Processrättsliga frågor

Betänkande 2006/07:JuU8

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
11 april 2007

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
PDF

Beslut

Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU8)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om processrättsliga frågor. Skälet är att gällande lagar och regler är ändamålsenliga eller att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om användning av tvångsmedel, åtal, vittnen och målsägande, rättshjälp, rekrytering av nämndemän samt processrättsliga frågor med internationell anknytning.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren beslöt bifalla utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 23

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2007-03-15
Justering: 2007-03-29
Trycklov till Gotab och webb: 2007-03-30
Trycklov: 2007-03-30
Trycklov: 2007-04-02
Reservationer: 13
Betänkande 2006/07:JuU8

Alla beredningar i utskottet

2007-03-15

Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU8)

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om processrättsliga frågor. Skälet är att gällande lagar och regler är ändamålsenliga eller att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om användning av tvångsmedel, åtal, vittnen och målsägande, rättshjälp, rekrytering av nämndemän samt processrättsliga frågor med internationell anknytning.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2007-04-11
Stillbild från Debatt om förslag 2006/07:JuU8, Processrättsliga frågor

Debatt om förslag 2006/07:JuU8

Webb-tv: Processrättsliga frågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 25 Margareta Persson (S)
Fru talman! Vi ska nu debattera betänkandet Processrättsliga frågor , och det är motioner från allmänna motionstiden som behandlas. Processrätt handlar i allt väsentligt om rättssäkerhet och om rättstrygghet för människor och vilka förutsättningar som krävs för att detta ska uppnås. I årets betänkande tas frågor upp om bland annat målsägandebiträde, nämndemäns villkor, anonymitet i domstol, rättshjälp och svensk domstolsbehörighet vid internationell frysning av tillgångar. I årets betänkande behandlas betydligt färre motioner, och det är också färre reservationer än förra året. Allianspartierna hade då reservationer om till exempel tillträdesförbud, stöd till vittnen och målsägande, skydd för bevispersoner vid människohandel, vittnesersättning och verkställighet av böter. Min fråga är: Kan vi nu förvänta oss förslag från regeringen i de här frågorna? Eller har ni släppt de kraven, eftersom ni inte har motionerat i de frågorna i år? Fru talman! Vi socialdemokrater står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall bara till reservation 10 om rättshjälpsfrågor och reservation 13 om svensk domstolsbehörighet vid internationell frysning av tillgångar. Låt mig inledningsvis säga något om de reservationer jag här inte yrkar bifall till. Reservation 4 handlar om barns rätt till målsägandebiträde. Självfallet är det en utomordentligt viktig fråga att barn som utsätts för brott av en förälder alltid bör förordnas en företrädare i rättsprocessen. Det är också vad utredaren föreslår i betänkandet Målsägandebiträdet - ett aktivt stöd i rättsprocessen . Utredningen presenterades i januari, och betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Vi har förståelse för att det krävs lite mer tid än ett par månader innan regeringen kan lägga fram en proposition i frågan. Vår förståelse grundar vi på egen erfarenhet, då vi inte, i likhet med oppositionen under en socialdemokratisk regering, kräver åtgärder på bordet nästan innan remisstiden är slut. Däremot kommer vi inte att visa förståelse om en proposition inte kommer inom rimlig tid, inte heller om den inte innehåller det som vi i motionen och i vår reservation ställer krav på och som utredaren föreslår. Jag vill också tillägga att det är viktigt att reglera när och på vilket sätt målsägande ska agera när man företräder barnet. Det gäller inte bara målsägandebiträde åt barn utan över huvud taget. Det har framkommit att målsägandebiträde inte har funnits med vid till exempel förhör, och vi tycker att ett målsägandebiträde måste finnas med från första stund för att utgöra det stöd som krävs. Vi står naturligtvis också bakom förslag som till exempel möjliggörande av rättegång på annan ort än den svarandes hemvist om det kan bidra till att öka säkerheten för den enskilde. Ofta kan det handla om kvinnor som lever med skyddad identitet eller kvarskrivning och där säkerheten och skyddet behöver bli bättre. Vi kommer naturligtvis från vårt håll att följa den frågan i en eventuellt aviserad handlingsplan kring de här frågorna. En tredje fråga gäller representativiteten hos nämndemännen. Vi behandlade den frågan i riksdagen för inte så länge sedan då vi slog fast att valförsamling i framtiden måste sträva efter allsidighet beträffande ålder, kön, yrke och etnisk bakgrund. Den socialdemokratiska regeringen aviserade en höjning av arvodet till nämndemännen, alltså både en höjning och en särdelning av arvode och ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Alliansregeringen har också höjt arvodena men delat upp ersättningen på hel- och halvtid. Nämndemän får alltså bara ett halvt arvode om rättegången varar en halv dag. Som ni säkert har sett har det vållat stor irritation bland nämndemännen. Det vore väl bra om Domstolsverket kunde följa upp eventuella konsekvenser av den förändringen. Det kan ju vara så att inläsning av underlag inför en rättegång kan ta lika mycket tid i anspråk oavsett om rättegången pågår under kort eller lång tid. Fru talman! I vår reservation 10 om rättshjälpsfrågor kräver vi att rättshjälpslagen ska vara så utformad att privatpersoners möjligheter att driva rättsprocesser ökar och att reglerna om förordnande av offentlig försvarare och tolk i domstol ska utvärderas. I dag får rättshjälp beviljas personer vars ekonomiska underlag inte överstiger 260 000 kronor efter att hänsyn tagits till underhållsskyldighet, förmögenhet och skuldsättning. Lagen innebär bland annat också att biträdesbehovet är avgörande för om rättshjälp ska beviljas. Det finns också en begränsning för hur många timmars arbete som ska ersättas. I första hand ska rättsskyddet i hemförsäkring, trafik- eller företagsförsäkring tas i anspråk om man har en sådan. Försäkringsbeloppet är begränsat, och självrisken är relativt hög. Beroende på ärende och beroende på motpart kan det bli både kostsamt och en i tid långt utdragen process. För väldigt många människor är det hart när omöjligt att bedriva en sådan process, beroende på att man inte har ekonomiska förutsättningar och juridisk kompetens. Att inte kunna få sin sak prövad beroende på ekonomiska eller andra faktorer kan knappast betraktas som rättssäkerhet eller rättstrygghet för alla. I betänkandet anförs att regeringen avser att utvärdera systemet på nytt, och man ska särskilt uppmärksamma utökad rättshjälp för småföretagare. Vi socialdemokrater anser inte att vi ska ha ett system där bara starka organisationer, företag och resursstarka privatpersoner har möjlighet att driva processer. Borde inte en utvärdering se på hur systemet fungerar också för mindre bemedlade personer? Jag yrkar bifall till vår reservation om rättshjälp. Till sist, fru talman, är det frågan om FN:s sanktionssystem, att den som blir placerad på sanktionslistan ska dels få veta grunderna för detta, dels ha möjlighet att få sin sak prövad i svensk domstol. Även om förbättringar har gjorts, där Sverige har varit pådrivande, kan man knappast tala om rättssäkerhet för den enskilde som drabbas av detta. Vi har alla upprörts över rådande system, och åtskilliga spaltmeter skrevs i medierna när de första svenskarna drabbades av sanktionssystemet. Den som placeras på en sådan lista har inga möjligheter att få sin sak prövad, har inga möjligheter att överklaga, får sina tillgångar frysta och har ringa möjligheter att försörja sin familj. Familj och anhöriga drabbas också, och den drabbade får utstå misstänksamhet från sin omgivning - man misstänks faktiskt vara skyldig. Vi talar inom vårt svenska rättssystem om att ingen är skyldig förrän man döms. I detta system är man dömd innan man får sin sak prövad. Vi socialdemokrater är inte nöjda med alliansmajoritetens svar i betänkandet, att man ser positivt på regeringens arbete i frågan. Vi tycker att ni mer kraftfullt från er sida borde uttala att vi i Sverige vill ha ett system där människor som misstänks för ett brott, också av det slag som det här är fråga om, måste få sin sak prövad i domstol i Sverige, att vi inte kan acceptera det system som vi i dag har och som vi anser inte uppfyller kraven på rättssäkerhet. Jag yrkar än en gång bifall till reservation 13 och reservation 10. I detta anförande instämde Karl Gustav Abramsson och Christer Adelsbo (båda s).

Anf. 26 Alice Åström (V)
Fru talman! Jag kommer att fatta mig ganska kort i det här anförandet. Detta är ett betänkande som jag egentligen inte skulle ha debatterat här i kammaren i dag, men Lena Olsson har tyvärr blivit sjuk. Jag ska börja med att säga att vi givetvis står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 1. Reservation 1 är kanske en lite annorlunda reservation i betänkandet. Den handlar om kameraövervakning. Kameraövervakning är något som har blivit mycket vanligare i vårt samhälle. Vi har tidigare haft det i banker och på särskilda ställen, men i dag vet vi att den allmänna kameraövervakningen ökar. Vi ser det här i riksdagen. Vi ser det ibland ute på gator och torg. Vi ser det när vi åker i tunnelbanan och när vi åker taxi. Det har blivit ett vardagligt inslag i samhället. Jag tänker inte ha någon debatt om kameraövervakning är bra eller dåligt. Men i dag har vi ett system där det är flera myndigheter som har ansvar för både tillstånd och tillsyn när det gäller kameraövervakning. Det är olika myndigheter och länsstyrelserna som har ansvaret, och vi har många gånger kunnat se att bedömningarna i frågor som rör kameraövervakning har varit olika i olika delar av landet. Vi ser också att JK i flera fall har prövat frågan. Det har varit fall där länsstyrelsen har gett tillstånd och JK har prövat frågan och stridit för att man inte ska få tillstånd. Det här visar att tillämpningen av reglerna och tillsynen över kameraövervakningen inte är enhetlig. Rättsutvecklingen på det här området blir inte bra tillgodosedd. Vi har tittat på detta i ett internationellt perspektiv och frågat oss hur tillsynen av allmän kameraövervakning ser ut i olika länder. Då har vi kunnat se att det snarast är motsvarigheten till vår datainspektion som har den uppgiften. Därför föreslår vi i vår reservation att man ska se till att det är Datainspektionen som har både tillstånds- och tillsynsplikten när det gäller kameraövervakning, så att vi får ett regelverk och en likhet i bedömningen över hela landet. I reservationen föreslår vi också att man ska göra en allsidig utvärdering av lagen om allmän kameraövervakning och särskilt titta på frågan om hur man skyddar den enskildes personliga integritet. Som medlem av Integritetsskyddskommittén kan jag säga att vi i den kommittén har en del som man kan använda sig av i utvärderingen. Fru talman! Jag vill instämma i det som Margareta sade om reservationerna 13 och 10. Framför allt när det gäller reservation 13 skulle jag ha önskat att vi kunnat ha ett enigt utskott som stod bakom förslaget att Sverige i internationella sammanhang och i FN bör driva att man ska få möjlighet att få sin sak prövad i svensk domstol. Jag tror inte att vi i de olika partierna skiljer oss åt i denna fråga. Vi vill att detta ska vara ett rättssäkert system. Jag tror att det snarare skulle ha varit till stöd för regeringen i de internationella kontakterna och i påtryckningarna i FN för att vi ska få ett rättssäkert system om en enhällig riksdag hade kunnat stå bakom detta, i stället för att man bara säger att det räcker att regeringen driver frågan. Jag tycker att det vore självklart att en enig svensk riksdag, med en gemensam syn på rättssäkerhet och på den trygghet som den enskilde ska ha när det gäller rätten att få sin sak prövad och, som Margareta sade, att inte bli betraktad som skyldig innan man får sin sak prövad, skulle kunna stå bakom detta. Jag hade gärna sett att ett enhälligt utskott hade kunnat ställa sig bakom detta och skicka med det till regeringen så att regeringen i sitt arbete skulle kunna säga att en enig riksdag har fattat beslut om att vi i Sverige ska driva den här linjen. Här är man enig från höger till vänster i Sveriges riksdag: Rättssäkerheten sätter vi högt. Jag hoppas att partierna kan tänka om och att vi enhälligt kan stödja reservation 13, men det är kanske att hoppas på för mycket. Men frågan kommer kanske upp igen, och då tror jag att det vore bra att riksdagen markerar i den här frågan.

Anf. 27 Mehmet Kaplan (Mp)
Fru talman! Det betänkande vi debatterar handlar om processrättsliga frågor, och från Miljöpartiet har vi två reservationer. Vi står bakom båda, men jag yrkar bifall endast till reservation 13, som vi har tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Lite förvånande har man från utskottsmajoriteten yrkat avslag på detta, och det är lite synd. Här har vi, precis som Alice Åström framhöll, en chans att visa enighet i kampen mot terrorism. Människor i vårt land har en känsla av att de när som helst kan sättas upp på en lista utan någon som helst rättssäkerhet, utan att någon bevisföringsmöda egentligen har gjorts. Hemlig bevisning leder till frysning av tillgångar eller till att personer måste anmäla sig hos polisen kl. 10 varje förmiddag. Detta upplever jag har skadat synen på vårt rättssamhälle. Rättssamhället bygger mycket på våra medborgares känsla av att staten vill medborgarna väl. Väldigt mycket bygger också på att människor som är skyldiga ska kunna försvara sig i domstol och lägga upp sitt försvar och bemöta de anklagelser som finns innan domen faller. Men i det här fallet har vi en sanktionslista som personer sätts upp på utan att svensk domstol kan pröva ärendena. Vi skickar också ut människor till andra länder som direkt eller indirekt har godkänt denna lista. Jag tror att rättssamhället, rättsstaten, får sig en törn av denna behandling. Både Margareta Persson och Alice Åström tog i sina anföranden upp att den borgerliga majoriteten i utskottet inte riktigt har ställt sig bakom detta. Det är synd. Fru talman! Jag vill också ta upp frågan om listan ur ett annat perspektiv. I Sverige har i dag flera ärenden varit uppe, och personer har också avförts från listan. Det står tydligt i betänkandet hur det har gått till. De ovissa åren och karaktärsmordet - detta att människor har hängts ut under så många år - har omöjliggjort för dem att ha en vanlig livsföring. Inte ens en ursäkt har framförts till de personer som varit på listan. Är inte det ett tillräckligt bevis på att det här inte fungerar som det borde? Jag hoppas att vi inom den närmaste framtiden, kanske redan till hösten, när dessa motioner kommer upp igen, kan se att ledamöterna i justitieutskottet har tänkt om, så att regeringen kan få rättmätigt stöd i det arbete som beskrivs i betänkandet. Man är kritisk till graden av rättssäkerhet i hanteringen av dessa sanktionslistor. Jag vet att det fortfarande finns en och annan liberal i de borgerliga partierna, och jag hoppas att just de ska kunna prata med sina allianssystrar och hantera den här frågan bättre nästa gång den kommer upp.

Anf. 28 Peter Althin (Kd)
Fru talman! Ärade kolleger i det stora justitieutskottet! Nyfikna åhörare här i kammaren och framför tv-apparaterna! Det betänkande som vi nu försöker diskutera hänför sig till sådana frågor som ligger inom ramen för processrätten. Det gäller tvångsmedel, målsägande, vittnen, åtal, rättshjälp och så vidare. Jag kan avslöja att detta är frågor som jag i min advokatverksamhet har arbetat med i decennium efter decennium. Frågan har, som någon tidigare har sagt, bäring på rättssäkerhetsfrågor och tilltron till det fungerande rättssamhället. Jag har sett frågeställningarna i 30 år - i praktiken. Det är möjligen en fördel, så att man inte bara pratar om hur det ska fungera i teorin. De här frågorna är mycket viktiga för rättssamhället. Jag ska bemöta några av de frågeställningar som har tagits upp här. För att jag inte ska glömma det yrkar jag nu bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner. Under fyra år har jag hört den dåvarande regeringen med viss munterhet göra på det sättet. Nu gör vi det. Jag vet inte vad som var grunden för att den gamla regeringen gjorde på det sättet, men vi gör det inte med särskilt stor glädje. Jag lägger stor vikt vid de idéer och synpunkter som oppositionen kommer med. Inom politiken har nu den borgerliga alliansen viktiga frågor, och oppositionen har naturligtvis också mycket viktiga frågor. Det finns många frågor där vi ligger väldigt långt ifrån varandra. Vi har helt olika bilder av vilket samhälle vi vill se. Det ska vi naturligtvis föra fram. Men det finns frågor där vi ligger väldigt nära varandra. Vad är det för mening med att försöka dramatisera skillnaderna när de egentligen inte finns, eller öka skillnaderna när de är väldigt små? Jag ska ge en bakgrund innan jag tar upp några av frågorna. Vårt samhälle är föränderligt. Det ändras hela tiden. Då är det viktigt att de lagar och förordningar vi har uppdateras kontinuerligt och att de anpassas till den situation vi befinner oss i. Varför har vi olika lagar och förordningar? Jo, det är för att skydda våra gemensamma värderingar och naturligtvis för att ge ett samhälle som ska kännas tryggt för oss alla, ett samhälle som vi känner samhörighet med. Rättsväsendet arbetar för den enskildes trygghet och säkerhet. Då är det viktigt att man tror på rättssamhället och att tilltron finns där. När människor börjar svikta i tilltron till rättssamhället är vi ute på en farlig väg. För att det från medborgarna ska finnas tilltro till rättssamhället krävs att domstolarna fungerar och att alla kan få sin sak prövad i en saklig och opartisk domstol. Det ska finnas grundläggande rättigheter för varje svensk medborgare. Den som är anklagad för ett brott ska anses som oskyldig fram till den punkt då en lagakraftvunnen dom finns. Jag sade i ett annat sammanhang - och det har inte ändrats på de här veckorna - att ca 16 procent av de brott som begicks år 2005 blev uppklarade. Det innebär alltså att 84 procent inte är uppklarade. Det ger människor en stark otrygghet. Man måste, med viss objektivitet, lasta den gamla regeringen för att inte ha satsat tillräckligt med resurser. De har satsat resurser. Vi brukar prata om hur mycket de har satsat och att vi i oppositionen förut satsade ännu mer. Men det har varit otillräckligt. Målsättningen måste ändå vara att skapa ett samhälle där de som begår brott ställs till ansvar och att uppklaringsprocenten blir större. Då är det viktigt att vi har domstolar som fungerar. Den tidigare regeringen lade ned ett stort antal domstolar. Frågan är om det var bra eller dåligt. Blir det för långa väntetider på de domstolar som är kvar? Den utvärderingen är viktig för att vi ska se att människor har tilltro till rättssamhället. Kristdemokraterna och alliansen har under alla år prioriterat rättsväsendet och gör det nu också i regeringsställning. Det gäller ju att förebygga brottslighet. I det förra betänkandet pratade vi om att det krävs fler platser och att vi utökar. Det ställdes frågor om hur vi ska göra för att täcka ytterligare ett antal platser. Det är den andra frågeställningen. Den första frågeställningen måste i alla sammanhang, även när det gäller processrättsliga frågor, vara att förebygga och minimera antalet brott. Det slåss Kristdemokraterna för. Det slåss alliansen för. När det gäller att stävja brott och se till att man får en fungerande rättsprocess talar man ofta om barnens rätt i samhället. Det är också målsättningen för Kristdemokraterna och alliansen att se till att barn får allt det stöd de kan få när de är involverade i rättsprocessen. Det gäller både när de är målsägande, när de har bevittnat brottslighet och när de själva har gjort sig skyldiga till brott. Barn ska ha en stark ställning i rättsprocessen. Även vuxna människor ska naturligtvis ha ett skydd så att vi får en fungerande rättsapparat. Som de flesta kanske kommer ihåg kom det för inte så länge sedan en rapport från Justitiekanslern om felaktigt dömda. Det var en rapport som gav eko. Många av oss som hade varit inne i detta i praktiken hade sett och varnat för att det kanske var så att ett antal personer inte bara var felaktigt utan också oskyldigt dömda. Det är viktigt att man ser till att även den delen blir reglerad. För att möjligen göra mina politiska motståndare lite lyckliga kan jag säga att Kristdemokraterna hade en motion om ett resningsinstitut som utskottet har avstyrkt, vilket jag och Kristdemokraterna trots allt har accepterat eftersom det pågår en utredning. Vi råkar alla ut för detta. Det är bakgrunden till diskussionen kring processrättsliga frågor. Kristdemokraterna och alliansen arbetar alltså hårt med att förbättra medborgarnas tilltro till rättssamhället. En hel del arbete ligger just nu i berednings- och utredningsarbetet. När jag tycker att det finns anledning ger jag gärna en eloge till Socialdemokraterna. De säger: Vi vet att det tar tid. Jag kanske ska ta åt mig lite av kritiken och säga att jag nog var väldigt otålig i opposition. Det kommer ni också - med all rätt - att vara om det har gått två tre år och det inte finns något resultat. Jag ger er en eloge för att ni förstår att det tar tid. Man kan inte bara skicka i väg en ny lagstiftning. Alliansen och Kristdemokraterna måste naturligtvis ge sin bild av den nya lagstiftningen. Jag ska mycket kortfattat ta upp några av reservationerna bara för att visa att vi faktiskt inte ligger så kolossalt långt ifrån varandra. Reservation 4 handlar om barns rätt till målsägandebiträde i vissa fall, och det är en socialdemokratisk reservation. Reservation 5 handlar också om barns rätt till målsägandebiträde i vissa fall, och det är en reservation från Vänsterpartiet. Jag ska inte ta upp dessa reservationer i detalj. Men Socialdemokraterna vill att barn ska ha rätt till en särskild företrädare när föräldrarna har gemensam vårdnad och en av föräldrarna är misstänkt för brott. Vänsterpartiets reservation går ut på att barn som har exploaterats i pornografiska framställningar ska ha en stärkt ställning som brottsoffer och att det bör ske genom att barnet får ett målsägandebiträde. De som vill kan läsa om detta i betänkandet på s. 13. Jag tänker inte läsa upp det. Det känns inte så oerhört fräscht att läsa upp det. Men det intressanta är att det nu finns en beredning i Regeringskansliet som, såvitt man kan förstå, kommer att tillgodose dessa önskemål. Utredningen om målsägandebiträde föreslår i sitt betänkande att möjligheten att förordna en särlevande vårdnadshavare för barnet tas bort. Detta innebär, skriver utredningen, att en utomstående person som är jurist alltid förordnas som företrädare för barnet när det finns misstanke om att övergrepp har begåtts mot barnet av en vårdnadshavare. Det är alltså precis det som ni önskar. Vi får se hur lång tid det tar. Och jag kan bara i lugn och ro säga till oppositionen att vi kommer att bevaka detta som en glupsk varg för att se till att detta genomförs. När det gäller nämndemän ska jag inte säga något annat än att jag har sett nämndemännen i alla år i domstolarna. Självklart ska vi ha en nämndemannakår som är brett förankrad och som ger en bild av det samhälle som vi har. Regeringskansliet kommer att ge Domstolsverket i uppdrag att göra en utvärdering. Det tycker jag är viktigt. Nu gäller det för oss att se till att den kommer, att det blir en utvärdering, så att jag slipper stå här om två år och säga att jag inte vet varför den inte kommer. Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att det är ett mycket viktigt utrednings- och beredningsarbete som är på gång. Och nu har Socialdemokraterna lite förståelse för detta. Men Kristdemokraterna och de övriga partierna i alliansen kommer att följa upp detta med stor vaksamhet, och vi ser fram mot resultatet. Jag hoppas att vi ganska snart ska ha ett resultat som vi kan presentera. Jag känner trygghet i fråga om detta. Det är med stor stolthet som vi kristdemokrater och de andra i alliansen väntar på dessa resultat. Och kanske kommer vi då att motta oppositionens om inte jubelrop så i varje fall beundran. (Applåder)

Anf. 29 Margareta Persson (S)
Fru talman! Först vill jag kommentera att Peter Althin sade att den socialdemokratiska regeringen inte satsade tillräckligt på rättsväsendet. Vi satsade nog ganska mycket på rättsväsendet. Men precis som andra regeringar hade man också andra åtaganden. Skillnaden är väl att vi inte satsade så väldigt mycket på skattesänkningar eller andra förmåner för dem som redan har, utan vi försökte klara andra viktiga åtaganden. Och jag tror nog att vi satsade ganska mycket i förhållande till tidigare regeringar. Nu säger åklagare och kanske också domstolar att den borgerliga regeringen inte satsar tillräckligt. Man satsar på fler poliser, vilket vi har varit inne på förut, men man satsar inte tillräckligt på åklagarväsendet och inte på domstolarna för att de ska klara av den ytterligare mängd ärenden som kommer in. Vi kan diskutera huruvida nedlagda domstolar och annat har fått någon effekt. Men det är inte så att vi har avskedat några domare, utan personalstyrkan ser likadan ut eller kanske bättre än tidigare. Antalet domare är alltså detsamma. Det intressanta är faktiskt att Rikspolisstyrelsen också tycker att den borgerliga regeringen borde ha satsat mer på åklagarväsendet och domstolarna. Men jag ska inte säga mer om det. När vi talade om processrätt sade Peter Althin att alla ska få sin sak prövad i domstol och att alla är oskyldiga tills domen har vunnit laga kraft. Då vill jag ställa frågan: Varför kan inte ni från majoriteten ställa er bakom det som vi har skrivit i reservation 13, en reservation som även Miljöpartiet och Vänsterpartiet står bakom? Vi kan väl ändå vara överens om att detta inte är bra ur rättssäkerhetssynpunkt? Alla människor måste få sin sak prövad.

Anf. 30 Peter Althin (Kd)
Fru talman! Jag börjar med det som Margareta Persson först tog upp, nämligen frågan om hur mycket resurser som man ska tillföra. Det kan vi stå och diskutera i oändlighet utan att vi kommer särskilt långt fram där. Vi konstaterar att Socialdemokraterna under sitt långa maktinnehav inte satsade tillräckligt mycket. Därför ser det ut som det gör. Sedan kan vi alltid diskutera om vi nu satsar tillräckligt mycket. Det får vi väl se på senare i ett historiskt perspektiv. Margareta Persson får ta upp det om tre år. Antingen räckte det eller också räckte det inte. Det får vi se då. Men vi har hela tiden satsat mer pengar därför att vi har satsat på rättssamhället. Sedan finns det alltid myndighetsföreträdare som tycker att man ska satsa mer. Och det finns åklagare, domstolar och säkert poliser också som tycker det. Självklart har vi inte bara rättsväsendet att ta hänsyn till i budgeten, utan det finns andra delar också som kräver sitt. Och pengarna är naturligtvis begränsade. Jag står fast vid min kritik att Socialdemokraterna under sitt maktinnehav inte satsade tillräckligt mycket pengar. Det som tas upp i reservation 13 är en bökig historia, tycker jag. Det tyckte Socialdemokraterna också. Varför har ni annars inte gjort någonting? Varför gjorde ni ingenting för två år sedan? Det var därför att ni, när ni satt i regeringsställning, också tyckte att den var bökig. Nu sägs det i betänkandet, som Margareta Persson säkert har läst, att regeringen arbetar hårt med dessa frågor. Jag skulle vilja säga att om man inte når bättre resultat än hitintills så är jag inte främmande för tanken att man kanske skulle samlas i riksdagen. Men det kanske inte är så enkelt för en ny regering när den tillträder att detta är det första som den tar tag i när Socialdemokraterna faktiskt inte har gjort någonting eftersom de har tyckt att detta har varit lika svårt. Detta är svårt att göra. Själv känner jag som riksdagsledamot och även som advokat att detta inte är bra.

Anf. 31 Margareta Persson (S)
Fru talman! Under sitt långa maktinnehav har Socialdemokraterna inte satsat särskilt mycket, säger Peter Althin. Jag behöver inte påminna om vilket moras som vi fick ta över 1994 och varför vi var tvungna att få ordning i ekonomin. I dag har vi en bra och god ekonomi, så detta borde man ha kunnat klara av om man inte hade haft andra intressen att tillgodose. Peter Althin frågade: Varför gjorde ni ingenting i dessa frågor när ni själva hade regeringsmakten? Jo, vi har faktiskt varit med och förändrat och drivit på. Det är inte Carl Bildts förtjänst att man har fått några förändringar. Det är faktiskt en socialdemokratisk regering som har drivit på i dessa frågor för att öka rättssäkerheten. Vi har inte nått ända fram. Vi tycker att vi borde nå ända fram, det vill säga att man ska få sin sak prövad i svensk domstol i dessa frågor. Jag förstår inte varför den borgerliga majoriteten nu inte kan ställa sig bakom ett sådant krav, alltså att det är dithän vi ska driva detta. Det hade, som många har varit inne på, varit en styrka om man hade haft riksdagen bakom sig för att driva dessa frågor.

Anf. 32 Peter Althin (Kd)
Fru talman! Socialdemokraterna nådde inte ända fram, säger Margareta Persson. Nej, det var på många områden som de inte nådde ända fram. Och detta var ett av dem. Nu har den nya regeringen tittat på detta och har, som det står i betänkandet, lagt mycket kraft på att förändra. Jag kan säga så här, i den mån jag kan påverka, att om det inte skulle bli någon förändring på det sätt som Socialdemokraterna nu vill, är jag inte helt främmande för att man i någon form av gemenskap skulle kunna trycka på. Det beror på att detta för mig och även för Kristdemokraterna och andra, tror jag, inte är en godtagbar situation. Om det inte händer mer saker i och med de påtryckningar internationellt som nu nämns i betänkandet är jag inte främmande för att försöka skapa en riksdagsmajoritet för att förändra detta eftersom det inte är bra. Slutligen, fru talman, vill jag innan talartiden löper ut säga att jag hoppas att det som Socialdemokraterna inte lyckades nå ända fram med kan kanske alliansen och Kristdemokraterna lyckas med.

Anf. 33 Ulrika Karlsson i Uppsal (M)
Fru talman! I justitieutskottets betänkande JuU8 behandlar utskottet ett antal frågor som rör processrättens område. Utskottet har tagit ställning till ett antal motionsyrkanden som bland annat avser frågor om användning av tvångsmedel, åtal, vittnen, målsägande, rättshjälp, rekrytering av nämndemän samt processrättsliga frågor med internationell anknytning. Utskottet föreslår riksdagen att avslå samtliga motionsyrkanden. Det gör vi med hänvisning bland annat till att gällande regelverk är ändamålsenliga, till pågående utrednings- och beredningsarbete samt till det arbete som regeringen utfört och påbörjat. Jag vill påminna kammaren, riksdagen, om att den borgerliga regeringen haft sju månader på sig - 24 gånger kortare tid jämfört med den socialdemokratiska regeringen. Trots det har denna regering utfört och påbörjat en hel del saker som rör detta område. Jag vill nämna några av dessa saker som regeringen har utfört. Först och främst var det en historiskt stor satsning på rättsväsendet i den budgetproposition som lades fram. Vidare införs den 1 juli nya regler om skadestånd vid bodelning. Enligt nuvarande regler kan en make som fått brottsskadeersättning på grund av att den andra maken brukat våld bli tvungen att dela ersättningen med maken vid en bodelning. Den 1 juli ändras alltså detta, varvid denna skyldighet till skadestånd vid bodelning undantas. Vidare sker ett arbete för en bättre information till brottsoffer. För att öka tryggheten för dem som utsatts för brott har regeringen beslutat om ändrade regler som ger brottsoffer rätt till information i fler fall om den som har dömts för brottet. Den som har blivit utsatt för ett brott ska få mer information om hur gärningsmannens straff verkställs. Brottsoffret kommer till exempel att bli informerat om gärningsmannen kommer att avtjäna straffet till exempel genom fotboja. Om den som har dömts för brottet skulle friges direkt från häktet kan brottsoffret också få information om detta. Om detta beslutade regeringen den 8 mars. Vidare har regeringen beslutat om en utredning om förbättrade möjligheter för den enskilde att påskynda handläggning vid domstol. Vidare har regeringen beslutat om direktiv till en utredning för att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en straffmätning som markerar en skärpt syn på allvarliga våldsbrott. Denna utredning ingår som ett led i den av regeringen utlovade reformeringen av påföljdssystemet. Vidare har regeringen gett Brå i uppdrag att genomföra en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. Regeringen har också inlett ett arbete för att öka skyddet för hotade och trakasserade personer. En utredning kring dessa frågor pågår. Syftet är att granska hur man kan öka skyddet för personer som utsätts för hot och trakasserier. Det handlar till exempel om personer som har utsatts för stalking . I uppdraget ligger också att föreslå hur besöksförbudet kan skärpas, till exempel genom fotboja. Förslaget om utökade möjligheter att få målsägandebiträde har regeringen remitterat. En proposition är på väg. Vi inväntar remissrundan. Utredningen syftade till att ge brottsoffer ett målsägandebiträde och till att högre krav ställs på biträdets kompetens. Vidare har regeringen vad gäller rättshjälpsfrågorna inlett ett arbete som rör ett antal frågor om offentliga försvarare. Man kommer att utvärdera systemet för rättshjälp. I samband med denna utvärdering ska man bland annat särskilt beakta behovet av utökad rätt till rättshjälp för småföretagare exempelvis. Vad gäller nämndemän arbetar regeringen med att ge Domstolsverket i uppdrag att göra en utvärdering av de nominerade och de väljande organens arbete samt av nämndemannakårens sammansättning. En hel del arbete görs. Fru talman! Låt mig särskilt nämna några ord om behandlingen av barn i domstol för att lyfta fram barnperspektivet. Det har inkommit motioner om barns rätt till målsägandebiträde i vissa fall. Jag kan inte nog betona att barn som bevittnar våld av och mot närstående har samma behov av stöd som barn som själva utsatts för brott. I proposition 2005/06:166 Barn som bevittnat våld redogörs för behovet av att förstärka stödet och rättigheterna för barn som bevittnat våld av och mot närstående. Denna proposition innehåller ett par brister där vi vill förstärka. Vi vill förstärka barnperspektivet och se till barnets bästa i rättsprocessen. I socialtjänstlagen står det "bör" i stället för "skall". Det står att socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör särskilt beakta att kvinnor som är eller varit utsatta för våld och andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Vi vill alltså byta ut "bör" mot "skall". Vi anser att man skall beakta kvinnor som har varit eller är utsatta för våld. Vidare framgår av denna proposition att barnet har rätt till brottsskadeersättning från staten. Detta vill vi ändra på. Vi vill att barnet ska ha rätt till skadestånd och ersättning från gärningsmannen . Det ska inte i första hand vara staten som ska betala när ett barn har tvingats åse hur den ena föräldern misshandlar den andra. Vi anser att ersättningen i första hand ska utgå från den misshandlande föräldern för att han eller hon tydligt ska förstå att misshandeln skadat inte bara partnern utan även barnet. En annan brist är att ett barn som blir vittne till hur en nära anhörig misshandlats inte anses vara målsägande i rättsprocessen. Detta vill vi ändra på. Vi anser att barn som har blivit kränkta genom brott tillerkänns ställning som målsägande. Detta är en del av upprättelsen. Ytterligare en brist i denna lag är att vid en fällande dom saknar den särskilde företrädaren för barn som har utsatts för övergrepp möjlighet att företräda barnet vid indrivning av skadestånd. Detta vill vi ändra på. Vi vill att den särskilde företrädaren ges i uppdrag att för barnets räkning utkräva skadeståndet från dömd vårdnadshavare. Det är absurt att det, som i dag, är vårdnadshavaren som ska företräda barnet vid skadeståndsindrivning. För att visa på förstärkningen av barnperspektivet tillkännagav riksdagen i fjol för den dåvarande socialdemokratiska regeringen att barn ska ha rätt till eget juridiskt biträde i alla mål om vårdnad, boende och umgänge. Det var en fempartireservation från Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet. Reservationen fick stöd i riksdagen vid omröstningen i kammaren. Det är ett viktigt ställningstagande att barn ska ha rätt till eget juridiskt biträde. Lagen om målsägandebiträde har varit föremål för utredning vid ett antal tillfällen. I januari 2007 presenterades ett utredningsbetänkande, Målsägandebiträdet - ett aktivt stöd i rättsprocessen. Där föreslår man att en utomstående person som är jurist ska förordnas som företrädare för barnet när det finns misstanke om att övergrepp har begåtts mot barnet av en vårdnadshavare. Detta förslag har remitterats, och en proposition är på väg. Fru talman! Det finns mycket att säga om dessa frågor. Det är oerhört viktiga frågor för att stärka rättssäkerheten och tilltron till rättssamhället. För att avsluta vill jag poängtera att alliansregeringen står för en annan rättspolitik än den som har förts av den tidigare, socialdemokratiska regeringen. Nu talas det klarspråk om ansvaret för att förmedla värderingar och normer för att förebygga brott och om att polisen ska arbeta i medborgarnas tjänst. Det ställs höga krav på polisens förmåga att förebygga och klara upp brott. Hela rättskedjan ska ha ett konsekvent brottsofferperspektiv som utgår från att opartiska och effektiva poliser, åklagare och domare är rättsväsendets styrka och borgar för allmänhetens förtroende. Allianspartierna driver en politik för att förebygga och bekämpa brott. Allianspartierna driver en politik för skärpt syn på allvarliga våldsbrott och en offensiv politik för att stödja brottsoffer. Med anledning av detta, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. I detta anförande instämde Helena Bouveng, Hillevi Engström, Inge Garstedt och Krister Hammarbergh (alla m).

Anf. 34 Karin Nilsson (C)
Ulrika Karlsson nämnde att det fanns mycket att säga om dessa frågor. Det var väldigt många punkter där Ulrika Karlsson gick utanför betänkandet. Det är en vädjan att man ska försöka hålla sig till betänkandet. Det finns andra debatter där man kan ta upp de frågor som inte var aktuella i detta betänkande.

Anf. 36 Jan Ertsborn (Fp)
Fru talman! För några veckor sedan debatterade vi straffrättsliga frågor, och då hade jag förmånen att tala före min advokatkollega Peter Althin. I dag blev det tvärtom, och då kan jag göra som Peter gjorde förra gången och säga att nu har i stort sett alla frågor hanterats och debatterats. Lägger man till vad Karin Nilsson och Ulrika Karlsson har sagt är det inte särskilt mycket kvar i det här betänkandet som vi från allianssidan kan åberopa och föra fram, men så ska det väl se ut i en väl sammanhållen grupp inom justitieutskottet här i riksdagen. Låt mig ändå mycket kort beröra ett par saker som ligger mig varmt om hjärtat. Det första är barn i domstol. Där tror jag att vi, förutom de förändringar som vi förväntar oss ska ske beträffande målsägandebiträde, särskild företrädare och eget juridiskt biträde i vårdnadstvister, måste uppmuntra och se till att regeringen ställer till förfogande ekonomiska resurser för att fortsätta fortbildningen av poliser, åklagare och domare. Jag tror att det är mycket angeläget. Det är själva bemötandet i rättssalen eller i polisförhör som är så oerhört avgörande för hur utvecklingen ska bli beträffande barn både när det gäller brottmål och när det gäller tvistemål. Vänsterpartiet hade även förra året en motion om barnprotokoll i mål om till exempel vårdnadstvister. Jag har funderat mycket över vad Vänsterpartiet egentligen har tänkt sig beträffande barnprotokollet, för i en vårdnadstvist som i sista hand domstolen måste avgöra om det inte går att förlikas, måste domstolen i sina domskäl redogöra för hur man kommit fram till vad som är bäst för barnet. Att man skulle skriva ett särskilt protokoll och där föra fram något annat än det som finns i domskälen är för mig en fullständigt främmande fågel. Jag förstår över huvud taget inte hur denna tanke har kommit upp, och jag har fortfarande inte förstått vad Vänsterpartiet egentligen vill med detta. En annan sak som jag mycket kort vill beröra är resningsinstitutet. Vi vet att det pågår överväganden i departementet i frågan med anledning av rapporten från Justitiekanslern, och det är mycket angeläget att det kommer att ske vissa förändringar. Vi har inte velat låsa oss för hur förändringarna ska se ut, men vi vill ha till stånd förändringar. Vi ska naturligtvis inte acceptera att det sitter någon enda oskyldigt dömd i ett svenskt fängelse. Men jag litar på att Justitiedepartementet återkommer i frågan. Slutligen vill jag ta upp en fråga som kanske inte har så stark bäring på straffrättsdelen, som justitieutskottets debatter gärna handlar om, utan som har väl så stark bäring på civilrätten och på tvistemålen, nämligen frågan om rättshjälpen. Jag är mycket bekymrad, och det gäller inte minst den erfarenhet som jag och Peter Althin har från vår advokatverksamhet av möjligheterna i dag att gå till domstol och få sin rätt prövad i tvistemål. Med de förändringar som genomfördes i slutet på 90-talet har vi jättebekymmer. Även om man har en rättsskyddsförsäkring täcker den inte mer än på sin höjd tingsrättskostnaderna. Vi behöver göra starka förändringar beträffande rättshjälpsförfarandet. Jag vet att detta kommer att kosta pengar. Jag vet att det kommer att bli en diskussion om detta inom alliansregeringen. Men vi måste ta i den här frågan, för det är inte bara gruppen som vi kan kalla mindre bemedlade som inte har råd att gå till domstol i dag utan en väldigt stor grupp av medborgare i samhället. Vi måste helt enkelt se över reglerna. Jag tror inte att vi kan förlita oss på att försäkringsbolagen gör det, utan jag tror att det måste bli en statlig angelägenhet. Vi måste alltså ha en mycket förbättrad allmän rättshjälp för att medborgare i det här landet ska kunna gå till domstol med de många berättigade krav som man har. Fru talman! Med dessa ord tycker jag att jag har kompletterat allt som sagts tidigare i den här debatten. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på alla reservationer. I detta anförande instämde Helena Bouveng, Hillevi Engström och Krister Hammarbergh (alla m).

Anf. 36 Jan Ertsborn (Fp)
Fru talman! För några veckor sedan debatterade vi straffrättsliga frågor, och då hade jag förmånen att tala före min advokatkollega Peter Althin. I dag blev det tvärtom, och då kan jag göra som Peter gjorde förra gången och säga att nu har i stort sett alla frågor hanterats och debatterats. Lägger man till vad Karin Nilsson och Ulrika Karlsson har sagt är det inte särskilt mycket kvar i det här betänkandet som vi från allianssidan kan åberopa och föra fram, men så ska det väl se ut i en väl sammanhållen grupp inom justitieutskottet här i riksdagen. Låt mig ändå mycket kort beröra ett par saker som ligger mig varmt om hjärtat. Det första är barn i domstol. Där tror jag att vi, förutom de förändringar som vi förväntar oss ska ske beträffande målsägandebiträde, särskild företrädare och eget juridiskt biträde i vårdnadstvister, måste uppmuntra och se till att regeringen ställer till förfogande ekonomiska resurser för att fortsätta fortbildningen av poliser, åklagare och domare. Jag tror att det är mycket angeläget. Det är själva bemötandet i rättssalen eller i polisförhör som är så oerhört avgörande för hur utvecklingen ska bli beträffande barn både när det gäller brottmål och när det gäller tvistemål. Vänsterpartiet hade även förra året en motion om barnprotokoll i mål om till exempel vårdnadstvister. Jag har funderat mycket över vad Vänsterpartiet egentligen har tänkt sig beträffande barnprotokollet, för i en vårdnadstvist som i sista hand domstolen måste avgöra om det inte går att förlikas, måste domstolen i sina domskäl redogöra för hur man kommit fram till vad som är bäst för barnet. Att man skulle skriva ett särskilt protokoll och där föra fram något annat än det som finns i domskälen är för mig en fullständigt främmande fågel. Jag förstår över huvud taget inte hur denna tanke har kommit upp, och jag har fortfarande inte förstått vad Vänsterpartiet egentligen vill med detta. En annan sak som jag mycket kort vill beröra är resningsinstitutet. Vi vet att det pågår överväganden i departementet i frågan med anledning av rapporten från Justitiekanslern, och det är mycket angeläget att det kommer att ske vissa förändringar. Vi har inte velat låsa oss för hur förändringarna ska se ut, men vi vill ha till stånd förändringar. Vi ska naturligtvis inte acceptera att det sitter någon enda oskyldigt dömd i ett svenskt fängelse. Men jag litar på att Justitiedepartementet återkommer i frågan. Slutligen vill jag ta upp en fråga som kanske inte har så stark bäring på straffrättsdelen, som justitieutskottets debatter gärna handlar om, utan som har väl så stark bäring på civilrätten och på tvistemålen, nämligen frågan om rättshjälpen. Jag är mycket bekymrad, och det gäller inte minst den erfarenhet som jag och Peter Althin har från vår advokatverksamhet av möjligheterna i dag att gå till domstol och få sin rätt prövad i tvistemål. Med de förändringar som genomfördes i slutet på 90-talet har vi jättebekymmer. Även om man har en rättsskyddsförsäkring täcker den inte mer än på sin höjd tingsrättskostnaderna. Vi behöver göra starka förändringar beträffande rättshjälpsförfarandet. Jag vet att detta kommer att kosta pengar. Jag vet att det kommer att bli en diskussion om detta inom alliansregeringen. Men vi måste ta i den här frågan, för det är inte bara gruppen som vi kan kalla mindre bemedlade som inte har råd att gå till domstol i dag utan en väldigt stor grupp av medborgare i samhället. Vi måste helt enkelt se över reglerna. Jag tror inte att vi kan förlita oss på att försäkringsbolagen gör det, utan jag tror att det måste bli en statlig angelägenhet. Vi måste alltså ha en mycket förbättrad allmän rättshjälp för att medborgare i det här landet ska kunna gå till domstol med de många berättigade krav som man har. Fru talman! Med dessa ord tycker jag att jag har kompletterat allt som sagts tidigare i den här debatten. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på alla reservationer. I detta anförande instämde Helena Bouveng, Hillevi Engström och Krister Hammarbergh (alla m).

Anf. 37 Mehmet Kaplan (Mp)
Fru talman! Jag har en liten kort fundering bara. Jan Ertsborn instämde i mycket av det som de borgerliga talarna tidigare sade och tog också upp Peter Althins frågor. Men en fråga berörde han inte. Jag är lite frågande i och med att Folkpartiet tidigare har varit väldigt ifrågasättande när det gäller sanktionslistor och liknande och Peter Althin sade att det är något som han kommer att bevaka för att kanske också komma fram till en bred lösning så småningom. Jag avser att fråga om det är den inställning som också Folkpartiet har och i synnerhet du.

Anf. 38 Jan Ertsborn (Fp)
Fru talman! Jag delar vad Peter Althin har angivit beträffande sanktionslistor, frysning av tillgångar och så vidare. Det är inte rättssäkert och värdigt vårt samhälle att ha det på det viset. Anledningen till att jag inte tog upp frågan är att jag inte tycker att det är den högst prioriterade frågan i detta betänkande. Jag tycker, som jag avslutade med att säga, att frågan om de svenska medborgare som i dag inte kan gå till domstol av ekonomiska skäl är en betydligt större och viktigare fråga.

Anf. 39 Mehmet Kaplan (Mp)
Fru talman! Tack, Jan Ertsborn.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2007-04-11
Förslagspunkter: 16, Acklamationer: 13, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Kameraövervakning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Ju255 yrkande 8, 2006/07:Ju290 och 2006/07:U232 yrkande 7.
      • Reservation 1 (v)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (v)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s1120018
      m90007
      c25004
      fp22006
      kd21003
      v01903
      mp18001
      Totalt28819042
      Ledamöternas röster
    2. Provtagning vid rattfylleribrotten

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:Ju233.
    3. Enklare förfarande i snatterimål

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:Ju310 yrkande 9.
    4. Begränsningar i åtalsplikten

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:Ju254 yrkande 4.
      • Reservation 2 (v)
    5. Behörighet att väcka allmänt åtal

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:T420 yrkande 4.
      • Reservation 3 (mp)
    6. Barns rätt till målsägandebiträde i vissa fall

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Ju341 yrkande 12 och 2006/07:Ju347.
      • Reservation 4 (s)
      • Reservation 5 (v)
    7. Barnprotokoll i anslutning till domar och beslut

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:C206 yrkande 6.
      • Reservation 6 (v)
    8. Vittnesstödet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:Ju312 yrkande 9.
      • Reservation 7 (v)
    9. Anonymitet i domstol

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Ju222 och 2006/07:Ju349.
      • Reservation 8 (s)
    10. Rätten till målsägandebiträde

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Ju268 och 2006/07:Ju312 yrkande 8.
      • Reservation 9 (v)
    11. Resning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:Ju299.
    12. Rättshjälpsfrågor m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Ju313 yrkande 2, 2006/07:Ju383 och 2006/07:U232 yrkande 5.
      • Reservation 10 (s, v)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (s, v)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s0113017
      m90007
      c25004
      fp22006
      kd21003
      v01903
      mp18001
      Totalt176132041
      Ledamöternas röster
    13. Nämndemän

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Ju248, 2006/07:Ju338 yrkandena 1, 2 och 4 samt 2006/07:Ju352.
      • Reservation 11 (s)
    14. Medlemskap i Sveriges advokatsamfund

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:Ju335.
    15. Svensk domstolsbehörighet vid internationella skadestånd

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:Ju204.
      • Reservation 12 (v)
    16. Svensk domstolsbehörighet vid internationell frysning av tillgångar

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Ju255 yrkande 9 och 2006/07:Ju379.
      • Reservation 13 (s, v, mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (s, v, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s0113017
      m90007
      c25004
      fp22006
      kd21003
      v01903
      mp01801
      Totalt158150041
      Ledamöternas röster