skolor uppnås vissa utbildningsresultat.
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen föreslår när det gäller de fristående skolornas deltagande i nationella prov i slutet av det femte respektive det nionde skolåret. Yrkandet bör sålunda avslås i denna del.
Beträffande den föreslagna skyldigheten för fristående skolor att skriftligt informera hemmen om elevens resultat på nationella prov, noterar utskottet att regeringen i sitt förslag till ändring i 9 kap. 11 § skollagen inte fört in en uttrycklig bestämmelse om sättet att informera. Skyldigheten framgår av den allmänna motiveringen. Utskottet har i det föregående föreslagit en ordning med utvecklingssamtal under hela grundskoletiden samt skriftlig information från slutet av årskurs 5 t.o.m. höstterminen i årskurs 7 samt nationellt reglerade betyg fr.o.m. vårterminen i årskurs 7. Utskottet utgår från att de fristående skolorna tillägnar sig en ordning för information till hemmet som överensstämmer med den som utskottet föreslagit för de offentliga skolorna. Emellertid finner utskottet det rimligt med större frihet i nu berört hänseende för de fristående skolorna. Utskottet är sålunda inte berett att föreslå en reglering av hur informationen bör gå till. Det bör ankomma på de fristående skolorna själva att besluta om sättet att informera. Någon ändring i den av regeringen föreslagna lagtexten anser utskottet inte påkallad. Utskottet föreslår sålunda att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 9 kap. 11 §.
När det gäller komplettering av betyg gäller för närvarande att den som erhållit slutbetyg från årskurs 9 i grundskolan visserligen kan förbättra sitt betyg i ett visst ämne genom s.k. fyllnadsprövning. Vid intagning till gymnasieskolan beaktas dock endast sådant kompletterat betyg, om det behövs för behörighet. Däremot tillgodoräknas det inte vid urval. Regeringen anför att det i ett kunskapsrelaterat betygssystem är mer naturligt att kunna komplettera ett betyg än i ett grupprelaterat. Enligt regeringens bedömning bör sålunda ett kompletterat betyg framdeles ges samma status som övriga ämnesbetyg vid antagning till fortsatt utbildning. Detta tillgodoser kravet i motion 1992/93:Ub463 (m) i denna del. Enligt motionen, som väcktes under allmänna motionstiden i år och således innan propositionen förelades riksdagen, bör alla elever ges rätt att genom kompletterande studier och prövningar förbättra sina betyg och sedan få dem tillgodoräknade i merithänseende. Riksdagen bör alltså avslå motionen i denna del.
Frågan om betyg i ordning och uppförande tas upp i några motioner. I motion 1993/94:Ub14 yrkande 6 (nyd), delvis, betraktas betygen i ordning och uppförande som ett mycket viktigt hjälpmedel för att återföra erfarenheter och som stöd för såväl elever som lärare och föräldrar. Genom att avfärda betyg i ordning och uppförande smiter man bl.a. från problemet att precisera krav, etik, förhållningssätt etc. Enligt motionerna 1992/93:Ub460 (m) delvis och 1992/93:Ub483 (kds) yrkande 2, väckta under den allmänna motionstiden i år, bör betyg i ordning och uppförande sättas i syfte att skapa en bättre skolmiljö. Genom dessa betyg kan man visa att man inte tolererar våld eller annat dåligt beteende. I den sistnämnda motionen (yrkande 1) begärs dessutom ett tillkännagivande av riksdagen om vad motionärerna anfört om införande av betyg i flit. Många elever har svårt att hävda sig i betygskonkurrensen trots mycket stor flit och noggrannhet. Skolan måste, menar motionärerna, uppmärksamma och dokumentera dessa elevers vilja att vara ambitiösa.
Utskottet har i det föregående förordat en ordning med utvecklingssamtal som grundläggande form för information från skolan till hemmet om elevens skolsituation. Självfallet bör en elevs uppträdande i skolan tas upp vid dessa muntliga kontakter. Ordningen med utvecklingssamtal får emellertid inte betraktas som så fixerad att det utesluter snabba reaktioner och signaler från skolan, om en elev bär sig illa åt mot kamrater eller lärare. Enligt utskottets uppfattning har sådana muntliga kontakter med hemmet större möjlighet att lösa problem än en formell betygsättning av elevens uppförande vid vissa bestämda tillfällen. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 1992/93:Ub460 (delvis), 1992/93:Ub483 yrkande 2 och 1993/94:Ub14 yrkande 6 (delvis).
Tanken bakom yrkande 1 i motion 1992/93:Ub483 finner utskottet sympatisk, men vill även i detta sammanhang erinra om betydelsen av muntliga kontakter mellan skolan och hemmet. Naturligtvis, utgår utskottet från, skall läraren vid de muntliga kontakterna redogöra för elevens ambition och flit, inte minst när eleven trots hårt arbete inte når upp till önskad kunskapsnivå. Någon formell betygsättning av elevernas flit bör inte komma i fråga. Utskottet avstyrker härmed yrkandet.
6. Timplanen -- struktur och innehåll
Allmänt om timplanen
Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen fastställer en timplan för grundskolan som fogas till skollagen som en särskild bilaga. Förslaget till timplan förutsätter även andra ändringar i skollagen (1985:1100), vilka riksdagen föreslås anta. Riksdagen föreslås vidare godkänna framlagda riktlinjer för timplanens struktur och innehåll.
I timplanen skall enligt regeringens förslag huvuddelen av undervisningstiden fördelas på ämnen (svenska, engelska och matematik) och tre ämnesgrupper, nämligen för praktisk-estetiska, samhällsvetenskapliga resp. naturvetenskapliga ämnen. Härutöver finns tid för språkval och elevens fria val. Tid för skolans val ingår i de olika ämnenas och ämnesgruppernas timtid. Planen innehåller ingen stadieindelning och ej heller någon årskursfördelning av undervisningstiden, som uttrycks i timmar om 60 minuter. Nuvarande reglering av stadier i skolan föreslås alltså upphöra.
Regeringens förslag innebär närmare att tid för lärarledd undervisning anges för ämne eller ämnesgrupp. Den totala undervisningstiden, som anges till 6 665 timmar, är garanterad och får inte underskridas, men väl överskridas. Genom en generell möjlighet till jämkning inom timplanens ram ges utrymme för skolans val. En sådan jämkning innebär att tid, högst 410 timmar, omfördelas till del av eller hela ämnen eller ämnesgrupper för att ge skolan möjlighet till profilering eller för att bereda utrymme för temastudier eller liknande. Tid för upprop, skolavslutningar o.d. har inte medräknats i förslaget. Däremot förutsätter förslaget att arbetslivsorientering, friluftsdagar och eventuella lägerskolor ingår i undervisningstiden för de olika ämnena. Inga hinder föreligger, som nämnts, för lokala beslut om mer undervisningstid än den föreslagna totalramen. Regeringens förslag till timplan finns intagen i bilaga 1 till detta utskottsbetänkande.
Skälet till att regeringen över huvud taget föreslår en av riksdagen fastställd timplan hänger samman med den vikt regeringen lägger vid skollagens likvärdighetsmål, anges det i propositionen. Det är viktigt att alla elever i grundskolan och motsvarande skolformer får möjligheter att skaffa en gemensam kunskapsbas. Genom centralt fastställda kursplaner garanteras ämnesinnehållet och genom timplanerna undervisningens minsta omfattning. Timplanens funktion i det nya styrsystemet är således att värna om den gemensamma kärnan och att fungera som ett stöd för den enskilda skolans planering och timfördelning.
För sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan bör timplanen, enligt förslaget i propositionen, fastställas av regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, med stöd av givet bemyndigande i 15 kap. 1 § skollagen.
Regeringen föreslår vidare att i skollagen i en ny paragraf, 4 kap. 3 a §, intas en bestämmelse att regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, får göra begränsade avvikelser från timplanen, om det finns särskilda skäl, samt meddela de närmare föreskrifter angående tillämpningen av timplanen som behövs.
I motion 1992/93:Ub514 (s) yrkande 4 begärs att riksdagen uttalar sig för en grundskola utan stadieindelning.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att stadieindelningen i grundskolan skall slopas. Motionsyrkandet, som väcktes före läroplanspropositionen, är därigenom tillgodosett. Riksdagen bör således med bifall till propositionen och med avslag på motion 1992/93:Ub514 yrkande 4 anta förslaget till lag om ändring av skollagen såvitt avser 4 kap. 3 § och 7 kap. 3 §. Bestämmelserna avser grundskolan resp. specialskolan.
Utskottet vill här anmärka att förslag om ändring av 6 kap. 3 § skollagen, innebärande att den obligatoriska särskolans stadieindelning slopas, behandlas av utskottet i betänkandet 1993/94:UbU2 Ny läroplan för gymnasieskolan, m.m.
I motion 1993/94:Ub14 (nyd) yrkande 5 -- och i motion 1992/93:Ub521 (nyd) yrkandena 1 och 2 från föregående riksmöte -- redovisar motionärerna sin grunduppfattning att statsmakterna i ett längre perspektiv inte skall besluta om någon timplan. Eftersom kommunerna redan i dag beslutar om hur lärarresurser disponeras och hur undervisningen organiseras bör de få full frihet att också besluta om antalet undervisningstimmar. Denna deras principiella inställning hindrar emellertid inte, anför motionärerna i den senast väckta motionen, att de i det kortare perspektivet förespråkar ett centralt beslut om timplanernas omfattning. Skälet härtill är att skolans omdaning och utveckling från mycket centralstyrd till decentraliserad med mycket stor lokal frihet måste ske i kontrollerad och strukturerad form. Motionärerna föreslår därför nu att samtliga obligatoriska ämnen ges en garanterad minimitid i timplanen.
Utskottet delar regeringens övertygelse om att en minskad statlig detaljreglering av hur tiden i skolan skall fördelas kan skapa förutsättningar för bättre resultat och en mer stimulerande miljö för såväl elever som lärare i skolan. Det ger lärarna större professionell frihet att fördela undervisningen i tiden och i förhållande till kursplanernas mål. Utskottet anser därtill att de ämnen som ingår i den naturvetenskapliga resp. den samhällsvetenskapliga ämnesgruppen lämpar sig särskilt väl för ämnesövergripande undervisning. Denna underlättas av en gemensam timtid. Utskottet kan därför inte tillstyrka att samtliga ämnen tilldelas egen timtid. Inte heller kan utskottet biträda åsikten att kommunerna skulle ges full frihet att besluta om antalet undervisningstimmar. Motionerna 1992/93:Ub521 yrkandena 1 och 2 och 1993/94:Ub14 yrkande 5 bör därför avslås av riksdagen.
I motion 1992/93:Ub901 (m) yrkande 2, väckt före läroplanspropositionen, pekas på att Sverige som industrination bör satsa mer tid på skolundervisning i språk, matematik och tekniska ämnen än på praktisk-estetiska ämnen.
Utskottet vill framhålla att regeringens timplaneförslag innehåller ökade satsningar på ämnesgruppen för naturvetenskapliga ämnen och på språk. Därjämte skall en särskild kursplan enligt regeringens bedömning fastställas för ämnet teknik. Motionsyrkandet avstyrks därmed av utskottet.
Innan utskottet behandlar regeringens och motionsledes framförda förslag om fördelningen av den tillgängliga tiden på olika ämnen, ämnesgrupper m.m., vill utskottet först ta ställning till timplanens totalram. Utskottet har inget att erinra mot förslaget i propositionen att denna skall omfatta sammanlagt 6 665 timmar om 60 minuter.
Enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 6 bör riksdagen avslå propositionen i vad avser gemensamt timtal för de praktisk-estetiska ämnena, dvs. för ämnena bild, hemkunskap, idrott och hälsa, musik samt slöjd. Behovet av flexibilitet inom denna grupp av ämnen kan tillgodoses genom elevernas egna val och genom skolans möjlighet till timtalsjämkning för pedagogisk profilering. Riksdagen bör ta ställning till varje ämnes minsta garanterade timtid, anför motionärerna.
Även i motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 17 begärs att riksdagen beslutar tilldela de praktisk-estetiska ämnena ett specifikt timtal för varje ämne. Hemkunskap liksom de övriga praktisk-estetiska ämnena bör enligt motion 1993/94:Ub28 (kds) ges en garanterad minsta undervisningstid inom ramen för ämnesgruppens totala timtid. Behovet av att följa upp bl.a. det faktiska timutfallet när det gäller vart och ett av de praktisk-estetiska ämnena framhålls i motion 1993/94:Ub21 (c) yrkande 7.
Utskottet finner i likhet med motionärerna att de ämnen som ingår i den praktisk-estetiska ämnesgruppen är av mycket olika karaktär. De är på skilda sätt betydelsefulla i skolans utbildning och nödvändiga för att utveckla olika delar av elevernas personligheter och intressen. Utskottet anser därför att riksdagen -- med bifall till motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 6 och 1993/94:Ub12 yrkande 17, med anledning av motion 1993/94:Ub28 och med avslag på propositionen och motion 1993/94:Ub21 yrkande 7 -- bör besluta att varje ämne inom den praktisk-estetiska ämnesgruppen skall tillförsäkras eget utrymme genom central reglering.
Utskottet övergår nu till att behandla frågan om hur timmarna inom totalramen bör fördelas mellan olika ämnen, ämnesområden m.m. I detta sammanhang kommer utskottet också att ta ställning till ett stort antal yrkanden från den allmänna motionstiden under föregående riksmöte, i vilka det begärs uttalanden av riksdagen vilka huvudsakligen tar sikte på ökat utrymme i timplanen för vissa ämnen eller grupper av ämnen. Många av motionerna är föranledda av Läroplanskommitténs under hösten 1992 framlagda betänkande.
Elevens val
Först behandlar utskottet frågan om antalet timmar för elevens val.
Enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 13 bör riksdagen besluta att timplanen för grundskolan skall uppta minst 275 timmar för elevens eget val. I förhållande till regeringens förslag innebär det att utrymmet för det egna valet reduceras med 195 timmar. Dessa timmar har motionärerna genom andra förslag omfördelat med 80 timmar till den praktisk-estetiska ämnesgruppen och med 15 timmar till den samhällsvetenskapliga ämnesgruppen för att där inrymma ämnet barn- och ungdomskunskap. Resterande 100 timmar har motionärerna lagt ut till ett särskilt timtal för praktisk arbetslivsorientering (prao).
Även i motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 15 i denna del vill motionärerna minska antalet timmar för elevens eget val till förmån för ämnet barn- och ungdomskunskap, med den inriktning Läroplanskommittén föreslog. I motion 1992/93:Ub502 (v) yrkande 15 anför samma motionärer att de gärna ser att den enskilde elevens intressen och val ges större utrymme i skolan, men är tveksamma till en ökad profilering av enskilda skolor.
Utskottet förordar att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 15, 1993/94:Ub1 yrkande 13 och 1993/94:Ub12 yrkande 15 i denna del beslutar på timplanen ange 470 timmar för elevens val.
Praktisk-estetiska ämnen
Allmänt
När det gäller det sammanlagda utrymmet för praktisk-estetiska ämnen föreslår regeringen att detta skall utgöra 1 320 timmar. Enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkandena 7--11, samtliga i denna del, bör i timplanen anges ett sammanlagt utrymme för dessa ämnen av 1 400 timmar. Motionärerna bereder detta i jämförelse med propositionen ökade utrymme genom att föra över 80 timmar från timtalet för elevens val.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag såvitt avser det totala antalet timmar för praktisk-estetiska ämnen och föreslår alltså att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om 1 320 timmar för dessa ämnen.
Kritik mot Läroplanskommitténs förslag, som innebar i förhållande till nuläget ett minskat antal timmar för de praktisk-estetiska ämnena, har framförts i flera motioner från föregående riksmötes allmänna motionstid. Sålunda markeras vikten av större utrymme i timplanen för dessa ämnen i motionerna 1992/93:Kr336 (s) yrkande 4, 1992/93:Ub482 (s) yrkande 3, 1992/93:Ub496 (s), 1992/93:Ub408 (s), 1992/93:Ub478 (c, m, kds), 1992/93:Ub414 (c), 1992/93:Ub518 (c), 1992/93:A811 (c) yrkande 38 och 1992/93:Ub475 (kds).
Med hänvisning till vad utskottet just tagit ställning till beträffande utrymmet för de praktisk-estetiska ämnena bör dessa motionsyrkanden inte föranleda något uttalande av riksdagen, varför de avstyrks.
I motion 1992/93:Ub501 (s) yrkande 1 (i denna del) riktas anmärkning mot Läroplanskommitténs neddragning av timantalet för estetiska ämnen, samtidigt som motionärerna vill inarbeta dansen i grundskolans schema.
Utskottet noterar att dansundervisning finns med i kommitténs betänkande Kursplaner för grundskolan (SOU 1993:2) inom ämnet idrott och hälsa. Motionsyrkandet avstyrks därmed av utskottet.
Bild
I motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 7 i denna del föreslås att riksdagen beslutar att timplanen för grundskolan skall uppta minst 230 timmar för ämnet bild. Bildämnet är enligt motionärerna viktigt för att utveckla elevernas förmåga att uttrycka sig och förmedla känslor i andra former än med tal och skrift. Ämnet har också stor betydelse för att öka förståelsen i nyhetsförmedling, informationsutbud och reklam, som i allt högre grad bygger på bilder. -- I motion 1992/93:Ub516 (s) i denna del, väckt före propositionen, kritiseras Läroplanskommitténs förslag att skära ned undervisningen i ämnet bild.
Det är enligt motionerna 1993/94:Ub23 (fp) och 1992/93:Ub510 (fp) i denna del angeläget att bildens roll i informationssamhället lyfts fram. Ämnet bör förstärkas och dess roll i kombination med det talade och skrivna ordet uppmärksammas. Bildämnet har enligt motion 1992/93:Ub440 (s, c) yrkandena 1 och 2 en nyckelroll i medieundervisningen och bör därför inte försvagas.
Utskottet finner för sin del -- till följd av att utskottet tidigare tagit ställning till att varje ämne inom den praktisk-estetiska ämnesgruppen skall tilldelas eget timtal -- att timplanen för grundskolan skall ta upp en undervisningstid på 230 timmar för ämnet bild. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 7 i denna del, med anledning av propositionen och med avslag på motionerna 1992/93:Ub440 yrkandena 1 och 2, 1992/93:Ub510 i denna del, 1992/93:Ub516 i denna del och 1993/94:Ub23 besluta.
Hemkunskap
Hemkunskapsämnet i skolan har enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 8 i denna del blivit en allt viktigare kunskapskälla. Gedigna kunskaper krävs för att värdera och bedöma de varor och tjänster som marknaden erbjuder. Den i ämnet ingående undervisningen i konsumentkunskap är viktig för att kunna hantera de gränser som hushållsekonomin, omsorgen om miljön och vår hälsa ställer. Motionärerna föreslår därför att riksdagen beslutar att timplanen för grundskolan skall uppta minst 110 timmar för ämnet hemkunskap.
I motionerna 1993/94:Ub8 (s) yrkandena 1 och 2 och 1992/93:Ub495 (s) pläderas för att hemkunskapsämnet som det enda av de praktisk-estetiska ämnena som ej förekommer i gymnasieskolan ges ett stort utrymme i grundskolan. Motionärerna lyfter fram behovet av konsumtions-, miljö- och hälsoundervisning m.m. Riksdagen bör enligt deras mening besluta att ämnet hemkunskap skall garanteras egen tid i timplanen i minst samma omfattning som i dag.
Med motsvarande motiveringar yrkas i motionerna 1992/93:Ub464 (m), 1992/93:Ub479 (fp) yrkande 2 och 1993/94:Ub4 (c) att hemkunskapsämnet får behålla nuvarande antal undervisningstimmar.
Utskottet har i det föregående förordat att varje ämne inom den praktisk-estetiska ämnesgruppen skall tilldelas egen timtid. Utskottet gör den bedömningen att ämnet hemkunskap på timplanen bör få en undervisningstid på 118 timmar. Utskottet anser att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1992/93:Ub464, 1992/93:Ub495, 1992/93:Ub479 yrkande 2, 1993/94:Ub1 yrkande 8 i denna del, 1993/94:Ub4 och 1993/94:Ub8 bör godkänna vad utskottet föreslagit.
Idrott och hälsa
Ett stort antal motioner har väckts om betydelsen av tillräckligt utrymme i timplanen för ämnet idrott och hälsa. De motiveringar som förts fram är bl.a. vikten av att varva teoretisk inlärning med fysisk aktivitet, att ämnet främjar motorisk utveckling och hälsosam livsföring och att framtida belastningsskador och förslitningssymptom kan undvikas genom tidig idrottsträning.
I motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 9 i denna del begärs att riksdagen beslutar att timplanen för grundskolan skall uppta minst 500 timmar för ämnet idrott och hälsa. Folkhälsoskäl talar för att alla barn och ungdomar får gedigna kunskaper om den fysiska aktivitetens betydelse för hälsan. Särskilt viktigt är detta för de elever som aldrig eller sällan idrottar. Också av pedagogiska skäl spelar idrottsundervisningen en stor roll genom att den ger eleverna en skoldag varierad med praktiska och teoretiska moment.
Ämnet idrott och hälsa bör dagligen återfinnas på schemat enligt motionerna 1993/94:Ub14 (nyd) yrkande 3 och 1992/93:Ub521 (nyd) yrkande 3. Utformningen bör beslutas lokalt. Motionärerna anser att lokala idrottsföreningar som åtnjuter statligt stöd skall kunna hjälpa till i skolans idrottsverksamhet utan kostnad.
Minst tre veckotimmar för ämnet idrott och hälsa begärs i motionerna 1992/93:Ub511 (s) i denna del och 1992/93:Ub407 (fp).
I en stor mängd motionsyrkanden, väckta före denna proposition, kritiseras allmänt Läroplanskommitténs förslag angående ämnet idrott och hälsa (av kommittén benämnt lek, idrott och hälsa) som innebar ett minskat timantal i förhållande till gällande ordning. Sålunda understryks att ingen nedskärning bör ske av antalet timmar i ämnet idrott och hälsa i motionerna 1992/93:Ub445 (s), 1992/93:Ub492 (s) i denna del, 1992/93:Ub405 (m) yrkandena 1, 2 i denna del och 3, 1992/93:Ub473 (m), 1992/93:Ub474 (m), 1992/93:Ub417 (fp), 1992/93:Ub421 (fp) i denna del, 1992/93:Ub423 (fp) i denna del, 1992/93:Kr273 (fp) yrkande 3, 1992/93:Ub442 (c) i denna del, 1992/93:Ub498 (c), 1992/93:Ub515 (kds) i denna del samt 1992/93:Ub504 (nyd) yrkandena 1--6. I en del av motionerna anförs även synpunkter på uppläggningen av och innehållet i undervisningen.
Utskottet hänvisar till sitt ställningstagande om egen timtid för varje ämne inom den praktisk-estetiska ämnesgruppen. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1993/94:Ub1 yrkande 9 i denna del samt med avslag på motionerna 1992/93:Ub405 yrkande 1, 1992/93:Ub407, 1992/93:Ub417, 1992/93:Ub421 i denna del, 1992/93:Ub423 i denna del, 1992/93:Ub442 i denna del, 1992/93:Ub445, 1992/93:Ub474, 1992/93:Ub492 i denna del, 1992/93:Ub498, 1992/93:Ub504 yrkande 2, 1992/93:Ub511 i denna del, 1992/93:Ub515 i denna del, 1992/93:Ub521 yrkande 3, 1992/93:Kr273 yrkande 3 och 1993/94:Ub14 yrkande 3 beslutar tilldela ämnet idrott och hälsa 460 timmar i timplanen av den i propositionen angivna tidsramen för praktisk-estetiska ämnen.
Med hänvisning till att ifrågavarande ämne i propositionen föreslås benämnas idrott och hälsa, vilket utskottet inget har att erinra mot, är motion 1992/93:Ub405 yrkande 2 (delvis) tillgodosedd, varför den avstyrks. När det gäller uppläggningen av undervisningen m.m. i ämnet idrott och hälsa hänvisar utskottet till vad i propositionen anförs i anslutning till kursplanen. Då utskottet inte har något att erinra mot vad som där sägs, avstyrks även motionerna 1992/93:Ub405 yrkande 3, 1992/93:Ub473 och 1992/93:Ub504 yrkandena 1 och 3--6.
Musik
Enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 10 i denna del har skolan ett stort ansvar för att stödja barns och ungdomars musikintresse och utveckla deras förmåga att själva skapa och förmedla musik. Motionärerna anser att varje elev bör garanteras undervisning i ämnet musik i timplanen med minst 230 timmar.
Utskottet, som tidigare tillstyrkt att varje ämne inom den praktisk-estetiska gruppen skall ha ett eget timtal, anser att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 10 i denna del och med anledning av regeringens förslag bör besluta att timplanen för grundskolan skall ange en undervisningstid på 230 timmar för ämnet musik.
I detta sammanhang tar utskottet upp till behandling motion 1992/93:Ub500 (s) om musikkulturen i skolan. Motionärerna pläderar för att musiker/kulturarbetare anställs i skolorna -- efter att ha genomgått viss förberedande kurs -- som idégivare för lärare och elever.
Utskottet vill påminna om att det ankommer på kommunerna att anställa personal till skolan. Riksdagen bör således avslå motion 1992/93:Ub500.
Slöjd
Slöjdämnet ger enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 11 i denna del eleven viktiga kunskaper som behövs i det vardagliga livet. Ämnet bidrar också till att utveckla varje elevs eget skapande i olika material. Motionärerna vill att varje elev skall garanteras undervisning i ämnet slöjd i minst 330 timmar.
Enligt motion 1992/93:Ub479 (fp) yrkande 1, väckt före läroplanspropositionen, bör slöjd bevaras som ett obligatoriskt ämne i grundskolan.
Utskottet har i sitt betänkande 1991/92:UbU19 (s. 14 f.) med sikte på Läroplanskommitténs arbete betonat den betydelse slöjdämnet har för elevernas utveckling och förutsatt att det skulle finnas kvar i den nya timplanen. Ämnet finns nu upptaget på regeringens förslag till timplan. Inom ramen för det i propositionen angivna timtalet för praktisk-estetiska ämnen bör riksdagen enligt utskottets mening besluta -- med anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:Ub1 yrkande 11 i denna del samt med avslag på motion 1992/93:Ub479 yrkande 1 -- tilldela ämnet slöjd en undervisningstid på 282 timmar i timplanen.
Maskinskrivning och datorteknik
Det är enligt motion 1992/93:Ub409 (s) en brist att inte maskinskrivning finns uppfört på grundskolans timplan med hänsyn till den snabba utvecklingen på datorområdet och vikten av att kunna behärska ett tangentbord.
Utskottet vill erinra om att Läroplanskommittén i sitt betänkande Skola för bildning (SOU 1992:94, s. 268) ansåg att den förskrift om undervisning i maskinskrivning som finns i dagens timplan borde utgå just med hänvisning till utvecklingen på datorområdet. Undervisning i tangentbordsteknik borde ingå som en del av den datorbaserade undervisning inom skilda ämnen som skall ges i grundskolan. Utskottet anser för sin del att datorkunskap är en viktig förutsättning och ett verktyg för skolans undervisning, men att varken maskinskrivning eller datorkunskap bör vara ett eget ämne. Med det anförda avstyrks motion 1992/93:Ub409 av utskottet.
Samhällsvetenskapliga resp. naturvetenskapliga ämnen
Enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 5 bör riksdagen besluta att timplanen för den samhällsorienterande ämnesgruppen skall uppta minst 860 timmar. Detta, tillsammans med förslaget att tilldela praktisk arbetslivsorientering egen timtid i timplanen, innebär en ökning i förhållande till regeringens förslag med 115 timmar, som motionärerna i enlighet med andra yrkanden vill använda för att i gruppen inrymma ämnet barn- och ungdomskunskap och öka utrymmet för ämnena totalt.
I motion 1993/94:Ub27 (kds) hävdas att det är olyckligt att ämnet religionskunskap skall dela på ett gemensamt timtal med övriga ämnen i den samhällsorienterande gruppen, dvs. historia, samhällskunskap och geografi. Dessa ämnen, liksom också fysik, kemi, biologi och teknik inom den naturorienterande gruppen, bör enligt motionen ha egna timtal (yrkande 1). Motionärerna föreslår att summan av de i propositionen föreslagna timtalen för de båda ämnesgrupperna skall fördelas mellan de olika ämnena i proportion till de timtal ämnena har i gällande läroplan (yrkande 3). Skolans möjlighet till timtalsjämkning genom skolans val bör inte i alltför hög grad gå ut över något enskilt ämne, anför motionärerna. En garanterad minimitid krävs för varje ämne (yrkande 4). Dessutom bör en skyddsregel införas som hindrar att ett enskilt ämne reduceras med mer än 5 % (yrkande 5).
Också i motion 1993/94:Ub10 (c) framhålls vikten av att inget ämne på grund av den lokala skolans jämkningsutrymme drabbas av större minskning än 5 % (yrkande 2). Motionärerna åsyftar särskilt ämnet religionskunskap som enligt deras mening bör få en garanterad minimitid (yrkande 1). Religionsämnet riskerar att tunnas ut eller försvinna, anför de, om fasta ramar saknas i form av klar kursplan och entydig timplan (yrkande 3).
Betydelsen av ämnet religionskunskap i skolans undervisning framhålls starkt i motionerna 1993/94:Ub27 (kds) yrkande 2, 1992/93:Ub437 (kds) yrkandena 1 och 2 och 1992/93:Ub482 (s) yrkande 5. Detta motiverar enligt den förstnämnda motionen att ingen nedskärning skall ske av undervisningstimmar i ämnet i förhållande till gällande läroplan (Lgr 80). I övriga motionsyrkanden talas om utökat och garanterat timtal för religionsämnet.
I motion 1992/93:Ub509 (fp) yrkande 1, slutligen, vill motionärerna att såväl historieämnet som religionsämnet i årskurserna 6--9 minst skall behålla sitt nuvarande utrymme i fråga om timtal. En bra undervisning i dessa ämnen är enligt deras mening viktig för både individen och samhället.
Utskottet anser för sin del att behovet av undervisning i religionskunskap ökar i ett mångkulturellt samhälle, där strävan måste vara att hos eleverna skapa kulturell förståelse och respekt för varandras värderingar. Utvärderingar på nationell nivå har visat att ämnet fått stå tillbaka för andra samhällsorienterande ämnen. Mot denna bakgrund anser utskottet att den samhällsvetenskapliga ämnesgruppen, vari religionsämnet ingår, skall förstärkas med 40 timmar från den naturvetenskapliga ämnesgruppen. Timtalen för de båda ämnesgrupperna blir då 885 för den samhällsvetenskapliga gruppen och 800 för den naturvetenskapliga (jfr utskottets förslag till timplan, bil. 2). För den naturvetenskapliga ämnesgruppen innebär det föreslagna timtalet, trots minskningen i förhållande till regeringens förslag, ändå en förstärkning i förhållande till nuläget.
Däremot är utskottet inte berett att tillstyrka en uppdelning av timtalen för de två ämnesgrupperna i specifika timtal för varje ämne. Med en gemensam timtid ökar friheten för skolan att lägga upp undervisningen ämnesövergripande eller i form av temastudier. De särskilda kursplanerna med mål och krav för de olika i ämnesgrupperna ingående ämnena kommer enligt utskottets mening att göra det möjligt att följa utvecklingen. Utskottet utgår från att Skolverket, som anges i propositionen (s. 64), i sitt uppföljningsarbete ägnar speciell uppmärksamhet åt de ämnen, inte minst religionskunskap, som för närvarande ofta kommer i kläm. Utskottet vill också poängtera vikten av att det i ämnet religionskunskap finns behöriga lärare. Att den nya läroplanen fäster en ökad uppmärksamhet på den etiska dimensionen i skolans undervisning innebär ett ökat fortbildningsbehov, framför allt när det gäller ämnet religionskunskap.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen med anledning av propositionen samt med avslag på motionerna 1992/93:Ub437 yrkandena 1 och 2, 1992/93:Ub482 yrkande 5, 1992/93:Ub509 yrkande 1, 1993/94:Ub1 yrkande 5, 1993/94:Ub10 och 1993/94:Ub27 beslutar att på timplanen för grundskolan ange 885 timmar för samhällsvetenskapliga ämnen och 800 timmar för naturvetenskapliga ämnen.
Språkval
Regeringens förslag i propositionen innebär att undervisningsvolymen i ämnet engelska bibehålls på nuvarande nivå, samtidigt som B-språket ges en kraftigt utökad timtid i förhållande till nuvarande timplan. Alla elever skall enligt förslaget ha skyldighet att göra ett språkval. Kommunen bör vara skyldig att erbjuda undervisning i minst två av ämnena franska, tyska och spanska. Som förutsättning för kommunens skyldighet att anordna undervisning i B-språk gäller att minst fem elever vid den enskilda skolan väljer resp. språk och att eleven har möjlighet att fortsätta språkstudierna i gymnasieskolan.
Enligt motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 16 bör kommunerna ges skyldighet att erbjuda undervisning i alla tre B-språken.
Utskottet är inte berett att förorda ytterligare åtaganden för kommunerna i fråga om språkundervisning, utan anser att riksdagen bör godkänna regeringens förslag och avslå motionsyrkandet.
Elever, som är berättigade till hemspråksundervisning, bör enligt propositionen kunna läsa hemspråk i stället för B-språk inom ramen för det utrymme som B-språket har i timplanen. Också i sådana fall föreslås gälla att det krävs minst fem elever för skyldighet att anordna undervisning. Hemspråksundervisning skall dessutom enligt förslaget kunna ges på tid för elevens val, inom ramen för en lokalt utformad profilering av skolan eller utanför timplanebunden tid.
I motion 1993/94:Ub14 (nyd) yrkande 2 markeras motionärernas inställning att hemspråksundervisningen inte hör hemma inom skolans ram, att den under inga omständigheter får inkräkta på det ordinarie skolarbetet och att kommunerna helt och fullt skall befrias från skyldigheten att tillhandahålla hemspråksundervisning. Ansvaret för denna undervisning bör överlåtas åt resp. invandrargrupper. Enligt motion 1992/93:K22 (nyd) yrkande 5 bör reglerna ändras så att hemspråksundervisning, vilken bekostas helt eller delvis av stat eller kommun, endast får ges om det föreligger särskilda behov av denna.
Synpunkter på hemspråksundervisningen anläggs också i motion 1992/93:Ub467 (fp), väckt före läroplanspropositionen. Sådan undervisning skall, anser motionärerna, endast ges till elever som har språket som modersmål. Central studieplan bör utformas för hemspråksundervisningen och undervisning bör ske i grupper om minst 4--5 elever. Det bör övervägas om invandrarnas egna organisationer med ett visst stöd skulle kunna ta över delar av hemspråksundervisningen. Andra elever med anknytning till visst hemspråk bör i framtiden kunna studera detta som B-språk.
Hemspråksundervisningen bör enligt motion 1992/93:Ub401 (kds) yrkande 1 prioriteras. Det är enligt motionären en viktig framtidsinvestering att barn och ungdomar ur språkliga minoriteter får utveckla sitt modersmål och sitt andraspråk svenska och därigenom bli aktivt tvåspråkiga.
Utskottet vill först erinra om att kraven på att hemspråket skall utgöra modersmål och på viss storlek på undervisningsgrupp redan är uppfyllda med nuvarande reglering i 5 kap. 4--12 §§ grundskoleförordningen. Någon ändring i bestämmelserna är utskottet inte berett att förorda. Regeringen redovisar i propositionen sin bedömning att kursplan skall fastställas i hemspråk. Utskottet vill i övrigt understryka vikten av att invandrareleverna ges en kvalitativt god hemspråksundervisning. Det är en tillgång för vårt land om många av landets invånare har en naturlig tvåspråkighet. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 1992/93:Ub401 yrkande 1, 1992/93:Ub467, 1992/93:K22 yrkande 5 och 1993/94:Ub14 yrkande 2 samt godkänna regeringens förslag.
Praktisk arbetslivsorientering samt studie- och yrkesvägledning
Riksdagen bör enligt motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 12 besluta att minst 100 timmar skall avsättas i timplanen för praktisk arbetslivsorientering. Det är enligt motionärerna viktigt att skolan på ett sådant sätt kan öppnas mot arbetslivet. Om tid för den praktiska arbetslivsorienteringen inte markeras särskilt i timplanen, kan detta uppfattas som att skolan inte tillmäter denna del av verksamheten särskilt stor vikt. Enligt motion 1992/93:Ub514 (s) yrkande 9 bör arbetsmarknadens parter ta aktiv del i undervisningen. Detta kan ge eleverna viktiga insikter om förhållandena på arbetsplatserna, såväl från facklig som från arbetsgivarsynpunkt. I motion 1993/94:Ub13 (s) yrkande 2 efterfrågas en garanterad tid för arbetslivsundervisning, där skolan har att bestämma inom vilka ämnen och på vad sätt man avser att bedriva undervisningen.
Utskottet vill erinra om att Läroplanskommittén föreslog att 120 timmar i timplanen skulle disponeras för orientering om utbildning och arbetsliv m.m. Dessa timmar har regeringen i stället fördelat på ämnesgrupperna för att ge de enskilda skolorna möjlighet att planera in sin arbetslivsorientering inom ramen för den tid timplanen ger eller under övrig tid av skoldagen. I läroplansförslaget (bil. A till prop.) har rektor getts ett särskilt ansvar att genom samverkan med arbetslivet utanför skolan tillse att eleverna får egna konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Utskottet instämmer med regeringen att omfattningen av skolans arbetslivsorientering inte längre skall regleras på nationell nivå. Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag och avstyrker motionerna 1992/93:Ub514 yrkande 9, 1993/94:Ub1 yrkande 12 och 1993/94:Ub13 yrkande 2.
Eleverna måste enligt motion 1993/94:Ub13 (s) yrkande 3 vara tillförsäkrade en god studie- och yrkesvägledning av yrkesutbildad syopersonal. Någon form av garanti för detta bör tas in i läroplanen. Det finns annars en klar risk att skolorna själva avgör om de tycker sig behöva för uppgiften kvalificerad personal eller inte. I motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 18 efterfrågas en garanterad tid för syoverksamheten i skolan. Syofunktionärerna måste ges ökat utrymme för att arbeta med flickors yrkesval, anförs det i motion 1992/93:A811 (c) yrkande 40 i denna del. Enligt motion 1993/94:Ub9 (c) yrkande 2 bör i timplanen avsättas tid för syoverksamhet. Detta motiveras bl.a. av den nya gymnasieskolans inriktning. Elever behöver inför fortsatt utbildning få ta del av den professionella vägledning som syokonsulenter ger.
Utskottet har samma uppfattning som motionärerna om betydelsen för eleverna att inför utbildnings- och yrkesval få stöd och vägledning av därtill särskilt utbildad personal. Riksdagen har tagit ställning för att det bör finnas professionell personal för studie- och yrkesvägledning i skolorna. Det kommer till uttryck dels i skollagens bestämmelse om att kommunerna får ge tillsvidareanställning för sådan verksamhet endast åt den som har en utbildning avsedd för detta (2 kap. 6 § skollagen), dels i att det vid universitet och högskolor på riksdagens initiativ har inrättats en särskild studie- och yrkesvägledarexamen (bet. 1992/93:UbU3, rskr. 103). Vad gäller frågan om vägledning inför flickors yrkesval, vill utskottet hänvisa till att en särskild av regeringen tillsatt arbetsgrupp, Kvinnligt och manligt i skolan, har till uppgift att lägga fram förslag i syfte att underlätta jämställdhetsarbetet.
En markering kommer enligt propositionen att göras i läroplanen av rektors övergripande ansvar för att organisera den studie- och yrkesorienterande verksamheten. Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det bör ankomma på huvudmännen och skolans personal att bestämma hur denna verksamhet skall organiseras. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A811 yrkande 40 i denna del, 1993/94:Ub9 yrkande 2, 1993/94:Ub12 yrkande 18 och 1993/94:Ub13 yrkande 3.
I motionerna 1993/94:Ub9 (c) yrkande 3 och 1993/94:Ub29 (fp) framhålls att det finns ett särskilt behov av arbetslivsorientering och syoverksamhet för elever inom specialskolan och den obligatoriska särskolan.
Utskottet hänvisar till vad utskottet nyss anfört om markeringen av rektors ansvar för syoverksamhet i läroplanen som skall vara gemensam för samtliga obligatoriska skolformer. Enligt vad utskottet inhämtat avser regeringen att i det kommande arbetet med kursplaner och timplaner beakta de synpunkter som lämnats vid remissbehandlingen av betänkandet (Ds 1992:129) Ny läroplan för specialskolan och den obligatoriska särskolan. Många remissinstanser påpekar den praktiska arbetslivsorienteringens betydelse för eleverna i specialskolan och särskolan och betonar att tyngdpunkten i ämnet måste ligga på den praktiska delen. Man menar att arbetslivsorientering i särskolan måste ges i minst samma omfattning som i dag, dvs. i 36 veckor. Utskottet anser att den fortsatta beredningen av frågorna bör avvaktas, varför motionerna 1993/94:Ub9 yrkande 3 och 1993/94:Ub29 avstyrks.
Timplanen i sin helhet
Utskottet har i det föregående tagit ställning såväl till den totala omfattningen när det gäller den garanterade undervisningstiden som till timtal för olika ämnen och ämnesgrupper inom denna ram av 6 665 timmar. Utskottets förslag har sammanställts till en ny bilaga 3 till skollagen betecknad som utskottets förslag (bilaga 2 till betänkandet). Utskottet föreslår att ett tillägg görs till timplanen av den innebörden att vid tillämpning av skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 15 %. Antalet timmar för svenska, engelska, matematik, språkval och elevens val får dock inte minskas.
Enligt utskottets mening bör riksdagen fastställa timplan för grundskolan genom att anta 4 kap. 3 a § i regeringens förslag till lag om ändring i skollagen samt den som utskottets förslag betecknade lydelsen av bilaga 3 till skollagen. Riksdagen bör också godkänna regeringens förslag till riktlinjer i övrigt för timplanens struktur och innehåll.
7. Övriga ändringar i skollagen
Regeringen föreslår i propositionen ett tillägg till den inledande bestämmelsen i 1 kap. 2 § tredje stycket skollagen om att var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde. I denna bestämmelse har intolkats bl.a. att man inom skolan skall motverka mobbning. Det nu förordade tillägget innebär att det av lagen klart framgår att den som verkar inom skolan skall "bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling". Motsvarande tillägg föreslås tas in i 1 kap. 9 § som gäller det offentliga skolväsendet för vuxna. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.
Denna nya bestämmelse i skollagen får dock inte uppfattas, understryker regeringen, som att skolan skulle vara en plats där annan lagstiftning, som rör våld och trakasserier, inte skulle gälla. Skolan bör aktivt samarbeta med exempelvis polis och socialtjänst i syfte att göra klart att samhällets övriga lagar och regelsystem gäller också i skolan.
Två motioner, väckta innan denna proposition lades fram, tar upp frågor om mobbning i skolan. Enligt motion 1992/93:Ub403 (kds) yrkande 1 måste den nya läroplanen innehålla klara och tydliga direktiv mot mobbning samt åtgärdsprogram där även en polisanmälan kan ingå. I samma motion, yrkande 2, föreslår motionären ett nytt skolämne i etiska regler om attityder mot varandra. Ämnet bör kontinuerligt finnas på schemat från första klass. -- Enligt motion 1992/93:Ub416 (fp) yrkande 2 är mobbningsproblemet mindre i årskurslös undervisning, varför sådan organisation av undervisningen bör uppmuntras. Motionärerna anser vidare att elevskyddsombud bör inrättas som förutom att bevaka den fysiska arbetsmiljön också kan arbeta med mobbningsproblem och andra psykiska arbetsmiljöproblem (yrkande 4). De efterlyser en nationell handlingsplan mot mobbning i skolan med information till det lokala skolväsendet (yrkande 5).
Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och motionerna anföra följande.
Aktuell forskning tyder på att ca 10 % av alla elever i grundskolan är utsatta för mobbning. Utskottet vill starkt betona skolans ansvar för att uppmärksamma och ingripa mot alla slags trakasserier. Det är enligt utskottets mening positivt att ansvaret för skolans personal när det gäller att förhindra mobbning nu klart formuleras i lag.
Det föreslagna tillägget till 1 kap. 2 § tredje stycket skollagen avser skyldighet att hindra elevers försök till mobbning både mot andra elever och mot exempelvis skolpersonal. Andra situationer kan emellertid förekomma, såsom kränkande behandling från skolpersonalens sida mot elever och mot annan personal. Utskottet har inhämtat att Arbetarskyddsstyrelsen den 21 september 1993 (AFS 1993:17) har meddelat föreskrifter om åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Däri sägs bl.a. att arbetsgivaren skall planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling så långt som möjligt förebyggs. Om tecken på sådan behandling visar sig skall motverkande åtgärder snarast vidtas och följas upp. Utskottet ser det som angeläget att det på annat sätt än i skollagen klarläggs hur olika situationer inom skolan när det gäller kränkande särbehandling skall hanteras.
Utskottet vill erinra om att elever på högstadiet -- genom en ändring i arbetsmiljölagen (6 kap. 17 och 18 §§) fr.o.m. den 1 juli 1990 -- har rätt att delta som skyddsombud i arbetet för en bättre skolmiljö. Elevskyddsombuden utses av eleverna. Skolhuvudmännen skall se till att elevskyddsombuden får den utbildning och den ledighet som behövs för uppdraget.
Varje skola bör enligt propositionen ha ett åtgärdsprogram mot mobbning. Utskottet delar denna uppfattning. Det ingår i Skolverkets uppgift att ta fram referensmaterial som kan underlätta för skolorna att utforma åtgärdsprogram. Enligt vad utskottet erfarit har Skolverket beslutat använda en miljon kronor från anslaget B 4. Stöd till lokal skolutveckling till ett projekt med syfte att i ett antal kommuner stödja och dokumentera framgångsrika modeller för att upptäcka och åtgärda mobbning. Projektet beräknas kunna avslutas i maj 1994 med en rapport som avses spridas till bl.a. skolhuvudmän, lärarhögskolor och Hem och skola. Utskottet vill, med anledning av motion 1992/93:Ub416, peka på att det är en fråga för skolhuvudmännen att avgöra frågor om årskurslös undervisning.
Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub403 yrkandena 1 och 2 och 1992/93:Ub416 yrkandena 2, 4 och 5 bör anta regeringens förslag till ändring i skollagen såvitt avser 1 kap. 2 och 9 §§.
8. Lagförslaget i övrigt. Ikraftträdande och genomförande m.m.
Utskottet har inget att invända mot lagförslaget i övrigt utan föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt i det föregående.
Den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet skall enligt regeringens förslag införas successivt. Fr.o.m. läsåret 1994/95 får kommunerna övergå till den nya läroplanen i tillämpliga delar. Läroplanen, kursplanerna och timplanen föreslås träda i kraft läsåret 1995/96 för årskurserna 1--7 i grundskolan, särskolan och specialskolan och i hela sameskolan. De som är högstadieelever läsåret 1995/96 bör enligt förslaget ges möjlighet att gå ut skolan enligt äldre bestämmelser. Nuvarande läroplan (Lgr 80) kommer således att tillämpas för eleverna i årskurserna 8 och 9 läsåret 1995/96 och för eleverna i årskurs 9 även läsåret 1996/97. Reformen föreslås vara helt genomförd i grundskolan och särskolan läsåret 1997/98 samt i specialskolan läsåret 1998/99. -- Det nya betygssystemet föreslås införas parallellt med kursplanerna och således vara helt genomfört läsåret 1997/98.
Regeringen anför att de föreslagna förändringarna i skolan ställer stora krav på kompetensutveckling hos alla berörda personalkategorier. Den förhållandevis korta planeringsperioden ger enligt regeringen inte utrymme för mer än ett första steg vad gäller information, fortbildning och andra kompetensutvecklande åtgärder. Regeringen tänker sig dock att relativt massiva insatser kan genomföras från det att riksdagsbesluten finns tillgängliga och fram till läsårsstarten 1995/96. Ett fortsatt utvecklingsarbete och en successiv kompetensutveckling får sedan ske allteftersom reformen vinner insteg ute i skolorna. I propositionen (s. 88--94) utvecklar regeringen hithörande frågor. Regeringen föreslås ansvara för en genomförandeplan och fördela disponibla resurser.
Utskottet vill erinra om att regeringen i regeringsbeslut den 28 oktober 1993 genom en ändring i regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 avseende anslag till skolväsendet -- anslaget B 7. Genomförande av skolreformer -- överfört 26 miljoner kronor till Statens skolverk för centrala informations- och fortbildningsinsatser från anslagsposten Till regeringens disposition.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen har anfört om ikraftträdande och genomförande.
Utskottet behandlar i detta sammanhang motionsyrkanden om lärarfrågor.
Enligt motion 1993/94:Ub14 (nyd) yrkande 7 konstaterar regeringen helt korrekt att Sverige har, i förhållande till många jämförbara länder, ett kort skolår med korta skoldagar. Motionärerna anser att om ambitionen är att skapa Europas bästa skola, bör skolåret förlängas med utökad tjänstgöringsskyldighet för lärarna inom deras fulltidslön.
Utskottet anser att det inte ankommer på riksdagen att uttala sig i frågor som är avtalsreglerade, varför motionsyrkandet avstyrks.
I samband med motionsyrkanden om ämnesinnehåll m.m. har i flera fall också tagits upp frågor om lärarutbildning och fortbildning av lärare. Sålunda anförs i motion 1992/93:Ub908 (c) yrkande 2 att den nordiska dimensionen i skolans undervisning måste beaktas i lärarutbildningen. Sexual- och samlevnadsundervisning bör enligt motion 1993/94:Ub31 (fp) yrkande 2 tas upp som en viktig punkt i lärarnas utbildning och fortbildning. I motionerna 1992/93:Ub403 (kds) yrkande 3 och 1992/93:Ub416 (fp) yrkande 1 framhålls att i utbildning av rektorer och lärare bör betonas skolpersonalens ansvar för att förebygga och hindra mobbning. Kunskap om danskonst föreslås i motion 1992/93:Ub501 (s) yrkande 2 tas upp som ett ämne i lärarutbildningen. Behovet av en ändamålsenlig och modern utbildning och fortbildning av lärare i mediekunskap, påpekas i motion 1992/93:Ub440 (s, c) yrkande 3.
Enligt motion 1993/94:Ub21 (c) yrkande 9 kännetecknas lärarkåren i hög utsträckning av lärarprofessionalism, vilken måste tas till vara och utvecklas. Motionärerna anser att både fortbildning av lärare och lärarutbildning måste förändras i takt med införandet av ny läroplaner.
En speciell utbildning för hemspråkslärare efterfrågas i motion 1993/94:Ub2 (fp). Denna bör leda till att dessa lärare blir behöriga att undervisa i sina modersmål som främmande språk.
Utskottet anser, i likhet med regeringen, att de föreslagna förändringarna i skolan i form av bl.a. större frihet att lägga upp undervisningen kommer att ställa höga krav på lärarkårens yrkeskunnande. Utbildning och fortbildning måste därför inriktas på att stärka lärarnas och annan skolpersonals professionella förmåga att förverkliga läroplanens alla mål. Nya och ändrade kursplaner aktualiserar behovet av fördjupade och i några fall nya ämneskunskaper för vissa lärargrupper. När det gäller de i motionerna utpekade områdena vill utskottet som särskilt viktigt framhålla kunskap om åtgärder mot mobbning.
Utskottet vill erinra om att behörighetsvillkoren för lärare är reglerade i skollagen (2 kap. 3--5 §§). Det ankommer på kommunerna att för tillsvidareanställning som lärare nyttja personer som uppfyller dessa krav. Det närmare innehållet i lärarutbildningar bestäms av resp. universitet och högskola.
Enligt utskottets mening bör motionerna 1992/93:Ub403 yrkande 3, 1992/93:Ub416 yrkande 1, 1992/93:Ub440 yrkande 3, 1992/93:Ub501 yrkande 2, 1992/93:Ub908 yrkande 2, 1993/94:Ub2, 1993/94:Ub21 yrkande 9 och 1993/94:Ub31 yrkande 2 med hänvisning till det anförda avslås av riksdagen.
I motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 20 i denna del hävdas att regeringen i propositionen tonat ned betydelsen av att utveckla arbetsformerna i skolan. Utvärderingsresultat visar tvärtom att det krävs förstärkta insatser för att uppnå målen om personlig och social utveckling. Det är enligt motionärerna i första hand en uppgift för Skolverket att med stöd av forskning inrikta sitt utvecklingsarbete och sin informationsverksamhet mot en förnyelse av arbetssätt och arbetsformer i skolan. Frågan måste ha högsta prioritet i den uppföljning och utvärdering av skolan som sker på skolnivå, lokal och nationell nivå.
I motion 1992/93:Ub521 (nyd) yrkande 4 krävs med motionärernas synsätt såväl att de centrala timplanerna på sikt skall slopas som att en bättre nationell uppföljning, utvärdering och kontroll av läroplanens måluppfyllelse skall ske. Motionärerna kräver också ett professionellt skolverk med egna sanktionsmöjligheter gentemot kommuner och skolor, som inte klarar måluppfyllelsen.
Utskottet noterar att i en OECD-rapport från 1992 påpekade de granskande experterna att de såg förhållandevis litet av pedagogiskt utvecklingsarbete vid sina skolbesök i svenska skolor. Det kan vidare konstateras att resultatet av den nationella utvärderingen av grundskolan som Skolverket nyligen presenterat (Bilden av skolan 1993) allmänt motiverar en utveckling av arbetsorganisation, arbetsformer och arbetssätt. Skolverket har i sin fördjupade anslagsframställning för 1994/95--1996/97 anfört att resultatet för utvecklingsprogrammet innebär att frågor av didaktisk karaktär särskilt måste uppmärksammas. En systematisk inventering skall göras för att ta fram exempel på skolor som på ett framgångsrikt sätt arbetar med elevers inflytande i undervisningen och där arbetsformer och arbetssätt har befrämjat inflytande, ansvarstagande och goda studieresultat. Skolverket avser vidare att under perioden rikta sina insatser vad gäller kompetensutveckling av anställda i såväl det offentliga skolväsendet som i fristående skolor till områden som elevinflytande och arbetssätt och arbetsformer.
Utskottet anser, i likhet med regeringen, att genom att regelstyrningen av skolan nu ytterligare minskas och möjligheter öppnas för att utforma och variera skolan på det sätt man lokalt finner bäst, kommer engagemanget för pedagogiskt utvecklingsarbete att öka. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub521 yrkande 4 och 1993/94:Ub1 yrkande 20 i denna del.
Kommunerna bör enligt motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 9 tillföras extraresurser för skolverksamheten för att följa upp läroplanens intentioner. Motionärerna anmärker på förfarandet att man fastslår vilka kravmål som eleverna skall ha uppnått vid en viss ålder, utan att samtidigt följa upp kraven med löften om resursförstärkningar om målen inte nås.
Utskottet instämmer i det resonemang som förs i propositionen om finansieringsprincipens tillämpning. I enlighet med denna princip bör kommuner och landsting inte åläggas nya uppgifter, utan att de samtidigt ges möjligheter att finansiera dessa på annat sätt än med höjda skatter. Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning att förslagen i propositionen inte är av den art att de medför några ökade utgifter för kommunerna. Samtidigt vill utskottet erinra om kommunens ansvar för att tillräckliga resurser ställs till förfogande för skolans verksamhet. Motion 1993/94:Ub12 yrkande 9 avstyrks därmed av utskottet.
9. Övriga frågor
Frågor om sänkt skolpliktsålder och förlängd skolgång tas upp i några motioner.
Nästa stora skolreform, hävdas det i motion 1993/94:Ub1 (s) yrkande 25, blir att göra grundskolan tioårig och att barn skall börja i skolan vid sex års ålder. Motionärerna beklagar att regeringen inte medverkat till att dessa frågor har kunnat vägas in i det ställningstagande till en ny läroplan som riksdagen nu skall göra. Ett genomförande av en sådan reform kräver enligt motionen ett omfattande förberedelsearbete, vilket bör ankomma på regeringen. Förutom praktiska frågor för kommunerna och läroplansfrågor bör särskilt beaktas konsekvenserna av en tidigarelagd skolstart för barn med särskilda behov av hjälp och stöd i sin utveckling, framhåller motionärerna.
I motion 1992/93:Ub425 (fp) pläderas för att skolpliktsåldern sänks till sex år och att grundskolan samtidigt blir tioårig. Enligt motionen skulle en sådan modell ge barnen mer tid att lära in baskunskaper, skapa möjlighet till en mjukare övergång från förskolan och skapa utrymme för införande av särskild pedagogik för sexåringar. Gymnasieskolan behöver, anförs det, en gedigen grund som kan ges av en tioårig grundskola (yrkande 1). Motionärerna vill att en aviserad utredning om dessa frågor skall tillsättas snarast och bedriva sitt arbete skyndsamt (yrkande 2). -- Med liknande motiveringar förespråkas också i motion 1992/93:Ub506 (c) en tioårig grundskola med skolstart vid sex års ålder. Övergången mellan förskolans och grundskolans arbetssätt bör ske successivt. Motionärerna anser att den nya ordningen bör införas parallellt med läroplansreformen och vara genomförd fullt ut år 1997.
Enligt motion 1992/93:Ub402 (s) bör möjligheten för kommunerna att ha två intagningar per år till kommunens skolor snabbutredas. Motionärerna menar att man med ett sådant system bättre kan anpassa skolstarten till det enskilda barnets mognad.
Utskottet vill peka på att regeringen i mars 1993, och således efter det att flera av de aktuella motionerna väcktes, tillkallat Utredningen om förlängd skolgång och sänkt skolpliktsålder (dir. 1993:39). Arbetet skall enligt direktiven vara avslutat i och med utgången av mars 1994. Utredningen har i en första delrapport i augusti 1993 redovisat dels vilka modeller för förlängd skolgång och tidigare skolstart som kommer att belysas i det fortsatta utredningsarbetet, dels de demografiska förutsättningarna för en eventuell reform. Utskottet anser att resultatet av utredningen bör avvaktas innan riksdagen gör något uttalande om det fortsatta beredningsarbetet. Riksdagen bör enligt utskottet avslå motionerna 1992/93:Ub425, 1992/93:Ub506 och 1993/94:Ub1 yrkande 25.
I sammanhanget vill utskottet erinra om bestämmelserna om flexibel skolstart, varigenom möjliggörs ett större hänsynstagande till elevens personliga utveckling. Med hänvisning därtill och till vad som anförts ovan avstyrker utskottet motion 1992/93:Ub402.
Ett antal motioner tar upp frågor som rör olika jämställdhetsåtgärder i skolan. I motion 1992/93:Ub432 (fp) i denna del anförs att det finns mycket som tyder på att pojkar i skolan gynnas på flickornas bekostnad. Detta skulle kunna undvikas om pojkar och flickor undervisades i skilda grupper i syfte att stärka flickornas identitet och träna pojkar att släppa fram sina mjukare sidor.
Kommunerna bör enligt motion 1992/93:Ub502 (v) yrkande 5 åläggas att i sina skolplaner utarbeta konkreta förslag till förbättring av arbetsmiljön också ur ett jämställdhetsperspektiv och aktivt arbeta för att flickor inte missgynnas. Motionärerna menar att undersökningar visat att risken för flickor att skada sig i skolan är större än den för pojkar.
Behovet av nya vägar för att intressera flickor för teknik tas upp i motionerna 1992/93:Ub514 (s) yrkande 7 och 1992/93:Ub446 (s). Som exempel på en framgångsrik satsning nämns Teknikstugan i Alingsås med undervisning i grupp av enbart flickor. I den förstnämnda motionen begärs att regeringen återkommer till riksdagen med en redovisning av hur jämställdhetsmålet uppfyllts, bl.a. i fråga om arbetet med att förändra den ojämna könsfördelningen i utbildningen.
Utskottet lägger stor vikt vid att jämställdhetsåtgärder i olika former vidtas i skolan. Det ankommer enligt utskottets uppfattning i hög grad på skolan lokalt att organisera och lägga upp undervisningen så att jämställdhet mellan flickor och pojkar främjas och också förståelsen dem emellan. Utskottet vill särskilt lyfta fram frågan om att stimulera flickors intresse för teknik.
Utskottet vill hänvisa till att regeringen i juni 1992 uppdragit åt Skolverket att utforma en strategi för utvärdering och utveckling av jämställdheten i skolan. Skolverket skall därvid beakta vikten av att skolan tar till vara och vidareutvecklar pedagogiska metoder som tillmötesgår både manliga och kvinnliga elevers behov, liksom att innehållet i undervisningen och de läromedel som används gör detta. Verket skall också belysa hur skolan kan motverka könsbundna studie- och yrkesval. I den fördjupade anslagsframställningen för 1994/95--1996/97 ger Skolverket bl.a. exempel på hur det fortsatta arbetet skall utformas (s. 22 f.).
Vidare har regeringen i februari 1993 tillsatt en särskild arbetsgrupp Kvinnligt och manligt i skolan. Arbetsgruppen har bl.a. till uppgift att samla in och systematisera aktuell kunskap och erfarenhet om könstillhörighetens betydelse för barns och ungdoms utveckling och skolgång. Med utgångspunkt från denna kunskapsbas skall gruppen söka definiera vad jämställdhet i skolsammanhang innebär och därmed ge jämställdhetsarbete en konkret innebörd.
Utskottet anser att pågående arbete bör avvaktas och avstyrker motionerna 1992/93:Ub432 i denna del, 1992/93:Ub446, 1992/93:Ub502 yrkande 5 och 1992/93:Ub514 yrkande 7.
Enligt motion 1992/93:Ub502 (v) yrkande 8 i denna del bör självförtroendeträning med inslag av självförsvarsträning ingå i flickornas utbildning på högstadiet. I yrkande 9 i samma motion föreslås relationsträning för pojkar som en framkomlig väg för att göra flickor och pojkar mer samspelta. I motion 1992/93:So289 (v) yrkande 12 anser motionärerna att anorexi och bulimi bland unga kvinnor bör förebyggas genom att könssociala perspektiv införs i undervisningen i ämnen som idrott och hälsa, hemkunskap, biologi och bild.
Utskottet vill peka på att Skolverket -- i den ovan nämnda redogörelsen för hur det fortsatta arbetet med att utforma en strategi för utveckling av jämställdheten i skolan skall bedrivas -- anför att könsskillnader och hanteringen av dessa handlar om dolda och djupt liggande sociala och kulturella mönster, både individuellt och institutionellt. Vidare sägs att "flickor och pojkar, liksom lärare av båda könen, ingår i ett gemensamt socialt och språkligt spel och skapar, eller återskapar, bestämda rollmönster". Enligt utskottets mening bör resultatet av Skolverkets arbete inväntas. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub502 yrkandena 8 i denna del och 9 samt 1992/93:So289 yrkande 12.
I motion 1992/93:Ub514 (s) yrkande 11 begärs att riksdagen uttalar sig för en dokumentation av elevers engagemang i skolans föreningar. Arbete i föreningar ger eleverna kunskaper och erfarenheter av praktiskt demokratiskt arbete och bör räknas dem till godo.
Utskottet anser att elevers engagemang i skolföreningar bör uppmuntras, men vill inte förorda ett uttalande av riksdagen att detta skall dokumenteras. Frågan om dokumentation kan bestämmas lokalt av den enskilda skolan. Motionsyrkandet avstyrks därmed.
I motion 1992/93:Ub490 (fp) framförs en rad argument för inrättande av självstyrande skolor, som enligt motionärerna innebär att de verksamma vid en skolenhet skall ha rätt att överta vissa beslutsbefogenheter. För att genomföra detta kan det enligt motionen krävas ändringar i bl.a. skollagen och kommunallagen (yrkande 1). Motionärerna vill ha ett tillkännagivande om behovet av att en utredning snarast tillsätts för att se över hur självstyrande skolor skall kunna införas (yrkande 2).
Även i motion 1993/94:Ub12 (v) yrkande 6 begärs en ändring av skollagen för att göra det möjligt att inrätta skolenhetsstyrelser. En sådan styrelse bör vara sammansatt av elever, lärare och annan personal och få ansvar för skolenhetens drift och verksamhet.
Utskottet konstaterar att de i motionerna begärda lagändringarna inte bara rör skolområdet, utan också innehåller kommunalrättsliga aspekter i fråga om de folkvaldas rätt att bestämma och möjligheterna att utkräva ansvar av kommunen. Det finns dock inte något hinder för att bilda rådgivande organ, i vilket t.ex. rektor och föräldrar kan ingå. Utskottet är inte berett att nu förorda den begärda utredningen. Motionerna 1992/93:Ub490 och 1993/94:Ub12 yrkande 6 bör avslås av riksdagen.
Enligt motion 1992/93:Ju836 (nyd) yrkande 6 bör det göras möjligt för verkligt skoltrötta elever att gå en yrkesinriktad utbildning i stället för vanlig skolgång. Detta skulle enligt motionärerna kunna förhindra att dessa elever vänder sitt intresse mot missbruk och kriminalitet.
Utskottet vill peka på att möjligheter finns för skolan att anordna anpassad studiegång för elever som åberopar sjukdom eller andra särskilda omständigheter. Utskottet vill dock framhålla att en sådan lösning inte i första hand bör tillgripas för att förhindra missbruk och kriminalitet. Motionsyrkandet avstyrks med det anförda.
Informationen i skolan om s.k. grå sjukdomar bör ökas, anförs det i motion 1992/93:Ub480 (fp). Som exempel på sådana sjukdomar, där ökad information skulle ge omvärlden bättre kunskap och förståelse, nämner motionären epilepsi och diabetes.
Utskottet ser det som mycket angeläget att skolsituationen underlättas för elever med olika former av medicinska handikapp. Utskottet har senast i sitt betänkande 1992/93:UbU21 behandlat motioner i ämnet. Utskottet anförde då (s. 10) att det ankommer på skolhälsovården att sprida kunskap om medicinska handikapp till lärarna. Därmed kan förutsättningar skapas, framhöll utskottet, för att skolans verksamhet anpassas också till de medicinskt handikappade elevernas behov. Med det anförda bör riksdagen avslå motion 1992/93:Ub480.
Enligt motion 1992/93:Ub484 (nyd) bör obligatorisk undervisning införas i skolorna från årskurs 8 eller 9 i att ge första hjälpen samt hjärt-lung-räddning.
Utskottet anser -- med instämmande i att sådan undervisning är viktig -- att anordnandet därav ankommer på den enskilda skolan. Något uttalande av riksdagen i denna fråga anser inte utskottet påkallat, varför motionen avstyrks.
I motion 1992/93:Ub428 (nyd) i denna del föreslås bestämmelser som ålägger idrottslärare och övriga lärare i bl.a. grundskolan att låta eleverna under alla lektioner utföra vissa rörelser i syfte att förebygga arbetsskador.
Utskottet anser att föreskrifter av detta slag inte är förenliga med den mål- och resultatstyrning som statsmakterna numera tillämpar. Riksdagen bör därför avslå motionen i denna del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. Läroplanen -- struktur och inriktning
1. beträffande skolans värdegrund såsom förankrad i kristen etik och västerländsk humanism att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 2, 1993/94:Ub12 yrkande 2, 1993/94:Ub17 yrkande 2 och 1993/94:Ub20 yrkande 5, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 1, 1992/93:Ub514 yrkande 2, 1992/93:Ub525, 1993/94:Ub1 yrkande 1, 1993/94:Ub14 yrkande 1, 1993/94:Ub17 yrkande 1, 1993/94:Ub20 yrkande 4 och 1993/94:Ub34 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 1 (s) res. 2 (nyd) men (v) - delvis
2. beträffande demokratisk fostran att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub1 yrkande 19,
res. 3 (s)
3. beträffande moralisk upprustning inom skolan att riksdagen avslår motion 1992/93:Ju836 yrkande 5,
4. beträffande gemensamt måldokument för förskola och skola att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub514 yrkande 1, 1992/93:So609 yrkande 5 och 1993/94:Ub12 yrkande 4,
res. 4 (s)
5. beträffande läroplanens struktur och inriktning i övrigt att riksdagen godkänner de riktlinjer regeringen föreslagit,
2. Läroplanen -- mål och riktlinjer
6. beträffande miljöfrågorna i läroplanen att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Ub514 yrkande 6, 1992/93:Ub517, 1992/93:Jo630 yrkande 13 och 1993/94:Ub1 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. beträffande det internationella perspektivet i läroplanen att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub514 yrkande 5, 1993/94:Ub6, 1993/94:Ub11 yrkande 1, 1993/94:Ub19 och 1993/94:Ub24 och med anledning av motion 1993/94:Ub1 yrkande 16 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. beträffande åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Ju618 yrkande 6 i denna del, 1992/93:Ju619 yrkande 1 i denna del, 1993/94:Ub1 yrkande 16 i denna del och 1993/94:Ub36 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. beträffande internationella överenskommelser att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub11 yrkande 2 och 1993/94:Ub12 yrkande 3,
men. (v) - delvis
10. beträffande den nordiska dimensionen i skolans undervisning att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub908 yrkande 1, 1993/94:Ub5, 1993/94:Ub7, 1993/94:Ub15 och 1993/94:Ub35,
11. beträffande skolans kulturmål att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr336 yrkande 6 och 1993/94:Ub1 yrkande 18,
12. beträffande jämställdhetsmål i läroplanen att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub12 yrkande 1,
men. (v) - delvis
13. beträffande skolbibliotekens betydelse att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 26 och 1993/94:Ub12 yrkande 13,
14. beträffande målen för samverkan mellan skola och arbetsliv att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub9 yrkande 1,
15. beträffande elevers och föräldrars ansvar och inflytande i skolan att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Ub514 yrkande 8, 1993/94:Ub1 yrkandena 21 och 22 samt 1993/94:Ub21 yrkandena 2 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. beträffande det kommunalpolitiska ansvaret och rektors ansvar, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 24 och 1993/94:Ub12 yrkande 7,
res. 5 (s) men. (v) - delvis
17. beträffande elever med särskilda behov av stöd att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 23 och 1993/94:Ub21 yrkandena 1, 4 och 5,
18. beträffande arbetssätt och arbetsformer inom skolan att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 4, 1993/94:Ub1 yrkande 20 i denna del, 1993/94:Ub12 yrkande 5 och 1993/94:Ub21 yrkande 3,
res. 6 (s)
3. Kursplanerna -- struktur
19. beträffande kursplanernas struktur att riksdagen godkänner de riktlinjer regeringen föreslagit,
4. Kursplanerna -- innehåll
20. beträffande kursplaner i samhällslära och naturlära, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub1 yrkandena 3 och 4 samt 1993/94:Ub12 yrkande 10,
res. 7 (s)
21. beträffande undervisningen i historia att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub491 och 1992/93:Ub509 yrkande 2 i denna del,
22. beträffande ämnet religionskunskap att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub437 yrkandena 3 och 4 och 1992/93:Ub902 yrkande 1,
23. beträffande undervisningen i svenska att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub451,
24. beträffande undervisning i barn- och ungdomskunskap att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 14, 1993/94:Ub12 yrkande 15 i denna del och 1993/94:Ub30,
res. 8 (s)
25. beträffande kursplan för svenska som andraspråk att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 15, 1993/94:Ub3, 1993/94:Ub12 yrkande 14 och 1993/94:Ub22,
res. 9 (s)
26. beträffande miljöfrågornas inplacering i ämnen att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub422, 1992/93:Ub443 yrkande 1, 1992/93:Ub465, 1992/93:Ub477 och 1993/94:Ub12 yrkande 11,
27. beträffande sexual- och samlevnadsundervisningen att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub522 yrkandena 1, 2, 3 och 5, 1993/94:Ub12 yrkande 12, 1993/94:Ub16, 1993/94:Ub20 yrkandena 1, 2, 3 och 6, 1993/94:Ub26 och 1993/94:Ub31 yrkande 1,
men. (v) - delvis
28. beträffande ANT-verksamheten i skolan att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub450 i denna del, 1992/93:Ub482 yrkande 2, 1992/93:Ub910 yrkande 1, 1992/93:Ju837 yrkande 1, 1992/93:So268 yrkande 8, 1992/93:So293 yrkande 4 och 1993/94:Ub25,
29. beträffande konsumentkunskap att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub13 yrkande 1,
30. beträffande ett nytt skolämne, vardagskunskap att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub14 yrkande 4,
res. 10 (nyd)
31. beträffande trafikundervisning i skolan för cyklande barn att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub512,
5. Ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem
32. beträffande riktlinjer för ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem utom såvitt avser betygsskalan att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 29, med anledning av regeringens förslag och motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 28 delvis och 1993/94:Ub21 yrkande 8 och med avslag på motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 12 delvis, 1992/93:Ub503 delvis, 1993/94:Ub1 yrkande 27, 1993/94:Ub12 yrkande 8, 1993/94:Ub14 yrkande 6 delvis, 1993/94:Ub32 och 1993/94:Ub33 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om utvecklingssamtal, skriftlig information och betygssystem,
res. 11 (s) res. 12 (nyd) men. (v) - delvis
33. beträffande betygsskalan att riksdagen bifaller regeringens förslag och avslår motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 28 delvis och 1993/94:Ub18,
res. 13 (s)
34. beträffande det nationella provsystemet att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub1 yrkande 30 delvis,
res. 14 (s)
35. beträffande fristående skolors ställning inom det nationella provsystemet att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub1 yrkande 30 delvis,
res. 15 (s)
36. beträffande fristående skolors information till hemmen, m.m. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 11 §,
37. beträffande komplettering av betyg att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub463 delvis,
38. beträffande betyg i ordning och uppförande att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub460 delvis, 1992/93:Ub483 yrkande 2 och 1993/94:Ub14 yrkande 6 delvis,
res. 16 (nyd)
39. beträffande betyg i flit att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub483 yrkande 1,
6. Timplanen -- struktur och innehåll
40. beträffande grundskola utan stadieindelning att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub514 yrkande 4 antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 4 kap. 3 § och 7 kap. 3 §,
41. beträffande garanterad minimitid för samtliga obligatoriska ämnen, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub521 yrkandena 1 och 2 och 1993/94:Ub14 yrkande 5,
res. 17 (nyd)
42. beträffande tid för språk, matematik och tekniska ämnen att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub901 yrkande 2,
43. beträffande timplanens totalram om 6 665 timmar att riksdagen godkänner vad utskottet anfört,
44. beträffande gemensamt timtal för de praktisk-estetiska ämnena att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 6 och 1993/94:Ub12 yrkande 17, med anledning av motion 1993/94:Ub28 och med avslag på regeringens förslag och motion 1993/94:Ub21 yrkande 7 godkänner vad utskottet anfört om att varje ämne inom den praktisk-estetiska ämnesgruppen skall tillförsäkras eget timtal på timplanen,
45. beträffande timmar för elevens val att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 15, 1993/94:Ub1 yrkande 13 och 1993/94:Ub12 yrkande 15 i denna del godkänner vad utskottet anfört om att på timplanen ange 470 timmar för elevens val,
res. 18 (s)
46. beträffande det sammanlagda utrymmet för praktisk-estetiska ämnen att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub1 yrkandena 7--11, samtliga i denna del, godkänner vad utskottet anfört om att det skall omfatta 1 320 timmar,
res. 19 (s) - villk. 18
47. beträffande Läroplanskommitténs förslag om timmar för de praktisk-estetiska ämnena att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub408, 1992/93:Ub414, 1992/93:Ub475, 1992/93:Ub478, 1992/93:Ub482 yrkande 3, 1992/93:Ub496, 1992/93:Ub518, 1992/93:Kr336 yrkande 4 och 1992/93:A811 yrkande 38,
48. beträffande dansen i grundskolans schema att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub501 yrkande 1 i denna del,
49. beträffande timtal för ämnet bild att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 7 i denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1992/93:Ub440 yrkandena 1 och 2, 1992/93:Ub510 i denna del, 1992/93:Ub516 i denna del och 1993/94:Ub23 godkänner vad utskottet anfört om att på timplanen skall för ämnet bild anges 230 timmar,
50. beträffande timtal för ämnet hemkunskap att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1992/93:Ub464, 1992/93:Ub495, 1992/93:Ub479 yrkande 2, 1993/94:Ub1 yrkande 8 i denna del, 1993/94:Ub4 och 1993/94:Ub8 godkänner vad utskottet anfört om att på timplanen skall för ämnet hemkunskap anges 118 timmar,
51. beträffande timtal för ämnet idrott och hälsa, m.m. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:Ub1 yrkande 9 i denna del samt med avslag på motionerna 1992/93:Ub405 yrkandena 1, 2 i denna del och 3, 1992/93:Ub407, 1992/93:Ub417, 1992/93:Ub421 i denna del, 1992/93:Ub423 i denna del, 1992/93:Ub442 i denna del, 1992/93:Ub445, 1992/93:Ub473, 1992/93:Ub474, 1992/93:Ub492 i denna del, 1992/93:Ub498, 1992/93:Ub504, 1992/93:Ub511 i denna del, 1992/93:Ub515 i denna del, 1992/93:Ub521 yrkande 3, 1992/93:Kr273 yrkande 3 och 1993/94:Ub14 yrkande 3 godkänner vad utskottet anfört om att på timplanen skall för ämnet idrott och hälsa anges 460 timmar,
res. 20 (s) - villk. 18 res. 21 (nyd)
52. beträffande timtal för ämnet musik att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 10 i denna del och med anledning av regeringens förslag godkänner vad utskottet anfört om att på timplanen skall för ämnet musik anges 230 timmar,
53. beträffande musikkulturen i skolan att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub500,
54. beträffande timtal för ämnet slöjd att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:Ub1 yrkande 11 i denna del samt med avslag på motion 1992/93:Ub479 yrkande 1 godkänner vad utskottet anfört om att på timplanen skall för ämnet slöjd anges 282 timmar,
res. 22 (s) - villk. 18
55. beträffande maskinskrivning och datorteknik att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub409,
56. beträffande timtal för samhällsvetenskapliga resp. naturvetenskapliga ämnen att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1992/93:Ub437 yrkandena 1 och 2, 1992/93:Ub482 yrkande 5, 1992/93:Ub509 yrkande 1, 1993/94:Ub1 yrkande 5, 1993/94:Ub10 och 1993/94:Ub27 godkänner vad utskottet anfört om att på timplanen skall anges dels för samhällsvetenskapliga ämnen 885 timmar, dels för naturvetenskapliga ämnen 800 timmar,
res. 23 (s) - villk. 18
57. beträffande kommunens skyldighet att anordna undervisning i B-språk att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub12 yrkande 16 godkänner de riktlinjer regeringen föreslagit,
men. (v) - delvis
58. beträffande hemspråksundervisning att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub401 yrkande 1, 1992/93:Ub467, 1992/93:K22 yrkande 5 och 1993/94:Ub14 yrkande 2,
res. 24 (nyd)
59. beträffande tid för praktisk arbetslivsorientering att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1992/93:Ub514 yrkande 9, 1993/94:Ub1 yrkande 12 och 1993/94:Ub13 yrkande 2 godkänner vad utskottet förordat,
res. 25 (s) - villk. 18
60. beträffande studie- och yrkesvägledning att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A811 yrkande 40 i denna del, 1993/94:Ub9 yrkande 2, 1993/94:Ub12 yrkande 18 och 1993/94:Ub13 yrkande 3,
res. 26 (s)
61. beträffande arbetslivsorientering och syoverksamhet inom specialskolan och den obligatoriska särskolan att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub9 yrkande 3 och 1993/94:Ub29,
62. beträffande timplanen i sin helhet att riksdagen antar 4 kap. 3 a § i regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) och den som utskottets förslag i bilaga 2 till detta betänkande betecknade lydelsen av bilaga 3 till skollagen samt godkänner regeringens förslag till riktlinjer i övrigt för timplanens struktur och innehåll,
res. 27 (s) - villk. 18 men. (v) - delvis
7. Övriga ändringar i skollagen
63. beträffande åtgärder mot kränkande behandling att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub403 yrkandena 1 och 2 och 1992/93:Ub416 yrkandena 2, 4 och 5 antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 1 kap. 2 och 9 §§,
8. Ikraftträdande och genomförande m.m.
64. beträffande lagförslaget i övrigt att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under mom. 36, 40, 62 och 63,
65. beträffande den nya läroplanens ikraftträdande och genomförande att riksdagen godkänner regeringens förslag,
66. beträffande utökad tjänstgöringsskyldighet för lärare att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub14 yrkande 7,
67. beträffande fortbildning m.m. av lärare att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub403 yrkande 3, 1992/93:Ub416 yrkande 1, 1992/93:Ub440 yrkande 3, 1992/93:Ub501 yrkande 2, 1992/93:Ub908 yrkande 2, 1993/94:Ub2, 1993/94:Ub21 yrkande 9 och 1993/94:Ub31 yrkande 2,
68. beträffande uppföljning och utvärdering att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub521 yrkande 4 och 1993/94:Ub1 yrkande 20 i denna del,
res. 28 (s)
69. beträffande extraresurser till kommunerna att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub12 yrkande 9,
men. (v) - delvis
9. Övriga frågor
70. beträffande sänkt skolpliktsålder och förlängd skolgång att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub402, 1992/93:Ub425, 1992/93:Ub506 och 1993/94:Ub1 yrkande 25,
71. beträffande vissa jämställdhetsåtgärder i skolan att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub432 i denna del, 1992/93:Ub446, 1992/93:Ub502 yrkande 5 och 1992/93:Ub514 yrkande 7,
men. (v) - delvis
72. beträffande träning i självförtroende, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub502 yrkandena 8 i denna del och 9 samt 1992/93:So289 yrkande 12,
res. 29 (nyd)
73. beträffande dokumentation av elevers engagemang i skolans föreningar att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub514 yrkande 11,
74. beträffande lagregler om självstyrande skolor att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub490 och 1993/94:Ub12 yrkande 6,
men. (v) - delvis
75. beträffande åtgärder för skoltrötta elever att riksdagen avslår motion 1992/93:Ju836 yrkande 6,
76. beträffande information om s.k. grå sjukdomar att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub480,
77. beträffande undervisning i att ge första hjälpen, m.m. att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub484,
res. 30 (nyd)
78. beträffande åliggande för lärare att förebygga arbetsskador att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub428 i denna del.
Stockholm den 2 december 1993
På utbildningsutskottets vägnar
Hans Nyhage
I beslutet har deltagit: Hans Nyhage (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Marianne Jönsson (c), Ewa Hedkvist Petersen (s), Bo Arvidson (m), Eva Johansson (s), Ingrid Näslund (kds), Stefan Kihlberg (nyd), Ulf Melin (m), Inger Lundberg (s), Krister Örnfjäder (s), Lena Öhrsvik (s) och Christer Lindblom (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Skolans värdegrund såsom förankrad i kristen etik och västerländsk humanism (mom. 1)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Utskottet anser sammanfattningsvis" och på s. 26 slutar med "regeringen till känna" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att propositionens formuleringar om kristen etik och västerländsk humanism i anslutning till resonemangen om skolans värdegrund är onödiga och olyckliga. En så central fråga som skolans värdegrund skall inte beskrivas så otydligt att utrymme ges för skilda tolkningar.
Att ifrågavarande formuleringar är otydliga och oklara framgår av diskussionen i bilaga 8 till Läroplanskommitténs betänkande Skola för bildning (SOU 1992:94). Där framhålls bl.a. det ohållbara i att förstå talet om kristen etik så, "att de etiska spelregler som bildar fundament för varje dräglig samhällsordning skulle vara hämtade ur Nya testamentet". Innebörden av uttrycken "kristen etik" och "västerländsk humanism" kan ge utrymme för motstridande tolkningar och riskerar att skapa osäkerhet om den gemensamma uppslutningen kring allmänmänskliga värden.
Det finns enligt utskottets mening en stark och enig uppslutning kring de allmänmänskliga värden som skolan skall bygga sin verksamhet på, såsom respekten för människolivets okränkbarhet, individens frihet, solidaritet med de svaga och utsatta, respekten för människans värdighet samt jämställdheten mellan män och kvinnor. Detta är värden som vunnit bred anslutning bland människor med olika övertygelser och trosuppfattningar och som varje generation har ansvar att överföra till nästa generation. Denna värdegrund har därför gemensamt -- av människor med olika bakgrund -- uttryckts i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna och i olika internationella konventioner.
Utskottet anser sammanfattningsvis att begreppen "kristen etik" och "västerländsk humanism" bör undvikas vid den slutliga utformningen av läroplanstexten. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 1, 1992/93:Ub514 yrkande 2, 1993/94:Ub12 yrkande 2, 1993/94:Ub20 yrkande 4, med anledning av regeringens förslag och motionerna 1993/94:Ub1 yrkandena 1 och 2, 1993/94:Ub17 yrkandena 1 och 2 samt 1993/94:Ub20 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1992/93:Ub525, 1993/94:Ub14 yrkande 1 och 1993/94:Ub34 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande skolans värdegrund såsom förankrad i kristen etik och västerländsk humanism att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 1, 1992/93:Ub514 yrkande 2, 1993/94:Ub12 yrkande 2, 1993/94:Ub20 yrkande 4, med anledning av regeringens förslag och motionerna 1993/94:Ub1 yrkandena 1 och 2, 1993/94:Ub17 yrkandena 1 och 2 samt 1993/94:Ub20 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1992/93:Ub525, 1993/94:Ub14 yrkande 1 och 1993/94:Ub34 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Skolans värdegrund såsom förankrad i kristen etik och västerländsk humanism (mom. 1)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Enligt utskottets mening" och på s. 26 slutar med "regeringen till känna" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att Sverige bör slå vakt om den kulturella homogenitet som kännetecknar vårt land och som är en viktig del av förklaringen till dess jämförelsevis harmoniska tillstånd. Tolerans, förståelse och respekt för medmänniskor är grundläggande värden som skolan skall slå vakt om, och som genom kristen etik och västerländsk humanism har en djup förankring i vårt land. Det ligger en uppenbar målkonflikt i att samtidigt hävda detta och välkomna ett mångkulturellt samhälle. Regeringen behandlar i propositionen inte alls denna målkonflikt, vilket är en allvarlig brist. Det är viktigt att nationella styrinstrument och kulturbärare -- där läroplanen är en av de viktigaste -- inte lämnar tvetydiga och dubbla budskap. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till betydligt mer preciserade riktlinjer i dessa frågor där målkonflikten antingen eliminerats eller tydligt behandlas och diskuteras. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub14 yrkande 1, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 1, 1992/93:Ub514 yrkande 2, 1992/93:Ub525, 1993/94:Ub1 yrkandena 1--2, 1993/94:Ub12 yrkande 2, 1993/94:Ub17 yrkandena 1--2, 1993/94:Ub20 yrkandena 4--5 och 1993/94:Ub34 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande skolans värdegrund såsom förankrad i kristen etik och västerländsk humanism att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub14 yrkande 1, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 1, 1992/93:Ub514 yrkande 2, 1992/93:Ub525, 1993/94:Ub1 yrkandena 1--2, 1993/94:Ub12 yrkande 2, 1993/94:Ub17 yrkandena 1--2, 1993/94:Ub20 yrkandena 4--5 och 1993/94:Ub34 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Demokratisk fostran (mom. 2)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Utskottet har samma" och på s. 27 slutar med "yrkande 19" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att skolan skall arbeta för att utvidga och fördjupa demokratin både genom att ge kunskap och genom att fostra till ett demokratiskt förhållningssätt. Varje ny generation måste vinnas för demokratins idéer. Det innebär att skolan aktivt skall påverka barn och ungdomar att omfatta demokratins grundläggande värderingar och att låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Utskottet noterar att en motsvarande formulering finns intagen i arbetsgruppens förslag till läroplanstext (prop. bil. A s. 110). Regeringen har emellertid i avsnittet om skolans roll och uppgifter anfört att skolan "har ett större och mer varaktigt uppdrag än att effektuera den rådande konjunkturens och tidsandans krav" (prop. s. 12). Utskottet instämmer med motionärerna att detta kan tolkas som att skolan inte längre skall bidra till förändring utan begränsa sig till att vårda ett arv. Enligt utskottets mening får det inte råda någon tvekan om att skolans främsta uppgift är att ge eleverna en demokratisk fostran. Detta bör komma till klart uttryck i läroplanstexten. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 19 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande demokratisk fostran att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Gemensamt måldokument för förskola och skola (mom. 4)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Utskottet vill erinra" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att frågor som hänger samman med skolstart, skolplikt m.m. för närvarande utreds av Utredningen om förlängd skolgång. Utskottet anser att det hade varit naturligt att ta upp dessa frågor i samband med beslut om en ny läroplan.
Nästan alla barn deltar i någon form av samhällelig barnomsorg. Förskolan och skolan är på varandra följande led i samhällets insatser för barns och ungas utveckling. All personal som arbetar med barn måste således göra det utifrån en helhetssyn på barn och unga. Då kommunerna numera har det samlade arbetsgivaransvaret för både skolans och barnomsorgens personal har förutsättningar skapats för en bättre samordning och integrering av verksamheterna. Olika former av sådan samordning och integrering förekommer också i kommunerna. Detta talar starkt för att de olika verksamheterna har ett gemensamt måldokument som utgångspunkt för sitt arbete. Mot denna bakgrund anser utskottet att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ett gemensamt måldokument för barnomsorgen och det obligatoriska skolväsendet. Riksdagen bör med bifall till motionerna 1992/93:Ub514 yrkande 1, 1992/93:So609 yrkande 5 och 1993/94:Ub12 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet här anfört.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande gemensamt måldokument för förskola och skola att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub514 yrkande 1, 1992/93:So609 yrkande 5 och 1993/94:Ub12 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Det kommunalpolitiska ansvaret och rektors ansvar, m.m. (mom. 16)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Utskottet anser inte" och slutar med "därmed av utskottet" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att regeringen inte tillräckligt tydligt har klargjort ansvarsfördelningen mellan den lokala politiska nämnden för skolan och rektor och andra befattningshavare. Det synes dock som om regeringen med "skolan" nästan alltid tycks avse rektor. Detta skulle innebära att det samlas stor makt och stort inflytande i rektorsrollen. Enligt utskottets mening har i propositionen inte till alla delar gjorts en riktig avvägning mellan vad som är de kommunalt förtroendevaldas ansvar och vad som är den enskilda skolans ansvar.
Utskottet vill påpeka att den för skolan ansvariga kommunala nämnden inte får ställas vid sidan av viktiga beslut. Nämnden har ett övergripande ansvar för skolans utveckling och resurser i kommunen. Genom att utarbeta kommunens skolplan bör denna nämnd tydliggöra sina prioriteringar. Det är därför naturligt att nämnden, efter förslag från den enskilda skolan, t.ex. fastställer jämkningar av timplanen och andra beslut av större vikt. Riksdagen bör med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 24 och med avslag på motion 1993/94:Ub12 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om rektors roll och det kommunalpolitiska ansvaret och inflytandet över skolan.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
16. beträffande det kommunalpolitiska ansvaret och rektors ansvar, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 24 och med avslag på motion 1993/94:Ub12 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Arbetssätt och arbetsformer inom skolan (mom. 18)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med "Utskottet ställer sig" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, mot bakgrund av Skolverkets nyligen redovisade nationella utvärdering av skolan, att det är angeläget med en förnyelse av arbetsmetoder och arbetssätt i skolan för att nå de mål om elevens personliga och sociala utveckling som satts upp. Skolverkets utvärdering visar brister hos eleverna i att analysera och lösa problem, argumentera för en uppfattning, se samband och förstå begrepp och använda kunskaper på ett ämnesövergripande sätt. Undervisningen måste enligt utskottets mening i en helt annan omfattning än vad som nu sker utgå från elevernas egna erfarenheter och frågor. Ett elevaktivt och undersökande arbetssätt befrämjar förståelse och underlättar för eleven att sätta in ny kunskap i sitt sammanhang. Ett demokratiskt arbetssätt stärker elevens inflytande och ger stöd åt skolans demokratifostrande arbete. Utskottet menar att sådana arbetsformer ger eleven bättre möjligheter att nå fram till bestående kunskaper och insikter. I enlighet med målstyrningens principer ankommer det på lärare och annan skolpersonal att i samverkan med eleverna utforma undervisningen så att dessa mål nås. Utskottet vill att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 4, 1993/94:Ub1 yrkande 20 i denna del och 1993/94:Ub12 yrkande 5 samt med avslag på motion 1993/94:Ub21 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
18. beträffande arbetssätt och arbetsformer inom skolan att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 4, 1993/94:Ub1 yrkande 20 i denna del och 1993/94:Ub12 yrkande 5 samt med avslag på motion 1993/94:Ub21 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Kursplaner i samhällslära och naturlära, m.m. (mom. 20)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "Utskottet vill med" och på s. 40 slutar med "yrkande 10" bort ha följande lydelse:
Utskottet ser stora fördelar med att undervisningen inom de naturorienterande och samhällsorienterande ämnesområdena bedrivs ämnesövergripande. Utskottet anser sig ha stöd för detta i Skolverkets utvärdering, speciellt av de naturorienterande ämnena. Det finns ett starkt behov av att i ökad grad låta utgångspunkten för undervisningen vara elevernas egna erfarenheter av dessa kunskapsområden. Utskottet anser alltså att kursplaner, som Läroplanskommittén föreslagit, skall fastställas i ämnena samhällslära och naturlära för årskurserna 1--6. I de tre högre årskurserna bör nuvarande indelning av undervisningen i naturorienterande och samhällsorienterande ämnesområden bestå. Utskottet konstaterar dessutom att den nya lärarutbildningen är utformad för att passa en ämnesövergripande undervisning i naturorienterande och samhällsorienterande ämnen. Utskottet tillstyrker därmed motionerna 1993/94:Ub1 yrkandena 3 och 4 samt 1993/94:Ub12 yrkande 10.
dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
20. beträffande kursplaner i samhällslära och naturlära, m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 3 och 1993/94:Ub12 yrkande 10 samt med anledning av motion 1993/94:Ub1 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Undervisning i barn- och ungdomskunskap (mom. 24)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Utskottet citerar" och på s. 42 slutar med "därmed av utskottet" bort ha följande lydelse:
Utskottet ser det som angeläget att barn- och ungdomskunskap med den inriktning Läroplanskommittén föreslagit blir ett självständigt ämne inom det samhällsorienterande ämnesblockets kursplan. Det är viktigt både för att stimulera ämnets utveckling och för att säkra tillgången på behöriga lärare. Som motionärerna framhållit är det viktigt att ungdomar i skolan får möjlighet att diskutera och vidga sina kunskaper både om sig själva och andra människor för att få en stabil grund inför vuxenlivet. Ämnet bör inordnas i det samhällsorienterande ämnesområdet. Riksdagen bör med anledning av motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 14 och 1993/94:Ub12 yrkande 15 i denna del samt med avslag på motion 1993/94:Ub30 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om barn- och ungdomskunskap.
dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
24. beträffande undervisning i barn- och ungdomskunskap att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 14 och 1993/94:Ub12 yrkande 15 i denna del samt med avslag på motion 1993/94:Ub30 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Kursplan för svenska som andraspråk (mom. 25)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Utskottet delar regeringens" och på s. 43 slutar med "1993/94:Ub22" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är av stor betydelse att svenska som andraspråk ges som ett eget ämne. En väl genomarbetad kursplan med en tydlig beskrivning av ämnets karaktär och inriktning måste ligga till grund för undervisningen. Ämnet har sedan lång tid tillbaka en egen metodik. Utskottet vill framhålla vikten av att undervisningen planeras och genomförs på ett sådant sätt att eleverna utvecklar god förmåga att både förstå och uttrycka sig på svenska. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub12 yrkande 14 samt med anledning av motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 15, 1993/94:Ub3 och 1993/94:Ub22 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
25. beträffande kursplan för svenska som andraspråk att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub12 yrkande 14 samt med anledning av motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 15, 1993/94:Ub3 och 1993/94:Ub22 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Ett nytt skolämne, vardagskunskap (mom. 30)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "avslås av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser för sin del att ett sådant nytt skolämne som motionärerna rubricerar "vardagskunskap" kan fylla en viktig funktion i skolans undervisning. Som motionärerna påpekar bör personer från exempelvis PBU, sjukvården, Röda korset, konsumentvägledningen, polisen, kyrkan och socialtjänsten kunna bidra med sitt kunnande. Utskottet tillstyrker motionsyrkandet.
dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
30. beträffande ett nytt skolämne, vardagskunskap att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub14 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Riktlinjer för ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem utom såvitt avser betygsskalan (mom. 32)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med "Vid sina överväganden" och på s. 53 slutar med "utskottet även denna" bort ha följande lydelse:
I allt pedagogiskt arbete ingår att eleven kontinuerligt får information om hur hon/han uppfyllt skolans mål. Vid sina överväganden om ett nytt betygssystem utgår utskottet vidare från samarbetet mellan hem och skola och den ömsesidiga information om eleven som med nödvändighet följer därav. Informationen från skolan kan ske genom muntliga kontakter eller genom skriftliga meddelanden. Självfallet kan båda formerna nyttjas tillsammans. Beträffande den skriftliga informationen från skolan kan denna ges antingen i form av meddelanden som i mer eller mindre generella ordalag beskriver elevens skolsituation, utveckling, prestationer etc. eller i form av betyg. Med det senare avser utskottet i nu förevarande sammanhang ett formellt betygsdokument utfärdat enligt nationella föreskrifter.
Utskottet behandlar -- -- -- (= utskottet) -- -- -- enligt följande.
Skolan skall -- -- -- (=utskottet) -- -- -- förnya kontaktformerna.
Utskottet har den bestämda uppfattningen att samtal är den överlägsna kontaktformen när ett barns utveckling skall analyseras. Kraven på eleven tydliggörs och samtalen kan fungera som en sporre för arbetet i skolan och för kontakterna mellan skola och hem. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet vad regeringen föreslagit om skriftlig information. Utskottet, som i det följande återkommer till frågan om nationellt reglerade betyg, anser att det bör slås fast av riksdagen att reglering av skriftlig information till hemmen inte bör förekomma före årskurs 8. Enligt utskottets uppfattning hindrar emellertid inte ett sådant ställningstagande att det ibland kan vara lämpligt att fästa ömsesidiga åtaganden på papper. Men då är det en sak enbart mellan läraren, eleven och föräldrarna.
Med tanke på att den skriftliga informationen kan komma att beröra yngre barns skolgång är det angeläget att standardiserade betygsliknande former för denna undviks. Utskottet delar Betygsberedningens åsikt att barn först i tonåren kan förstå vad betyg innebär. Skriftlig information bör därför utformas på ett sådant sätt att den inte kan betraktas som offentlig handling. Detta skulle vara av stort värde för det fortsatta samarbetet mellan hem och skola.
Vad utskottet har anfört om utvecklingssamtal och skriftlig information till föräldrarna utesluter lokala betyg.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen bifaller yrkande 29 i motion 1993/94 Ub1 och avslår regeringens förslag om riktlinjer för ett nytt betygssystem i den del del det avser reglering av skriftlig information från årskurs 5. Riksdagen bör därjämte med bifall till yrkandena 27 och 28 i samma motion som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om skriftlig information.
Beträffande betyg anser utskottet -- -- -- (=utskottet)-- -- -- betygsfri grundskola avstyrks.
Till skillnad från regeringen anser utskottet att betyg bör ges även fr.o.m. årskurs 8 t.o.m. höstterminen i årskurs 9 och att utformningen av dessa bör regleras nationellt. -- -- -- (=utskottet) -- -- -- till slutmålet.
Betygen som sätts -- -- -- (=utskottet) -- -- -- som eleven kommer.
Vad utskottet här anfört om utvecklingssamtal, skriftlig information från skolan till hemmet och om riktlinjer för ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem utom såvitt avser betygsskalan bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkandena 27, 28, det senare yrkandet i denna del, och 29 samt med anledning av motion 1993/94:Ub21 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna 1992/93:Ub503 i denna del, 1993/94:Ub14 yrkande 6 i denna del, 1993/94:Ub32 och 1993/94:Ub33 bör avslås.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande riktlinjer för ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem utom såvitt avser betygsskalan att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkandena 27, 28, det senare yrkandet i denna del, och 29, med anledning av motion 1993/94:Ub21 yrkande 8 och med avslag på regeringens förslag och motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 12 delvis, 1992/93:Ub503 i denna del, 1993/94:Ub12 yrkande 8, 1993/94:Ub14 yrkande 6 i denna del, 1993/94:Ub32 och 1993/94:Ub33 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Riktlinjer för ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem utom såvitt avser betygsskalan (mom. 32)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med "När det gäller" och slutar med "utskottet även denna" bort ha följande lydelse:
Även om utskottet accepterar huvudlinjerna i regeringens förslag till nytt betygssystem för grundskolan, anser utskottet att riksdagen inte bör bifalla det utan att det förtydligas i vissa hänseenden i enlighet med vad som anförts i motion 1993/94:Ub14. Som grundprincip för det nya betygssystemet bör gälla att betygen skall vara skolans bekräftelse -- riktad till eleverna -- på hur elevens arbete och studieresultat bedöms i förhållande till vad läroplanerna och kursplanerna föreskriver. Betygen skall således mer ha funktionen av återföring (feedback) av erfarenheter för eleven än utgöra ett urvalsinstrument för fortsatta studier. Skolan skall ge varje elev möjlighet att utveckla sig optimalt -- såväl intellektuellt och emotionellt som praktiskt -- i förhållande till hans/hennes individuella förutsättningar, begåvningsprofil, särart och ambitioner, varvid skolan skall skapa goda förutsättningar för varje elev att bygga upp en äkta självkänsla. Denna måste baseras på en god egenuppfattning och realistisk självbild. Detta kräver ett väl utvecklat system för feedback till eleven. Alla elever måste få chansen att utveckla sina möjligheter, såväl elever med särskilda möjligheter som elever med särskilda svårigheter.
Utskottet vill sålunda slå fast den grundläggande utgångspunkten att betygens absolut viktigaste funktion är att vara ett feedback-instrument med besked om hur väl denne lyckas och utvecklas i sitt skolarbete i förhållande till läroplan och kursplaner. Utskottet motsätter sig den ensidiga synen på betygen som urvalsinstrument för högre studier. Bl.a. mot den bakgrunden anser utskottet det självklart att eleverna skall få betyg redan under de tidiga skolåren. Utskottet anser det hänsynslöst och inhumant att inte ge eleverna och föräldrarna den strukturerade feedback som ett formellt betyg utgör.
Utöver de direkt ämnesinriktade betygen bör eleverna få en kort verbal beskrivning, muntlig eller skriftlig, av sina starka sidor. Skolan skall därvid också söka beskriva var eleven har sin förbättringspotential.
Utskottet ansluter sig till vad regeringen förordat om att skolorna lokalt skall besluta om ordningen för studieinformation och betygssystem före årskurs 9. Emellertid är propositionen oklar när det gäller vem eller vilka som på lokal nivå skall besluta om former och ordning för betyg och information, innan slutbetyg ges. Det bör ankomma på regeringen att föranstalta om sådana åtgärder att det på central nivå utarbetas förslag härom, vilka sedan kan användas lokalt efter egna önskemål. Det är enligt utskottets uppfattning orealistiskt att förvänta sig att en enskild skola har resurser att arbeta fram egna feedbacksystem. Utskottet, som i det följande tar ställning till regeringens förslag om betygsskala, anser att betyg enligt en nationellt bestämd skala med fördel kan ges från tidiga årskurser, t.ex. från årskurs 3 eller 4.
Vad utskottet nu anfört om ett nytt betygssystem bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub14 yrkande 6 i denna del och med anledning av propositionen som sin mening ge regeringen till känna. Riksdagen bör därjämte avslå motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 12 delvis, 1992/93:Ub503 delvis, 1993/94:Ub1 yrkandena 27, 28 (delvis) och 29, 1993/94:Ub12 yrkande 8, 1993/94/Ub21 yrkande 8, 1993/94:Ub32 och 1993/94:Ub33.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande riktlinjer för ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem utom såvitt avser betygsskalan att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub14 yrkande 6 delvis, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 12 delvis, 1992/93:Ub503 delvis, 1993/94:Ub1 yrkandena 27, 28 (delvis) och 29, 1993/94:Ub12 yrkande 8, 1993/94:Ub21 yrkande 8, 1993/94:Ub32 och 1993/94:Ub33 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Betygsskalan (mom. 33)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med "Med anledning av" och på s. 54 slutar med "och 1993/94:Ub18" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det inte rimligt att betygen i grundskolan skall ha ett större antal betygssteg än de fyra steg som regeringen föreslagit för gymnasieskolan (jfr prop. 1992/93:150). Sakliga skäl talar i stället för att betyg sätts utifrån de kravnivåer för årskurs 9 som enligt regeringens förslag definieras i kursplanerna, dvs. tre nivåer: en godkändnivå, en nivå för god prestation och en nivå för utmärkt prestation. Betygsstegen skall motsvara uppnådda kunskaper och färdigheter på dessa nivåer. Utskottet förordar sålunda följande betygsbeteckningar: G (godkänd), VG (väl godkänd) och MVG (mycket väl godkänd). För elev som inte uppnått kravnivån godkänd bör detta framgå i betygsdokumentet genom beteckningen (x) följt av ett omdöme, som beskriver elevens kunskapsutveckling i det aktuella ämnet/ämnesgruppen.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att den obligatoriska skolans viktigaste ansvar är att alla elever vid slutet av årskurs 9 kan lämna grundskolan med kunskaper i alla ämnen som motsvarar godkänd nivå. Insatser för att motverka svårigheter och göra det möjligt för eleverna att reparera brister får inte anstå till slutet av grundskoletiden utan måste sättas in tidigt, varvid det gäller att fortlöpande följa upp de elever som bedöms få svårt för att nå upp till godkänd nivå i något ämne. Skolan har ett särskilt ansvar för att elever som behöver särskilt stöd också får del av extra insatser. Skolarbetet bör anpassas efter deras behov och förutsättningar. Utgångspunkten bör vara att varje elev vid slutet av grundskolan skall kunna uppnå betyget godkänd i alla ämnen. Om en elev trots alla stödinsatser inte når upp till betyget godkänd, skall detta -- som redan framgått -- anges i betygsdokumentet genom beteckningen (x) följt av ett omdöme om elevens kunskapsutveckling. Detta innebär att skyldigheten kvarstår för skolhuvudmannen att erbjuda eleven förnyade pedagogiska insatser och ytterligare studier. Ambitionen skall entydigt vara att genom denna ytterligare förkovran skall kunskaperna och färdigheterna nå upp till godkänd nivå också för dessa elever.
Vad utskottet här anfört om betygsskalan bör riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 28 i denna del och 1993/94:Ub18 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
33. beträffande betygsskalan att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub1 yrkande 28 i denna del och 1993/94:Ub18 och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Det nationella provsystemet (mom. 34)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55 börjar med "Utskottet instämmer i" och slutar med "i motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Utskottet accepterar huvuddragen i regeringens förslag till nationellt provsystem för det offentliga skolsystemet och motiven för detta. Utskottet vill framhålla att ett sådant system kan underlätta för lärare att sätta in stödåtgärder för de elever som behöver sådana.
När det gäller ämnesproven i årskurs 5 vill utskottet mot bakgrund av regeringens motivering för dem emellertid peka på följande. Ämnesproven i årskurs 5 bör inte utgöra underlag för betygsättning. De skall i stället göra det möjligt att bedöma huruvida skolor, klasser och elever har nått en rimlig kunskapsnivå. Utskottet vill understryka att mognadsnivån hos barn i den ålder det rör sig om kan variera kraftigt. Det finns därför skäl att behandla resultat från sådana nationella prov med stor försiktighet. Synen på årskurs 5 som "kontrollstation" för den enskilde bör alltså tonas ned.
Utskottet ansluter sig till motionärernas förslag när det gäller de utvärderingsprov i årskurs 9 som Skolverket arbetar med. Dessa skulle mäta elevens förmåga att använda kunskaper för att självständigt formulera ståndpunkter i aktuella och angelägna frågor. Regeringen bör sålunda vidta de åtgärder som behövs för att ifrågavarande provtyper skall kunna utvecklas. Härigenom blir det möjligt att genomföra de utvärderingsprov Skolverket har diskuterat. Med det anförda tillstyrker utskottet förevarande yrkande i motsvarande del.
dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
34. beträffande det nationella provsystemet att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 30 (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Fristående skolors ställning inom det nationella provsystemet (mom. 35)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med "Utskottet har inget" och slutar med "avslås i denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser principiellt och mot bakgrund av det ökade antalet fristående skolor att det är ett samhällsintresse att kunna kontrollera utbildningens resultat även vid dessa skolor. De bör sålunda enligt utskottets mening ha i huvudsak samma skyldigheter inom ramen för ett nationellt provsystem som de offentliga skolorna. Med fristående skolor åsyftas i detta sammanhang de skolor som avses i 9 kap. 1 § skollagen. Utskottet tillstyrker yrkandet i denna del.
dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
35. beträffande fristående skolors ställning inom det nationella provsystemet att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 30 (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Betyg i ordning och uppförande (mom. 38)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57 börjar med "Utskottet har i" och slutar med "yrkande 6 (delvis)" bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig bakom motionärernas förslag att det skall sättas betyg i ordning och uppförande i grundskolan och delar vidare motionärernas uppfattning i motion 1993/94:Ub14 att sådana betyg skall sättas i samtliga årskurser. Vid betygsättningen skall något av de följande omdömena användas: Utmärkt (normalomdömet för skötsamma elever), Godtagbart och Klandervärt. Som motiv för sitt ställningstagande vill utskottet anföra följande.
I ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem får en elev en strukturerad och god erfarenhetsåterföring på sin kunskapsutveckling i de olika ämnena, däremot inte på sin personlighetsutveckling och på sitt sätt att förhålla sig till andra elever och till sina övriga medmänniskor. Detta anser utskottet inkonsekvent och ohederligt mot eleverna, inte minst mot bakgrund av den viktiga roll som skolan förväntas spela som förmedlare av de värdemässiga, etiska och moraliska grundprinciperna som utgör fundamentet för vår demokrati och av de spelregler som en demokrati kräver av sina medborgare.
Utskottet, som även i övrigt ansluter sig till motiveringen till den nu aktuella delen av yrkande 6 i motion 1993/94:Ub14, föreslår att riksdagen med bifall till motionen och med anledning av motionerna 1992/93:Ub460 delvis och 1992/93:Ub483 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om betyg i ordning och uppförande.
dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
38. beträffande betyg i ordning och uppförande att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub14 yrkande 6 delvis och med anledning av motionerna 1992/93:Ub460 delvis och 1992/93:Ub483 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Garanterad minimitid för samtliga obligatoriska ämnen, m.m. (mom. 41)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 59 börjar med "Utskottet delar regeringens" och slutar med "avslås av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas grundinställning att Sverige även i fortsättningen skall ha nationella läroplaner och kursplaner, men med mycket stor stor lokal frihet att besluta om hur dessa mål skall uppfyllas. Det är utskottets övertygelse att de bästa besluten kan fattas lokalt i kommuner och i skolor om hur man skall nå de nationella målen. En konsekvens av denna övertygelse är att statsmakterna i ett längre perspektiv inte skall besluta om någon timplan. Timplanen har historiskt haft en mycket starkt styrande effekt, bl.a. beroende på den tidigare statsbidragskonstruktionen. Denna principiella inställning hindrar emellertid inte att utskottet i ett kortare perspektiv förordar ett centralt beslut om timplanernas omfattning. Skolans omdaning från att vara mycket centralstyrd till att bli decentraliserad med mycket stor lokal frihet måste ske i kontrollerad och strukturerad form, bl.a. i syfte att förhindra att kommunerna låter sig vägledas av kortsiktiga ekonomiska aspekter. Detta kan få förödande konsekvenser i ett längre perspektiv. Övergångsvis bör därför samtliga obligatoriska ämnen ges en garanterad minimitid i timplanen.
Vad utskottet nu anfört om garanterad minimitid för de obligatoriska ämnena samt om centralt beslutad timplan i framtiden bör riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub521 yrkandena 1 och 2 samt 1993/94:Ub14 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
41. beträffande garanterad minimitid för samtliga obligatoriska ämnen, m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub521 yrkandena 1 och 2 samt 1993/94:Ub14 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Timmar för elevens val (mom. 45)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61 börjar med "Utskottet förordar att" och slutar med "för elevens val" bort ha följande lydelse:
Utskottet behandlar i det följande timplanen. I propositionen finns inget utrymme för den praktiska arbetslivsorienteringen och barn- och ungdomskunskap. Där föreslås också en kraftig minskning av timtiden för de praktisk-estetiska ämnena. Utskottet menar, liksom motionärerna, att goda skäl talar för att såväl prao som barn- och ungdomskunskap garanteras egen timtid och att de praktisk-estetiska ämnenas timtid ökar. För att göra det möjligt att lägga ut ett större antal timmar på timplanen för dessa ämnen jämfört med vad regeringen föreslagit ansluter sig utskottet till förslaget i motion 1993/94:Ub1 yrkande 13 att utrymmet för elevens val bör reduceras med 195 timmar till minst 275 timmar. Riksdagen bör med bifall till motionsyrkandet och med anledning av motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 15 och 1993/94:Ub12 yrkande 15 i denna del godkänna vad utskottet nu förordat om antalet timmar för elevens val.
dels att moment 45 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
45. beträffande timmar för elevens val att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 13 och med anledning av regeringens förslag och motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 15 och 1993/94:Ub12 yrkande 15 i denna del godkänner vad utskottet har förordat,
19. Det sammanlagda utrymmet för praktisk-estetiska ämnen (mom. 46)
Under förutsättning av bifall till reservation 18
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61 börjar med "Utskottet tillstyrker regeringens" och slutar med "för dessa ämnen" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i motion 1993/94:Ub1 om en förstärkning sammanlagt för de praktisk-estetiska ämnena. Dessa är betydelsefulla i skolans utbildning och helt nödvändiga för att utveckla olika delar av elevens personlighet och intressen. Utskottet föreslår med hänvisning härtill att det sammanlagda utrymmet för praktisk-estetiska ämnen blir 1 400 timmar, en ökning med 80 timmar jämfört med vad regeringen föreslagit. Vad utskottet här förordat bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkandena 7--11, samtliga yrkanden i motsvarande del, godkänna.
dels att moment 46 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
46. beträffande det sammanlagda utrymmet för praktisk-estetiska ämnen att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkandena 7--11, samtliga yrkanden i denna del, och med anledning av regeringens förslag godkänner vad utskottet har förordat,
20. Timtal för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 51)
Under förutsättning av bifall till reservation 18
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar med "Utskottet hänvisar till" och på s. 64 slutar med "för praktisk-estetiska ämnen" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas, liksom ett mycket stort antal remissinstansers, uppfattning, att ämnet idrott och hälsa bör garanteras ett tillräckligt stort antal timmar i skolans timplan. Det är av stor vikt för både samhället och den enskilde att kunskaperna om samband mellan fysisk aktivitet och hälsa ökar. Ämnet har också stor betydelse för att tillfredsställa de ungas naturliga behov av fysisk aktivitet under skoltiden. Det ankommer på lärare och annan personal som planerar skoldagen att göra det på ett sådant sätt att elevernas rörelsebehov beaktas. Utskottet anser att på timplanen för grundskolan skall anges minst 500 timmar för ämnet idrott och hälsa. Riksdagen bör med bifall till yrkande 9 i motion 1993/94:Ub1 och med anledning av propositionen och motionerna 1992/93:Ub405 yrkande 1, 1992/93:Ub407, 1992/93:Ub417, 1992/93:Ub421 i denna del, 1992/93:Ub423 i denna del, 1992/93:Ub442 i denna del, 1992/93:Ub445, 1992/93:Ub474, 1992/93:Ub492 i denna del, 1992/93:Ub498, 1992/93:Ub504 yrkande 2, 1992/93:Ub511 i denna del, 1992/93:Ub515 i denna del och 1992/93:Kr273 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1992/93:Ub521 yrkande 3 och 1993/94:Ub14 yrkande 3 godkänna vad utskottet nu anfört.
Med hänvisning till att ifrågavarande ämne i propositionen föreslås benämnas idrott och hälsa, vilket utskottet inget har att erinra mot, är motion 1992/93:Ub405 yrkande 2 i denna del tillgodosedd, varför den avstyrks. När det gäller uppläggningen av undervisningen m.m. i ämnet idrott och hälsa hänvisar utskottet till vad i propositionen anförs i anslutning till kursplanen. Då utskottet inte har något att erinra mot vad som där sägs, avstyrks även motionerna 1992/93:Ub405 yrkande 3, 1992/93:Ub473 och 1992/93:Ub504 yrkandena 1, 3, 4, 5 och 6.
dels att moment 51 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
51. beträffande timtal för ämnet idrott och hälsa, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 9 delvis, med anledning av regeringens förslag och motionerna 1992/93:Ub405 yrkande 1, 1992/93:Ub407, 1992/93:Ub417, 1992/93:Ub421 i denna del, 1992/93:Ub423 i denna del, 1992/93:Ub442 i denna del, 1992/93:Ub445, 1992/93:Ub474, 1992/93:Ub492 i denna del, 1992/93:Ub498, 1992/93:Ub504 yrkande 2, 1992/93:Ub511 i denna del, 1992/93:Ub515 i denna del och 1992/93:Kr273 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1992/93:Ub405 yrkande 2 i denna del och yrkande 3, 1992/93:Ub473 och 1992/93:Ub504 yrkandena 1, 3, 4, 5 och 6, 1992/93:Ub521 yrkande 3 och 1993/94:Ub14 yrkande 3 godkänner vad utskottet förordat,
21. Timtal för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 51)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar med "Utskottet hänvisar" och på s. 64 slutar med "praktisk-estetiska ämnen" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att sambanden mellan god fysisk hälsa och psykisk kapacitet är väldokumenterade. Betydelsen av regelbunden och daglig motion är också mycket välkänd. En god folkhälsa baseras på att goda motionsvanor grundläggs under uppväxtåren. Utskottet delar därför den uppfattning som framförs i motion 1993/94:Ub14 att ämnet idrott och hälsa bör återfinnas på skolschemat dagligen. Undervisningens uppläggning beslutas naturligtvis lokalt, men utskottet vill peka på den resurs som kommunens idrottsföreningar utgör i detta sammanhang. Vad utskottet nu anfört om daglig undervisning i idrott och hälsa bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 51 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
51. beträffande timtal för ämnet idrott och hälsa, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub14 yrkande 3, med anledning av regeringens förslag och motionerna 1992/93:Ub405 yrkande 1, 1992/93:Ub407, 1992/93:Ub417, 1992/93:Ub421 i denna del, 1992/93:Ub423 i denna del, 1992/93:Ub442 i denna del, 1992/93:Ub445, 1992/93:Ub474, 1992/93:Ub492 i denna del, 1992/93:Ub498, 1992/93:Ub504 yrkande 2, 1992/93:Ub511 i denna del, 1992/93:Ub515 i denna del, 1992/93:Kr273 yrkande 3 och 1993/94:Ub1 yrkande 9 i denna del samt med avslag på motionerna 1992/93:Ub405 yrkande 2 i denna del och yrkande 3, 1992/93:Ub473, 1992/93:Ub504 yrkandena 1, 3, 4, 5 och 6 och 1992/93:Ub521 yrkande 3 godkänner vad utskottet förordat,
22. Timtal för ämnet slöjd (mom. 54)
Under förutsättning av bifall till reservation 18
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med "Utskottet har i" och på s. 65 slutar med "timmar i timplanen" bort ha följande lydelse:
Utskottet menar, i likhet med motionärerna, att slöjdämnet är viktigt för att ge eleverna kunskaper som behövs i det vardagliga livet. Att kunna hantera verktyg och ha kunskaper om olika slags material och deras användningsområden har stor ekonomisk betydelse och är dessutom värdefullt för den som vill värna miljön. Slöjden har också stor betydelse för elevens förmåga till eget skapande och kan utveckla konstnärliga förmågor.
Utskottet föreslår med anledning av vad som anförs i motion 1993/94:Ub1 att slöjdämnet tas upp på timplanen med minst 322 timmar. Riksdagen bör godkänna vad utskottet här anfört om utrymme på timplanen för ämnet slöjd.
Utskottet avstyrker motion 1992/93:Ub479 yrkande 1 med hänvisning till att yrkandet är tillgodosett genom att ämnet finns upptaget i regeringens förslag till timplan.
dels att moment 54 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
54. beträffande timtal för ämnet slöjd att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:Ub1 yrkande 11 i denna del samt med avslag på motion 1992/93:Ub479 yrkande 1 godkänner vad utskottet förordat om 322 timmar,
23. Timtal för samhällsvetenskapliga resp. naturvetenskapliga ämnen (mom. 56)
Under förutsättning av bifall till reservation 18
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar med "Utskottet anser för" och slutar med "för naturvetenskapliga ämnen" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående under avsnittet om kursplanerna behandlat frågan om ämnet barn- och ungdomskunskap. Utskottet delar motionärernas uppfattning i motion 1993/94:Ub1 att det är angeläget att ämnet ingår som en viktig del i skolans undervisning. Utskottet delar också uppfattningen att de samhällsvetenskapliga ämnenas timtid bör utökas för att bereda utrymme för bl.a. ämnet barn- och ungdomskunskap, men också för att öka undervisningstiden för de övriga ämnena inom blocket, t.ex. religionskunskap.
I regeringens proposition föreslås att i den mån skolorna genomför praktisk arbetslivsorientering (prao) skall det ske genom att andra ämnen minskar sin undervisningstid. Mycket talar för att det samhällsvetenskapliga ämnesblocket, med en sådan modell, skulle få rymma tiden för prao. Senare kommer utskottet att behandla frågan om eget timplaneutrymme för prao. Den modell utskottet valt, med 100 timmar avsatta för prao, innebär att de samhällsorienterande ämnena i praktiken tillförs mer undervisningstid. Utskottet vill därutöver, i överensstämmelse med motionen, tillföra ämnesgruppen ytterligare 15 timmar.
Utskottet avstyrker en uppdelning av timtalen för de två ämnesgrupperna i specifika timtal för varje ämne mot bakgrund av utskottets uppfattning att undervisningen inom de båda områdena bör bedrivas ämnesövergripande.
Med det anförda tillstyrker utskottet förslaget i motion 1993/94:Ub1 yrkande 5 att på timplanen för den samhällsorienterande ämnesgruppen skall anges minst 860 timmar. När det gäller de naturvetenskapliga ämnena tillstyrker utskottet regeringens förslag att de anges med 840 timmar.
Vad utskottet nu anfört om timtal för samhällsvetenskapliga resp. naturvetenskapliga ämnen bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 5 och med avslag på övriga förevarande motionsyrkanden godkänna.
dels att moment 56 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
56. beträffande timtal för samhällsvetenskapliga resp. naturvetenskapliga ämnen att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 5, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1992/93:Ub437 yrkandena 1 och 2, 1992/93:Ub482 yrkande 5, 1992/93:Ub509 yrkande 1, 1993/94:Ub10 och 1993/94:Ub27 godkänner vad utskottet förordat om att på timplanen skall anges dels för samhällsvetenskapliga ämnen en undervisningstid på 860 timmar, dels för naturvetenskapliga ämnen en undervisningstid på 840 timmar,
24. Hemspråksundervisning (mom. 58)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar med "Utskottet vill först" och på s. 68 slutar med "regeringens förslag" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att ansvaret för hur hemspråksundervisningen skall organiseras och finansieras helt och hållet skall överföras till invandrarna själva och deras intresseorganisationer. Utskottet konstaterar att belägg saknas som styrker antagandet att hemspråksundervisningen resulterar i den åsyftade naturliga tvåspråkigheten. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag till sådana ändringar i berörda skolförfattninger att kommunerna befrias från skyldigheten att anordna hemspråksundervisning. I stället bör resurser satsas på undervisning i svenska språket och på annan skolundervisning. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub14 yrkande 2, med anledning av motion 1992/93:K22 yrkande 5 samt med avslag på motionerna 1992/93:Ub401 yrkande 1 och 1992/93:Ub467 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att moment 58 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
58. beträffande hemspråksundervisning att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub14 yrkande 2, med anledning av motion 1992/93:K22 yrkande 5 samt med avslag på motionerna 1992/93:Ub401 yrkande 1 och 1992/93:Ub467 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. Tid för praktisk arbetslivsorientering (mom. 59)
Under förutsättning av bifall till reservation 18
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar med "Utskottet vill erinra" och slutar med "1993/94:Ub13 yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill, liksom motionärerna, markera vikten av att alla elever bereds möjligheter att under sin skoltid få insikter i arbetslivet och dess villkor och därmed få värdefulla kontakter med vuxna och vuxenlivet. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom regeringens förslag att tid för praktisk arbetslivsorientering (prao) skall läggas in som moment i undervisningstiden för de olika ämnena. Om tid för prao inte markeras särskilt i timplanen kommer detta att uppfattas som att skolan inte tillmäter denna del av verksamheten särskilt stor vikt. Utskottet anser att minst 100 timmar bör avsättas i timplanen för prao. Det är viktigt att skolan på detta sätt kan öppnas mot arbetslivet.
Vad utskottet anfört om tid för praktisk arbetslivsorientering bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 12, med anledning av motionerna 1992/93:Ub514 yrkande 9 och 1993/94:Ub13 yrkande 2 samt med avslag på regeringens förslag godkänna.
dels att moment 59 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
59. beträffande tid för praktisk arbetslivsorientering att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 12, med anledning av motionerna 1992/93:Ub514 yrkande 9 och 1993/94:Ub13 yrkande 2 samt med avslag på regeringens förslag godkänner vad utskottet förordat om utrymme på timplanen,
26. Studie- och yrkesvägledning (mom. 60)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med "En markering" och slutar med "1993/94:Ub13 yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet har inget att erinra mot vad i propositionen anförs om regeringens avsikt att i läroplanen markera rektors övergripande ansvar för att organisera den studie- och yrkesorienterande verksamheten (syo). Utskottet anser emellertid att riksdagen bör göra ett särskilt uttalande om hur viktigt det är att syo garanteras alla elever och att den ges av kvalificerad personal som är utbildad för ändamålet. Utskottet erinrar om att det genom initiativ från riksdagens sida numera finns en särskild yrkesexamen för syo-personal (bet. 1992/93:Ub3, rskr. 103), studie- och yrkesvägledarexamen (jfr bilaga 3 till högskoleförordningen, SFS 1993:100). Det bör ankomma på regeringen eller på myndighet som regeringen bestämmer att noga följa utvecklingen när det gäller kommunernas ambitioner att anställa behörig personal för syo-verksamheten i grundskolan. Riksdagen bör med anledning av motionerna 1993/94:Ub9 yrkande 2, 1993/94:Ub12 yrkande 18 och 1993/94:Ub13 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om vikten av syo i grundskolan. Med hänvisning till vad utskottet anfört om arbetsgruppen Kvinnligt och manligt i skolan och de åtgärder som kan förväntas till följd av den bör motion 1992/93:A811 yrkande 40 i denna del kunna anses delvis tillgodosedd, varför den avstyrks.
dels att moment 60 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
60. beträffande studie- och yrkesvägledning att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub9 yrkande 2, 1993/94:Ub12 yrkande 18 och 1993/94:Ub13 yrkande 3 och med avslag på motion 1992/93:A811 yrkande 40 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. Timplanen i sin helhet (mom. 62)
Under förutsättning av bifall till reservation 18
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med "Utskottet har i" och på s. 70 slutar med "struktur och innehåll" bort ha följande lydelse:
I det föregående har utskottet tagit ställning till såväl den totala omfattningen när det gäller den garanterade undervisningstiden som till timtal för olika ämnen och ämnesgrupper m.m. inom denna ram av 6 665 timmar. Utskottets förslag har sammanställts till en ny bilaga 3 till skollagen. Utskottet föreslår att ett tillägg görs till timplanen av den innebörden att vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 15 %. Antalet timmar för svenska, engelska och matematik får dock inte minskas.
Utskottet föreslår att riksdagen på grundval av vad utskottet har förordat i det föregående antar 4 kap. 3 a § i regeringens förslag till lag om ändring i skollagen samt den som reservanternas förslag betecknade lydelsen av bilaga 3 till skollagen, vilket återfinns i bilaga 3 till detta betänkande. Riksdagen bör också godkänna regeringens förslag till riktlinjer i övrigt för timplanens struktur och innehåll.
dels att moment 62 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
62. beträffande timplanen i sin helhet att riksdagen antar 4 kap. 3 a § i regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) och den som reservanternas förslag i bilaga 3 till detta betänkande betecknade lydelsen av bilaga 3 till skollagen samt godkänner regeringens förslag till riktlinjer i övrigt för timplanens struktur och innehåll, 28. Uppföljning och utvärdering (mom. 68)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Lena Öhrsvik (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73 börjar med "Utskottet noterar" och på s. 74 slutar med "i denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att frågan om en förnyelse av arbetssätt och arbetsformer i skolan -- mot bakgrund av resultaten från gjorda utvärderingar -- måste ha högsta prioritet. Utskottet anser att det i första hand ankommer på Skolverket att inrikta sitt utvecklingsarbete mot en sådan förnyelse. Men också på skolnivå och lokal nivå är det enligt utskottets mening i hög grad motiverat att arbetssätt och arbetsformer kontinuerligt följs upp och utvärderas. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 20 i denna del och med avslag på 1992/93:Ub521 yrkande 4.
dels att moment 68 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
68. beträffande uppföljning och utvärdering att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub1 yrkande 20 i denna del och med avslag på motion 1992/93:Ub521 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
29. Träning i självförtroende, m.m. (mom. 72)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76 börjar med "Utskottet vill peka" och på s. 77 slutar med "yrkande 12" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att jämställdhetsåtgärder hittills i hög grad koncentrerats till att nå en kvantitativt jämn könsfördelning i skola, undervisning och läromedel. Framöver måste intresset mer riktas mot kritisk granskning av hur kunskaper förmedlas och införlivas samt effekterna av innehåll och budskap i läromedel och undervisning. De i motionerna framförda förslagen -- om självförtroendeträning för flickor och relationsträning för pojkar samt införande av könssociala perspektiv i undervisningen för att förebygga anorexi och bulimi bland unga kvinnor -- bör enligt utskottets mening beaktas i Skolverkets arbete med att utforma en strategi för utveckling av jämställdheten i skolan. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub502 yrkandena 8 i denna del och 9 samt 1992/93:So289 yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 72 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
72. beträffande träning i självfötroende, m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub502 yrkandena 8 i denna del och 9 samt 1992/93:So289 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. Undervisning i att ge första hjälpen, m.m. (mom. 77)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det viktigt att eleverna får undervisning i att ge första hjälpen samt hjärt-lung-räddning. Genom att kunskap sprids på detta område, ökar möjligheterna att vid trafikolyckor och akuta sjukdomsfall rädda liv. Undervisningen bör införas som ett obligatoriskt moment i årskurs 8 eller 9 i grundskolan och omfatta ca 10 timmar. Motionen tillstyrks därmed av utskottet.
dels att moment 77 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
77. beträffande undervisning i att ge första hjälpen, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub484 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Skolans värdegrund såsom förankrad i kristen etik och västerländsk humanism (mom. 1)
Marianne Jönsson (c) och Christer Lindblom (fp) anför:
Vi beklagar djupt att utskottet inte kunnat samla sig kring en gemensam värdegrundsskrivning. Att manifestera enighet i skrivningarna om skolans värdegrund hade varit en värdefull signal till skolan. Genom den oenighet som uppstått riskeras att oklarhet kvarstår om hur begreppen kristen etik och västerländsk humanism skall tolkas i relation till värdegrunden, trots tillkännagivandet i betänkandets moment 1 om att undervisningen i skolan även framdeles skall vara icke-konfessionell. För vår del vill vi understryka att skrivningarna om skolans värdegrund, förankrad i kristen etik och västerländsk humanism, inte kan tolkas på annat sätt än att den grundlagsfästa religionsfriheten är orubbad och att den svenska skolan även framgent är öppen för alla, oavsett trosinriktning och religion.
2. Elever med särskilda behov av stöd (mom. 17)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Lena Öhrsvik (alla s) anför:
Det är positivt att ett enigt utbildningsutskott uttalar att läroplanen bör innehålla en tydlig markering om skolans ansvar att tillgodose de elever som har särskilt behov av stöd för att därigenom säkerställa en likvärdig undervisning. För att leva upp till detta i skolvardagen krävs att resurser fördelas efter olika behov hos skolor, klasser och elever. Vi anser att de system med skolpeng -- uppbyggda på enkla percapita-principer med otillräckligt utrymme för hänsynstagande till skilda behov -- som nu införts i många kommuner motverkar skolans möjligheter att ta ansvar för elever med särskilt behov av extra stöd.
3. Remiss av regeringens betygsförslag
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Lena Öhrsvik (alla s) anför:
Som framgår av utskottets betänkande begärde vi inför behandlingen i utskottet av regeringens förslag till nytt betygssystem att utskottet skulle sända ut förslaget på remiss. Som skäl angav vi vad som anfördes i den socialdemokratiska partimotionen, nämligen att regeringen nu lagt fram ett helt nytt betygsförslag jämfört med betygsberedningens. Till skillnad från utskottsmajoriteten hävdar vi att det dröjsmål med ärendets behandling som ett remissförfarande hade inneburit inte skulle ha lett till avsevärt men. Däremot hade det varit betydelsefullt för utskottet att få en belysning av den för skolan så viktiga betygsfrågan.
4. Fristående skolors ställning inom det nationella provsystemet (mom. 35)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Lena Öhrsvik (alla s) anför:
Vi instämmer inte i vad utskottsmajoriteten erinrar om när det gäller deras ställningstagande i betygsfrågan i det föregående. Vi erinrar i stället om våra reservationer 11 och 14 där vi förordar betyg enbart i årskurserna 8 och 9 och en helt annan ordning för informationen mellan skolan och hemmet.
5. Gemensamt timtal för de praktisk-estetiska ämnena (mom. 44)
Hans Nyhage (m), Rune Rydén (m), Marianne Jönsson (c), Bo Arvidson (m), Ulf Melin (m) och Christer Lindblom (fp) anför:
Vi hade föredragit ett gemensamt timtal för de praktisk-estetiska ämnena, vilket föreslogs i propositionen, för att därigenom ge skolan en större frihet att lägga upp undervisningen. Vi accepterar dock majoritetens ställningstagande att ge de enskilda ämnena inom den praktisk-estetiska ämnesgruppen egna timtal.
6. Timtal för samhällsvetenskapliga resp. naturvetenskapliga ämnen (mom. 56)
Ingrid Näslund (kds) anför:
Utskottet är inte berett att tillstyrka en uppdelning av timtalen för de samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnesgrupperna i specifika timtal. Utskottet menar att en gemensam timtid ökar friheten att lägga upp undervisningen ämnesövergripande eller i form av temastudier.
Jag har tyvärr inte lyckats övertyga utskottet om att det skulle vara en fördel för samtliga berörda ämnen med ett eget timtal och frihet att samverka med alla andra ämnen. Jag vet av erfarenhet att bindningen i block tidigare orsakat en olycklig godtycklighet när det gäller enskilda ämnen inom blocken. Utvärderingar har, vilket utskottet också påpekat, visat att vissa ämnen kommit i kläm och endast fått en liten del av undervisningstiden. Detta har i synnerhet gällt religionskunskapen.
Jag betraktar den fortsatta låsningen till en ämnesgrupp som en onödig, kvarvarande bindning från ett förlegat system. Det hade varit mer framåtsyftande att frigöra alla ämnen och ge varje ämne ett eget garanterat timtal.
Vad beträffar religionskunskapen anser utskottet att behovet av undervisning i ämnet ökar i ett mångkulturellt samhälle. Jag anser att det hade varit naturligt med ett garanterat timtal på åtminstone den nivå som ämnet enligt nuvarande läroplan skall ha.
Jag har valt att inte reservera mig eftersom utskottet förstärkt den samhällsvetenskapliga ämnesgruppen med 40 timmar med hänvisning till det ökande behovet av undervisning i religionskunskap och det faktum att ämnet fått stå tillbaka för andra samhällsorienterande ämnen.
Jag utgår från att regeringen noga följer utvecklingen så att inte religionsämnet fortsättningsvis kommer i kläm.
7. Timtal för samhällsvetenskapliga resp. naturvetenskapliga ämnen (mom. 56)
Stefan Kihlberg (nyd) anför:
Jag har vid utskottets behandling av våra motioner 1992/93:Ub521 yrkandena 1 och 2 samt 1993/94:Ub14 yrkande 5 reserverat mig till förmån för vår uppfattning att samtliga obligatoriska ämnen tills vidare borde garanteras minimitid på timplanen. Jag anser, vilket framgår av reservationen, att timplanen på sikt bör slopas i dess egenskap som centralt beslutat instrument för styrning av skolans verksamhet. I det nu aktuella sammanhanget hade jag helst sett att man lagt ut timmarna inom de båda ämnesgrupperna på varje ämne. Men då utskottet sålunda i det föregående avstyrkt principen om garanterad minimitid för samtliga ämnen, finner jag det inte meningsfullt att även här reservera mig.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Formuleringen om skolans värdegrund såsom förankrad i kristen etik och västerländsk humanism kan enligt min mening uppfattas så att det krävs av lärare att de har en kristen grundinställning. Detta kan i sin tur få förödande konsekvenser för lärarutbildningen. Jag anser vidare att skolan inte får överge sin tidigare hållning i livsåskådningsfrågor. Det finns enligt min mening inget skäl att framhärda i att ha kvar en formulering som vållat så mycket oro. De farhågor om begynnande religiös intolerans som formuleringen väckt borde räcka för att helt ta bort den. Jag menar att stor försiktighet bör råda med användningen av sådana formuleringar då Sverige nu sakta omvandlas till ett mångkulturellt samhälle med olika religioner och livsåskådningar. Det är därför naturligt att regeringen vid den slutliga utformningen av läroplanstexten undviker begreppen "kristen etik" och "västerländsk humanism".
I fråga om gemensamt måldokument för förskola och skola instämmer jag i reservation 4.
Jag anser att till läroplanen bör fogas som bilagor vissa internationella överenskommelser som Sverige har undertecknat, bl.a. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och konventionen om barnets rättigheter.
Enligt min mening måste jämställdhetsmål för skolan ingå i läroplanen och där klart uttryckas. Pojkar och flickor bemöts och behandlas på olika sätt i undervisningssituationen i klassrummet. Denna skillnad är genomgående till flickornas nackdel. En jämställd skola, menar jag, kräver insikter i hur orättvisorna mellan könen yttrar sig för att de skall vara möjliga att bekämpa.
Rektors roll har i propositionen överbetonats. Jag anser att en del av rektors uppgifter bör tas över av en skolenhetsstyrelse som består av de i skolan verksamma, dvs. elever, lärare och annan skolpersonal.
Jag vill ansluta mig till det särskilda yttrandet av Socialdemokraterna om elever med särskilda behov av stöd. Dessutom anser jag att sektorsbidraget till skolan bör återinföras.
Beträffande arbetssätt och arbetsformer inom skolan delar jag uppfattningen i reservation 6.
Jag instämmer också i reservation 7 om kursplaner i samhällslära och naturlära, m.m.
I fråga om undervisning i barn- och ungdomskunskap ansluter jag mig till reservation 8.
Min uppfattning att kursplan skall finnas för svenska som andraspråk stämmer överens med reservation 9.
Syftet med sexual- och samlevnadsundervisningen bör enligt min mening vara att öka elevens möjlighet att uppleva sexualitet som en positiv kraft i samlevnaden och att ge de kunskaper som behövs för att skydda sig mot oönskade graviditeter och sexuellt överförda sjukdomar. Homosexualitet bör behandlas särskilt men även integreras i olika ämnen.
Enligt min uppfattning finns det flera skäl att kritisera förekomsten av betyg i skolan och plädera för en betygsfri skola. Ett av de viktigaste skälen är att betygen förhindrar den kunskapssyn och de arbetssätt som jag anser bör prägla undervisningen. Kunskapssökandet skall stå i centrum, inte konkurrens och betygsjakt. Varje betygssystem blir med nödvändighet begränsat till vissa delar av skolans verksamhet och vissa mätbara dimensioner av kunskapsutvecklingen. Betygen gör att undervisningen inriktas på sådant som är mätbart -- oftast teoretiska faktakunskaper. Prov och kunskapskontroll blir därmed dominerande inslag i skolarbetet. Av större vikt är att skolan kontinuerligt, i en aktiv dialog med föräldrar och elever, ger sin bild av den enskilde elevens utveckling. Eleverna har rätt att kräva uppmärksamhet och vägledning under hela sin skoltid, inte bara vid enstaka betygstillfällen.
När det gäller betygens roll vid urval vill jag anföra följande. Betyg är till sin karaktär definitiva. Om betygen blir dåliga, blir följden att de fungerar som ett permanent hinder för fortsatta studier. Ett statiskt betygssystem tar inte hänsyn till att människor utvecklas och att kunskaper alltid kan kompletteras eller vidareutvecklas.
Beträffande behovet av ett officiellt bevis på genomgången utbildning och förvärvade kunskaper anser jag i likhet med vad som anförs i Vänsterpartiets partimotion att ett sådant behov kan tillgodoses genom ett intyg över genomgången utbildning, som informerar om vilka frivilliga ämnesval som eleven har gjort och andra uppgifter av särskild betydelse, t.ex. betydelsefullt grupparbete eller enskilt arbete.
Med hänvisning till min grundinställning vad gäller betyg anser jag att riksdagen borde avslå regeringens förslag till nytt betygssystem och begära att regeringen föranstaltar om sådana åtgärder att grundskolan på sikt blir betygsfri.
Sammanfattningsvis anser jag att riksdagen, jämte ett beslut om utvecklingssamtal, skriftlig information samt betygssystem tidigast vårterminen i årskurs 8, bör begära av regeringen att låta utreda frågan om en helt betygsfri grundskola. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub502 yrkande 12 delvis och med anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:Ub12 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.
Beträffande betygsskalan, det nationella provsystemet och de fristående skolornas ställning inom det nationella provsystemet ansluter jag mig till Socialdemokraternas reservationer.
Jag biträder också vad som anförts i (s)-reservationerna 18, 19, 20, 22 och 23 om timtal för olika ämnen.
Kommunen bör enligt min mening ha skyldighet att anordna undervisning i tre B-språk, nämligen franska, tyska och spanska, och inte bara i två språk som regeringen föreslagit.
När det gäller garanterad tid för praktisk arbetslivsorientering och studie- och yrkesvägledning instämmer jag i reservationerna 25 och 26.
I fråga om timplanen i sin helhet ansluter jag mig till reservation 27 vad avser fördelningen av timmar på ämnen och ämnesgrupper. Dock anser jag att antalet timmar för svenska, engelska, matematik och språkval inte får minskas genom utnyttjande av skolans val.
Arbetssätt och arbetsformer i skolan bör kontinuerligt följas upp och utvärderas. Jag delar därvid uppfattningen i reservation 28.
Det är enligt min mening viktigt att kommunerna får extra resurser för skolverksamheten för att följa upp läroplanens intentioner. Det är fel att fastslå vilka kravmål som eleverna skall ha uppnått vid en viss ålder, om man inte samtidigt ger löfte om resursförstärkningar för det fall målen inte nås.
Jag anser att kommunerna bör åläggas att i sina skolplaner utarbeta konkreta förslag till förbättring av arbetsmiljön också ur ett jämställdhetsperspektiv och aktivt arbeta för att flickor inte missgynnas.
Könssociala skillnader bör enligt min mening uppmärksammas i skolans jämställdhetsarbete, varför jag ansluter mig till reservation 29 om träning i självförtroende, m.m.
Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till lagändring som gör det möjligt att inrätta skolenhetsstyrelser. En sådan styrelse bör vara sammansatt av i skolan verksamma, dvs. av elever, lärare och annan skolpersonal, och få ansvar för skolenhetens drift och verksamhet.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 1, 9, 12, 16, 27, 32, 57, 62, 69, 71 och 74 bort hemställa:
1. beträffande skolans värdegrund såsom förankrad i kristen etik och västerländsk humanism att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub482 yrkande 1, 1992/93:Ub514 yrkande 2, 1993/94:Ub12 yrkande 2, 1993/94:Ub20 yrkande 4, med anledning av regeringens förslag och motionerna 1993/94:Ub1 yrkandena 1 och 2, 1993/94:Ub17 yrkandena 1 och 2 samt 1993/94:Ub20 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1992/93:Ub525, 1993/94:Ub14 yrkande 1 och 1993/94:Ub34 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
9. beträffande internationella överenskommelser att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub12 yrkande 3 och med anledning av motion 1993/94:Ub11 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
12. beträffande jämställdhetsmål i läroplanen att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub12 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
16. beträffande det kommunalpolitiska ansvaret och rektors ansvar, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub12 yrkande 7 och med anledning av motion 1993/94:Ub1 yrkande 24 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
27. beträffande sexual- och samlevnadsundervisningen att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub12 yrkande 12, med anledning av 1993/94:Ub20 yrkandena 1--3 och 6 och 1993/94:Ub31 yrkande 1 samt med avslag på 1992/93:Ub522 yrkandena 1--3 och 5, 1993/94:Ub16 samt 1993/94:Ub26 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
32. beträffande riktlinjer för ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem utom såvitt avser betygsskalan att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub502 yrkande 12 delvis, med anledning av regeringens förslag och motionerna 1993/94:Ub1 yrkandena 27, 28 delvis och 29 och 1993/94:Ub12 yrkande 8 samt med avslag på motionerna 1992/93:Ub503 delvis, 1993/94:Ub14 yrkande 6 delvis, 1993/94:Ub21 yrkande 8, 1993/94:Ub32 och 1993/94:Ub33 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
57. beträffande kommunens skyldighet att anordna undervisning i B-språk att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub12 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
62. beträffande timplanen i sin helhet att riksdagen antar 4 kap. 3 a § i regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) och den som reservanternas förslag i bilaga 3 till detta betänkande betecknade lydelsen av bilaga 3 till skollagen, med den ändringen att vid skolans val får antalet timmar för svenska, engelska, matematik och språkval inte minskas, samt godkänner regeringens förslag till riktlinjer i övrigt för timplanens struktur och innehåll,
69. beträffande extraresurser till kommunerna att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub12 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
71. beträffande vissa jämställdhetsåtgärder i skolan att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub502 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1992/93:Ub432 i denna del, 1992/93:Ub446 och 1992/93:Ub514 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
74. beträffande lagregler om självstyrande skolor att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub12 yrkande 6 och med anledning av motion 1992/93:Ub490 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
Regeringens lagförslag Förslag till Lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Bilaga 1
2 Senaste lydelse 1993:800. 3 Senaste lydelse 1993:800.
100>Bilaga 3 Utbildningens omfattning i grundskolan i timmar om 60 minuter för ämnen och ämnesgrupper samt totalt.
Utskottets förslag till timplan
100>Bilaga 3 Utbildningens omfattning i grundskolan i timmar om 60 minuter för ämnen och ämnesgrupper samt totalt. Bilaga 2
Reservanternas förslag till timplan
100>Bilaga 3 Utbildningens omfattning i grundskolan i timmar om 60 minuter för ämnen och ämnesgrupper samt totalt. Bilaga 3
Översikt av utskottets behandling av motionerna Bilaga 4
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 3 Motionerna 3 Utskottet 21 Inledning 21 1. Läroplanen -- struktur och inriktning 23 Skolans värdegrund 23 Gemensamt måldokument för förskola och skola 27 Läroplanens struktur och inriktning i övrigt 28 2. Läroplanen -- mål och riktlinjer 28 3. Kursplanerna -- struktur 38 4. Kursplanerna -- innehåll 38 5. Ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem 46 6. Timplanen -- struktur och innehåll 57 Allmänt om timplanen 57 Elevens val 60 Praktisk-estetiska ämnen 61 Allmänt 61 Bild 62 Hemkunskap 62 Idrott och hälsa 63 Musik 64 Slöjd 64 Maskinskrivning och datorteknik 65 Samhällsvetenskapliga resp. naturvetenskapliga ämnen 65 Språkval 67 Praktisk arbetslivsorientering samt studie- och yrkesvägledning 68 Timplanen i sin helhet 69 7. Övriga ändringar i skollagen 70 8. Lagförslaget i övrigt. Ikraftträdande och genomförande m.m. 71 9. Övriga frågor 74 Hemställan 78 Reservationer 86 1. Skolans värdegrund såsom förankrad i kristen etik och västerländsk humanism (s) 86 2. Skolans värdegrund såsom förankrad i kristen etik och västerländsk humanism (nyd) 87 3. Demokratisk fostran (s) 88 4. Gemensamt måldokument för förskola och skola (s) 89 5. Det kommunalpolitiska ansvaret och rektors ansvar, m.m. (s) 89 6. Arbetssätt och arbetsformer inom skolan (s) 90 7. Kursplaner i samhällslära och naturlära, m.m. (s) 91 8. Undervisning i barn- och ungdomskunskap (s) 91 9. Kursplan för svenska som andraspråk (s) 92 10. Ett nytt skolämne, vardagskunskap (nyd) 93 11. Riktlinjer för ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem utom såvitt avser betygsskalan (s) 93 12. Riktlinjer för ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem utom såvitt avser betygsskalan (nyd) 95 13. Betygsskalan (s) 96 14. Det nationella provsystemet (s) 97 15. Fristående skolors ställning inom det nationella provsystemet (s) 98 16. Betyg i ordning och uppförande (nyd) 98 17. Garanterad minimitid för samtliga obligatoriska ämnen, m.m. (nyd) 99 18. Timmar för elevens val (s) 100 19. Det sammanlagda utrymmet för praktisk-estetiska ämnen (s) 100 20. Timtal för ämnet idrott och hälsa, m.m. (s) 101 21. Timtal för ämnet idrott och hälsa, m.m. (nyd) 102 22. Timtal för ämnet slöjd (s) 103 23. Timtal för samhällsvetenskapliga resp. naturvetenskapliga ämnen (s) 103 24. Hemspråksundervisning (nyd) 105 25. Tid för praktisk arbetslivsorientering (s) 105 26. Studie- och yrkesvägledning (s) 106 27. Timplanen i sin helhet (s) 107 28. Uppföljning och utvärdering (s) 107 29. Träning i självförtroende, m.m. (nyd) 108 30. Undervisning i att ge första hjälpen, m.m. (nyd) 108 Särskilda yttranden 109 1. Skolans värdegrund såsom förankrad i kristen etik och västerländsk humanism (c, fp) 109 2. Elever med särskilda behov av stöd (s) 109 3. Remiss av regeringens betygsförslag (s) 109 4. Fristående skolors ställning inom det nationella provsystemet (s) 110 5. Gemensamt timtal för de praktisk-estetiska ämnena (m, fp, c) 110 6. Timtal för samhällsvetenskapliga resp. naturvetenskapliga ämnen (kds) 110 7. Timtal för samhällsvetenskapliga resp. naturvetenskapliga ämnen (nyd) 111 Meningsyttring av suppleant (v) 111 Bilagor 1 Regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) 116 2 Utskottets förslag till timplan 120 3 Reservanternas förslag till timplan 121 4 Översikt av utskottets behandling av motionerna 122