1. Överlåtelse av skogsplantor i Svenska Skogsplantor AB till Sveaskog AB

Överlåtelse av aktier i Svenska Skogsplantor ABtill Sveaskog AB (Betänkande 2002/03:NU4 Näringsutskottet)

Näringsutskottets betänkande2002/03:NU4

Överlåtelse av aktier i Svenska Skogsplantor ABtill Sveaskog AB

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker förslaget i proposition
2002/03:24 att samtliga aktier i det av staten
helägda Svenska Skogsplantor AB skall överlåtas till
det likaledes statliga Sveaskog AB samt att
regeringen skall bemyndigas att vidta de åtgärder i
övrigt som krävs för att genomföra överlåtelsen.
Utskottet utgår samtidigt från att regeringen följer
den pågående rekonstruktionen av Svenska
Skogsplantor och att Sveaskog, under innevarande
mandatperiod, påbörjar ett försäljningsförfarande av
Svenska Skogsplantor.

I två reservationer avstyrks regeringens förslag.
I den ena (m, fp) yrkas på en likvidering av Svenska
Skogsplantor. I den andra (kd) förordas att
riksdagen ger regeringen i uppdrag att tillse att
Svenska Skogsplantors verksamhet snarast avyttras
till privata intressenter.
Ett enigt utskott konstaterar att propositionen
inte motsvarat de krav som riksdagen normalt bör
ställa vad gäller gott underlagsmaterial från
regeringen. Utskottet saknar en redovisning av
regeringens analys av olika tänkbara, alternativa
lösningar. Enligt utskottets mening borde regeringen
också inhämtat remissynpunkter i ärendet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Överlåtelse av aktier i Svenska Skogsplantor
AB till Sveaskog AB

Riksdagen godkänner att staten på det sätt
regeringen föreslår överlåter samtliga aktier i
Svenska Skogsplantor AB till Sveaskog AB samt
bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder i övrigt
som erfordras för att genomföra överlåtelsen. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2002/03:24 och avslår
motionerna 2002/03:N3 och 2002/03:N4.
Reservation 1 (m, fp)
Reservation 2 (kd)

Stockholm den 20 februari 2003

På näringsutskottets vägnar

Marie Granlund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie
Granlund (s), Mikael Odenberg (m), Ingegerd Saarinen
(mp), Nils-Göran Holmqvist (s), Ann-Marie Fagerström
(s), Lennart Beijer (v), Karl Gustav Abramsson (s),
Ulla Löfgren (m), Carina Adolfsson Elgestam (s),
Yvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson (c), Anne
Ludvigsson (s), Stefan Hagfeldt (m), Lars Johansson
(s), Reynoldh Furustrand (s) och Ragnwi Marcelind
(kd).

2002/03

NU4

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

dels proposition 2002/03:24 om överlåtelse av
aktier i Svenska Skogsplantor AB till Sveaskog AB,
dels två motioner som väckts med anledning av
propositionen.
Propositionen och motionerna har, på utskottets
initiativ, genomgått en begränsad remissbehandling.
Som underlag för beslut har akten i ärendet begärts
in från Näringsdepartementet.

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna den av regeringen
föreslagna överlåtelsen av aktierna i Svenska
Skogsplantor AB till Sveaskog AB. Utskottet
utgår från att regeringen följer
rekonstruktionsarbetet i Svenska Skogsplantor
och att Sveaskog, under innevarande
mandatperiod, påbörjar ett
försäljningsförfarande av Svenska
Skogsplantor. Jämför reservation 1 (m, fp)
och 2 (kd).
Ett enigt utskott konstaterar att
propositionens utformning inte motsvarat de
krav som riksdagen normalt bör ställa på
förslag från regeringen.

Propositionen

I proposition 2002/03:24 föreslår regeringen att
riksdagen godkänner att samtliga aktier i Svenska
Skogsplantor AB överlåts till Sveaskog AB samt att
regeringen bemyndigas vidta de åtgärder i övrigt som
erfordras för att genomföra överlåtelsen.

Det av staten helägda Svenska Skogsplantor AB har,
enligt uppgifter i propositionen, uppvisat negativa
årsresultat från år 1999 och framåt. Den negativa
ekonomiska utvecklingen sägs bl.a. bero på att
bolaget inte funnit avsättning för de varulager som
byggts upp, vilket lett till kraftiga inkuranser och
kassationer. Det egna kapitalet har därigenom
urholkats. En övergång i återbeskogningsmetod från
plantering till naturlig föryngring bland de mindre
skogsägare som utgör Svenska Skogsplantors främsta
kundgrupp utpekas som en viktig orsak till att
försäljningsmålen inte nåtts.
I propositionen framhålls vidare att den delvis
nya styrelse och nya verkställande direktör som
tillträdde år 2001 i september 2002 beslutat
genomföra en åtgärdsplan för att vända bolagets
utveckling. I enlighet med aktiebolagslagens
bestämmelser lät styrelsen under hösten 2002 också
upprätta en kontrollbalansräkning. Det föreslagna
åtgärdsprogrammet innebär i korthet att produktionen
koncentreras till fyra eller fem enheter (i
jämförelse med dagens tolv), att såväl sortiment som
produktionssystem ses över och görs mer likformiga,
samt att en ny marknadsorganisation införs. För att
genomföra åtgärdsprogrammet, återställa bolagets
kapital och på sikt få en godtagbar soliditet görs
bedömningen att ett kapitaltillskott på i
storleksordningen 130 miljoner kronor är nödvändigt.
Under hösten 2002 har arbete pågått inom
Regeringskansliet i syfte att finna en lösning på
Svenska Skogsplantors ekonomiska situation. Sveaskog
AB uppges under det arbetet ha kontaktat Svenska
Skogsplantor för att diskutera möjligheter till
samgående eller fördjupat samarbete bolagen emellan.
Sveaskog har därefter i en skrivelse till
Näringsdepartementet förklarat sig berett att ta
ansvar för en rekonstruktion av Svenska
Skogsplantors verksamhet.
Regeringen föreslår därför att statens aktier i
Svenska Skogsplantor överförs till Sveaskog utan
vederlag. Regeringen påpekar att Svenska
Skogsplantors egen bedömning är att bolaget bör ingå
i en stabilare struktur. Då båda de statliga bolagen
bedriver plantskoleverksamhet sägs en samling av
dessa verksamheter i en gemensam struktur vara
naturlig. Avvecklingsalternativet sägs i dagsläget
inte vara realistiskt med hänsyn till kostnaderna
för nedläggning och bolagets ansvar gentemot mindre
skogsägare.
Regeringen föreslår att det självständigt bör
åligga Sveaskog att fullfölja åtgärdsprogrammet och
införliva Svenska Skogsplantor i koncernen på ett
marknadsmässigt korrekt sätt. Det föreslås dock att
de båda bolagens verksamhet i inledningsskedet skall
drivas i separata företag, mot bakgrund av deras
olika marknadsförutsättningar. På sikt sägs ägandet
i Svenska Skogsplantor kunna breddas. Överlåtelsen
av aktierna i Svenska Skogsplantor med tillhörande
ekonomiska förpliktelser påverkar Sveaskog
marginellt, hävdas det i propositionen.
Regeringen menar att frågan om överlåtelse av
aktier i Svenska Skogsplantor till Sveaskog är av
sådan karaktär att det inte förelegat ett behov av
att inhämta yttranden och upplysningar från några
myndigheter, sammanslutningar eller enskilda.

Motionerna

Två motioner har väckts med anledning av
propositionen.

I motion 2002/03:N3 (m) yrkas avslag på
regeringens förslag. Motionärerna anser att vad som
inträffat med Svenska Skogsplantor är en
illustration av de problem som uppstår när staten
engagerar sig i kommersiell bolagsverksamhet.
Ansvaret läggs på de socialdemokratiska regeringar
som inte fullföljt den ambition att privatisera
Svenska Skogsplantor som fanns vid bolagets
tillkomst.
I motionen föreslås därför att Svenska
Skogsplantors kommersiella och ekonomiska
sammanbrott nu bör föranleda att bolaget likvideras
i enlighet med aktiebolagslagens bestämmelser.
Motionärerna utgår ifrån att det finns aktörer som
kan vara intresserade av att efter en likvidation
överta bolagets olika plantskolor. I motionen
framhålls vikten av en till de stora skogsbolagens
plantskolor kompletterande plantproduktion med
särskild inriktning på de mindre skogsägarna.
Motionärerna menar dock att regeringen inte visat
att dess förslag främjar en sådan utveckling, utan
tvärtom ökar ägarkoncentrationen i branschen.
Slutligen anförs i motionen kritik mot
propositionens utformning. Motionärerna påpekar att
propositionen över huvud taget inte uppfyller de
krav som riksdagen har anledning att ställa på
förslag från regeringen. Den egentliga motiveringen
till varför bolaget bör överlåtas i stället för att
likvideras sägs i realiteten utgöras av en enda
mening, och varken producenterna eller konsumenterna
av skogsplantor har tillåtits yttra sig.
Motionärerna menar att riksdagen inte skall fatta
beslut på sådan grund.
Också i motion 2002/03:N4 (kd) yrkas avslag på
förslaget i propositionen. Motionärerna anför bl.a.
att statens roll i samhällsekonomin skall vara att
sätta ramar och övervaka spelreglerna på marknaden,
ansvara för samhällsplanering och infrastruktur samt
att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt.
Problem uppstår om staten utöver denna domarroll
också agerar som en av spelarna. Kristdemokraterna
anser därför att statligt ägande bör avvecklas på
marknader där privata företag konkurrerar eller
skulle kunna konkurrera och där inte sociala eller
hälsomässiga skäl motiverar ett offentligt ägande.
Regeringen kritiseras i det aktuella ärendet för
bristande ägarstyrning av Svenska Skogsplantor AB.
Även om regeringen två månader efter det att
bolagsledningen redogjorde för den ekonomiska krisen
har lagt fram förslag till en lösning av problemet,
har uppenbarligen inga åtgärder vidtagits tidigare
för att komma till rätta med det negativa resultat
som Svenska Skogsplantor uppvisat sedan år 1999.
Motionärerna anser att det faller ett tungt ansvar
på regeringen för att den nu tvingas vidta hastiga
och ogenomtänkta lösningar för att rädda en
verksamhet som den borde styrt upp i ett långt
tidigare skede.
Regeringens förslag till lösning av den nu
aktuella krisen i bolaget kritiseras också.
Motionärerna menar att ett av skälen till den
föreslagna lösningen är att regeringen med förslaget
undviker den politiska risken av att belasta
statsbudgeten med utgifter som skulle hota
utgiftstaket. Vidare hänvisas även till tidigare
kristdemokratisk kritik mot att Sveaskog bedriver
verksamhet utanför dess av riksdagen angivna
uppdrag. Att i det läget ytterligare utvidga
bolagets verksamhetsfält anser motionärerna gå stick
i stäv mot riksdagens tidigare beslut.
Kristdemokraterna förordar i stället att Svenska
Skogsplantor privatiseras, vilket skulle ligga i
linje med den principiella syn som partiet har på
statligt ägande. Det föreslås ankomma på regeringen
att vidta de åtgärder som krävs för en privatisering
av bolaget, och motionärerna påpekar att det
självfallet kan kräva en rekonstruktion först för
att verksamheten sedan skall kunna avyttras.
Motionärerna avslutar med att konstatera att den
verksamhet som Svenska Skogsplantor bedriver inte är
av det slaget att den motiverar ett statligt ägande
och att det dessutom finns ett flertal privata
aktörer som fungerar mycket väl inom det
verksamhetsområde som Svenska Skogsplantor AB
verkar.

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

Enligt riksdagens beslut våren 1993 (prop.
1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15) skulle
Skogsvårdsorganisationens frö- och plantverksamhet
föras över till ett av staten ägt aktiebolag fr.o.m.
januari 1994. Utskottsmajoriteten motiverade
förslaget att bolagisera frö- och plantproduktionen
med att det blivit alltmer uppenbart att det var
svårt att skilja på en kommersiell verksamhet och
myndighetsverksamhet i anslutning till
marknadsföringen av produkterna. Vidare sades
regeringen tillämpa principen att kommersiell
verksamhet inte skall bedrivas i myndighetsform.

Svenska Skogsplantor AB:s verksamhet skulle vara
att producera och marknadsföra skogsodlingsmaterial
och utföra tjänster inom skogsskötselområdet samt
idka därmed förenlig verksamhet. Riksdagen beslöt
också att verksamheten skulle kunna privatiseras vid
lämpligt tillfälle.
I en reservation anförde företrädarna för
Socialdemokraterna i jordbruksutskottet bl.a. att
privata marknadslösningar inte kunde garantera den
långsiktighet som krävdes eftersom den byggde på en
kortsiktig lönsamhet. De avvisade därför förslaget
till bolagisering och föreslog i stället att
verksamheten skulle behållas inom
Skogsvårdsorganisationen och divisionaliseras.
Vidare kan nämnas att riksdagen våren 1996
upprepade det tidigare givna bemyndigandet till
regeringen att minska statens ägande i bl.a. Svenska
Skogsplantor AB (prop 1995/96:141, bet.
1995/96:NU26). Näringsutskottet har i betänkanden
rörande statligt ägande under efterföljande år
noterat detta beslut, men inte berört Svenska
Skogsplantor i betänkandenas ställningstaganden.

Remissyttranden

På utskottets initiativ har ett urval av företrädare
för skogsnäringen beretts möjlighet att inkomma med
yttranden över propositionen och motionerna.
Remisstiden har varit starkt begränsad.

De fristående plantproducenter - konkurrenter till
Svenska Skogsplantor - som inkommit med yttanden
(Odlarna Tve AB, Ramlösa Plantskola AB och Sundins
Skogsplantor AB) är generellt mycket kritiska till
regeringens förslag. Kritiken gäller för det första
den beskrivning av problemen inom frö- och
plantmarknaderna som görs i propositionen.
Plantproducenterna anser att svårigheterna med att
kunna göra korrekta marknadsbedömningar inom frö-
och plantverksamhet överdrivits i propositionen. De
pekar på att andra producenter inte hamnat i samma
svåra ekonomiska situation och menar att Svenska
Skogsplantors problem snarare bör sökas i
felbedömningar hos det enskilda företaget. För det
andra kritiseras förslaget att låta Svenska
Skogsplantor gå samman med Sveaskog, då en sådan
statlig koncern skulle bli en alltför dominerande
aktör på såväl plantmarknaden som frömarknaden och
kraftigt snedvrida konkurrensen. Sundins
Skogsplantor AB uttalar sig också för en likvidation
och utförsäljning av Svenska Skogsplantors
plantproduktion, medan fröproduktionen föreslås
övergå i annan statlig ägo i avvaktan på samråd i
branschen om hur den framtida fröproduktionen bör
organiseras.
Som företrädare för mindre skogsägare - Svenska
Skogsplantors kunder - har Skogssällskapet
Förvaltning AB inkommit med yttrande. Bolaget är
kritiskt till förslaget i motion 2002/03:N3 (m) att
likvidera Svenska Skogsplantor. Bolaget anser att en
likvidering sannolikt skulle innebära
kapitalförstöring och stor osäkerhet vad gäller
nödvändig forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Skogssällskapet ställer sig positivt till att staten
tillskjuter erforderliga medel för en rekonstruktion
av Svenska Skogsplantor, men anser att om staten
väljer att rekonstruera bolaget via Sveaskog bör
mandatet begränsas till rekonstruktionsfasen. Inom
tre till fem år borde Svenska Skogsplantor säljas ut
med sikte på den privata marknaden.
Skogsägarorganisationen LRF Skogsägarna samt
Skogsindustrierna - representerande de stora,
markägande skogsbolagen Stora Enso, SCA, Holmen och
Korsnäs - uppger sig ha samrått och enats i det
aktuella ärendet. De har därför inkommit med
likalydande, men separata, yttranden. I dessa
yttranden framhålls att Svenska Skogsplantor har en
nyckelroll för svensk försörjning av
skogsodlingsmaterial med kvalitetssäkring och att
det är viktigt att denna kapacitet kan bibehållas.
Därför avstyrks förslaget om omedelbar likvidation
av Svenska Skogsplantor. Emellertid avstyrks även
förslaget om omedelbar överlåtelse till Sveaskog med
motiveringen att det av marknadsskäl vore olämpligt
att genom den föreslagna överlåtelsen stärka
Sveaskogs ställning och låta bolaget ansvara för
omstruktureringen av Svenska Skogsplantor. I stället
föreslås att staten utser en särskild förhandlare
som opartiskt kan överlägga med skogsnäringen och
plantproducenterna om en långsiktig lösning för att
förutsättningslöst säkerställa lönsam, bärkraftig
verksamhet. LRF Skogsägarna och Skogsindustrierna
förklarar sig villiga att delta i sådana
överläggningar.

Utskottets ställningstagande

Propositionens utformning

Utskottet vill inledningsvis ta upp frågan om
propositionens utformning. Riksdagens utskott måste
för att väl kunna utföra sina uppgifter ha tillgång
till ett gott underlagsmaterial. Hit hör att
regeringen i propositionen redovisar sin analys av
olika tänkbara, alternativa lösningar. Det är också
rimligt att regeringen inhämtar och redovisar
remissynpunkter i ärendet. Utskottet konstaterar att
den nu aktuella propositionen inte har motsvarat de
krav som riksdagen normalt bör kunna ställa i dessa
hänseenden.

Överlåtelse av aktier i Svenska Skogsplantor AB
till Sveaskog AB

Under de senaste åren har marknaden för skogsplantor
gått tillbaka kraftigt, bl.a. till följd av ändrade
principer för återbeskogning. I synnerhet de mindre
skogsägare som är Svenska Skogsplantors viktigaste
kunder har övergått till en ökad andel naturlig
föryngring. Marknadens nedgång har påverkat Svenska
Skogsplantor negativt och företaget har under de
senaste åren dragits med lönsamhetsproblem.
Företagets ekonomiska situation blev under år 2002
så allvarlig att en kontrollbalansräkning
upprättades.

Även om situationens allvar således kräver
skyndsamma åtgärder från ägarens - statens - sida
anser utskottet det vara av vikt att de åtgärder som
vidtas inte försvårar genomförandet av en långsiktig
skogspolitik för hela landet.
Att likvidera bolaget, som förordas i motion
2002/03:N3 (m), för att sedan kunna sälja ut det
vore, enligt utskottets mening, en skogspolitiskt
riskabel lösning. Då det inte framstår som troligt
att någon aktör är villig att köpa hela bolaget,
kommer dess tillgångar antagligen att spridas eller
avvecklas. Med hänsyn till de långa ledtiderna inom
produktionen av plantagefrö är det av största vikt
att den aktör som övertar Svenska Skogsplantors
tillgångar är beredd att ta ett långsiktigt ansvar
för förädlingsverksamheten. Ett
likvidationsförfarande framstår inte som väl lämpat
för att säkerställa att så blir fallet.
Vidare konstaterar utskottet att Svenska
Skogsplantor i dagsläget är en av få
plantproducenter i norra Sverige som är fristående
från de stora skogsbolagen, vilka primärt producerar
för internt bruk. Svenska Skogsplantor är därmed en
viktig leverantör till mindre skogsägare i norra
Sverige. Efter ett likvidationsförfarande med osäker
utgång skulle dessa skogsägare riskera att få sämre
tillgång till högkvalitativt skogodlingsmaterial.
Alternativet att i större skala importera plantor
från plantskolor i södra Sverige skulle dels vara
problematiskt av biologisk-genetiska skäl, dels leda
till ökade miljöförstörande transporter.
Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet
regeringens förslag att samtliga aktier i Svenska
Skogsplantor AB överlåts till Sveaskog AB samt att
regeringen bemyndigas vidta de åtgärder i övrigt som
erfordras för att genomföra överlåtelsen. Utskottet
avstyrker de i ärendet väckta motionerna. Med
regeringens förslag kommer Svenska Skogsplantor att
inordnas i en stabil ekonomisk struktur, i linje med
vad företaget självt har efterlyst för att kunna
genomföra det nödvändiga rekonstruktionsarbete det
står inför.
Utskottet konstaterar samtidigt att avsikten,
enligt vad som sägs i propositionen, är att Svenska
Skogsplantor även fortsättningsvis skall behållas
som ett separat bolag inom Sveaskogskoncernen samt
att ägandet i Svenska Skogsplantor på sikt skall
kunna breddas. Riksdagen har tidigare bemyndigat
regeringen att vid lämpligt tillfälle sälja Svenska
Skogsplantor. Utskottet utgår från att regeringen
följer rekonstruktionsarbetet i företaget och att
Sveaskog, under innevarande mandatperiod, påbörjar
ett försäljningsförfarande av Svenska Skogsplantor
AB.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer.

1. Överlåtelse av aktier i Svenska Skogsplantor
AB till Sveaskog AB

av Mikael Odenberg (m), Ulla Löfgren (m), Yvonne
Ångström (fp) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 1. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:N3 och 2002/03: N4
yrkandena 1 och 2 och avslår proposition 2002/03:24
och motion 2002/03:N4 yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Vi anser att utskottets ställningstagande i
avsnittet Överlåtelse av aktier i Svenska
Skogsplantor AB till Sveaskog AB borde ha följande
lydelse:

De socialdemokratiska regeringar som har haft
ansvaret för Svenska Skogsplantor sedan bildandet
har inte fullföljt riksdagens ambition att
privatisera bolaget. Bolagets kommersiella
misslyckande har därmed tillåtits bli ännu en
illustration av problemen med statlig
bolagsverksamhet. Regeringen har uppenbarligen inte
förmått ta sitt ägaransvar, då den inte uppfattat
och reagerat på signaler om Svenska Skogsplantors
allt sämre ekonomiska utveckling. Först när den
ekonomiska situationen blivit kritisk har regeringen
reagerat. Den panikartade reaktionen är ett förslag
som skulle innebära fortsatt statligt ägande av
verksamheten, utan att regeringen kunnat visa att
detta skulle vara att föredra ur ekonomisk,
konkurrensmässig eller skogspolitisk synvinkel.
Av de remissvar som inhämtats, på initiativ av
näringsutskottet, framgår bl.a. att införlivandet av
Svenska Skogsplantor i Sveaskogskoncernen skulle
skapa ett dominerande statligt företag, som riskerar
att snedvrida konkurrensen på frö- och
plantmarknaden och försvåra för små, privata
producenter. I remissvaren framhålls vidare att
farhågor för att det skulle uppstå en bristsituation
på plantmarknaden förefaller ogrundade och att det
tvärtom snarast finns en överkapacitet bland
producenterna på marknaden. Vi noterar i det
sammanhanget också att det är just Svenska
Skogsplantors oförmåga att anpassa sin produktion
till efterfrågan på marknaden som i propositionen
utpekas vara huvudorsaken till företagets ekonomiska
problem.
Mot bakgrund av dessa faktorer avstyrker vi
regeringens förslag om en överlåtelse av samtliga
aktier i Svenska Skogsplantor AB till Sveaskog AB.
Vi anser i stället att riksdagen bör ge regeringen
till känna att bolaget skall likvideras. Med detta
tillstyrks motion 2002/03:N3 (m). Därmed tillgodoses
också i huvudsak motion 2002/03:N4 (kd).

2. Överlåtelse av aktier i Svenska Skogsplantor
AB till Sveaskog AB

av Ragnwi Marcelind (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 2. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:N3 och 2002/03: N4 samt
avslår proposition 2002/03:24.

Ställningstagande

Jag anser att utskottets ställningstagande i
avsnittet Överlåtelse av aktier i Svenska
Skogsplantor AB till Sveaskog AB borde ha följande
lydelse:

De socialdemokratiska regeringar som har haft
ansvaret för Svenska Skogsplantor sedan bildandet
har inte fullföljt riksdagens ambition att
privatisera bolaget. Bolagets kommersiella
misslyckande har därmed tillåtits bli ännu en
illustration av problemen med statlig
bolagsverksamhet. Regeringen har uppenbarligen inte
förmått ta sitt ägaransvar, då den inte uppfattat
och reagerat på signaler om Svenska Skogsplantors
allt sämre ekonomiska utveckling. Först när den
ekonomiska situationen blivit kritisk har regeringen
reagerat. Den panikartade reaktionen är ett förslag
som skulle innebära fortsatt statligt ägande av
verksamheten, utan att regeringen kunnat visa att
detta skulle vara att föredra ur ekonomisk,
konkurrensmässig eller skogspolitisk synvinkel.
Av de remissvar som inhämtats, på initiativ av
näringsutskottet, framgår bl.a. att införlivandet av
Svenska Skogsplantor i Sveaskogskoncernen skulle
skapa ett dominerande statligt företag, som riskerar
att snedvrida konkurrensen på frö- och
plantmarknaden och försvåra för små, privata
producenter. I remissvaren framhålls vidare att
farhågor för att det skulle uppstå en bristsituation
på plantmarknaden förefaller ogrundade och att det
tvärtom snarast finns en överkapacitet bland
producenterna på marknaden. Jag noterar i det
sammanhanget också att det är just Svenska
Skogsplantors oförmåga att anpassa sin produktion
till efterfrågan på marknaden som i propositionen
utpekas vara huvudorsaken till företagets ekonomiska
problem.
Mot bakgrund av dessa faktorer avstyrker jag
regeringens förslag om en överlåtelse av samtliga
aktier i Svenska Skogsplantor AB till Sveaskog AB.
Jag anser i stället att riksdagen bör ge regeringen
i uppdrag att tillse att Svenska Skogsplantors
verksamhet snarast avyttras till privata
intressenter. Det ankommer på regeringen att vidta
de åtgärder som krävs för en sådan avyttring. Med
detta tillstyrks motionerna 2002/03:N3 (m) och
2002/03:N4 (kd).
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2002/03:24

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner att staten på det sätt regeringen
föreslår överlåter samtliga aktier i Svenska
Skogsplantor AB till Sveaskog AB,

2. bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder i
övrigt som erfordras för att genomföra
överlåtelsen.

Motioner med anledning av
propositionen

2002/03:N3 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

Riksdagen avslår regeringens proposition 2002/03:24.

2002/03:N4 av Maria Larsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår regeringens begäran om att
staten på det sätt regeringen föreslår överlåter
samtliga aktier i Svenska Skogsplantor AB till
Sveaskog AB.

2. Riksdagen avslår regeringens begäran om ett
bemyndigande att vidta de åtgärder som erfordras
för att genomföra överlåtelsen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om privatisering av
Svenska Skogsplantor AB.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Kristdemokraternas
principiella syn på statligt ägande.