Post- och telekommunikation
Betänkande 1993/94:TU17
Trafikutskottets betänkande
1993/94:TU17
Post- och telekommunikation
Innehåll
1993/94
TU17
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens samtliga förslag under avnittet Post och telekommunikation i årets budgetproposition. Förslagen avser främst medelsanvisningar och gäller ca 190 miljoner kronor till Post- och telestyrelsen, ca 352 miljoner kronor till Post- och telestyrelsens upphandling av särskilda samhällsåtaganden, 250 miljoner kronor som ersättning till Posten för rikstäckande betalnings- och kassaservice samt 140 miljoner kronor till kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB. I betänkandet behandlas också ett knappt tjugutal motionsyrkanden. De avser huvudsakligen de sociala och regionalpolitiska målen för Postens och Telias verksamheter samt Telias investeringar och taxor. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
Fyra reservationer är fogade till betänkandet. S-ledamöterna reserverar sig till förmån för s-yrkanden om de sociala och regionalpolitiska målen för Telias verksamhet samt om en tidigareläggning av Telias investeringar för att påskynda AXE-utbyggnaden. Vidare reserverar sig s-ledamöterna i fråga om motiveringen för utskottets ställningstagande till tre motionsyrkanden om utjämning av teletaxorna. Nyd-ledamoten reserverar sig till förmån för ett nyd-yrkande om en utredning om differentierade teletaxor för pensionärer och andra svaga grupper i samhället.
I en meningsyttring framhåller v-suppleanten att han biträder hemställan i s-ledamöternas reservation om sociala och regionalpolitiska mål för Postens och Telias verksamhet samt s-ledamöternas motiveringsreservation.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Motionerna
1993/94:T207 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om infrastruktursatsningar i Värmland, bl.a. NKlJ-banan, väg 62 och telenätet samt ökade bidrag till flyglinjen Torsby--Hagfors--Arlanda.
1993/94:T219 av Jarl Lander m.fl. (s) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om telekommunikationer.
1993/94:T224 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas 20. att riksdagen hos regeringen begär förslag om koncessionslagstiftning för post- och televerksamheten i enlighet med vad som anförts i motionen, 22. att riksdagen hos regeringen begär att den verkar för att AXE-systemet är utbyggt år 1997, 23. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att låta Telia AB räntefritt ta upp lån i Riksgäldskontoret för 300 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 24. att riksdagen på ett särskilt anslag anvisar 25 000 000 kr för täckande av räntekostnaden i Riksgäldskontoret för Telia AB.
1993/94:T226 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att snarast låta utreda förutsättningarna för differentierade teletaxor för pensionärer och andra svaga grupper i samhället.
1993/94:T801 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utjämning av teletaxorna.
1993/94:T802 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av goda telekommunikationer i glesbygd.
1993/94:T803 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statlig upphandling av teleinvesteringar som inte är företagsekonomiskt lönsamma men bedöms vara samhällsekonomiskt lönsamma eller regionalpolitiskt motiverade.
1993/94:T804 av Jerry Martinger (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordning av system för radiokommunikation.
1993/94:T805 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om teletaxorna.
1993/94:T806 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen om radiokommunikation att tillståndskravet för trådlösa mikrofoner med extremt låg uteffekt och med kort räckvidd avskaffas.
1993/94:T807 av Magnus Persson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder som syftar till att underlätta för ungdomar och andra att kunna teckna nya telefonabonnemang till rimliga priser.
1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Postverket och Televerket, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om data- och telekommunikationer.
1993/94:A450 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om telenätets standard i Dalarna.
Utskottet
1 Inledning
Mot bakgrund av bl.a. den förändrade marknadssituationen på post- och telekommunikationsområdet beslutade riksdagen förra året om ny lagstiftning samt om förändrade marknadsförutsättningar för affärsverken Postverket och Televerket. Den 8 juni 1993 beslutade riksdagen om en telelag och en förändrad verksamhetsform för Televerket, m.m. (prop. 1992/93:200, bet. TU30, rskr. 443). Genom beslutet godkände riksdagen den nya lagstiftningen samt ombildningen av Televerket till ett av staten helägt aktiebolag, Telia AB. Bolagiseringen, telelagen (1993:597) och lagen (1993:599) om radiokommunikation trädde i kraft den 1 juli 1993. Televerkets kvarvarande myndighetsfunktioner överfördes samtidigt till Telestyrelsen, som blivit den nya förvaltningsmyndigheten inom tele- och radioområdena. Den 17 december 1993 beslutade riksdagen om en postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket m.m. (prop. 1993/94:38, bet. TU11, rskr. 119). Genom beslutet godkände riksdagen den nya lagstiftningen på postområdet samt ombildningen av Postverket till ett av staten helägt aktiebolag, Posten AB. Bolagiseringen och postlagen (1993:1684) trädde i kraft den 1 mars 1994. Myndighetsuppgifter på postområdet och tillsynen enligt postlagen överfördes samtidigt till Telestyrelsen under det nya namnet Post- och telestyrelsen.
2 Anslagsfrågor
2.1 Anslaget D 1. Post- och telestyrelsen
Från anslaget ersätts Post- och telestyrelsen för de kostnader styrelsen har i samband med tillståndsgivning, tillsyn, föreskrivande verksamhet och marknadsövervakning. Vidare disponeras anslaget för arbetet med nationell och internationell harmonisering av regler och standardisering av tekniska krav. Styrelsen uppbär avgifter enligt den nya post- och telelagstiftningen och viss annan lagstiftning. Avgifterna, som inlevereras på inkomsttitel till statsbudgeten, skall motsvara full täckning för samtliga kostnader som uppkommer i samband med myndighetens verksamhetsåtaganden, utom kostnader för vissa samhällsåtaganden. Regeringen föreslår en medelsanvisning på knappt 190 miljoner kronor för nästa budgetår. Regeringen anser också att Post- och telestyrelsen bör ersättas för vissa kostnader, sammantaget 14 miljoner kronor, som myndigheten har i samband med en genomförd rationalisering. Regeringen föreslår därför att Post- och telestyrelsen tillåts frångå kravet på full kostnadstäckning för nästa budgetår. Vidare föreslås att kreditutrymmet för myndighetens räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret och anslagskrediten skall ligga kvar på maximalt 10 % resp. 5 % av totala förvaltningsanslaget, dvs. 19 miljoner kronor resp. 9,5 miljoner kronor. Slutligen föreslås en låneram i Riksgäldskontoret för nästa budgetår omfattande 13,7 miljoner kronor. Utskottet tillstyrker dessa förslag.
2.2 Anslaget D 2. Post- och telestyrelsen: Upphandling av särskilda samhällsåtaganden
Regeringen föreslår en medelsanvisning på 351,7 miljoner kronor för nästa budgetår enligt följande fördelning.
Televerksamhet - Totalförsvarsområdet 225 104 000 - Handikappområdet 4 000 000
Postområdet - Totalförsvarets behov av brevbefordran 24 000 000 - Befordran av blindskrift 27 000 000 - Handikappservice i samband med postservice 20 000 000 - Befordran av blindskriftsförsändelser 51 569 000
351 673 000
Förslaget innebär att Socialdepartementets huvudtitel, anslag E 8, Ersättning till Postverket för befordran av blindskriftsförsändelser, upphör och att medlen överförs till Kommunikationsdepartementets huvudtitel. Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
2.3 Anslaget D 3. Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice
Regeringen föreslår en medelsanvisning på 250 miljoner kronor för nästa budgetår, dvs. ett 50 miljoner kronor lägre belopp än vad som anvisats för innevarande budgetår. Förslaget skall ses mot bakgrund av att riksdagen i samband med sitt beslut om bolagisering av Postverket inte godtog regeringens förslag om en mervärdesskatt på 25 % för brevförsändelser. Riksdagen uppdrog i stället åt regeringen att återkomma till riksdagen med ett förslag om 12 % mervärdesskatt för brevförsändelser. I postbetänkandet konstaterades att en sådan sänkning av mervärdesskatten skulle få en positiv inverkan på Postens resultat och en negativ inverkan på statens inkomster. Utskottet sade sig därför förutsätta att regeringen i samband med 1994 års budgetproposition skulle lämna förslag om "hur denna icke förutsedda statsfinansiella resultatförsämring på 50 miljoner kronor per år kan kompenseras genom en reducering av anslaget till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice." I sammanhanget bör nämnas att regeringen nu fullgjort uppdraget och att riksdagen beslutat om en mervärdesskatt på 12 % för brevförsändelser (prop. 1993/94:105, bet. SkU21, rskr. 122). Utskottet tillstyrker förslaget till medelsanvisning.
2.4 Anslaget D 4. Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en medelsanvisning på 140 miljoner kronor för nästa budgetår.
3 Sociala och regionalpolitiska mål för Postens och Telias verksamhet
I motion T224 (s) framhåller motionärerna att de av flera skäl motsatte sig bolagiseringarna av Posten och Televerket. Regeringen har inte kunnat visa -- betonas det i motionen -- att dessa åtgärder skulle ge människorna och näringslivet i Sverige bättre postservice och bättre telekommunikationer. Bolagiseringarna kommer vidare med stor säkerhet att innebära en försämrad service utanför landets tätbebyggda delar samt ett försämrat demokratiskt inflytande över verksamheterna. Motionärerna säger sig också befara att bolagiseringarna är det första steget mot privatiseringar, något som de betonar skulle vara ytterst olyckligt. Slutligen erinrar motionärerna om att de inför bolagiseringen av såväl Televerket som Posten krävde en koncessionslagstiftning som skulle garantera att de av riksdagen fastställda sociala och regionalpolitiska målen för verksamheterna kunde uppfyllas.
I motion N283 (s) betonas vikten av att Postens och Telias regionalpolitiska uppgifter inte överges. Vidare framhåller motionärerna att det finns starka skäl att uppmärksamma Postens och Telias försämrade servicegrad och taxesättning, så att utvecklingen inte undergräver inlandskommunernas levnadsbetingelser. Slutligen framställs samma krav på koncessionslagstiftning som i motion T224 (s).
Synpunkter av samma slag som i de båda motionerna behandlades utförligt i utskottets inledningsvis nämnda fjolårsbetänkanden 1993/94:TU30 En telelag och en förändrad verksamhetsform för Televerket m.m. (telebetänkandet) och 1993/94:TU9 Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket (postbetänkandet). Mindre än ett år, resp. mindre än ett kvartal, har gått sedan riksdagen godkände de båda betänkandena. Mot den angivna bakgrunden inskränker sig utskottet nu till att sammanfattningsvis framhålla följande. Den förändrade marknadssituationen inom post- och teleområdena gjorde en förändring av Postens och Televerkets verksamhetsform nödvändig. Aktiebolagsformen bedömdes med hänsyn inte minst till den förändrade marknadssituationen som mest ändamålsenlig. Riksdagen har fastställt sociala och regionalpolitiska mål för verksamheterna. Sådana mål anges i telelagen och postlagen. Det åligger Post- och telestyrelsen att verka för att uppfyllelsen av målen säkerställs. Vidare anvisas medel över statsbudgeten för upphandling av särskilda samhällsåtaganden till förmån för bl.a. handikappade. I sammanhanget bör också nämnas att riksdagen inför bolagiseringarna av Televerket och Posten bemyndigade regeringen att teckna vissa avtal med de två nya bolagen. På teleområdet gäller det bl.a. avtal om taxeutveckling för hushålls- och viss företagstelefoni, som utskottet återkommer till, och om olönsamma telefonautomater i glesbygd. På postområdet märks bl.a. avtal om upprätthållande av post- och kassaservice i hela landet samt om gränser för en eventuell höjning av avgiften för privatpersoners inrikes befordran av brevförsändelser. Samtliga aktier i Telia AB och Posten AB skall enligt fjolårets båda riksdagsbeslut ägas av staten. Någon ändring därvidlag är inte möjlig utan riksdagens samtycke. Vad gäller kravet i de båda motionerna på en koncessionslagstiftning vill utskottet erinra om att tillstånd krävs enligt telelagen för att driva televerksamhet i den omfattning som anges i 5 §. Tillståndsmyndighet är Post- och telestyrelsen. Av 4 § postlagen framgår att postverksamhet får bedrivas först efter anmälan hos Post- och telestyrelsen. Kravet på tillstånd resp. anmälan gör det möjligt för Post- och telestyrelsen att utöva den tillsyn som är erforderlig med hänsyn bl.a. till de i postlagen och telelagen fastställda målen för postverksamhet och televerksamhet. Slutligen vill utskottet erinra om att det i postbetänkandet betonade vikten av uppföljning och utvärdering av utvecklingen inom post- och teleområdena. Utskottet ansåg att det, vid sidan av den redovisning som lämnas till riksdagen i samband med de årliga redogörelserna för de statliga företagen, fanns ett behov av en mer utförlig redovisning som belyser bl.a. måluppfyllelse och servicegrad inom post- och telemarknaderna. Därvid borde även rapporteras resultatet av bl.a. Post- och telestyrelsens uppföljningsarbete. Av det anförda följer att utskottet inte finner någon riksdagens åtgärd påkallad med anledning av de nu aktuella motionsyrkandena. Dessa avstyrks följaktligen.
4 Telias investeringar
I motion T224 (s) framhålls att en följd av bolagiseringen av Televerket är att det nu är Telia AB som har satt ambitionerna när det gäller AXE-systemets utbyggnad. Nuvarande planer innebär att detta skall vara fullt utbyggt i hela landet år 2000. De områden som ligger sist i planerna är Värmland, Norrland och Dalarna. Teknik-, sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl talar enligt motionärerna för att utbyggnadsmålet skall nås redan år 1997. En sådan tidigareläggning kräver investeringar med 300 miljoner kronor per år under perioden i fråga. Telia AB bör bemyndigas att ta upp ett räntefritt lån på 300 miljoner kronor i Riksgäldskontoret, och riksdagen bör på ett särskilt anslag anvisa 25 miljoner kronor för att täcka räntekostnaden.
I motion T219 (s) framhålls att den pågående avregleringen inom telekommunikationsområdet inger oro i fråga om möjligheterna att försörja hela Sverige med moderna tele- och datatjänster. Att vissa regioner missgynnas genom effekterna av avregleringen är inte acceptabelt, betonar motionärerna. Staten bör därför säkra att grundläggande tele- och datatjänster erbjuds i hela landet.
I motion T207 (s) framhålls att Hagfors-Munkforsområdet på grund av sin företagsstruktur har krav på goda teleförbindelser. Det är av stor vikt att utbyggnad och förstärkning av telenätet påskyndas i detta område.
I motion T802 (kds) behandlas telekommunikationerna i Östergötlands glesbygdsområden. Motionären framhåller att det är av största vikt att glesbygden och de mindre orterna inte kommer i efterhand vid utbyggnaden av landets telekommunikationer. Glesbygdens behov av goda telekommunikationer bör tvärtom få hög prioritet, även i jämförelse med befolkningstäta och företagsintensiva regioner.
Enligt motion T803 (fp) bör man införa en ordning som möjliggör statlig upphandling av sådana teleinvesteringar som inte är lönsamma från företagsekonomisk synpynkt, men från samhällsekonomisk, eller som bedöms regionalpolitiskt motiverade. Motionären hänvisar till det system som gäller för statlig upphandling av företagsekonomiskt olönsam järnvägs- och flygtrafik.
I motion A450 (s) framhålls att telenätet i hela Kopparbergs län bör få den höga standard som krävs för dagens och morgondagens datakommunikation.
I motion N283 (s) framhålls att data- och telekommunikationerna i Norrbottens län snabbt bör byggas ut i en satsning på höghastighetskabel och AXE-system.
Utskottet vill med anledning av samtliga dessa motionsyrkanden erinra om att omfattningen och inriktningen av Telias investeringar behandlades i fjolårets telebetänkande med utgångspunkt i Televerkets treårsplan för åren 1993--1995. Ett enigt utskott ställde sig bakom regeringens förslag att investeringarna skulle uppgå till knappt 8 miljarder kronor per år och att moderniseringen av telenätet därvid skulle ges hög prioritet. Moderniseringen sker i princip genom att stationer och linjenät digitaliseras. År 1997 skall 90 % av abonnenterna ha anslutning till en station av AXE-typ. År 2000 skall alla abonnenter ha sådan anslutning. I betänkandet framhölls vidare att den kommande treårsperioden skulle innebära en fortsatt satsning på fiberoptiska transmissionssystem inom det digitala långdistansnätet. Inom lokalnäten gäller det -- framgår av betänkandet -- att upprätthålla en mycket hög tillgänglighet och teknisk kvalitet samt att kunna möta en ökande efterfrågan på höghastighetsförbindelser för data- och bildkommunikation. Enligt vad utskottet erfarit anser Telia nu, mot bakgrund av att den tekniska och marknadsmässiga utvecklingen går vidare, att målsättningen för AXE-utbyggnaden kan höjas över 90 % för år 1997. Ett omfattande planeringsarbete pågår för att precisera det nya högre målet. För att ge alla kunder tillgång till AXE-tekniken år 2000 krävs nya tekniska lösningar som förenar småskalighet med hög kostnadseffektivitet. Tekniken är under utveckling men kan inte påskyndas i sådan grad att det blir möjligt att nå det till år 2000 uppsatta målet redan år 1997. Vid slutet av år 1993 var 84 % av alla förbindelser i långdistansnätet digitaliserade. Vid slutet av år 1995 beräknas den siffran ha höjts till 100 %. Satsningen på fiberoptiska transmissionssystem fortsätter, och år 1997 väntas 45 000 km optokabel finnas nedgrävda över hela landet. Riksdagen ställde sig i december 1992 bakom förslag av regeringen om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin, som bl.a. innebar att Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) skulle tilldelas 1 000 miljoner kronor i syfte att underlätta en tidigareläggning av vissa affärsverksinvesteringar (prop. 1992/93:50, bet. FiU1, rskr. 134). Enligt vad utskottet erfarit medför riksdagsbeslutet en tidigareläggning av Telias investeringar om totalt 506,6 miljoner kronor från åren 1996 och 1995 till åren 1994 och 1993. Tidigareläggningen bedöms inte påverka slutåret, år 2000, för AXE-teknikens fullständiga utbyggnad i hela landet. Uppnåendet av det målet beror, som nämnts, av ett pågående tekniskt utvecklingsarbete. Med anledning av vad som sägs i motion T219 (s) om avreglering inom telekommunikationsområdet och effekter härav samt om statligt ansvar för grundläggande tele- och datatjänster vill utskottet framhålla följande. Innan telelagen och lagen om radiokommunikation trädde i kraft den 1 juli 1993 fanns ingen annan lagreglering på telekommunikationsområdet än ett krav på tillstånd enligt radiolagen (1966:755) för innehav och användning av radiosändare. Telelagen, som trädde i kraft den 1 juli 1993, innebär sålunda inte en avreglering utan i stället en reglering av ett förut i huvudsak oreglerat område. Den förändrade marknadssituationen på teleområdet gjorde denna reglering lika nödvändig som bolagiseringen av televerket. I och med att lagen trädde i kraft utvidgades det statliga ansvaret för grundläggande telekommunikationer i hela landet till att förutom taltelefoni även omfatta telefaxtjänster och datakommunikation via låghastighetsmodem. Vad som i motion T219 (s) kallas avreglering har sålunda inte medfört att någon region missgynnas i fråga om tillgång till grundläggande telekommunikationer. Omfattningen och inriktningen av Telias investeringar, i enlighet med vad utskottet angivit ovan, synes ägnade att tillgodose syftet med samtliga nu aktuella motionsyrkanden om teleinvesteringar i olika delar av landet. Någon riksdagens åtgärd med anledning av dessa yrkanden synes därför inte erforderlig. Utskottet anser vidare att något sådant lånebemyndigande för Telia, eller något sådant räntekostnadsanslag, som begärs i motion T224 (s) inte bör komma i fråga. Något behov av statlig upphandling av teleinvesteringar, på sätt som begärs i motion T803 (fp), synes inte heller föreligga. Utskottet avstyrker följaktligen samtliga nu aktuella motionsyrkanden.
5 Telias taxor m.m.
5.1 Inledning
Telias taxesättning regleras i viss utsräckning av bestämmelser i telelagen. I 18 § föreskrivs sålunda att en tillståndshavares taxor för användning av telefonitjänst till en fast anslutningspunkt inom ett allmänt tillgängligt telenät och för tillhandahållande av fasta teleförbindelser inom ett sådant nät skall vara kostnadsorienterade. Enligt 19 § telelagen får dock regeringen, utan hinder av 18 §, föreskriva att taxor för telefonitjänst till en fast anslutningspunkt inom ett allmänt tillgängligt telenät inte får överstiga en viss nivå. Telias taxor kan med andra ord i viss utsträckning omfattas av en prisreglering. Frågan om prisregleringens utformning och omfattning behandlades i fjolårets telebetänkande. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag att den skulle bemyndigas träffa ett avtal med Telia om taxeutveckling för telefonitjänst till fast anslutningspunkt. Ett pristak skulle enligt regeringen gälla för alla permanenthushåll och företag med direkttelefon. Detta skulle utformas så att den årliga prisutvecklingen knöts till nettoprisindex (NPI). För åren 1993--1996 skulle pristaket sättas till NPI minskat med 1 % med år 1992 som basår. Inom ramen för prisregleringen borde olika taxestrukturer utvecklas, t.ex. lågförbrukartaxor och andra rabattsystem. Ett pristak i kombination med lågförbrukartaxor och andra rabattsystem bedömdes leda till en successiv ökning av Telias abonnemangsavgifter och taxor för lokalsamtal, medan taxorna för riks- och utlandssamtal skulle komma att sänkas -- allt inom ramen för en långsiktig kostnadsanpassning. Inom det utrymme som täcktes av pristaket borde Telia ha frihet att utforma taxestrukturen. Utskottet ställde sig också bakom krav i en nyd-motion på en utredning om förutsättningarna för att införa en differentierad teletaxa för pensionärer i enlighet med riktlinjer som angavs i motionen. Vidare tillstyrkte utskottet ett förslag i en s-motion om handikappades behov av telekommunikationer. Förslaget innebar inrättande av en telefond, finansierad av teleföretagen i förhållande till dessas omsättning, ur vilken bl.a. personer med funktionshinder skulle kunna få bidrag till dagliga merkostnader för telekommunikationer.
5.2 Regeringens bedömningar
I propositionen framhålls att Kommunikationsdepartementet utrett frågan om särskilda teletaxor för pensionärer, i enlighet med riksdagens beslut, och att utredningen ligger till grund för regeringens ställningstagande. Regeringen finner sammanfattningsvis att vissa taxeförändringar som Telia genomfört, resp. planerar att genomföra under år 1994, i hög grad underlättar för pensionärer och alla personer med svag ekonomi att ha tillgång till telefon. I sammanhanget redovisas konstruktionen av den s.k. lågförbrukartaxa som gäller sedan den 1 januari 1994. Taxeförändringarna är enligt regeringen att föredra framför utskottets förslag om att införa särskilda lättnader för pensionärer. Av propositionen framgår vidare att Statskontoret på uppdrag av regeringen har redovisat förutsättningarna för en fond för handikappstöd på telekommunikationsområdet. Regeringen framhåller att den har för avsikt att överväga frågan vidare och därefter återkomma till riksdagen.
5.3 Motionsförslag
I motion T226 (nyd) framhålls att bakgrundsbeskrivningen i propositionen om särskilda teletaxor för pensionärer är undermålig och att utskottets förslag enligt fjolårets telebetänkande bör utredas på ett mer professionellt sätt än vad som skett. Det nya utredningsuppdraget bör gälla särskilda teletaxor inte bara för pensionärer utan också för andra svaga grupper i samhället.
I motion T801 (s) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförs om utjämning av teletaxorna. Motionärerna kritiserar Telias taxesättning med angivande av följande exempel. En teleabonnent som bor i Tärnaby kan nå ca 20 000 invånare för lokaltaxa. Inom området för regiontaxa tillkommer ytterligare ca 30 000 invånare. För att ringa till närmaste lasarett debiteras abonnenten i fråga regiontaxa och för samtal till länsstyrelsen och andra samhällsorgan debiteras han rikstaxa. En abonnent i Stockholm kan däremot -- framhåller motionärerna -- för lokaltaxa ringa abonnenter i hela Stockholms län samt stora delar av Uppsala län, något som innebär nära två miljoner invånare och bl.a. samtliga länsmyndigheter. Ett första steg i riktning mot en ökad taxeutjämning bör utformas så att abonnenter för lokaltaxa skall kunna nå alla hushåll och myndigheter i det egna länet.
I motion T219 (s) framhålls att teletaxorna måste anpassas till människornas och företagens delaktighet i olika regioner. Det måste vara samma kostnad för alla inom en kommun och en kostnad för alla inom samma län, betonar motionärerna.
I motion T805 (c) framhålls att Telias nya områdesindelning har fått orimliga konsekvenser för många regioner. Som exempel anges förhållandena inom Vimmerby kommun. Där får man med det nya taxesystemet betala avgift för fjärrsamtal, alltså högsta taxa, för samtal till den egna residensstaden Kalmar. Den lägre taxan, som gäller för regionsamtal, tillämpas däremot för samtal mellan Vimmerby och tre andra residensstäder, nämligen Jönköping, Linköping och Visby. Motionärerna understryker att människors behov och vanor måste ligga till grund för ett nytt taxesystem. Alla måste t.ex. kunna ringa till sin länshuvudstad för maximalt regionsamtalstaxa.
I motion T807 (s) behandlas telefonabonnemang för ungdomar. Motionärerna framhåller att nytillträdande ungdomar på bostads- och arbetsmarknaden inte har råd att skaffa sig ett telefonabonnemang så länge som Telia ställer krav på depositionsavgift med 5 000 kr och/eller borgen för samma belopp. Beloppet bör därför modifieras.
5.4 Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens uppfattning att den nya lågförbrukartaxan synes väl ägnad att tillgodose det sedan länge gällande önskemålet att alla skall ha råd att ha en telefon. Ett rabattsystem enligt riktlinjerna i fjolårets nyd-motion om särskilda teletaxor för pensionärer är enligt propositionen inte tekniskt genomförbart i vissa delar. Härtill kommer hanteringskostnader på totalt ca 30 miljoner kronor. Utskottet kan mot den angivna bakgrunden inte ställa sig bakom kravet på fortsatt utredning enligt den nu aktuella nyd-motionen. Yrkandet härom avstyrks följaktligen.
Vad gäller övriga motionsyrkanden om taxefrågor vill utskottet till en början erinra om fjolårets riksdagsbeslut och den frihet detta innebär för Telia att självt bestämma sina taxor inom de gränser som angavs i beslutet. Utskottet kan också konstatera att det i den kritik mot Telias taxesättning som återfinns i motionerna T219 (s), T801 (s) och T805 (c) inte görs gällande att Telia skulle ha överträtt dessa gränser. Med det sagda som utgångspunkt vill utskottet framhålla att indelningen i riktnummerområden sammanhänger med telenätets struktur. Den skiljer sig därför från områdesindelningen i kommuner och län. Telias nya taxesystem innebär att närtaxa gäller inom eget och angränsande riktnummerområde. För samtal som passerar två riktnummerområden gäller regiontaxa, och för samtal som passerar mer än två riktnummerområden gäller fjärrtaxa. Taxeförändringen har medfört en förbättrad anpassning till läns- och kommunindelningen. En fullständig anpassning av taxesystemet till de administrativa gränserna är dock inte tekniskt möjlig. I några få län råder den ordning som anges i motionerna T801 (s), som gäller Västerbottens län, och T805 (c), som gäller Kalmar län, och som innebär att fjärrtaxa tillämpas för samtal mellan vissa orter och residensstaden. Telia ser därför för närvarande över möjligheterna att införa ett system som innebär att högst regiontaxa debiteras vid samtal från resp. läns innevånare till samhällsorgan såsom länsstyrelse, landsting och länssjukhus. Det kan tilläggas att den relativa förmån som teleabonnenter i de tre storstadsområdena har, med avseende på det antal abonnenter som kan nås för lokaltaxa, reduceras av att abonnemangsavgiften där är högre än i landet i övrigt. Mot bakgrund av det anförda och i avvaktan på resultatet av Telias översyn finner utskottet syftet med yrkandena i motionerna T219 (s), T801 (s) och T805 (c) tillgodosett. De bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.
Enligt vad utskottet erfarit gör Telia numera alltid en kreditprövning vid teckning av nya abonnemang. Förklaringen härtill är att kunderna har betydande krediter, eftersom fakturering normalt görs en gång per kvartal i efterskott, och att Telia tidigare fått vidkännas stora kreditförluster. Om kundens kreditvärdighet kan styrkas, utgår ingen depositionsavgift. Enligt vad utskottet inhämtat har Telia sänkt den i motion T807 (s) behandlade depositionsavgiften från 5 000 kr till 3 000 kr. Motionärens önskemål har sålunda tillgodosetts, varför utskottet avstyrker ett bifall till motionen.
6 Radiofrågor
I motion T806 (m) behandlas frågan om tillståndskrav för trådlösa mikrofoner som används på teatrar, revyscener, konferenslokaler, utställningar och kyrkor. Uteffekten på sådana radiosändare som dessa mikrofoner utgör är endast 0,02 watt och räckvidden högst 100 à 200 meter. Motionären framhåller att tillståndskravet är onödigt och utgör ett exempel på en lika onödig byråkrati.
En motion av samme motionär och med samma innebörd som den nu aktuella behandlades hösten 1993 av konstitutionsutskottet (KU) i dess av riksdagen godkända betänkande 1993/94:KU3. KU hänvisade till lagen (1993:599) om radiokommunikation, som riksdagen hade antagit våren 1993 (prop. 1992/93:200, bet. TU30, rskr. 443), och framhöll att i lagen finns bestämmelser om tillståndsplikt för radiosändare och om undantag från denna. KU avstyrkte motionen med hänvisning till att frågan om tillståndsplikt nyligen hade prövats och till att anledning saknades att frångå den bedömning som då hade gjorts. Trafikutskottet har för sin del ingen annan uppfattning än KU och vill betona att tillståndskravet skall ses mot bakgrund av att en väl fungerande radioanvändning förutsätter ordning i etern. Trafikutskottet vill vidare erinra om att 8 § i radiokommunikationslagen gör det möjligt för Post- och telestyrelsen att bevilja undantag från tillståndsplikten i fråga om bl.a. radiosändare som utnyttjar särskilt bestämda gemensamma frekvenser. Sådant undantag får förenas med villkor att den radioanläggning i vilken sändaren ingår uppfyller bestämda tekniska krav. Med det sagda avstyrker utskottet motionen.
I motion T804 (m), med rubriken Ett riksomfattande radionät, framhålls att vissa myndigheter bör åläggas att snarast inleda ett samarbete i syfte att analysera sina behov av radiokommunikationer och utarbeta en strukturerad specifikation över ett av staten ägt och för brukarna gemensamt radiokommunikationssystem att användas i krig och fred. De myndigheter motionären syftar på är bl.a. Statens räddningsverk, Socialstyrelsen, Vägverket, Banverket, Generaltullstyrelsen och Kustbevakningen. Till stöd för sin framställning åberopar motionären behovet av en effektiv frekvensanvändning och av minskade kostnader för myndigheternas radioverksamhet.
Bestämmelserna i lagen om radiokommunikation syftar till att främja ett effektivt nyttjande av möjligheterna till radiokommunikationer och andra användningar av radiovågor. Post- och telestyrelsen har tillsyn över efterlevnaden av lagen och av de föreskrifter som meddelas med stöd av lagen. Styrelsen kan därmed verka för den rationella frekvensanvändning som motionären förordar. Utskottet förutsätter att myndigheterna själva tillvaratar de möjligheter till effektivitetsvinster vid nyttjandet av radiokommunikationer som ryms inom ramen för post- och telestyrelsens reglerande verksamhet och som eljest kan uppnås. Någon riksdagens åtgärd synes sålunda inte erforderlig med anledning av motionen, varför densamma avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisning för Post- och telestyrelsen att riksdagen till Post- och telestyrelsen för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 189 959 000 kr,
2. beträffande kravet på full kostnadstäckning att riksdagen godkänner regeringens förslag att Post- och telestyrelsen tillåts frångå detta krav,
3. beträffande Post- och telestyrelsens kreditutrymme att riksdagen godkänner regeringens förslag till anslagskredit, räntekontokredit och låneram,
4. beträffande medelsanvisning för Post- och telestyrelsen: Upphandling av särskilda samhällsåtaganden att riksdagen till Post- och telestyrelsen: Upphandling av särskilda samhällsåtaganden för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 351 673 000 kr,
5. beträffande medelsanvisning för Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice att riksdagen till Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 250 000 000 kr,
6. beträffande medelsanvisning för kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB att riksdagen till Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 140 000 000 kr,
7. beträffande sociala och regionalpolitiska mål för Postens och Telias verksamhet att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T224 yrkande 20 och 1993/94:N283 yrkande 16, res. 1 (s)
8. beträffande Telias investeringar att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T207 i denna del, 1993/94:T219 yrkande 5 i denna del, 1993/94:T224 yrkandena 22--24, 1993/94:T802, 1993/94:T803, 1993/94:A450 yrkande 9 och 1993/94:N283 yrkande 17, res. 2 (s)
9. beträffande särskilda teletaxor för pensionärer att riksdagen avslår motion 1993/94:T226 yrkande 5, res. 3 (nyd)
10. beträffande utjämning av teletaxorna att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T219 yrkande 5 i denna del, 1993/94:T801 och 1993/94:T805, res. 4 (s) - motiv.
11. beträffande telefonabonnemang för ungdomar att riksdagen avslår motion 1993/94:T807,
12. beträffande trådlösa mikrofoner att riksdagen avslår motion 1993/94:T806,
13. beträffande ett riksomfattande radionät att riksdagen avslår motion 1993/94:T804.
Stockholm den 15 mars 1994
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf Clarkson (m), Håkan Strömberg (s), Kenth Skårvik (fp), Sten-Ove Sundström (s), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita Jönsson (s), Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann (s), Lars Biörck (m), Rune Thorén (c), Kenneth Lantz (kds) och Max Montalvo (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår i proposition 1993/94:100 bilaga 7 (Kommunikationsdepartementet) under avsnitt D. Post och telekommunikation (s. 106--119) 1. att riksdagen till Post- och telestyrelsen för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 189 959 000 kr (punkt D 1, yrk. 1), 2. att riksdagen godkänner regeringens förslag att Post- och telestyrelsen tillåts frångå kravet på full kostnadstäckning (punkt D 1, yrk. 2), 3. att riksdagen godkänner regeringens förslag till anslagskredit, räntekontokredit och låneram (punkt D 1, yrk. 3), 4. att riksdagen till Post- och telestyrelsen: Upphandling av särskilda samhällsåtaganden för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 351 673 000 kr (punkt D 2), 5. att riksdagen till Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 250 000 000 kr (punkt D 3), 6. att riksdagen till Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 140 000 000 kr (punkt D 4).
Reservationer
1. Sociala och regionalpolitiska mål för Postens och Telias verksamhet (mom. 7)
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Synpunkter av" och på s. 7 slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt motionerna T224 (s) och N283 (s) talar för att post- och televerksamhet bör regleras inom ramen för en koncessionslagstiftning, där alla operatörer solidariskt finansierar de regionalt och socialt betingade skillnaderna i kostnader. Det primära syftet med en sådan lagstiftning bör vara att garantera att de av riksdagen fastställda sociala och regionalpolitiska målen för post- och televerksamhet uppfylls. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motionerna T224 (s) yrkande 20 och N283 (s) yrkande 16 tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande sociala och regionalpolitiska mål för Postens och Telias verksamhet att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T224 yrkande 20 och 1993/94:N283 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Telias investeringar (mom. 8)
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet vill" och på s. 9 slutar med "aktuella motionsyrkanden" bort ha följande lydelse: Som framhålls i motion T224 (s) talar teknik-, sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl för en tidigareläggning av den totala AXE-utbyggnaden i landet från år 2000 till år 1997. Enligt motionens yrkande 22 bör riksdagen hos regeringen begära att den verkar för att AXE-systemet är fullt utbyggt år 1997. Utskottet tillstyrker detta yrkande. Vidare anser utskottet att regeringen bör anvisa en låneram för att göra det möjligt för Telia att ta upp ett lån i Riksgäldskontoret på högst 300 miljoner kronor för den tidigareläggning av Telias investeringar som utskottet förordar. Detta ställningstagande innebär att syftet med yrkande 23 i motion T224 (s) torde få anses tillgodosett. Slutligen tillstyrker utskottet motionens yrkande 24 om att riksdagen på ett särskilt anslag bör anvisa 25 miljoner kronor för täckande av räntekostnaden för lånet. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär att syftet med samtliga övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde få anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under mom. 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande Telias investeringar att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T224 yrkandena 22 och 24 samt med anledning av motionerna 1993/94:T207 i denna del, 1993/94:T219 yrkande 5 i denna del, 1993/94:T224 yrkande 23, 1993/94:T802, 1993/94:T803, 1993/94:A450 yrkande 9 och 1993/94:N283 yrkande 17 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels godkänner att Telia AB får ta upp lån i Riksgäldskontoret inom en ram av 300 000 000 kr till det ändamål som utskottet angivit, dels till Räntor på statsskulden m.m. för budgetåret 1994/95 beräknar ett förslagsanslag på 25 000 000 kr, till det ändamål som utskottet angivit, utöver vad regeringen föreslagit i proposition 1993/94:100 bilaga 17,
3. Särskilda teletaxor för pensionärer (mom. 9)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "härom avstyrks följaktligen" bort har följande lydelse: Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt motion T226 (nyd) talar för att förutsättningarna för införande av differentierade teletaxor för pensionärer och andra svaga grupper i samhället bör utredas. Utskottet tillstyrker följaktligen motionens yrkande 5. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande särskilda teletaxor för pensionärer att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T226 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Utjämning av teletaxorna (mom. 10) -- motiveringen
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s) anser
att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Med det" och slutar med "i övrigt" bort ha följande lydelse: Med det sagda som utgångspunkt vill utskottet framhålla att indelningen i riktnummerområden sammanhänger med telenätets struktur. Den skiljer sig därför från områdesindelningen i kommuner och län. Telias nya taxesystem innebär att närtaxa gäller inom eget och angränsande riktnummerområde. För samtal som passerar två riktnummerområden gäller regiontaxa, och för samtal som passerar mer än två riktnummerområden gäller fjärrtaxa. Taxeförändringen har medfört en förbättrad anpassning till läns- och kommunindelningen. Telia ser för närvarande över möjligheterna att införa ett system som innebär att högst regiontaxa debiteras vid samtal från resp. läns innevånare till samhällsorgan såsom länsstyrelse, landsting och länssjukhus. Utskottet anser att det är angeläget att teletaxornas utformning skapar likvärdiga ekonomiska villkor för människor och företag i alla delar av landet. Utskottet förutsätter därför att Telia i sitt fortsatta arbete med teletaxornas utformning tar hänsyn till de synpunkter och krav som syftar till att man inom sitt län skall kunna nå sin länsmyndighet och andra samhällsorgan med högst regiontaxa.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Karl-Erik Persson (v) anför:
Sociala och regionalpolitiska mål för Postens och Telias verksamhet
Jag biträder hemställan i reservation 1.
Utjämning av teletaxorna
Jag biträder reservation 4.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen2 Förslag till riksdagsbeslut2 Motionerna2 Utskottet4 1 Inledning4 2 Anslagsfrågor4 2.1 Anslaget D 1. Post- och telestyrelsen4 2.2 Anslaget D 2. Post- och telestyrelsen: Upphandling av särskilda samhällsåtaganden5 2.3 Anslaget D 3. Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice5 2.4 Anslaget D 4. Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB6 3 Sociala och regionalpolitiska mål för Postens och Telias verksamhet6 4 Telias investeringar7 5 Telias taxor m.m.10 5.1 Inledning10 5.2 Regeringens bedömningar10 5.3 Motionsförslag11 5.4 Utskottets ställningstagande12 6 Radiofrågor13 Hemställan14 Reservationer15 Meningsyttring av suppleant18