Östersjösamarbetet
Betänkande 1991/92:UU23
Utrikesutskottets betänkande
1991/92:UU23
Östersjösamarbetet
Innehåll
1991/92 UU23
Motionerna
1991/92:U506 av Pierre Schori m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildandet av ett Östersjöråd, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fördjupning av Östersjösamarbetet.
1991/92:U526 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en databas för kunskap om Östersjön och länderna däromkring.
1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av samarbetet för att återställa Östersjöns miljö,
Inriktningen av Östersjösamarbetet
Motionen
Enligt motion U506 (s) yrkandena 1 och 2 bör initiativ tas för att fördjupa Östersjösamarbetet och upprätta ett Östersjöråd. Formerna för det samarbete som nu växer fram i regionen går i huvudsak ut på ett flexibelt och pragmatiskt samarbete mellan regeringar utan en tyngande byråkratisk apparat. Ett samarbete i ett Östersjöråd kan omfatta allmänpolitiska frågor, liksom ekonomiska. Det gäller t. ex. infrastrukturinvesteringar, miljöinsatser, utveckling av forskarnätverk samt att skapa goda förutsättningar för samarbete mellan folkrörelser och fackliga organisationer liksom för kultursamarbetet. Det är, enligt motionärerna, viktigt att den svenska regeringen fullföljer den tidigare regeringens arbete genom att aktivt delta med svenska initiativ för att åstadkomma en fördjupning av Östersjösamarbetet genom upprättande av ett Östersjöråd.
Utskottet
De senaste årens dramatiska förändringar i Europa har öppnat nya möjligheter för samarbete i Östersjöregionen. Genom järnridåns avlägsnande har ett stort hinder för handelsutbyte, resor och annan samverkan försvunnit. Hotet mot miljön i regionen, inte minst havsföroreningar och säkerheten i kärnkraftsverken, föranleder gemensamma åtgärder. I en tid när man förutser ett regionaliserat Europa är det också naturligt att samarbeta för att förhindra att området kring Östersjön, som inte omfattas av EG:s infrastrukturplanering, marginaliseras. Vidare har förändringarna skapat förutsättningar för en demokratisk utveckling och ekonomisk tillväxt i hela regionen.
Under de senaste åren har samarbete etablerats i Östersjöregionen på en rad områden. På miljöområdet inleddes ett mellanstatligt samarbete på Ronnebykonferensen 1990 och följdes upp vid miljöministermötet i Helsingfors den 8--9 april i år. Transportministrarna har ett liknande samarbete. På ministerkonferensen i Szczecin, Polen, den 16--18 mars i år beslöts att samarbetet fortsättningsvis skulle koncentreras till tre nyckelområden: infrastrukturutveckling, åtgärder för att skydda miljön och utveckling av trafiksäkerheten. För vart och ett av dessa områden skall en arbetsgrupp sammankallas och inom ett år framlägga förslag till handlingsprogram. Sverige åtog sig att sammankalla och leda miljögruppen.
Ars Baltica -- samlingsbegreppet för serier av utställningar, musikgästspel, seminarier och konferenser kring Östersjöområdet -- spelar en viktig roll på kulturområdet. Ett samarbete mellan universiteten har resulterat i Baltic Sea University där tusentals studenter i regionen kan ta del av föreläsningar via TV från något av universiteten. Den ökade friheten att resa och samarbetet inom the Baltic Tourist Association öppnar regionen för nya former av turism. På det ekonomiska området har porten öppnats för frihandel. För näringslivet är handelskammarsamarbetet väsentligt liksom ökande privata näringslivskontakter med de länder kring Östersjön med vilka nya handelsmöjligheter har öppnats. Det växande fackliga samarbetet i regionen har bl.a. resulterat i att ett nordiskt-baltiskt kontaktforum bildats. Även kommuner runt Östersjön har varit aktiva för att främja kontakter på en rad områden, bl.a. genom vänortsutbyte. Östersjöstädernas förbund, med sekretariat i Gdansk, är ett samarbete mellan 32 städer runt Östersjön.
Mot bakgrund av det ökade intresset för samarbete i Östersjöregionen grundades Östersjörådet vid utrikesministerkonferensen i Köpenhamn den 5--6 mars i år. Rådet skall, i enlighet med den deklaration som antogs, vara ett regionalt forum för samverkan mellan Östersjöstaterna. Några fasta institutioner upprättades emellertid inte. Samarbetet kommer att få formen av traditionellt mellanstatligt samarbete, där värdlandet svarar för sekretariatservice. Mellan ministermötena, som skall hållas en gång om året, arbetar en ämbetsmannakommitté.
Östersjörådet skall ägna särskild uppmärksamhet åt sex olika områden. För det första skall man stödja nya demokratiska institutioner. Vidare skall rådet samarbeta inom ekonomi och teknologi för att främja tillväxt i Östersjöregionen. I rådet skall man också behandla humanitära frågor och hälsa. Samarbete inom miljövård och energi liksom transport och kommunikationer har redan tagit form bl. a. genom ministermöten. Slutligen skall man även samarbeta inom områdena kultur, utbildning, information och turism.
Vid sidan av det regeringssamarbete som inletts i Östersjörådet har även ett parlamentarikersamarbete etablerats.
Utskottet välkomnar det intensifierade Östersjösamarbetet och upprättandet av Östersjörådet. Östersjörådet har en praktisk betydelse som begynnelsen för ett samarbete som grundar sig på gemensamma värden. Rådet kommer även att vara ett viktigt övergripande forum för samordning och meningsutbyte på en rad områden. Det är den första gemensamma mötesplatsen för samråd i hela regionen och kommer därigenom att fylla en viktig funktion.
En viktig aspekt av Östersjösamarbetet är att regioner knyts samman över nationsgränser. Östersjösamarbetet är inte endast ett samarbete mellan länder. Flera samarbetsinitiativ har tagits på delstatlig och kommunal nivå. Till de förslag om hur Östersjösamarbetet skall kunna utvecklas hör idén om den "Nya Hansan" som fördes fram av regeringen i Schleswig-Holstein. Vid Köpenhamnskonferensen lyftes regionernas betydelse fram bl.a. genom att regionala företrädare var medlemmar i ländernas delegationer. Vidare framhålls i punkt 16 i rådets stadga att särskild uppmärksamhet skall ges till regioner, underregioner och internationella organisationer när särskilda deltagare, gäster eller observatörer bjuds in. Utskottet ser regionala företrädares närvaro och medverkan som ett välkommet inslag i Östersjörådets verksamhet.
Det förslag som framförs i motion U506 (s) om att fördjupa Östersjösamarbetet genom att ta initiativ till ett Östersjöråd har tillgodosetts genom utvecklingen.
Med det ovan anförda förklaras yrkandena 1 och 2 i motion U506 besvarad.
Östersjöns miljö
Motionen
På Ronnebykonferensen, som sammankallades på initiativ av Sverige och Polen, enades länderna kring Östersjön om att gemensamt arbeta fram en plan för hur Östersjöns miljö skall återställas och för hur detta skall finansieras. Socialdemokraterna anser i motion Jo612 att regeringen måste driva på för att fullfölja dessa ambitioner.
Utskottet
I Östersjödeklarationen, som antogs vid Ronnebykonferensen i september 1990, räknas en rad områden upp inom vilka länderna deklarerar sina avsikter att återställa Östersjön i en sund ekologisk balans. En arbetsgrupp gavs i uppdrag att koordinera analysen av miljöproblemen och att förbereda ett gemensamt program. Vidare skulle gruppen, i samverkan med internationella finansinstitutioner, analysera de finansiella förutsättningarna och förbereda investeringsprojekt.
Vid uppföljningsmötet i Helsingfors den 8--9 april antogs en ny konvention, en ministerdeklaration och ett åtgärdsprogram. Underlag för åtgärdsprogrammet var en rapport från arbetsgruppen där drygt etthundra hot mot havsmiljön (hot spots) beskrevs och där en strategi lades upp för det framtida arbetet.
Jordbruksutskottet har i sitt yttrande till utrikesutskottet beträffande yrkande 13 i motion Jo612 (1991/92:JoU8y) refererat till tidigare ställningstaganden angående Östersjöns miljösituation. Våren 1991 konstaterade utskottet (1990/91:JoU30) att ett konsekvent och målmedvetet arbete måste göras för att minska dagens hot mot våra hav, i nära samarbete med övriga strandstater. Som ett led i detta aktiva arbete framhöll utskottet bl.a. det nu aktuella åtgärdsprogrammet. Utskottet ansåg att det multilaterala miljösamarbetet i Östersjöområdet bör ha sin bas i Helsingforskommissionen men att det knappast kan vara riksdagens uppgift att i detalj reglera hur verksamheten inom kommissionen skall utformas och hur de enskilda staterna skall genomföra de överenskommelser som träffas inom kommissionen.
I sitt yttrande erinrar jordbruksutskottet vidare om att regeringen i årets budgetproposition föreslår att medel avsätts för insatser inom ramen för programmet under utrikesdepartementets anslag för samarbete med Central- och Östeuropa. Jordbruksutskottet pekar även på det planerade tvärvetenskapliga projektet vid Östersjöinstitutet och för vars ändamål regeringen har avsatt 325 000 kr. Med det i yttrandet anförda fann utskottet inte anledning till något särskilt uttalande med den inriktning som föreslås i motionen.
Utskottet delar jordbruksutskottets syn och erinrar också om vad miljöministern anför i budgetpropositionen om samarbetet i regionen. Sverige skall, anför han, aktivt medverka till att utveckla miljösamarbetet i hela Europa och ge stöd för att rena Östersjön. Under de kommande åren fordras stora insatser för att förbättra miljösituationen i Öst- och Centraleuropa. Genom samarbete med grannfolken bl.a. i Estland, Lettland, Litauen och Polen kan Sverige bidra med såväl konkreta miljöåtgärder som stöd för unga demokratier som nu utvecklar sitt miljöansvar.
Därmed betraktas yrkande 13 i motion Jo612 som besvarat.
En Östersjödatabas
Motionen
Mot bakgrund av det ökade intresset för Östersjöregionen framträder ett behov av en uppsamling av all kunskap om Östersjön och länderna däromkring. Därför föreslås i motion U526 (s) att en Östersjödatabas upprättas. Enligt motionären är det emellertid varken möjligt eller önskvärt att samla allt vetande på ett ställe. Däremot borde det gå att skapa en bank med kunskap om kunskapen, en databas med uppgifter om vart man kan vända sig i olika frågor. En sådan databas måste ha goda kontakter med lärosäten, forskningsstationer, statliga förvaltningar, näringsliv osv. i alla länder med Östersjökust och bör, anser motionären, placeras på Gotland.
Utskottet
Det ökade samarbetet mellan länderna kring Östersjön kommer att medföra ett ökat behov av information och kunskap om förhållandena i regionen. Utskottet anser att samlad information av det slag som nämns i motionen är värdefull. Det faller emellertid i första hand på verkställande myndigheter att samla in och tillhandahålla relevanta data, däribland SCB. Dessutom innebär Östersjösamarbetet i den form det nu tar goda möjligheter för informationsinsamling. Den miljöproblemkartläggning som görs inom ramen för miljösamarbetet är ett sådant exempel. Utskottet ser därför ingen anledning för riksdagen att besluta om en särskild Östersjödatabas.
Med det ovan anförda avstyrks motion U526.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inriktningen av Östersjösamarbetet att riksdagen förklarar motion 1991/92:U506 yrkandena 1 och 2 besvarad med vad utskottet anfört,
2. beträffande Östersjöns miljö att riksdagen förklarar motion 1991/92:JoU612 yrkande 13 besvarad med vad utskottet anfört,
3. beträffande en Östersjödatabas att riksdagen avslår motion 1991/92:U526.
Stockholm den 28 april 1992
På utrikesutskottets vägnar
Daniel Tarschys
I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre Schori (s), Mats Hellström (s), Maj Britt Theorin (s), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch (m), Nils T Svensson (s), Margareta Viklund (kds), Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Berndt Ekholm (s), Peeter Luksep (m), Håkan Holmberg (fp), Birgitta Hambraeus (c) och Richard Ulfvengren (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.