Ombildning av Handikappinstitutet
Betänkande 1997/98:SoU19
Socialutskottets betänkande
1997/98:SOU19
Ombildning av Handikappinstitutet
Innehåll
1997/98 SoU19
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition 1997/98:57 Ombildning av Handikappinstitutet, sex motioner som väckts med anledning av propositionen samt en motion från den allmänna motionstiden 1997. I propositionen föreslås att en allmännyttig ideell förening, Hjälpmedelsinstitutet, bildas och övertar verksamheten vid det nuvarande Handikappinstitutet den 1 januari 1999. Föreningsbildare föreslås bli staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Föreningens medlemmar utgörs av föreningsbildarna. Regeringen föreslår att all verksamhet vid Hjälpmedelsinstitutet skall omfattas av offentlighetsreglerna. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna. Till betänkandet har fogats fyra reservationer och ett särskilt yttrande.
Propositionen
I proposition 1997/98:57 Ombildning av Handikappinstitutet (Socialdepartementet) föreslår regeringen att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om överlämnande av vissa förvaltningsuppgifter till Hjälpmedelsinstitutet, ideell förening, 2. antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), 3. godkänner vad regeringen föreslår om ombildning av Handikappinstitutet och om verksamhetens inriktning och form, 4. bemyndigar regeringen att under perioden 1999-2002 lämna bidrag till verksamheten vid Hjälpmedelsinstitutet i enlighet med regeringens förslag. Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av proposition 1997/98:57 1997/98:So19 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en hjälpmedelsgaranti, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Hjälpmedelsinstitutets ansvar för hjälpmedelsgarantin, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att staten skall utse ordförande i Hjälpmedelsinstitutets styrelse. 1997/98:So20 av Marietta de Pourbaix-Lundin och Ulla Löfgren (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om representation för handikapprörelsen i Hjälpmedelsinstitutets styrelse. 1997/98:So21 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar avslå propositionens förslag om namnbyte för Handikappinstitutet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en hjälpmedelsgaranti, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kunskap och hjälpmedel till dem med osynliga handikapp. 1997/98:So22 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om styrelserepresentation för brukarna, 2. att riksdagen avslår förslaget om namnbyte på Handikappinstitutet. 1997/98:So23 av Åsa Stenberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Handikappinstitutets namn och om brukarorganisationernas representation i styrelsen. 1997/98:So24 av Stig Sandström m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att ombilda Handikappinstitutet till en ideell förening enligt vad i motionen anförts om bildandet av en myndighet med eget ansvarsområde, 2. att riksdagen beslutar att Handikappinstitutet skall bestå av en styrelse med nio ledamöter, varav tre från staten, två från handikapprörelsen, två från Kommunförbundet och två från Landstingsförbundet, enligt vad i motionen anförts om brukarinflytande, 3. att riksdagen beslutar att bibehålla namnet Handikappinstitutet för att markera myndighetens mera omfattande verksamhet, som skall bidra till ökad tillgänglighet i samhället för funktionshindrade.
Motion väckt under allmänna motionstiden 1997 1997/98:So430 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Handikappinstitutet drivs av staten och landstingen.
Utskottet
Bakgrund Handikappinstitutet (HI) bildades 1968 av staten och Svenska centralkommittén för rehabilitering. Verksamheten har efter hand utvecklats från medverkan i direkt framtagning av hjälpmedel till långsiktigt forsknings- och utvecklingsarbete, provning av hjälpmedel och andra åtgärder för att främja hjälpmedelsförsörjningen. I samband med att sjukvårdshuvudmännen år 1976 övertog ansvaret för att tillhandahålla hjälpmedel ombildades HI. Staten och Landstingsförbundet blev huvudmän enligt ett avtal av den 24 mars 1977, ett avtal som alltjämt tillämpas. I detta sammanhang startade Landstingsförbundet AB Sjukvårdshuvudmännens Upphandlingsbolag (SUB) varigenom den tidigare statliga inköpssamordningen avlöstes. I december 1995 bemyndigade regeringen chefen för Socialdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att utreda vissa frågor om institutets verksamhet, organisationsform och finansiering. Bakgrunden till utredningen var bl.a. att kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar vad gäller hjälpmedel förtydligades år 1994. Kommunerna är dock inte engagerade i Handikappinstitutet. HI är inte en myndighet och har hittills inte haft någon klart angiven juridisk form. Frågan om annan form för anslagsberoende stiftelser m.fl. organ har utretts och riksdagsbehandlats. Frågan om HI:s rättsliga status har aktualiserats som en följd härav. Även HI:s finansiering har aktualiserats. HI finansieras för närvarande genom att staten och Landstingsförbundet årligen i de s.k. Dagmaröverläggningarna gemensamt avsätter ett belopp till ?Handikappinstitutets fond? som disponeras av HI:s styrelse. Medlen avräknas mot anslaget Sjukvårdsförmåner m.m. Utredningen avlämnade den 17 december 1996 sitt betänkande Handi- kappinstitutet - för bra hjälpmedel och ökad livskvalitet (SOU 1996:174). Betänkandet har remissbehandlats. Staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet har den 4 mars 1998 ingått ett konsortialavtal om bildande m.m. av en allmännyttig ideell förening som skall överta verksamheten vid det nuvarande Handikapp-institutet. Till konsortialavtalet hör också ett stadgeförslag för föreningen. Avtalet omfattar budgetåren 1999-2002 och vinner inte giltighet förrän det godkänts, för statens del av riksdag och regering och för förbunden av respektive förbundsstyrelser.
Propositionen I propositionen föreslås att Handikappinstitutet ombildas till Hjälpmedelsinstitutet (HI), en allmännyttig ideell förening. Denna föreslås bildas den 1 januari 1999 och överta verksamheten vid det nuvarande institutet. Föreningsbildare föreslås bli staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Föreningens medlemmar utgörs av föreningsbildarna. HI:s ändamål skall vara att arbeta för förbättrad livskvalitet för människor med funktionshinder genom att medverka till utveckling av bra och säkra hjälpmedel och till en effektiv hjälpmedelsförsörjning. Institutet skall genom sitt arbete bidra till ökad tillgänglighet i samhället för funktionshindrade. HI:s huvuduppgift skall vara att arbeta med forskning, utveckling, provning och standardisering av hjälpmedel samt information, utbildning och erfarenhetsutbyte. Institutet skall också med expertis biträda sjukvårdshuvudmännen, centrala organ, brukarorganisationer samt företag och andra organisationer inom hjälpmedelsområdet. Vidare skall HI, i samverkan med ansvariga myndigheter och andra organ, aktivt verka för god tillgänglighet för funktionshindrade i olika miljöer och verksamheter. Vad gäller tillsynen inom hjälpmedelsområdet pekar regeringen på att den i likhet med utredningen anser att detta är en uppgift för Socialstyrelsen. Regeringen anser samtidigt att HI i enstaka fall kan komma att åläggas vissa uppgifter som innebär myndighetsutövning. Ett exempel är det nu slutförda uppdraget att fördela stimulansbidrag. För verksamhet av denna karaktär bör särskilda bestämmelser gälla. Riksdagen föreslås därmed anta regeringens förslag till lag om överlämnande av vissa förvaltningsuppgifter till Hjälpmedelsinstitutet, ideell förening. Regeringen föreslår att all verksamhet omfattas av offentlighetsreglerna. Riksdagen föreslås därmed anta regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). Styrelsen föreslås få nio ledamöter, en ordförande, två vice ordförande och sex övriga ledamöter, samt nio personliga suppleanter. Envar av staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet utser tre ledamöter och tre personliga suppleanter. Samtliga utses av föreningsstämman för en period om fyra år. Inledningsvis föreslås staten utse styrelseordförande. Regeringen aviserar att den har för avsikt att behålla nuvarande ordning vad avser statens representation i HI:s styrelse. Till styrelsen föreslås ett brukarråd knytas, med representanter från olika grupper av brukare av institutets produkter och tjänster. I förslaget till stadgar regleras styrelsens samråds- och informationsskyldighet gentemot brukarrådet. Handikappinstitutet föreslås byta namn till Hjälpmedelsinstitutet. I propositionen redovisas att utredningen funnit att namnet Handikappinstitutet borde behållas. De blivande föreningsbildarna har emellertid ansett att verksamhetens inriktning mot hjälpmedel bör markeras tydligare i föreningens namn. Svenska Kommunförbundet har för sin del anfört att ett namnbyte i denna riktning är en nödvändig förutsättning för kommunernas medverkan i den nya föreningen. Parterna har enats om namnet Hjälpmedelsinstitutet. Det internationella namnet föreslås dock behållas då Handikappinstitutet i dag är känt i en stor del av världen som The Swedish Handicap Institute. Institutet skall medverka till utveckling av bra och säkra hjälpmedel samt till en effektiv hjälpmedelsförsörjning. Namnbytet speglar detta ändamål väl, anför regeringen, och instämmer därmed i parternas bedömning i namnfrågan. Namnbytet i sig innebär ingen förändring av den nuvarande verksamhetens inriktning eller innehåll, men det är en markering av att frågor av mer allmän handikappolitisk karaktär inte skall hanteras inom HI. I detta sammanhang anser regeringen att det bör nämnas att regeringen har beslutat att för frågor med allmänt handikappolitiskt innehåll bemanna ett sekretariat till statssekreterargruppen för handikappfrågor. Organisatoriskt kommer sekretariatet att knytas till Socialdepartementet. Regeringen har också beslutat inrätta en handikappdelegation bestående av företrädare för handikapprörelsen. Syftet med dessa åtgärder är bl.a. att förbättra samordningen av handikappolitiken inom Regeringskansliet samt ge ökat utrymme för dialog med företrädarna för olika handikapporganisationer. Hjälpmedelsinstitutets verksamhet skall enligt propositionen bekostas gemensamt av staten och landstingen. Kommunerna skall anses ha del i denna finansiering. Finansieringen föreslås ske enligt ett fyraårigt avtal mellan staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Bidraget till HI skall per år omfatta 45,5 miljoner kronor, vilket motsvarar bidragsnivån för år 1998. I den finansiella ramen ingår inte, som nu är fallet, medel avseende verksamheten vid AB Sjukvårdshuvudmännens upphandlingsbolag (SUB), vilka fr.o.m. år 1999 föreslås utgå ur den finansiella ramen för HI. Landstingsförbundet övertar då finansieringsansvaret för SUB. Medel motsvarande nuvarande bidrag till verksamheten vid SUB - 5,5 miljoner kronor - förs från anslaget Sjukvårdsförmåner m.m. till anslaget Bidrag till hälso- och sjukvård för att användas i de årliga Dagmaröverläggningarna. För tiden efter nuvarande avtalsperiod skall parterna, under avtalsperioden, överlägga om den framtida finansieringen med det gemensamma målet att finna annan finansieringsmodell.
Motionerna
HI:s form och medlemmar I motion So24 av Stig Sandström m.fl. (v) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag att ombilda Handikappinstitutet till en ideell förening enligt vad i motionen anförts om bildandet av en myndighet med eget ansvarsområde (yrkande1). Motionärerna anser att formen ?ideell förening? är märklig i sammanhanget eftersom det i praktiken innebär att Hjälpmedelsinstitutet undandras från politisk kontroll och inflytande. Institutet har en mycket viktig roll när det gäller utvecklingen på hjälpmedelsområdet, vilken bör främjas, heter det. HI bör därför ombildas till en myndighet med det ansvars-område som anges i propositionen. I motion So430 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs tillkännagivande om vikten av att Handikappinstitutet drivs av staten och landstingen (yrkande 9). Motionärerna anser att det är viktigt att HI också i framtiden är en statlig och landstingskommunal angelägenhet. De anser det inte rimligt att kommunerna skall ta ekonomiskt ansvar för institutets finansiering.
Hjälpmedelsgaranti I motion So19 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs tillkännagivande till regeringen om en hjälpmedelsgaranti (yrkande 1) och om Hjälpmedelsinstitutets ansvar för hjälpmedelsgarantin (yrkande 2). Motionärerna har i flera år motionerat om en hjälpmedelsgaranti. De anser att den som inte vill eller har möjlighet att vänta på hjälpmedel genom landstingens hjälpmedelscentraler skall ha möjlighet att själv skaffa sitt hjälpmedel och ersättas för denna kostnad genom förslagsvis försäkringskassan. Motionärerna anser att denna möjlighet väsentligt skulle öka tillgången på moderna och individanpassade hjälpmedel. Det skulle också leda till en press på tillverkarna av hjälpmedel att tydligare marknadsföra sina produkter och att också hålla en hög kvalitet. Vidare skulle handikapporganisationerna få en central roll som förmedlare av nya hjälpmedel. Regeringen bör, enligt motionärerna, snarast återkomma med ett förslag om en hjälpmedelsgaranti enligt dessa riktlinjer. Motionärerna anser att Hjälpmedelsinstitutet skall ges ett kontrollansvar för hjälpmedelsgarantin och se till att alla hjälpmedel håller en god kvalitet och säkerhet. Detta måste vara en förutsättning för att den enskilde skall kompenseras för det egna inköpet. I motion So21 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en hjälpmedelsgaranti (yrkande 2) och om kunskap och hjälpmedel till dem med osynliga handikapp (yrkande 3). Att tillgodose hjälpmedelsbehoven är oerhört viktigt för hela handikappolitiken, anför motionärerna. För att lyfta fram den enskildes rättigheter borde en hjälpmedelsgaranti införas. Det skulle betyda mycket för den enskildes trygghet. Motionärerna pekar vidare på att handikappreformen bidragit till att de funktionshindrade fått ett bättre liv. Särskilt gäller detta personer med synliga handikapp, som under senare år fått både bättre hjälpmedel och personlig hjälp. Personer med osynliga handikapp har inte prioriterats i lika hög grad. Motionärerna anser att kunskapen om osynliga handikapp måste öka och att tillgänglighet och möjlighet till hjälpmedel måste utvecklas.
Styrelsen I motion So19 av Gullan Lindblad m.fl. (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att staten skall utse ordförande i Hjälpmedelsinstitutets styrelse (yrkande 3). Motionärerna anser att då staten föreslås vara huvudfinansiär för institutet bör staten också utse ordförande i institutets styrelse. Detta innebär också att staten markerar betydelsen av institutets verksamhet. I motion So20 av Marietta de Pourbaix-Lundin och Ulla Löfgren (båda m) begärs tillkännagivande om representation för handikapprörelsen i Hjälpmedelsinstitutets styrelse. I dag sitter representanter för handikapporganisationerna på statens mandat i styrelsen för Handikappinstitutet. Regeringen föreslår nu att handikapprörelsen skall representeras i ett brukarråd i Hjälpmedelsinstitutet och inte ingå i styrelsen. Handikapprörelsen blir därmed utan inflytande över beslutsprocessen, anför motionärerna. I motion So22 av Roland Larsson m.fl. (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om styrelserepresentation för brukarna (yrkande 1). Motionärerna anför att i den nuvarande styrelsen för HI sitter representanter för handikapprörelsen på statens mandat. Motionärerna vänder sig mot förslaget att brukarintressenas åsikter skall framföras av ett brukarråd utan inflytande över beslutsprocessen. Motionärerna anser att en av statens representanter i styrelsen bör representera brukarna och utses i samråd med handikapprörelsen. I motion So24 av Stig Sandström m.fl. (v) yrkas att riksdagen beslutar att Handikappinstitutet skall bestå av en styrelse med nio ledamöter, tre från staten, två från handikapprörelsen, två från Svenska Kommunförbundet och två från Landstingsförbundet, enligt vad i motionen anförts om brukarinflytande (yrkande 2). Motionärerna anser att brukarna skall ges egen representation i styrelsen. De anser att regeringens förslag innebär att handikapprörelsen fråntas ett faktiskt inflytande över ett område av utomordentlig betydelse för människor med funktionsnedsättningar. I motion So23 av Åsa Stenberg (s) begärs tillkännagivande om brukarorganisationernas representation i styrelsen (yrkande delvis). Motionären anser att propositionens skrivning beträffande hur många platser som brukarorganisationerna kommer att erhålla är oklar. Det behövs ett förtydligande på denna punkt. Motionären anför att brukarna är de viktigaste intressenterna i Handikappinstitutets verksamhet och att de därför bör vara företrädda i styrelsen. Det vore ett steg tillbaka, när det gäller brukarinflytande, om inte brukarna även i fortsättningen var med i styrelsen. Ett brukarråd kan inte ersätta direkt representation i styrelsen utan bara vara ett komplement, oavsett om styrelsen får samråds- och informationsskyldighet med brukarrådet, anför hon.
Föreningens namn I motion So22 av Roland Larsson m.fl. (c) anförs att det är korrekt att institutet inte har något övergripande ansvar för handikappolitiken men att uppgifterna sträcker sig utöver vad som avses med hjälpmedel. Institutet arbetar med tillgängligheten i samhället ur ett bredare perspektiv. Allt tyder på att verksamheten i framtiden kommer att omfatta områden utöver den traditionella hjälpmedelsverksamheten. Namnet Hjälpmedelsinstitutet kan ge en alltför snäv bild av institutets verksamhet. Motionärerna yrkar på avslag på namnbytet (yrkande 2). I motion So24 av Stig Sandström m.fl. (v) yrkas att riksdagen beslutar att bibehålla namnet Handikappinstitutet för att markera myndighetens mera omfattande verksamhet, som skall bidra till ökad tillgänglighet i samhället för funktionshindrade (yrkande 3). Motionärerna anser att HI:s uppgifter sträcker sig långt utöver vad som avses med hjälpmedel. Institutet arbetar med tillgängligheten i samhället ur ett bredare perspektiv. Dessa uppgifter kommer att bli mer betydelsefulla och omfattande. Stora förändringar sker inte bara i Sverige utan i hela Europa. Såväl Danmark som Norge håller för närvarande på att bygga upp centrum med uppgift att arbeta just med tillgänglighetsfrågorna i samhället. I det läget väljer regeringen att tona ner arbetet med tillgänglighet för HI. Motionärerna anser inte detta försvarbart så länge offentliga kommunikationer, stora delar av bostadsbeståndet och offentliga miljöer har mycket stora brister i tillgängligheten. I motion So21 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) yrkas att namnbytet avslås (yrkande 1). Motionärerna anför att Handikappinstitutet är väletablerat och att en namnändring lätt kan resultera i osäkerhet om innehållet i verksamheten. Det finns vidare en risk med att fokusera för mycket på själva hjälpmedelsbegreppet och inte se hjälpmedlen i ett större rehabiliteringsperspektiv. Motionärerna finner det också märkligt att institutet skall behålla sitt engelska namn, The Swedish Handicap Institute, och därmed laborera med två namn. Även i motion So23 av Åsa Stenberg (s) anförs att Handikappinstitutets namn är väletablerat, att det är förbryllande med olika namn på svenska och engelska och att det nya namnet kan tolkas som en begränsning av institutets nuvarande verksamhetsområde. Slutligen anser motionären att det är olyckligt om namnbytet tolkas som en handikappolitisk markering, vilket regeringen ju framhållit att det inte är. Motionären begär tillkännagivande om Handikappinstitutets namn (yrkande delvis).
Tidigare behandling Utskottet har nyligen behandlat frågan om en hjälpmedelsgaranti. I betänkande 1997/98:SoU16 anförde utskottet att det vidhöll sin tidigare uppfattning att försöksverksamheten i Skåne borde fullföljas innan ställning tas i frågan om införande av en s.k. hjälpmedelsgaranti, liksom i frågan om finansieringen av en sådan. De då aktuella motionerna avstyrktes därmed. Riksdagen följde utskottet (rskr. 1997/98:154). I samma betänkande behandlades också frågan om s.k. osynliga handikapp som MBD/DAMP m.fl. Här redovisades pågående utredningsuppdrag som berör barn med särskilda behov, Läs- och skrivkommittén, den parlamentariska kommittén om förnyelse av lärarutbildningen, Barnpsykiatrikommittén. Vidare redovisades att Skolverket har i uppdrag att i sin tillsyn särskilt fokusera på resursfördelningen avseende elever med behov av särskilt stöd. Utskottet konstaterade att kunskapen om s.k. osynliga handikapp har ökat under senare år, även om mycket återstår att göra. De extra resurser som kommunerna tillförs och kommer att tillföras under de kommande åren är viktiga för att kunna förstärka insatserna i skolan. Det är angeläget att särskild uppmärksamhet riktas mot barn med särskilda behov. Skolverkets undersökningar visar att så inte alltid har varit fallet. Utskottet ansåg dock att regeringens beredning av frågan borde avvaktas. Utskottet behandlade också frågan om IT-hjälpmedel och tillgängligheten inom IT-området. Utskottet ville inte föregripa regeringens beredning av Handikappinstitutets förslag till program för funktionshindrade och äldre.
Utskottets bedömning Utskottet delar regeringens uppfattning att Hjälpmedelsinstitutet bör inrättas som ett för staten, landstingen och kommunerna gemensamt kunskaps- och utvecklingsorgan på central nivå för frågor om hjälpmedel för funktionshindrade. Genom ädelreformen fick kommunerna ett ökat ansvar för hjälpmedelsverksamheten. Detta ansvar förtydligades år 1994 (18 a § hälso- och sjukvårdslagen). Det är därmed en naturlig utveckling att också kommunerna involveras i institutets arbete. Utskottet delar också regeringens uppfattning att en allmännyttig ideell förening är en lämplig form för institutets verksamhet. HI:s verksamhet är ett uttryck för ett gemensamt samhällsintresse att på nationell nivå hålla en sådan utvecklingsstandard och kunskapsnivå i fråga om hjälpmedel att de övergripande handikappolitiska målen kan upprätthållas. Detta är, som det sägs i propositionen, ett odelbart intresse, vars tillgodoseende inte ankommer på någon enskild aktör. Institutet övertar inte uppgifter som någon statlig myndighet eller någon sjukvårdshuvudman har eget operativt ansvar för. HI:s verksamhet grundas inte heller på medlemmarnas ekonomiska motiv. En ideell förening svarar därför bäst mot verksamhetens syfte. En ideell förening ger också en tydligare framtoning av institutets roll, vilket är viktigt såväl nationellt som internationellt. Utskottet anser i likhet med regeringen att institutets huvuduppgift skall vara att arbeta med forskning, utveckling, provning och standardisering av hjälpmedel samt information, utbildning och erfarenhetsutbyte. Institutet skall också med expertis biträda sjukvårdshuvudmännen, centrala organ, brukarorganisationer samt företag och andra organisationer inom hjälpmedelsområdet. Vidare skall HI, i samverkan med ansvariga myndigheter och andra organ, aktivt verka för god tillgänglighet för funktionshindrade i olika miljöer och verksamheter. Tillsynen över hjälpmedelsområdet är däremot inte en fråga för HI utan bör även i fortsättningen vara en uppgift för Socialstyrelsen. Ett enigt utskott uttalade våren 1997, vid behandling av ett antal äldremotioner (1996/97: SoU13), att det borde övervägas om tillsynen kunde läggas på samma statliga myndighet för såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården för att därigenom skapa en slagkraftigare organisation. Uppdelningen mellan länsstyrelserna och Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter innebar enligt utskottet en otydlighet vid tillsynen i gränsområdet mellan kommunal och landstingskommunal verksamhet. Detta gav riksdagen regeringen till känna (rskr. 1996/97:90). Frågan bereds nu av en särskild utredare som tillkallats med uppgift att göra en översyn av vissa frågor rörande socialtjänstlagen (1980:620) och socialtjänstens uppgifter. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och anser således inte att HI bör få någon tillsynsfunktion. Utskottet har nyligen behandlat frågan om en hjälpmedelsgaranti. Utskottet vidhåller den uppfattning som utskottet då hade nämligen att försöksverksamheten i Skåne bör fullföljas innan ställning tas i frågan om att införa en hjälpmedelsgaranti. HI:s styrelse föreslås enligt stadgarna få nio ledamöter och nio personliga suppleanter, vilka utses av föreningsstämman för en period om fyra år. Envar av staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet föreslås utse tre ledamöter och tre personliga suppleanter. I ett par motioner begärs tillkännagivanden om att handikapprörelsen skall vara representerad i styrelsen. Regeringen anför i propositionen att den har för avsikt att behålla nuvarande ordning vad avser statens representation i HI:s styrelse. Staten har i dag fyra ordinarie platser i Handikappinstitutets styrelse varav två representerar handikapprörelsen. Detsamma gäller suppleanterna. Utskottet, som förutsätter att handikapprörelsen även i fortsättningen kommer att vara representerad i HI:s styrelse, har inget att erinra mot propositionen i denna del. I motion So19 (m) anförs att staten som huvudfinansiär för institutet bör utse ordförande för detta. Enligt stadgarna utses ordföranden vid ordinarie föreningsstämma. I propositionen sägs att staten utser ordförande i styrelsen för institutet för den första fyraårsperioden. De tre parterna och blivande föreningsbildarna anser att verksamhetens inriktning mot hjälpmedel bör markeras tydligare i föreningens namn. De har föreslagit namnet Hjälpmedelsinstitutet. Föreningens namn är en fråga för föreningsbildarna. Utskottet har dock inget att erinra mot propositionen i denna del. Med det ovan anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner den av regeringen föreslagna ombildningen av Handikappinstitutet liksom den nya verksamhetens inriktning och form och avstyrker motionerna So19 (m), So21 (kd) yrkandena 1 och 2, So22 (c) yrkande 2, So23 (s), So24 (v) och So430 (kd) yrkande 9. Motionerna So20 (m) och So22 (c) yrkande 1 är i huvudsak tillgodosedda. Även dessa avstyrks. Utskottet instämmer i regeringens förslag att verksamheten vid HI skall omfattas av offentlighetsreglerna och tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till lag om överlämnande av vissa förvaltningsuppgifter till Hjälpmedelsinstitutet, ideell förening. Härigenom ges möjlighet för regeringen att delegera fördelning av bidrag och annat stöd till sjukvårdshuvudmän och andra aktörer inom hjälpmedelsområdet. I propositionen föreslås att bidraget till Hjälpmedelsinstitutet skall omfatta 45,5 miljoner kronor per år under perioden 1998-2002. Bidraget föreslås finansieras över statsbudgeten, anslaget Bidrag till hälso- och sjukvården, i enlighet med överenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet om statsbidrag för hälso- och sjukvårdsändamål. Under avtalsperioden skall parterna överlägga om den framtida finansieringen, med det gemensamma målet att finna annan finansiering. Utskottet tillstyrker att riksdagen bemyndigar regeringen att under perioden 1999-2002 lämna bidrag till verksamheten vid Hjälpmedelsinstitutet i enlighet med förslaget. I motion So21 (kd) yrkande 3 begärs tillkännagivande om kunskap och hjälpmedel till personer med osynliga handikapp. Utskottet har tidigare konstaterat att kunskapen om s.k. osynliga handikapp har ökat under senare år, även om mycket återstår att göra. De extra resurser som kommunerna tillförts och kommer att tillföras under de kommande åren ger förutsättningar för att kunna förstärka insatserna i skolan för barn med behov av särskilt stöd. HI:s ansvar för att verka för god tillgänglighet för funktionshindrade i olika miljöer och verksamheter innefattar såväl den fysiska miljön som IT-miljön. I propositionen redovisas att Handikappinstitutet har en hög kompetens på dessa områden och att den i framtiden bör utnyttjas i högre grad än i dag. Våren 1997 överlämnade Handikappinstitutet ett handlingsprogram om IT för funktionshindrade och äldre till regeringen. Regeringen bereder frågan. Något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandet behövs inte. Yrkandet avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande ombildningen av Handikappinstitutet att riksdagen godkänner regeringens förslag om ombildning av Handikappinstitutet och om verksamhetens inriktning och form och avslår motionerna 1997/98:So19, 1997/98:So20, 1997/98:So21 yrkandena 1 och 2, 1997/98:So22, 1997/98:So23, 1997/98:So24 och 1997/98: So430 yrkande 9, res. 1 (m) res. 2 (c, v, mp) res. 3 (kd) 2. beträffande förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), 3. beträffande förslaget till lag om överlämnande av vissa förvaltningsuppgifter till Hjälpmedelsinstitutet, ideell förening, att riksdagen antar regeringens förslag till lag om överlämnande av vissa förvaltningsuppgifter till Hjälpmedelsinstitutet, ideell förening, 4. beträffande bemyndigande för regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att under perioden 1999-2002 lämna bidrag till verksamheten vid Hjälpmedelsinstitutet i enlighet med regeringens förslag, 5. beträffande s.k. osynliga handikapp att riksdagen avslår motion 1997/98:So21 yrkande 3, res. 4 (fp, kd)
Stockholm den 16 april 1998
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Hans Karlsson (s), Liselotte Wågö (m), Marianne Jönsson (s), Roland Larsson (c), Conny Öhman (s), Leif Carlson (m), Barbro Westerholm (fp), Mariann Ytterberg (s), Stig Sandström (v), Christin Nilsson (s), Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp), Chatrine Pålsson (kd) och Catherine Persson (s).
Reservationer
1. Ombildningen av Handikappinstitutet (mom. 1) Sten Svensson (m), Liselotte Wågö (m), Leif Carlson (m) och Birgitta Wichne (m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ?Tillsynen över? och på s. 10 slutar med ?dessa avstyrks? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att en hjälpmedelsgaranti snarast bör införas. Den som inte vill eller har möjlighet att vänta på hjälpmedel genom landstingens hjälpmedelscentraler skall ha möjlighet att själv skaffa sitt hjälpmedel och ersättas för denna kostnad genom försäkringskassan. En ökad konkurrens kommer väsentligen att öka tillgången på moderna och individanpassade hjälpmedel och leda både till höjd kvalitet och kortare köer till hjälpmedlen. Den kommer också att leda till en press på tillverkarna av hjälpmedel att tydligare marknadsföra sina produkter. Vidare kommer handikapporganisationerna att få en central roll som förmedlare av nya hjälpmedel. Utskottet anser att Hjälpmedelsinstitutet skall ges ett kontrollansvar för hjälpmedelsgarantin och tillse att alla hjälpmedel håller en god kvalitet och säkerhet. Regeringen bör snarast återkomma med ett förslag om en hjälpmedelsgaranti enligt dessa riktlinjer och med en precisering av institutets ansvar för denna. Då staten föreslås bli huvudfinansiär för institutet anser utskottet att staten också bör utse ordförande i institutets styrelse. Vidare bör en av statens representanter i styrelsen representera brukarna och utses i samråd med handikapprörelsen. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner den av regeringen föreslagna ombildningen av Handikappinstitutet med de ändringar som utskottet föreslagit med anledning av motionerna So19 (m), So20 (m), So21 (kd) yrkande 2 och So22 (c) yrkande 1. Motionerna So21 (kd) yrkande 1, So22 (c) yrkande 2, So23 (s), So24 (v) och So430 (kd) yrkande 9 avstyrks. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande ombildningen av Handikappinstitutet att riksdagen med anledning av regeringens förslag om ombildning av Handikappinstitutet och om verksamhetens inriktning och form och motionerna 1997/98:So19, 1997/98:So20, 1997/98:So21 yrkande 2 och 1997/98:So22 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1997/98:So21 yrkande 1, 1997/98:So22 yrkande 2, 1997/98:So23, 1997/98:So24 och 1997/98:So430 yrkande 9 godkänner vad utskottet anfört,
2. Ombildningen av Handikappinstitutet (mom. 1) Roland Larsson (c), Stig Sandström (v) och Thomas Julin (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?De tre? och slutar med ?dessa avstyrks? bort ha följande lydelse: Det är korrekt att institutet inte har något övergripande ansvar för handikappolitiken, men uppgifterna sträcker sig utöver vad som avses med hjälpmedel. Institutet skall arbeta med tillgängligheten i samhället ur ett bredare perspektiv. Allt tyder på att verksamheten i framtiden kommer att omfatta områden utöver den traditionella hjälpmedelsverksamheten. Namnet Hjälpmedelsinstitutet kan ge en alltför snäv bild av institutets verksamhet. Utskottet anser därför att det nya institutet bör behålla namnet Handikappinstitutet. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner den av regeringen föreslagna ombildningen av Handikappinstitutet med den ändringen att namnet skall vara Handikappinstitutet som utskottet föreslagit med anledning av motionerna So21 (kd) yrkande 1, So22 (c) yrkande 2 och So24 (v) yrkande 3. Motionerna So19 (m), So20 (m), So21 (kd) yrkande 2, So22 (c) yrkande 1, So23 (s), So24 (v) yrkandena 1 och 2 och So430 (kd) yrkande 9 avstyrks. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande ombildningen av Handikappinstitutet att riksdagen med anledning av regeringens förslag om ombildning av Handikappinstitutet och om verksamhetens inriktning och form och motionerna 1997/98:So21 yrkande 1, 1997/98:So22 yrkande 2 och 1997/98:So24 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1997/98:So19, 1997/98:So20, 1997/98:So21 yrkande 2, 1997/98:So22 yrkande 1, 1997/98:So23, 1997/98:So24 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:So430 yrkande 9 godkänner vad utskottet anfört,
3. Ombildningen av Handikappinstitutet (mom. 1) Chatrine Pålsson (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ?Tillsynen över? och på s. 10 slutar med ?dessa avstyrks? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att en hjälpmedelsgaranti snarast bör införas. Den som inte vill eller har möjlighet att vänta på hjälpmedel genom landstingens hjälpmedelscentraler skall ha möjlighet att själv skaffa sitt hjälpmedel och ersättas för denna kostnad genom försäkringskassan. En ökad konkurrens kommer väsentligen att öka tillgången på moderna och individanpassade hjälpmedel och leda både till höjd kvalitet och kortare köer till hjälpmedlen. Den kommer också att leda till en press på tillverkarna av hjälpmedel att tydligare marknadsföra sina produkter. Vidare kommer handikapporganisationerna att få en central roll som förmedlare av nya hjälpmedel. Utskottet anser att Hjälpmedelsinstitutet skall ges ett kontrollansvar för hjälpmedelsgarantin och tillse att alla hjälpmedel håller en god kvalitet och säkerhet. Regeringen bör snarast återkomma med ett förslag om en hjälpmedelsgaranti enligt dessa riktlinjer och med en precisering av institutets ansvar för denna. Utskottet anser att Handikappinstitutet är väletablerat och att en namnändring lätt kan resultera i osäkerhet om innehållet i verksamheten. Det finns en risk med att fokusera på hjälpmedelsbegreppet och inte se hjälpmedlen i ett större rehabiliteringsperspektiv. Det kan också uppfattas märkligt att behålla det engelska namnet men byta det svenska. Utskottet anser därför att namnet Handikappinstitutet bör bibehållas. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner den av regeringen föreslagna ombildningen av Handikappinstitutet med de ändringar som utskottet föreslagit med anledning av motionerna So19 (m) yrkandena 1 och 2, So21 (kd) yrkandena 1 och 2, So22 (c) yrkande 2 och So24 (v) yrkande 3. Motionerna So19 (m) yrkande 3, So20 (m), So22 (c) yrkande 1, So23 (s), So24 (v) yrkandena 1 och 2 och So430 (kd) yrkande 9 avstyrks. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande ombildningen av Handikappinstitutet att riksdagen med anledning av regeringens förslag om ombildning av Handikappinstitutet och om verksamhetens inriktning och form och motionerna 1997/98:So19 yrkandena 1 och 2, 1997/98:So21 yrkandena 1 och 2, 1997/98:So22 yrkande 2 och 1997/98:So24 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1997/98:So19 yrkande 3, 1997/98:So20, 1997/98:So22 yrkande 1, 1997/98:So23, 1997/98:So24 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:So430 yrkande 9 godkänner vad utskottet anfört,
4. S.k. osynliga handikapp (mom. 5) Barbro Westerholm (fp) och Chatrine Pålsson (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?I motion? och slutar med ?Yrkandet avstyrks? bort ha följande lydelse: Med anledning av motion So21 (kd) yrkande 3 vill utskottet framhålla att handikappreformen bidragit till att de funktionshindrade fått ett bättre liv. Särskilt gäller detta personer med synliga handikapp som fått både bättre hjälpmedel och personlig hjälp. Utskottet oroas dock av att personer med osynliga handikapp inte prioriterats i lika hög grad. Utskottet vill understryka att kunskapen om osynliga handikapp måste öka och att hjälpmedel måste utvecklas för denna grupp funktionshindrade. Vad utskottet anfört med anledning av motion So21 (kd) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande s.k. osynliga handikapp att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So21 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Hjälpmedelsgaranti Barbro Westerholm (fp) anför: Jag ställer mig bakom förslaget till ombildning av Handikappinstitutet och verksamhetens inriktning och form, men vill i detta sammanhang peka på vad Folkpartiet i andra sammanhang framhållit, nämligen att en hjälpmedelsgaranti bör införas. Samtidigt bör hjälpmedelsmarknaden öppnas för konkurrens. Komplicerade hjälpmedel skall erbjudas inom tre månader. Den som inte anser sig kunna vänta i kö till hjälpmedelscentralerna skall kunna vända sig till andra organisationer som tillhandahåller hjälpmedel. En ökad konkurrens kommer att leda till höjd kvalitet och kortare köer till hjälpmedlen.
I propositionen framlagda lagförslag
Innehållsförteckning
Sammanfattning......................................1 Propositionen.......................................1 Motionerna..........................................1 Motioner väckta med anledning av proposition 1997/98:571 Motion väckt under allmänna motionstiden 1997.....2 Utskottet...........................................2 Bakgrund..........................................2 Propositionen.....................................3 Motionerna........................................5 HI:s form och medlemmar.........................5 Hjälpmedelsgaranti..............................5 Styrelsen.......................................6 Föreningens namn................................7 Tidigare behandling...............................8 Utskottets bedömning..............................8 Hemställan.......................................11 Reservationer......................................11 1. Ombildningen av Handikappinstitutet (mom. 1)..11 2. Ombildningen av Handikappinstitutet (mom. 1)..12 3. Ombildningen av Handikappinstitutet (mom. 1)..13 4. S.k. osynliga handikapp (mom. 5)..............14 Särskilt yttrande..................................14 Hjälpmedelsgaranti...............................14 I propositionen framlagda lagförslag...........15