Pensioner

Anf. 16 Lena Bäckelin (S)

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkande SfU11.

När vi pratar pensioner - och då menar jag rimliga pensioner som går att leva på - handlar det både om respekt för dem som har byggt vårt samhälle och om tilliten till samhället.

Vi socialdemokrater har satt upp ett mål: Den samlade pensionen ska motsvara minst 70 procent av slutlönen. Det är många pensionärer i dag vars pension överstiger detta mål, men alltför många har en pension som gör att de ständigt lever på marginalen. Det gäller inte minst i dagsläget, då detta blir än tydligare. Så här kan vi inte ha det.

Pensioner

Herr talman! För oss socialdemokrater står det klart att pensionerna behöver höjas. Förra mandatperioden genomförde vi en rad förändringar och förbättringar på pensionsområdet. Vi har höjt garantipensionen. Vi har höjt bostadstillägget.

Steg för steg har vi också avskaffat den orättvisa pensionärsskatten, eller skatteklyftan mellan dem som jobbar och pensionärerna, som den föregående moderatledda regeringen införde och som innebar att det var mer kostsamt att vara pensionär än att arbeta. Det var en klar orättvisa, och det var inte respektfullt mot dem som är äldre och som har format det samhälle som vi åtnjuter i dag.

Vi har infört ett riktat pensionstillägg för dem som har arbetat ett helt arbetsliv men ändå får en låg pension. Det behövs. Vi har infört en ny trygghetspension, då vi inte tycker att det är rätt att de som slitit ut sina kroppar under ett helt arbetsliv måste ta av sin, ofta låga, pension i förtid.

Premiepensionen ska nu renoveras i enlighet med den överenskommelse som finns i Pensionsgruppen. Det är mycket bra. Det ska göras genom ett upphandlat fondtorg. Premiepensionen är ju en del av pensionssystemet och finns till för pensionsspararna - inte för fondbolagen och riskkapitalisterna. Det är inte rimligt att gemene man ska behöva vara finansproffs för att kunna trygga sin pension.

Herr talman! En del har gjorts under föregående mandatperioder, men vi socialdemokrater är redo att fortsätta arbeta för vettiga pensioner för alla. Vi måste klara av att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Vi socialdemokrater vill höja de lägsta pensionerna men också höja inkomstpensionerna för breda löntagargrupper. Vi tror att det bästa sättet att göra det är att öka inbetalningarna till pensionssystemet. I dag betalar vi inte in så mycket som det var tänkt från början, och det märker pensionärerna.

Vi vill också införa en så kallad gas till systemet.

Herr talman! Vi socialdemokrater har sedan flera år tydligt tagit ställning för att avsätta mer till pensionssystemet. Än så länge har det inte funnits politiska förutsättningar att genomföra det, och det beklagar vi. Vi står också upp för Pensionsgruppen. Låt oss nu komma vidare med de förslag till riksdagen som finns - för pensionärernas skull!

(Applåder)

Anf. 17 Daniel Persson (SD)

Herr talman! Tack, ledamoten Lena Bäckelin, för anförandet! Vi återkommer ganska ofta till Pensionsgruppen när vi pratar om pensioner. Det är en gammal konstruktion, som kom till på 90-talet, och man har faktiskt skapat ett stabilt pensionssystem.

Men min fråga till ledamoten är: Anser ledamoten att Pensionsgruppen ska fortsätta som i dag, med de principer som finns och med de partier som nu ingår i gruppen?

Anf. 18 Lena Bäckelin (S)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Vi står upp för tanken bakom pensionssystemet och tycker att den är god. Om bara de saker som vi är överens om i Pensionsgruppen faktiskt genomförs tror jag att det kommer att stärka pensionerna rejält.

Pensionssystemet är en avspegling av arbetslivet. Vi måste ha ett jämställt arbetsliv med god arbetsmiljö, för då kommer vi också att få ett pensionssystem som fungerar bra.

Pensionsgruppen, som ledamoten nu vill ha svar om, är en överenskommelse mellan de partier som står upp för de principer som har gällt för pensionssystemet. Alla beslut kring pensionssystemet fattas i riksdagen. Att partier samarbetar är för mig i allra högsta grad demokrati. Alla väljer själva vem de vill samarbeta med och på vilka grunder. Jag ser också värdet av kontinuiteten i Pensionsgruppen.

Anf. 19 Daniel Persson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pensioner

Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret! Det parlamentariska läget är lite annorlunda i dag jämfört med hur det var för 30 år sedan, när Pensionsgruppen bildades.

Jag kan tycka att Pensionsgruppen inte har kommit med så många förslag på senare tid. Det kan bero på konsensusprincipen att man inte kommer framåt. Mina frågor är därför: Vill Socialdemokraterna se över de principer som gäller för att gruppen ska komma med förslag? Och skulle Socialdemokraterna kunna tänka sig att samtliga riksdagspartier ska ingå i Pensionsgruppen?

Anf. 20 Lena Bäckelin (S)

Herr talman! Som jag sa i mitt förra svar tror jag att konsensus och kontinuitet är bra för Pensionsgruppen på lång sikt för att man ska kunna uppnå resultat som är hållbara.

(Applåder)

Ingemar Kihlström (KD)

Anf. 21 Ingemar Kihlström (KD)

Herr talman! Tack, ledamoten, för inlägget - även om man kanske ska vara ärlig och säga att en del av de skattesänkningar som har skett för pensionärerna har skett under alliansregeringarna, bland annat 2006-2014. Och det var faktiskt i budgeten 2019 som den här kammaren beslutade emot den dåvarande regeringens vilja, vilket gav en sänkning av pensionen.

Ledamoten Bäckelin talar också om att värna Pensionsgruppen och systemet med den. Vi kan bara konstatera att Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet under förra året genomförde ett förslag gällande garantitillägget helt vid sidan av Pensionsgruppen. Trots att flera partier ville diskutera genomförandet i gruppen valde man en modell där man gjorde denna förändring genom budget, helt vid sidan av Pensionsgruppen.

Tycker ledamoten Bäckelin att det var ett bra tillvägagångssätt att besluta här i kammaren utan diskussion i Pensionsgruppen? Skapar inte det en situation där detta vilar mer på regeringens vilja och budget än på långsiktiga diskussioner?

Min kollega från Sverigedemokraterna var inne på en annan fråga. För mig är det ganska självklart att Pensionsgruppens syfte och mål ska fortsätta gälla. Nu när vi har en ändrad parlamentarisk situation anser i alla fall vi kristdemokrater att de som ställer upp på de kriterier vi kommit överens om också bör ingå i gruppen. Men ska jag tolka ledamoten Bäckelins svar till tidigare talare här som att Socialdemokraterna vill ha gruppen precis som den är i dag, med samma regler och utan att bredda den?

Anf. 22 Lena Bäckelin (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pensioner

Herr talman! För att börja med den sista frågan vill jag återkomma till att jag tycker att Pensionsgruppen är viktig att värna. Hur den sedan kommer att se ut i framtiden återstår att se.

Det är viktigt att stötta de pensionärer som har det allra tuffast. Det klivet tog vi i höstas, och det står jag och mitt parti för.

Jag ser inga problem med att gå in och stötta där det är som tuffast, men det ska inte råda något tvivel om att vi vill höja alla pensioner brett. Det behövs. Det ska visa sig att man tjänar på att ha jobbat ett helt arbetsliv.

Ingemar Kihlström (KD)

Anf. 23 Ingemar Kihlström (KD)

Herr talman! Jag tackar så mycket för svaren, ledamoten, även om jag inte riktigt får det att gå ihop. Man tycker att ett förslag från förra året som lades fram rent budgetmässigt och helt vid sidan av Pensionsgruppen är bra, och i nästa andetag säger man att vi ska värna Pensionsgruppen och dess samarbete. Jag tycker inte att det är två linjer som möts.

Jag tycker likt mitt parti att vi ska jobba vidare i Pensionsgruppen. Förändringar måste ha en långsiktighet. Det ska inte avgöras kvällen innan man ska ha en statsministeromröstning hur pensionerna ska se ut för våra äldre. Vi behöver ha en långsiktighet där både de som är pensionärer i dag och de som blir det om några år vet vad som gäller.

Därför behöver vi värna Pensionsgruppen. Enligt min syn behöver vi också bredda den. Vi kanske måste diskutera hur reglerna exakt ska se ut, men för långsiktighetens skull måste besluten fattas i samklang med Pensionsgruppens arbete.

Anf. 24 Lena Bäckelin (S)

Herr talman! Jag vill återkomma till det jag sagt tidigare: Vi står upp för systemet. Så länge systemet inte fungerar helt perfekt, med inbetalningar och så vidare, känner jag att vi inte stillatigande kan stå och titta på medan äldre människor blir allt fattigare.

Vi gjorde som sagt en hel del förbättringar i systemet under förra mandatperioden. Jag ser fram emot ett konstruktivt arbete i Pensionsgruppen framöver, för pensionärernas skull.

(Applåder)

Anf. 25 Daniel Persson (SD)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 1.

För Sverigedemokraterna är det av yttersta vikt att varje person som uppnår pensionsåldern ska kunna leva ett värdigt och anständigt liv som pensionär. Ingen ska behöva arbeta efter att pensionsåldern uppnåtts för att få sin ekonomi att gå ihop.

När vi pratar om pensioner är det svårt att inte nämna Pensionsgruppen - jag vet att detta blir en upprepning av vad jag sagt i tidigare debatter. Vi vet att regeringen och statsminister Ulf Kristersson i regeringsförklaringen lovade att bjuda in samtliga partier till blocköverskridande samtal om pensionerna. Om det sedan blir samtal eller en inbjudan till Pensionsgruppen återstår att se.

Oavsett vilket är Pensionsgruppen en betydelsefull part när det kommer till pensioner. Pensionsgruppen har byggt upp ett stabilt pensionssystem. Under senare tid har dock Pensionsgruppen inte åstadkommit så mycket mer än en höjning av pensionsåldern. Detta kan till stor del bero på att besluten i Pensionsgruppen ska fattas enligt konsensusprincipen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pensioner

Vi sverigedemokrater instämmer i att vi bör hålla pensionssystemet separerat eftersom det är ett komplext system som kräver långsiktigt hållbara lösningar. Men jag hävdar att det är dags för ett omtag och att samtliga partier i Sveriges riksdag bör bli inbjudna till Pensionsgruppen. Vi bör även fundera på konsensusprincipen.

Herr talman! Sverigedemokraterna tror att vi behöver öka pensionsavsättningarna om vi ska stärka och ha en god nivå på pensionerna i framtiden. Vi vill därför att man utreder möjligheten att växla mellan en lägre allmän löneavgift och en högre pensionsavsättning inom arbetsgivaravgifterna. Så går det att uppnå högre pensioner och samtidigt undvika att företagen drabbas av högre skatter. Vi tror att detta kan vara en långsiktig lösning för att stärka pensionerna.

Vi vill även uppdra åt regeringen att se över bestämmelserna som stadgar rätten till nivå på garantipension kopplat till individens civiltillstånd, med syfte att pensionärer inte ska drabbas ekonomiskt för att de är gifta eller väljer att gifta sig på äldre dagar.

I dag innebär bestämmelserna att om du är gift får du en lägre garantipension än om du är ogift. Exempelvis innebär det att ett äldre par som varit sambor under en längre tid och inte har gemensamma barn får en sämre garantipension om de väljer att gifta sig, vilket är helt omotiverat.

Herr talman! Vi vill även utreda förslag som ger jämställda pensioner genom att skapa mer jämställda förutsättningar för den som tar större ansvar för familj och hem. Vi sverigedemokrater tror inte att kvotering av föräldraförsäkringen är rätt väg att gå. Vi tror på motsatsen: mer valfrihet för familjen för att få ihop livspusslet. Exempelvis kanske förstärkning av pensionsrätten för barnår kan vara ett alternativ.

Det har under flera år varit ganska vanligt att svenska pensionärer lämnar Sverige och flyttar utomlands, kanske till mer sydliga breddgrader. Detta innebär att utbetalningar från det svenska socialförsäkringssystemet går till svenska medborgare i ett annat land.

Detta är i sig inget problem. Vi sverigedemokrater har inställningen att pensionen är en uppskjuten lön och att det är upp till var och en att disponera sin pension som man finner det lämpligt, oavsett var man väljer att bosätta sig. I en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen, 2018:6, pekas dock flera brister ut i själva systemet kring utlandsbetalningar. Dels har förenklingen med digitala underskrifter påverkat, dels förekommer brister i kommunikationen mellan Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan. Vi vill därför uppdra åt regeringen att utreda hur Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan kan stärka sitt arbete kring rutinerna med utlandsbetalningar från det gemensamma socialförsäkringssystemet.

Vi ser även med lite oro på barnpension, ett ekonomiskt stöd som betalas ut automatiskt till barnet i de fall både barnet och den förälder det gäller var bosatta i Sverige vid tidpunkten för dödsfallet. I de fall där föräldern inte anses ha varit bosatt i Sverige krävs en ansökan för efterlevandestödet.

Praxis gällande intyg som styrker förälderns bortgång har ändrats. Numera lämnas intyg på heder och samvete, vilket vi menar är för osäkert. För att undvika felaktiga utbetalningar och bedrägerier bör systemet återgå till det tidigare upplägget, där intyg krävdes före utbetalning. Det är orimligt att välfärdspengar betalas ut på så svaga grunder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pensioner

Vi vill även att regeringen utreder och tar fram ett förslag där efterlevandestödet endast kan kopplas till barn som är medborgare i Sverige eller annat EU- eller EES-land samt att den förälder som stödet kopplas till ska inneha svenskt medborgarskap i Sverige eller annat EU- eller EES-land eller som minst ha varit folkbokförd i Sverige vid sin bortgång.

Återigen yrkar jag bifall till vår reservation 1.

Anf. 26 Ida Gabrielsson (V)

Herr talman! Jag har en fråga till Sverigedemokraternas ledamot eftersom jag märker att han ställer frågan om man kan få ingå i Pensionsgruppen till Socialdemokraterna. Då har jag en påminnelse eller uppmaning; man regerar nu Sverige tillsammans med den borgerliga sidan och ska kanske kontakta Kristersson och fråga när det där utlovade fikat ska bli av. Vänsterpartiet undrar också när det blir av.

Ledamoten kanske kan svara på när det ska bli ett fika med Pensionsgruppen och när uppgörelsen man fick igenom i Tidöavtalet ska bli av. Vi sitter här och rullar tummarna och väntar.

Anf. 27 Daniel Persson (SD)

Herr talman! Tack, ledamoten Ida Gabrielsson, för din fråga!

Svaret blir egentligen ganska kort. Det är svårt att veta när statsministern ska bjuda på fika. Det får du nästan själv fråga honom.

Anf. 28 Ida Gabrielsson (V)

Herr talman! Vi i Vänsterpartiet är inte lika snälla mot statsministrar som regerar med stöd av våra mandat. Vi krävde 1 000 kronor mer i månaden till garantipensionärerna, och den största höjningen av pensionerna i modern tid genomfördes på grund av Vänsterpartiets krav på den tidigare statsministern.

Därför undrar jag vilka krav ledamoten och Sverigedemokraterna har ställt. Här uppfattar vi det som att man inte har ställt något krav på att det där fikat ska ske. Vilka krav har man ställt utöver det? I Tidöavtalet ser jag inga resultat.

Vilka krav har Sverigedemokraterna ställt när det gäller att höja pensionerna under den här mandatperioden? Vilket besked kan Sverigedemokraterna ge landets pensionärer som nu håller på att duka under av höga elpriser och matpriser och ökade kostnader? När kommer de att få se höjda pensioner? Och vilka krav har Sverigedemokraterna ställt på regeringen i fråga om de höjda pensionerna? Än så länge kan jag utläsa noll kronor i Tidöavtalet.

Anf. 29 Daniel Persson (SD)

Herr talman! Tack för din fråga, ledamoten Ida Gabrielsson!

Jag instämmer i att det är ett oroande ekonomiskt läge. I Tidöavtalet finns följande inriktningar som kan vara pensionärer till gagn: Det gäller sänkt skatt på arbetsinkomst och pensionsinkomst. Det ska också tas fram förslag på hur pensionärers ekonomi kan stärkas och valfriheten värnas. Och vi vill se lägre drivmedelspriser samt åtgärder för att skydda hushållen mot framför allt elprischocker. Det finns med i Tidöavtalet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pensioner

Regeringen har uppmärksammat problemet. Det finns mycket att ta tag i efter den förra regeringen. Men nu har vi börjat vända skutan.

Ulrika Heindorff (M)

Anf. 30 Ulrika Heindorff (M)

Herr talman! Det är 110 år sedan vi i Sverige tog det första steget mot ett pensionssystem. Det var 1913 som riksdagen beslutade att införa allmän pensionsförsäkring. Därmed var vi först i världen.

Pensionssystemet behöver vara långsiktigt, tryggt och förutsägbart. Under mandatperioden kommer vi moderater att tillsammans med våra samarbetspartier ta fram förslag på hur pensionärers ekonomi ska stärkas och hur valfriheten ska värnas.

Herr talman! Vi måste med kraft motverka ålderismen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, vittnar om att det finns ett stort mörkertal när det gäller åldersdiskriminering. Av de anmälningar som kommer in varje år leder få till någon åtgärd. Det kan vi läsa i Delegationen för senior arbetskrafts betänkande, som kom år 2020 och har det fantastiska namnet Äldre har aldrig varit yngre och underrubriken - allt fler kan och vill arbeta längre.

Studier visar att åldersdiskriminering i samband med rekryteringar är omfattande. Sannolikheten att bli kontaktad av en arbetsgivare vid en arbetsansökan sjunker kraftigt redan i 40-årsåldern. När man närmar sig traditionell pensionsålder är sannolikheten att bli kallad till intervju mycket låg, ungefär 2-3 procent. För kvinnor sjunker sannolikheten mycket snabbare än för män. Det handlar om missuppfattningar, negativa attityder och fördomar om att seniorer är hinder. Allt detta behöver undanröjas. Samhället måste ta vara på all erfarenhet och kompetens som äldre personer besitter.

Herr talman! Av en sammanställning som Alecta har gjort över alla svenskar mellan 55 och 85 år framgår att var tredje 68-åring, var femte 73åring och var tionde 79-åring fortfarande har inkomst av arbete. Dessa personer är inte i klassisk bemärkelse pensionärer. Ett relativt nytt uttryck har myntats. De är i stället jobbonärer.

I dag har fler än 416 000 personer i Sverige fortsatt att arbeta i någon mån efter pensionen. Låt oss underlätta för dessa jobbonärer att fortsätta bidra till välfärden. Pensionsekonom Staffan Ström säger: "Det är en nödvändighet att seniorer som kan och vill arbeta längre också både får och faktiskt gör det. Arbetet för ett längre arbetsliv bör främst inriktas på att minska hindren för de som kan och vill arbeta längre."

Herr talman! Förbättringar har gjorts för seniorer sedan den moderatledda regeringen tillträdde i höstas. Jag vill ge tre snabba exempel. För det första finns det nu en äldreminister med särskilt ansvar för frågorna. För det andra har vi gjort riktade satsningar när det gäller ofrivillig ensamhet. För det tredje har den moderatledda regeringen sänkt skatten för alla över 65 år som fortsätter att arbeta. På det sättet blir jobbskatteavdraget också en relevant drivkraft att, i den mån man kan, stanna kvar på arbetsmarknaden.

Herr talman! Jag vill avsluta med att säga några ord om grundskyddet. Grundskyddet består av garantipension, bostadstillägg, särskilt bostadstilllägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg. Tycker du som lyssnar där hemma att det verkar lite krångligt? Det har du helt rätt i; det är det. Jag citerar: "Syftet med de olika förmånerna är delvis oklara och delvis motstridiga. Pensionsmyndigheten ifrågasätter om reglerna idag är ändamålsenliga, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pensioner

Utöver detta har också skillnaden i pension minskat mellan dem som arbetat och dem som inte arbetat alls eller arbetat i väldigt liten utsträckning. Det är en följd av att den förra S-regeringen gjorde överenskommelser med bland annat Vänsterpartiet om pensionerna utanför Pensionsgruppen.

Jag hoppas verkligen att den här mandatperioden kommer att präglas av att man inte gör populistiska utspel om pensionerna och att man inte använder pensionerna som vallöften eller valfläsk.

(Applåder)

I detta anförande instämde Caroline Högström, Magnus Resare och Viktor Wärnick (alla M).

Anf. 31 Ida Gabrielsson (V)

Herr talman! Jag ändrade mig egentligen i sista sekund och drog tillbaka min begäran om att ta replik. Men det är lika bra att gå upp och säga något när man ändå får chansen.

Det låter som att ledamoten talar om andra, om jobbonärerna, och inte pensionärerna. Nu gäller det ändå pensioner. Då handlar det lite om motsatsen till dem som arbetar. Jag tänker i alla fall fråga om pensionärerna - de som tar del av pensionssystemet och som vi pratar om i dag.

Det gäller ofta människor som har slitit ut sig. De har slitit ett helt arbetsliv och har inte möjlighet att bli en jobbonär. De har kanske arbetat inom vården eller omsorgen, i butik eller med andra tunga arbeten och är helt beroende av det pensionssystem vi har.

Om man tycker att det är ett stort problem att inkomstpensionen är för låg i Sverige, för det är väl detta som ledamoten syftar på när hon talar om att man vill känna att man får lite extra av att arbeta längre, blir min fråga till henne: Varför höjer ni inte inbetalningarna till pensionssystemet, så att vi kan höja inkomstpensionen? Vänsterpartiet har föreslagit en höjning av inkomstpensionen med 2 000 kronor i månaden.

Än så länge har jag inte sett något förslag på området från Moderaterna eller de borgerliga partierna, utan det enda de ger sig på är att de som har väldigt lite ska ha ännu mindre, så att skillnaden mellan människor ska upprätthållas på det sättet. Varför inte tänka tvärtom och höja inkomstpensionen och på det sättet komma till rätta med det som ledamoten talade om i sitt inlägg?

Ulrika Heindorff (M)

Anf. 32 Ulrika Heindorff (M)

Herr talman! Tack, Ida Gabrielsson, för frågan och synpunkterna! När jag talar om jobbonärer talar jag om den frihet och valfrihet som jag och Moderaterna värnar om. Om man kan, vill och har möjlighet ska man få fortsätta att bidra. Det är väldigt många som väljer att göra detta. Över 416 000 i Sverige gör just detta. Vi vill underlätta för dem att fortsätta att arbeta och bidra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pensioner

Det finns en del skiljelinjer i pensionsfrågorna. En väldigt tydlig skiljelinje mellan mitt parti och Vänsterpartiet gäller om det ska löna sig att ha arbetat. Om man varje dag under 40 år eller ännu längre ställer sin klocka, kanske på klockan 6 varje morgon, och går till arbetet så ska det innebära en skillnad i förhållande till den som inte har haft ett arbete eller arbetat i väldigt liten utsträckning. Det tycker vi moderater är viktigt.

Ibland kallar vi detta för respektavstånd. Det handlar om att visa respekt för alla dem som har slitit under ett helt arbetsliv. Där tror jag att det finns en stor skiljelinje.

Ida Gabrielsson frågar om att höja inbetalningarna. Vi moderater står bakom att vi ska analysera frågan. Vad jag förstår var detta med i pensionsuppgörelsen 2017. Man ska analysera frågan vidare. Men i sammanhanget kan jag också nämna att det har skett en ökad inbetalning till pensionssystemet. På 1990-talet satte man av 3,5 procent i många avtal, och den siffran är numera 6 procent. På totalen talar vi om uppemot 24-25 procent till allmän och avtalad pension som i dag sätts av i pensionssystemet.

Anf. 33 Ida Gabrielsson (V)

Herr talman! Vi får nu också meddelanden om att pensionssystemet går med stora överskott samtidigt som pensionärer fryser i sina bostäder och inte har råd med mat. Då kan man med fördel bifalla Vänsterpartiets förslag här i dag. Då kommer folk att få en mycket högre pension.

Hälften av landets pensionärer har garantipension, som ledamoten Ulrika Heindorff menar betalas ut till dem som har arbetat lite eller inget alls. Det är alltså en majoritet av alla kommunalare - de som höll uppe samhället under pandemin - som ledamoten menar inte ska få respekt för sitt arbete.

Vänsterpartiet tycker att vi i Sverige ska ha en rimlig grundnivå i pensionssystemet, precis som de andra nordiska länderna. Vi har haft en väldigt låg grundnivå i Sverige, och på så sätt har också resten av pensionerna hållits nere.

Om man vill komma till rätta med det som ledamoten från Moderaterna säger sig vara bekymrad över höjer man inkomstpensionen. Men jag ser inte Moderaterna eller regeringen gå fram med ett sådant förslag. Det enda som återkommer i alla debatter är att de som har lite borde ha ännu mindre, så att vi andra ska känna oss glada och nöjda med att vi fick lite mer eftersom vi hade turen att ha bättre arbetsvillkor och högre löner. Det tycker Vänsterpartiet är fel sätt att se på människor.

Om man tycker att detta är ett problem och vill att det så kallade respektavståndet ska öka, vad är då Moderaternas förslag för att det ska löna sig att arbeta? Hur ska Moderaterna höja pensionerna, och när kommer de förslagen?

Ulrika Heindorff (M)

Anf. 34 Ulrika Heindorff (M)

Herr talman! En bra ingång i den här debatten och något jag gärna vill addera i mitt sista inlägg här är att vi i grunden har ett bra pensionssystem. Ibland kan det på Ida Gabrielsson låta som om vi inte har det, men i grunden har vi ett stabilt pensionssystem.

Samma pensionsekonom, Staffan Ström, som jag citerade tidigare har också sagt att vi har en bild av att vi skulle ha ett uselt pensionssystem, men så är inte alls fallet. Vi brukar vara bland de tio i topp i de undersökningar som görs om världens olika pensionssystem. I grunden har vi ett bra och stabilt pensionssystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pensioner

Nu har jag vid två tillfällen hört Ida Gabrielsson säga att vi vill att de som har lite ska få ännu mindre. Då tror jag att Ida Gabrielsson helt har missförstått det som hände under förra året. Det lades ju fram förslag från regeringen, där det fanns ett samarbete med Vänsterpartiet. Där hade vi likalydande förslag för dem med allra lägst pensioner.

Här kommer vi återigen tillbaka till grundfrågan. Det som skiljer Moderaterna och Vänsterpartiet åt är att vi vill att det ska löna sig att ha arbetat. Vi ville därför stärka pensionerna för dem med allra lägst pensioner, men vi ville också stärka pensionerna för alla pensionärer. Där går den stora skiljelinjen, och detta tycker jag att ledamoten Ida Gabrielsson missar i sitt anförande. Det handlar alltså inte om att de som har lite ska ha mindre. Tvärtom stärkte vi upp de pensionerna också i vårt förslag, men vi tyckte att man behövde stärka pensionerna över hela linjen.

(Applåder)

Anf. 35 Ida Gabrielsson (V)

Herr talman! Matpriserna skenar, och bränslekostnaderna är extrema. Räntor och hyror rusar i höjden - för att inte tala om elräkningarna. Elpriserna jagar i dag människor från hus och hem.

Det är i detta läge det högernationalistiska styret valt att i sin budget prioritera dem med de absolut högsta inkomsterna. Det blev en skattesänkning för dem som tjänar över 50 000 i månaden, den största satsningen i högerns och Sverigedemokraternas budget. Elbolagens övervinster på 100 miljarder får fortsätta, medan pensionärer med låga pensioner får frysa inomhus för att ha råd med hyran.

Herr talman! Det ska löna sig att arbeta. Den som arbetar ska ha rätt till trygga försäkringar och bra lön, och efter ett långt arbetsliv ska man ha rätt till en anständig pension. När pensionssystemet infördes utlovades i överenskommelsen en kompensationsgrad på 60 procent, men det är långt från den verklighet som dagens pensionärer lever i och vad systemet levererar.

Den som går i pension i dag kommer endast att få halva lönen, och värre kommer det att bli framöver om vi inget gör. Oron gnager ständigt i den som inte har allt. Som barn oroar man sig för hur föräldrarna ska ha råd att leva när de blir äldre. Äldre tvingas leva på sina barn i välfärdslandet Sverige. Det är illa.

Nu skyller regeringen och Sverigedemokraterna på omvärlden. Det är allas fel utom deras eget, trots att det faktiskt är de som fattar besluten. Det handlar om prioriteringar, om vilka man företräder när man fattar beslut i den här kammaren. Det handlar om vilka krav som man som politiker ställer när man har möjlighet till inflytande.

Herr talman! Ta till exempel pensionärsparet Berit och Sven, som Oskarshamns-Nytt rapporterade om för ett par veckor sedan. De bor i en dragig villa, och värmen försvinner lätt. Men de har sänkt värmen så mycket det går och eldar med ved några timmar om kvällarna. De går runt hemma med dubbla kläder på sig. Deras elräkning för januari var lika hög som deras samlade pension. Visst kan de få en viss återbetalning i elstöd, men det dröjer. Och det kommer inte att hjälpa i det långa loppet, för deras pension är alldeles för låg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pensioner

Herr talman! Ibland, och även härifrån, har vi hört argumentet att det måste finnas ett så kallat respektavstånd i inkomst mellan dem som arbetat och dem som inte gjort det genom livet. Men Pensionsgruppen har inte lyckats med sitt uppdrag att garantera anständiga pensioner till alla. Vi ska ha en anständig bottenplatta i Sverige. I dag blåser man faktiskt folk. Man argumenterar för ett respektavstånd genom att säga till den som har det ganska dåligt att det i alla fall finns de som har det ännu sämre.

Den höjda grundnivån har skapat ett tryck i debatten för högre pensioner för alla låg- och medelinkomsttagare. Den låga grundnivån i Sverige har länge bidragit till att hålla nere pensionerna totalt för alla. Inget kunde heller vara mer fel än att påstå att hälften av Sveriges pensionärer inte har jobbat. En sådan uppfattning är för den som aldrig själv har behövt kavla upp ärmarna och ta i.

Vill man se till att det ska löna sig att arbeta finns det bara en lösning: Höj pensionerna! Inkomstpensionen behöver höjas, och därför har Vänsterpartiet tidigare föreslagit en höjning med i genomsnitt 2 000 kronor i månaden under denna mandatperiod. Tyvärr verkar vi vara ensamma om den uppfattningen.

Herr talman! Pensionssystemet, som alla säger sig vilja värna, fungerar för den som har högst inkomst eller en hyfsat hög inkomst, men för låginkomsttagare och lägre medelinkomsttagare fungerar det inte. Det är inte främst för att pensionsåldern har varit för låg utan för att pensionerna och inbetalningarna har varit för låga som systemet ser ut som det gör. Därför behöver inbetalningarna öka och delar av det överskott som i dag finns i systemet användas för att också dagens pensionärer ska få del av höjningen.

Herr talman! Vänsterpartiet har tidigare motsatt sig en höjning av pensionsåldern. Den höjda pensionsåldern kommer inte att betala sig i pensionskuvertet. För personer med vanliga löner kommer de extra åren knappt att märkas i plånboken - om man ens klarar att arbeta de åren. Vi har en situation i dag där folk inte ens kan arbeta tills de är 65 år. Enligt Kommunals beräkningar ger varje enskilt arbetat år efter 66 års ålder ungefär 150 kronor mer i månaden för deras medlemmar. Är det detta som menas med att det ska löna sig att arbeta?

Herr talman! Inte minst är Sverigedemokraternas svek mot landets pensionärer uppenbart. Det går inte att se det på annat sätt. När Vänsterpartiet hade möjlighet att påverka under föregående mandatperiod genomfördes den största reformen i modern tid för att höja pensionerna. Men hur mycket har regeringen och Sverigedemokraterna gett landets alla pensionärer? Sanningen är beklämmande. Man har hittills inte lyckats pressa fram en enda krona i höjda pensioner. Respekten för dem som har byggt upp vårt land verkar inte finnas hos regeringen och Sverigedemokraterna.

Det blir i det ljuset nästan lite pinsamt att se att Sverigedemokraterna i dagens betänkande har ett antal reservationer.

Herr talman! Att nu komma dragande med förslag och reservationer är väl ändå, ärligt talat, någon form av hyckleri. Varför har man inte drivit dessa krav i förhandlingarna med regeringen? Varför står man bakom en regering som inte lyfter ett finger för landets pensionärer?

Herr talman! Svaret är lika givet som uppenbart. Sverigedemokraterna bryr sig inte om pensionärerna - inte egentligen. De har kommit in i maktens korridorer och är ganska nöjda med det. De bjuder gärna miljonärer och höginkomsttagare på både det ena och det andra, men landets pensionärer får i Sverigedemokraternas Sverige nöja sig med tomma ord, innehållslösa anföranden och reservationer som inte är något annat än ett spel för galleriet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pensioner

Herr talman! Pensionerna måste höjas, inte pensionsåldern. Vänsterpartiet föreslår rejält höjda pensioner och att man arbetar för ett system som verkligen ger Sveriges äldre den respekt de förtjänar. Jag yrkar därför bifall till reservation 2 under punkt 1.

(Applåder)

Anf. 36 Mauricio Rojas (L)

Herr talman! Tack, ledamoten Gabrielsson, för anförandet! Jag vill börja med att rätta till ett viktigt faktafel i Vänsterpartiets motion om pensionerna. Där kan man läsa: "Andelen fattiga pensionärer i Sverige är högre än genomsnittet i EU, enligt siffror från Eurostat".

Detta stämmer inte, herr talman. Enligt Eurostats siffror för 2021 var andelen fattiga pensionärer i Sverige 2,2 procentenheter lägre än EU-genomsnittet.

Men, herr talman, det handlar om mer än ett faktafel. Den siffra som jag nu nämnde refererar till det som brukar kallas relativ fattigdom, som egentligen återspeglar ojämlikheten mer än fattigdomen i sig. Siffrorna om relativ fattigdom säger i detta fall bara att det finns en viss andel pensionärer med disponibla inkomster som ligger under 60 procent av medianinkomsten i landet.

Om man verkligen vill tala om fattigdom i den mening som de flesta ger ordet borde man referera till det som kallas absolut fattigdom eller, om jag ska begagna mig av det begrepp som Eurostat använder, material deprivation. Det handlar alltså om oförmågan att tillfredsställa livets grundläggande behov.

Om man använder detta mått, herr talman, kan man konstatera att Sverige tillsammans med Luxemburg har den lägsta absoluta fattigdomen i hela Europeiska unionen. Det är faktiskt svårt att hitta ett annat land på jordklotet som har så bra siffror vad gäller den materiella fattigdomen.

Min fråga till ledamoten är: Varför gör ni på detta vis? Varför målar ni en så missvisande bild av pensionärernas läge i Sverige?

Anf. 37 Ida Gabrielsson (V)

Herr talman! Ledamoten från Liberalerna kan gärna få prata om vilken sorts mått man ska använda på fattigdom. Relativ fattigdom är ett väldigt vanligt mått som man kan använda. Men detta tycker jag att vi kan höras om via mejl. Det viktiga här är att påpeka att det finns en ganska stor grupp pensionärer i dag som har det otroligt tufft.

Vi har före Vänsterpartiets stora höjning av garantipensionen legat bland dem som haft lägst grundpension i Norden. Det finns pensionärer i dag vars elräkningar är högre än deras pension.

Ledamoten från Liberalerna tycker att det är relevant, i dagens läge där så många pensionärer knappt har möjlighet att betala sina boendekostnader, att ta upp vilken typ av mått på fattigdom vi använder. Jag är oerhört glad att vi inte har absolut fattigdom i Sverige. Det ska man inte ha i ett välfärdsland. Men det är ökade skillnader, och man gör en budget där man använder den största posten, 13 miljarder, till dig och mig, till folk som har över 50 000 i månaden, i stället för att se till att dagens pensionärer får en rejäl höjning. Det tycker jag och Vänsterpartiet är den verkliga skandalen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pensioner

Jag beklagar att Liberalerna diskuterar mått på statistik i stället för att titta sig om och se hur det ser ut i verkligheten. Hur har folk det i Sverige?

Anf. 38 Mauricio Rojas (L)

Herr talman! Rätt ska vara rätt. Skriver man någonting i en motion ska det stämma. Man får inte säga att vi har det och det om det inte stämmer. Jag tittar på siffrorna från Eurostat, och detta stämmer inte. Då måste det finnas en vilja att ge en missvisande bild och att måla upp en bild av att Sverige nästan har de allra fattigaste pensionärerna i hela Europeiska unionen.

Det är faktiskt så att vi har lägre nivåer gällande absolut fattigdom bland pensionärer än till och med det oljerika Norge, ja, än i alla andra europeiska länder med undantag av Luxemburg.

Det här måste man också säga om man inte vill ge en bild av läget i Sverige som är missvisande. Ni skriver det. Ni ska ta ansvar för det. Jag ska mejla siffrorna också, men det är viktigt att alla får veta att ni inte säger sanningen om viktiga saker när ni jämför Sverige med andra länder.

Anf. 39 Ida Gabrielsson (V)

Herr talman! Vilka statistiska mått Vänsterpartiet använder i sina motioner får ändå vara upp till oss. Relativ fattigdom är ett väldigt vanligt begrepp som används. Det som ledamoten tar upp beskriver ojämlikheterna i ett land, och ojämlikheterna i Sverige har rusat.

För min del är det viktigare att se hur det ser ut i verkligheten och hur folk faktiskt har det. Vi får rapporter om att människor inte ens kan ha hyfsad värme i sina hus och inte kan köpa mat, bröd och vanliga basvaror. Det är det jag som politiker vill vara här för att förändra. Vi ser kanske inte samma sak, men det är den verklighet jag ser.

Ledamoten kanske noterade den sorgliga skrivelsen vi fick i dag till utskottet från en pensionär. Han beskrev sin inkomstsituation som att det var lika bra att han tog sitt liv. Det är det som är min ingång i den här debatten: att försöka se till att människor får ett drägligt liv. Människor ska inte bara överleva. Man ska kunna leva när man är äldre. I Sverige i dag ser det inte ut så för de allra flesta. Några har det gott, men de allra flesta har det riktigt tufft just nu. Låt oss ha detta fokus i debatten.

(Applåder)

Anf. 40 Daniel Persson (SD)

Herr talman! Tack, ledamoten Ida Gabrielsson, för anförandet!

Ledamoten var lite grann inne på respektavståndet. Respektavståndet krymper, och det finns flera kritiska röster som påpekar att det lönar sig allt mindre att ha arbetat i hela sitt liv. Det finns även exempel på dem som efter ett helt arbetsliv får mindre i pension än en person med fullt grundskydd.

Min uppfattning är att Vänsterpartiets politik fortsätter att radera ut respektavståndet, vilket innebär att det inte lönar sig att arbeta. Min fråga till ledamoten Ida Gabrielsson är därför: Vill Vänsterpartiet värna det så kallade respektavståndet?

Anf. 41 Ida Gabrielsson (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pensioner

Herr talman! Tack, ledamoten! Man skulle nästan kunna tro att det är Vänsterpartiet som leder både Pensionsgruppen och regeringen.

Vänsterpartiets politik går tyvärr inte igenom längre när vi inte kan ställa krav inför statsministeromröstningar och så. Om ledamoten tittar i Vänsterpartiets budget ser han att vi föreslår 2 000 kronor mer i månaden i höjd inkomstpension, något som skulle förbättra den situation som ledamoten tog upp. Om ledamoten tycker att det här är bekymmersamt kan han göra någonting åt det genom att ställa krav på sittande statsminister och på sitt eget samarbetsunderlag.

Även från Moderaterna har det tidigare i debatten kommit upp hur bra det egna förslaget om att sänka skatten med 200 kronor för alla pensionärer var. Men nu är det ju fritt fram! Det är ni som regerar. Varför har ni inte ordnat respektavståndet och genomfört ert eget förslag åtminstone om sänkt skatt med 200 kronor?

Fråga inte mig varför det ser ut på det här sättet, utan kavla upp ärmarna och jobba lite själva nu, Sverigedemokraterna! 2 000 kronor i månaden, säger jag. 200 kronor har ni sagt, men ni har inte gjort verkstad av det. Vi har budgeterat för 2 000 kronor mer i månaden, vilket skulle förbättra alla de problem ledamoten tar upp. När kommer ni till skott? Det är min fråga.

(Applåder)

Anf. 42 Daniel Persson (SD)

Herr talman! Tack för svaret, Ida Gabrielsson!

Generellt är det positivt att de lägsta pensionerna har höjts och att fördelningen slår någorlunda rättvist. De med låg pension har ett bra grundskydd. Det ska vara tryggt att bli pensionär i Sverige.

Ett bra grundskydd och att värna respektavståndet kan vara en fin balansgång. Min fråga till Vänsterpartiet är: Ska det vara skillnad på pensionerna? Om man exempelvis tar dem som har slitit ett helt arbetsliv på heltid i vård- och omsorgsyrken och jämför med dem som inte har arbetat alls, ska de ha samma pension eller ska det vara en skillnad?

Anf. 43 Ida Gabrielsson (V)

Herr talman! Det är klart att det blir skillnad om man skulle göra som Vänsterpartiet föreslår nu och höja inkomstpensionen med 2 000 kronor i månaden. Det kan Sverigedemokraterna vara med på om de vill. Det skulle bli en skillnad.

När det gäller det orättvisa arbetslivet och också själva systemet, som faktiskt inte är helt gynnsamt för den som sliter ett helt arbetsliv i omsorgen, är jag tacksam för just det exempel som ledamoten tog. Det är ju så att även när man har slitit ett helt arbetsliv i omsorgen har man en stor del av sin pension i garantipension. Det skulle vi delvis kunna åtgärda genom att höja inkomstpensionen, för då skulle den personen ha mer inkomstpension och inte behöva ha det här grundskyddet.

Självklart ska vi olika pensioner; det är precis så förslaget ser ut i dag. Men vi ska inte ha en så låg grundnivå att de som har gjort rätt för sig ska behöva stå och tigga i ett välfärdsland som Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pensioner

1 miljon personer omfattas av garantipensionen, och de allra flesta av dem har arbetat ett helt arbetsliv. Andra kanske har drabbats av sjukdom. Det finns också några som kanske har varit hemma med barn innan det fanns förskola. De ska inte behöva oroa sig för hur de ska få ihop till mat eller för att inte ha någonstans att bo. Grundplattan ska vara god och respektfull, och sedan ska vi enligt Vänsterpartiets förslag höja inkomstpensionerna.

Alla partier är välkomna att rösta ja till det. Nu har ju chansen gått förbi, eftersom budgeten är avklarad. Men nästa gång är ni välkomna att stödja förslaget.

(Applåder)

Ingemar Kihlström (KD)

Anf. 44 Ingemar Kihlström (KD)

Herr talman! Jag vill börja denna debatt med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut, vilket innebär ett avslag på motionerna inom detta område.

Hur vi tar hand om dem som är äldre och dem som behöver stöd på olika sätt är för mig ett tecken på hur bra vårt samhälle är. Allt fler av våra medborgare lever längre. Man är mer aktiv efter att man lämnat arbetslivet, och den medicinska utvecklingen gör att många får ett långt, aktivt liv. Då är det viktigt att vi skapar förutsättningar för att man ska kunna känna trygghet även under den del av livet när man räknas som senior.

Att främja och föra en politik med målet att skapa ett seniorvänligt samhälle där alla kan åldras i trygghet och med värdighet är ett fokusområde för Kristdemokraterna. Som jag sa tidigare: Ett välfärdssamhälle kan i hög grad bedömas utifrån graden av respekt, tillvaratagande och omsorg om den äldre generationen.

Som senior ska man kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag. Man måste kunna känna trygghet, bibehålla sitt oberoende, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg. En sammanhållen politik med inriktning mot de äldre i samhället får och kan därför inte bara handla om just vård och omsorg. Det friska åldrandet, att se äldre som en resurs att ta till vara och ett väl fungerande samspel mellan olika generationer är lika viktiga beståndsdelar. Att känna välbefinnande och meningsfullhet är viktigt för alla människor.

Herr talman! I Sverige läggs stort fokus vid de fysiska behoven när man diskuterar välbefinnande. Men som det står i skriften kan människan inte leva av bröd allena. Det fysiska är självklart viktigt, men Kristdemokraterna oroas också över att de lika viktiga sociala, själsliga och andliga behoven ofta glöms bort eller negligeras.

Många äldre vittnar exempelvis om att de upplever den bistra verkligheten med påtvingad ensamhet och isolering. Detta sker inte sällan efter att ens livspartner eller vänner inte längre finns kvar, och det är inte alltid man har en familj i närheten som kan bistå vid livets olika skeden.

Kristdemokraterna har därför på olika sätt och genom olika företrädare lyft frågan om ofrivillig ensamhet här i kammaren. Därför är jag glad över att den regering som vi nu har sedan en liten tid tillbaka gör prioriteringar för de äldre i budgeten för 2023. Det finns satsningar för att bryta den ensamhet och isolering som många äldre tvingas leva i. Medel avsätts till kommuner, regioner, idrottsrörelse och civilsamhälle för att bryta den ofrivilliga ensamheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pensioner

Det är inte alltid normalt i vårt samhälle att sträcka fram en hjälpande eller välkomnande hand. De äldres ensamhet och utsatthet kan vi bara rå på om vi aktiverar samhällets resurser men också tar till vara civilsamhället. Jag är därför stolt över att det finns med en sådan satsning från dagens regering.

Herr talman! Det är inte heller ovanligt att äldre oroar sig över ekonomin och om pengarna ska räcka till ens det nödvändigaste. Den ekonomiska tryggheten är viktig för alla men särskilt för den som kan ha svårt att påverka situationen genom eget arbete.

Kristdemokraternas politik vad gäller pensioner kan enkelt sammanfattas med att vi vill se ett system och ett upplägg som skapar förutsättningar för en bra pension för både dagens och framtidens pensionärer.

Det krävs åtgärder för att rätta till systemet när vi ser att pensionerna inte är tillräckliga. Men samtidigt är det viktigt att de förslag vi genomför har ett långsiktigt perspektiv så att inte åtgärder här och nu hotar kommande generationers rätt till att även de ska få bra pensioner, det vill säga att stabiliteten behålls i pensionssystemet och förutsägbarheten bibehålls.

Som många här har nämnt bygger pensionssystemet på en uppgörelse mellan ett antal partier på 90-talet. Detta har skapat ett upplägg och ett system som säkerställer att beslut håller över tid oavsett förändringar vad gäller makten i denna kammare. För oss kristdemokrater är det viktigt att besluten som fattas vad gäller pensioner bygger på breda överenskommelser, och därför värnar vi det pensionssystem som Sverige har. Det är ett i grunden bra system. För de partier som är satta att förvalta systemet gäller det att justera bristerna, men samtidigt ska vi akta oss för att blanda ihop statsbudgeten med pensionssystemet. Det var nämligen en av de viktiga grundreglerna när man en gång i tiden sjösatte det system vi har i dag.

Vi kristdemokrater är också beredda att diskutera hur Pensionsgruppen kan breddas med fler deltagare. Det bygger naturligtvis på att man hittar en gemensam grund och ställer upp på de förutsättningar som skapar ett långsiktigt och planerbart pensionssystem. Sveriges nuvarande och blivande pensionärer förtjänar ett hållbart system, och det kommer vi kristdemokrater att fortsätta att verka för.

Herr talman! Vi kan också läsa om hur skrupelfria brottslingar med lömska metoder lurar av människor deras besparingar. Här behöver samhället verka alltmer kraftfullt för att de äldre ska känna sig trygga. De ska inte utsättas för brott.

Herr talman! En av de stora orsakerna till oro i dagens Sverige, också för pensionärerna, är boendekostnaderna, och det gäller inte minst de skenande energipriser som vi har sett sedan en tid tillbaka och som troligtvis kommer att gälla även för en kommande period.

I skenet av detta är jag glad över att många av Sveriges pensionärer likt övriga invånare i Sverige får en ökad ekonomisk trygghet när elstödet börjar betalas ut nu på måndag den 20 februari. Detta är ytterligare en åtgärd från dagens regering för att skapa ekonomiska förutsättningar för de äldre i vårt land att möta dagens och framtidens utmaningar.

Herr talman! Våra äldre är värda ett samhälle som ger både ekonomisk trygghet, ett skydd mot brottslighet och ett stöd till insatser för att bryta ensamheten. Kristdemokraterna är redo att fortsätta arbeta för att nå dessa mål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pensioner

(Applåder)

Martina Johansson (C)

Anf. 45 Martina Johansson (C)

Herr talman! Vi har ett pensionssystem som i grunden är hållbart, långsiktigt och bra för de allra flesta - nästan alla, eller kanske alla.

Mina företrädare och de flesta av oss i kammaren var kloka när de fattade besluten i slutet av 90-talet och införde det pensionssystem vi har i dag. Vi fick även uppdraget att värna systemet tillsammans i ett blocköverskridande samarbete.

En av de finurliga delarna som jag gillar mest i systemet är att det baseras på avgifter. På den lön jag tjänar varje dag när jag går till ett arbete betalas en avgift in i pensionssystemet som läggs vid sidan om statsbudgeten. Det är det som gör systemet hållbart, och det baseras på mitt arbetsliv.

Systemet har gett oss fler och fler pensionärer som har en högre pensionsnivå jämfört med det gamla pensionssystemet. Det fanns tidigare en diskussion i kammaren om vilket mått vi ska använda oss av. Pratar man om relativ fattigdom är det i dag 700 000 färre pensionärer som är relativt fattiga än i slutet av 90-talet. Systemet har gett fler pensionärer som har en bättre pensionsnivå - inte alla, men en stor andel.

De senaste åren har jag blivit orolig. Jag tycker att vi har blivit sämre på att värna det blocköverskridande värdefulla samarbete som har funnits, och det har skett överenskommelser utanför Pensionsgruppen som har skapat en ostadighet i det nuvarande pensionssystemet. Här behöver vi återta arbetssätt och principer och komma tillbaka till att det är i ett samarbete över blockgränserna där vi kan jobba med konsensus som vi faktiskt kan bevara och värna systemet längre fram. Det måste fortsätta att löna sig att lönearbeta och betala in till systemet. Det måste finnas en vinst.

Jag vill att arbetslinjen ska fortsätta att gälla i Sverige. Med de höjningar som har skett av garantipensionen de senaste åren, bland annat i höstas, och att det har skett en uppräkning igen i samband med årsskiftet och med inflationen, har inneburit att på inkomster upp till 40 000 finns fortfarande en del av ett grundskydd. Grundskyddet ligger så högt att även om jag har haft en större löneinkomst kommer den inte att göra skillnad, det vill säga den undersköterska som har jobbat och tjänat pengar blir inte riktigt belönad för sina insatser i jämförelse med den som inte har lönearbetat av det ena eller andra skälet.

Vi har gått mer mot ett grundtrygghetssystem än ett inkomstbaserat pensionssystem. Detta måste vi tillbaka till. Det är därför det är viktigt för mig att gå tillbaka till ett bra arbetssätt där vi samarbetar över blockgränserna och jobbar för att komma överens och få en rådande konsensus.

Jag vill nämna frågan om åldershöjningar, som har blivit en diskussionspunkt igen i Sverige, i varje fall hos vissa partier. Det handlar om att inte höja pensionsåldrarna. Men varför är det så viktigt att höja pensionsåldern? Jo, det är för att alla människor behövs. Alla människor som kan arbeta ska självklart finnas på arbetsmarknaden. Vi ska inte fortsätta att bistå den ålderism som finns i dag, där äldre människor inte förväntas klara av att vara på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pensioner

Jag såg en fantastisk utställning i måndags där man hade fotat personer över 65 år mitt i livet, på arbetsplatser, på dansgolvet eller hos Friskis & Svettis. 70 är det nya 50. Varför ska vi inte få jobba?

En del i att höja pensionsåldern är att pensionärsåren blir färre. Det kan låta tråkigt. Men vi har ett system som bygger på att de avgifter jag betalar in blir mitt sparkapital, och det är vad jag ska ha när jag blir pensionär. Då är det klart att det blir en skillnad om jag är pensionär i 18 eller 19 år eller om jag är pensionär i 25 år. Vi lever ju längre och längre.

Herr talman! Den som i dag är medelålders kommer att vara pensionär i 18-19 år. Jag förväntas jobba till dess jag är 70. Då kommer jag också att vara pensionär i 18-19 år. Detta är vad det handlar om, det vill säga att pengarna måste räcka under de åren. Det är ju mitt eget sparkapital som har lagts i en buffert vid sidan om statens budget.

Jag har en förmåga att utvidga mina tänkta talepunkter, men jag ska försöka samla ihop mig på slutet.

Ni har hört att jag är lite kritisk till de senaste årens debatt. Den har däremot bidragit till att vi har ökat kunskapen hos en del av befolkningen om hur pensionssystemet fungerar, och det är bra. Men vi behöver göra mycket mer på den fronten. Vi behöver få fler som ser hur det hänger ihop med den intjänade kronan och den avgift som betalas in, och här behöver vi politiker faktiskt bidra.

Det handlar om hur vi pratar om pensionssystemet - att det till stora delar är väldigt bra. Det finns saker som vi behöver förbättra, men i stort är det bra.

Vi kanske också behöver bidra med att förenkla systemet. Min moderata kollega rabblade upp ett antal saker som tillhör grundskyddet. Det är klart att så länge vi har så många olika delar av grundskyddet är det inte enkelt att förstå.

Vi har alltså lite att göra politiskt också. Därför tycker vi att det är viktigt att vi ger Pensionsmyndigheten ett tydligare uppdrag att informera men också rikta sig till olika grupper när det gäller informationen så att man kan börja tänka på vad pensionen betyder redan tidigt i yrkeslivet.

Med det yrkar jag bifall till reservation 3.

(forts. § 8)

Anf. 117 Mauricio Rojas (L)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet!

Jag vill fråga något som jag vet är viktigt för ledamoten. Det gäller Pensionsgruppen. Vad är Centerpartiets syfte med att gruppen borde utredas? Är ni positiva till att bjuda in alla de partier som ställer sig bakom de principer som Pensionsgruppen arbetar utifrån?

Martina Johansson (C)

Anf. 118 Martina Johansson (C)

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Du och jag har inte jobbat ihop så länge, men det är bra att det märks att Pensionsgruppen är viktig för mig. Skälet till det är att vi ska värna det pensionssystem som i grund och botten är ett väldigt bra system.

Jag brukar säga att det har skakat lite grann, och vi har under de senaste åren kanske inte alltid varit helt överens. Det som är viktigt för mig just nu är därför att de fem partier som från första början sattes att värna pensionssystemet har en rejäl diskussion om hur vi ska jobba, vad som ska gälla, vilka principer vi ska värna och vilka de närmaste stegen är som vi behöver ta. Det är det viktigaste för mig just nu, och diskussionen måste landa innan jag över huvud taget tar ställning till andra slags diskussioner.

Anf. 119 Mauricio Rojas (L)

Herr talman! När pensionssystemet sjösattes stod drygt 90 procent av riksdagen bakom det. Det har minskat avsevärt. Om vi fick in alla de partier som är positiva till pensionssystemet och som dessutom vill vara med i Pensionsgruppen skulle vi återigen få 90 procent som stod bakom den. Därför tycker jag att det är väldigt viktigt att tänka på möjligheten att utvidga Pensionsgruppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pensioner

Grunden måste vara att partierna står bakom de principer som leder arbetet i gruppen. Hur kan vi förklara att vi inte bjuder in partier som vill vara med i Pensionsgruppen och som ställer sig bakom de principer som vägleder vårt arbete?

Martina Johansson (C)

Anf. 120 Martina Johansson (C)

Herr talman! Det som är viktigt för mig är att det är ett blocköverskridande samarbete där vi är överens om vart vi ska och hur arbetsformerna ska se ut och att de partier som finns i gruppen gemensamt värnar om grunderna i pensionssystemet. Pensionssystemet mår inte bra av de senaste årens ryckighet då det har gjorts uppgörelser vid sidan av Pensionsgruppen.

I dagsläget är det svårt för mig att svara exakt på hur samarbetet ska se ut. Pensionsarbetsgruppen måste först sätta sig ned och fundera på hur man ska jobba tillsammans. Ska det vara just denna konstellation? Kan man ha transparensen och diskussionerna på något annat sätt? Eller är det i denna form diskussionen ska ske? Innan vi har landat i hur vi vill jobba framöver är det svårt för mig att svara på frågan.