Post- och telekommunikation
Betänkande 1994/95:TU25
Trafikutskottets betänkande
1994/95:TU25
Post- och telekommunikation
Innehåll
1994/95
TU25
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens samtliga förslag under avsnittet Post- och telekommunikation i årets budgetproposition. Förslagen avser medelsanvisningar på sammanlagt drygt 1,3 miljarder kronor för det förlängda budgetåret 1995/96 med fördelning på följande ändamål:
00>Post- och telestyrelsen 90>249,0 mkr
00>Upphandling av särskilda samhällsåtaganden 90>539,6 mkr
00>Ersättning till Posten AB för rikstäckande 00>betalnings- och kassaservice 90>300,0 mkr
00>Kostnader förenade med statens ägande i SOS 00>Alarmering AB 90>210,0 mkr
00>Informationsteknik: Telekommunikation m.m. 90>37,5 mkr
I betänkandet behandlas också ca 30 motionsyrkanden. De avser bl.a. en privatisering av Posten AB och Telia AB samt prissättning och regionalpolitisk utveckling inom post- och telekommunikationsområdet. Med hänvisning till främst gällande ansvarsförhållanden och pågående beredningsarbete avstyrks samtliga motionsyrkanden. Utskottet förutsätter dock att syftet med flera motioner kommer att tillgodoses. Det gäller exempelvis yrkanden om en utveckling av post- och telemarknaden som främjar en regionalpolitiskt önskvärd samhällsutveckling.
Till betänkandet har fem reservationer fogats. M-ledamöterna anser att Posten AB och Telia AB bör privatiseras och att anslaget till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice bör minskas till 150 miljoner kronor. Fp-ledamoten anser att en privatisering av Telia AB bör anstå till dess att en tillfredsställande konkurrenssituation råder på telemarknaden. Fp-ledamoten anser vidare att statlig upphandling bör prövas av teleinvesteringar som inte är företagsekonomiskt lönsamma men som bedöms vara samhällsekonomiskt eller regionalpolitiskt motiverade. Enligt c-ledamoten bör anslaget till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice beräknas till 375 miljoner kronor.
Till betänkandet har ett särskilt yttrande fogats av m-ledamöterna om angelägenheten av en fortsatt avreglering av telemarknaden.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Post- och telekommunikation
Regeringen föreslår i proposition 1994/95:100 bilaga 7 (Kommunikationsdepartementet) under avsnittet D. Post- och telekommunikation (s. 77--87) 1. att riksdagen till Post- och telestyrelsen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 248 981 000 kr (punkt D 1, s. 81--83), 2. att riksdagen till Upphandling av särskilda samhällsåtaganden för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 539 588 000 kr (punkt D 2, s. 83--84), 3. att riksdagen till Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 300 000 000 kr (punkt D 3, s. 84--85), 4. att riksdagen till Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 210 000 000 kr (punkt D 4, s. 85), 5. att riksdagen till Informationsteknik: Telekommunikation m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 37 500 000 kr (punkt D 5, s. 86--87).
Motionerna
1994/95:T208 av Karl-Gösta Svenson och Jeppe Johnsson (båda m) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa likvärdiga konkurrensvillkor avseende teletransmissionskostnader.
1994/95:T220 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas 6. att riksdagen beslutar att under anslaget D 3. Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice inom Kommunikationsdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med 150 000 000 kr.
1994/95:T221 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 36. att riksdagen hos regeringen begär att den granskar Postens omstrukturering ur ett regionalpolitiskt perspektiv, 37. att riksdagen hos regeringen begär att den granskar telemarknadens expansion och utarbetar ett lagförslag för att skydda glesbygdskonsumenten och privatkonsumenter i allmänhet.
1994/95:T232 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas 15. att riksdagen till Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret 1995/96 anvisar 75 000 000 kr utöver regeringens förslag eller således 375 000 000 kr.
1994/95:T237 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas 7. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att privatisera SILA, Arlanda, Swebus och de delar av Posten AB och SJ som redan i dag är konkurrensutsatta.
1994/95:T239 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas 14. att riksdagen avvisar regeringens förslag att under ett nytt anslag (D 5) anvisa medel (37 500 000 kr) för Telekommunikation, 15. att riksdagen under anslaget anvisar ytterligare 37 500 000 kr för utökade forskningsinsatser inom informationsteknologins område, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgiftsuttag från aktörer verksamma på postmarknaden.
1994/95:T801 av Elving Andersson och Agne Hansson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Postens prissättning för tidningsdistribution på landsbygden.
1994/95:T802 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att telesamtal inom ett län högst skall debiteras enligt regiontaxa.
1994/95:T803 av Lennart Fremling m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statlig upphandling av teleinvesteringar som inte är företagsekonomiskt lönsamma men bedöms vara samhällsekonomiskt lönsamma eller regionalpolitiskt motiverade.
1994/95:T804 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att snarast uppta förhandlingar med EU om förläggning av den nya telemyndigheten till Sverige.
1994/95:T805 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att upprätthålla lagstiftningens krav om oförändrad postservice i glesbygden.
1994/95:T806 av Bo Bernhardsson och Bengt Silfverstrand (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att återinföra ett prismål för fack- och specialtidningar.
1994/95:T807 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas 1. att riksdagen till Ersättning för rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 350 000 000 kr, 2. att riksdagen beslutar att Postverkets inlevererade överskott skall höjas med 50 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för budgetåret 1995/96.
1994/95:T808 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskoleutbildningen på distans genom telesystemets utformning kan prioriteras för Dalsland, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillräcklig kapacitet i Dalslands AXE-nät, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gemensamt riktnummer för hela landskapet Dalsland.
1994/95:A404 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att AXE-systemet på telenätet skyndsamt byggs ut.
1994/95:A442 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tydligare krav skall ställas på Postverket för att ge god service i hela landet, 14. att riksdagen hos regeringen begär en utredning för att undersöka om den ökade konkurrensen för Postverket inneburit minskade möjligheter att fullgöra allmänhetens och riksdagens krav på god service i hela landet.
1994/95:K810 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om privatisering av Telia AB.
1994/95:K811 av Mats Odell (kds) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förtydligande av telelagen så att det klart framgår att samtrafik även skall kunna ske på nivån optofiber, särskilt i lands- och glesbygd, där det vore alltför kostsamt att etablera flera parallella nät.
1994/95:N298 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 7. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att sälja Posten, 8. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att sälja Telia.
1994/95:Ub903 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en försäljning av Telia AB i enlighet med vad som anförts i motionen, 9. att riksdagen hos regeringen begär utredning om ytterligare åtgärder för att avreglera den svenska telemarknaden i enlighet med vad som anförts i motionen.
Inledning
I detta betänkande behandlas regeringens förslag i budgetpropositionen under rubriken Post- och telekommunikation samt ca 30 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden om post- och telefrågor. I sammanhanget kan nämnas att utskottet tidigare i vår har behandlat motionsyrkanden som omfattar infrastruktursatsningar för flera trafikslag (Trafikpolitikens inriktning, bet. 1994/95:TU13). Bland dessa motionsyrkanden ingår bl.a. förslag om regionala åtgärder på teleområdet för olika delar av landet. Vidare kan nämnas att utskottet avser att under hösten 1995 återkomma till ämnesområdet genom att behandla ett antal motioner som väckts under den allmänna motionstiden om informationsteknikens utveckling.
Utskottet
1 Bakgrund
Mot bakgrund av bl.a. den förändrade marknadssituationen på post- och telekommunikationsområdet beslutade riksdagen år 1993 om ny lagstiftning samt om förändrade marknadsförutsättningar för affärsverken Postverket och Televerket. Den 8 juni 1993 fattade riksdagen beslut om en telelag och en förändrad verksamhetsform för Televerket, m.m. (prop. 1992/93:200, bet. TU30, rskr. 443). Genom beslutet godkände riksdagen den nya lagstiftningen samt ombildningen av Televerket till ett av staten helägt aktiebolag, Telia AB. Bolagiseringen genomfördes och telelagen (1993:597) och lagen (1993:599) om radiokommunikation trädde i kraft den 1 juli 1993. Den 17 december 1993 beslutade riksdagen om en postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket m.m. (prop. 1993/94:38, bet. TU11, rskr. 119). Genom beslutet godkände riksdagen den nya lagstiftningen på postområdet samt ombildningen av Postverket till ett av staten helägt aktiebolag, Posten AB. Bolagiseringen genomfördes och postlagen (1993:1684) trädde i kraft den 1 mars 1994. I samband med de båda besluten överfördes myndighetsuppgifterna på post- och teleområdet till den nybildade myndigheten, Post- och telestyrelsen. På postområdet är styrelsen tillsynsmyndighet samt ansvarar för hanteringen av obeställbara brevförsändelser. Som förvaltningsmyndighet på telekommunikationsområdet är styrelsen funktionsansvarig för telesystemet i Sverige, vilket innebär att myndigheten ansvarar för att det finns ett väl fungerande allmänt telekommunikationssystem som täcker hela landet och kan erbjudas alla. Post- och telestyrelsen har också ansvaret för samhällsåtaganden på post- och teleområdet gällande totalförsvarets och funktionshindrades behov av kommunikationstjänster.
2 Anslagsfrågor
2.1 Anslaget D 1. Post- och telestyrelsen
Från anslaget ersätts Post- och telestyrelsen för de kostnader styrelsen har i samband med tillståndsgivning, tillsyn, föreskrivande verksamhet och marknadsövervakning. Vidare disponeras anslaget för arbetet med nationell och internationell harmonisering av regler och standardisering av tekniska krav. Styrelsen uppbär avgifter enligt post- och telelagstiftningen och viss annan lagstiftning. Avgifterna, som inlevereras på inkomsttitel till statsbudgeten, skall motsvara full täckning för samtliga kostnader som uppkommer i samband med myndighetens verksamhetsåtaganden, utom kostnader för vissa samhällsåtaganden.
Regeringen föreslår en medelsanvisning på 248 981 000 kr för det förlängda budgetåret 1995/96. Regeringens förslag i denna del har inte föranlett några motionsyrkanden. Utskottet tillstyrker förslaget.
2.2 Anslaget D 2. Upphandling av särskilda samhällsåtaganden
Regeringen föreslår en medelsanvisning på nära 540 miljoner kronor för det förlängda budgetåret 1995/96 enligt följande fördelning:
Televerksamhet
00>Totalförsvarsområdet 90>349 734 000 kr
00>Handikappområdet 90>6 000 000 kr
Postområdet
00>Totalförsvarets behov av brevbefordran 90>36 000 000 kr
00>Befordran av blindskrift 90>40 500 000 kr
00>Handikappservice i samband med postservice 90>30 000 000 kr
00>Befordran av blindskriftsförsändelser 90>77 354 000 kr
90>539 588 000 kr
Regeringens förslag i denna del har inte föranlett några motionsyrkanden. Utskottet tillstyrker förslaget.
2.3 Anslaget D 3. Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice
Från anslaget utbetalas ersättning till Posten för den rikstäckande betalnings- och kassaservice som företaget har förbundit sig att tillhandahålla enligt det avtal som upprättats med staten.
Regeringen anger att inom Posten pågår en omfattande rationalisering och strukturförändring med målet att förbättra produktiviteten och nå ett bättre resultat. Utan att frångå målet om en rikstäckande post- och kassaservice framhålls att en anslagsbesparing därmed är möjlig att åstadkomma. Regeringen föreslår mot denna bakgrund en medelsanvisning på 300 miljoner kronor för det förlängda budgetåret 1995/96. Det innebär enligt propositionen en reducering av anslaget med 50 miljoner kronor.
Tre motioner har väckts som behandlar regeringens förslag till medelsanvisning.
I motion T220 (m) framhålls att inom Posten pågår sedan flera år ett arbete med att höja produktiviteten. Genom ny informations- och kommunikationsteknik bedöms att ytterligare möjligheter finns att uppnå effektiviseringar. Vidare bör beaktas att det ligger i Postens intresse att visa sin styrka som ett rikstäckande företag. Mot denna bakgrund föreslås att anslaget halveras till 150 miljoner kronor budgetåret 1995/96.
I motion T232 (c) efterlyses en konsekvensanalys av regeringens förslag till medelsanvisning. I avvaktan på att regeringen kan leda i bevis att den föreslagna neddragningen inte försämrar service och tillgänglighet i glesbygd bedöms besparingen som oacceptabel. Enligt motionen bör därför anslaget räknas upp med 75 miljoner kronor till sammanlagt 375 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
I motion T807 (kds) anges att målet att garantera en rikstäckande betalnings- och kassaservice kan tolkas olika av regeringen och Posten. Likaså kan pågående rationalisering medföra påfrestningar på service och arbetstillfällen i glesbygden. Den föreslagna neddragningen av anslaget riskerar därför att drabba just glesbygdsservice. Enligt motionen är det lämpligare att besparingen kommer från en allmän rationalisering. Mot denna bakgrund föreslås en medelsanvisning på 350 miljoner kronor och att Postens avkastningskrav samtidigt höjs med 50 miljoner kronor.
Utskottet kan konstatera att riksdagen har slagit fast att alla skall ha tillgång till en väl fungerande kassaservice. Utskottet anser att detta krav bör ligga fast. För att erbjuda ett rikstäckande kassaservicenät till rimliga kostnader är det samtidigt nödvändigt med en fortsatt utveckling och effektivisering av Postens betalningsförmedlingstjänster. Av samma skäl är det även angeläget att Posten kan utveckla och utföra ytterligare finansiella tjänster. Med hänvisning till vad som nu anförts förutsätter utskottet att riksdagens krav om en rikstäckande kassaservice för alla uppfylls. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker följaktligen motionerna T220 (m), T232 (c) och T807 (kds) i nu behandlad del.
2.4 Anslaget D 4. Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB
SOS Alarmering AB har till uppgift att samordna samhällets alarmeringsfunktioner och möjliggöra snabba och effektiva hjälpinsatser. Staten betalar en årlig avtalsmässig avgift till bolaget för vissa grundkostnader.
Regeringen föreslår en medelsanvisning på 210 miljoner kronor för det förlängda budgetåret 1995/96. Regeringens förslag i denna del har inte föranlett några motionsyrkanden. Utskottet tillstyrker förslaget.
2.5 Anslaget D 5. Informationsteknik: Telekommunikation m.m.
I propositionen anges att det finns behov av förstärkta resurser för att uppnå målet att Sverige även fortsättningsvis skall ha en tätposition när det gäller utveckling och användning av informationsteknik. Regeringen framhåller att man har för avsikt att kontinuerligt följa utvecklingen på området främst vad gäller tillgång till och kostnader för kommunikation och nättjänster i landets alla delar. I sammanhanget framhålls att regeringen har gett Riksrevisionsverket (RRV) i uppdrag att se över telelagens effekter för att utvärdera om lagstiftarens intentioner att skapa förutsättningar för en fungerande konkurrens uppfylls. Dessutom kommer regeringen att ta initiativ till att studera konkurrensförutsättningarna på hela telemarknaden och hur tillgången till goda tele- och datakommunikationer till rimliga priser kan främjas i landets alla delar. Enligt vad utskottet erfarit avses vidare projekt genomföras med syfte att främja såväl en bred användning som en ökad kunskap om informationsteknikens möjligheter och förutsättningar. Mot denna bakgrund föreslås att 37,5 miljoner kronor anvisas över det nya anslaget Informationsteknik: Telekommunikation m.m.
I motion T239 (kds) avvisas regeringens förslag. Enligt motionen kan man än så länge inte peka på något som tyder på att utvecklingen inte blir positiv även i glesbygden med ökade investeringar och sänkta priser. Medlen föreslås i stället överföras till Kommunikationsforskningsberedningen för utökad forskning inom informationsteknikens område.
Enligt utskottets mening kan den nya informationstekniken möjliggöra att vår konkurrenskraft stärks och att levnadsstandarden och miljön förbättras. Det är därför av stor betydelse att landets alla delar kan ta till vara de möjligheter som teknikutvecklingen innebär. Som regeringen anger finns det en rad olika frågor som kan behöva övervägas närmare. Det gäller bl.a. den nya teknikens utveckling och användning samt hur en väl fungerande konkurrenssituation skall kunna uppnås utan att samhällsmålen hotas. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens förslag att riksdagen anvisar 37,5 miljoner kronor till anslaget Informationsteknik: Telekommunikation m.m. för nästa budgetår. Utskottet förutsätter att regeringen för riksdagen kommer att redovisa hur medlen används. Utskottet avstyrker motion T239 (kds) i nu aktuell del.
3 Privatisering av Telia AB och Posten AB
3.1 Motionsförslag
Frågan om en utförsäljning och privatisering av Posten och Telia behandlas i fyra motioner.
I motionerna T237, N298 och Ub903 (samtliga m) framhålls att statliga verksamheter som redan i dag är konkurrensutsatta, eller som utan problem kan konkurrensutsättas, skulle fungera lika bra eller bättre som privat drivna företag. Genom en privatisering får företagen dessutom tillgång till riskkapital och bättre utvecklingsmöjligheter. Telia hör till de verksamheter som i ett första steg bör privatiseras. Telia behöver i samband med internationaliseringen en marknadsmässig värdering samt nytt kapital för att offensivt kunna delta i den fortsatta omstruktureringen av branschen. Som ett första steg bör en minoritetspost i Telia bjudas ut i samband med en nyemission. Senare bör företaget i övrigt bjudas ut på motsvarande sätt. Vidare anges att Posten bedriver konkurrensutsatt verksamhet som t.ex. Postbanken, vilka kan komma i fråga för ägarbreddningar och privatisering. Regeringen bör ges bemyndigande att sälja såväl Telia som Posten.
I motion K810 (fp) framhålls att effektiv konkurrens gynnar konsumentintresset. Telemarknaden bör därför utvecklas mot verklig konkurrens med så jämnstarka marknadspartners som möjligt. Telia har dock ännu en alltför dominerande ställning på den svenska telemarknaden, även om konkurrensen för närvarande ökar. Enligt motionen bör man därför avvakta med en privatisering av Telia till dess att en tillfredsställande konkurrens uppnåtts på marknaden.
3.2 Utskottets ställningstagande
Post- och telekommunikationer utgör en väsentlig del av landets infrastruktur. De har stor betydelse för näringslivets konkurrenskraft och de enskilda människorna i landet. Det är därför nödvändigt att se till att landets alla delar har tillgång till en god post- och teleservice. Vidare krävs att funktionshindrade erbjuds en god post- och teleservice. När Postverket och Televerket bolagiserades uttalade riksdagen mot denna bakgrund att statsmakternas behov av styrning, kontroll och insyn måste tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Ett av de skäl som den dåvarande regeringen framförde var att genom ett statligt ägande skapas garantier för att såväl serviceåtaganden som demokratiskt inflytande kan säkerställas. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att förorda att Posten och Telia privatiseras. Utskottet avstyrker motionerna T237 (m), N298 (m) och Ub903 (m) och K810 (fp) i nu aktuell del.
4 Fortsatt avreglering av telemarknaden
4.1 Motionsförslag
I motion Ub903 (m) framhålls att avregleringen och liberaliseringen av lagstiftningen på teleområdet måste drivas vidare. Utöver en privatisering av Telia finns det enligt motionen skäl att analysera andra åtgärder i avreglerande syfte. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag som syftar till en fortsatt avreglering inom informationsteknikområdet.
I motion K811 (kds) anges att kommunala fiberoptiska nät håller på att byggas ut på flera orter i landet. Det enda sättet att förhindra att landsbygdskommunerna halkar efter i denna utveckling är att säkerställa att deras datanät kan kopplas ihop med varandra och med de nät som nu byggs i storstäderna. Detta förhindras dock av Telias prispolitik och av att bolaget vägrar att hyra ut ledig kapacitet. Enligt motionen bör därför telelagen förtydligas så att det framgår att samtrafik även skall kunna ske på nivån optofiber, särskilt i lands- och glesbygd där det vore alltför kostsamt att etablera flera parallella nät. Telias konkurrenter kan därmed beredas möjlighet att hyra de outnyttjade fiber som redan i dag knyter samman alla små och medelstora tätorter i landet.
4.2 Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är viktigt att telemarknaden fungerar väl så att de mål som angetts av statsmakterna uppnås. För detta krävs bl.a. en aktiv konkurrensvårdande politik samt en kontinuerlig uppföljning av hur de telepolitiska målen uppnås. Utskottet vill i sammanhanget erinra om det uppdrag som regeringen har gett RRV att se över telelagen för att utvärdera om lagstiftarens intentioner att skapa förutsättningar för en fungerande konkurrens uppfylls. En fungerande samtrafik är enligt utskottets mening en förutsättning för att det svenska telesystemet skall kunna utnyttjas effektivt så att abonnenter i olika nät kan nå varandra. Alla tillståndshavare är skyldiga att öppna sina nät för samtrafik med andra tillståndshavare. Enligt vad utskottet erfarit säljer Telia i enlighet med gällande reglering nättjänster antingen via något av de kopplade näten eller via uthyrda förbindelser. Vidare gäller enligt gängse internationella definitioner att begreppet "samtrafik" omfattar trafik i det kopplade nätet, och således inte "nivån optofiber" som motion T811 (kds) synes avse. Av budgetpropositionen framgår att regeringen avser att initiera en studie med uppgift att se över konkurrensförutsättningarna på hela telemarknaden och hur tillgången till goda tele- och datakommunikationer till rimliga priser i landets alla delar kan främjas. I avvaktan på resultatet av pågående och aviserat utredningsarbete bör enligt utskottets mening motionerna Ub903 (m) och K811 (kds) i nu behandlad del inte bli föremål för någon åtgärd från riksdagens sida. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.
5 Regionalpolitisk utveckling inom postområdet
5.1 Motionsförslag
I motion T805 (c) anges att i Västerviks kommun pågår en översyn av lantbrevbäringen som resulterat i indragningar av s.k. avstickare från lantbrevbärarens färdväg. Dessa förändringar upplevs som klara försämringar och i strid med gällande lagstiftning. Vad människorna i glesbygden kräver är inte ytterligare service, men de vill självklart behålla den service de redan har. Mot denna bakgrund föreslås att regeringen utnyttjar sitt ägarinflytande i Posten i syfte att bevara postservicen i glesbygden.
I motion T239 (kds) riktas kritik mot det i budgetpropositionen omnämnda utredningsarbete som skulle studera förutsättningarna för en finansiering av de regionala och sociala kostnaderna på postområdet med avgifter från de företag som är verksamma på marknaden. Enligt motionen riskerar sådana avgifter att slå ut nya aktörer på marknaden. Den långsiktiga samhälleliga kostnaden i form av lägre effektivitet skulle vida överstiga intäkterna. Dessutom är Posten så dominerande på marknaden att företaget ändock skulle få stå för huvuddelen av avgifterna.
I motion T221 (mp) framhålls att med goda regionala förbindelser menas även bra postkommunikationer. Posten har den senaste tiden lagt ner flera av sina kontor och infört lantbrevbäring samt "post i butik". Enligt motionen bör en noggrann utredning göras om detta förfaringssätt leder till försämringar för glesbygd och småsamhällen.
I motion A442 (mp) framhålls att posten behöver förbättras i glesbygden. Nedläggningarna av allt fler postkontor och den kraftigt försämrade servicen är oacceptabla. Riksdagen bör därför uttala tydligare krav på Posten om att en god service skall finnas i hela landet, oavsett bostadsort. En utredning bör vidare tillsättas för att undersöka om den ökade konkurrensen inom området lett till försämrade möjligheter att motsvara allmänhetens krav på god service i hela landet. Om så är fallet kan det enligt motionen vara rimligt att genom avgifter från konkurrerande företag se till att dessa kostnader fördelas över branschen i dess helhet.
5.2 Utskottets ställningstagande
Utskottet delar den grundsyn som kommer till uttryck i motionerna om att utvecklingen på postmarknaden utgör en viktig förutsättning för den regionala utvecklingen. Utskottet vill erinra om att riksdagen mot denna bakgrund har fastställt sociala och regionalpolitiska mål i postlagen. Det åligger Post- och telestyrelsen att verka för att målen uppnås. Vidare anvisas medel över statsbudgeten för upphandling av särskilda samhällsåtaganden till förmån för bl.a. handikappade. I sammanhanget bör också nämnas det avtal som regeringen träffat med Posten om bl.a. upprätthållande av post- och kassaservice i hela landet samt om ett pristak för privatpersoners inrikes befordran av brevförsändelser. Utskottet vill vidare erinra om att det i sitt av riksdagen godkända betänkande 1993/94:TU11 Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket m.m. behandlade statsmakternas styrning, kontroll och inflytande över postmarknaden. Utskottet framhöll att vid en övergång till en avreglerad marknad samtidigt som verksamhetsformen förändras gäller att särskilda krav måste ställas på uppföljning och utvärdering. Utskottet anförde mot denna bakgrund att det fanns behov av en utförlig redovisning som belyser bl.a. måluppfyllelse och servicegrad inom postmarknaden.
Enligt utskottets uppfattning synes utvecklingen av postmarknaden tillgodose statsmakternas krav på en fortsatt rikstäckande postservice. Genom inte minst lantbrevbäringen erbjuder Posten en unik service som når i princip alla. Utskottets uppfattning om vikten av att utvecklingen följs upp ligger dock fast. I sammanhanget kan nämnas att utskottet har behandlat uppföljningen av postmarknaden i ett yttrande till konstitutionsutskottet tidigare i vår om regeringens behandling av riksdagens skrivelser (yttr. 1994/95:TU3y). Utskottet konstaterade i yttrandet att regeringen redovisat att riksdagsskrivelsen med anledning av Postverkets bolagisering är slutbehandlad trots att någon redovisning ännu inte har lämnats till riksdagen om bl.a. måluppfyllelse och servicegrad inom post- och telemarknaderna. Utskottet ansåg att det är mycket viktigt att regeringen för riksdagen årligen redovisar hur de av statsmakterna fastställda målen uppfylls. Med hänsyn till den korta tidsrymd som förflutit sedan post- och telemarknaderna avreglerats hade utskottet förståelse för att någon fullständig redovisning ännu inte hade lämnats. Enligt utskottets mening var det dock inte tillfredsställande att regeringen inte lämnat den av riksdagen begärda redovisningen eller angett hur detta skall ske. Utskottet förutsätter att den av riksdagen begärda redovisningen av hur de av statsmakterna fastställda målen uppfylls kommer att lämnas av regeringen. Slutligen kan även nämnas att utskottet den 20 april 1995 beslutat att föreslå att Riksdagens revisorer granskar hur riksdagen skall kunna följa hur de politiska målen för post- och teleområdena uppfylls efter övergången till en avreglerad marknadssituation.
Efter denna redovisning av statsmakternas insyn och inflytande på postområdet och postservicens betydelse för den regionala utvecklingen övergår utskottet till de frågor som aktualiseras i motionerna. Beträffande motion T805 (c) kan utskottet konstatera att det ingår i Postens ansvar att upprätthålla lantbrevbärarservice. Enligt vad utskottet erfarit förekommer heller inga nedläggningar av lantbrevbäringslinjer. Däremot sker en fortlöpande anpassning av servicen till förändringar i boendet. Detta innebär såväl utsträckning av lantbrevbäringslinjer till nya hushåll som indragningar om underlaget blivit för litet. Indragningar sker enligt vad utskottet erfarit med varsamhet, och särskild hänsyn tas till handikappade och rörelsehindrade äldre personer. I sammanhanget kan nämnas att i dessa frågor sker ett fortlöpande samråd mellan Posten och tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsen. Utskottet vill för sin del understryka den betydelse som lantbrevbäringen har för den regionala utvecklingen och förutsätter att riksdagens mål om en väl fungerande och rikstäckande postservice uppfylls. När det gäller motion T239 (kds) vill utskottet framhålla vikten av att en aktiv konkurrensvårdande politik förs som möjliggör att en rikstäckande postservice tryggas även i framtiden. Utskottet välkomnar därför att regeringen låter utreda möjligheterna till en solidarisk finansiering av de regionala och sociala kostnaderna genom avgifter från samtliga företag som är verksamma inom marknaden. Utskottet förutsätter slutligen när det gäller motionerna T221 och A442 (båda mp) att en granskning av Postens service ur ett regionalpolitiskt perspektiv kommer att ske genom den förutskickade uppföljningen av hur de politiska målen på postområdet uppfylls. I avvaktan på resultatet av detta arbete är utskottet inte berett att överväga en förändring av gällande krav på Posten. Utskottet kan beträffande serviceformen Post i butik konstatera att en utbyggnad har påbörjats som gett övervägande positiva erfarenheter. Utbyggnaden av denna verksamhet, som kräver tillstånd från Finansinspektionen, har dock begränsats av gällande regler. Enligt vad utskottet erfarit bereds för närvarande inom regeringskansliet förslag om en förändrad reglering. Förslag till riksdagen avses lämnas under hösten 1995. Utskottet anser att det är angeläget att denna översyn av regelsystemet kommer till stånd. Av det anförda följer att utskottet inte finner någon riksdagens åtgärd erforderlig med anledning av de nu aktuella motionsyrkandena. Dessa avstyrks följaktligen.
6 Prissättning av tidningsdistribution
6.1 Motionsförslag
I motion T801 (c) framhålls att Postens prissättning för distribution av tidningar missgynnar landsbygdsservicen. Det innebär att tidningsföretag kan tvingas säga nej till vissa landsbygdsboende som abonnenter eller ta ut ett högre prenumerationspris av dessa. Posten prissättning torde också leda till att antalet distribuerade tidningar minskar, vilket i sig innebär att övrig postservice på landsbygden fördyras. Enligt motionen bör Posten sträva efter att få ned kostnaderna för landsbygdsservicen genom ökade volymer. Tillgång till tidningar är en viktig social rättighet som alla måste kunna ha på någorlunda likvärdiga villkor. En marginalkostnadsprissättning för tidningar bör vidare övervägas i stället för det nuvarande systemet. Regeringen föreslås därför utnyttja sitt ägarinflytande och se till att Postens prissättning för distribution av tidningar på landsbygden blir rättvis och likformig.
I motion T806 (s) framhålls att under de senaste åren har stora förändringar skett när det gäller distributionen av svenska tidningar och tidskrifter. Inte minst Postverkets bolagisering och avregleringen av postverksamheten har inneburit helt förändrade villkor för många tidskrifter. Upphävandet av prismålet 1992 för postens tidningsbefordran ledde vidare till kraftigt höjda portoavgifter samt till försämrade möjligheter att påverka utvecklingen av portokostnaderna. För adresserade medlemstidningar och andra fack- och specialtidningar anges att Posten i praktiken är ensam distributör. Det finns därmed inga möjligheter för dessa tidningar att pressa priserna på en fungerande marknad. Posten kommer också under överskådlig framtid att vara den enda rikstäckande distributören av facktidningar. För de berörda tidningarna och tidskrifterna är det av avgörande betydelse att prisutvecklingen inte är för snabb. För att säkerställa utgivningen av den betydelsefulla fackpressen och för att hejda de mycket kraftiga prishöjningarna föreslås att det tidigare prismålet återinförs för fack- och specialtidningar.
6.2 Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att enligt gällande regler för postmarknaden är det Posten själv som fastställer sina priser för tidnings- och tidskriftsbefordran. Detta har setts som en förutsättning för att Posten skall kunna ta ansvar för sin ekonomi. I sammanhanget kan nämnas att Posten numera har uppdragit åt sitt dotterbolag Tidningstjänst AB att svara för uppgörelser med tidningsutgivarna rörande distributionen av morgontidningar. Det är Postens bedömning att detta kan ge vissa samordningsvinster som kan möjliggöra en prisutveckling som är acceptabel. Utskottet vill vidare erinra om att Posten inte längre har ensamrätt till någon del av sin service. Konkurrensen är särskilt stark när det gäller distributionen av morgontidningar, där Posten har förlorat merparten av sin distribution såväl av lönsamhetsskäl som på grund av svårigheten att kombinera den omfattande lantbrevbärarservicen med morgontidig utdelning. Till bilden hör vidare att Postens distribution av tidningar och tidskrifter under lång tid inte burit sina egna kostnader. Genom fortsatt rationalisering av verksamheten och prisförändringar har dock en resultatförbättring skett. Som avspeglas i de båda motionerna har dock Postens förändrade prissättning inneburit konsekvenser som uppfattats som starkt negativa. Utskottet delar den oro som kommer till uttryck i motionerna. Det är viktigt att företag och enskilda på landsbygden har tillgång till tidningar och tidskrifter på rimliga villkor. Enligt vad utskottet erfarit bereds för närvarande inom regeringskansliet olika frågor som gäller den framtida utformningen av postmarknaden. Under hösten 1995 avses en departementsutredning presenteras och remissbehandlas. Utskottet förutsätter att frågor om distributionen av tidningar och tidskrifter på glesbygden och behovet av ett prismål kommer att behandlas i detta sammanhang så att tidningar och tidskrifter skall kunna erbjudas på tillfredsställande villkor. I avvaktan på resultatet av detta arbete avstyrks motionerna T801 (c) och T806 (s).
7 Regionalpolitisk utveckling inom teleområdet
7.1 Motionsförslag
I motion T208 (m) anges att i Blekinge, och då framför allt i Karlskrona och Ronneby, pågår en anmärkningsvärd uppbyggnad av tjänsteföretag inom informationsteknikens område. Telias prissättning anges dock hämma utvecklingen. Transmissionskostnaden till Stockholm för de större tätorterna i Blekinge är nämligen ca 15 % högre än vad Malmö har. Enligt motionen måste näringslivet i Blekinge få konkurrera på lika villkor med andra landsdelar och inte hämmas i sin utveckling på grund av för liten trafikvolym. Regeringen bör därför snarast möjligt vidta åtgärder för att komma till rätta med detta problem.
I motion T221 (mp) framhålls att med goda regionala förbindelser menas även bra telekommunikationer. Telekommunikationer är på mobilsidan avreglerade vilket bör ha gynnat konsumenterna. Det är dock mycket svårt att få något grepp om konsekvenserna av den senaste tidens teleutveckling för bl.a. konsumenterna och vilka externa kostnader som eventuellt kan ha tillkommit. På sikt tror motionärerna att en total avreglering av telemarknaden kan vara gynnsam så länge glesbygdskommunikationerna kan tryggas till jämlika priser. Regeringen bör därför se över teleutvecklingen och utarbeta ett lagförslag som skyddar glesbygdskonsumenter och privatkonsumenter i allmänhet.
I motion T802 (fp) anges att de nya telefontaxorna som infördes vid årsskiftet innebär att dessa på sina håll kan öka med 50 %. Detta missgynnar särskilt län med stora geografiska avstånd och med gles befolkning. Alla medborgare bör rimligen kunna ringa till sin residensstad och betala enbart regiontaxa. Telias teletaxor är enligt motionen felkonstruerade och inte rättvisa. Riksdagen bör därför uttala att telesamtal inom ett län skall som högst debiteras enligt regiontaxa.
Enligt motion T803 (fp) är investeringar i ett modernt tele- och datanät av största betydelse för glesbygden. Det ger möjligheter att bygga upp ett rationellt näringsliv med livskraftiga småföretag. En del miljöskadligt resande kan dessutom ersättas av kontakter via telenätet. Det kan vara samhällsekonomiskt lönsamt att göra större investeringar i telenätet även om det inte är lönsamt för det teleföretag som driver nätet. Enligt motionen bör därför en ordning införas som möjliggör statlig upphandling av sådana teleinvesteringar som inte är lönsamma från företagsekonomisk synpunkt, men från samhällsekonomisk, eller som bedöms vara regionalpolitiskt motiverade. Motionärerna hänvisar till det system som gäller för statlig upphandling av företagsekonomiskt olönsam järnvägs- och flygtrafik.
I motion T808 (fp) framhålls att teletekniken spelar stor roll för möjligheterna att eliminera de geografiska avståndens nackdelar. Som exempel anges att den särskilda yrkesinriktade fort- och vidareutbildningen som Högskolan Trollhättan--Uddevalla specialiserat sig på bedrivs med hjälp av teletekniken eller IT-tekniken. Det är därför enligt motionären viktigt att telesystemets utveckling prioriteras. I motionen konstateras vidare att tjänstesamhällets utveckling till stor del bygger på teleteknikens tillämpning. Om människor skall kunna använda denna nya teknik erfordras både en väl utbyggd infrastruktur och ett taxesystem som uppmuntrar och i vart fall inte försvårar en angelägen utveckling. Mot denna bakgrund framhålls behovet av att tillräcklig kapacitet säkerställs i Dalslands AXE-nät. I motionen framhålls även att de geografiskt små riktnummerområdena i Dalsland har spelat ut sin roll. Med nuvarande teknik anges att de också förhindrar en rimlig taxekonstruktion genom att samtal som egentligen är av lokal karaktär för en dalslänning kostnadsmässigt är att jämföra med regionala samtal eller rikssamtal. Detta hämmar Dalslands utveckling och motverkar möjligheten att arbeta hemma och därmed utnyttja en god miljö för hem och familj. Telia bör därför enligt motionen ompröva riktnummerindelningen för Dalsland och säkerställa att taxorna kan sättas så att teletrafiken inom och med länet gynnas. Ett riktnummer för Dalsland bör därvid införas.
I motion A404 (c) framhålls att den svenska skärgården är en ovärderlig del av vårt land. För att skärgårdsföretag skall kunna etableras och fortleva är det nödvändigt att utbyggnaden av AXE-systemet påskyndas.
7.2 Utskottets ställningstagande
7.2.1 Övergripande synpunkter
Utskottet vill med anledning av motionerna först framhålla att väl fungerande telekommunikationer har mycket stor betydelse för företagen och de enskilda människorna i landet. I likhet med vad som gäller för postområdet har riksdagen mot denna bakgrund fastställt sociala och regionalpolitiska mål på teleområdet. Sådana mål anges i telelagen. Det åligger Post- och telestyrelsen att verka för att målen uppfylls. Vidare anvisas medel över statsbudgeten för upphandling av särskilda samhällsåtaganden till förmån för bl.a. handikappade. I sammanhanget kan också nämnas det avtal som regeringen tecknat med Telia bl.a. om taxeutveckling för hushålls- och viss företagstelefoni samt om olönsamma telefonautomater i glesbygd. Utskottet vill vidare erinra om att det krav på uppföljning och utvärdering som redovisats under avsnitt 5.2 även gäller utvecklingen inom teleområdet.
7.2.2 Telesystemets utbyggnad
Utskottet kan konstatera att moderniseringen av Telias nät drivs i snabb takt. I början av år 1995 var 81 % av telefonikunderna anslutna till AXE. Genom den senaste tekniska utvecklingen och rationaliseringar på installationssidan bedömer Telia att det är möjligt att öka investeringstakten ytterligare. Telia har därför beslutat att samtliga kunder skall vara anslutna till AXE senast vid utgången av år 1997. Utskottet bedömer att Sverige har ett kapacitetsstarkt och högkvalitativt telenät för överföring av såväl tal och data som bild. Sverige ligger också långt fram i utbyggnaden av infrastrukturen jämfört såväl med länderna inom EU som med USA och Japan. Genom de investeringar som Telia och andra operatörer genomför och planerar förbättras vidare den elektroniska infrastrukturen fortlöpande. Utskottet anser därmed att syftet med motionerna T803 (fp), T808 (fp) och A404 (c) i nu aktuell del torde bli tillgodosett utan att någon initiativ från riksdagens sida är påkallat. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.
7.2.3 Teleprisfrågor
Beträffande de frågor om telekostnader och riktnummerindelning som aktualiseras i motionerna T208 (m), T802 (fp) och T808 (fp) kan konstateras att Telia har frihet att själv bestämma sina taxor inom ramen för det pristak som avtalats mellan regeringen och Telia. Telias nya taxesystem från årsskiftet 1993/94 innebär att närtaxa gäller inom eget och angränsande riktnummerområden. För samtal som passerar två riktnummerområden gäller regiontaxa, och för samtal som passerar mer än två riktnummerområden gäller fjärrtaxa. Enligt Telia innebär vidare taxeomläggningen vid årsskiftet 1994/95 att hushållens telekostnader i genomsnitt kommer att sjunka med 3,3 %. I sammanhanget kan nämnas att Telias taxor underskrider det pristak som avtalats mellan regeringen och Telia. Taxeförändringen har medfört en förbättrad anpassning till läns- och kommunindelningen. En fullständig anpassning av taxesystemet till de administrativa gränserna har dock inte bedömts möjlig med hänsyn till telenätets struktur. Det kan tilläggas att den relativa förmån som teleabonnenter i de tre storstadsområdena har, med avseende på det antal abonnenter som kan nås för lokaltaxa, reduceras av att abonnemangsavgiften där är högre än i landet i övrigt. Utskottet anser det angeläget att utvecklingen mot ett "rundare Sverige" kan fortsätta. Utskottet förutsätter att Telia kommer att se över olika gränsdragningsfrågor för riktnummerindelningen. Riksdagen bör dock inte besluta om Telias taxestruktur. Enligt vad utskottet erfarit räknar Telia med att antalet avståndsklasser kommer att minska ytterligare i framtiden. Med AXE-systemets färdigställande år 1997 blir taxorna därmed allt mindre avståndsberoende. Utskottet vill även hänvisa till den möjlighet som finns att med s.k. 020-nummer underlätta kontakter till viktiga regionala samhällsorgan när telesystemets områdesgränser inte stämmer överens med de administrativa gränserna. Vad gäller motion T208 (m) kan utskottet erinra om att priserna på uthyrda förbindelser enligt telelagen skall vara kostnadsbaserade. Detta innebär bl.a. att förbindelser i kostnadseffektiva trafiktäta stråk kan betinga ett lägre pris än förbindelser i icke lika trafiktäta stråk. I sammanhanget kan vidare nämnas den studie som enligt budgetpropositionen kommer att utföras för att se över hur tillgången till goda tele- och datakommunikationer till rimliga priser i landets delar kan främjas. Med hänvisning till vad som nu har anförts avstyrker utskottet motionerna T208 (m), T802 (fp) och T808 (fp) i nu behandlad del.
7.2.4 Översyn av teleutvecklingen
Utskottet konstaterar att det förslag som väckts i motion T221 (mp) om att se över teleutvecklingen torde tillgodoses med det krav som riksdagen tidigare angett om att en uppföljning och utvärdering skall ske av telemarknadens utveckling. I sammanhanget kan även hänvisas till att regeringen har givit RRV i uppdrag att se över telelagens effekter. I avvaktan på resultatet av detta arbete är utskottet inte berett att överväga någon förändring av telelagen. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet motionen i nu aktuell del. Syftet med den torde dock bli helt eller delvis tillgodosett.
8 Lokalisering av internationell telemyndighet
8.1 Motionsförslag
I motion T804 (m) anges att den europeiska telemarknaden kommer att avregleras år 1998. EU kommer därför med stor sannolikhet att etablera en europeisk myndighet, motsvarande Post- och telestyrelsen, någonstans i Europa. Om denna myndighet lokaliseras till Sverige skulle det medföra fördelar för EU genom bl.a. de erfarenheter av avregleringen som vunnits i vårt land. Regeringen föreslås därför snarast ta upp diskussioner med EU om att förlägga telemyndigheten till Sverige.
8.2 Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att EU:s ministerråd har fattat beslut om att senast den 1 januari 1998 liberalisera såväl teleinfrastrukturen som alla teletjänster. Förslag har i samband därmed redovisats om att samtidigt inrätta en särskild europeisk telemyndighet. Enligt vad utskottet erfarit är frågan fortfarande under beredning. Diskussioner pågår såväl om behovet av en ny federal myndighet som om en sådan organisation skall byggas upp för länderna inom EU eller om den skall omfatta en större krets av europeiska länder. Utskottet delar motionärens uppfattning att Sverige intar en internationell tätposition när det gäller den teletekniska utvecklingen. Inom landet finns ett kapacitetsstarkt och högkvalitativt telenät för olika IT-tjänster. Sverige har också vunnit viktiga erfarenheter från den internationellt sett unika avreglering som skett av telemarknaden i vårt land. Detta talar för att miljön i Sverige skulle kunna vara särskilt gynnsam och stimulerande för en framtida telemyndighet. Utskottet förutsätter därför att regeringen följer frågan och verkar för att en eventuell telemyndighet lokaliseras till Sverige. Med hänvisning till det anförda påkallar motionen enligt utskottets mening inte någon åtgärd från riksdagens sida varför den avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till Post- och telestyrelsen att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Post- och telestyrelsen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 248 981 000 kr,
2. beträffande anslag till Upphandling av särskilda samhällsåtaganden att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Upphandling av särskilda samhällsåtaganden för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 539 588 000 kr,
3. beträffande anslag till Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:T220 yrkande 6, 1994/95:T232 yrkande 15 och 1994/95:T807 till Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 300 000 000 kr, res. 1 (m) res. 2 (c)
4. beträffande anslag till Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 210 000 000 kr,
5. beträffande anslag till Informationsteknik: Telekommunikation m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:T239 yrkandena 14 och 15 till Informationsteknik: Telekommunikation m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 37 500 000 kr,
6. beträffande privatisering av Telia AB och Posten AB att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T237 yrkande 7 i denna del, 1994/95:N298 yrkandena 7 och 8, 1994/95:Ub903 yrkande 8 och 1994/95:K810 yrkande 4, res. 3 (m) res. 4 (fp)
7. beträffande fortsatt avreglering av telemarknaden att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub903 yrkande 9 och 1994/95:K811 yrkande 8,
8. beträffande regionalpolitisk utveckling inom postområdet att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T221 yrkande 36, 1994/95:T239 yrkande 16, 1994/95:T805 och 1994/95:A442 yrkandena 13 och 14,
9. beträffande prissättning av tidningsdistribution att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T801 och 1994/95:T806,
10. beträffande telesystemets utbyggnad att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T803, 1994/95:T808 yrkandena 1 och 2 samt 1994/95:A404 yrkande 2, res. 5 (fp) 11. beträffande teleprisfrågor att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T208 yrkande 4, 1994/95:T802 och 1994/95:T808 yrkande 3,
12. beträffande översyn av teleutvecklingen att riksdagen avslår motion 1994/95:T221 yrkande 37,
13. beträffande lokalisering av internationell telemyndighet att riksdagen avslår motion 1994/95:T804.
Stockholm den 16 maj 1995
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Wiggo Komstedt (m), Håkan Strömberg (s), Bo Nilsson (s), Jarl Lander (s), Jan Sandberg (m), Ulrica Messing (s), Sivert Carlsson (c), Krister Örnfjäder (s), Tom Heyman (m), Hans Stenberg (s), Karl-Erik Persson (v), Monica Green (s), Birgitta Wistrand (m), Elisa Abascal Reyes (mp), Lena Sandlin (s) och Torsten Gavelin (fp).
Reservationer
1. Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice (mom. 3)
Wiggo Komstedt, Jan Sandberg, Tom Heyman och Birgitta Wistrand (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet kan" och på s. 8 slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse: Utskottet kan konstatera att inom Posten pågår sedan flera år ett arbete med att höja produktiviteten. Genom ny informations- och kommunikationsteknik har vidare Posten möjligheter att ytterligare effektivisera sin verksamhet. Utskottet anser dessutom att Posten har ett eget intresse av att utgöra ett rikstäckande företag. Detta betyder att målet om en väl fungerande och rikstäckande kassaservice kan upprätthållas till en lägre anslagsnivå. Enligt utskottets mening bör mot denna bakgrund anslaget beräknas till 150 miljoner kronor för det förlängda budgetåret 1995/96. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet yrkande 6 i motion T220 (m) och avstyrker följaktligen motionerna T232 (c) och T807 (kds) i nu behandlad del.
dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande anslag till Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T220 yrkande 6, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:T232 yrkande 15 och 1994/95:T807 till Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 150 000 000 kr,
2. Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice (mom. 3)
Sivert Carlsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet kan" och på s. 8 slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse: Utskottet konstaterar att regeringens förslag till medelsanvisning innebär en betydande neddragning av anslaget. Trots detta har regeringen inte redovisat någon konsekvensanalys av sitt besparingsförslag. Utskottet anser att i avvaktan på att regeringen kan visa att den föreslagna neddragningen inte försämrar service och tillgänglighet i glesbygd bör anslaget bibehållas oförändrat. Anslaget bör därför räknas upp med 75 miljoner kronor till sammanlagt 375 miljoner kronor för det förlängda budgetåret 1995/96. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet yrkande 15 i motion T232 (c) och avstyrker följaktligen motionerna T220 (m) och T807 (kds) i nu behandlad del.
dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande anslag till Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T232 yrkande 15, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:T220 yrkande 6 och 1994/95:T807 till Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 375 000 000 kr,
3. Privatisering av Telia AB och Posten AB (mom. 6)
Wiggo Komstedt, Jan Sandberg, Tom Heyman och Birgitta Wistrand (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "När postverket" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse: Utskottet anser det angeläget med en fortsatt privatisering av konkurrensutsatt statlig verksamhet. Telia hör till de verksamheter som i ett första steg bör privatiseras. Telia behöver för sin utveckling en marknadsmässig värdering samt en acceptabel kapitalförsörjning för att kunna utvecklas vidare och delta i den fortsatta internationella omstruktureringen. Vidare bör konkurrensutsatt verksamhet inom Posten som t.ex. Postbanken komma i fråga för ägarbreddning och privatisering. Utskottet anser att regeringen bör ges bemyndigande att sälja såväl Telia som Posten. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T237, N298 och Ub903 (samtliga m) tillstyrks i nu behandlad del, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Motion K810 (fp) avstyrks i nu behandlad del.
dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande privatisering av Telia AB och Posten AB att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T237 yrkande 7 i denna del, 1994/95:N298 yrkandena 7 och 8 och 1994/95:Ub903 yrkande 8 samt med avslag på motion 1994/95:K810 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Privatisering av Telia AB och Posten AB (mom. 6)
Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "När Postverket" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening krävs en effektiv konkurrens innan statlig verksamhet kan privatiseras. Telemarknaden bör därför utvecklas mot verklig konkurrens med så jämnstarka marknadspartners som möjligt. Även om konkurrensen för närvarande tenderar att öka har dock Telia ännu en alltför dominerande ställning på den svenska telemarknaden. Utskottet anser därför att en privatisering av Telia bör anstå tills dess att en tillfredsställande marknadssituation uppnåtts. Utskottet är mot denna bakgrund inte heller berett att för närvarande förorda en privatisering av Posten. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att yrkande 4 i motion K810 (fp) tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Motionerna T237, N298 och Ub903 (samtliga m) avstyrks i nu behandlad del.
dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande privatisering av Telia AB och Posten AB att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K810 yrkande 4 samt med avslag på motionerna 1994/95:T237 yrkande 7 i denna del, 1994/95:N298 yrkandena 7 och 8 samt 1994/95:Ub903 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Telesystemets utbyggnad (mom. 10)
Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ""Utskottet bedömer" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse. Utskottet bedömer att Sverige har ett kapacitetsstarkt och högkvalitativt telenät som kommer att förstärkas ytterligare genom de investeringar som nu planeras. Som framhålls i motion T803 (fp) kan det dock vara samhällsekonomiskt lönsamt att göra teleinvesteringar även om det inte är lönsamt för det teleföretag som driver nätet. Detta gäller även i en situation med ett färdigutbyggt AXE-system med den fortsatta utveckling som kan förutses inom området. Utskottet anser därför att en prövning bör ske av möjligheten att statens trafikupphandling utvidgas till att innefatta även telekommunikationsnätet. Det skulle kunna betyda att teleinvesteringar som inte är lönsamma från företagsekonomisk synpunkt men som är motiverade från samhällsekonomisk eller regionalpolitisk synpunkt kan upphandlas av staten. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T803 (fp) tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Syftet med motionerna T808 (fp) och A404 (c) i nu aktuell del torde bli tillgodosett utan att något initiativ från riksdagens sida är påkallat. Dessa motionsyrkanden avstyrks följaktligen.
dels att utskottets hemställan under mom. 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande telesystemets utbyggnad att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T803 och med avslag på motionerna 1994/95:T808 yrkandena 1 och 2 samt 1994/95:A404 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Fortsatt avreglering av telemarknaden (mom. 7)
Wiggo Komstedt, Jan Sandberg, Tom Heyman och Birgitta Wistrand (alla m) anför:
Vi anser att avregleringen och liberaliseringen av lagstiftningen på teleområdet måste drivas vidare kraftfullt. Med hänsyn till pågående beredningsarbete har vi dock avstått från att nu kräva ytterligare åtgärder. Resulterar dock inte detta översynsarbete i konkreta förslag om hur telemarknaden kan vidareutvecklas återkommer vi till frågan.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen2 Post- och telekommunikation2 Motionerna2 Inledning5 Utskottet5 1 Bakgrund5 2 Anslagsfrågor6 2.1 Anslaget D 1. Post- och telestyrelsen6 2.2 Anslaget D 2. Upphandling av särskilda samhällsåtaganden6 2.3 Anslaget D 3. Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice6 2.4 Anslaget D 4. Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB8 2.5 Anslaget D 5. Informationsteknik: Telekommu- nikation m.m.8 3 Privatisering av Telia AB och Posten AB9 3.1 Motionsförslag9 3.2 Utskottets ställningstagande10 4 Fortsatt avreglering av telemarknaden10 4.1 Motionsförslag10 4.2 Utskottets ställningstagande10 5 Regionalpolitisk utveckling inom postområdet11 5.1 Motionsförslag11 5.2 Utskottets ställningstagande12 6 Prissättning av tidningsdistribution14 6.1 Motionsförslag14 6.2 Utskottets ställningstagande14 7 Regionalpolitisk utveckling inom teleområdet15 7.1 Motionsförslag15 7.2 Utskottets ställningstagande17 7.2.1 Övergripande synpunkter17 7.2.2 Telesystemets utbyggnad17 7.2.3 Teleprisfrågor17 7.2.4 Översyn av teleutvecklingen18 8 Lokalisering av internationell telemyndighet19 8.1 Motionsförslag19 8.2 Utskottets ställningstagande19 Hemställan19 Reservationer21 Särskilt yttrande24