Översyn av postverket samt mål och riktlinjer för verksamheten åren 1991--1994, m.m.
Betänkande 1990/91:TU29
Trafikutskottets betänkande
1990/91:TU29
Översyn av postverket samt mål och riktlinjer för verksamheten åren 1992--1994, m.m.
Innehåll
1990/91
TU29
Sammanfattning
I betänkandet behandlas överväganden som framlagts i förslag 1989/90:14 av riksdagens revisorer om postverkskoncernens verksamhet. Revisorerna föreslår att styrningen och kontrollen av verksamheten skall förbättras samt att verksledningens ansvar för postverket skall regleras. Vidare behandlas i betänkandet förslag som framlagts i proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt beträffande översyn av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet, ekonomiska mål och inriktning av postverkets verksamhet, delegering av portobeslut till postverket, prismål och mål för totalproduktivitet, nästa treårsplan samt överförande av Postens Diligenstrafik till Swebus AB. I anslutning till propositionsförslagen behandlas förslag i elva motioner som har anknytning till propositionsförslagen. Huvuddelen av motionsförslagen avser inriktningen framgent av postverkets verksamhet.
Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen. Utskottet föreslår att förslagen av riksdagens revisorer skall närmare övervägas i sammanhang med den i propositionen föreslagna översynen av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet. Motionsförslagen avstyrks. När det gäller motionsförslagen rörande inriktningen framgent av postverkets verksamhet hänvisar utskottet till att de uppmärksammade frågorna kommer att övervägas inom ramen för den föreslagna översynen.
Vid betänkandet har fogats 15 reservationer. De frågor som reservationerna avser samt de partigrupper som har avgett reservationerna framgår översiktligt i avsnittet Hemställan i utskottets yttrande (s. 21--23).
Vid betänkandet har vidare fogats fyra särskilda yttranden, nämligen av mp-ledamoten beträffande försäljning av Postens Diligenstrafik (nr 1), av m-ledamöterna beträffande befordringavgifterna för postorderpaket (nr 2) samt av fp-ledamöterna beträffande införande av ett kulturporto (nr 3) och beträffande bynamn och gårdsnamn i utdelningsadresser (nr 4).
Ärendet
Riksdagens revisorers förslag
I förslag 1989/90:14, riksdagens revisorers förslag angående postkoncernens verksamhet, hemställer revisorerna att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna anfört om förbättrad styrning och kontroll av postverkskoncernens verksamhet samt 2. begär att regeringen utarbetar förslag till förordad reglering av verksledningens ansvar för postverket.
Regeringens förslag
I proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt föreslår regeringen, såvitt här är i fråga, att riksdagen godkänner 33. förslagen om en översyn av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet (i avsnitt 6.3.1), 34. vad regeringen har anfört om de ekonomiska målen och inriktningen av postverkets verksamhet och förslaget till delegering av portobeslut till postverket fr.o.m. verksamhetsåret 1992 (i avsnitt 6.3.3), 35. att prismål och mål för totalproduktivitet införs för postverket fr.o.m. verksamhetsåret 1992 (i avsnitt 6.3.3), 36. att postverkets nästa treårsplan skall omfatta åren 1992--1994 (i avsnitt 6.3.3) samt 37. att Postens Diligenstrafik avskiljs från affärsverket och överförs till Swebus AB inom SJ-koncernen (i avsnitt 6.3.3).
Motionerna
Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:87
1990/91:T25 av Ines Uusmann och Eva Johansson (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om postverkets ansvar för heltäckande service över hela landet samt nödvändigheten av att vissa delar av postverksamheten monopolskyddas.
1990/91:T54 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att infrastrukturen har en grundläggande betydelse för samhällets utveckling och att därför staten genom fortsatt ägande måste ta ansvar för att sociala och regionala hänsyn fullföljs och utvecklas inom post- och televerksamheten i hela landet, 2. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att EGs s.k. Green Papers för post- och teleområdena inte skall tillåtas styra verksamheterna eller i övrigt inkräkta på samhällets sociala och regionalpolitiska ansvar, 3. att riksdagen beslutar att postverkets lagreglerade ensamrätt till brevbefordran skall kvarstå utan inskränkningar, 4. att riksdagen med hänvisning till postverkets lagreglerade ensamrätt som sin mening ger regeringen till känna att den verksamhet piratföretaget CityMail planerar inte kan accepteras, 5. att riksdagen beslutar att portot på normalbrev under 500g även i fortsättningen avgörs av regeringen, 6. att riksdagen i syfte att bidra till postverkets möjligheter att upprätthålla en rikstäckande kassa- och kontorsservice beslutar att postgirot även framgent skall förmedla statens betalningar, 7. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om att postverkets redovisning skall anpassas till aktiebolagslagen.
1990/91:T60 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:N32 anförts om inriktningen och behovet av förbättrad postservice.
1990/91:T61 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:N33 anförts om postverkets framtida verksamhet m.m.
1990/91:T62 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om brevmonopolet, 14. att riksdagen beslutar att Postens Diligenstrafik avskiljs från postverket och utbjuds på den öppna marknaden. Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:N34.
1990/91:T71 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts i avsnitt 4.3 om postverket, 10. att riksdagen avslår regeringens förslag under 10 kap., punkt 34, 11. att riksdagen avslår regeringens förslag under 10 kap., punkt 37. Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:N42.
Motioner framlagda under den allmänna motionstiden 1991
1990/91:T802 av Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:Kr229 anförts om användandet av såväl gamla byanamn som gårdsnamn i postverkets verksamhet.
1990/91:T804 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om postens prispolitik.
1990/91:T805 av Björn Ericson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nya avgifter för postgirotransaktioner.
1990/91:T806 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av ett kulturporto i enlighet med vad som anförts i motion 1990/91:Kr333.
1990/91:T931 av Hugo Andersson m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att alla samverkansformer bör prövas för att ge skärgårdens bofasta befolkning bättre postservice. Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1990/91:Jo441.
Bakgrund
Postverkets (postens) uppgifter och organisation
Postverket har enligt förordningen (1988:79) med instruktion för verket till huvuduppgift att driva poströrelse, vari det ingår att (1) befordra och distribuera brev och paket samt (2) förmedla betalningar. Postverket får enligt instruktionen också driva annan verksamhet som det har särskilda förutsättningar för. Postverket äger -- enligt kungörelsen (1947:175) angående postverkets ensamrätt till brevbefordran m.m. -- "ensamrätt till regelbunden befordran mot avgift av slutna brev ävensom öppna försändelser innehållande helt eller delvis skrivna meddelanden" (postverkets monopol). Postverkets (postens) syfte är att över hela landet förmedla meddelanden, lättgods och pengar samt erbjuda andra finansiella tjänster så att alla kan nå alla och så att kundernas affärer stöds.
Poströrelsen är indelad i fem affärsområden, nämligen (1) Posten Brev, som svarar för meddelanden och lättare varor som skickas inom landet, (2) Posten Lättgods, som svarar för lättgods som väger maximalt 35 kg och som skickas inom landet, (3) Posten Utrikes, som svarar för postens utrikes förbindelser, (4) Postgirot, som förmedlar pengar samt (5) Posten Bank och Kassa, som svarar för kassaservice och banktjänster. För poströrelsen är vidare landet indelat i 26 postregioner. I posten ingår vidare cirka tio särskilda resultatenheter -- t.ex. Posten Finans och Postens Diligenstrafik. Posten har två verksamma dotterbolag -- Fastighets AB Certus och Postbolagen AB -- samt ett dotterbolag vars verksamhet är vilande. Postbolagen AB är i sin tur moderbolag för cirka tio rörelsedrivande bolag. Inom bolagen bedrivs verksamheter som stödjer och kompletterar poströrelsen. Härutöver har posten aktier och andelar i ett tjugotal företag. Posten och postens bolag bildar en affärsverkskoncern.
Postens kundservice förmedlas genom ca 2000 postkontor, 2600 lantbrevbäringslinjer, 8100 stadsbrevbäringsdistrikt, 240000 postboxar samt 41000 brevlådor. Lantbrevbärarna både delar ut post i postlådor och står till tjänst med kassaservice. I mycket glest befolkade områden, där kostnaderna för lantbrevbäring skulle bli orimligt höga, får hushållen sin postservice genom postväskor (ca 10000) som sänds med reguljära transportmedel till och från enskilda hushåll eller till och från postombud hos vilka hushållen får hämta eller lämna post. Enklare postservice bedrivs i ett antal orter på entreprenad i anslutning till butiker m.m. I postens distributionsnät sänds inlämnade försändelser till "uppsamlingspostkontor", där försändelserna sorteras och därifrån sänds vidare till "spridningspostkontor" i "brevområden" och "paketområden". Postens strategi anges vara att posten skall vara säker, nära och offensiv.
Statens ägarkapital i posten uppgår till 822 milj.kr. som är lika fördelat med 411 milj.kr. på ett amorteringsfritt statslån och med 411 milj.kr. på ett verkskapital. Kalenderår är verksamhetsår. Postens rörelseintäkter för år 1990 uppgick till ca 20,6 miljarder kronor och resultatet till ca 2,5 miljarder kronor. Aktiebolagen omsatte samma år ca 1,1 miljard kronor. Medelantalet anställda i posten uppgick år 1990 till ca 57300, varav ca 2200 inom bolagssektorn.
Former för styrning av posten
Gällande former för statsmakternas styrning av postens verksamhet beslöts år 1985 (prop. 1984/85:100 bil. 8, bet. TU 11, rskr. 203). Styrningen sker genom att servicemål och ekonomiska krav fastställs på grundval av rullande treårsplaner, som upprättas av posten. De mål som har fastställts är mål för servicen och prisutvecklingen beträffande s.k. normalbrev, mål för tillgängligheten till kassaservice samt mål för det ekonomiska resultatet. Normalbrev är brev för vilka avgifterna för befordran utgår enligt den s.k. normaltaxan. Dessa brev skall i princip delas ut första vardagen (måndag--fredag) efter inlämningen (övernattbefordran). Regeringen har i förordningen (1981:193) om vissa postavgifter fastställt normaltaxan för befordran av brev och i postala tidningskungörelsen (1968:489) avgifterna för postbefordran av vissa tidningar. Posten bestämmer övriga avgifter. Ordningen med att regeringen bestämmer avgifterna för postbefordran av vissa tidningar kommer den 1 juli 1991 att upphöra och i samband därmed den postala tidningskungörelsen (prop. 1990/91:100 bil. 8 s. 139--141, bet. TU13, rskr. 131). Avgifterna skall bestämmas i avtal mellan posten och tidningsutgivarna. Posten har i princip beslutanderätt över samtliga investeringar men skall till regeringen anmäla planerade investeringar i posthus över 10 milj.kr. och planerade förhyrningar av lokaler med byggnadskostnad över 10 milj.kr. Posten får finansiera alla investeringar med i rörelsen tillgängliga medel. Investeringar i aktier skall underställas regeringens prövning liksom överföringar av mer betydande verksamheter, från postverket till bolag. Postens styrelse får besluta om förändringar av bolag inom Postbolagsgruppen.
Postkoncernen leds av en koncernstyrelse. Postens generaldirektör svarar för koncernens löpande verksamhet. År 1987 fattade riksdagen (prop. 1986/87:99, bet. KU 29, rskr. 226) beslut om ledningen av den statliga förvaltningen på grundval av förslag i betänkanden (SOU 1985:40 och 41) av den år 1983 tillkallade verksledningskommittén. Beslutet innebar bl.a. att affärsverk och dess bolag skall behandlas som sammanhållna företagsenheter, s.k. affärsverkskoncerner. Förutsättningar skulle åstadkommas för koncernerna att bedriva verksamheten rationellt i förhållande till företagsekonomiska och samhällsekonomiska mål. Riksdagens och regeringens styrning och kontroll av affärsverken skulle samtidigt fördjupas.
Riksdagens krav på posten under treårsperioden 1991--1993
Riksdagens krav på posten under treårsperioden 1991--1993 är följande (bet. 1989/90:TU15 s. 4--9, rskr. 129). Posten skall ge god grundläggande postservice till såväl stora som små kunder i hela landet till rimliga priser. Kundernas efterfrågan skall vara styrande för postens insatser. Postens produktionssystem skall vara uppbyggda så att i princip 100% av normalbreven kan gå fram över natten. Andelen normalbrev som faktiskt går fram över natten skall vara minst 95%. Den höga geografiska täckningsgraden för daglig postkassaservice genom postkontor och lantbrevbäring till hushållen skall behållas. Posten skall bedriva sin verksamhet på ett så effektivt sätt att den möjliggör ekonomisk överlevnad av egen kraft. Postens verksamhet bör bedrivas så att den över åren kan ge ett genomsnittligt överskott som motsvarar 5% av rörelseintäkterna. Överskottet skall användas till att ge staten en tillräcklig avkastning på verkets statskapital, ränta på statslånet samt medel till bekostande av investeringar och till viss konsolidering.
Utskottet
I ett första delavsnitt i utskottets yttrande behandlas de av riksdagens revisorer framförda förslagen i förslag 1989/90:14, regeringens i proposition 1990/91:87 framförda förslag, såvitt avser översyn av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet, samt motionsförslag som har anknytning till problem/problemområden som regeringen tar upp som bakgrund till förslaget om översyn. I det andra och tredje delavsnittet behandlas regeringens förslag och motionsförslag om dels delegering av beslut om befordringsavgiften för vissa normalbrev och om prismål för dessa brev m.m., dels försäljning av Postens Diligenstrafik. I det fjärde delavsnittet behandlas regeringens förslag om ekonomiska mål och inriktning av postverkets verksamhet m.m. jämte motionsförslag, bl.a. med kritik mot vissa postavgifter. Utskottets ställningstaganden sammanfattas därefter i Hemställan.
Regeringens förslag bygger delvis på förslag som postverket framförde i sin i augusti 1990 avgivna Postens treårsplan 1992--1994. Redogörelse för denna har lämnats i årets budgetproposition, bilaga 8 (s. 134--138).
I det följande kommer benämningarna postverket och posten att omväxlande användas.
1 Översyn av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet m.m.
1.1 Av riksdagens revisorer i förslag 1989/90:14 upptagna frågor om styrning och kontroll av postverkskoncernens verksamhet och om verksledningens ansvar
Inom ramen för en påbörjad kartläggning av de statliga affärsverkskoncernernas utveckling har riksdagens revisorer granskat postverkskoncernen mot bakgrund av riksdagens styrmöjligheter och regeringens styrning och kontroll av koncernen. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt utvecklingen och framväxten av postens bolagssektor. Bl.a. har målen för verksamheten, konkurrenssituationen, avkastningskrav och finansiering studerats. Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten (1989/90:4) Postkoncernens verksamhet. Yttranden över rapporten har inhämtats.
I förslag 1989/90:14 behandlar riksdagens revisorer de i granskningsrapporten upptagna frågorna i särskilda avsnitt om styrningen av postverkskoncernen, om målen för postverkskoncernen, om postens aktieinnehav samt om ansvar och revision med redogörelser i avsnitten för gällande ordning, för synpunkter i granskningsrapporten, för uttalanden i remissyttranden över denna samt för revisorernas ställningstaganden.
Revisorerna konstaterar att posten har utvecklats från ett sedvanligt affärsverk till en modern företagskoncern och att utvecklingen av postkoncernen i stort har följt de riktlinjer som angetts av riksdagen utifrån verksledningskommitténs förslag -- i betänkande (SOU 1985:41) Affärsverken och deras företag -- men att statsmakternas styrning och kontroll av koncernen inte helt har utvecklats i enlighet med vad som har förutsatts. Den utveckling mot ökad självständighet som nu pågår inom postkoncernen medför enligt rapporten också krav på ändrade styr- och kontrollformer. För att åstadkomma en förbättrad ägarstyrning föreslår riksdagens revisorer sammanfattningsvis att regeringen utvecklar styrningen mot övergripande och långsiktiga frågor, att postverket i sin treårsplan redovisar verksamhetens långsiktiga utveckling, omfattande både affärsverket och aktiebolagen, att målen för postkoncernen utvecklas och att en fördjupad målprövning i riksdagen görs med några års mellanrum, att riksdagen fastställer riktlinjer för postkoncernens bildande och köp av aktiebolag, att styrelsens och generaldirektörens ansvar preciseras samt att ett förfarande med årlig prövning av postverksledningens ansvar genomförs.
Revisorerna hemställer att riksdagen (1) som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna har anfört om förbättrad styrning och kontroll av postverkskoncernen samt (2) begär att regeringen utarbetar förslag till av revisorerna förordad reglering av verksledningens ansvar för postverket.
1.2 Av regeringen i proposition 1990/91:87 upptagna frågor om förutsättningar och former för postens verksamhet
I propositionen anges olika problem/problemområden för posten i nuläget och framgent. De redovisas nedan starkt sammanfattade. Förslag i riksdagens revisorers granskningsrapport (1989/90:4) Postkoncernens verksamhet, som ligger till grund för hemställan i ovannämnda förslag 1989/90:14 till riksdagen. I statens pris- och konkurrensverks (SPKs) rapport år 1989 Prissättning på monopolmarknader -- En studie av postverket och televerket upptagen fråga om prismål för sådana verksamheter som enligt SPK saknar förutsättningar för en fungerande konkurrens. Förutsebar svårighet att upprätthålla den i Post- och teleutredningens betänkande (SOU 1990:27) Post & Tele -- Affärsverk med regionalt och socialt ansvar förordade principen att finansieringen av postverkes regionalpolitiska och sociala åtaganden skall kunna ske inom ramen för postverkets ekonomi och verksamhet enligt nuvarande regelverk inkl. statens betalningssystem fram till mitten av 1990-talet. Med utgångspunkt i att statsmakternas krav på en vardaglig och rikstäckande kontors- och kassaservice skall ligga fast anser regeringen att nuvarande mål behöver omdefinieras på ett tydligare sätt och att formerna för hur målen skall uppfyllas och finansiering ordnas behöver omprövas. Utvecklingsarbete inom riksrevisionsverket för att förbättra kassahållningen inom staten avseende bl.a. möjlighet att utnyttja bankgirot som betalningsförmedlare. I 1990 års och 1991 års finansplaner upptagna frågor om ökad möjlighet till valfrihet avseende förmedling av statliga betalningar, vilka aktualiserar behov av en analys av betydelsen för postverkets ekonomi m.m. av denna förmedling genom t.ex. avgifterna och användning av den s.k. floaten (dvs. belopp som efter inbetalning till betalningsförmedlaren finns hos denne före utbetalning). Postverkets samarbete med banker. Strukturkris i kontorsnätet genom en under 1980-talet av automation orsakad minskning av antalet transaktioner på postkontoren. Minskningen beräknas fortgå. Postverkets ensamrätt till brevbefordran och inriktning inom EG mot liberalisering i postväsendet. Anpassning av postverkets ekonomiska redovisning till de regler som gäller för aktiebolag. Behov av att förutsättningarna för och konsekvenserna av en bolagisering av postverket klarläggs.
Regeringen, som sammanfattat bedömer att en väl fungerande postverksamhet är en väsentlig del av Sveriges infrastruktur, att strukturkrisen i kontorsnätet är ett hot mot statsmakternas önskemål om en vardaglig och rikstäckande kontors- och kassaservice och att det är nödvändigt att postverket ges möjligheter att agera affärsmässigt med stärkta konkurrensförutsättningar, förordar att förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet skall ses över. I propositionen föreslås (yrkande 33) att riksdagen skall godkänna förslagen om en sådan översyn. Den förordade översynen förutsätts av regeringen skola genomföras inom ramen för ett inom regeringskansliet påbörjat arbete med att se över styrningen av affärsverken inom kommunikationsdepartementets område. Resultat av en översyn beträffande postverket beräknas kunna redovisas under våren 1992.
1.3 Fråga om föreslagen översyn av postverket bör göras
I de inledande avsnitten i proposition 1990/91:87 framhålls att en strukturomvandling krävs i vårt land för att vi i framtiden skall kunna möta bl.a. ändrade efterfrågemönster, ökad internationell integration och nya konkurrentländer. I denna omställning har enligt propositionen satsningar och vidareutveckling av kommunikationer och övrig infrastruktur en viktig roll. Därvid är enligt propositionen en väl fungerande postverksamhet en väsentlig del av Sveriges infrastruktur. Detta är också utskottets mening. Mot bakgrund av bl.a. en tilltagande konkurrens inom flera av postverkets verksamhetsområden torde det -- i överensstämmelse med vad regeringen framhåller -- vara nödvändigt att postens förutsättningar att hävda sig i konkurrensen stärks. En översyn av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet synes därför enligt utskottets mening angelägen. I motionerna har man inte heller något att erinra mot att en översyn kommer till stånd. Utskottet vill därför förorda att en översyn av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet sker.
Utskottet behandlar i det följande frågor om inriktningen av en översyn, som föranleds av motionsförslag och riksdagens revisorers förslag. Motionsförslagen avser frågor om en fortsatt heltäckande postservice, om förmedling av statens betalningar, om postens samarbete med banker, om fortsatt ensamrätt för postverket till brevbefordran och/eller avreglering av "postmonopolet" jämsides med EG samt om en bolagisering av posten.
1.4 Inriktning av översynen på en fortsatt heltäckande postservice
Frågan om fortsatt heltäckande postservice tas upp i sex motioner. Sålunda begärs att riksdagen som sin mening skall uttala enligt del av motion T25 (s) att post skall -- med beaktande av krav på befordringshastighet och på tillförlitlighet -- kunna sändas från alla orter och delas ut till alla adresser i vårt land till avgifter som är låga, enligt motion T61 (fp) del av yrkande 8 att postverket även i fortsättningen skall ha ett ansvar för rikstäckande service, enligt motion T931 (c) yrkande 2 att alla former för samverkan med lantbrevbäringen och andra verksamheter inom posten, å ena sidan, samt gods- och varutransporter, social tillsyn av äldre m.m., å andra sidan, bör prövas för att ge skärgårdens befolkning bättre postservice, enligt motion T60 (c) yrkande 18 att det är angeläget att postservicen bevaras och utvecklas i alla delar av vårt land, att posten har ett grundläggande ansvar för en fungerande betalningsförmedling i vårt land, att lantbrevbäringen byggs ut i områden som saknar en fungerande lantbrevbäring och att ett närmare samarbete mellan posten, lanthandeln och annan service på landsbygden kan bidra till att stärka och bibehålla en nödvändig lokal service, enligt motion T54 (v) del av yrkande 1 att staten genom fortsatt ägande måste ta ansvar för att sociala och regionala hänsyn fullföljs och utvecklas inom postverksamheten i hela vårt land samt enligt motion T71 (mp) del av yrkande 2 att regionalpolitiska och sociala åtaganden för postverket inte kan anses vara tärande och en belastning på folkhushållet.
Regeringen har som redovisats ovan i propositionen uttalat att statsmakternas krav på en vardaglig och rikstäckande kontors- och kassaservice skall ligga fast. Det är ofrånkomligt att det är förenat med svårigheter för posten att i glest befolkade områden upprätthålla en godtagbar servicenivå. Posten har emellertid -- som utskottet framhöll i betänkande 1989/90:TU15 (s. 7--8) -- varit öppen för att samverka med andra verksamheter för att tillhandahålla postservice där man inte har kontor. Posttjänster lämnas sålunda på entreprenadbasis i butiker och andra serviceinrättningar såsom kiosk, turiststation, sparbank m.m. På sina håll utför lantbrevbärarna under sina turer tjänster åt t.ex. kommunernas äldreomsorg. I stat- och kommunberedningens (C 1983:02) delbetänkande (SOU 1990:72) Lokalkontor -- ett medel för sektorsamordning, förbättrad service och regional utveckling framhålls (s. 44) att posten, lanthandlaren, bensinstationen, försäkringskassan m.fl. i framtiden inte behöver ha sina en gång för alla givna roller. Statsmakterna bör enligt beredningen överväga att så långt möjligt medverka aktivt i försök till mer utvecklade former av lokalkontor för sektorsamverkan. Inom postverket pågår ett projekt om det framtida kontorsnätets utformning och dimensionering (NÄT 92) med syfte att ge förslag till hur lönsamhetsmål skall kunna uppnås med en rikstäckande postservice. Projektet som skall vara avslutat i september 1991 förutsätts ge underlag för överväganden om kontorsnätets utformning och dimensionering. Regeringens ståndpunkt i frågan om fortsatt heltäckande postservice bör kunna tillgodose de här aktuella motionsförslagen. De bör sålunda inte föranleda något initiativ av riksdagen utan kan avslås.
1.5 Inriktning av översynen på frågan om förmedlingen av statens betalningar
Frågan om fortsatt förmedling av statens betalningar tas upp i två motioner. I motion T61 (fp) begärs sålunda i del av yrkande 8 att riksdagen som sin mening skall uttala att huvudprincipen på området bör vara fri konkurrens och att statliga myndigheter bör t.ex. vara fria att välja förmedlare av betalningstjänster. I motion T54 (v) begärs i yrkande 6 att riksdagen skall besluta att postgirot även framgent skall ha att förmedla statens betalningar som stöd för postverkets möjligheter att upprätthålla en rikstäckande kassa- och kontorsservice.
I proposition 1990/91:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen) läggs i bilaga 1:1 Reviderad finansplan, avsnitt 9 Statliga betalningar och postgirot, fram förslag att riksdagen skall godkänna att regeringen i viss angiven omfattning beslutar om ökade möjligheter för bankerna/bankgirot att förmedla statliga betalningar (del av yrkande 17). Regeringen hänvisar till att i översynen av postverkets verksamhet förutsätts frågan bli behandlad om mer omfattande förändringar i den statliga betalningsförmedlingen bör komma till stånd än de som föreslås i kompletteringspropositionen. Regeringen framhåller i proposition 1990/91:87 att det är angeläget att fördjupa analysen av betydelsen av de statliga betalningarna för postverkets ekonomi samt att klargöra vilka förändrade verksamhetsförutsättningar för postgirot som krävs om bankerna/bankgirot i ökad utsträckning skulle tillåtas konkurrera om statens betalningar. Även utskottet anser att en sådan analys bör ske. I avvaktan på en sådan är utskottet inte berett att ställa sig bakom något av motionsförslagen, vilka därmed avstyrks.
1.6 Inriktning av översynen på frågan om postens samarbete med banker
I motion T71 (mp) ställer man sig positiv till att postverket samarbetar med banker och att samarbetet omfattar all slags bankservice. I del av yrkande 2 begärs att förslag framläggs för riksdagen om hur samarbetet mellan postverket och bankerna bör utformas.
Regeringen har i beslut den 15 november 1990 angett riktlinjer för postens samarbete med banker. Dessa riktlinjer, av vilka vissa delar har redovisats i propositionen (s. 158), skall enligt regeringens beslut utgöra en ram inom vilken posten skall utveckla bankaffären i posten. Utskottet utgår från att frågor om samarbetet mellan postverket och bankerna kommer att ytterligare behandlas inom ramen för översynen. I avvaktan på resultat härav bör motionsförslaget inte föranleda någon åtgärd av riksdagen. Det avstyrks sålunda.
1.7 Inriktning av översynen på frågan om fortsatt ensamrätt för posten till brevbefordran och/eller avreglering av "postmonopolet" jämsides med EG
I fyra motioner tas frågan om "postmonopolet" upp. Sålunda begärs att riksdagen skall uttala enligt del av motion T25 (s) att vissa delar av postverksamheten -- åtminstone verksamheten med adresserade försändelser som inte innehåller varor -- bör monopolskyddas för att de flesta kostnaderna för infrastrukturen och för produktionsapparaten skall kunna täckas, enligt motion T62 (m) yrkande 13 att brevmonopolet bör avvecklas och ett nytt regelsystem utvecklas i anslutning till EGs kommande regelverk på området, då brevmonopolet kan hämma utvecklingen av modernare metoder och introduktionen av ny teknik för kommunikation, enligt motion T61 (fp) del av yrkande 8 att en avveckling av brevmonopolet bör övervägas och ett nytt regelsystem för brevbefordran utvecklas i anslutning till EGs, då det inte är säkert att kravet på rikstäckande service bäst garanteras genom monopol på brevbefordran, enligt motion T54 (v) del av yrkande 2 att förslag inom EG om avreglering av postmonopolen inte skall tillåtas styra verksamheterna eller i övrigt inkräkta på samhällets regionalpolitiska och sociala ansvar, enligt motionens yrkande 3 att postverkets författningsenliga ensamrätt till brevbefordran skall kvarstå utan inskränkningar och enligt motionens yrkande 4 att en verksamhet med brevbefordran i Stockholm som företaget CityMail planerar inte kan accepteras med hänsyn till postverkets monopol samt enligt motion T71 (mp) del av yrkande 2 att postverkets brevmonopol bör kvarstå.
Det i motion T54 (v) nämnda företaget CityMail anger i en broschyr att det tar emot "datoradresserad" post från kontrakterade kunder, som enbart är företag och organisationer och delar ut posten till alla -- företag, organisationer och hushåll -- samt att moderbolag är förvaltningsbolaget CityMail AB. Enligt tidningsuppgift skulle CityMail börja befordra post i Stockholm i mitten av maj 1991.
Regeringen pekar på att marknaden för brev och därmed betydelsen av postverkets ensamrätt till brevbefordran förändras snabbt genom framväxten av alternativa kommunikationsmetoder. Sålunda pågår t.ex. inom EG en diskussion om postverkens monopol. Regeringen föreslår därför att postverkets lagreglerade monopol skall ses över med beaktande av EGs kommande regelverk på postområdet i samband med översynen. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag och vill mot bakgrund av de snabba marknadsförändringarna på området understryka vikten av att översynen görs skyndsamt. Utskottet är dock för dagen inte berett att uttala sig om vad översynen i här aktuell del bör leda till. Motionsförslagen avstyrks därmed.
1.8 Inriktning av översynen på frågor kring en bolagisering av postverket
I motion T54 (v) yrkande 7 begärs att postens redovisning inte skall anpassas till aktiebolagslagen (1975:1385). Motionärerna synes med yrkandet inte vända sig mot att vad som gäller för aktiebolag i fråga om redovisningssätt -- bl.a. enligt bestämmelser i 11 kap. aktiebolagslagen -- skall tillämpas på postverket utan mot att en anpassning av postens redovisning till aktiebolagslagen innebär en bolagisering av postverket steg för steg. Motionärerna anför nämligen som motivering för yrkandet bl.a. att de "avslår regeringens steg-för-steg-ideologi".
Regeringen framhåller bl.a. att konkurrenssituationen för postverkets olika verksamhetsområden förändras i en allt snabbare takt och att den högteknologiska utvecklingen inom EG kommer att skärpa konkurrensen framöver såväl nationellt som internationellt, vilket innebär att postverket måste ges förutsättningar att agera affärsmässigt med stärkta konkurrensförutsättningar. Utskottet instämmer i detta. Med hänsyn härtill och till att flera postförvaltningar i Europa har bolagiserat verksamheten eller är på väg mot en sådan utveckling bör, som regeringen vidare framhåller, förutsättningarna för och konsekvenserna av en bolagisering av postverket klarläggas inom ramen för ett regelverk som lämnar utrymme för samhällspolitiska åtaganden. Utskottet avstyrker således motionsförslaget.
1.9 Inriktning av översynen på förbättrad styrning och kontroll av postverkskoncernens verksamhet samt på reglering av verksledningens ansvar för postverket
Förslagen av riksdagens revisorer i förslag 1989/90:14 om att åtgärder bör vidtas för en förbättrad styrning och kontroll av postverkskoncernens verksamhet samt för reglering av verksledningens ansvar för postverket har inte mött någon erinran i motionsförslag. Utskottet har inte heller något att erinra mot revisorernas förslag. De närmare åtgärder som krävs för att nå dessa syften blir emellertid beroende på vilken företagsform som väljs för posten framgent. Väljs aktiebolagsformen finns i aktiebolagslagen grundläggande bestämmelser i dessa hänseenden. Väljs affärsverksformen måste regleringen ske i annan ordning. Med hänsyn till att frågor kring en bolagisering av postverket förutsätts skola behandlas i översynen bör revisorernas förslag närmare övervägas i detta sammanhang. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger detta till känna.
1.10 Inriktning av översynen i övrigt
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad som i övrigt i propositionen föreslås eller förutsätts skola omfattas av översynen.
2 Delegering av beslut om befordringsavgiften för vissa normalbrev och prismål för dessa brev m.m.
2.1 Propositionsförslagen
I förordningen (1981:193) om vissa postavgifter har regeringen föreskrivit högsta avgifter för normalbrev i fem viktklasser, nämligen för brev med vikterna högst 20 gram, över 20 men högst 100 gram, över 100 men höst 250 gram, över 250 med högst 500 gram samt över 500 gram men högst 1 000 gram.
Postverket har i treårsplanen för åren 1992--1994 föreslagit att postens styrelse skall få bestämma avgifterna för normalbrev men att avgiftsättningen skall vara knuten till "ett överenskommet index där löner och transportkostnader väger tungt". Regeringen ställer sig bakom postverkets förslag och föreslår att beslut om portot på normalbrev med vikt under 500 gram skall delegeras till postverket fr.o.m. verksamhetsåret 1992 men att som villkor för delegationen skall gälla ett prismål som skall innebära att avgift för brev som nu sagts får höjas med högst 80% av förändringen av faktorprisindex, varmed enligt underhandsbesked avses statistiska centralbyråns faktorprisindex för lastbilstransporter. Regeringen föreslår vidare att prismålet skall kombineras med ett mål för totalproduktivitetsutvecklingen och att detta mål skall utformas i samband med den förordade översynen av postverket. Regeringen räknar med att riksdagens revisorer skall följa upp prismålet i samband med granskning av postverkets årsbokslut.
I propositionen föreslås (yrkande 34 delvis och yrkande 35) att riksdagen skall godkänna förslaget om delegering av portobeslut till postverket fr.o.m. verksamhetsåret 1992 resp. att riksdagen skall godkänna att prismål och mål för totalproduktivitet införs för postverket fr.o.m. nämnda verksamhetsår.
2.2 Motionsförslag och utskottets ställningstagande
Två motionsförslag har väckts med anledning av här aktuella delar av propositionen. I motion T54 (v) yrkande 5 föreslås att befordringsavgiften för normalbrev under 500 gram även i fortsättningen skall bestämmas av regeringen. Motionärerna synes befara en utveckling med avgiftshöjningar, om delegering sker. I motion T71 (mp) föreslås i här aktuell del av yrkande 10 att förslaget om delegering skall avslås.
Regeringen motiverar de här aktuella förslagen med att de ligger i linje med principen att styrningen av affärsverken skall ske genom målstyrning. Regeringen framhåller att förslagen inte innebär någon förändring av enhetsportoprincipen när det gäller enstaka försändelser och att privatkunders ställning sålunda inte ändras. Utskottet godtar skälen för regeringens förslag och tillstyrker sålunda att riksdagen godkänner förslagen. Därmed avstyrks motionsförslagen.
3 Försäljning av Postens Diligenstrafik
3.1 Propositionsförslaget
Postens Diligenstrafik som är en särskild resultatenhet inom posten bedriver busstrafik i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. I nära samarbete med Postens Diligenstrafik utför Malmfältens Omnibus AB, som är dotterföretag till Postbolagen AB, person- och godstransporter i Gällivareområdet. Swebus AB, som ingår i SJ-koncernen, bedriver busstrafik i Västernorrlands och Jämtlands län.
Med anledning av en framställning av postverket föreslås i propositionen (yrkande 37) att riksdagen skall godkänna att Postens Diligenstrafik avskiljs från postverket och överförs till Swebus AB inom SJ-koncernen.
3.2 Motionsförslag och utskottets ställningstagande
Två motionsförslag har väckts med anledning av propositionsförslaget. I motion T62 (m) yrkande 14 begärs att Postens Diligenstrafik skall avskiljas från postverket men bjudas ut till försäljning på den öppna marknaden. I motion T71 (mp) yrkande 11 föreslås att propositionsförslaget skall avslås. Motionärerna anför att de inte kan acceptera förslaget om inte regeringen klargör vilka garantier som fortsättningsvis skall finnas för en god glesbygdsservice.
Regeringen anför att frågan om en samordning av busstrafiken inom SJ och postverket har aktualiserats av bl.a. riksdagens revisorer, som har pekat på att Postens Diligenstrafik och Swebus AB bedriver i viss mån konkurrerande verksamheter och att det inte är meningsfullt att så sker. Till grund för regeringens förslag ligger en överenskommelse, som har träffats under förbehåll av riksdagens godkännande. Överenskommelsen innebär också att Swebus AB förvärvar Malmfältens Omnibus AB och en andel i Umeå Bussgarage AB som Postens Diligenstrafik äger. En nära samordning av de här aktuella företagen bör förstärka förutsättningarna för att de skall kunna ombesörja en god kollektivtrafik åt trafikhuvudmännen, bl.a. i glesbygd. Med hänsyn härtill finns det enligt utskottets mening inte anledning till att den redan träffade överenskommelsen skall frånträdas och Postens Diligenstrafik därefter bjudas ut på den öppna marknaden såsom föreslås i motion T62 (m). Med hänsyn till att ansvaret för försörjningen med kollektivtrafik ligger på trafikhuvudmännen kan statsmakterna inte som villkor för en överlåtelse av Postens Diligenstrafik till Swebus AB kräva att de sammanförda företagen skall garantera upprätthållande av glesbygdstrafik, vartill förslaget i motion T71 (mp) syftar. Utskottet tillstyrker sålunda propositionsförslaget och avstyrker motionsförslagen.
4 Ekonomiska mål och inriktning av postverkets verksamhet m.m.
4.1 Ekonomiska mål och inriktning av postverkets verksamhet
4.1.1 Propositionens förslag
Regeringen föreslår att de ekonomiska mål som regering och riksdag har lagt fast för postverket skall bestå i avvaktan på resultatet av förordad översyn av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet och att investeringsnivån skall anpassas till gällande ekonomiska mål. Riksdagens för närvarande gällande krav på postens ekonomi har redovisats ovan (s. 6--7). Postverket har i sin i augusti 1990 avgivna treårsplan 1992--94 angett att verket vill satsa på kundorientering, kvalitet, kostnadseffektivitet och kommunikation. Några av de åtgärder som postverket bedömer som de viktigaste bland dem som verket vill genomföra är angivna i budgetpropositionens bilaga 8 (s. 135--136). Regeringen anför beträffande investeringar att satsningar på modern kommunikationsteknologi bör genomföras i sådana former att de inte äventyrar postverkets möjligheter att bära de ekonomiska konsekvenser som kan uppstå i samband med en övergång till mer bolagsliknande förhållanden vid en eventuell bolagisering. I övrigt tillstyrker regeringen den av postverket föreslagna inriktningen av verksamheten.
I propositionen föreslås (yrkande 34 delvis) att riksdagen skall godkänna vad regeringen har anfört om de ekonomiska målen och inriktningen av postverkets verksamhet.
Utskottet behandlar i anslutning till propositionens förslag om ekonomiska mål för och inriktning av postens verksamhet motionsförslag om befordringsavgifterna för postorderpaket, om införande av ett kulturporto, om avgifter för vissa postgiroinbetalningar och om bynamn och gårdsnamn i utdelningsadresser. Slutligen behandlas ett motionsförslag om avslag på regeringens yrkande 34 i här aktuell del. I samband därmed redovisar utskottet sitt ställningstagande till yrkandet.
4.1.2 Befordringsavgifterna för postorderpaket
I motion T804 (m) anger motionären att Svenska Postorderföreningen är missnöjd med höjningar av befordringsavgifterna för postpaket. Motionären begär att riksdagen skall uttala att postens prispolitik kan få ödesdigra konsekvenser för sysselsättningen i Boråstrakten, där postorderbranschen har sitt huvudsäte i vårt land.
Enligt underhandsuppgift från posten har utvecklingen av befordringsavgiften (inkl. mervärdeskatt) för ett ekonomipaket om 3 kg från slutet av januari 1990, då avgiften var 37 kr., varit följande. I början av juli 1990 höjdes avgiften till 38 kr. på grund av höjning av mervärdeskatten och den 1 januari 1991 till 44 kr. på grund av nytt taxesystem.
Ordningen är emellertid den att befordringsavgifterna för postorderföretagens paket bestäms genom affärsmässiga avtal mellan att postverket och de olika postorderföretagen.
Postens prishöjningar på paket togs upp i en fråga (1990/91:368) som kommunikationsministern besvarade den 5 april 1991 (prot. 1990/91:56). Kommunikationsministern pekade i svaret på att de prisförändringar som posten nyligen hade genomfört motsvarade den genomsnittliga prisökningen i transportbranschen som helhet, att postorderdistributionen under flera år hade varit en förlustaffär för posten men att prisökningen och vissa andra i svaret angivna åtgärder skapade förutsättningar för en rimlig och stabil prisutveckling för postorderföretagen framöver. Mot denna bakgrund avsåg kommunikationsministern inte att föreslå regeringen några särskilda åtgärder med anledning av frågan. Med hänvisning till vad kommunikationsministern sålunda anförde i frågesvaret avser inte heller utskottet att föreslå något initiativ i frågan om befordringsavgifter för postorderpaket. Motionsförslaget avstyrks sålunda.
4.1.3 Införande av ett kulturporto
I motion T806 (c) framhålls angelägenheten av en låg befordringsavgift (porto) dels för försändelser av böcker mellan bokhandel och bibliotek, å ena sidan, samt köpare och låntagare, å andra sidan, dels för seriösa distributörer av film och videogram. Motionärerna begär därför att ett lågt kulturporto skall införas.
Med anledning av ett initiativ av utskottet (bet. TU 1987/88:12 s. 12--16) fick den ovannämnda post- och teleutredningen i uppdrag att även överväga frågan om införande av ett särskilt porto för bl.a. bokförsändelser. Utredningen fann (SOU 1990:27 s. 73) att det inte var lämpligt att eventuella statliga stödinsatser av kulturpolitisk natur sker via postens portoavgifter. Detta skulle enligt utredningen strida mot de verksamhetsförutsättningar som affärsverken bör ha. Utredningen anförde att den i stället hade stannat för uppfattningen att det bör vara posten som själv avgör, om det är motiverat med särskilda porton eller rabattsystem för enstaka böcker och andra kategorier av försändelser. Utredningen pekade på att posten hade ett system med frankoetiketter som sänker befordringsavgifterna och övervägde att införa ett särskilt s.k. bokporto. Utredningen pekade också på att allmänheten vid olika tillfällen erbjuds köpa rabattfrimärken, som gör det möjligt för privatpersoner att i viss utsträckning sända t.ex. böcker billigt. Frankoetiketter får användas av företag inom bok- och musikbranscherna för befordran av försändelser som innehåller böcker, tidskrifter, noter eller korrektur. I början av februari i år har posten introducerat "bokpost". Till allmänheten försäljs på posten och i bokhandeln vadderade påsar för befordran av böcker upp till 1 kg per påse. Avgiften för påsen och postbefordran (över natt) är 18 kr.
Utskottet finner inte anledning till annat ställningstagande i fråga om ett kulturporto än post- och teleutredningen. Motionsförslaget avstyrks sålunda.
4.1.4 Avgifter för vissa postgiroinbetalningar
Från och med den 1 mars 1991 tar postgirot av företag och organisationer ut avgifter på mottagna inbetalningar, om antalet mottagna betalningar per tolvmånadersperiod är fler än 2 500. Avgiften är 1:50 kr. eller 2:50 kr. beroende på inbetalningssätt. På inbetalningar till insamlingskonton -- s.k. 90-konton -- tas dock avgifter inte ut.
I motion T805 (s) vänder sig motionärerna mot att företag och organisationer med kort varsel har drabbats av ej budgeterade kostnader. Motionärerna begär i första hand att avgiften skall slopas, i andra hand att införandet av avgiften skall uppskjutas till den 1 januari 1992.
Posten motiverar införandet av avgifterna med att ränteintäkterna på innestående medel har minskat genom att kunderna låter medel stå inne hos postgirot kortare tid än tidigare och med att postgirots arbete har ökat genom denna snabbare "genomströmning" av medel. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ i här aktuell prisfråga. Utskottet avstyrker sålunda motionsförslaget.
4.1.5 Bynamn och gårdsnamn i utdelningsadresser
I motion T802 (fp) anförs att postverket har föreslagit en ny ordning beträffande utdelningsadresser som innebär att uppgift om postlåda i utdelningsadress skall ersättas med uppgift om vägnamn och nummer på hus vid vägen. Motionärerna anser att detta är ett "hot mot ortnamnen och ett levande kulturarv". Motionärerna begär därför att riksdagen skall uttala sig för att gamla bynamn och gårdsnamn bevaras i utdelningsadresser.
I allmänna poststadgan -- som innehåller författningar och av postverket meddelade föreskrifter om poströrelsen m.m. -- anges i avsnittet Hur försändelser lämnas till postbehandling m.m. att postadress består av utdelningsadress, som skall vara den närmare adress under vilken posten på adressorten skall tillställas adressaten, samt ortsadress, som skall innehålla postnummer och ortnamn. För närvarande gäller enligt stadgan att utdelningsadressen skall i den inrikes poströrelsen anges på följande sätt för nedannämnda fall. När posten delas ut genom brevbäring i områden, där gatunamn och husnummer förekommer, anges förutom gatunamn och husnummer även antal trappor och i förekommande fall annan särskiljande beteckning, t.ex. Över gården (förkortat ög), Uppgång A etc. Då posten delas ut med brevbärare i områden där gatunamn och husnummer inte förekommer, används områdesbeteckning, bynamn, gårdsnamn e.d. som utdelningsadress och i förekommande fall även postlådenummer, som Posten har anvisat, t.ex. Kärrdalen 1501. Saknas områdesbeteckning e.d. anges ordet Postlåda och postlådans nummer. I vissa fall används också vägnamn och fastighetsnummer. På försändelse, som distribueras med postväska, används bynamn, gårdsnamn e.d. som utdelningsadress och den nummerbeteckning som posten eventuellt har fastställt.
Enligt underhandsuppgift från posten har inom posten vid årsskiftet 1989/90 påbörjats en utredning som skall föreslå standard för utformning av postadresser på landsbygden att tillämpas i hela landet. Utgångspunkt för utredningen skall vara att varje hus skall ha en unik adress. De standarder som övervägs inom utredningen när det gäller utdelningsadresser är dels gatu- eller vägnamn i kombination med husnummer, dels bynamn i kombination med gårdsnamn eller nummer. Samråd skall ske med kommunerna före ändring av postadresserna.
Enligt utskottets mening bör ordningen med samråd med kommunerna före ändring av postadresser kunna tillgodose syftet med motionsförslaget. Detta bör således inte föranleda något initiativ av riksdagen. Det avstyrks därmed.
4.1.6 Ekonomiska mål och inriktning av postverkets verksamhet
I motion T71 (mp) begärs i yrkande 10 också att riksdagen skall avslå yrkande 34 i propositionen i här aktuell del, dvs. förslaget att riksdagen skall godkänna vad regeringen har anfört om ekonomiska mål och inriktning av postverkets verksamhet. Någon motivering för yrkandet har dock ej anförts. Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad regeringen har anfört om ekonomiska mål och inriktning av postverkets verksamhet. Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner detta. Motionsyrkandet avstyrks därmed.
4.2 Förbättring av anknytningen av fastställd treårsplan för postverket till aktuell treårsperiod
I den till regeringen i augusti 1990 avgivna Postens treårsplan 1992--1994 pekar posten på att treårsplanen fungerar -- förutom som underlag för statens styrning av posten -- som övergripande planeringsförutsättning för den interna planeringen inom posten på ett års sikt. För att planen skall bli ett mera aktuellt och effektivt styrmedel för såväl ägarens styrning som för postens interna styrning föreslår posten att nästa treårsplan skall fastställas så nära planeringsperioden som möjligt. Regeringen ställer sig bakom detta förslag. Det avses sålunda att posten före den 1 september 1991 till regeringen skall lämna förslag till treårsplan för åren 1992--1994, och man räknar med att riksdagen under vårsessionen 1992 skall behandla förslag i treårsplanen som regeringen underställer riksdagen.
I propositionen föreslås (yrkande 36) att riksdagen skall godkänna att postverkets nästa treårsplan skall omfatta åren 1992--1994.
Utskottet vill inte motsätta sig att en ny treårsplan för posten som avser åren 1992--1994 framläggs. Utskottet vill dock framhålla följande. Om regeringen presenterar sitt förslag avseende ny treårsplan för posten för åren 1992--1994 i kommande 1992 års budgetproposition innebär detta att riksdagen inte kommer att kunna ta ställning till treårsplanen förrän en del av treårsperioden har börjat löpa. Detta är inte tillfredsställande. Enligt utskottets mening bör frågorna om affärsverkens planperioder och om när regeringen och riksdagen bör fatta beslut om planerna närmare övervägas. I detta sammanhang bör uppmärksammas riksdagens behov av att utjämna arbetsbelastningen genom att uppskjuta behandlingen av ärenden från vårsession till höstsession. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Hemställan
Utskottet hemställer
Översyn av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet, m.m.
1. beträffande inledande av en översyn att riksdagen godkänner förslagen i proposition 1990/91:87 (yrkande 33) om en översyn av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet, såvitt avser inledande av en översyn,
2. beträffande inriktning av översynen på fortsatt heltäckande postservice att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T25 i denna del, 1990/91:T54 yrkande 1 i denna del, 1990/91:T60 yrkande 18, 1990/91:T61 yrkande 8 i denna del, 1990/91:T71 yrkande 2 i denna del samt 1990/91:T931 yrkande 2 godkänner i mom. 1 nämnt propositionsförslag, såvitt avser inriktning av översynen på fortsatt heltäckande postservice, res. 1 (fp) res. 2 (c) res. 3 (v) res. 4 (mp)
3. beträffande inriktning av översynen på frågan om förmedlingen av statens betalningar att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T54 yrkande 6 och 1990/91:T61 yrkande 8 i denna del godkänner i mom. 1 nämnt propositionsförslag, såvitt avser inriktning av översynen på frågan om förmedlingen av statens betalningar, res. 5 (m, fp) res. 6 (v)
4. beträffande inriktning av översynen på frågan om postens samarbete med banker att riksdagen med avslag på motion 1990/91:T71 yrkande 2 i denna del godkänner i mom. 1 nämnt propositionsförslag, såvitt avser inriktning av översynen på frågan om postens samarbete med banker, res. 7 (mp)
5. beträffande inriktning av översynen på frågan om fortsatt ensamrätt för posten till brevbefordran, m.m. att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T25 i denna del, 1990/91:T54 yrkandena 2 i denna del, 3 och 4, 1990/91:T61 yrkande 8 i denna del, 1990/91:T62 yrkande 13 samt 1990/91:T71 yrkande 2 i denna del godkänner i mom. 1 nämnt propositionsförslag, såvitt avser inriktning av översynen på frågan om fortsatt ensamrätt för posten till brevbefordran och/eller avreglering av "postmonopolet" jämsides med EG, res. 8 (m, fp) res. 9 (v) res. 10 (mp)
6. beträffande inriktning av översynen på frågor kring en bolagisering av postverket att riksdagen med avslag på motion 1990/91:T54 yrkande 7 godkänner i mom. 1 nämnt propositionsförslag, såvitt avser inriktning av översynen på frågor kring en bolagisering av postverket, res. 11 (v)
7. beträffande förbättrad styrning och kontroll av postverkskoncernens verksamhet samt reglering av verksledningens ansvar att riksdagen med anledning av förslag 1989/90:14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om åtgärder för förbättrad styrning och kontroll av postverkskoncernens verksamhet samt om reglering av verksledningens ansvar för postverket,
8. beträffande inriktning i övrigt av översynen att riksdagen godkänner i mom. 1 nämnt propositionsförslag i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan,
Delegering av beslut om befordringsavgiften för vissa normalbrev m.fl. förslag
9. beträffande delegering av beslut om befordringsavgiften för vissa normalbrev och prismål för dessa brev m.m. att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T54 yrkande 5 och 1990/91:T71 yrkande 10 i denna del godkänner förslagen i propositionen (del av yrkande 34 samt yrkande 35) om delegering av portobeslut till postverket fr.o.m. verksamhetsåret 1992 och att prismål och mål för totalproduktivitet införs för postverket fr.o.m. nämnda verksamhetsår, res. 12 (v)
10. beträffande försäljning av Postens Diligenstrafik att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T62 yrkande 14 och 1990/91:T71 yrkande 11 godkänner förslaget i propositionen (yrkande 37) att Postens Diligenstrafik avskiljs från affärsverket och överförs till Swebus AB inom SJ-koncernen, res. 13 (m, fp)
Ekonomiska mål och inriktning av postverkets verksamhet m.m.
11. beträffande befordringsavgifterna för postorderpaket att riksdagen avslår motion 1990/91:T804,
12. beträffande införande av ett kulturporto att riksdagen avslår motion 1990/91:T806, res. 14 (c, v)
13. beträffande avgifter för vissa postgiroinbetalningar att riksdagen avslår motion 1990/91:T805,
14. beträffande bynamn och gårdsnamn i utdelningsadresser att riksdagen avslår motion 1990/91:T802,
15. beträffande ekonomiska mål och inriktning av postverkets verksamhet att riksdagen med avslag på motion 1990/91:T71 yrkande 10 i denna del godkänner vad regeringen (del av yrkande 34) har anfört om de ekonomiska målen och inriktningen av postverkets verksamhet,
16. beträffande postverkets nästa treårsplan att riksdagen med anledning av förslaget i propositionen (yrkande 36) att postverkets nästa treårsplan skall omfatta åren 1992--1994 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört härom. res. 15 (v)
Stockholm den 21 maj 1991
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist
Reservationer
Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Olle Östrand (s), Elving Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s), Görel Bohlin (m), Margit Sandéhn (s), Rune Johansson (s), Sten-Ove Sundström (s), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Viola Claesson (v), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s), Yngve Wernersson (s), Ingrid Hasselström Nyvall (fp) och Karin Starrin (c).
Reservationer
1. Inriktning av översynen på fortsatt heltäckande postservice (mom.2)
Hugo Bergdahl och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Regeringens ståndpunkt" och slutar med "kan avslås" bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer med motionärerna i motion T61 (fp) i att postverket utan ändrade verksamhetsförutsättningar redan på kort sikt kommer att få problem att upprätthålla den nuvarande servicenivån. Kraven på och förutsättningarna för denna service förändras snabbt. Utskottet vill emellertid understryka vad i motionen anförs att postverket även fortsättningsvis bör ha ett ansvar för rikstäckande service. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med ett sådant uttalande tillgodoses syftet med de övriga här aktuella motionsförslagen som därför inte bör föranleda något initiativ av riksdagen utan kan avslås.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande inriktning av översynen på fortsatt heltäckande postservice att riksdagen med anledning av i mom. 1 nämnt propositionsförslag, med bifall till motion 1990/91:T61 yrkande 8 i denna del samt med avslag på motionerna 1990/91:T25 i denna del, 1990/91:T54 yrkande 1 i denna del, 1990/91:T60 yrkande 18, 1990/91:T71 yrkande 2 i denna del och 1990/91:T931 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Inriktning av översynen på fortsatt heltäckande postservice (mom.2)
Elving Andersson och Karin Starrin (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Regeringens ståndpunkt" och slutar med "kan avslås" bort ha följande lydelse: I likhet med motionärerna bakom motionerna T60 (c) och T931 (c) vill utskottet understryka att postservicen bör bevaras och utvecklas i landets alla delar. Det är bl.a. angeläget att lantbrevbäringen byggs ut i områden som saknar en fungerande lantbrevbäring och att posten genom samverkan med företag som bedriver gods- och varutransporter m.m. och genom åtaganden för andra serviceorgan såsom för kommunernas sociala tillsyn av äldre m.m. utnyttjar möjligheterna att genom samverkan få resurser och stöd för upprätthållande och utveckling av postservicen, där praktiska och andra svårigheter finns för posten att driva sin verksamhet separat. Översynen bör när det gäller inriktning mot heltäckande postservice ha det anförda som utgångspunkt, och riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna. Med ett sådant uttalande tillgodoses syftet med de övriga här aktuella motionsförslagen som därför inte bör föranleda något initiativ av riksdagen utan kan avslås.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande inriktning av översynen på fortsatt heltäckande postservice att riksdagen med anledning av i mom. 1 nämnt propositionsförslag, med bifall till motionerna 1990/91:T60 yrkande 18 och 1990/91:T931 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1990/91:T25 i denna del, 1990/91:T54 yrkande 1 i denna del, 1990/91:T61 yrkande 8 i denna del och 1990/91:T71 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Inriktning av översynen på fortsatt heltäckande postservice (mom.2)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Regeringens ståndpunkt" och slutar med "kan avslås" bort ha följande lydelse: Utskottet vill liksom motionärerna i motion T54 (v) understryka att staten måste genom fortsatt ägande ta ansvar för att sociala och regionala hänsyn fullföljs och utvecklas inom postverksamheten i hela landet. Eventuella lönsamma delar av posten bör som framhålls i motionen bekosta de delar av posten som varken kan eller bör gå med vinst. Detta bör vara utgångspunkt för översynen i vad avser inriktning på fortsatt heltäckande postservice, och riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna. Med ett sådant uttalande tillgodoses syftet med de övriga här aktuella motionsförslagen som därför inte bör föranleda något initiativ av riksdagen utan kan avslås.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande inriktning av översynen på fortsatt heltäckande postservice att riksdagen med anledning av i mom. 1 nämnt propositionsförslag, med bifall till motioin 1990/91:T54 yrkande 1 i denna del samt med avslag på motionerna 1990/91:T25 i denna del, 1990/91:T60 yrkande 18, 1990/91:T61 yrkande 8 i denna del, 1990/91:T71 yrkande 2 i denna del och 1990/91:T931 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Inriktning av översynen på fortsatt heltäckande postservice (mom.2)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Regeringens ståndpunkt" och slutar med "kan avslås" bort ha följande lydelse: Utgångspunkt för översynen när det gäller en heltäckande postservice skall i överensstämmelse med vad som framhålls i motion T71 (mp) vara att postens sociala och regionalpolitiska åtaganden inte kan anses vara tärande och en belastning på folkhushållet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med ett sådant uttalande tillgodoses syftet med de övriga här aktuella motionsförslagen som därför inte bör föranleda något initiativ av riksdagen utan kan avslås.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande inriktning av översynen på fortsatt heltäckande postservice att riksdagen med anledning av i mom. 1 nämnt propositionsförslag, med bifall till motion 1990/91:T71 yrkande 2 i denna del samt med avslag på motionerna 1990/91:T25 i denna del, 1990/91:T54 yrkande 1 i denna del, 1990/91:T60 yrkande 18, 1990/91:T61 yrkande 8 i denna del och 1990/91:T931 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Inriktning av översynen på frågan om förmedlingen av statens betalningar (mom.3)
Rolf Clarkson (m), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Regeringen framhåller" och slutar med "därmed avstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet är liksom motionärerna bakom motion T61 (fp) inte övertygat om att kravet på rikstäckande postservice bäst garanteras genom ensamrätt för posten att förmedla statens betalningar. Statliga myndigheter bör som motionärerna framhåller vara fria att välja förmedlare av betalningstjänster. Ett krav på posten att konkurrera med bankerna om dessa tjänster skulle, som motionärerna också framhåller, leda till en betydande effektivering av postens verksamhet. Vad utskottet sålunda har anfört om inriktning av översynen på frågan om förmedlingen av statens betalningar bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det anförda innebär att utskottet avstyrker det här aktuella förslaget i motion T54 (v).
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande inriktning av översynen på frågan om förmedlingen av statens betalningar att riksdagen med anledning av i mom. 1 nämnt propositionsförslag, med bifall till motion 1990/91:T61 yrkande 8 i denna del samt med avslag på motion 1990/91:T54 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Inriktning av översynen på frågan om förmedlingen av statens betalningar (mom.3)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Regeringen framhåller" och slutar med "därmed avstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet anser liksom motionärerna bakom motion T54 (v) att postgirot även framgent bör förmedla statens betalningar som stöd för postens möjligheter att upprätthålla en rikstäckande kassa- och kontorsservice. Detta bör vara en utgångspunkt för översynen. Vad utskottet sålunda har anfört om inriktning av översynen på frågan om förmedlingen av statens betalningar bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det anförda innebär att utskottet avstyrker det här aktuella förslaget i motion T61 (fp).
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande inriktning av översynen på frågan om förmedlingen av statens betalningar att riksdagen med anledning av i mom. 1 nämnt propositionsförslag, med bifall till motion 1990/91:T54 yrkande 6 samt med avslag på motion 1990/91:T61 yrkande 8 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Inriktning av översynen på frågan om postens samarbete med banker (mom.4)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Regeringen har" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse: Som motionärerna framhåller är det angeläget att posten utvidgar sin verksamhet till att omfatta alls slags bankservice. Framför allt är det en fråga av stor betydelse för landsbygden. Sparbankerna och föreningsbankerna bör, som motionärerna anför, prioriteras när det gäller samarbete med posten. Ett begränsat antal affärsbanket bör, som motionärerna också anför, kunna komma i fråga för samarbete. Vad utskottet sålunda har anfört när det gäller inriktning av översynen på frågan postens samarbete med banker bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande inriktning av översynen på frågan om postens samarbete med banker att riksdagen med anledning av i mom. 1 nämnt propositionsförslag och med bifall till motion 1990/91:T71 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Inriktning av översynen på frågan om fortsatt ensamrätt för posten till brevbefordran, m.m. (mom.5)
Rolf Clarkson (m), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Regeringen pekar" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse: Som framhålls i motion T61 (fp) är det inte alls säkert att kravet på rikstäckande postservice garanteras bäst genom monopol på brevbefordran, och som framhålls i motion T62 (m) riskerar fortsatt brevmonopol att hämta utvecklingen av modernare metoder för brevbefordran och introduktionen av ny teknik för kommunikation. Därför bör brevmonopolet avvecklas och ett nytt regelsystem utvecklas i anslutning till EGs, såsom begärs i båda motionerna. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Rent allmänt vill utskottet framhålla att affärsverkens kommersiella verksamhet bör ombildas till bolag och en gemensam instans skapas för verkens myndighetsutövning. Flera av affärsverken, t.ex. SJ, äger dotterbolag som direkt konkurrerar med affärsverket. Sådana företag bör avyttras. Utskottet avstyrker därmed övriga här aktuella motionsförslag, i vilka man vill ha kvar postens brevmonopol.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande inriktning av översynen på frågan om fortsatt ensamrätt för posten till brevbefordran, m.m. att riksdagen med anledning av i mom. 1 nämnt propositionsförslag, med bifall till motionerna 1990/91:T61 yrkande 8 i denna del och 1990/91:T62 yrkande 13 samt med avslag på motionerna 1990/91:T25 i denna del, 1990/91:T54 yrkandena 2 i denna del, 3 och 4 och 1990/91:T71 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Inriktning av översynen på frågan om fortsatt ensamrätt för posten till brevbefordran, m.m. (mom.5)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Regeringen pekar" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse: För att alla medborgares rätt till grundläggande samhällsservice på postområdet skall garanteras och förstärkas bör som framhålls i motion T54 (v) dels EG-förslag för postområdet inte tillåtas inkräkta på samhällets sociala och regionalpolitiska ansvar, dels postverkets författningsenliga ensamrätt till brevbefordran kvarstå utan inskränkningar, dels ock den verksamhet som CityMail planerar inte accepteras. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet avstyrker därmed övriga motionsförslag, i vilka man vill luckra upp ensamrätten till brevbefordran eller inte så starkt som i motion T54 (v) motsätter sig en sådan utveckling.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande inriktning av översynen på frågan om fortsatt ensamrätt för posten till brevbefordran, m.m. att riksdagen med anledning av i mom. 1 nämnt propositionsförslag, med bifall till motion 1990/91:T54 yrkandena 2 i denna del, 3 och 4 samt med avslag på motionerna 1990/91:T25 i denna del, 1990/91:T61 yrkande 8 i denna del, 1990/91:T62 yrkande 13 och 1990/91:T71 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Inriktning av översynen på frågan om fortsatt ensamrätt för posten till brevbefordran, m.m. (mom.5)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Regeringen pekar" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse: För att tillgodoseende av landsbygdens behov av postservice skall garanteras bör, som begärs i motion T71 (mp), postens brevmonopol kvarstå. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet avstyrker därmed övriga här aktuella motionsförslag, i vilka man inte som i motion T71 (mp) ställer upp för landsbygden.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande inriktning av översynen på frågan om fortsatt ensamrätt för posten till brevbefordran, m.m. att riksdagen med anledning av i mom. 1 nämnt propositionsförslag, med bifall till motion 1990/91:T71 yrkande 2 i denna del samt med avslag på motionerna 1990/91:T25 i denna del, 1990/91:T54 yrkandena 2 i denna del, 3 och 4, 1990/91:T61 yrkande 8 i denna del, 1990/91:T62 yrkande 13 och 1990/91:T71 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Inriktning av översynen på frågor kring en bolagisering av postverket (mom.6)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Regeringen framhåller" och på s. 14 slutar med "således motionsförslaget" bort ha följande lydelse: Om posten bolagiseras kommer man att få uppleva hur kostnader orättfärdigt övervältras på enskilda medborgare, kommuner och glesbygdsområden som inte kan hävda sig som lönsamma. Utskottet motsätter sig därför en bolagisering. En anpassning av postens redovisning till aktiebolagslagen, vilket skulle vara ett första steg mot en bolagisering, motsätter sig utskottet därför också. Utskottet ställer sig således bakom motionsförslaget. Vad utskottet sålunda har anfört om inriktning av översynen på frågor kring en bolagisering av postverket bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande inriktning av översynen på frågor kring en bolagisering av postverket att riksdagen med anledning av i mom. 1 nämnt propositionsförslag samt med bifall till motion 1990/91:T54 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Delegering av beslut om befordringsavgiften för vissa normalbrev och prismål för dessa brev m.m. (mom.9)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Regeringen motiverar" och slutar med "avstyrks motionsförslagen" bort ha följande lydelse: Utskottet är ense med motionärerna bakom motion T54 (v) att man inte bör släppa loss en utveckling mot högre brevporton för enskilda m.m. genom att låta posten få avgöra portot för normalbrev under 500 gram. Utskottet tillstyrker sålunda motionsförslagen och avstyrker regeringens förslag. Vad utskottet sålunda har anfört om delegering av beslut om befordringsavgiften för vissa normalbrev och prismål för dessa brev m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande delegering av beslut om befordringsavgiften för vissa normalbrev och prismål för dessa brev m.m. att riksdagen med anledning av förslagen i propositionen (del av yrkande 34 samt yrkande 35) om delegering av portobeslut till postverket fr.o.m. verksamhetsåret 1992 och att prismål och mål för totalproduktivitet införs för postverket fr.o.m. nämnda verksamhetsår samt med bifall till motionerna 1990/91:T54 yrkande 5 och 1990/91:T71 yrkande 10 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Försäljning av Postens Diligenstrafik (mom.10)
Rolf Clarkson (m), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "En nära" och slutar med "avstyrker motionsförslagen" bort ha följande lydelse: Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion T62 (m) att posten skall ha rätt att göra sig av med Postens Diligenstrafik men att denna skall utbjudas till försäljning på den öppna marknaden. Utskottet kan således inte ställa sig bakom propositionsförslaget att Postens Diligenstrafik utan att ha bjudits ut på den öppna marknaden skall överföras till Swebus AB, liksom inte heller förslaget i motion T71 (mp) vari en överföring till Swebus AB förutskickas.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande försäljning av Postens Diligenstrafik att riksdagen med anledning av förslaget i propositionen (yrkande 37) att Postens Diligenstrafik avskiljs från affärsverket och överförs till Swebus AB inom SJ-koncernen, med bifall till motion T62 yrkande 14 samt med avslag på motion 1990/91:T71 yrkande 11 godkänner att Postens Diligenstrafik utbjuds till försäljning på den öppna marknaden,
14. Införande av ett kulturporto (mom.12)
Elving Andersson (c), Viola Claesson (v) och Karin Starrin (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse: Såsom framhålls i motionen måste böcker kunna förmedlas över hela landet. För människor som inte kan nå en stor bokhandel med ett omfattande sortiment eller ett stort bibliotek är det viktigt att inte själva distributionskostnaden lägger hinder i vägen. Därför bör det som motionärerna anför finnas ett kulturellt motiverat lågt kulturporto. Det är som motionärerna också anför angeläget att seriösa distributörer av film och videogram kan komma i åtnjutande av ett sådant kulturporto. Vad utskottet sålunda har anfört om införande av ett kulturporto bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande införande av ett kulturporto att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T806 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Postverkets nästa treårsplan (mom.16)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse: Varken posten eller regeringen har beaktat att en ny treårsplan av posten för åren 1992--1994 måste framläggas av posten i så god tid att den kan behandlas och beslutas av riksdagen före den 1 januari 1992, då planperioden skulle börja. Eftersom planen ännu inte presenterats för trafikutskottet och riksdagen kan den inte godkännas. Utskottet vill med skärpa understryka att det är uteslutet att riksdagen skulle acceptera att ha att ta ställning till en treårsplan, vars planperiod har börjat. Vad utskottet sålunda har anfört om postverkets nästa treårsplan bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande postverkets nästa treårsplan att riksdagen med anledning av förslaget i propositionen (yrkande 36) att postverkets nästa treårsplan skall omfatta åren 1992-1994 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört härom,
Särskilda yttranden
Särskilda yttranden
1. Försäljning av Postens Diligenstrafik (mom.10)
Roy Ottosson (mp) anför:
Jag förutsätter att det sociala och regionalpolitiska ansvar som gäller för postens verksamhet (och därmed även för dess busstrafik) även tillgodoses av den nya ägaren SJ (Swebus) och länstrafiken. Det torde åligga regeringen att bevaka att så blir fallet.
2. Befordringsavgifterna för postorderpaket (mom.11)
Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla m) anför:
Tar posten ut alltför höga befordringsavgifter för postorderpaketen riskerar posten att postorderföretagen anlitar andra distributionsvägar. Man kan peka på att speditionsföretag har börjat gå in på marknaden för paketdistribution. Konkurrens är nyttig och bra även på denna marknad.
3. Införande av ett kulturporto (mom.12)
Hugo Bergdahl och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anför:
Post- och teleutredningen ansåg att det inte är lämpligt att eventuella statliga stödinsatser av kulturpolitisk natur sker via postens portoavgifter. Sådana stödinsatser skulle strida mot verksamhetsförutsättningarna för ett affärsverk. Det bör, som utredningen framhöll, vara posten själv som avgör, om det är motiverat med särskilda porton eller rabattsystem för enstaka böcker och andra kategorier av försändelser. Folkpartiet liberalerna vill därför inte genom lagstiftning kräva att posten tar detta kulturansvar utan räknar med att posten även i framtiden ser detta som en viktig del av sin verksamhet inom kommunikationsområdet. Vi noterar därför med tillfredsställelse att posten -- samtidigt som den tillhandahåller ordningen med frankoetiketter och från tid till annan erbjuder allmänheten att köpa rabattfrimärken -- i år har infört det s.k. bokportot. Genom införandet av bokportot visar posten att den vill gå den bokläsande allmänheten till mötes. Vi tar detta till intäkt för att posten känner sitt ansvar för denna kundkategori och att ytterligare förbättringar i servicen för de bokläsande inte skall vara uteslutna.
4. Bynamn och gårdsnamn i utdelningsadresser (mom.14)
Hugo Bergdahl och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anför:
Vi har förståelse för önskemålet att varje hus skall ha en unik adress. Detta får dock inte leda till att man inte beaktar det kulturarv som gamla bynamn och gårdsnamn i adresser kan utgöra. Vi utgår från att kommunerna skall bevaka detta inom ramen för det samråd som posten skall ha med kommunerna före ändring av postadresserna.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Ärendet2 Riksdagens revisorers förslag2 Regeringens förslag2 Motionerna2 Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:872 Motioner framlagda under den allmänna motionstiden 19913
Bakgrund4 Postverkets (postens) uppgifter och organisation4 Former för styrning av posten5 Riksdagens krav på posten under treårsperioden 1991--19936
Utskottet7 1 Översyn av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet m.m.7 1.1 Av riksdagens revisorer i förslag 1989/90:14 upptagna frågor om styrning och kontroll av postverkskoncernens verksamhet och om verksledningens ansvar7 1.2 Av regeringen i proposition 1990/91:87 upptagna frågor om förutsättningar och former för postens verksamhet8 1.3 Fråga om föreslagen översyn av postverket bör göras9 1.4 Inriktning av översynen på en fortsatt heltäckande postservice10 1.5 Inriktning av översynen på frågan om förmedlingen av statens betalningar11 1.6 Inriktning av översynen på frågan om postens samarbete med banker12 1.7 Inriktning av översynen på frågan om fortsatt ensamrätt för posten till brevbefordran och/eller avreglering av "postmonopolet" jämsides med EG12 1.8 Inriktning av översynen på frågor kring en bolagisering av postverket13 1.9 Inriktning av översynen på förbättrad styrning och kontroll av postverkskoncernens verksamhet samt på reglering av verksledningens ansvar för postverket14 1.10 Inriktning av översynen i övrigt14
2 Delegering av beslut om befordringsavgiften för vissa normalbrev och prismål för dessa brev m.m.14 2.1 Propositionsförslagen14 2.2 Motionsförslag och utskottets ställningstagande15
3 Försäljning av Postens Diligenstrafik15 3.1 Propositionsförslaget15 3.2 Motionsförslag och utskottets ställningstagande16
4 Ekonomiska mål och inriktning av postverkets verksamhet m.m.17 4.1 Ekonomiska mål och inriktning av postverkets verksamhet17 4.1.1 Propositionens förslag17 4.1.2 Befordringsavgifterna för postorderpaket17 4.1.3 Införande av ett kulturporto18 4.1.4 Avgifter för vissa postgiroinbetalningar19 4.1.5 Bynamn och gårdsnamn i utdelningsadresser19 4.1.6 Ekonomiska mål och inriktning av postverkets verksamhet20 4.2 Förbättring av anknytningen av fastställd treårsplan för postverket till aktuell treårsperiod20
Hemställan21
Reservationer24
Särskilda yttranden33