Organisationen av den periodiska fordonskontrollen
Betänkande 1995/96:TU13
Trafikutskottets betänkande
1995/96:TU13
Organisationen av den periodiska fordonskontrollen
Innehåll
1995/96 TU13
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 1995/96:93 Organisationen av den periodiska fordonskontrollen samt tre motioner som väckts med anledning av skrivelsen. Av skrivelsen framgår att regeringen bedömer att ytterligare underlag behövs bl.a. om hur servicen i glesbygd kan tryggas innan ställning kan tas till hur den periodiska fordonskontrollen bör organiseras. När detta utredningsarbete är redovisat avser regeringen att återkomma till riksdagen i denna fråga.
Utskottet anser det angeläget att fordonskontrollen även fortsättningsvis sker i effektiva former som tryggar en god kvalitet och en bra service. Utskottet välkomnar därför det aviserade utredningsarbetet. I avvaktan på resultatet av detta avstyrks motionsförslag om en avmonopolisering.
Till betänkandet har fogats en gemensam reservation av m-, c- och fp-ledamöterna i vilken de begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen med förslag om avreglering i enlighet med riksdagens tidigare beslut.
Skrivelsen
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) har genom skrivelse 1995/96: 93 Organisationen av den periodiska fordonskontrollen till riksdagen lämnat en redogörelse för sina planer för den framtida organisationen av denna kontroll.
Motionerna
1995/96:T38 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen snarast återkommer till riksdagen med förslag till avmonopolisering av den periodiska fordonskontrollen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flygande inspektioner.
1995/96:T39 av Per Westerberg (m) och Mats Odell (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett genomförande av det tidigare riksdagsbeslutet om en ny organisation av den periodiska fordonskontrollen.
1995/96:T40 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts beslutar om avreglering av fordonskontrollen.
Utskottet
1 Bakgrund
1.1 Fordonsbesiktningens organisation och verksamhet
Den periodiska kontrollbesiktningen är den besiktningsform som de flesta bilägare kommer i kontakt med. Kontrollbesiktningen startade år 1964 med en trafiksäkerhetsdel och byggdes år 1971 ut med avgaskontroll. Syftet med besiktningen är att minska antalet olyckor i trafiken som förorsakas av fordonstekniska fel samt att minska fordonens miljöpåverkan.
Besiktningsverksamheten utförs i monopolform av AB Svensk Bilprovning (ASB). Staten äger 52 % av bolaget medan den övriga delen ägs av olika intressenter inom trafik- och försäkringsbranschen. ASB har 175 stationer över hela landet samt ett motortestcenter där man utför certifiering samt forskning och utveckling. Antalet anställda är knappt 2 000 varav huvuddelen utgörs av besiktningspersonal vid bolagets bilprovningsstationer. Det ekonomiska målet för ASB är att - givet en viss soliditet - hålla så låga avgifter som möjligt.
Under ett år utförs ca 5 miljoner fordonsbesiktningar, varav ca 4,8 miljoner är kontrollbesiktningar. Besiktningsverksamheten finansieras med avgifter som fastställs av regeringen på förslag av bolaget. Avgifterna är enhetliga i hela landet. Ekonomiska underskott vid glesbygdsstationer täcks med överskott som uppkommer vid stationer i tätare befolkade delar av landet. ASB har skyldighet att lämna en tillfredsställande service till fordonsägarna i alla delar av landet. Över 97 % av fordonsägarna har en bilprovningsstation inom 30 kilometers avstånd från bostaden.
1.2 EU:s besiktningspolitik på fordonsområdet
För fordon i bruk har EU beslutat om regler för återkommande provning och kontroll (77/143/EEG). I stora drag innebär reglerna att tunga fordon måste besiktigas senast ett år efter ibruktagandet och därefter varje år. För personbilar skall periodisk besiktning i allmänhet ske första gången senast fyra er efter ibruktagandet och därefter minst vartannat år. Direktivet är ett minimidirektiv varför medlemsländerna har rätt att besluta om striktare krav. För verksamhetens organisation anger direktivet att besiktningen skall utföras av staten eller av organ eller institutioner som utsetts och direkt övervakas av staten. För medlemsstaterna i EU finns vidare direktiv om ett ändamålsenligt och regelbundet kontrollsystem på vägarna för bl.a. kontroll av färdskrivare och körtider (88/599/EEG).
Såväl bilprovningens omfattning som organisation varierar betydligt inom EU. I likhet med Sverige kontrollerar flera länder bilparken oftare än vad minimidirektivet anger. När det gäller organisationslösning har flertalet länder valt öppna marknader för kontrollbesiktning. Antalet aktörer är i många fall begränsat. Utmärkande är vidare en utvecklad statlig reglering och tillsyn vad gäller exempelvis prissättning, kvalitet och lokalisering. För en närmare beskrivning av hur fordonskontrollen ser ut i vissa europeiska länder hänvisas till rapporten Bilbesiktning i konkurrens - effekter på trafiksäkerheten, miljön, servicen och kostnaderna (K 95/2261/4).
1.3 Ärendets beredning
Under år 1994 behandlade riksdagen bilprovningens organisation och reglering i två beslut.
Den 8 juni 1994 tog riksdagen ställning till den dåvarande regeringens förslag om en effektivare fordonskontroll (prop. 1993/94:167, bet. TU35, rskr. 433). Riksdagsbeslutet innebar att kontrollbesiktningen från den 1 januari 1995 skulle öppnas för konkurrens på så sätt att kontrollorgan som blivit ackrediterade av Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC) skulle få utföra dessa besiktningar.
Då det gällde övriga slag av fordonskontroller, främst typ- och registreringsbesiktningar, uttalade riksdagen som sin mening att den nuvarande ordningen skulle bestå. Erfarenheterna av en avmonopolisering av den periodiska kontrollbesiktningen borde avvaktas innan man avmonopoliserar övrig fordonskontroll. Riksdagens beslut om typ- och registreringsbesiktningar avvek från det förslag som regeringen förordade i propositionen om att även denna provning med vissa undantag skulle få göras av fristående ackrediterade organ.
I proposition 1994/95:69 om viss lagstiftning på fordonsområdet föreslog regeringen att tidpunkten för avmonopoliseringens ikraftträdande borde senareläggas till den 1 juli 1995. Som skäl till senareläggningen hänvisades till det omfattande förberedelsearbete som krävdes innan den nya ordningen kunde träda i kraft.
Riksdagens beslut den 20 december 1994 innebar att ASB borde få utföra kontrollbesiktningar med ensamrätt till den 1 januari 1996 (bet. TU8, rskr. 137). Den förlängda tidsrymden skulle användas för att skapa rådrum för regeringen att försäkra sig om att en avreglering av kontrollbesiktningen inte leder till att trafiksäkerheten, miljön eller servicen försämras eller till att kostnaderna ökar. Om regeringen skulle besluta att avskaffa monopolet för kontrollbesiktning fann utskottet det väsentligt att konsekvenserna av ett sådant beslut utvärderades och att resultatet redovisades för riksdagen så snart som möjligt. Utskottet ansåg vidare att regeringen borde överväga ett samgående mellan ASB och Statens maskinprovningar.
Med hänvisning till riksdagens beslut i december 1994 uppdrog regeringen den 27 mars 1995 till två utredare att gemensamt utreda vissa konsekvenser och effekter av att avskaffa ASB:s monopol för kontrollbesiktning av motorfordon. Utredarna har redovisat sitt uppdrag den 15 maj 1995, Bilbesiktning i konkurrens - effekter på trafiksäkerhet, miljön, servicen och kostnaderna (K 95/2261/4). Utredningen har remissbehandlats.
2 Regeringens skrivelse
Regeringen framhåller i den skrivelse som utskottet nu har att behandla att staten har det yttersta ansvaret för att en rimlig besiktningsservice finns att tillgå i alla delar av landet. En öppen marknad för kontrollbesiktning kräver därför särskilda åtgärder för att tillgodose glesbygdens behov av besiktningstjänster. Dessutom måste kvaliteten på utförda tjänster säkerställas genom exempelvis ökade kontrollinsatser.
Regeringen bedömer mot denna bakgrund att ytterligare utredningsinsatser krävs innan beslut kan fattas om den framtida organisationen av den periodiska fordonskontrollen. Enligt skrivelsen är det lämpligt att Vägverket får regeringens uppdrag att utforma ett system som tryggar besiktningsverksamheten i glesbygden. Vägverket kommer vidare att få regeringens uppdrag att i samråd med SWEDAC och Statens naturvårdsverk utreda förutsättningarna för ökad kvalitetskontroll inom ramen för ett öppet system för periodisk återkommande fordonskontroll. När dessa uppdrag har redovisats avser regeringen att återkomma med förslag till lösning av organisationen av den periodiska fordonsbesiktningen.
3 Motionsförslag
I motion T38 (fp) framhålls att det är nödvändigt med konkurrens inom fordonskontrollen. Därmed skapas möjligheter för lokalt anpassade lösningar samtidigt som besiktningsavgifterna sannolikt kan sänkas. Fordonsägarna får dessutom större valfrihet att välja det besiktningsställe som passar bäst. Beträffande motivet att inte nu släppa monopolet på grund av oklara konse- kvenser för glesbygden framhålls att bilbesiktning kan - om behov därav framkommer - ingå i den samhällsservice i glesbygd som erhåller statligt stöd redan i dag. Det finns därför enligt motionen inte några skäl för att skjuta upp avmonopoliseringen ytterligare. Mot denna bakgrund föreslås att regeringen snarast återkommer med förslag som skapar en öppen marknad för periodisk fordonskontroll.
I samma motion framhålls att ett viktigt komplement till de periodiska fordonskontrollerna är s.k. flygande inspektioner. För trafiksäkerheten är det betydelsefullt att dessa inspektioner utförs i planerad omfattning. Fordonsägarna skall känna att de måste hålla bilen i ett trafiksäkert skick även mellan besiktningarna. I sammanhanget hänvisas till att Sverige genom medlemskapet i EU har förbundit sig att utföra en viss kvantitet kontroller. Det finns dock anledning enligt motionen att förmoda att Sverige inte lever upp till detta åtagande. Motionärerna anser det därför angeläget att regeringen mot denna bakgrund följer upp att kontrollverksamheten sker i tillräcklig omfattning.
Enligt motion T39 (m, kds) har ett omfattande utredningsarbete utförts i syfte att belysa olika frågor i samband med en avmonopolisering av fordonskontrollen. Dessa utredningar visar tydligt att en avreglering kan förväntas leda till minskade kostnader och ett bättre serviceutbud som gagnar såväl den enskilde besiktningskunden som samhällsekonomin. En uppsättning åtgärder står också till buds för att kunna garantera en rimlig servicenivå. Enligt motionen är de motiv som redovisas i skrivelsen för att stoppa avregleringen förmodligen svepskäl för att hindra genomförandet av förslag som inte överensstämmer med regeringens ideologiska övertygelse. Motionärerna anser därför att avregleringen bör fortgå med justerad tidsplan i enlighet med tidigare riksdagsbeslut.
Enligt motion T40 (c) är det viktigt med en konkurrensutsättning av AB Svensk Bilprovnings verksamhet för att öka effektiviteten. Genom en avmonopolisering av fordonskontrollen kan kvaliteten bibehållas samtidigt som servicen kan förbättras. Motionärerna anger att nuvarande reglering på många håll har lett till orimligt långa avstånd för kontrollbesiktning. Med en friare etablering kan exempelvis ackrediterade verkstäder på landsbygden genomföra kontrollbesiktning och därmed erbjuda bilägarna en ökad tillgänglighet. En avreglering kan därför förbättra servicen på landsbygden. Motionärerna begär mot denna bakgrund att tidigare riksdagsbeslut om en avmonopolisering av fordonsbesiktningen fullföljs.
4 Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlar inledningsvis regeringens skrivelse och de motionsförslag som väckts om en avmonopolisering av den periodiska fordonskontrollen. Utskottet konstaterar att Sverige efter drygt 30 år med obligatorisk kontrollbesiktning har en fordonspark med hög teknisk standard, något som är till gagn för både trafiksäkerheten och miljön. ASB uppfyller också krav på god regional tillgänglighet. Avgiftsnivån för besiktningar är vidare låg internationellt sett.
Enligt utskottets mening är det angeläget att fordonskontrollen även fortsättningsvis sker i effektiva former som tryggar en god kvalitet och service. Överväganden om förändrade organisationsformer måste därför föregås av ett omsorgsfullt utredningsarbete. Utskottet konstaterar att det utredningsarbete som ägt rum tillsammans med åtföljande remissbehandling har påvisat att oklarhet råder om väsentliga frågor. Det gäller behovet av särskilda åtgärder för att trygga service i glesbygd, ekonomiska kalkyler samt hur en god kvalitet kan säkerställas i besiktningsverksamheten.
Enligt utskottets uppfattning får en eventuell omreglering av kontrollbesiktningen inte leda till att trafiksäkerheten, miljön eller servicen försämras eller till att kostnaderna ökar. Utskottet välkomnar därför det av regeringen aviserade utredningsarbetet. När detta är slutfört får ställning tas till hur den periodiska fordonskontrollen bör organiseras. Som framgår av skrivelsen återkommer regeringen till riksdagen i denna fråga. Av det anförda följer att utskottet avstyrker motionerna T38 (fp) yrkande 1, T39 (m, kds) och T40 (c). Utskottet anser att riksdagen bör lägga regeringens skrivelse till handlingarna.
Kontroller på väg, s.k. flygande inspektioner, är ett viktigt komplement till den periodiska kontrollen. Sedan den 1 juli 1995 svarar polisen för flygande inspektioner medan Vägverket har sektorsansvar för kontrollverksamheten. Enligt riksdagens beslut år 1993 om trafiksäkerheten på vägarna inför 2000-talet har Vägverket träffat en ramöverenskommelse med Rikspolisstyrelsen om väsentligt utökad kontrollverksamhet på väg (prop. 1992/93:161, bet. TU29, rskr. 426). Överenskommelsen har följts upp på regional nivå med avtal i flertalet län som innebär att sammanlagt 120 000 kontroller under år 1995 och 1996 skall utföras årligen.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion T38 (fp) att det finns ett behov av att följa upp och utvärdera verksamheten med flygande inspektioner. Utvärdering och uppföljning har blivit allt viktigare i och med att användningen av mål- och resultatstyrning har ökat inom den offentliga sektorn.
Enligt vad utskottet inhämtat följer Vägverket fortlöpande utvecklingen av de flygande inspektionerna. Uppföljningen visar att drygt 117 000 kontroller utfördes under år 1995, vilket innebär ungefär en fördubbling av kontrollverksamheten i jämförelse med tidigare år. Som framgår av regeringens skrivelse avser regeringen att ge Vägverket i uppdrag att organisera en utökad kvalitetskontroll på väg som även innefattar kontroll av fordonens avgasutsläpp och buller. Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen i detta sammanhang att även uppdra åt Vägverket att redovisa omfattningen och effekterna av verksamheten med flygande inspektioner. Utskottet förutsätter att regeringen utan initiativ från riksdagens sida kommer att redovisa resultatet av uppdraget.
Vad som framförs i motion T38 (fp) om uppföljning av flygande inspektioner synes därmed bli tillgodosett. Motionsyrkandet påkallar därför ingen åtgärd från riksdagens sida varför det avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande periodisk fordonskontroll
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:T38 yrkande 1, 1995/96:T39 och 1995/96:T40 lägger regeringens skrivelse 1995/96:93 till handlingarna,
res. (m, c, fp)
2. beträffande flygande inspektioner
att riksdagen avslår motion 1995/96:T38 yrkande 2.
att
Stockholm den 20 februari 1996
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Per Westerberg (m), Håkan Strömberg (s), Jarl Lander (s), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder (s), Karin Starrin (c), Hans Stenberg (s), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp), Monica Green (s), Karl-Erik Persson (v), Lena Sandlin (s), Lars Björkman (m), Elisa Abascal Reyes (mp), Christina Axelsson (s) och Claes-Göran Brandin (s).
Reservation
Periodisk fordonskontroll (mom. 1)
Per Westerberg (m), Tom Heyman (m), Karin Starrin (c), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp) och Lars Björkman (m) anser:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet behandlar" och slutar med "till handlingarna" bort ha följande lydelse:
Riksdagen beslutade i juni 1994 att den del av fordonskontrollen som utgörs av kontrollbesiktning och som utförs av AB Svensk Bilprovning skulle öppnas för konkurrens. Detta var ett klokt beslut som grundades såväl på omfattande utredningsinsatser som på internationella erfarenheter.
Enligt utskottets mening har det fortsatta utredningsarbetet och problemen för ASB att klara kundtillströmningen inför somrarna visat att det är nödvändigt att snarast konkurrensutsätta fordonsprovningen. Utskottet anser att de samhällsekonomiska kostnaderna genom en avmonopolisering av fordonsbesiktningen kan nedbringas och verksamheten få en bättre kundanpassning utan att kvalitetsförluster uppstår. Det betyder bättre service till ett lägre pris för fordonsägarna. Genom lokalt anpassade lösningar och en friare etablering, exempelvis av ackrediterade verkstäder som får utföra kontrollbesiktningar, kan också servicen på landsbygden förbättras.
Utskottet anser det därför väsentligt att AB Svensk Bilprovnings monopol beträffande kontrollbesiktningen avskaffas. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag om avreglering i enlighet med riksdagens tidigare beslut.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T38 (fp) yrkande 1, T39 (m, kds) och T40 (c) tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande periodisk fordonskontroll
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:T38 yrkande 1, 1995/96:T39 och 1995/96:T40 och med anledning av regeringens skrivelse 1995/96:93 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Skrivelsen 1 Motionerna 1 Utskottet 2 1 Bakgrund 2 1.1 Fordonsbesiktningens organisation och verksamhet 2 1.2 EU:s besiktningspolitik på fordonsområdet 2 1.3 Ärendets beredning 3 2 Regeringens skrivelse 4 3 Motionsförslag 4 4 Utskottets ställningstagande 5 Hemställan 6 Reservation 7 Gotab, Stockholm 1996