Offentlighet, sekretess och integritet
Betänkande 2022/23:KU25
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 29 mars 2023
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Nej till motioner om offentlighet, sekretess och integritet (KU25)
Riksdagen sa nej till 14 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om offentlighet, sekretess och integritet. Detta framför allt med hänvisning till pågående arbete och att det redan finns gällande bestämmelser på området.
Motionerna handlar bland annat om informationsutbyte mellan myndigheter, sekretess i ärenden om anställning av kommun- och regiondirektörer, offentliggörande av de så kallade Stasiarkiven, handel med personuppgifter, en utredning om ökad kontroll över hur det offentliga använder personliga data, offentlighetsprincipens tillämpning samt artificiell intelligens och integritet.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner från ledamöterna
- Motion 2022/23:1147 av Clara Aranda m.fl. (SD) Krafttag mot välfärdsbrottslighet och felaktiga utbetalningar
- Motion 2022/23:1161 av Joakim Järrebring (S) Skydd för personliga data
- Motion 2022/23:1164 av Joakim Järrebring (S) Förstärkt skydd för personuppgifter
- Motion 2022/23:1390 av Ingemar Kihlström (KD) Begränsning av myndigheters offentliggörande och försäljning av personuppgifter
- Motion 2022/23:1720 av Eva Lindh (S) Översyn offentlighets- och sekretesslagen
- Motion 2022/23:1780 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S) Sekretesslagstiftning
- Motion 2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) Stärk demokratin och de mänskliga rättigheterna
- Motion 2022/23:1882 av Malin Björk m.fl. (C) En starkare liberal demokrati
- Motion 2022/23:2166 av Ida Karkiainen m.fl. (S) Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
- Motion 2022/23:300 av Stefan Olsson (M) Transparens och rättssäkerhet vid tjänstetillsättningar i kommuner och regioner
- Motion 2022/23:416 av Staffan Eklöf (SD) Kartläggning och löpande uppföljning av offentlighetsprincipen och dess tillämpning
- Motion 2022/23:706 av Markus Wiechel (SD) Stasiarkiv
- Motion 2022/23:863 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) Rättspolitik
Beredning, Genomförd
Justering: 2023-03-23
Trycklov: 2023-03-24
Betänkande 2022/23:KU25
Alla beredningar i utskottet
Nej till motioner om offentlighet, sekretess och integritet (KU25)
Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 14 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om offentlighet, sekretess och integritet. Detta framför allt med hänvisning till pågående arbete och att det redan finns gällande bestämmelser på området.
Motionerna handlar bland annat om informationsutbyte mellan myndigheter, sekretess i ärenden om anställning av kommun- och regiondirektörer, offentliggörande av de så kallade Stasiarkiven, handel med personuppgifter, en utredning om ökad kontroll över hur det offentliga använder personliga data, offentlighetsprincipens tillämpning samt artificiell intelligens och integritet.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2023-03-29
Debatt om förslag 2022/23:KU25
Webb-tv: Offentlighet, sekretess och integritet
Dokument från debatten
- Onsdag den 29 mars 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:83
- Protokoll 2022/23:83 Onsdagen den 29 marsProtokoll 2022/23:83 Offentlighet, sekretess och integritet
Protokoll från debatten
Anf. 39 Susanne Nordström (M)
Fru talman! Det betänkande från konstitutionsutskottet som debatteras i dag handlar om det offentliga, dess sekretess och den personliga integriteten. Det är viktiga ämnen som kräver både eftertanke och förnuft.
De flesta människor har en bestämd uppfattning om vad personlig integritet innebär för deras egen del. Personlig integritet handlar primärt inte om att dölja något. Det handlar snarare om att själv ha makt och kontroll över sin egen person och sin privata sfär.
Hur stor den privata sfären är kan variera beroende på kulturell, etnisk, religiös eller social bakgrund. Den kan också med klokskap ändras över tid. Den rättspolitiska knäckfrågan är hur man kan hålla balansen mellan behovet av att bekämpa brott och skyddet för den personliga integriteten.
Hur kan vi bevara både tryggheten och det öppna samhället? Det finns några saker som man ska ha med sig i det här. Det gäller balansen. Hur säkerställer vi balansen mellan personlig integritet och brottsbekämpning?
Det gäller respekten för lag och ordning. Hur upprätthåller vi den? Vad händer med ett samhälle när rättsväsendet inte fyller sin funktion? Öppnar det för civilgarden och gated communities?
Fru talman! Jag ska inte sticka under stol med att jag tycker att de här frågorna är svåra. Men även om det är svårt är det politikens uppgift att hitta lösningar. Det gör att jag återkommer till det här med balansen mellan integritet och brottsbekämpning. Den kan inte nog poängteras.
Frågan som man måste ställa sig är: Vilka åtgärder mot brottslighet gör störst nytta? Det gäller för oss bor här, för Sverige anseende, för företagare, för landets ekonomi och för rekryteringar. Då menar jag inte rekryteringar till kriminella nätverk, utan jag menar rekryteringar till skolor, rättsväsen och polis, för att ta några exempel.
Balansen är viktig. Jag tjatar om det. Det kan inte nog understrykas. Om vi säger nej till effektiva brottsbekämpande verktyg kommer det troligen att innebära en minskad trygghet för våra invånare, och som följd av det säkerligen fler döda eller skadade.
Utgångspunkten måste vara att samhället inte får kontrollera medborgarna mer än nödvändigt. De här frågorna engagerar. Det märks inte minst på de motioner som har skrivits, och där håller jag med flera av motionärerna.
Offentlighet, sekretess och integritet
Flera utredningar är på gång inom många områden som rör de mest angelägna motionsyrkandena. Ett exempel på det gäller anonymiteten i brottsbekämpningen. Uppgifter i offentliga handlingar om beslutsfattare hos polis och andra myndigheter ska i ökad utsträckning kunna anonymiseras.
Poliser och andra utsatta yrkeskategorier, i synnerhet sådana som hanterar ärenden med koppling till organiserad kriminalitet, och som utsätts för olämplig påverkan ska kunna erhålla skyddade uppgifter för sig själva och även för sin familj.
Vidare har en särskild utredare fått i uppgift att lämna förslag på förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter.
Ett annat förslag, som finns med i Tidöavtalet, är att bidragsbrottslagen ska skärpas och även omfatta stöd till företag.
Vidare kan jag nämna att lagstiftning om angrepp mot poliser eller annan brottslighet som hotar rättsstatens och samhällets fundament ska skärpas.
Gällande just brott som hotar rättsstatens och samhällets fundament finns slutsatserna från Utredningen om ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor. Jag tror att den är från 2020 eller 2021. Det tycker vi är en bra utgångspunkt. Men det bör kompletteras med brott som riktas mot lokaler, exempelvis socialtjänstkontor, skolor och avhopparverksamhet.
Fru talman! För att hitta en balans mellan brott och integritet är det nödvändigt med ett starkt rättssystem som straffar kriminellt beteende och säkerställer att de som ägnar sig åt illegal verksamhet ställs till svars för sina handlingar.
Det kan uppnås genom en rad åtgärder, inklusive brottsbekämpning, domstolar och fängelse. Men det är också viktigt att inse att ett upprätthållande av integritet kräver mer än bara straff för dem som ägnar sig åt kriminellt beteende.
Det kräver ett engagemang för etiska och moraliska principer som återspeglas i individens och institutioners beteende. Det inkluderar transparens, ärlighet och ansvarsskyldighet. Det är avgörande för att bygga ett förtroende i samhället.
Fru talman! Att fundera, tänka och formulera tar tid. Det kräver också att man har tagit del av vad andra funderat, tänkt och formulerat. Med det vill jag säga att vi i Sverige ska slå fast att vi ska vara stolta över vår offentlighetsprincip. Det är en hörnsten i vår demokrati. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag i sin helhet.
Anf. 40 Peter Hedberg (S)
Fru talman! Jag kan inleda med att säga att när jag har debatter tillsammans med konstitutionsutskottet inser jag att ens anföranden kanske ska ha lite högre ambitioner om man ser till de historiska och faktiska fortbildningar som vi får vara med om.
Jag uppskattar verkligen det. Mina kollegor i utskottet redogör väldigt förtjänstfullt för varför vi har olika typer av inställningar och tar på ett bra sätt in historiska och kulturella aspekter.
Nu behandlar vi KU:s betänkande 25 om offentlighet, sekretess och integritet. Jag yrkar inledningsvis bifall till reservation 1.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte i april 2022 en utredning för att möjliggöra förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter och vissa andra statliga och kommunala myndigheter. Ett huvudsyfte med det var att möjliggöra ett mer effektivt brottsbekämpande arbete och att det förebyggande arbetet skulle kunna bli bättre.
Den nya regeringen under ledning av Ulf Kristersson beslutade i januari 2023 om tilläggsdirektiv till utredningen om en ny huvudregel i OSL för att underlätta arbetet med att förebygga och bekämpa brott. Det är ett rimligt tillägg, och vi ser fram emot det som utredaren presenterar i höst.
Det är ofrånkomligen så att det i tider när den organiserade brottsligheten flyttar fram positionerna i stora delar av vårt samhälle behövs en bred samling i riksdagen för att möta detta. Möjligheten till informationsutbyte mellan myndigheter är en viktig sådan fråga. Vi ska naturligtvis värna den enskildes integritet, men samhällsutvecklingen de senaste åren ställer stora krav på oss politiker att agera.
Jag vet själv som gymnasielärare, innan jag kom in i riksdagen, hur frustrerande det ofta kunde vara att möta ett regelverk som i många fall gjorde det svårare att komma till rätta med ungdomars problem. Det är problem som, om det offentliga inte agerar, exempelvis kan leda till aktivt deltagande i kriminell verksamhet eller till att man hamnar i miljöer där man utsätts för sådan. Jag är övertygad om att det inom polisen, socialtjänsten och skolan finns en stor vilja att agera, men de berömda stuprören gör sig alltför ofta påminda.
Det är därför bra att en utredare ser över sekretesslagstiftningen, men vi socialdemokrater vill vidga perspektivet och se även andra områden där en mer omfattande utredning skulle kunna bidra. Detta gäller exempelvis frågan om arbetslivskriminalitet och möjligheten till informationsutbyte där.
Mot bakgrund av detta, fru talman, yrkar jag återigen bifall till reservation 1. Om någon talare drog över talartiden i en av de tidigare debatterna hoppas jag att jag har balanserat detta nu.
Anf. 41 Jessica Wetterling (V)
Fru talman! Offentlighetsprincipen är en omistlig del av vår demokrati. Den utgör en garanti för rättssäkerhet, rättvis förvaltning och effektivt folkstyre genom att den möjliggör för allmänheten att få insyn i och därmed kunna kontrollera den offentliga verksamheten. Offentlighetsprincipen kommer till uttryck på olika sätt i våra grundlagar, till exempel i rätten till yttrandefrihet, meddelarfriheten för tjänstemän och allmänna handlingars offentlighet.
Att vi som medborgare, invånare och medier har tillgång till information från myndigheterna och kan begära ut handlingar är grundläggande för att upprätthålla tilltron till myndigheterna. Det är en viktig del för att kunna granska myndigheterna i landet. Samtidigt ska också människors integritet självklart skyddas.
Det innebär att det alltid blir en balansgång mellan offentligheten och den personliga integriteten, men huvudregeln i Sverige har under lång tid varit att allmänna handlingar är offentliga och att man har en självklar rätt att ta del av dem. Det finns också olika typer av sekretesskydd just för att man ska kunna klara denna balansgång och skydda den personliga integriteten. Vi i Vänsterpartiet värnar givetvis båda delarna.
Fru talman! Samtidigt är de flesta av oss väldigt digitala i dag. Genom internet handlar vi allt möjligt, håller kontakten med vänner, proklamerar åsikter och söker svar på våra små och stora frågor. Vi tar del av andras liv och delar med oss av våra egna; det är lite av poängen med teknikplattformarna och de sociala medierna.
Varje gång vi gör något på internet lämnar vi dock ett digitalt fotspår. Vem har inte godkänt cookies av slentrian? Och visst är det ändå lite bekvämt när datorn sparar våra inloggningsuppgifter så att vi slipper komma ihåg, och skriva in, lösenordet varje gång? Men alla dessa fotspår och data om vad vi gör på internet samlas in av olika aktörer som håller koll på vad vi gör. Det kan vara ägaren av hemsidan vi besöker, din internetleverantör, polisen eller utomstående hackare som håller koll på vad du gör på nätet.
En allt större del av våra privata data, sådant du egentligen kanske vill hålla för dig själv, ligger nu för tiden på servrar hos enorma företag eftersom du har valt att uppge dem i olika sammanhang, särskilt på sociala medier och de största plattformarna.
Det ligger i de sociala mediernas natur att du delar med dig av ditt privatliv. Det är själva kärnan. Du deltar öppet på Facebook och Twitter om allt från världspolitik till lustiga händelser. Du delar kanske med dig av dina bilder, visar upp ett resultat från någon joggningsrunda - om du håller på med sådant - eller hittar gamla vänner tack vare de sociala mediernas räckvidd. Generellt sett är ju detta positiva inslag, som berikar våra liv. Men saken är att all den information du delar med dig av sparas på tjänsternas servrar. Flera stora sociala medietjänster, däribland Facebook, sparar inte bara det du aktivt skriver utan loggar också vad du "gillar" genom att spåra hur du använder dig av deras tjänster.
Baksidan av detta är just det faktum att massor av privat information om dig och hur du använder internet och sociala medier ligger lagrat hos dessa leverantörer. Det får följder. Därmed har vi kanske utan att vi riktigt visste om det lämnat bort stora delar av våra privata data - helt frivilligt. Just nu förs debatten kanske främst om plattformen Tiktok, som har kopplingar till den kinesiska staten. Men vi måste inse att alla appar vi använder sparar data med information som kan vara känslig. Kanske behöver vi tillsammans öka medvetenheten om de data vi delar med oss av och till vem.
Fru talman! Förra året lämnade Integritetsskyddsmyndigheten för första gången en redovisning som gäller integritet och ny teknik på it-området, och myndigheten kommer att fortsätta att göra det vart fjärde år. Detta är något som vi i Vänsterpartiet värdesätter, för det är viktigt att dessa frågor bevakas noggrant.
Det är tydligt att ny teknik gör att datainsamlingen om var och en av oss är mer omfattande än vad vi kan föreställa oss. Vi har kanske vant oss vid personanpassad marknadsföring, och även om den skapar en olustkänsla för en del har den blivit en del av vår digitala vardag. Men Imy, Integritetsskyddsmyndigheten, påpekade i sin rapport förra året att även om vi har vant oss vid att vara föremål för omfattande spårning på nätet betyder inte det att databehandlingen är laglig.
Flera europeiska myndigheter har också kommit till slutsatsen att en stor del av den handel med data som sker just i den digitala annonsindustrin är problematisk. Flera myndigheter, i Sverige och i andra EU-länder, har i granskningar av den digitala annonsindustrin visat på det stora antal aktörer som våra personuppgifter sprids till.
Hur många av oss vet egentligen att ett besök på en webbplats eller nedladdning av en app många gånger leder till att våra personuppgifter delas med 10-30 andra aktörer och företag, utan att vi har någon relation till dem eller någon aning om det? Den brittiska dataskyddsmyndigheten ICO har konstaterat att datahantering som strider mot dataskyddsreglerna genomsyrar hela branschen.
Fru talman! Detta område präglas av problem som politiken kommer att behöva bevaka och hantera framöver, eftersom det är svårt även för verksamheterna själva att överblicka vem det är som tar del av våra data. Att säkerställa tillräckliga säkerhetsåtgärder är därmed problematiskt, speciellt när känsliga eller särskilt integritetskänsliga personuppgifter involveras. Det finns en stor okunskap om detta.
Det finns tydliga tecken på att negativa konsekvenser av den omfattande datainsamling som sker på nätet har blivit en allt viktigare fråga för människor i Sverige under de senaste åren. Allt fler känner oro för hur deras personuppgifter hanteras, och allt fler vidtar åtgärder för att skydda sina personuppgifter eller avstår helt från att använda vissa tjänster som upplevs som osäkra.
Ändå är konsekvenserna av den hittills genomförda, men framför allt av den pågående och kommande, datainsamlingen svåra att kontrollera och överblicka. De senaste åren har detta område uppmärksammats genom skandaler, exempelvis den när flera apotekskunders köphistorik delades till Facebook. Ungefär 1 miljon kunder berördes av detta.
Denna gång har Vänsterpartiet inga egna motioner eller reservationer, men från Vänsterpartiets sida kommer vi noggrant att följa utvecklingen när det gäller dessa frågor.
Fru talman! Jag gör en heldag här i kammaren. Tidigare i dag debatterade jag ett ärende i skatteutskottet som handlade just om inrättandet av en ny analys- och urvalsdatabas, där Skatteverket ska kunna ta del av fler uppgifter om oss för att kunna säkerställa att man kommer till rätta med felaktigheter i folkbokföringen. Det är något bra, som även Vänsterpartiet stöder.
Men problemet med det förslag jag debatterade tidigare i dag var just att både Imy och Sveriges advokatsamfund, två ganska starka remissinstanser på detta område, konstaterade - tyvärr inte bara i detta fall - att det från regeringens sida inte gjorts någon avvägning kring proportionalitet och vikten av att bevara den personliga integriteten. Jag gissar därför att vi kommer att få återkomma till dessa frågor många fler gånger.
Anf. 42 Malin Björk (C)
Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservation 2.
Vi lever just nu i en tid som ter sig mycket osäker på flera olika sätt. Det finns flera hotbilder mot vårt land. Det finns hot utifrån, från främmande makt, men även hot inom landet, mot tryggheten i människors vardag, i form av en grov organiserad brottslighet som på senare år tyvärr tagit kliv framåt.
I sådana oroliga tider behöver vi vidta flera kraftfulla åtgärder för att öka vår säkerhet och vår trygghet. Men när sådana åtgärder diskuteras är det angeläget att ha i åtanke vad som ligger i den andra vågskålen. När vi diskuterar behov av mer övervakning och kontroll för att få bukt med grov brottslighet måste samtidigt behoven av integritet, frihet och öppenhet beaktas. Denna balans är, som den moderata ledamoten inledningsvis var inne på, viktig och svår, och vi måste göra politiska ställningstaganden kring detta.
Offentlighetsprincipen är en av hörnstenarna i vårt demokratiska statsskick - att enskilda, opinionsbildare och granskande journalister inte bara kan begära ut utan även har rätt att få ut allmänna handlingar. Den rättigheten gör att medborgare kan få insyn i den offentliga maktutövningen och kan kontrollera hur makten utövas. Denna offentlighetsprincip brukar vi svenskar lyfta fram med stolthet och det med rätta, för den lägger grunden för en fri åsiktsbildning och en fri debatt i många olika samhällsfrågor.
Principen får bara begränsas om det finns motstående intressen och behovet av att skydda vissa uppgifter väger tyngre. Bara om uppgifter anses så skyddsvärda att de kräver sekretess får intresset av allmänhetens rätt till insyn ge vika. Detta ämne debatterade vi här i KU så sent som i januari i år när vi behandlade propositionen från regeringen om elstöd och det som regeringen valde att göra, nämligen sekretessbelägga uppgifter om elstödet. Detta var något vi i Centerpartiet vände oss emot.
Fru talman! Offentlighetsprincipen är som sagt viktig, liksom behovet av att skydda känsliga uppgifter. Men faktum är att dagens lagstiftning många gånger hindrar myndigheter från att arbeta effektivt i exempelvis brottsförebyggande och brottsbekämpande syfte, som den socialdemokratiska ledamoten var inne på, grundat på erfarenheter från sitt arbete som lärare. Lagstiftningen tillåter nämligen inte myndigheter att dela relevant information med varandra. Dagens lagstiftning är helt enkelt inte anpassad efter dagens förhållanden.
Som jag sa nyss gäller normalt sett en långtgående insyn för varje medborgare, som har rätt att ta del av uppgifter från olika myndigheter. Däremot gäller ibland närmast motsatsen för myndigheterna själva, som många gånger har högst begränsade möjligheter att ta del av varandras information. Detta är inte alls ändamålsenligt. Därför är vi i Centerpartiet för ett större informationsutbyte mellan myndigheter, inte minst för att det behövs för att kunna bekämpa den grova brottslighet vi ser i dag.
Ökat informationsutbyte mellan myndigheter och utvecklingen på teknik- och informationsområdet aktualiserar samtidigt frågan om integritet. Integritetskänslig information måste hanteras rättssäkert och med respekt för den enskildes rätt till privatliv. Det är inte alltid en lätt uppgift att slå vakt om den enskildes rättssäkerhet och integritet och samtidigt värna säkerhet och motverka hot och brott. Vi i Centerpartiet anser att det bör tillsättas en utredning som tittar på frågan om hur vi kan göra en ändamålsenlig avvägning mellan intressena när det gäller brottsbekämpning, informationshantering och integritet, för att på så sätt skapa ett regelverk som är anpassat efter dagens förhållanden och samtidigt är rättssäkert.
Fru talman! Den teknologiska utvecklingen har inneburit genomgripande förändringar i vårt samhälle och medfört att det på rätt enkla sätt går att kartlägga de flesta av oss genom de digitala spår vi dagligen lämnar efter oss. Den vänsterpartistiska ledamoten Jessica Wetterling pratade mycket om detta. Vi delar nämligen frikostigt med oss av information om våra göranden och låtanden. Det gör vi genom att dagligen använda olika appar, som får del av högst personlig information om våra rutiner, och genom att, när vi betalar för olika tjänster, använda kontokort som vi drar i tunnelbanespärren, i kvarterets Icabutik eller på Systembolaget. Det går då att spåra var vi är och vad vi gör. Dessa digitala spår samlas många gånger in av privata företag.
Det är, menar jag liksom min vänsterpartistiska kollega i KU, angeläget att vi ökar medvetenheten om detta. Hur många av oss läser noggrant de inte sällan omfattande användarvillkor som vi ska godkänna för att använda en app eller gå in på någon sajt?
Fru talman! Slutligen tänkte jag nämna en nyhet som nyss dök upp. Jag tycker att den är intressant när vi i dag pratar om personlig integritet. Jag såg nämligen att Integritetsskyddsmyndigheten nu ska granska Moderaternas behandling av personuppgifter inför valet och har inlett ett tillsynsärende med anledning av detta. Moderaterna samlade in personuppgifter och skickade sedan personliga hälsningar till enskilda. Det kom tydligen videohälsningar till privata telefoner, fick jag höra i min bekantskapskrets, direkt från Ulf med förnamnstilltal. Jag nåddes inte av detta, tack och lov - jag skulle ha tyckt att det var lite påträngande att få ett sådant sms. Jag vet att det fanns de som tyckte att detta inte kändes helt bekvämt. Jag tycker i alla fall att det är intressant att Integritetsskyddsmyndigheten tittar på detta.
Anf. 43 Gudrun Brunegård (KD)
Fru talman! Offentlighet, sekretess och integritet är några av de grundlagsskyddade fri- och rättigheter som vi har att hantera i konstitutionsutskottet. I dagens betänkande ligger ett antal motioner men också allmänna skrivningar som redogör för gällande rätt och pågående utredningar inom området. Jag vill särskilt lyfta fram vår rätt enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att i skrift och i radio, tv och liknande medier uttrycka våra tankar och åsikter och lämna uppgifter.
Det finns dock begränsningar med hänsyn till skyddet för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden. Som motvikt ligger offentlighets och sekretesslagen om rätten att ta del av allmänna handlingar. Balanspunkten ligger, som några har varit inne på tidigare under debatten, i verkandet för demokrati och värnandet om den enskildes privatliv och familjeliv.
Var och en är skyddad mot intrång i den personliga integriteten som sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av personliga förhållanden. Undantag görs bara för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och får aldrig innebära hot mot den fria åsiktsbildningen. Begränsningar får inte införas på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan åskådning. Åsiktsregistrering är förbjuden.
För oss kristdemokrater är det därför viktigt att se över olika söktjänsters publicering av personuppgifter. Söktjänsternas publicering av personuppgifter är ett smörgåsbord för kriminella som riktar in sig på bedrägerier mot äldre och andra utsatta grupper. Uppgifter om vilka som är över 70 år och bor ensamma är bara ett knapptryck bort.
Offentlighetsprincipen, att alla ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar som inte är sekretessbelagda, är en bärande del av den svenska demokratin. Men stor försiktighet och respekt måste också omgärda människors integritet vid hantering av personuppgifter.
Fru talman! Detta rimmar illa med den stora mängd personuppgifter som samlas in, sammanställs och publiceras i databaser hos söktjänster som Mrkoll och Ratsit. Här behöver mer göras för att begränsa olika söktjänsters publicering av personuppgifter. En sådan begränsning kan knappast utgöra ett hot mot den fria åsiktsbildningen men skyddar den enskilda människan.
Europakonventionen finns som skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, och var och en har rätt att få tillgång till insamlade uppgifter som berör en själv och få dem rättade. Man har också rätten att bli glömd.
Svensk tillsynsmyndighet är Integritetsskyddsmyndigheten, som har nämnts här tidigare också.
Genom digitaliseringen har en ny marknad uppstått, där integritetskänsliga uppgifter via digitala marknadsplatser som webbplatser, sociala medieplattformar och sökmotorer har blivit internationell handelsvara. Inom det området pågår nu en utredning om en inre marknad för digitala tjänster.
Andra viktiga områden som tas upp i betänkandet är datalagring, sekretessbrytande bestämmelser mellan myndigheter inom hälso- och sjukvård och informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter, liksom en utredning om en utbetalningsmyndighet som ska förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Det är något som det är oerhört viktigt att komma till rätta med. Det uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december i år för att myndigheten ska kunna inleda sitt arbete under nästa år.
Betänkandet innehåller väldigt många och viktiga grundläggande delar, där balansen mellan offentlighetsprincipen och skyddet av den personliga integriteten är något som vi hela tiden måste hålla i minnet.
Jag vill med detta yrka bifall till utskottets förslag.
Anf. 44 Jan Riise (MP)
Fru talman! Betänkandet KU25 om offentlighet, sekretess och integritet innehåller en rad överväganden, och många av mina kollegor har tagit upp en hel del av dem. Jag tänkte framför allt lyfta fram en del förslag i anslutning till den snabba utvecklingen av artificiell intelligens, AI, som särskilt handlar om att skydda människors integritet i det digitala samhället.
Artificiell intelligens är en utveckling som innebär mycket stora möjligheter men också risker. AI kommer att vara ett viktigt verktyg för att stärka välfärden och möta klimatutmaningen. Genom sin kapacitet att snabbt analysera stora datamängder förväntas AI också kunna förbättra och effektivisera sjukvård och offentlig förvaltning på helt nya sätt.
Redan i dag kan en hel del beslut i offentlig förvaltning, inklusive myndighetsbeslut, tas genom automatiserade rutiner, även om de ofta är baserade på att det också finns en interaktion med en handläggare. Vad gäller rättssäkerheten kan man säga att den ökar i och med att allt fler ärenden behandlas precis likadant. Men samtidigt påpekade Riksrevisionen i en rapport 2020 att den dokumentation som i vissa fall följer med beslutsprocessen kan vara svårtillgänglig och därmed bidra till en sämre rättssäkerhet.
EU-kommissionen publicerade i februari 2020 en så kallad vitbok om åtgärder för att främja utveckling av AI och samtidigt begränsa de eventuella negativa aspekterna av en ökad användning. Mycket har hänt på de tre år som gått sedan kommissionen och vår egen riksrevision publicerade dessa rapporter. Bland annat har kommissionen pekat på behovet av ett ramverk med etiska riktlinjer för den fortsatta utvecklingen där olika sårbara gruppers intressen tas till vara.
Miljöpartiet har i en motion föreslagit att ett internationellt etiskt regelverk för AI ska tas fram. Regelverket skulle baseras på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och på EU:s grundläggande rättigheter och gemensamma värderingar. Det behövs dessutom nationella riktlinjer för hur vi i Sverige ska tillämpa och utveckla AI på ett etiskt sätt.
För att skapa en robust samordning tycker vi att det också behövs ett offentligt organ med övergripande ansvar för att följa utvecklingen av AI och mänskliga rättigheter i samverkan med relevanta myndigheter och aktörer i näringsliv och samhälle.
Diskriminering måste förebyggas och motverkas. Det behövs satsningar dels på högkvalitativ utbildning för barn och unga om hur AI ska utvecklas och användas på ett etiskt och jämlikt sätt, dels på lättillgänglig och begriplig information om detta för alla medborgare med särskilt fokus på äldre, minoritetsgrupper och personer med funktionsnedsättningar.
Vi vill också ställa krav på transparens kring data som används i träningen av AI, hur AI-systemet är uppbyggt och hur det fungerar och att det redovisas hur och när AI används. Det behövs dessutom en juridisk översyn av lagstiftningen gällande ansvarsfrågan när AI används som beslutsstöd.
Inom kort kommer vi också att ta ställning till om den teknik som existerar är tillräcklig för att skydda barn mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp online utan att den personliga integriteten går förlorad. Det är detta som motståndare till den föreslagna EU-förordningen kallar child control. Vi återkommer till det.
Fru talman! AI kommer att forma framtiden, och därför behöver vi styra utvecklingen av AI genom att se till att ett etiskt regelverk tillämpas för all AI som upphandlas med skattepengar men också genom att förbjuda den absolut sämsta användningen av AI. Autonoma vapen är ett sådant exempel. Därför är det viktigt att Sverige inom ramen för konventionen om vissa konventionella vapen fortsätter att driva på för ett effektivt internationellt förbud mot dödliga autonoma vapensystem, som är oförenliga med folkrättens krav. Det är bra att en gemensam europeisk hållning för säker och ansvarsfull utveckling av AI tas fram.
EU-kommissionens förslag innebär en tredelad strategi där man vill öka de offentliga och privata investeringarna, förbereda inför samhällsförändringar som AI kommer att medverka till och garantera ett lämpligt etiskt och rättsligt ramverk. Vi behöver alltså skapa ett ekosystem av förtroende genom ett regelverk och EU:s vitbok, som pekar ut grundstenarna: att AI ska vara förenlig med lagstiftningen och att AI ska uppfylla etiska principer och vara robust och tillförlitlig.
AI kommer inte att fatta besluten åt oss politiker, såvitt vi vet, men AI kan komma att höja kvaliteten i besluten. Medborgare kommer aldrig att respektera politiker som skyller ifrån sig på AI om en enskild medborgare drabbas på grund av felaktiga beslut.
Med detta yrkar jag bifall till reservation 5 under punkt 7 om artificiell intelligens och integritet.
Anf. 45 Malin Danielsson (L)
Fru talman! Offentlighet, sekretess och integritet är viktiga principer i en demokrati eftersom de bidrar till att upprätthålla öppenhet och utkräva ansvar och är ett skydd för individens rättigheter och friheter.
Frågor om sekretess och integritet är ständigt levande i den offentliga debatten. Det är svåra frågor med svåra avvägningar. Är det rätt att genomsöka allas kommunikation på en plattform i jakt på ett fåtal som begår avskyvärda pornografibrott, eller riskerar vi då att kränka oskyldigas rätt till privatliv? Behöver vi stå upp för barnets rätt till integritet?
Var går gränsen för vilka personliga data som någon genom en enkel sökning ska kunna få tillgång till, och hur gör en enskild individ som inte vill att den personliga informationen ska vara tillgänglig bara ett par knapptryckningar bort? Kan polis och socialtjänst samverka för att hindra unga människor från att hamna i klorna på gängkriminella, eller hindras de av sekretess att utbyta nödvändig information?
Framför allt den senare frågan har fått stort utrymme i debatten under senare år. Många utredningar har också startats. Utredningar där samarbetet mellan myndigheter för att exempelvis värna den enskildes rättssäkerhet och hälsa eller möjligheten att bekämpa brott behöver vägas mot skyddet för den personliga integriteten. Från Liberalernas sida har vi varit pådrivande för att få dessa utredningar till stånd. Det behövs ett förändrat synsätt när det gäller sekretess när det handlar om unga i riskzon för att socialtjänst och polis ska kunna samverka och allra helst samhandla för att motverka den oroväckande trend vi ser där vuxna kriminella rekryterar och tvingar mycket unga personer att begå grova våldsdåd. Att inte kunna agera på grund av sekretess är ett svek mot dessa ungdomar.
Fru talman! Den organiserade brottsligheten utmanar inte bara vår syn på sekretess och samverkan mellan polis, skola och socialtjänst. Den utmanar även synen på sekretess i välfärdssystemen och andra offentliga stödsystem, då vi ser att dessa utnyttjas av den organiserade brottsligheten för att finansiera dess verksamhet. Kraven på myndigheters tillgång till information och möjlighet att utbyta information om enskilda personer och företag för att minska felaktiga utbetalningar ökar.
Frågan om individens integritet behöver ständigt bevakas när nya verktyg införs. Likaväl som röster höjs i debatten för att privata företag har en mer omfattande tillgång till personlig information än tidigare, mycket tack vare den digitala tekniken, och att det finns risker med det, exempelvis risk för bedrägerier, kan det föreligga risk för omotiverad övervakning eller missbruk av personlig information även från myndigheters sida.
Integritetsskyddsmyndigheten, Imy, konstaterar i en rapport som släpptes nyligen att de flesta svenskar känner sig trygga med hur myndigheter använder personuppgifterna medan en tredjedel oroar sig för hur företag använder personuppgifterna samt att hälften avstår från digitala tjänster för att de är osäkra på hur personuppgifterna ska användas. Imy konstaterar även att få har kännedom om hur dataskyddsförordningen fungerar och om hur man som enskild faktiskt kan skydda sina personuppgifter. Här krävs, som flera andra har varit inne på, ett informationsarbete, inte minst bland de grupper som är särskilt utsatta när det gäller bedrägerier, exempelvis äldre eller personer med funktionsnedsättning.
Offentlighet, sekretess och integritet
Fru talman! I ett öppet och fritt samhälle krävs transparens och skydd för den personliga integriteten likaväl som verktyg för att upprätthålla lag och ordning. Det är därför av yttersta vikt att diskussionen om sekretess, integritet och offentlighet ständigt är pågående och att varje förändring vägs och balanseras utifrån alla perspektiv. Detta är frågor som berör oss dagligen i vår vardag, och det kan påverka vår tillit till samhället ifall vi inte lyckas hitta den rätta balansen.
Jag yrkar med detta bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 23.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2022/23:KU25
Webb-tv: Beslut: Offentlighet, sekretess och integritet
Protokoll med beslut
- Protokoll 2022/23:83 Onsdagen den 29 marsProtokoll 2022/23:83
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Informationsutbyte mellan myndigheter
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2022/23:863 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 21,
2022/23:1147 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkande 4,
2022/23:1720 av Eva Lindh (S),
2022/23:1780 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S) och
2022/23:2166 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 8.- Reservation 1 (S)
- Reservation 2 (C)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 93 0 14 SD 64 0 0 9 M 59 0 0 9 C 0 0 21 3 V 21 0 0 3 KD 15 0 0 4 MP 15 0 0 3 L 14 0 0 2 Totalt 188 93 21 47 Sekretess i ärenden om anställning av kommun- och regiondirektörer
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2022/23:300 av Stefan Olsson (M).Offentliggörande av de s.k. Stasiarkiven
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2022/23:706 av Markus Wiechel (SD).Handel med personuppgifter
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2022/23:1161 av Joakim Järrebring (S),
2022/23:1164 av Joakim Järrebring (S) och
2022/23:1390 av Ingemar Kihlström (KD).- Reservation 3 (S)
Utredning om ökad kontroll över hur det offentliga använder personliga data
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2022/23:1882 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 19.- Reservation 4 (C)
Offentlighetsprincipens tillämpning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2022/23:416 av Staffan Eklöf (SD) yrkandena 1 och 2.Artificiell intelligens och integritet
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 30.- Reservation 5 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 14 SD 64 0 0 9 M 59 0 0 9 C 21 0 0 3 V 21 0 0 3 KD 15 0 0 4 MP 0 15 0 3 L 14 0 0 2 Totalt 287 15 0 47