Plan- och bygglagen m.m.
Betänkande 1992/93:BoU18
Bostadsutskottets betänkande
1992/93:BOU18
Plan- och bygglagen m.m.
Innehåll
1992/93 BoU18
Sammanfattning
I betänkandet behandlas motioner med förslag till vissa ändringar i plan- och bygglagen. Dessutom behandlas förslag till förändringar m.m. av de byggregler som utfärdats med stöd av bygglagstiftningen. Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer (s) och en meningsyttring av suppleant (v).
Motionerna
I betänkandet behandlas
dels den med anledning av proposition 1991/92:150 (kompletteringspropositionen) väckta motionen
1991/92:Bo17 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att tillgänglighetskraven vid ny- och ombyggnad av lokaler och bostäder inte minskar.
dels den under allmänna motionstiden 1992 väckta motionen
1991/92:Bo511 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet skall ges rätt att föra till prövning i länsstyrelse och regeringen ärenden om detaljplaners fastställelse och bygglovgivning inom områden som definierats som riksintressen i enlighet med vad som anges i motionen.
dels de under allmänna motionstiden 1993 väckta motionerna
1992/93:Bo213 av Eva Zetterberg och Jan Jennehag (v) vari yrkas 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i plan- och bygglagen att det ekologiska och det bärkraftiga samhället framhävs.
1992/93:Bo224 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvalitetskrav och försäkringar för boende.
1992/93:Bo231 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av en effektivare användning av energi.
1992/93:Bo238 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avreglering av byggnadsnormer med bibehållna funktionskrav.
1992/93:Bo239 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ändrade byggregler inte får medföra att kvaliteten på bostäder försämras.
1992/93:Bo419 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen genom en proposition bereder riksdagen tillfälle att lämna synpunkter på utformningen av de nya byggreglerna.
1992/93:Bo422 av Ingvar Björk och Bo Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byggnaders tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade.
1992/93:Bo501 av Anita Johansson och Håkan Strömberg (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett tillägg i svensk byggnorm om installation av brandvarnare, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information till hushållen om brandvarnare i våra bostäder.
1992/93:Bo503 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring i PBL.
1992/93:Bo505 av Berit Oscarsson och Anita Jönsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljökontroll m.m. av byggnader inför rivning.
1992/93:Bo506 av Jan Erik Ågren och Rose-Marie Frebran (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsumentanpassad funktions- och materialdeklaration på byggnader och lägenheter vid all nyproduktion och ombyggnation.
1992/93:Bo509 av Odd Engström och Pär Granstedt (s, c) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att åtgärder bör vidtas mot s.k. förhandlingsplanering, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Riksantikvarieämbetets och Naturvårdsverkets befogenheter bör stärkas när det gäller detaljplaner och områdesbestämmelser, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen noga bör följa rättspraxis vid tillämpningen av PBL.
1992/93:Bo510 av Sverre Palm och Lisbet Calner (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av brandvarnare i lägenheter.
1992/93:Bo511 av Harald Bergström m.fl. (kds) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i plan- och bygglagen att tält tillfälligt rest för mötes- eller cirkusverksamhet undantas från bygglovsplikt.
1992/93:Bo512 av Marianne Jönsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om klara regler för att möjliggöra satsning på vindkraft, 2. att riksdagen hos regeringen begär att sakägarbegreppet i samband med PBL-översynen ges en klart avgränsad definition.
1992/93:Bo514 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om klimat och luftkvalitet.
1992/93:Bo518 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen snarast kommer med förslag om lösningar som möjliggör byggnation inom de i motionen angivna områdena.
1992/93:Jo630 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående den kommunala planeringen.
1992/93:Jo676 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga yrkas 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om planering för källsortering av avfall vid ny- och ombyggnad av bostäder -- -- -- (yrkandet i vad avser en marknad för källsorterat avfall kommer att behandlas i yttrandet 1992/93:BoU7y).
1992/93:N432 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energiminimering vid byggande och boende, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det i kommunerna skall finnas kommunal energirådgivning.
1992/93:N440 av Margareta Winberg (s) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att förbättra livsmiljön för el-överkänsliga personer.
Utskottet
Inledning
Plan- och bygglagen (1987:10), PBL, naturresurslagen (1987:12), NRL och lagen (1987:11) om exploateringssamverkan trädde i kraft den 1 juli 1987. Lagstiftningen innebar en samlad och genomgripande förändring inom plan- och byggområdet och i fråga om hushållning med naturresurser. Uppföljning och utvärdering av lagreformen inleddes kort efter ikraftträdandet. Vissa lagjusteringar har genomförts bl.a. i syfte att förenkla plan- och byggprocessen.
Genom regeringsbeslut den 26 november 1992 tillkallades en särskild utredare med uppdrag att se över plan- och bygglagen m.m. Vägledande i översynsarbetet bör enligt direktiven (dir. 1992:104) vara att lagstiftningen bör skapa förutsättningar för teknisk utveckling, ökad miljöhänsyn och en effektiv konkurrens. De förslag som kommer att lämnas skall tillgodose kraven på större miljöhänsyn, stärkt medborgarinflytande, avreglering och förenklad lagstiftning.
Utredningen avses redovisas i etapper och vara avslutad senast den 31 mars 1994.
Planformer m.m.
Genom PBL har slagits fast att kommunen har ansvaret för planläggningen av användningen av mark och vatten. Statens ansvar för den fysiska planeringen begränsas huvudsakligen till bevakning av riksintressen, mellankommunala intressen samt frågor om hälsa och säkerhet. Andra väsentliga nyheter i PBL var att samhällsplaneringen avsågs att föras närmare medborgarna och att deras inflytande över planeringsprocessen skulle förbättras.
Enligt motion Bo509 (s, c) har PBL inte motsvarat förväntningarna när det gäller bl.a. medborgarinflytandet. Makten övergick inte enligt motionen till folket i den utsträckning som avsetts utan till byggkonsortier. Genom förhandlingar och avtal binder kommunen upp sig redan innan den demokratiska planprocessen börjar. Kommunen får ett med exploatören gemensamt intresse av att planer och bygglov kan expedieras, anför motionärerna. Särskilt allvarliga anses dessa intressekopplingar bli när det gäller kommunens ansvar att vaka över natur- och kulturvård inom områden av riksintresse. Motionärerna anser därför att åtgärder bör vidtas mot s.k. förhandlingsplanering (yrkande 1). De anser också att Riksantikvarieämbetets och Naturvårdsverkets befogenheter bör stärkas när det gäller detaljplaner och områdesbestämmelser (yrkande 2). Det bör enligt motionärerna ske genom att dessa två verk ges rätt att föra angivna planer och bestämmelser till regeringen för fastställelse och lovgivning. Därigenom skulle garanteras att känsliga konfliktärenden får en allsidig prövning. Efter den föreslagna lagändringen anser motionärerna att regeringen med uppmärksamhet bör följa utvecklingen och tillämpningen av PBL såvitt avser medborgarinflytandet i planeringsprocessen (yrkande 3). Motsvarande åsikter förs fram i motion 1991/92:Bo511 (s).
Även regeringen har fäst uppmärksamhet på frågan om medborgarnas insyn i och inflytande på den fysiska planeringen. I direktiven till översynen av PBL finns ett särskilt avsnitt om medborgarinflytandet. Där anförs att reglerna bör ses över och att möjligheterna att stärka medborgarinflytandet bör övervägas liksom även hur insynen i planeringen kan förbättras utan att processen byråkratiseras. Även effekterna av förhandlingsuppgörelser bör utvärderas. I direktiven anges vidare att formerna för regeringens prövning och möjligheterna att ingripa när det gäller riksintressen bör ses över. Sådana alternativ bör därvid övervägas som innebär att frågor om riksintressen eller andra väsentliga allmänna intressen enklare och tidigare än i dag kan aktualiseras och vid behov bli föremål för överväganden hos regeringen.
De brister som motionärerna anser finns i planlagstiftningen kommer som framgått att övervägas av utredningen. Resultatet av utredningen bör avvaktas. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1991/92:Bo511 (s) och Bo509 (s, c) yrkandena 5--7 om s.k. förhandlingsplanering m.m.
I socialdemokratiska partimotionen Jo630 yrkande 14 föreslås ett riksdagens tillkännagivande om vad som anförs i motionen om den kommunala planeringen. Motionärerna föreslår bl.a. att miljökraven i PBL och NRL skärps och att kommunernas översiktsplaner ses över för att i framtiden bättre tillgodose naturvårds- och miljömål. Motionärerna anser det angeläget att även godstransporter tas med i planeringen och att det finns en effektiv olycksberedskap för att minska de mycket allvarliga och svåröverskådliga miljö- och hälsorisker som en olycka vid transport av farligt gods kan medföra. De finner det särskilt angeläget att större trafikleder inkl. fartygsleder prövas enligt naturresurslagen.
En central fråga i direktiven till PBL-utredningen är behovet av en ökad miljöhänsyn. Utvecklingen av och omsorgen om vår gemensamma miljö anses behöva uppmärksammas mera än hittills, och kraven på miljöhänsyn -- i vid mening -- i den fysiska planeringen måste göras tydligare. Översiktsplanerna uppmärksammas också. PBL:s krav i fråga om former, innehåll och redovisning bör enligt direktiven övervägas liksom att det bör belysas hur översiktsplanen kan användas för att på ett bättre sätt än i dag skapa förutsättningar för en positiv utveckling av landsbygden och kulturlandskapet i vid mening.
Miljöfrågorna i PBL m.m. kommer således att övervägas av utredningen. Ett tillkännagivande kan inte anses tjäna något reellt syfte. Utskottet avstyrker därför partimotion Jo630 (s) yrkande 14.
Lovfrågor m.m.
I 8 kap. PBL finns regler om bygglov. Enligt 1 § krävs bygglov bl.a. för att uppföra en byggnad. Byggnader som får uppföras utan bygglov är ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring inom område som inte omfattas av detaljplan. Vissa särskilda bestämmelser finns för en- eller tvåbostadshus och för vissa byggnader avsedda för totalförsvaret. Kommunen kan vidare i detaljplan eller områdesbestämmelser besluta om undantag från kravet på bygglov.
Den pågående översynen av PBL syftar bl.a. till att pröva olika möjligheter att minska detaljstyrning och förenkla för den enskilde. Möjligheten att begränsa bygglovsprövningen, främst för byggföretag utanför samlad bebyggelse, bör enligt direktiven belysas, samtidigt som behovet av en striktare bygglovsprövning i vissa områden bör uppmärksammas. Även frågan om bygglovsprövning alltjämt bör ske inom detaljplaneområden där bebyggelsen redan prövats med beaktande av olika berörda intressen bör övervägas.
I motion Bo511 (kds) föreslås att tält för tillfällig mötes- eller cirkusverksamhet inte skall omfattas av bygglovsplikt. Motionärerna finner det stötande att kommunala myndigheter kan kräva bygglov för ett för sådant ändamål tillfälligt rest tält. De anser det tillräckligt med markägarens tillåtelse och, för områdesplanlagd mark, polisens tillstånd.
Utskottet avstyrkte år 1992 en motion med motsvarande innehåll (1991/92:BoU19 s. 6 f.). Riksdagen följde utskottets förslag. I den pågående översynen av PBL kommer såsom framgått ovan bygglovsreglerna att övervägas. Den fråga som tas upp i motionen om bygglovsbefrielse såvitt avser tält för mötes- och cirkusverksamhet kan förutsättas komma att ingå i denna prövning utan ett riksdagens tillkännagivande. Utredningens överväganden om bygglovspliktens omfattning bör avvaktas. Motion Bo511 (kds) avstyrks.
I motion Bo503 (fp) föreslås att PBL ändras så att det framgår att skyddsrumsbesked skall finnas för att bygglov skall få beviljas inom en skyddsrumsorts riskområde. Enligt motionären råder en bristande överensstämmelse mellan civilförsvarslagen (1960:74) och PBL. Enligt 33 § civilförsvarslagen får bygglov inte beviljas om skyddsrumsbesked saknas medan PBL saknar en motsvarande bestämmelse.
Såsom motionären påpekat innehåller PBL inte någon bestämmelse om att en ansökan om bygglov, som avser viss byggnation inom ett område som har utpekats som skyddsområde (skyddsrumsort), inte får beviljas om skyddsrumsbesked saknas. Det innebär dock inte att byggnadsnämnden, eller den nämnd som prövar ärenden om bygglov, kan underlåta att beakta civilförsvarslagens regler om bygglovsprövning i vissa fall. En motsvarande bestämmelse i PBL skulle möjligen innebära att frågan uppmärksammas särskilt vid bygglovsprövningen. Det kan dock förutsättas att kommunerna, som meddelar skyddsrumsbesked och som vid sin planering har att utforma bebyggelsemiljön inom område med sammanhållen bebyggelse med hänsyn till behovet av bl.a. skyddsåtgärder för civilförsvaret (2 kap. 4 § PBL), normalt är väl medvetna om när och om skyddsrumsbesked skall föreligga. Utskottet utgår ifrån att PBL-utredningen i sina överväganden av om bygglovsbestämmelserna är ändamålsenliga också kan pröva om en bestämmelse med det innehåll som motionären efterlyser bör införas i PBL i avsikt att klargöra det samband som finns mellan PBL och civilförsvarslagen. Med det anförda avstyrker utskottet motion Bo503 (fp).
I motion Bo505 (s) tas upp miljöaspekter vid rivning av byggnader. Enligt motionen förekommer i alla byggnader miljöstörande eller miljöfarliga byggvaror och ämnen. Såsom exempel nämns bl.a. plaster, PVC, asbest, mätinstrument och kylskåp. Dessa kan enligt motionärerna spridas till omgivningen vid felaktig hantering vid rivning och ombyggnad och ge upphov till allvarliga skadeverkningar. De anser därför att regeringen bör pröva frågan om att ge kommunerna möjlighet att exempelvis som ett led i prövningen av ett rivningslov få föreskriva att viss miljökontroll av den aktuella byggnaden skall genomföras och att kräva in uppgifter om hur miljöstörande material avses att bli omhändertaget m.m. Detta bör enligt motionärerna ges regeringen till känna.
Förekomsten av miljöstörande material i rivningsavfall har påvisats nyligen i ett forskningsprojekt utfört av Stiftelsen REFORSK. I rapporten redovisas resultatet av en utförd inventering av tolv ombyggnads- och rivningsobjekt i Skåne under år 1992. Ett av flera förslag till åtgärder i rapporten är att lagstiftningen bör ändras så att miljöbesiktning av byggnader kan krävas inför en ombyggnad eller rivning.
I motionen tas upp en angelägen fråga. Miljöfarligt avfall måste hanteras på ett sådant sätt att det inte sprids till omgivningen. Bl.a. därför är det viktigt att, såsom också föreslås i rapporten, byggentreprenörer, förvaltare och privatpersoner får information om miljöstörande byggmaterial och miljöfarligt avfall samt om hur omhändertagandet skall ske. Enligt vad utskottet erfarit pågår inom Naturvårdsverket en intern utredning om rivningsavfall. Utredningen syftar till att klarlägga avfallsfrågan och i mån av resurser att utarbeta allmänna föreskrifter. Enligt direktiven till PBL-utredningen bör uppmärksammas den miljöpåverkan som kommer från byggnader och byggmaterial i syfte att påverka utvecklingen mot byggprodukter som kan ingå i ett kretslopp. Bygglovsbestämmelser kommer också att ses över. I arbetet med att regeringen tar ställning till PBL-utredningen kommer den också att överväga frågan om rivningslov m.m. enligt PBL. Ett riksdagens tillkännagivande i frågan kan inte anses erforderligt. Med det anförda avstyrker utskottet motion Bo505 (s) om miljöaspekter vid rivning av byggnader.
Plan- och byggfrågor i övrigt
I motion Bo512 (c) yrkande 1 föreslås att riksdagen gör ett tillkännagivande med innebörd att reglerna för byggande av vindkraftverk klargörs så att riksdagens och regeringens intentioner om satsning på alternativ energi kan genomföras utan onödig tidsutdräkt. Enligt motionären har överklagningar förhalat och t.o.m. omöjliggjort satsningar på vindkraften.
Mark- och vattenområden som är särskilt lämpade för anläggningar som t.ex. vindkraftverk skall enligt 2 kap. 8 § NRL så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjande av sådana anläggningar. Områden som är av riksintresse för sådana anläggningar skall skyddas mot sådana åtgärder som nyss nämndes. Inom vissa kustområden gäller särskilda bestämmelser i NRL för lokalisering av vindkraftverk (3 kap. 3 §). I första hand är det en kommunal uppgift att bedöma om ett markområde är av allmänt intresse för vindkraft och att i varje enskilt ärende göra nödvändiga intresseavvägningar. Som grund för kommunens ställningstagande ligger de bedömningar som gjorts i översiktsplan och i länsstyrelsens granskningsyttrande. Länsstyrelsen har att bevaka vad i lagstiftningen stadgas om riksintressena.
Boverket har i samarbete med Naturvårdsverket och NUTEK utarbetat ett förslag till "Allmänna råd för etablering av vindkraft på land". Förslaget skickades i december 1992 ut på remiss. De allmänna råden innehåller bl.a. en modell för ärendehantering och hur samordning kan ske mellan bygglovs-, miljöskyddsprövning och i större projekt regeringens tillåtlighetsprövning. Frågor om störningar såsom buller, skuggor och skyddsbehov belyses också.
Enligt vad utskottet erfarit pågår också ett aktivt arbete med planering kring vindkraft inom flera länsstyrelser och i samarbete med kommunerna. Detta arbete får självfallet förutsättas komma att underlätta en vindkraftsetablering.
Utskottet noterar att motionärens önskan om klarare regler vid etablering av vindkraftverk är i allt väsentligt tillgodosedd. Motion Bo512 (c) yrkande 1 avstyrks därför.
I motionens yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att sakägarebegreppet i samband med PBL-översynen ges en klart avgränsad definition i PBL.
Rätten att överklaga beslut om planer m.m. är mycket riktigt en fråga som enligt direktiven till PBL-utredningen skall övervägas i syfte att effektivisera och tydliggöra överklagandeinstitutets funktion. Bl.a. anges att utredaren bör överväga i vad mån rätten att klaga kan avgränsas och göras tydligare. Vad motionären föreslår kommer således att behandlas och övervägas. Något särskilt tillkännagivande synes inte erforderligt. Motion Bo512 (c) yrkande 2 avstyrks.
I motion Bo514 (fp) tas upp klimatets och luftkvalitetens betydelse i planeringssammanhang. Enligt motionen måste samhällsplanerare på ett helt annat sätt än tidigare ta hänsyn till det lokala klimatet och markens naturliga förutsättningar vid all planering för bebyggelse. Därför bör i de lagar som berör mark- och bostadsplanering särskilt påpekas vikten av ekologiskt tänkande med träd- och buskplanteringar i olika former. Vad sålunda anförts föreslås ges regeringen till känna.
I Boverkets rapport "Storstadsuppdraget" och projektet "Stadens grönområde" belyses den s.k. grönstrukturens betydelse i bl.a. storstadsplaneringen. I rapporten föreslås att frågan uppmärksammas vid en översyn av PBL. I direktiven till PBL-utredningen pekas på att det bör övervägas hur kraven på miljöhänsyn i den fysiska planeringen kan göras tydligare. Utskottet, som delar motionärens uppfattning om vikten av klimatets och luftkvalitetens betydelse i planeringen, anser att resultatet av de pågående övervägandena bör avvaktas. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motion Bo514 (fp).
I motion Bo518 (c) förs fram synpunkter på byggnation i anslutning till flygfält och hemställs att riksdagen begär att regeringen snarast kommer med förslag om lösningar som möjliggör byggnation inom angivna områden. Motionären anser det viktigt att förutsättningar skapas för nybyggande, inte minst i anslutning till redan befintlig byggnation. Ett sätt att öppna möjligheten att ge bygglov utan att krav på inlösen skall kunna ställas i ett senare skede kan enligt motionären vara att ett servitut bildas av innebörd att möjligheten till inlösen på grund av eventuella bullerstörningar inte skall kunna utnyttjas.
Såsom anförs i motionen medför introduktionen av JAS/Gripen att en omfattande miljöprövning kommer att äga rum avseende flera av landets flygflottiljer. I avvaktan på att ställning tas till hur den framtida flygverksamheten skall se ut har enligt vad utskottet erfarit från regeringskansliet regeringen gett berörda länsstyrelser i uppdrag att samordna de insatser som behövs för att förebygga miljöstörningar vid bl.a. en JAS-introduktion. Länsstyrelserna skall senast den 1 mars 1995 lämna en samlad redovisning av planeringsläget i resp. län. Även andra utredningar pågår i frågan. En handlingsplan mot buller kommer att redovisas senast den 1 juli 1993. I utredningen om översyn av PBL kommer att belysas hur ökad miljöhänsyn kan åstadkommas i planeringen.
Det pågår således flera olika utredningar som på olika sätt kommer att ge underlag för förslag till åtgärder för att minska bullerproblem eller underlätta planeringen av bebyggelseutvecklingen i områden som kan komma att beröras av buller. I avvaktan på att förslag om åtgärder mot buller m.m. underställs riksdagen bör tidigare ställningstagande (TU 1981/82:28) ligga fast, nämligen att ny bostadsbebyggelse inte bör lokaliseras till områden där flygbullernivåerna överstiger 55 dB (A). Med det anförda avstyrker utskottet motion Bo518 (c) om byggnation i anslutning till flygfält.
Egenskapskrav på byggnader m.m.
Normsystemets utformning m.m.
De grundläggande kraven på byggnader kommer till uttryck i 3 kap. PBL. Med stöd av PBL (16 kap. 1 §) har regeringen utfärdat plan- och byggförordningen (1987:343) -- PBF -- enligt vilken Boverket bemyndigas att meddela föreskrifter till PBL avseende nybyggnad och ombyggnad samt förbättring. De av Boverket med stöd härav utfärdade nybyggnadsreglerna trädde i kraft den 1 januari 1989 och har gällt fullt ut fr.o.m. den 1 januari 1991. Dessförinnan har äldre bestämmelser övergångsvis kunnat tillämpas. Nybyggnadsreglerna gäller uppförande av nya byggnader som kräver bygglov. I fråga om byggnader som får uppföras utan bygglov skall reglerna tillämpas i skälig utsträckning. Hittills har två mindre kompletteringar till nybyggnadsreglerna givits ut. Den senaste av dessa trädde i kraft den 1 juli 1992.
En mer omfattande revidering av nybyggnadsreglerna har genomförts av Boverket. För revideringen har gällt följande utgångspunkter:
EG-harmonisering, allmän förenkling och funktionsnormering samt sakliga ändringar av vissa avsnitt.
Som ett resultat av översynsarbetet har Boverket i januari 1993 sänt ut ett förslag till nya byggregler på remiss. Förslaget innefattar förutom EG-harmonisering och ytterligare förenkling av reglerna sakliga ändringar bl.a. i fråga om kraven på värmeåtervinning i byggnader, effektiv elanvändning och energihushållning i fjärrvärmeområden. Avsikten är att de nya byggreglerna skall träda i kraft så snart remissbehandlingen avslutats och de prövats av regeringen enligt begränsningsförordningen (1987:1347).
Det måste enligt motion Bo238 (s) finnas en öppenhet när det gäller att genomföra förenklingar i bl.a. byggbestämmelserna. Norm- och regelfloran för bostadsbyggandet kan enligt motionärernas mening i sämsta fall bidra till försämrad kompetens och ett minskat ansvarstagande. För planerare och arkitekter kan det vara enklare att luta sig mot normer än att utveckla fantasi och kreativitet. Det finns enligt motionärernas mening därför anledning att genomföra förenklingar av bl.a. byggreglerna. Dessa förenklingar bör göras med utgångspunkt i att det är funktionerna i de olika kraven som är det viktiga och inte hur dessa funktioner genomförs. I motionens yrkande 18 begärs ett riksdagens tillkännagivande om att avregleringen av byggnormerna skall ske med bibehållna funktionskrav.
Den pågående avregleringen av olika byggregler inom bostadssektorn kan enligt motion Bo239 (v) vara bra. Enligt motionärernas mening kan det dock förmodligen vara så att avregleringen mera skapar problem. Med hänvisning härtill föreslås i motionens yrkande 5 att riksdagen skall uttala att ändringar i byggreglerna inte får resultera i sämre kvalitet i bostäderna.
Som framgår ovan kommer de grundläggande kraven på byggnader till uttryck i PBL. Det betyder att de tillämpningsföreskrifter i form av byggregler som Boverket utfärdar med stöd av byggnadslagstiftningen inte får gå utöver de krav som följer av denna lag. Byggreglerna är sålunda endast avsedda att konkretisera de mera övergripande egenskapskrav som återfinns i PBL. Härav följer att de inte får ges en utformning som innebär att de tillför lagstiftningen något materiellt nytt. Med denna begränsning är det däremot möjligt att ge reglerna den form som bedöms som mest lämplig. Oavsett om reglerna uttrycks som funktionskrav eller som mera omfattande detaljföreskrifter skall de sålunda återge samma materiella innehåll i fråga om vilka funktioner och egenskaper m.m. som en byggnad skall svara mot.
Utskottet delar inte den i de nu aktuella motionerna uttryckta uppfattningen att den pågående förenklingen av byggreglerna skulle innebära att några väsentliga krav på byggandet skulle eftersättas. Oavsett byggreglernas form och omfattning gäller -- som framgått ovan -- att de skall ges ett materiellt innehåll som svarar mot de krav som ställs genom PBL. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motionerna Bo238 (s) yrkande 18 samt Bo239 (v) yrkande5.
Det är enligt Ny demokratis partimotion Bo419 bra att Boverket har utarbetat förslag till förenklade byggregler där man i ökad utsträckning har gått över till funktionskrav. Enligt motionärerna är det dock önskvärt att riksdagen, när remissbehandlingen av förslaget avslutats, får ta del av resultatet. Med hänvisning härtill hemställs att riksdagen skall beredas tillfälle att lämna synpunkter på utformningen av de nya byggreglerna.
Till grund för det förslag till nya byggregler som Boverket har lagt fram ligger, som redovisats ovan, bl.a. en strävan att åstadkomma en allmän förenkling och en ytterligare funktionsnormering i jämförelse med de regler som nu gäller. Utskottet delar denna strävan. Det ligger enligt utskottets mening ett stort värde i att byggreglerna ges en så enkel och ändamålsenlig form som möjligt. Härigenom skapas utrymme för den kreativitet som är en absolut förutsättning för att nya okonventionella lösningar i byggandet och boendet skall kunna tas fram. Enligt bostadsutskottets mening bör mot bakgrund härav det av Boverket framlagda förslaget till byggregler -- som innebär att ytterligare ett viktigt steg i förenklingsarbetet tas -- träda i kraft så snart som möjligt. Enligt vad utskottet erfarit är också avsikten att den del av förslaget som avser utformningen av bostäder m.m. (2 kap.) skall kunna träda i kraft redan under första halvåret 1993. För övriga delar är avsikten att dessa skall kunna träda i kraft så snart efter det kommande halvårsskiftet som möjligt. I förhållande till de ursprungliga planer som gällt för ikraftträdandet innebär detta en avsevärd tidigareläggning. För att inte försena ett ikraftträdande av de reviderade byggreglerna är det enligt utskottets mening inte lämpligt att de, som föreslås i Ny demokratis partimotion Bo419, underställs riksdagen. Motionen avstyrks sålunda.
Om vi menar allvar med att samhället skall bli ekologiskt uthålligt måste alla sektorer enligt motion Bo213 (v) medverka till att nå detta mål. När det gäller boende och byggande anges detta innebära att ekologiska principer skall tillämpas vid såväl nyproduktion som ombyggnad och bostadsförbättring och detta oavsett hustyp och upplåtelseform. Även om resurshushållning betonas både i PBL och NRL så återfinns ekologikravet endast i NRL. Detta är enligt motionärernas mening inte tillräckligt. Som en markering av behovet av en ändring av praxis föreslås därför i motionens yrkande 3 att kravet på kretsloppstänkande och målet -- det uthålliga samhället -- skall tillföras PBL:s grundläggande utformningsparagraf.
Genom bestämmelserna i 1 kap. 1 § NRL klargörs att marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt skall användas så att en från ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning främjas. Däremot saknas det en övergripande bestämmelse i PBL som uttrycker att förändringar i markens och vattnets användning skall främja utvecklingen av en god livsmiljö. Regeringen har mot bakgrund härav i den s.k. kretsloppspropositionen (prop. 1992/93:180) förelagt riksdagen ett förslag till ändring i 1 kap. 1 § PBL som syftar till att främja en god och långsiktigt hållbar livsmiljö. Vad i motion Bo213 (v) yrkande 3 förordats om hänsynstagande till ekologiska principer i byggandet m.m. kommer sålunda att tillgodoses om regeringens förslag godkänns av riksdagen. En tillstyrkan till motionen kan därmed inte anses fylla något reellt syfte. Motionen avstyrks.
Byggnaders tillgänglighet m.m.
Den svenska politiken är enligt motion Bo422 (s) särskilt inriktad på att få bort detaljregleringar i lagstiftningen. Ett område där detta får olyckliga konsekvenser är den fysiska miljön -- en miljö som ofta uppvisar brister med avseende på tillgängligheten m.m. för vissa grupper. Enligt motionärerna garanterar inte PBL i sig en god tillgänglighet. Utan de kunskaper som bl.a. finns inom handikapprörelsen är det stor risk att de grundläggande tillgänglighetskraven inte tillgodoses lagstiftningen till trots. I motionen anförs att regeringen har ansvar för att det skapas byggregler som ger en god tillgänglighet och användbarhet -- något som föreslås ske genom att tydliga anvisningar med detta innehåll ges till Boverket.
Även i den med anledning av proposition 1991/92:150 avgivna motionen 1991/92:Bo17 (s) tas frågan om tillgängligheten i den fysiska miljön upp. Enligt motionärerna har Sverige i jämförelse med andra länder en mycket god tillgänglighet i lokaler och bostäder. Detta anges i stor utsträckning bero på de regler som gäller vid ny- och ombyggnad. Med hänvisning härtill föreslås ett riksdagens tillkännagivande om vikten av att tillgänglighetskraven vid ny- och ombyggnad inte minskar.
Det är naturligtvis av stor vikt att bostäder och övrig bebyggelse görs tillgänglig för personer med olika former av funktionshinder och handikapp. Utskottet delar sålunda motionärernas uppfattning om värdet av att den byggda miljön ges en utformning som medger att den kan användas också av människor med olika funktionshinder. Målet måste vara att uppnå en så god tillgänglighet att alla människor på lika villkor skall kunna delta i samhällslivet. Krav på att bostäder och boendemiljöer skall vara tillgängliga ställs också i PBL. Dessa övergripande krav på tillgänglighet konkretiseras bl.a. i nybyggnadsreglerna. Som utskottet tidigare framhållit (se t.ex. bet. 1991/92:BoU20 s. 5) är det dock ofrånkomligt att målet om en total tillgänglighet för alla måste avvägas mot vad som är praktiskt och ekonomiskt möjligt att genomföra. De nu gällande reglerna i PBL, som beslutats av en bred riksdagsmajoritet, är resultatet av en sådan avvägning. De regler som gäller i dag svarar enligt utskottets uppfattning i huvudsak mot kravet på en acceptabel avvägning mellan de olika intressen som här gör sig gällande. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill förslagen i motionerna Bo422 (s) och 1991/92:Bo17 (s).
Allt fler människor blir enligt motion N440 (s) känsliga för elektriska fält. Människor som på detta sätt drabbas av elöverkänslighet blir i högsta grad handikappade i det moderna samhället. Det är enligt motionen därför nödvändigt att ta hänsyn till denna handikappgrupp på ett bättre sätt genom att bl.a. bygga bostäder utan onödiga elfältsrisker liksom elsanerade arbetsrum på större arbetsplatser.
Frågor som är relaterade till det som i dag allmänt kallas elöverkänslighet uppmärksammades först i anslutning till bildskärmsarbete. Sedan början av 1980-talet har också olika undersökningar genomförts för att utreda sambandet mellan arbete vid bildskärm och förekomsten av hudbesvär och hudsjukdomar. Under de senaste åren har uppmärksamhet även riktats mot en mindre grupp bildskärmsanvändare med mer uttalade hudproblem som dessutom oftast är kombinerade med andra symptom. Dessa besvär har inte enbart varit bildskärmsrelaterade utan närheten till utom- och inomhus förekommande elledningar, elektriska maskiner och lysrör m.m. har angetts vara utlösande faktorer. Många personer i denna grupp är så allvarligt påverkade att de har problem att vistas i vissa miljöer m.m. Hur stort antal personer som detta gäller är inte känt. En förening som organiserar de drabbade omfattar dock mer än 1500 personer.
De orsakssamband som leder till elöverkänslighet anses ännu inte kartlagda. Det anges sålunda inte finnas något i vetenskapliga studier säkerställt samband mellan lågfrekventa elektriska och magnetiska fält och de problem som kan observeras. Mycket anses därför tala för att orsakerna till uppkomsten av elöverkänslighet är multifaktorell, dvs. den kan också relateras till faktorer som stress, monotoni och andra liknande omständigheter.
Det faktum att oklarhet råder kring de orsakssamband som orsakar elöverkänslighet talar enligt utskottets mening för att fortsatta forsknings- och utredningsinsatser erfordras. Forskning pågår också på bl.a. universitet och högskolor för att söka finna de mekanismer som orsakar elöverkänslighet. Dessutom har Boverket och Arbetarskyddsstyrelsen påtagit sig huvudmannaskapet för ett projekt om hälsoeffekter i samband med elektriska och magnetiska fält. Enligt den projektplan som upprättats skall arbetet syfta till
att skapa kunskap om bakomliggande mekanismer till alla effekter av elektriska och magnetiska fält, att beskriva kostnadseffektiva åtgärder för att avhjälpa problem för redan elöverkänsliga personer och förebygga ohälsa, att belysa problemområdet så att berörda myndigheter och andra samhällsinstanser skall få ett bättre underlag för ställningstaganden inom resp. ansvarsområde.
I ett samhälle där vi i snart sagt alla sammanhang är omgivna av apparater och annan teknisk utrustning som drivs med el kan det vara svårt för dem som drabbas av elöverkänslighet att leva och verka i den vanliga miljön. Det gäller inte bara i våra byggnader utan också utomhus där t.ex. kraftledningar är vanligt förekommande. Även om de bakomliggande orsakssambanden inte är kartlagda finns det enligt utskottets mening anledning att på olika sätt uppmärksamma de förhållanden som kan antas bidra till problemen och i möjligaste mån åtgärda dessa. Strävan bör enligt utskottets mening givetvis vara att vår miljö ges en sådan utformning att den kan användas av alla. Många av de åtgärder som kan vidtas är också relativt enkla och därmed inte heller kostsamma. Exempel på sådana åtgärder är att man avlägsnar eldrivna apparater m.m. som inte oundgängligen behövs och att man vid nyanskaffning väljer t.ex. lågstrålande bildskärmar. Det kan också vara fråga om att redan vid planeringen av bostads- och arbetsområden ta hänsyn till förekomsten av kraftledningar och deras magnetiska fält m.m. Utskottet vill erinra om att näringsutskottet har att behandla motionsyrkanden om utformningen av regler i avsikt att undvika att bostads- eller arbetsområden placeras alltför nära högspänningsledningar.
Som framgår av framställningen ovan pågår det redan ett omfattande arbete med inriktning på problemen kring elöverkänslighet. Den ökade kunskap som detta arbete kan förväntas leda till kommer att ge underlag för ytterligare åtgärder. Det får enligt utskottets mening förutsättas att denna ökade kunskap också kommer till praktisk användning i takt med att orsakssambanden klarläggs. Vad i motion N440 (s) yrkande 5 förordas torde sålunda komma att bli tillgodosett utan någon riksdagens ytterligare åtgärd.
Energiplanering m.m.
Byggnaderna svarar enligt motion Bo231 (kds) för en mycket stor del av den totala värmeförbrukningen i Sverige. Enligt motionen finns det inom byggnadssektorn fortfarande en potential för fortsatt minskning av elanvändningen. För att utnyttja dessa möjligheter krävs direkta riktade åtgärder. Enligt motionen bör därför bl.a. alla ekonomiskt rimliga och för inneklimatet acceptabla byggnadstekniska möjligheter att minska värmeförlusterna tas till vara. Dessutom föreslås att det i byggnormen skall införas regler som reglerar den totala energikonsumtionen.
Vad som saknas i de nu gällande byggnormerna är enligt motion N432 (v) en helhetssyn och ett ekologiskt tänkande som minimerar energiåtgången i alla led från byggmaterialtillverkning och byggande till användning och drift. Åtgärder bör därför vidtas för att bl.a. åstadkomma ett systemtänkande där man t.ex. nyttiggör och återanvänder solvärme. Det bör enligt motionens yrkande 4 ankomma på regeringen att ta fram förslag till sådan energiminimering m.m. I anslutning härtill framförs i motionen dessutom krav på en obligatorisk, kommunal energirådgivning som stöds av både stat och kommun -- yrkande 6. Av effektivitetsskäl bör rådgivningsverksamheten enligt förslaget vara fristående i förhållande till energiproducenter och säljare.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det bör vara en strävan att åstadkomma en förbättrad energihushållning. Det finns sålunda även enligt bostadsutskottets mening skäl att både effektivisera och minska energiförbrukningen. Betydande insatser har också gjorts från samhällets sida för att åstadkomma en sådan utveckling.
En fråga som är av stor betydelse för energiförbrukningen och energieffektiviteten i bebyggelsen är naturligtvis utformningen av byggregler m.m. Gällande nybyggnadsregler innebär i förhållande till tidigare gällande byggnorm skärpta krav på energihushållning i alla bostadshus. Viss kritik har dock riktats mot reglerna bl.a. därför att tillräcklig hänsyn inte tas till elanvändningen. I det förslag till reviderade byggregler som Boverket lagt fram tidigare i år, och som i korthet beskrivits i det föregående, ingår också vissa förändringar när det gäller olika energikrav m.m. Förslaget i denna del innebär, som redovisats ovan, att kraven på värmeåtervinning i byggnader liksom kraven på effektiv elanvändning samt energihushållning i fjärrvärmeområden har givits en ny utformning.
Det föreligger alltså ett förslag till reviderade byggregler som bl.a. syftar till att minska energiförbrukningen och förbättra energieffektiviteten i våra byggnader. Förslaget innefattar i inte ringa utsträckning regeländringar m.m. i enlighet med vad som förordas i de nu behandlade motionerna. Vad i motionerna Bo231 (kds) samt N432 (v) yrkande 4 förordats torde därmed komma att bli tillgodosett utan någon riksdagens ytterligare åtgärd. Motionerna avstyrks.
Frågan om energirådgivning som en obligatorisk uppgift för byggnadsnämnderna har tidigare behandlats av utskottet vid flera tillfällen (senast i bet. 1991/92:BoU20 s. 6). Utskottet har härvid anfört att ett obligatorium inte är den lämpligaste lösningen. Det bör ankomma på varje kommun att med utgångspunkt bl.a. i de lokala behoven och förutsättningarna avgöra hur och i vilken utsträckning energirådgivning skall tillhandahållas. Utskottets ställningstagande i denna del står fast. Motion N432 (v) yrkande 6 avstyrks.
Krav på byggnader i övrigt
Behovet av brandvarnare i lägenhetsbeståndet är enligt motion Bo501 (s) stort. Detta beror enligt motionärerna bl.a. på att byggmaterialet i dagens bostäder är mycket brandfarligt. Med hänvisning härtill föreslås dels att krav på brandvarnare skall ställas vid såväl ny- som ombyggnad -- yrkande 1, dels att en informationskampanj om värdet av brandvarnare i våra bostäder skall genomföras -- yrkande 2.
Ett väl fungerande brandlarm är enligt motion Bo510 (s) det säkraste sättet att upptäcka en brand. Ett larm ger också förutsättningar för snabba insatser och effektiv släckning. I motionen föreslås därför att det i byggreglerna skall ställas krav på installation av brandvarnare vid nyproduktion samt vid renovering och tillbyggnad av äldre bostäder.
Det ligger också enligt utskottets mening ett stort värde i att brandvarnare installeras i våra bostäder och att dessa brandvarnare sedan underhålls. Väl fungerande brandvarnare kan medverka både till att spara liv och till att begränsa materiella skador. Frågan om installation av brandvarnare har också utretts av Boverket, som våren 1992 lämnat ett förslag till regeringen i frågan. Förslaget bereds för närvarande i regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör resultatet av denna beredning avvaktas. Motionerna Bo501 (s) och Bo510 (s) avstyrks sålunda.
Med utgångspunkt i strävandena att förbättra miljön i Stockholms län föreslås i motion Jo676 (fp) yrkande 15 såvitt nu är i fråga att källsortering av sopor bör underlättas genom att bostäder vid ny- och ombyggnad förses med utrymmen för förvaring av utsorterat avfall.
På förslag av bostadsutskottet uttalade riksdagen hösten 1988 (1988/89:BoU1 s. 10) att det fanns goda skäl att vidta åtgärder för att i samband med ny- och ombyggnad underlätta källsortering av sopor. Med anledning härav har Boverket på regeringens uppdrag i nybyggnadsreglerna inarbetat nya bestämmelser som innebär att krav ställs på att utrymmen och anordningar för avfall skall vara så utformade att olika typer av avfall kan förvaras och hämtas var för sig. Bestämmelserna i denna del trädde i kraft den 1 juli 1992. Utskottet -- som senast under föregående riksmöte haft att behandla motsvarande motionsyrkande -- avstyrker motion Jo676 (fp) yrkande 15 såvitt nu är i fråga. Det är utskottets förhoppning att motionären skall uppmärksamma att vad i motionen förordats redan är tillgodosett.
Bostäder är långsiktiga investeringar som skall svara mot såväl dagens som framtidens krav. Det är enligt motion Bo224 (s) därför viktigt att ställa krav på bostäders kvalitet. Inte minst är kvalitetskraven viktiga för att undvika kortsiktiga och segregerade lösningar. Det innebär bl.a. att bostäderna skall fungera väl för olika hushåll genom att de görs mångsidigt användbara. För att ge de boende möjlighet att göra medvetna val och för att garantera en viss kvalitet föreslås att en VDN-märkning av bostäder införs. Dessutom förordas att garantier och försäkringar som håller hyresgästerna skadeslösa vid byggskador m.m. skall införas.
Den pågående avregleringen på byggområdet kommer enligt motion Bo506 (kds) att öka intresset för nya och effektiva planlösningar, olika kostnadsbesparande byggmetoder och nya byggprodukter m.m. Denna utveckling anges försvåra för den enskilde konsumenten att ta ställning vid valet av bostad. Enligt motionärerna ökar därmed behovet av information om bostädernas funktioner och kvaliteter. Med hänvisning härtill föreslås att en konsumentanpassad funktions- och materialdeklaration skall införas för byggnader och lägenheter vid ny- och ombyggnad.
Även enligt utskottets mening kan varudeklaration av bostäder vara en åtgärd som underlättar jämförelser mellan olika bostäder och därigenom bidrar till att skapa bättre bostäder och bostadsmiljöer. Samtidigt kan utskottet konstatera att vissa av de egenskaper m.m. som bör ingå i en sådan deklaration är svåra att mäta och objektivt beskriva. I den mån sådana deklarationer efterfrågas får det dock förutsättas att metoder m.m. utvecklas som gör att också våra bostäder kan varudeklareras. Enligt utskottets mening bör det i första hand ankomma på branschen att i samverkan med konsumenterna svara härför. Utskottet är inte berett ställa sig bakom förslagen i motionerna Bo224(s) samt Bo506 (kds) i denna del. När det gäller den i den förstnämnda motionen aktualiserade frågan om garantier och försäkringar i byggandet får förslaget i denna del anses vara tillgodosett om det nyligen framlagda förslaget till byggfelsförsäkring (prop. 1992/93:121) antas av riksdagen. Motionerna avstyrks med hänvisning till det nu anförda.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande s.k. förhandlingsplanering m.m. att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Bo511 och 1992/93:Bo509 yrkandena 5--7,
2. beträffande miljöfrågorna i PBL m.m. att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo630 yrkande 14, res. 1 (s)
3. beträffande bygglovspliktens omfattning att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo511,
4. beträffande skyddsrumsbesked vid bygglovsprövningen att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo503,
5. beträffande miljöaspekter vid rivning av byggnader att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo505,
6.beträffande etablering av vindkraftverk att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo512 yrkande 1,
7.beträffande sakägarebegreppet att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo512 yrkande 2,
8.beträffande klimatets och luftkvalitetens betydelse i planeringen att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo514,
9.beträffande byggnation i anslutning till flygfält att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo518,
10.beträffande byggreglerna att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo238 yrkande 18 och 1992/93:Bo239 yrkande 5, res. 2 (s)
11.beträffande de reviderade byggreglerna att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo419, res. 3 (s)
12.beträffande ekologiska principer i byggandet m.m. att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo213 yrkande 3, men. (v) - delvis
13.beträffande krav på tillgänglighet att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Bo17 och 1992/93:Bo422,
14.beträffande elöverkänslighet att riksdagen avslår motion 1992/93:N440 yrkande 5,
15.beträffande en förbättrad energihushållning att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo231 och 1992/93:N432 yrkande 4, men. (v) - delvis
16.beträffande energirådgivning att riksdagen avslår motion 1992/93:N432 yrkande 6, men. (v) - delvis
17.beträffande brandvarnare att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo501 och 1992/93:Bo510,
18.beträffande källsortering av sopor att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo676 yrkande 15 i motsvarande del,
19.beträffande varudeklaration av bostäder att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo224 och 1992/93:Bo506. res. 4 (s)
Stockholm den 1 april 1993
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Inga Berggren (m) och Max Montalvo (nyd).
Max Montalvo (nyd) har inte deltagit i beslutet under moment 11.
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Miljöfrågorna i PBL m.m. (mom. 2)
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "En central" och slutar med "yrkande 14" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet delar vad i den socialdemokratiska partimotionen anförts om vikten av att beakta miljöfrågorna i den kommunala planeringen. Det finns ett behov av att göra en översyn av både PBL och NRL med syfte att skärpa miljökraven. I detta arbete är det särskilt angeläget att NRL ges en utformning så att större trafikleder och fartygsleder prövas enligt denna lagstiftning.
Även kommunernas översiktsplaner bör ses över för att i framtiden bättre tillgodose naturvårds- och miljömålen. En fråga som bör ägnas ökad uppmärksammhet i detta sammanhang är godstransporternas effekter på miljö och hälsa samt olycksriskerna med olika typer av godstransporter.
Vad utskottet i denna fråga anfört bör riksdagen med anledning av motion Jo630 (s) yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2.beträffande miljöfrågorna i PBL m.m. att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo630 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2.Byggreglerna (mom. 10)
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Som framgår" och på s. 11 slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Som anförs i de aktuella motionerna bör möjligheterna till förenklingar i bl.a. byggbestämmelserna tas till vara. Bostadsutskottet anser emellertid att det arbete som nu pågår med att utforma nya byggregler måste bedrivas med utgångspunkten att kraven på de olika funktionerna i boendet bibehålls. Grundläggande krav på bl.a. en bostads utformning, utrustning och tillgänglighet måste hävdas även i det byggande som sker under ekonomiskt kärva tider. Sett i ett längre perspektiv är det alltid oekonomiskt att pruta på kvalitetskraven.
De nya byggreglerna får således inte leda till att kvaliteten i nya bostäder blir sämre. Däremot bör reglerna ge utrymme för planerare och arkitekter att utveckla fantasi, kreativitet och skaparkraft i arbetet med framtidens bostäder.
Vad utskottet ovan anfört med anledning av motionerna Bo238 (s) yrkande 18 och Bo239 (v) yrkande 5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10.beträffande byggreglerna att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo238 yrkande 18 och 1992/93:Bo239 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. De reviderade byggreglerna (mom. 11)
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Till grund" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Även om de grundläggande kraven på byggnader kommer till uttryck i PBL har de till denna utfärdade tillämpningsföreskrifterna, dvs. byggreglerna, stor betydelse för hur dessa krav förs ut i praktisk tillämpning. Det är enligt utskottets mening därför viktigt att utformningen av byggreglerna har en bred förankring såväl hos de i byggprocessen verksamma som hos de boende. Som ett led i en process för att ge de reviderade byggreglerna denna förankring bör riksdagen ges tillfälle att ta del av desamma. Sedan remissbehandlingen avslutats bör således regeringen tillsammans med sin syn på frågan för riksdagen redovisa utformningen av de reviderade byggreglerna. Vad utskottet med anledning av förslaget i Ny demokratis partimotion Bo419 nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
11.beträffande de reviderade byggreglerna att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo419 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4.Varudeklaration av bostäder (mom. 19)
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Även enligt" och slutar med "nu anförda" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet delar vad i motion Bo224 (s) anförts om behovet av varudeklaration av bostäder. Det är särskilt angeläget att kvalitetskraven i boendet hävdas i tider då olika former av besparingskrav gör sig gällande. Bostäder är långsiktiga investeringar som skall svara mot framtidens behov.
Särskilt för resurssvaga hushåll har kvaliteten på bostaden och bostadsområdet en avgörande betydelse. Dessa hushåll har inte råd att bo med hög utrymmesstandard eller att komplettera sin bostad med diverse utrustning. De är också oftare än andra hänvisade till bostaden även på sin fritid.
Som anförs i motionen finns flera aspekter på kvaliteten i boendet. Det kan gälla möjligheterna att anpassa bostaden efter individuella önskemål eller andra egenskaper i den egna bostaden. Det kan också gälla olika funktioner som kan ordnas med gemensamma lösningar. Även den yttre utformningen av ett bostadsområde hör givetvis till frågan om kvaliteten i boendet.
Enligt utskottets mening bör således metoder för redovisning av kvaliteten i en bostad utvecklas för att ge de boende bättre möjlighet att göra medvetna val. Riksdagen bör med anledning av motion Bo224 (s) ge regeringen till känna vad utskottet ovan anfört. Utskottets ställningstagande innebär att även vad som i motion Bo506 (kds) yrkats i huvudsak kan anses vara tillgodosett.
dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
19.beträffande varudeklaration av bostäder att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo224 och 1992/93:Bo506 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant för Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Eva Zetterberg (v) anför:
Jag ansluter mig till följande reservationer (s):
2. Byggreglerna (mom. 10) 3. De reviderade byggreglerna (mom. 11)
Jag vill dessutom anföra följande vad gäller:
Ekologiska principer i byggandet m.m. (mom. 12)
Det som kännetecknar ett ekologiskt uthålligt samhälle är att det ger förutsättningar för långsiktig överlevnad i samklang med naturen. För att detta mål skall kunna nås måste, som framhålls i motion Bo213 (v), alla samhällssektorer medverka. Det gäller naturligtvis också bostads- och byggsektorn. När det gäller boende och byggande innebär detta att ekologiska principer skall tillämpas vid såväl nyproduktion som ombyggnad och bostadsförbättring och detta oavsett hustyp och upplåtelseform. Även om behovet av resurshushållning betonas både i PBL och NRL så är ekologikravet direkt utsagt endast i NRL. Detta är enligt utskottets mening inte tillräckligt. Grundprinciperna för ett ekologiskt byggande och boende måste komma till uttryck på ett tydligt sätt också i PBL. Endast härigenom skapas enligt utskottets mening förutsättningar för att ett ekologiskt synsätt skall få genomslag i både byggande och boende. I enlighet med förslaget i den nu aktuella motionen bör sålunda kravet på kretsloppstänkande och målet -- det uthålliga samhället -- tillföras PBL:s grundläggande utformningsparagraf. De förslag till ändring av PBL på denna punkt som läggs fram i den s.k. kretsloppspropositionen (prop. 1992/93:180) kan således inte anses svara fullt ut mot de krav på ett ekologiskt uthålligt hänsynstagande i planering och byggande som enligt utskottets mening måste tillföras bygglagstiftningen. Det bör ankomma på regeringen att snarast återkomma till riksdagen med förslag med denna inriktning.
Vad utskottet nu med anledning av motion Bo213 (v) yrkande 3 anfört om införande av krav på ekologiskt hänsynstagande i PBL bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
En förbättrad energihushållning (mom. 15)
Bostadsutskottet delar motionärernas uppfattning om behovet av en helhetssyn och ett ekologiskt tänkande i alla led från byggmaterialtillverkning och byggande till användning och drift. I och för sig lovvärda skärpningar av kraven på isolering m.m. under senare år är inte tillräckliga. I dag finns en kunskap om hur ett i alla led ekologiskt anpassat byggande och boende bör vara utformat. Denna kunskap bör tas till vara och leda till ett systemtänkande där man t.ex. återanvänder solvärme i många former. Det bör ankomma på regeringen att ta fram förslag som leder till en energiminimering i alla led. Förändringar krävs såväl i utformningen av byggreglerna som i den styrning som kan ske genom skattelagstiftning m.m.
Vad utskottet ovan anfört med anledning av motionerna N432 (v) yrkande 4 och Bo231 (kds) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Energirådgivning (mom. 16)
Genom det stöd som fram till år 1986 kunde utgå till kommunal energirådgivning byggdes en verksamhet och kompetens upp i kommunerna som har varit av stort värde bl.a. när det gäller att få till stånd en förbättrad energihushållning. Verksamheten och därmed också kompetensen har dock successivt trappats av. Detta är en olycklig utveckling inte minst mot bakgrund av att tidpunkten för kärnkraftsavvecklingen rycker allt närmare. Med hänvisning härtill och till de goda erfarenheterna av den hittillsvarande verksamheten med kommunala energirådgivare bör åtgärder vidtas för att återinföra energirådgivarna i landets samtliga kommuner. I enlighet med förslaget i den nu behandlade motionen (v) bör det införas en obligatorisk, kommunal energirådgivning som även erhåller stöd från staten. Formerna för denna energirådgivning bör kunna anpassas efter behoven och förutsättningarna i resp. kommun.
Det bör ankomma på regeringen att utarbeta förslag med den nu förordade inriktningen. Vad utskottet ovan med anledning av motion N432 (v) yrkande 6 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 12, 15 och 16 borde ha hemställt:
12.beträffande ekologiska principer i byggandet m.m. att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo213 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. beträffande en förbättrad energihushållning att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo231 och 1992/93:N432 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. beträffande energirådgivning att riksdagen med anledning av motion 1992/93:N432 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,