Offentlig upphandling

Betänkande 1999/2000:FiU16

Finansutskottets betänkande 1999/2000:FIU16

Offentlig upphandling

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1999/2000

FiU16

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 20 motioner
som väckts under allmänna motionstiden 1999 rörande
offentlig upphandling.

Utskottet konstaterar i betänkandet att den
sammanlagda offentliga upphandlingsvolymen uppgår
till ca 400 miljarder kronor per år. Utskottet anser
därför att det är av stort samhällsekonomiskt
intresse att den offentliga upphandlingen fungerar
väl. Enligt utskottet kan en effektiv upphandling
verksamt bidra till besparingar i de offentliga
utgifterna. Utskottet anser det angeläget med ett
upphandlingssystem där de upphandlande enheterna
skall kunna ställa rimliga miljökrav. Den offentliga
upphandlingen bör utvecklas till ett aktivt och
effektivt instrument för att påverka utbudet på
marknaden så att beståndet av produkter snabbare kan
anpassas till kraven på ekologisk hållbarhet.
Reglerna bör vara klara och tydliga, och det är
nödvändigt att det finns en god information om
reglerna.

Utskottet avstyrker samtliga motioner. Till
betänkandet har fogats två reservationer och ett
särskilt yttrande.

Motionerna

1999/2000:Fi801 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ändringar i EG:s
regelverk så att varje upphandlare kan ställa
miljökrav,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om informationsinsatser
till kommuner och landsting så att tjänstemän och
förtroendevalda vet vilka miljökrav som kan ställas
vid upphandling.

1999/2000:Fi802 av Berndt Ekholm och Carina Hägg (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
miljökrav i samband med offentlig upphandling.

1999/2000:Fi803 av Sofia Jonsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av regelverket
kring offentlig upphandling.

1999/2000:Fi804 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om översynen av
den offentliga upphandlingen.

1999/2000:Fi805 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
branschorganisationers talerätt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om sanktioner vid
åsidosättande av upphandling,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om restriktioner mot
gynnande av företag i den egna kommunen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om miljö- och
kvalitetskrav,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om småföretagens
möjligheter att lämna anbud och delta i
entreprenader.

1999/2000:Fi806 av Carina Hägg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om beaktande av
arbetsmiljölagen vid upphandling av verksamhet.

1999/2000:Fi807 av Christina Axelsson m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att förorda att
statliga organ vid inköp, i görligaste mån, handlar
med Rättvisemärkta produkter.

1999/2000:Fi808 av Inger Lundberg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statlig upphandling i hela
landet.

1999/2000:Fi809 av Carina Hägg och Berndt Ekholm (s)
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att aktivt verka för
att företag som utnyttjar barn skall uteslutas vid
offentlig upphandling.

1999/2000:Fi810 av Inger Strömbom (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att
stärka Nämnden för offentlig upphandlings
befogenheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av effektiva
sanktioner vid överträdelse av lagen om offentlig
upphandling.

1999/2000:Fi811 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om regler för
upphandling.

1999/2000:K277 av Per Westerberg m.fl. (m) vari
yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ändringar i lagen om
offentlig upphandling,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en lag om
konkurrensneutralitet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om lagstadgad
utmaningsrätt.

1999/2000:L714 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari
yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att Sverige
inom EU skall verka för att reglerna kring offentlig
upphandling förändras så att kommunerna alltid kan
ställa de miljökrav de själva anser vara rimliga.

1999/2000:U512 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari
yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om direktivet om
offentlig upphandling.

1999/2000:So487 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om tydligare regler vid
offentlig upphandling innebärande ett stärkande av
de funktionshindrades möjligheter att komma ut på
arbetsmarknaden.

1999/2000:MJ254 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om offentlig
upphandling.

1999/2000:MJ718 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att vara pådrivande
inom EU för att förändra upphandlingsdirektiven så
att det blir möjligt att ställa offensiva miljökrav
vid offentlig upphandling.

1999/2000:N270 av Kent Härstedt (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att kommuner,
landsting och stat vid all offentlig upphandling
skall utesluta företag som utnyttjar barnarbete.

1999/2000:N279 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari
yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en översyn av
upphandlingsförordningen för att gynna de lokala
småföretagen.

1999/2000:N384 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

23. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
ändringar i lagen om offentlig upphandling i syfte
att förverkliga principerna om affärsmässighet,
konkurrens och icke-diskriminering.

Utskottet

Föreslagna ändringar i lagen om offentlig
upphandling

Motionerna

I motionerna Fi801 av Gudrun Lindvall (mp) yrkande
1, Fi802 av Berndt Ekholm och Carina Hägg (s), U512
av Marianne Andersson m.fl. (c) yrkande 14, MJ254 av
Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 12 och MJ718 av
Lennart Daléus m.fl. (c) yrkande 9 förespråkas att
regeringen inom EU aktivt bör verka för att
upphandlingsdirektiven ändras så att det blir
möjligt för de upphandlande enheterna att ställa
offensiva miljökrav vid offentlig upphandling.
Motionären i motion Fi801 (mp) yrkande 2 anser att
det är viktigt att regeringen ser till att
informationen till kommuner och landsting blir
tydlig så att tjänstemän och förtroendevalda vet
vilka miljökrav som kan ställas och hur detta görs
på ett korrekt sätt. I motion L714 av Yvonne Ruwaida
m.fl. (mp) yrkande 10 anförs att Sverige inom EU
aktivt måste verka för att reglerna om offentlig
upphandling ändras så att kommunerna alltid kan
ställa de miljökrav som kommunerna själva anser vara
rimliga.

I motion Fi807 av Christina Axelsson m.fl. (s)
föreslås att staten bör föregå med gott exempel och
via sina inköp bidra till att öka rättvisan i
världen. Motionärerna anser att staten bör handla
rättvist genom att köpa Rättvisemärkta varor och se
till att Rena kläders uppförandekoder följts.
I motion Fi803 av Sofia Jonsson (c) anförs att en
översyn av regelverket bör göras så att det blir
möjligt att beakta miljöbelastningen vid långa
transporter av t.ex. livsmedel och den lokala
företagsamhetens livskraft. I motion N279 av Ulf
Björklund m.fl. (kd) yrkande 6 anförs att det finns
behov av att hitta vägar till upphandlingsmodeller
som gynnar den lokala miljön och de lokala
småföretagen. Nuvarande upphandlingslagstiftning
gynnar storskalighet, ofta utan miljöhänsyn.

I motion N384 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 23
föreslår motionärerna att lagen (1992:1528) om
offentlig upphandling (LOU) bör ses över i syfte att
förverkliga idéerna om affärsmässighet, konkurrens
och icke-diskriminering som ligger till grund för
lagstiftningen. I motion Fi805 av Karin Pilsäter
m.fl. (fp) anförs att det behövs en kraftfullare
tillsyns- och kontrollfunktion. Även
sanktionssystemet behöver bli tydligare främst mot
de enheter som inte följer LOU (yrkande 2).
Motionärerna föreslår att
branschorganisationerna bör ges rätt att klaga på
upphandlande enheters tillämpning av LOU (yrkande
1). Motionärerna anser vidare att
Upphandlingskommittén i tilläggsdirektiv bör få i
uppdrag att ta fram förslag till sanktioner vid
otillbörligt gynnande av vissa företag (yrkande 3).
Motionärerna anser att det skall vara naturligt att
kunna sätta upp olika typer av miljökrav och andra
kvalitetskrav på de varor och tjänster som köps. I
den mån lagstiftningen behöver förtydligas för att
detta skall vara möjligt bör Upphandlingskommittén
behandla regelverket kring kravspecifikationer
(yrkande 4). Reglerna för företagens deltagande i
den offentliga upphandlingen får inte vara krångliga
eller på annat sätt resurskrävande så att de i
praktiken utestänger små och medelstora företag. För
att underlätta för småföretagen bör upphandlingen
under tröskelvärdena ses över. Om kommunerna
utformar sina förfrågningsunderlag så att
småföretagare i praktiken ges möjlighet att delta i
upphandlingsförfarandet samt även aktivt verkar för
att söka privata alternativ till offentligt
producerade tjänster så skulle framväxten av små
företag starkt gynnas (yrkande 5).

I motion Fi804 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anför
motionärerna att de anser det tillfredsställande att
ett antal upphandlingsfrågor övervägs av
Upphandlingskommittén. Det är ytterst angeläget att
åstadkomma en skärpt lagstiftning med effektiva
sanktionsmöjligheter, vidgade möjligheter att
överklaga felaktiga beslut, talerätt för
sammanslutningar av företagare samt en myndighet för
tillsyn över lagens efterlevnad som har erforderliga
resurser, initiativrätt och befogenheter. Det är
också viktigt att översynen leder fram till
regelförenklingar i upphandlingar under
tröskelvärdena och att man klargör hur man i
upphandlingar kan underlätta för små och medelstora
företag att delta. Det är också av stor betydelse
att LOU även i fortsättningen behandlas som den
renodlade konkurrenslag som den är och bör vara. Det
är vidare angeläget att kraftansträngningar görs för
att åstadkomma en bättre fungerande offentlig
upphandling även i andra EU-länder.

I motion Fi810 av Inger Strömbom (kd) anförs att
NOU:s befogenhet bör stärkas för att
tillsynsmyndigheten skall kunna tillse att LOU
efterlevs. NOU bör ges tillräckliga resurser för att
säkerställa en effektiv tillsyn. Överträdelser av
LOU bör medföra praktiskt effektiva sanktioner.
Utöver skadestånd bör marknadsskadeavgift och förbud
vid vite övervägas. Leverantören bör få sina
rättegångskostnader täckta vid lagbrott. Därutöver
bör preskriptionstiden förlängas. I motion Fi808 av
Inger Lundberg (s) anförs att motionären anser att
Upphandlingskommittén bör få i uppdrag att studera
hur upphandlingar från centrala statliga myndigheter
och verk fördelas mellan olika delar av landet. En
sådan analys skulle kunna leda till att staten söker
ytterligare vägar för att bredda sin upphandling. I
motion Fi811 av Per Erik Granström m.fl. (s) anförs
att motionärerna anser att huvudmännen för vården
och omsorgen har ett ansvar att se till att de
småskaliga driftsformerna - som ofta ger dem som
behöver vården och omsorgen en bättre sådan - ges
ett bättre utgångsläge vid upphandlingar.

I motion Fi806 av Carina Hägg (s) anförs att de
upphandlande enheterna till fullo måste beakta
arbetsmiljölagens regler. Trots att arbetsmiljölagen
skall gälla vid upphandlingar anser motionären att
man kan konstatera att det finns ett behov av att
betona att man vid upphandling av verksamhet beaktar
detta regelverk. I motionerna Fi809 av Carina Hägg
och Berndt Ekholm (s) yrkande 1 och N270 av Kent
Härstedt (s) yrkande 5 föreslås att Sverige aktivt
bör verka för att företag som använder sig av
barnarbetare skall kunna uteslutas vid offentlig
upphandling.

I motion So487 av Dan Ericsson (kd) yrkande 4
föreslås att LOU ändras så att möjligheten för
leverantörer och tjänsteföretag att erbjuda platser
i sin verksamhet för funktionshindrade blir ett
kriterium som vägs in vid upphandlingen på samma
sätt som man kan ta hänsyn till miljöpåverkan.

Finansutskottets ställningstagande

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet behandlade frågor rörande offentlig
upphandling senast i betänkande 1998/99:FiU17. I
betänkandet behandlade utskottet dels Riksdagens
revisorers förslag till riksdagen 1997/98:RR10
Offentlig upphandling, dels ett antal motioner
angående offentlig upphandling. Utskottet ansåg att
Riksdagens revisorers rapport visade att det
föreligger ett behov av ett mer samlat grepp om
upphandlingsfrågorna för att upphandlingen skall bli
effektivare. Utskottet gjorde bedömningen att det
som vägledning för upphandlarna och för arbetet i EU
behövs en tydlig nationell policy för
upphandlingsfrågor samt att det föreligger ett behov
av en fortsatt översyn av reglerna för offentlig
upphandling. Mot den bakgrunden ansåg utskottet att
en pågående utredning (Upphandlingskommittén, Fi
1998:08) snarast borde ges tilläggsdirektiv
innebärande att utredningen skulle övergå till att
bli parlamentariskt sammansatt. Utskottet ansåg att
det av tilläggsdirektiven även borde framgå att
utredningen skulle få i uppdrag att bl.a.
sammanfatta de övergripande riktlinjerna för den
offentliga upphandlingen och ta fram riktlinjer för
det fortsatta arbetet i EU. Utskottet ansåg det
väsentligt att det klargörs under vilka
förutsättningar miljökrav får ställas vid offentlig
upphandling. Utskottet ansåg vidare att det bör vara
möjligt att ställa krav på att produkter som köps in
uppfyller kriterier för miljömärkning. Utskottet
ansåg också att utredningen borde behandla frågan om
lokal upphandling. Med anledning av Riksdagens
revisorers förslag beslutade riksdagen om ett
tillkännagivande till regeringen om vad utskottet
anfört. Regeringen utfärdade den 12 maj 1999
tilläggsdirektiv till utredningen med den innebörd
som utskottet föreslagit (dir. 1999:34).

Pågående utredningsarbete m.m.

Genom beslut den 25 juli 1998 (dir. 1998:58)
tillkallade regeringen en särskild utredare för att
utreda organisationen av Nämnden för offentlig
upphandling (NOU) m.m. Den 12 maj 1999 beslutade
regeringen att ge utredningen en parlamentarisk
sammansättning, tilläggsdirektiv (dir. 1999:34) och
förlängd utredningstid t.o.m. december år 2000.
Enligt tilläggsdirektiven skall kommittén lämna ett
delbetänkande omfattande det uppdrag som kommittén
fått genom direktiv 1998:58. Utredningen, som
antagit namnet Upphandlingskommittén, överlämnade i
december 1999 delbetänkandet (SOU 1999:139)
Effektivare offentlig upphandling För fortsatt
välfärd, trygghet och tillväxt.

Upphandlingskommittén föreslår att den nuvarande
statliga tillsynsmyndigheten NOU slås samman med
Konkurrensverket som ombildas till en ny myndighet
benämnd Konkurrens- och upphandlingsverket. Det nya
verkets tillsynsverksamhet över offentlig
upphandling utökas betydligt. Verket förses med
befogenheter och nya resurser så att allvarliga
överträdelser mot reglerna i LOU kan förhindras.
Kommittén föreslår att Konkurrens- och
upphandlingsverket, en branschorganisation eller en
enskild leverantör skall kunna föra talan om
marknadsskadeavgift vid länsrätt om en upphandlande
enhet vid anskaffning av vara, tjänst eller
byggentreprenad uppsåtligen eller av oaktsamhet i
väsentligt hänseende brutit mot LOU. Kommittén pekar
på åtta typfall när marknadsskadeavgift skall kunna
komma i fråga. Marknads- skadeavgift skall vara
reserverad för allvarliga regelöverträdelser
eftersom ett sådant beteende typiskt sett är
skadligt för tilltron till den offentliga
upphandlingen. Marknadsskadeavgift skall bl.a. kunna
utgå när den upphandlande enheten uppsåtligen eller
av oaktsamhet gjort sig skyldig till en otillåten
direktupphandling och det står klart att den
organisation som genomfört upphandlingen är en
upphandlande enhet och att det inte föreligger något
legalt undantag från skyldigheten att infordra
anbud. Marknadsskadeavgiften skall fastställas till
lägst 5 000 kr och högst 5 miljoner kronor eller
till ett högre belopp som inte överstiger 20 % av
anskaffningens värde. Kommittén föreslår vidare att
Konkurrens- och upphandlingsverket skall få en
möjlighet att föra talan vid länsrätt om att
förelägga en upphandlande enhet att inte upprepa ett beteende som
står i strid med LOU. Föreläggandet skall kunna förenas med vite.
Bestämmelsen kan bli tillämplig när tillsynsmyndigheten bedömer att det
saknas förutsättningar att vinna framgång med en talan om
marknadsskadeavgift på grund av de angivna beviskraven.

Kommittén föreslår vidare att det skadestånd som kan utgå till en förför-
delad leverantör skall beräknas med utgångspunkt från det positiva kon-
traktsintresset. En leverantör skall således få full ersättning för den
förlust som drabbat honom till följd av att han gått miste om ett kontrakt
som rätte-ligen borde ha tilldelats honom. I förhållande till den nuvarande
lydelsen av skadeståndsbestämmelsen föreslås emellertid att möjligheterna
att erhålla skadestånd begränsas till ett med hänsyn till kostnader och
utebliven vinst skäligt belopp. Kommittén föreslår också att inte bara en
leverantör utan även leverantörens branschorganisation samt Konkurrens- och
upphand-lingsverket skall ha talerätt i skadeståndsmål. Vidare föreslås att
preskrip-tionstiden i såväl skadeståndsmål som marknadsskademål förlängs
från ett till två år från det att avtal slöts eller upphandlingsärendet
slutförts på annat sätt.

Kommittén föreslår också en rad förenklingar och lättnader för de upp-
handlande enheterna. Möjlighet införs för upphandlande enheter att begära
in anbud från endast en leverantör utan annonsering. Det förutsätts dock
att särskilda skäl föreligger. Det införs en möjlighet att anordna formgiv-
ningstävlingar i förenklad form. Krav på obligatorisk annonsering i elektro
-nisk databas införs. Samtidigt införs möjlighet till ett selektivt
förfarande i 6 kap. Huvudtanken är att det skall bli lättare för de små och
medelstora före-tagen att få reda på vilka upphandlingar som pågår. Ett
ökat deltagande av dessa företag i offentlig upphandling medför ökad
konkurrens och tillväxt. Det föreslås även en rad bestämmelser som syftar
till att komma till rätta med oseriösa leverantörer. Det föreslås också att
det skall införas ett krav på att det skall föreligga sakliga skäl för att
en påbörjad upphandling skall få avbrytas.

Upphandlingskommittén skall i sitt slutbetänkande bedöma vilka närmare
avvägningar som en upphandlande enhet bör göra när enheten skall anta det
anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt. Kommittén skall ta fram rikt-
linjer för det svenska arbetet med upphandlingsfrågor i Europeiska unionen.
Kommittén skall också följa det arbete som bedrivs i fråga om miljökrav vid
offentlig upphandling. Vidare skall kommittén behandla frågan om möjlig-
heten att upphandla lokalt. Slutligen skall kommittén analysera
möjligheterna för en upphandlande enhet att ta in s.k.
antidiskrimineringsklausuler i upp-handlingsavtalet. Arbetet skall
redovisas senast i december 2000.

Upphandlingskommitténs delbetänkande är för närvarande föremål för re-
missbehandling. En proposition är planerad att avlämnas till riksdagen i
maj 2000.

Regeringen inrättade under år 1998 Delegationen för ekologiskt hållbar
upphandling. Delegationen har i uppgift att arbeta pådrivande för att den
offentliga upphandlingen skall vara ett instrument för att åstadkomma en
ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Delegationen skall bl.a. initiera
och utveckla konkreta vägledningar och metoder för hur miljökrav,
kvalitetskrav och andra krav på ekologisk hållbarhet kan ställas vid
offentlig upphandling inom stat, kommun, landsting samt offentligt ägda
bolag. Den skall också initiera utbildningar för upphandlare och
leverantörer. Delegationen har lämnat en lägesrapport i december 1998.
Uppdraget i sin helhet skall redovi-sas före utgången av år 2000.

Pågående arbete inom EU

Det pågår ett omfattande arbete inom EU med upphandlingsfrågor. Offentlig
upphandling är ett område som enligt kommissionens handlingsplan för den
inre marknaden bör prioriteras. Kommissionen har i ett meddelande om
offentlig upphandling (KOM (98) 143) anfört att reglerna bör göras enklare,
mer flexibla och anpassade efter förändringarna på marknaden.

Genom Amsterdamfördraget betonas att miljöhänsyn skall integreras i alla
gemenskapens politikområden för att en hållbar utveckling skall uppnås.
Kommissionen har uttalat att den i ett tolkningsmeddelande skall analysera
behovet av och möjligheten att ta hänsyn till miljöaspekter vid offentlig
upphandling. Tolkningsmeddelandet skall presenteras under första halvåret
2000. Kommissionen har uttalat att den i april 2000 skall presentera
förslag till direktivändringar som skall innebära förenklingar och en
modernisering av direktiven. Kommissionen har vidare uttalat att den i mars
2000 skall presentera ett tolkningsmeddelande angående små och medelstora
företags deltagande i upphandlingsprocessen. I maj 2000 skall kommissionen
arran-gera en konferens angående små och medelstora företags deltagande i
upp-handlingsprocessen. Kommissionen har vidare uttalat att den i ett
tolknings-meddelande skall förtydliga gällande principer som tillåter
beaktandet av sociala och arbetsmarknadspolitiska hänsyn.

Kommissionen skall således under första halvåret 2000 i ett tolkningsmed-
delande förtydliga under vilka förutsättningar miljökrav får ställas vid of
-fentlig upphandling. Meddelandet diskuteras nu i EU:s rådgivande kommitté
för offentlig upphandling. Regeringskansliet har i en skrivelse till kommis
-sionen lämnat synpunkter på kommissionens dokument Offentlig upphand-ling
och miljö. Av skrivelsen framgår att regeringen anser att det är angeläget
att skapa klarhet på det här området. Bl.a. skall det vara möjligt att
ställa krav på att produkter som köps in uppfyller kriterier för
miljömärkning. Vidare skall upphandlare kunna ställa krav på att
anbudsgivare uppfyller kriterierna för miljöledningssystemet EMAS eller
likvärdiga system. Det är dock ange-läget att kommissionen först gör en
analys av de samhällsekonomiska effek-terna.

Inom Regeringskansliet arbetar en beredningsgrupp med att ta fram en svensk
ståndpunkt om vilka miljökrav som bör kunna få ställas vid offentlig
upphandling. Avsikten är att Sverige utifrån den ståndpunkten skall verka
för att EG-direktiven klargörs eller ändras så att det tydligt framgår
vilka mil-jökrav som får ställas.

Finansutskottets bedömning

Den sammanlagda offentliga upphandlingsvolymen uppgår till ca 400 mil-
jarder kronor per år. Det motsvarar drygt 23 % av värdet av bruttonational-
produkten, dvs. den samlade produktionen av varor och tjänster i Sverige.
Utskottet anser därför att det är av stort samhällsekonomiskt intresse att
den offentliga upphandlingen fungerar väl. En effektiv upphandling kan
verksamt bidra till besparingar i de offentliga utgifterna. Utskottet anser
det angeläget med ett upphandlingssystem där de upphandlande enheterna
skall kunna ställa rimliga miljökrav. Den offentliga upphandlingen bör
utvecklas till ett aktivt och effektivt instrument för att påverka utbudet
på marknaden så att beståndet av produkter snabbare kan anpassas till
kraven på ekologisk håll-barhet. Reglerna bör vara klara och tydliga, och
det är nödvändigt att det finns en god information om reglerna.

Av en rapport från NOU angående effekter av lagen om offentlig upp-handling
framgår att LOU har lett till goda ekonomiska effekter i den offent-liga
upphandlingen. Enligt rapporten beräknas lagen ha bidragit till en netto-
besparing på 3,3 miljarder kronor per år. Upphandlingskommittén konstate-
rar i sitt betänkande att LOU lett till förbättrad kvalitet och goda
ekonomiska effekter. Kommittén gör bedömningen att det finns en stor
potential för kva-litetsförbättringar och besparingar om den offentliga
upphandlingen effekti-viseras ytterligare.

Som framgått ovan pågår ett omfattande arbete inom EU med upphand-
lingsfrågor. Bl.a. är offentlig upphandling ett område som enligt kommissio
-nens handlingsplan för den inre marknaden bör prioriteras. Kommissionen
har i ett meddelande om offentlig upphandling anfört att reglerna bör göras
enklare, mer flexibla och anpassade efter förändringarna på marknaden.
Genom Amsterdamfördraget betonas att miljöhänsyn skall integreras i alla
gemenskapens politikområden för att en hållbar utveckling skall uppnås. Ett
stort antal av de frågor som är aktuella inom EU är sådana som utskottet
anser vara viktiga, t.ex. möjligheten att ställa miljökrav. Utskottet ser
med tillfredsställelse på denna utveckling och förutsätter att Sverige
driver dessa frågor med stor kraft.

I sammanhanget vill utskottet nämna att Upphandlingskommittén i sitt
fortsatta arbete bl.a. skall följa det arbete som bedrivs i fråga om
miljökrav vid offentlig upphandling, behandla frågan om möjligheten att
upphandla lokalt samt analysera möjligheterna för en upphandlande enhet att
ta in s.k. antidiskrimineringsklausuler i upphandlingsavtalet. Kommittén
skall också ta fram riktlinjer för det svenska arbetet med
upphandlingsfrågor i EU.

Beträffande små och medelstora företags deltagande i upphandlingsproces-sen
så har kommissionen meddelat att den i mars 2000 skall presentera ett
tolkningsmeddelande. Enligt utskottet är det angeläget att understryka
vikten av att det befintliga regelverket utnyttjas fullt ut. Som exempel
kan nämnas den möjlighet som LOU ger de upphandlande enheterna att, efter
det att värdet av hela upphandlingen bestämts, dela upp t.ex. upphandlingen
av ett projekt i mindre delar. Utskottet har tidigare uttalat att om en
upphandlande enhet använder sig av den möjlighet som LOU föreskriver så kan
detta skapa bättre förutsättningar för företag av olika storlek att delta i
upphandlingen (jfr bet. 1997/98:FiU7 och bet. 1998/99:FiU17).

Som redovisats ovan pågår ett omfattande arbete inom EU med upphand-
lingsfrågor. Bl.a. väntas ett antal tolkningsmeddelanden i för Sverige
viktiga frågor presenteras under år 2000. Upphandlingskommittén har nyligen
läm-nat ett delbetänkande och kommittén skall senast i december 2000 lämna
ett slutbetänkande. I delbetänkandet behandlas ett antal frågor som
motionärerna tar upp, och en proposition är aviserad att avlämnas i maj
2000. I sitt slutbe-tänkande kommer kommittén att behandla ytterligare ett
antal frågeställning-ar som tas upp i motionerna. Utskottet anser inte att
det ovan redovisade arbetet bör föregripas.

På grund av det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi801 (mp), Fi802 (s
), Fi803 (c), Fi804 (m), Fi805 (fp), Fi806 (s), Fi807 (s), Fi808 (s), Fi809
(s), Fi810 (kd), Fi811 (s), L714 (mp) yrkande 10, U512 (c) yrkande 14,
So487 (kd) yrkande 4, MJ254 (kd) yrkande 12, MJ718 (c) yrkande 9, N270 (s)
yrkande 5, N279 (kd) yrkande 6 och N384 (kd) yrkande 23.

Verksamhet i offentlig egenregi och obligatorisk upphandling

Motionen

I motion K277 av Per Westerberg m.fl. (m) yrkandena 4, 7 och 8 föreslås att
det i LOU skall införas en regel som gör offentlig näringsverksamhet
olaglig om den inte beslutats formellt av staten, kommuner eller landsting.
LOU bör även kompletteras så att det införs ett lagfäst krav på att all
verksamhet där förutsättningar finns skall upphandlas i konkurrens. LOU bör
också kom-pletteras med ett krav på att affärsmässighet skall gälla vid
avbrytande av upphandling. LOU bör även gälla för inköp från
egenregiverksamhet (yrkan-de 4). Motionärerna anser vidare att en lag om
konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning bör införas med krav på
att offentlig näringsverksamhet skall redovisas skild från annan verksamhet
(yrkande 7). En lagstadgad ut-maningsrätt bör även införas. Den skall
innehålla en skyldighet för kommu-ner att upphandla varje verksamhet,
förutom myndighetsutövning, i konkur-rens när en företagare så begär (
yrkande 8).

Finansutskottets ställningstagande

All offentlig upphandling regleras i LOU. Enligt 1 kap. 4 § LOU skall upp-
handling göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och
även i övrigt genomföras affärsmässigt. Avbrytande av en upphandling måste
grundas på affärsmässighet. Upphandlingskommittén föreslår i sitt
delbetänkande att det skall införas ett krav på att det skall föreligga
sakliga skäl för att en påbörjad upphandling skall få avbrytas.

I sammanhanget kan också nämnas lagen (1994:615) om ingripande mot
otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling. Lagen är avsedd att
täcka ett behov som inte kan fyllas genom LOU eller konkurrenslagen. La-gen
omfattar ett system med rättsregler som bl.a. ger utrymme för att i lämp-
lig form gripa in mot vissa konkurrenssnedvridande beteenden. Den pröv-ning
av oberoende part som systemet skapar syftar till att hos företagen väcka
förtroende för att de skall få en objektiv och rättvis behandling i sam-
band med offentlig upphandling.

Regeringen inrättade under år 1998 Rådet för konkurrens på lika villkor
mellan offentlig och privat sektor där företrädare för näringslivet,
kommuner och landsting ingår. Rådets uppgift är att behandla enskilda
klagomål om konkurrenssnedvridningar och att försöka nå en samsyn om de
långsiktiga spelreglerna. Rådet har lämnat en delrapport. Rådet skall
arbeta t.o.m. ut-gången av år 2000 då en slutrapport skall lämnas.

Inom Regeringskansliet arbetar en arbetsgrupp med att göra en problemin-
ventering beträffande förutsättningarna för rättslig prövning när kommunal
och privat näringsverksamhet möts.

Utskottet har senast i betänkande 1998/99:FiU17 behandlat liknande mo-
tioner. Utskottet uttalade bl.a. att utskottet ansåg att det var självklart
att kommunerna skall kunna bedriva verksamhet i egen regi om de så önskar.
På förslag från utskottet avslog riksdagen motionerna. Utskottet finner
inte anledning att föreslå någon ändring av riksdagens tidigare
ställningstagande. Motion K277 (m) yrkandena 4, 7 och 8 avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande föreslagna ändringar i lagen om offentlig upp-handling

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Fi801, 1999/2000:Fi802, 1999/
2000:Fi803, 1999/2000:Fi804, 1999/2000:Fi805, 1999/2000: Fi806, 1999/2000:
Fi807, 1999/2000:Fi808, 1999/2000:Fi809, 1999/2000:Fi810, 1999/2000:Fi811,
1999/2000:L714 yrkande 10, 1999/2000:U512 yrkande 14, 1999/2000:So487
yrkande 4, 1999/2000:MJ254 yrkande 12, 1999/2000:MJ718 yrkande 9, 1999/2000
:N270 yrkande 5, 1999/2000:N279 yrkande 6 och 1999/2000:N384 yrkande 23,

res. 1 (m, kd, c, fp)

2. beträffande verksamhet i offentlig egenregi och obligatorisk
upphandling

att riksdagen avslår motion 1999/2000:K277 yrkandena 4, 7 och 8.
res. 2 (m)

Stockholm den 7 mars 2000

På finansutskottets vägnar

Mats Odell

I beslutet har deltagit: Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Bengt
Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan Lönnroth (v), Lennart Hedquist
(m), Sonia Karlsson (s), Carin Lundberg (s), Sven-Erik Österberg (s), Siv
Holma (v), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m), Matz Hammarström (mp),
Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m) och Hans Hoff (s).

Reservationer

1. Föreslagna ändringar i lagen om offentlig upphandling (mom. 1) (m, kd, c
, fp)

Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd
), Anna Åkerhielm (m), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Axén (m)
anser

dels att den del av finansutskottets ställningstagande som på s. 9 börjar
med "Den sammanlagda offentliga" och på s. 10 slutar med "N384 (kd) yrkande
23" bort ha följande lydelse:

Den sammanlagda offentliga upphandlingsvolymen uppgår till ca 400 miljarder
kronor per år. Det motsvarar drygt 23 % av värdet av bruttonatio-
nalprodukten, dvs. den samlade produktionen av varor och tjänster i Sverige
. Utskottet anser därför att det är av stort samhällsekonomiskt intresse
att den offentliga upphandlingen fungerar väl. En effektiv upphandling kan
verksamt bidra till besparingar i de offentliga utgifterna. Utskottet anser
också att den offentliga upphandlingen bör vara ett effektivt instrument
för att påverka utbudet på marknaden så att beståndet av produkter snabbare
kan anpassas till kraven på miljömässiga hänsyn.

Av en rapport från NOU angående effekter av lagen om offentlig upp-handling
framgår att LOU har lett till goda ekonomiska effekter i den offent-liga
upphandlingen. Enligt rapporten beräknas lagen ha bidragit till en netto-
besparing på 3,3 miljarder kronor per år. Besparingen har kunnat ske med
bibehållen kvalitet. Det finns emellertid en stor och ännu inte utnyttjad
be-sparingspotential som enligt Nämnden för offentlig upphandling uppgår
till ytterligare 15-20 miljarder kronor per år. Siffrorna belyser den
samhällseko-nomiska betydelsen av en effektiv offentlig upphandling liksom
också vikten av att en ökande andel av den offentliga sektorns verksamhet
utsätts för konkurrens.

Utskottet anser att det är mycket angeläget att regeringen med stor kraft
deltar i arbetet inom EU med upphandlingsfrågorna. Som utskottet tidigare
uttalat (jfr bet. 1998/99:FiU17 s. 14 f.) är det väsentligt att det
klargörs under vilka förutsättningar miljökrav får ställas vid offentlig
upphandling. Utskottet anser att det bör vara möjligt att ställa krav på
att produkter som köps in uppfyller kriterier för miljömärkning liksom även
kriterier som avser pro-duktionsprocesser och transporter.

Beträffande små och medelstora företags deltagande i upphandlingsproces-sen
har kommissionen aviserat att den i mars 2000 skall presentera ett tolk-
ningsmeddelande. Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att
det befintliga regelverket utnyttjas fullt ut. Som exempel kan nämnas den
möjlighet som LOU ger de upphandlande enheterna att, efter det att värdet
av hela upphandlingen betsämts, dela upp t.ex. upphandlingen av ett projekt
i mindre delar. Utskottet har tidigare uttalat att om en upphandlande enhet
använder sig av den möjlighet som LOU föreskriver kan detta skapa bättre
förutsättningar för företag av olika storlek att delta i upphandlingen (bet
. 1997/98:FiU7 och bet. 1998/99:FiU17).

Utskottet ser med tillfredsställelse på att ett antal frågor rörande
upphand-ling övervägs av Upphandlingskommittén. Idéerna om affärsmässighet,
konkurrens och icke-diskriminering som ligger till grund för lagstiftningen
bör förverkligas. Det är ytterst angeläget att åstadkomma en skärpt
lagstift-ning med effektiva sanktionsmöjligheter, vidgade möjligheter att
överklaga felaktiga beslut, talerätt för sammanslutningar av företagare
samt en myn-dighet för tillsyn över lagens efterlevnad som har erforderliga
resurser, initi-ativrätt och befogenheter. Det är också viktigt att
översynen leder fram till regelförenklingar i upphandlingar under
tröskelvärdena och att man klargör hur man i upphandlingar kan underlätta
för små och medelstora företag att delta. Utskottet anser vidare att det är
angeläget att kraftansträngningar görs för att åstadkomma en bättre
fungerande offentlig upphandling även i andra EU-länder. Kommittén bör
också lägga fram förslag som säkerställer att besparingspotentialen
utnyttjas genom en mer omfattande offentlig upp-handling i stat, kommuner
och landsting.

I sammanhanget vill utskottet nämna att Upphandlingskommittén i sitt
fortsatta arbete bl.a. skall följa det arbete som bedrivs i fråga om
miljökrav vid offentlig upphandling, behandla frågan om möjligheten att
upphandla lokalt samt analysera möjligheterna för en upphandlande enhet att
ta in s.k. antidiskrimineringsklausuler i upphandlingsavtalet. Kommittén
skall också ta fram riktlinjer för det svenska arbetet med
upphandlingsfrågor i EU.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Fi804 (m), Fi805 (fp),
Fi810 (kd), MJ254 (kd) yrkande 12, MJ718 (c) yrkande 9 och N384 (kd)
yrkande 23 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet
avstyrker motionerna Fi801 (mp), Fi802 (s), Fi803 (c), Fi806 (s), Fi807 (s)
, Fi808 (s), Fi809 (s), Fi811 (s), L714 (mp) yrkande 10, U512 (c) yrkande
14, So487 (kd) yrkande 4, N270 (s) yrkande 5 och N279 (kd) yrkande 6.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande föreslagna ändringar i lagen om offentlig upphand-ling

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Fi804, 1999/2000:Fi805,
1999/2000:Fi810, 1999/2000:MJ254 yrkande 12, 1999/2000:MJ718 yrkande 9 och
1999/2000:N384 yrkande 23 samt med avslag på motionerna 1999/2000:Fi801,
1999/2000:Fi802, 1999/2000:Fi803, 1999/2000:Fi806, 1999/2000:Fi807, 1999/
2000: Fi808, 1999/2000:Fi809, 1999/2000:Fi811, 1999/2000:L714 yrkande 10,
1999/2000:U512 yrkande 14, 1999/2000:So487 yrkande 4, 1999/2000:N270
yrkande 5 och 1999/2000:N279 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

2. Verksamhet i offentlig egenregi och obligatorisk upphandling (mom. 2) (
m)

Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Anna Åkerhielm och Gunnar Axén (alla m)
anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Verksamhet i of-
fentlig egenregi och obligatorisk upphandling bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion K277 (m) att upphand-
ling skall ske på lika villkor. Olika former av skattesubventioner skall
inte få förekomma. Utskottet anser att det är viktigt att ändra
lagstiftningen för att komma till rätta med problemen. Enligt utskottet bör
det i LOU införas en regel som gör offentlig näringsverksamhet olaglig om
den inte beslutats formellt av staten, kommuner eller landsting. LOU bör
även kompletteras så att det införs ett lagfäst krav på att all verksamhet
där förutsättningar finns skall upphandlas i konkurrens. LOU bör också
kompletteras med ett krav på att affärsmässighet skall gälla vid avbrytande
av upphandling. LOU bör även gälla för inköp från egenregiverksamhet.
Utskottet anser vidare att en lag om konkurrensneutralitet vid offentlig
prissättning bör införas med krav på att offentlig näringsverksamhet skall
redovisas skild från annan verksamhet.

Utskottet anser vidare att en lagstadgad utmaningsrätt bör införas. Den
skall innehålla en skyldighet för kommuner att upphandla varje verksamhet,
förutom myndighetsutövning, i konkurrens när en företagare så begär. En-
skilda och företag ges på detta sätt en möjlighet att utmana den offentliga
sektorns verksamhet. Förutom ökad effektivitet och konkurrens öppnas stora
möjligheter till fri företagsamhet inom det som tidigare varit offentliga
mo-nopol. Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med förslag till
lagstift-ning.

Vad utskottet anfört med bifall till motion K277 (m) yrkandena 4, 7 och 8
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande verksamhet i offentlig egenregi och obligatorisk upp-
handling

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:K277 yrkandena 4, 7 och 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Miljöhänsyn vid offentlig upphandling (mp)

Matz Hammarström (mp) anför:

De offentliga upphandlingarna kan fylla en viktig funktion i arbetet för en
bättre miljö. Men då är förutsättningen att kunderna har rätt att ställa
mil-jökrav vid upphandlingen. Att ställa miljökrav vid offentlig
upphandling uppfattas ofta som en inskränkning av frihandeln, och för att
driva utveck-lingen snabbt framåt krävs det ändringar i EG-direktiven på
området. Det finns ett antal kommuner och landsting som i dag efterfrågar
miljöanpassade produkter, men flertalet vågar inte ta sådana initiativ. De
menar att man med nuvarande lagstiftning inte kan ställa krav på till
exempel ekologiskt odlade livsmedel. Det råder stor osäkerhet bland de
offentliga upphandlarna huruvi-da deras specifika krav strider mot EG-
regler eller ej. Det är därför angeläget att klargöra rättsläget genom
ändringar i EG:s regelverk så att det tydligt framgår att varje upphandlare
kan ställa miljökrav. Det är också viktigt att informationen till kommuner
och landsting blir så tydlig att tjänstemän och förtroendevalda vet vilka
miljökrav som kan ställas och hur detta skall göras på ett korrekt sätt.

Det är tillfredsställande att utredningen om offentlig upphandling nu fått
en parlamentarisk sammansättning och att frågan också behandlas inom EU.
Men jag är kritisk till att arbetet går långsamt och att det tycks vara mer
inriktat på att klargöra om miljökrav skall få ställas (och på att ange
förut-sättningar för och begränsningar av möjligheten att ställa miljökrav)
och mindre inriktat på en skapa möjligheter för kommuner och andra
offentliga upphandlare att ställa de miljökrav de själva anser vara rimliga
.