Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Övergripande miljöfrågor

Betänkande 2009/10:MJU14

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
18 februari 2010

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Övergripande miljöfrågor(pdf, 118 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2009/10:14 Övergripande miljöfrågor

Beslut

Nej till motioner om övergripande miljöfrågor (MJU14)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om övergripande miljöfrågor. Skälet är i huvudsak att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om mål och strategier för miljöpolitiken, svensk miljöpåverkan i ett internationellt perspektiv, anpassning av lagar till ekosystemtjänster och klimatmålet med mera. Andra motioner handlar om utbildning om ekosystemtjänster för lokala och regionala beslutsfattare, skydd av jordbruksmark och jämställdhetsintegrering i miljöpolitiken.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 10

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2010-01-21
Justering: 2010-02-04
Trycklov till Gotab och webb: 2010-02-08
Trycklov: 2010-02-08
Reservationer: 6
Betänkande 2009/10:MJU14

Alla beredningar i utskottet

2010-01-21

Nej till motioner om övergripande miljöfrågor (MJU14)

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om övergripande miljöfrågor. Skälet är i huvudsak att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om mål och strategier för miljöpolitiken, svensk miljöpåverkan i ett internationellt perspektiv, anpassning av lagar till ekosystemtjänster och klimatmålet med mera. Andra motioner handlar om utbildning om ekosystemtjänster för lokala och regionala beslutsfattare, skydd av jordbruksmark och jämställdhetsintegrering i miljöpolitiken.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2010-02-17
Stillbild från Debatt om förslag 2009/10:MJU14, Övergripande miljöfrågor

Debatt om förslag 2009/10:MJU14

Webb-tv: Övergripande miljöfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Carina Ohlsson (s)
Anf. 97 Carina Ohlsson (s)
Fru talman! Vi ska nu debattera miljö- och jordbruksutskottets betänkande Övergripande miljöfrågor . De frågor som tas upp handlar om mål och strategier för miljöpolitiken, svensk miljöpåverkan i ett internationellt perspektiv, anpassning av lagar till ekosystemtjänster, klimatmålen med mera. Jag börjar med att yrka bifall till reservation 1, men står naturligtvis bakom de reservationer där vi socialdemokrater finns med. Det internationella perspektiv som detta betänkande delvis handlar om passar en dag som denna när det har varit utrikespolitisk debatt här i riksdagen. Men tyvärr startade dagen inte så bra. Man vaknade till nyheten att statliga Vattenfall ska öka investeringarna i fossila bränslen med 70 procent de kommande fem åren och samtidigt halvera investeringarna i vindkraft. Detta sker alltså i dag när vi ska diskutera hur svensk miljöpåverkan står sig i ett internationellt perspektiv. Det är en angelägen fråga, och vi får väl höra vad vi får för svar av regeringspartierna. Vi kan samtidigt ta del av den moderatledda regeringens ståndpunkter för en gemensam ram för tillväxt och sysselsättning inom EU, det så kallade EU 2020. Där kan man läsa om framtida utmaningar och möjligheter att nå en grönare ekonomi och ett innovativt företagsklimat och hur det ska skapa nya källor till tillväxt och sysselsättning samtidigt som den ekonomiska tillväxten frikopplas från miljömässig belastning. Det som bland annat ska ske då är, står det, en tillämpning av ändamålsenliga och kostnadseffektiva politiska instrument, en prissättning som speglar de faktiska miljökostnaderna och stimulerande åtgärder för att utveckla och investera i ren teknik. Jag tycker att det är väldigt bra skrivningar, och det är mycket fina ord. Men tyvärr kan vi inte läsa om konkretiseringen, åtminstone inte i detta betänkande. Men vi kommer kanske att få höra mer framöver om vad det står för och hur det ska konkretiseras. I stället kan vi i betänkandet läsa om hänvisningar till utredningar, till kommissionen och till Europeiska rådet. Då undrar jag: Är det detta som är den borgerliga majoritetens synpunkter och ståndpunkter? Till exempel står det att utskottet med tillfredsställelse noterar att Europeiska rådet i december 2009 antog rådsslutsatser om biologisk mångfald efter 2010 där vikten av ekosystemtjänster uppmärksammas. Av slutsatserna framgår tydligt att man i rådet är djupt oroad över den allt snabbare förlusten av biologisk mångfald liksom över att ekosystemens funktion och tjänster försämras på grund av antropogen påverkan och det hot som detta innebär mot ekonomiskt välstånd, social välfärd och människors välmående. Vi kan också läsa att rådet tar upp vikten av att säkerställa social och ekonomisk stabilitet. Det är kloka ord, men är det regeringens åsikter? Och när kommer de konkreta förslagen? Jag och vi socialdemokrater tycker att det måste innebära en djupare analys, insikt och konkreta förslag, så att det verkligen leder till hållbar utveckling på både det sociala, ekonomiska och ekologiska området - inte som det vi har fått höra i dag om att statliga Vattenfall ska göra storskaliga satsningar på fossil energi eller att, på det sociala området, riksdagsledamöter uppmanas ta med sig gamla sovsäckar och liggunderlag till riksdagen för att ge till Stockholms hemlösa. Är det långsiktig social utveckling och hållbarhet? Det är kanske andra beslut vi ska ta i riksdagen och inte den här typen av beslut. Vi socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister vet att de svenska miljömålen blir mycket svåra att nå till 2020. Vi vill därför betona att det arbete som är kopplat till miljömålen ska utgå från vad naturen tål utifrån bästa vetenskapliga forskning. Vi tycker att regeringen sänker ambitionerna i dagsläget. Vi anser att man fjärmar sig långt från miljömålssystemets ursprungliga intentioner när hänsyn tas till vad som den sittande regeringen för tillfället bedömer är samhällsekonomiskt realistiskt. Vi vill både höja ambitionerna i miljöpolitiken och genomföra kraftfulla åtgärder för att nå målen. Då behövs ekonomiska styrmedel som ska användas för att säkra framtida ekosystemtjänster, till exempel markanvändning, tillgång till naturtillgångar som fosfor och faktiskt också biologisk mångfald och exempelvis insekter som pollinerar. Vi måste alltså hitta fler styrmedel för hållbar utveckling. Vi vill använda ekonomiska styrmedel för att stimulera fler människor och företag att ändra beteende så att vi kan hjälpas åt att skapa en utveckling som är både ekonomiskt, socialt och ekologsikt hållbar. Hit hör klimat-, energi- och miljöskatter men också lagstiftning, utsläppsrättigheter och certifikat. Styrmedlen ska utformas så att de stimulerar till arbete och företagande och bibehåller industrins konkurrenskraft men samtidigt leder till en hållbar utveckling. Vi har i Sverige varit bra på att få ned utsläpp från produktion och produktionsmönster, om vi bortser från dagens utspel och förslag från Vattenfall. Nu måste vi också ta tag i konsumtion och konsumtionsmönster. Vi måste våga vara föregångare och gå före när vi får rapporter om till exempel giftiga kemikalier i varor. Det gäller också när det kommer rapporter som bygger på urinprov hos barn, där man har kunnat konstatera att det finns väldigt många gifter i oss redan i barnstadiet. Det är gifter som kan komma från mat, leksaker och kläder - den så kallade cocktaileffekten. Då kan vi inte bara säga att vi väntar in, utan vi måste faktiskt komma med konkreta förslag och våga gå före och vara lite tydligare med att vi faktiskt vågar detta och vågar komma med förslag. Jag har frågat miljöminister Andreas Carlgren om detta ett otal gånger, men han har hela tiden svarat: Nej, vi ska inte gå före. Det räcker att vi gemensamt kommer med de här förslagen i EU. Där har vi en annan uppfattning. Med kunskap och ambitioner kan vi faktiskt gå före för att skydda och komma med bra förslag, så att våra barn och barnbarn får leva i en hållbar utveckling i världen och Sverige.
Jacob Johnson (v)
Anf. 98 Jacob Johnson (v)
Fru talman! I denna debatt om övergripande miljöfrågor börjar jag med att yrka bifall till reservation nr 6 om jämställdhetsintegrering i miljöpolitiken. Vänsterpartiet vill bryta könsmaktsordningen och undanröja rådande könsorättvisor. Det handlar om rättvis fördelning av resurser, tillgångar, ansvar och inflytande i det offentliga och privata livet. Vi vill därför omfördela makt från gruppen män till gruppen kvinnor. Politiken får inte vara könsblind, lika lite som den kan vara klassblind. Miljö och kön har starka kopplingar. Oftast är förorenaren en man. Kvinnor står för en mindre del av det samlade konsumtionsutrymmet, inte minst i fråga om transporter, för att de har mindre resurser än män och av andra sociala skäl. Detta gäller bland både rika och fattiga människor i Sverige. Konsumtionsmönstren i fattiga länder skiljer sig markant med avseende på kön, till exempel genom att pojkars och mäns behov av sjukvård och utbildning prioriteras framför flickors och kvinnors och att kvinnor och flickor ofta får äta sist och minst. Samtidigt vet vi att kvinnor genomgående är mer engagerade i klimatfrågan än vad män är. Kvinnor anser också i större utsträckning att klimatfrågan och miljöfrågorna är viktiga och är mer villiga att genomföra åtgärder än vad gruppen män är. Det är ganska enkelt att konstatera till exempel att män i Sverige förbrukar mer energi än kvinnor i Sverige. De använder bilen oftare. De har större miljöpåverkan i alla inkomstgrupper. Och vad gäller makten har de till exempel makten i de stora energibolagen, som är viktiga aktörer. Vi kan titta ut över världen. Vi vet att kvinnorna är fattigare än män och att fattiga generellt sett är mycket beroende av naturresurser i sin omgivning. Samtidigt vet vi att kvinnor är mindre sårbara om det finns en hög grad av jämställdhet i samhället. Kvinnors delaktighet i miljö- och klimatarbetet är viktig. Det räddar liv, och det kan förbättra den biologiska mångfalden och till exempel hanteringen av vattenresurser. Det stärker livsmedelssäkerheten och skyddar skogar. Vi behöver uppmärksamma hur gruppen män får en oproportionerligt stor andel av samhällets resurser. Det bör tas fram könsuppdelad statistik och analyser av vilka som påverkar miljön mest, till exempel i form av index. Kvinnors och mäns tillgång till resurser i perspektiv av könsroller, rättigheter med mera behöver uppmärksammas i alla processer som rör ekologisk hållbarhet, klimatfrågor, investeringar med mera. För att detta ska ske menar vi att det behöver införas jämställdhetsmål och jämställdhetsperspektiv inom alla miljöpolitiska områden. Fru talman! Jag ska också säga några ord med anknytning till diskussionen om ekosystemtjänster i dagens betänkande. Jag vidgar debatten lite grann. I den allmänna debatten används vanligen bruttonationalprodukten per invånare som ett samlat mått på ett lands utveckling och graden av välstånd. Till exempel brukar Sveriges relativa position när det gäller bnp per invånare användas som argument när det gäller om Sverige ligger bra eller dåligt till i välståndsutvecklingen. Men bnp mäter endast de värden som mäts i penningflöden. Ingen hänsyn tas till de ekologiska, sociala eller kulturella värdena. Ett välkänt exempel är en naturkatastrof i form av en storm, till exempel Gudrun som ödelade stora delar av Sveriges skogsbestånd. På kort sikt ledde den till ökad bruttonationalprodukt, eftersom avverkningen av den fällda skogen genererade penningströmmar. Ingen hänsyn tas till förlusten av skog och tillhörande värden, som biologisk mångfald. Ett annat exempel är när markanvändning, bekämpningsmedel med mera ändrar insektsfaunan i en region så att ekosystemtjänsten pollinering slås ut. Ekosystemtjänsterna ingår inte i bnp-begreppet men borde ingå i ett bredare ekosocialt välfärdsmått. Den ensidiga fokuseringen på bnp leder samhällsdebatten fel. Även om bnp bör behållas för att redovisa penningströmmarnas omfattning i ett samhälle bör det kompletteras med ett eller flera mått som är bättre utformade för att beskriva en hållbar samhällsutveckling. Till exempel kan man använda FN:s Human Development Index. Det här är ingenting som är lätt att utveckla, men det behövs en levande diskussion. Vi från Vänsterpartiet anser att en parlamentarisk beredning bör tillsättas med uppdrag att ta fram förslag på välfärdsmått för att beskriva den hållbara utvecklingen i sin helhet.
Tina Ehn (mp)
Anf. 99 Tina Ehn (mp)
Fru talman! Det är övergripande miljöfrågor som vi diskuterar, så det kan bli många olika saker. Jag tänkte ändå fokusera på en av de motioner som Miljöpartiet har väckt som handlar om ekosystemtjänster och frågorna runt dem. Vår ekonomi, vårt välbefinnande och hela vår överlevnad är beroende av de nyttigheter och tjänster som naturen förser oss med. De syns oftast inte, och de ingår sällan i ekonomiska kalkyler. Men vi skulle inte klara oss utan dem. Man kan övergripande säga att de tjänster som vi får är gratis. Som vi har hört tidigare handlar det exempelvis om att insekter pollinerar, att vatten renas, att skadedjur begränsas och att bördig jord bildas. Det är ett sätt att se naturen från människans perspektiv, men det hindrar inte att naturen också har ett egenvärde. Det handlar alltså om väldigt grundläggande tjänster, att vi får bär, att vi får frukt, att vi får blommor, att kretsloppet fungerar för viktiga ämnen som kol, kväve och fosfor och att det finns fisk i haven och träd i skogen, för att ta några exempel. De här tjänsterna är helt nödvändiga, men de är satta under en stark press. I FN:s stora Millennium Ecosystem Assessment bedömde man 2005 att 15 av 24 undersökta ekosystemtjänster hade utarmats eller utnyttjades på ett ohållbart sätt. Enligt den här undersökningen tyder mycket på att naturens förmåga att tillhandahålla dessa livsavgörande tjänster kan drabbas av snabba och omfattande förändringar som kan bli kostsamma och ibland kan vara helt oåterkalleliga. Vi kan inte fortsätta så här. Den här trenden måste vändas, samtidigt som fattiga länder måste få utvecklas. Vi behöver en politik för att säkra framtida ekosystemtjänster i Sverige och internationellt. I vårt eget agerande internationellt måste vi också ta större hänsyn till de här tjänsterna. Våra ekosystem och dessa tjänster påverkas av många faktorer. Det är ändringar i användningen av mark och vatten som har en direkt effekt. Den ändrade markanvändningen har också en stark indirekt effekt genom den påverkan som den ger på den biologiska mångfalden. Det är konvertering av naturskog och andra naturliga ekosystem till jordbruksmark som enligt FN:s rapport har varit en av de viktigaste faktorerna bakom förlusten av ekosystemtjänster. Även föroreningar kan minska produktionen av dessa tjänster. Klimatförändringarna kan också få enorma konsekvenser för ekosystemtjänsterna, men kopplingen mellan klimat och ekosystemtjänster är komplex. Å ena sidan utgör klimatförändringarna ett stort hot mot produktionen av ekosystemtjänster. Å andra sidan kan ekosystemtjänster vara av stor betydelse för att dämpa klimatförändringarna och minska deras effekter. Förändringarna i våra ekosystem har bidragit till ökad välfärd och ekonomisk utveckling, framför allt genom att vi har ökat de producerande tjänsterna som produktion av mat och skogsråvara. Gratistjänsterna i ekosystemen har med andra ord tillhandahållit en ständig ekonomisk tillväxt. De tjänsterna har kunnat utnyttjas mer av vissa än av andra. Med dessa tjänster har rikedom kunnat skapas. Snacka om att jobba gratis! Tillväxten har inneburit en ökad stress för ekosystemen, vilket kan komma att leda till en lägre välfärd på sikt. Det kan minska framtida generationers möjlighet att utnyttja de tjänsterna. Om man tittar på det ur ett europeiskt perspektiv sägs det att människans fragmentering - vi har uppsplittring av olika biotoper av ekosystemen - har drabbat Europa hårdare än någon annan världsdel. Som exempel kan nämnas att bara 1-3 procent av Västeuropas skogar kan klassificeras som ostörda av människor. På artnivå är 42 procent av Europas inhemska däggdjur, 43 procent av fåglarna, 45 procent av fjärilarna, 30 procent av groddjuren, 45 procent av reptilerna och 52 procent av sötvattensfiskarna hotade av utrotning. Den främsta påverkansfaktorn är fragmentering, försämring och förstörelse av livsmiljöer på grund av förändrad markanvändning. Det är förmodligen med den kunskapen som Europeiska rådet har yttrat sig som man har gjort. Det kan vi läsa om i betänkandetexten. För övrigt är det inte så mycket svar. Vi kan läsa om att det har aviserats en miljömålsproposition. Den har vi väntat på i två år nu. Man noterar med tillfredsställelse i betänkandetexten att Europeiska rådet den 22 december 2009 antog rådsslutsatser om biologisk mångfald efter 2010, där vikten av ekosystemtjänster uppmärksammas. Av slutsatserna framgår det tydligt att rådet är djupt oroat över den allt snabbare förlusten av biologisk mångfald liksom över att ekosystemens funktion och tjänster försämras på grund av mänsklig påverkan och det hot som detta innebär för ekonomiskt välstånd, social välfärd och människors välmående. De åtgärder som finns i betänkandetexten är inte mycket att skryta med, men det är också förståeligt. Jag har en stor förståelse för det, för det är inte helt lätt att göra politik av ekosystemtjänster. Vi gjorde ett försök när vi väckte den här motionen som är ganska omfattande. Det är ganska mycket tänk bakom det. Vi tar frågan på djupt allvar och tror att det är dags att vi verkligen ser det här ur ett politiskt perspektiv. Man kan tycka att även om man inte har lösningarna på hur man gör politik av det här eller hur man ska kunna stoppa artutrotning och förstörelse kan man ändå förstå att det inte är bra att göra tvärtom. Men den kopplingen upplever jag inte att alliansregeringen alltid gör. Politiken styr beslut på olika nivåer. Man inser inte att när man ger ökad rätt att bygga på strandremsor eller kontinuerligt minskar anslaget till biologisk mångfald driver man en politik bort från ett säkrare skydd av ekosystemen. Om man som i alliansen driver en politik där man talar om biologisk mångfald men skapar en politik som leder bort från densamma är det inte riktigt trovärdigt. I fiskekvotsförhandlingarna har vi upplevt det. I frågan om rovdjuren ser vi praktexempel. Det handlar också om skyddet av den biologiska mångfalden, skogspolitiken, strandskyddet och satsningen på ekologisk produktion. Det är några områden som alla kan leda till en produktion som antingen kan gynna ekosystemens hållbarhet eller leda till att de missgynnas. Det är ett val man gör. Jag anser att man inte ska tappa bort de valmöjligheter som man har. Avslutningsvis ställer jag mig bakom samtliga Miljöpartiets reservationer. Jag yrkar bifall till reservation 1, 2 och 6.
Sofia Arkelsten (m)
Anf. 100 Sofia Arkelsten (m)
Fru talman! I dag debatterar vi ett motionsbetänkande om övergripande miljöfrågor. Att det är ett motionsbetänkande betyder att vi behandlar ett antal förslag som har kommit in från riksdagsledamöter. Det finns alltså inget förslag från regeringen i grunden. Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet. De viktigaste förslagen i motionerna som behandlas handlar om hur vi arbetar med ekosystemansatsen, om den svenska miljöpolitiken ur ett internationellt perspektiv och om hur miljöpolitiken ska bli mer jämställd. Ekosystemansatsen betyder att vi ser världen som ett ekosystem. Den ger oss människor det vi kallar ekosystemtjänster. Det kan vara rening av vattnet, att insekter pollinerar blommor - vi har hört det här innan kanske. Det handlar om att kretsloppen fungerar, att det finns fisk i haven och att det finns skogar. Det är något som alla miljöpolitiker gillar. Ekosystemansatstänket tilltalar mig särskilt, eftersom det gör något som våra ekonomer alltid har pratat om. Det internaliserar de externa kostnaderna. Det betyder att man tar med miljön i de ekonomiska beräkningarna. Vi ser både värdet och priset på miljön. Det finns kanske inte så stor politisk skillnad här. Skillnaden är snarare hur vi driver politiken. Vi i majoriteten, i alliansen, har drivit två miljömål som är ganska breda: klimat och hav. Det har vi gjort just med ekosystemansatstänket. Det funkar inte att jobba bara enligt riksdagens egen organisation. Ursäkta mig, fru talman, för det. Men det är sant. Vi behöver jobba bredare. Ett exempel är att vi måste hantera energifrågorna tillsammans med klimatfrågorna. Annars kommer vi aldrig att kunna minska våra utsläpp. Och om vi inte låter havsfrågorna hanteras bredare än tidigare kommer vi aldrig att kunna rädda haven. Vattendirektivet är ett bra exempel på hur ekosystemansatsen slår igenom i politiken. Det är brett och påverkar fler delar. Motförslaget till den politik som vi redan driver med det här tänket som vi kan se i betänkandet är en strategi. Det föreslås en strategi. Det är väl bra. Vi är för strategier rent allmänt. Men är inte det ett steg tillbaka i miljöpolitiken? Vi jobbar ju redan med ekosystemansatsen. Jag tror att vi får anledning att återkomma till den här debatten senare i vår när miljömålspropositionen kommer. Vi kan också prata lite om vår påverkan i andra länder. Där har vi tidigare inte haft något uttalat mål för Sverige. Den förra regeringen införde inte något sådant, inget alls faktiskt. Nu har vi utrett hur miljömålen ska kunna bli bättre. Både Socialdemokraternas Carina Ohlsson och jag satt med i expertgruppen. Vi har diskuterat det här ett par gånger. Vi kommer att lägga in ett mål för Sveriges miljöpåverkan i andra länder i det som kallas generationsmålet. Konsumtionen av varor och tjänster i Sverige ska orsaka så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Det kan låta självklart, men ibland måste man sätta upp mål för att vara tydlig med vad man menar. Det här är oberoende av var i världen produktionen är lokaliserad. Jag ser det som en seger för regeringen. Dessutom finns klimat- och miljöpåverkan med i Sveriges politik för en global utveckling. I den senaste skrivningen definieras klimat och miljö som en av de sex globala utmaningar som är helt centrala för att vi ska ha en rättvis och hållbar global utveckling. Resultatet av den politiken kommer att redovisas till riksdagen i vederbörlig ordning senare i år. Den sista del som jag tänker ta upp är frågan om jämställdhet i miljöpolitiken. Det tycker jag är intressant. Jag tycker att det här är en bra debatt. På talarlistan har vi efter en viss justering tre kvinnor och tre män. Det är en av de mest balanserade debatterna i dag, tror jag. Vänsterpartiet har föreslagit en jämställdhetsintegrering av miljöpolitiken. Om vi läser svaret i betänkandet ser vi att vi redan har det här. Det finns en fastställd ordning för att arbeta med jämställdhetsintegrering i miljöpolitiken. Här slås det in öppna dörrar. Regeringen har ett handlingsprogram för jämställdhet. Alla målen för det står att läsa i betänkandet på s. 15. Fru talman! Det är bara att konstatera att det finns en väl utvecklad struktur för regeringens arbete i jämställdhetsfrågor, fast regeringen pratar gärna om helheten - inte bara i miljöfrågorna. Jag har redan yrkat bifall till mina delar och har två minuter talartid kvar, men jag tackar för mig. (Applåder)
Claes Västerteg (c)
Anf. 101 Claes Västerteg (c)
Fru talman! Precis som Sofia Arkelsten nämnde är det här ett betänkande där vi ska debattera och diskutera övergripande miljöfrågor. Det blir en möjlighet, har vi märkt, att också komma in på en del andra ämnen. Jag tänkte ta mig friheten att nämna ytterligare lite om det som Sofia Arkelsten var inne på kring miljömålssystemet och dess utveckling. Under den här mandatperioden har vi kunnat konstatera att miljömålssystemet har fungerat väl och har varit en väldigt viktig del i den svenska miljöpolitiken. Vi har kunnat förbättra vårt förhållande till miljön och minska vår påverkan. Vi kan också konstatera att det är ett system som har funnits i tio års tid, och det finns anledning att då och då se över system och se hur vi kan göra dem bättre. Hur kan vi utveckla dem ytterligare? Är det så att vi behöver anpassa dem ytterligare till den tid vi lever i nu? Den utredare som tillsattes tillsammans med en referensgrupp där även jag ingick kunde konstatera ett antal olika punkter, bland annat att det finns ett genomförandeunderskott. Det har inte varit tillräckligt med medel, åtgärder eller lagstiftning från regeringar ett antal år tillbaka. Vi kunde också konstatera att det sätt som miljöpolitiken bedrivs på har förändrats. Vi har mer påverkan i dag kring internationella överenskommelser, både via medlemskapet i Europeiska unionen och via det ökade internationella samarbetet. Detta har gjort att det kommer att ske ett antal olika förändringar. De kommer, som Sofia Arkelsten nämnde, i en proposition under våren. Jag ser fram emot den propositionen, och jag ser fram emot vad vänstersidan har för alternativ. Än kan jag nämligen inte se att det finns något samlat alternativ. Det är viktigt att då och då stanna upp och fundera igenom om vi kan göra systemen ännu bättre än vad de är i dag. För att nå en hållbar utveckling krävs en offensiv miljöpolitik, både i Sverige, inom Europeiska unionen och i internationella forum. Sedan maktskiftet 2006 har Centerpartiet och Allians för Sverige bedrivit en offensiv miljöpolitik. Det är en politik som gör skillnad. Fru talman! Jag tänkte ta mig friheten att påminna Carina Ohlsson om ett antal olika delar som vi har genomfört under den här mandatperioden. Det var tydligt i hennes anförande att hon behöver lite påminnelse. Vi har lagt 20 miljarder kronor i miljöbudget under de här fyra åren, att jämföra med förra mandatperioden då Socialdemokraterna med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet lade 5 miljarder kronor mindre. Så mycket pengar och medel som den här regeringen lägger på miljöpolitikens område har ingen annan regering tidigare gjort. Det gör skillnad. Låt mig ta ett exempel: nyregistreringen av miljöbilar. År 2005, i slutet av den förra regeringens mandatperiod, var det knappt 15 000 nyregistrerade miljöbilar. År 2008 var det närmare 85 000 nyregistrerade miljöbilar, mycket tack vare alliansregeringens politik där miljöbilspremien har varit en faktor. Det visar att har man rätt styrmedel, styr i rätt riktning och vågar ta beslut så gör det skillnad. Det har vi varit med och gjort nu, och vi kommer att fortsätta. Vi kan konstatera en annan punkt. Vi har varit med och förbjudit fosfater i tvättmedel, och vi kommer att förbjuda det i maskindiskmedel 2011. Detta kommer att minska Sveriges övergödande utsläpp av fosfor med 50 ton per år. Jag skulle kunna hålla på ytterligare ett antal minuter och rada upp saker som vi har gjort under den här mandatperioden som gör en tydlig skillnad, som visar en offensiv miljöpolitik och som visar att Allians för Sverige bedriver en miljöpolitik som leder till att vi får en bättre miljö att leva i och större förutsättningar för en hållbar utveckling i framtiden. Jag är helt övertygad om att vi kommer att få fler debatter i den här kammaren där vi får möjlighet att fylla på listan. Avslutningsvis, fru talman, tänkte jag vända mig till Carina Ohlsson som i den här debatten halkade in på Vattenfall och de rapporter som kommit under dagen. Jag får säga att det är något förvånande att höra dessa kommentarer från Carina Ohlsson, för jag tycker att de innehåller ett stort mått av hyckleri. Vilka var det som fattade beslut om de olika investeringar som Vattenfall i dag jobbar med att slutföra? Under vilken tid fattades det beslut om de här investeringarna? Jo, det var under den förra socialdemokratiska regeringen som Vänsterpartiet och Miljöpartiet var stödpartier åt. Det är dessa investeringar man nu slutför. Från 2015 kommer det stora investeringar i bland annat Storbritannien på ny vindkraft. Det finns ytterligare investeringar som kommer efter 2015 med satsningar på förnybar energiproduktion. Äntligen, fru talman, har vi en regering som tar tag i Vattenfall, som ser till att de har en ledning som klarar av att bedriva den typen av bolag och som ser till att en ägarstrategi kommer på plats. Äntligen har vi någon som vågar styra Vattenfall. (Applåder)
Jan Erik Ågren (kd)
Anf. 102 Jan Erik Ågren (kd)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag rörande övergripande miljöfrågor. Det har varit intressant att läsa en del av de motioner som tillhör betänkandet. Det finns en del som jag tycker är bra. Men som motionär, inte bara när man tillhör oppositionen, drabbas man av bakslag eller rättare sagt avslag på sina yrkanden. I de flesta fall är det med hänvisning till att det pågår ett beredningsarbete i Regeringskansliet. Det finns också några motioner som behandlas förenklat, som det heter. I regel är det då samma eller i huvudsak samma yrkanden som riksdagen behandlat tidigare under mandatperioden. Fru talman! Jag vill kort ta upp några saker ur betänkandet. Först ett konstaterande från utskottets sida att ekosystemtjänsternas betydelse för att säkra livsnödvändiga förhållanden har uppmärksammats allt mer på senare år. Med ekosystemtjänster avses de olika varor och tjänster som ekosystemen förser människor med och som är nödvändiga dels för vår överlevnad, dels för vårt välbefinnande. Ekosystemens strukturer, funktioner och livskraftiga artpopulationer måste därför säkras för att deras förmåga att producera livsnödvändiga tjänster för människan ska kunna upprätthållas. Ekosystemen måste också fungera vid de omvärldsförändringar som exempelvis klimatförändringar väntas medföra. Man talar om att det krävs en resiliens - motståndskraft - hos ekosystemen. Vi kristdemokrater tycker naturligtvis att det är bra att Europeiska rådet vid jultid i fjol antog rådsslutsatser om biologisk mångfald efter 2010, där vikten av ekosystemtjänster uppmärksammas. Av slutsatserna framgår tydligt att rådet är djupt oroat över den allt snabbare förlusten av biologisk mångfald liksom över att ekosystemens funktion och tjänster försämras på grund av antropogen, alltså människoskapad, påverkan och det hot det innebär för ekonomiskt välstånd, social välfärd och människors välmående. Tyvärr är det en befogad oro. Fru talman! Nu ser vi fram mot den miljömålsproposition som kommer till våren. Den kommer bland annat att grundas på Miljömålsrådets slutsatser och förslag, alltså Miljörådets utvärdering av Sveriges miljömål 2008, Miljömålen - nu är det bråttom. Visst är det bråttom med en del av de åtgärder som krävs för en fortsatt förbättring av viktiga delar av vår miljöpolitik. Alliansregeringen har under de år som har gått flyttat fram positionerna på olika områden och genomfört förbättringar som är till nytta och gagn för hela samhället och till delar också berör människor i andra länder. Det är skönt att se och känna att alliansen har jobbat så bra med det, även om det finns saker kvar att göra. Sedan, fru talman, måste jag få säga att jag blev lite förvånad över Carina Ohlssons inlägg när det gällde den insamling som har skett för att hjälpa till med det akuta behov som finns av övernattningsmöjligheter, där Klara församling har ställt upp. Klara församling har gjort sig känd som en av de mest socialt ansvarstagande församlingarna i vårt land. Här fanns det ett behov, och riksdagens kristna grupp ställde upp. Alla tyckte inte om det, men i samband med andakten i morse framfördes ett skriftligt tack från ansvariga i Klara församling. Det var ett tack för den här insatsen där man också sade att det hade bemötts positivt av dem som har varit berörda. Carina frågade om det var långsiktigt. Det här är ett akut behov som man har försökt hjälpa till att tillgodose, och det är tidsbegränsat. Det bästa är naturligtvis om sådana här insatser inte behöver göras, men nu gjordes den och jag tycker att de som har gjort detta ska få tack och ära för det.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2010-02-18
Förslagspunkter: 8, Acklamationer: 5, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Mål och strategier m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2009/10:MJ371 yrkandena 1, 3, 9 och 10 samt 2009/10:MJ473 yrkande 5.
      • Reservation 1 (s, v, mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s098032
      m800016
      c23006
      fp19009
      kd20004
      v02002
      mp01603
      -1000
      Totalt143134072
      Ledamöternas röster
    2. Svensk miljöpåverkan i ett internationellt perspektiv

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ371 yrkandena 2 och 12.
      • Reservation 2 (mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s970033
      m800016
      c23006
      fp19009
      kd20004
      v10192
      mp01603
      -1000
      Totalt241161973
      Ledamöternas röster
    3. Anpassning av lagar till ekosystemtjänster

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ371 yrkande 5.
      • Reservation 3 (mp)
    4. Anpassning till klimatmålet m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ471 yrkandena 1, 4, 8 och 12.
      • Reservation 4 (mp)
    5. Utbildning om ekosystemtjänster

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ371 yrkande 7.
      • Reservation 5 (s, v, mp)
    6. Jämställdhetsintegrering i miljöpolitiken

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ468 yrkande 34.
      • Reservation 6 (s, v, mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (s, v, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s098032
      m800016
      c22007
      fp19009
      kd20004
      v02002
      mp01603
      -1000
      Totalt142134073
      Ledamöternas röster
    7. Skydd av jordbruksmark

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ434 yrkande 1.
    8. Motioner som bereds förenklat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.