Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Processrättsliga frågor

Betänkande 2019/20:JuU27

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
13 maj 2020

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Processrättsliga frågor(pdf, 688 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2019/20:27 Processrättsliga frågor

Beslut

Nej till motioner om processrätt (JuU27)

Riksdagen sa nej till ett nittiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 inom området processrätt, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlade bland annat om kamerabevakning, hemliga tvångsmedel, tvångsmedel under förundersökning, häktning, domstolarnas självständighet, jourdomstolar och snabbare lagföring.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till motionsyrkanden med tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att det bör en översyn av reglerna om hemligatvångsmedel, utökade möjligheter att använda s.k. preventiva tvångsmedel, anpassning av reglerna om beslag och husrannsakan till modern teknik samt utökade möjligheter att beslagta dyra bilar, klockor och andra statussymboler från gängkriminella. Avslag på övriga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll dels reservation 7 under punkt 9, dels reservation 11 under punkt 12, dels reservation 19 under punkt 20, dels reservation 20 under 21 dels i övrigt utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 51

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2020-03-26
Justering: 2020-04-23
Trycklov: 2020-04-29
Reservationer: 31
Betänkande 2019/20:JuU27

Alla beredningar i utskottet

2020-03-05, 2020-03-26

Fyra uppmaningar till regeringen om tvångsmedel och beslag (JuU27)

Justitieutskottet föreslår att riksdagen ska rikta fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen inom området processrätt. Regeringen bör

  • se över reglerna om hemliga tvångsmedel
  • utöka möjligheterna att använda så kallade preventiva tvångsmedel, som till exempel hemlig avlyssning eller kameraövervakning
  • anpassa reglerna om beslag och husrannsakan till modern teknik
  • utöka möjligheterna att beslagta dyra bilar, klockor och liknande från gängkriminella.

Förslagen om tillkännagivanden lades fram när justitieutskottet behandlade ett nittiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2020-05-12
Debatt i kammaren: 2020-05-13
Stillbild från Debatt om förslag 2019/20:JuU27, Processrättsliga frågor

Debatt om förslag 2019/20:JuU27

Webb-tv: Processrättsliga frågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Gustaf Lantz (S)
Anf. 54 Gustaf Lantz (S)

Fru talman! Jag fick aldrig några särskilt höga betyg i matematik. Men en sak vet jag, och det är att noll gånger vad som helst är noll. Detta gör processrätten så viktig. Det spelar ingen roll vilka straff vi har om ingen döms till dem.

Men till ekvationen måste även läggas Sveriges åtaganden att säkerställa ett rättssystem som upprätthåller de mänskliga fri- och rättigheterna. Som lagstiftare i en rättsstat måste vi gå en balansakt mellan effektivitet och rättssäkerhet.

Detta gör debatten om motioner på processrättens område till en av riksdagens absolut viktigaste. Det är genom en fri och engagerad debatt som vi tillsammans kan bli bättre på att hitta den optimala balanspunkten. När brottsligheten tar sig nya former måste samhällets verktyg omprövas. Varje tid måste söka sin balanspunkt i lagstiftningen. Och vår tid är nu.

Fru talman! Jag skulle därför vilja tacka alla engagerade riksdagsledamöter för den uppsjö av konkreta och spännande förslag som kommit in till utskottet i denna del.

En faktor som ofta är helt avgörande för om gärningsmän ska kunna dömas för de brott de begått är att det finns vittnen som kan bistå med sina iakttagelser vid domstolens prövning. Nu arbetar en utredning för att föreslå åtgärder för att förbättra stödet till vittnen och överväga åtgärder för att stärka skyddet av vittnen. I uppdraget ryms även att bedöma om straffskalorna för övergrepp i rättssak, mened och skyddande av brottsling bör skärpas. Uppdraget ska redovisas i maj nästa år.

Fru talman! Vi har i dag mycket bättre möjligheter att ta hjälp av kameror för att både förebygga och klara upp brott - detta såklart tack vare en teknisk utveckling, men inte minst för att vi i riksdagen under senare år fattat en rad beslut om lagändringar som underlättat användningen av kameror i brottsbekämpningen. En ny kamerabevakningslag trädde i kraft så sent som den 1 augusti 2018.

Men vi stannar inte där. Nu finns ett färdigt lagförslag som innebär ett förenklat förfarande för bevakning av kollektivtrafik och apotek, områden inom vilka vi vet att utsattheten för brott är stor. I regeringens så kallade 34-punktsprogram konstateras att "polisen behöver få bättre möjligheter att verka i gränsnära områden för att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten och gängkriminalitet". Regeringen gav även en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om Polismyndigheten har tillgång till tillräckligt effektiva verktyg i gränsnära områden.

Fru talman! En snabb reaktion på ett brott ger brottsoffret en omedelbar upprättelse, förövaren en tydlig reaktion på brottet och samhället en bättre möjlighet att bryta en brottslig bana. Det är därför med stor glädje vi har sett hur regeringen initierat en försöksverksamhet med snabbare lagföring för unga under 18 år i norra Stockholm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Hur har då myndigheterna lyckats korta vägen från brott till rättegång? Ja, bland annat genom snabbare brottsutredningar och nya metoder för att delge parterna handlingarna. På detta sätt undviker samhället att processerna hakar upp sig och tar onödigt lång tid. Regeringen har nu säkerställt att försöksverksamheten utökas.

Fru talman! Hemliga tvångsmedel kan ibland vara helt avgörande för att kunna avstyra och uppklara de allra allvarligaste brotten. Detta är en viktig del av ett starkt rättsväsen. Men det kan samtidigt innebära ett stort intrång i integriteten för en enskild person - för den misstänkte, men även för personer i dennes närhet. Det är viktigt att hitta rätt balanspunkt i avvägningen mellan dessa intressen. Till vår hjälp har vi de internationella åtagandena i relation till de mänskliga rättigheterna att hålla oss till.

Ny lagstiftning har antagits i fråga om hemlig dataavläsning, datalagring och signalspaning. Det pågår ett omfattande arbete på tvångsmedelsområdet. En proposition om ett förenklat förfarande vid vissa beslut om hemlig avlyssning har nyligen överlämnats till riksdagen. Vidare pågår beredningen av betänkandet Rättssäkerhetsgarantier och hemliga tvångsmedel. I regeringens åtgärdsprogram mot gängkriminaliteten ingår även en punkt om att det ska bli enklare att använda hemliga tvångsmedel i fråga om grov och organiserad brottslighet.

Det är omöjligt att i en debatt som denna hinna berätta om allt som regeringen gör och har gjort på området. Men jag hoppas att de som lyssnar där hemma verkligen ser att det görs oerhört mycket och att riktningen är glasklar. Sverige formerar sig mot den organiserade brottsligheten och nöjer sig aldrig med att ligga steget efter brottsutvecklingen.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till de reservationer där det föreligger ett förmodat annat majoritetsförhållande i kammaren än i utskottet. Dessa reservationer är 7, 11, 19 och 20.

Mikael Damsgaard (M)
Anf. 55 Mikael Damsgaard (M)

Fru talman! Brottsförebyggande rådet presenterade förra veckan att antalet anmälda brott minskade med 5 procent i april 2020 jämfört med april 2019. Det är för tidigt att dra några slutsatser av detta. Men troligtvis beror det på restriktioner i spåren av pandemin. Minskningen sker dock från höga nivåer. Jämför man exempelvis februari 2020 med februari 2019 ökade antalet anmälda brott med 10 procent.

År 2019 anmäldes 8 350 våldtäkter, en ökning med 6 procent. Ungdomsrånen, alltså barn som rånar barn, har ökat med 125 procent sedan 2014 till totalt 2 485 rån under 2019. Det grova våldet inom gängkriminaliteten har ökat lavinartat.

Det vi kallar skjutningar är mord och mordförsök. Det vi kallar sprängningar är kraftfulla bomber. Under 2019 anmäldes 257 brott om allmänfarlig ödeläggelse genom sprängningar, vilket var en ökning med 59 procent jämfört med 2018.

Att någon kan placera en bomb i en fastighet är svårt för oss här att förstå. Hur man kan vara så likgiltig inför att helt oskyldiga människor och ibland även barn riskerar att skadas eller dödas är fullständigt obegripligt. Ingenting ursäktar att man skadar andra människor på det sättet. Man har alltid ett ansvar för sina egna gärningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Fru talman! Det betänkande vi debatterar nu i dag är ett motionsbetänkande som behandlar förslag från allmänna motionstiden inom det processrättsliga området. I betänkandet föreslår utskottet att riksdagen riktar fyra tillkännagivanden till regeringen.

Det första gäller en översyn av hemliga tvångsmedel. Polisen bör till exempel kunna ges möjlighet att spana på en viss person via kameraövervakning på distans.

Det andra gäller utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel, till exempel för att förhindra terrorbrott.

Det tredje är att reglerna för beslag och husrannsakan ska anpassas till modern teknik. Det kan till exempel gälla material som finns i molnet.

Det fjärde är utökade möjligheter att beslagta dyra statussymboler från gängkriminella.

Fru talman! Utöver de fyra tillkännagivanden som utskottet föreslår att riksdagen riktar till regeringen finns i detta betänkande flera förslag från Moderaterna för att stärka arbetet mot kriminaliteten i Sverige.

Ett av dessa är sänkt gräns för obligatorisk häktning. I dag går gränsen för obligatorisk häktning vid minimistraffet två års fängelse. I syfte att få bort grovt kriminella från gatan vill vi sänka gränsen för obligatorisk häktning så att den omfattar alla brott med minimistraff om fängelse ett år.

Det innebär i praktiken att fler kriminella skulle låsas in i direkt anslutning till brottet och vara frihetsberövade fram till dess att de börjar avtjäna ett eventuellt fängelsestraff. Den här förändringen skulle bland annat träffa brott som grov misshandel, rån och grov utpressning.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag nämna vårt förslag om anonyma vittnen. Det är oerhört viktigt, som även föregående talare var inne på, att människor vågar vittna även när det gäller grov gängkriminalitet. Det är dock många som inte vågar vittna, trots att de egentligen vill ställa upp för samhällets bästa.

Jag förstår dem som är rädda. Man kan ställa frågan till sig själv: Hade jag vågat vittna om min familj var hotad? Svaret är nog inte självklart för någon.

Vittnesskyddet måste stärkas. Därför vill vi att regeringen återkommer till riksdagen med ett lagförslag som innebär att vittnesmålet i vissa fall ska kunna lämnas anonymt.

En majoritet i riksdagen riktade förra året ett tillkännagivande till regeringen om att anonyma vittnen bör införas. Jag hoppas att regeringen inte drar även denna viktiga fråga i långbänk.

Fru talman! Vi moderater står givetvis bakom alla våra reservationer. Men jag yrkar i dag bifall endast till reservation nr 23.

Katja Nyberg (SD)
Anf. 56 Katja Nyberg (SD)

Fru talman! Vi lever i en tid när den grova brottsligheten ökar i vårt land. Skottlossningar blir allt vanligare, och den organiserade brottsligheten har på vissa platser i landet tagit över hela bostadsområden. Det är också en tid när otryggheten ökar hos folk i allmänhet. Allt fler uppger att de känner sig otrygga när de vistas på vissa platser.

Utvecklingen är oroväckande, och vi behöver ta det på allvar. Många åtgärder behöver vidtas för att vända utvecklingen. En av dem är naturligtvis att vi behöver fler poliser på gator och torg, något som de flesta här numera är överens om. Men det räcker inte. Vi behöver skjuta till ännu mer resurser till polisen, men inte bara till polisen utan även till hela rättsväsendet från polis till kriminalvård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Vi behöver jobba för strängare straff. Det är inte enbart för straffets syfte utan även för att skydda brottsoffren. I ett fungerande rättssamhälle förutsätts att de som bryter mot lagen lagförs och straffas. Det handlar om att skydda laglydiga, att ge brottsoffer upprättelse, att upprätthålla ett signalsystem om vad som är rätt och fel men också om att ge förbrytaren möjlighet att sona sitt brott.

Att vi som politiker gemensamt inte kan formulera ett klart och tydligt svar på hur detta ska ske är obegripligt. Vi behöver jobba förebyggande betydligt mer än vad vi gör och på ett tidigare stadium förhindra att unga människor hamnar i brottslighet.

Vi behöver se över polisens och det övriga rättsväsendets befogenheter. Vi måste se till att rättsväsendet har fler effektiva verktyg för att på olika sätt beivra brottslighet.

I det betänkande som vi diskuterar i dag finns ett antal sådana förslag som vi kommer att tillkännage för regeringen. Ett av dem gäller att utöka möjligheterna att beslagta dyra bilar, klockor och andra statussymboler från gängkriminella, och ett annat tillkännagivande gäller preventiva tvångsmedel.

Möjligheten att använda preventiva tvångsmedel som hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning för att kunna stoppa allvarlig brottslighet som till exempel terrorbrott behöver utökas. Det ska vara tillräckligt att det föreligger en risk att terrorbrott ska begås för att kunna använda sig av dessa medel.

Fru talman! En väl fungerande rättskedja, där varje del av rättsväsendet har resurser, befogenheter och möjligheter att göra det som krävs för att garantera trygghet och säkerhet i vårt samhälle är av allas intresse. Rättsprocesserna måste vara effektiva men rättssäkra. Utvecklingen vi ser i samhället kräver att vi utökar möjligheterna att utreda och beivra brottslighet.

En sådan sak är vittnesplikten. Det är en viktig grundbult i vårt rättssystem, men utmanas av brottsliga element i samhället som vill etablera parallellsamhällen eller parallella rättsstrukturer. Hot mot vittnen är ingen abstrakt företeelse utan en verklighet i dagens Sverige.

I dag är många rädda för att vittna. Det gäller inte minst i brottsutsatta områden som styrs av de organiserade gängen och där våld ofta utgör medel för att hota eller tysta vittnen. Just hot mot vittnen har blivit alltmer vanliga i svensk rättsprocess.

För att fler brott ska klaras upp och för att det ska bli fler fällande domar behövs ett system med kronvittnen och anonyma vittnesmål. Med införandet av ett kronvittnessystem kommer det att ställas högre krav på vittnesskydd. Det kommer att leda till att fler människor vågar vittna och då inte bara som kronvittnen.

Det är orimligt att ha en situation där vittnen sitter i samma rum som de kriminella och vet att om de säger någonting som inte stämmer överens med gärningsmannens version kommer det att få förödande konsekvenser för en själv eller ens familj.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Avsaknad av vittnen innebär dessutom en risk för att den kriminelle får ett lägre straff och att brottsrubriceringen blir mildare eller i värsta fall att gärningsmannen går fri.

Detta är en utveckling som vi sverigedemokrater vill förhindra. Genom att införa en möjlighet att vittna anonymt kommer benägenheten att avlägga vittnesmål, både i polisförhör och i domstol, att öka.

I och med att fler personer kommer att våga vittna och berätta vad som har hänt kommer detta även att få en spinoff-effekt i takt med att fler brottslingar straffas för grova brott.

Det finns naturligtvis en baksida och risker med anonyma vittnesmål. Detta måste därför utredas så att det blir en balanserad reglering och att man undviker de problem som anonyma vittnesmål kan medföra. Men rätt använt är det ett effektivt verktyg i kampen mot den organiserade brottsligheten - något Sverige så väl behöver.

När det gäller kronvittnen är det något som redan finns i många andra länder och som har visat sig vara effektivt för att komma åt den grova kriminaliteten. Det innebär att en person kan berätta om vad som har hänt och ange forna kumpaner eller andra som man på något sätt har samarbetat med inom ramen för organiserad brottslighet. Genom att göra detta får kronvittnet någon typ av fördel, till exempel straffrabatt.

Rätt använda är det här kraftfulla verktyg som rättsväsendet kommer att ha stor nytta av i kampen mot den organiserade brottsligheten.

Fru talman! Det finns ett antal förslag i betänkandet som är positiva steg i rätt riktning. Det handlar om förslag som vi sverigedemokrater har drivit under längre tid och som vi nu får gehör för på ett sätt som vi naturligtvis är glada för, även om vi hade velat se en snabbare förändring i lagstiftningen samt att vi i vissa fall hade velat gå ännu längre.

Avslutningsvis vill jag säga att vi stöder de fyra förslag om tillkännagivanden som finns. Jag yrkar bifall till reservation 28.

Helena Vilhelmsson (C)
Anf. 57 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Tryggheten i vårt land är det främst polisen som ska upprätthålla. Det är, som vi alla vet, en ytterst aktuell fråga. Den utgör på många sätt och på många håll i landet en stor samhällsutmaning.

I den här debatten handlar det om att kombinera kraftfulla åtgärder med en stor portion rättssäkerhet. Detta är ett betänkande som är fullt av förslag och fullt av reservationer, och jag ska välja att lyfta fram några.

Kamerabevakning har blivit ett vedertaget och effektivt sätt att brottsbekämpa. Samtidigt måste vi hålla integriteten högt. Den nya kamerabevakningslagen ger större möjligheter än tidigare, och fler förslag kommer.

Men Centerpartiet menar att det är ett förslag som saknas: möjligheten till kamerabevakning på sjukhus. Vi anser att detta bör utredas och införas. Att hot förekommer mot människor som är vardagens hjältar, inte minst i dag, och som jobbar med att rädda liv är helt förkastligt.

Jag passar härmed på att yrka bifall till reservation 5.

Fru talman! Det är nödvändigt att myndigheterna har tillgång till hemliga tvångsmedel. Det måste dock alltid göras en noggrann avvägning mellan intrånget i den enskildes integritet och det intresse som lagstiftningen har till syfte att värna. Utredningar pågår. Vi har lagförslag om hemlig avlyssning, datalagring och dataavläsning. I det så kallade 34-punktsprogrammet finns förslag på åtgärder där man kan använda hemliga tvångsmedel på ett bättre sätt gentemot gängkriminaliteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Fru talman! Att bekämpa den grova organiserade brottsligheten är en oerhört angelägen fråga. Satsningar på hela rättsväsendet är här helt avgörande. En viktig del i bekämpningen av den grova organiserade brottsligheten är att vittnen vill, och framför allt vågar, medverka i rättsprocesserna. Därför är det välkommet att en utredning nu tittar på ytterligare åtgärder för att stärka skyddet av vittnen. Det kommer förhoppningsvis att leda till att fler brott klaras upp inom den grova organiserade brottsligheten.

Vi kan konstatera att det på flera håll alltjämt pågår arbete i syfte att förbättra säkerheten och tryggheten för vittnen och andra som framträder inför domstol för att de ska vilja och våga vittna. Det är avgörande för att vi ska kunna få fler fällande domar.

Polisens arbete med personsäkerhet och vittnesskydd har en grundläggande betydelse för att skydda enskilda och därmed hela rättssystemet.

Fru talman! Centerpartiet menar att polisen behöver få möjlighet att inte bara skydda en person utan att också under en tid ta över ansvaret för stöd till denna person. Det är ett ansvar som kommunerna har i dagsläget. Ett bättre fungerande skydd skulle också kunna göra att exempelvis kvinnor som utsätts för våld i en nära relation vågar lämna en våldsam partner.

För att få fler att vittna bör man se över de regler som begränsar möjligheten för människor att få vittnesskydd. Det är därför bra att det finns en särskild utredare som har i uppdrag att överväga åtgärder för att stärka skyddet av vittnen. Arbetet brådskar, och jag yrkar därför bifall till reservation 29.

Ytterligare ett område som behöver förbättras när det gäller vittnen är processer där barn är inblandade som offer eller som förövare. Det kan också gälla barn som är inblandade i en rättsprocess som vittne. I dag har barn rätt till eget ombud när de är brottsoffer men inte när de bevittnar våld. Utredningar har genomförts om ett så kallat barnfridsbrott. Då blir barn brottsoffer även när de bevittnar våld mellan sina föräldrar.

Vid LVU-mål, mål enligt lagen om vård av unga, har barn i dag rätt till eget ombud men inte när det gäller utredningar inom socialtjänsten. Centerpartiet menar att barn alltid och ovillkorligen ska ha rätt till ett eget ombud i alla utredningar och rättsprocesser.

Vi menar också att rättsprocesser där barn är inblandade måste prioriteras och genomföras skyndsamt, apropå att polisen ska renodla sin verksamhet. Vi är beredda att diskutera om och hur man på ett säkert sätt kan tidsbegränsa processer där barn är inblandade.

Slutligen vill jag säga några ord om förundersökningsbegränsningar. Vi diskuterade - och jag tror att vi även fattade beslut om - detta i förra årets betänkande. Det är viktigt att utreda och klara upp såväl mängdbrottslighet som vardagskriminalitet. Det finns indikationer på att åklagare i dag använder sig av förundersökningsbegränsningar i alltför stor omfattning. Man kan få intrycket att det på flera håll uppfattas som en skyldighet snarare än en möjlighet att begränsa förundersökningarna.

Vi förutsätter att regeringen på ett aktivt sätt jobbar med förra årets tillkännagivande om att se över varför förundersökningar läggs ned. Detta är jätteviktigt för att öka legitimiteten för det svenska rättsväsendet.

(Applåder)

Ingemar Kihlström (KD)
Anf. 58 Ingemar Kihlström (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Fru talman! En fungerande rättsstat med en fungerande rättsordning är oumbärlig för ett gott samhälle. Rättsväsendet måste utvecklas så att det kan möta morgondagens behov och påfrestningar och även garantera medborgarnas rättstrygghet i ett internationaliserat samhälle.

I ett gott samhälle överförs de demokratiska värdena och värderingarna från generation till generation. Utan dessa kommer inte relationerna mellan människor att fungera i vardagslivet. Tilliten och förtroendet måste utgå ifrån att respekten för varje människas unika värde är införlivad hos varje medmänniska.

Rättsstatens uppgift är att ge en ram för dessa värden. Den ska syfta till att skapa en samlevnad med trygghet och respekt mellan människor, och den ska bidra till att upprätthålla samhällets grundvärden.

Den debatt vi nu för gäller processrättsliga frågor, och det är tydligt även i denna debatt att riksdagen måste driva regeringen framför sig för att få en skarpare utformning av rättspolitiken. Jag kan konstatera att det fram till detta fjärde betänkande som vi nu debatterar finns 16 föreslagna tillkännagivanden. Vad gäller processrättsliga frågor är det 4 stycken.

Fru talman! Ett av tillkännagivandena gäller en översyn av reglerna om hemliga tvångsmedel. Polismyndigheten efterfrågar enklare regler för att kameraanvändning på distans i spaningssyfte ska kunna underlättas. Kristdemokraterna menar att polisen bör kunna ges möjlighet att spana på en viss person via kamerabevakning på distans eftersom det i vissa områden inte är gångbart att på plats följa en misstänkt med en handhållen kamera.

Kristdemokraterna menar att lagstiftningen måste ändras för att möjliggöra dold kamerabevakning på distans. Även om mycket har gjorts på området finns ytterligare behov av att se över lagstiftningen och att anpassa reglerna om hemliga tvångsmedel efter dagens förutsättningar.

Ett annat tillkännagivande gäller utökade möjligheter att använda så kallade preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarliga brott. Vi vill ge en möjlighet att använda preventiva tvångsmedel för att till exempel förebygga terrorbrott. En majoritet i utskottet föreslår ett tillkännagivande på detta område.

Det föreslås också ett tillkännagivande om anpassning av regler för beslag och husrannsakan till modern teknik.

Jag vill också beröra tillkännagivandet om utökade möjligheter att beslagta dyra bilar, klockor och andra statussymboler från gängkriminella.

Det finns ett gott exempel: Criminal Assets Bureau på Irland. Där jobbar de på ett sådant sätt att när ett domstolsbeslut finns gör de husrannsakan och beslagtar klockor, smycken, väskor och lyxbilar om man inte kan förklara hur man kommit över tillgångarna på laglig väg.

Den irländska modellen vänder på bevisbördan: En person med dyr klocka, exklusiv bil eller mycket pengar behöver redogöra för och bevisa hur han tillskansat sig tillgångarna på laglig väg.

Vi menar att Sverige också borde utreda hur det förhållningssättet skulle kunna införlivas i en svensk kontext. Vad gäller arbetets organisation bör det övervägas om den svenska myndighetssamverkan kan ta efter Irlands modell med en särskild civilrättslig enhet eller om det bästa är fortsatt arbete i samverkan men med starkare muskler och ett tydligt uppdrag att varje myndighet ska prioritera arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Vi menar att det är viktigt att arbeta mer kraftfullt för att beslagta statussymboler för gängkriminella. Ett större fokus på tillgångar skulle avskräcka unga från att ge sig in i kriminalitet.

Fru talman! Jag vill avsluta med att nämna förslagen om anonyma vittnen och kronvittnen.

Att vittna är en samhällsplikt i Sverige. Det finns få legitima skäl att inte inställa sig som vittne. Ändå gör rädslan för repressalier att folk inte vittnar. Det finns exempel där både bomber och grova våldsbrott har riktats mot sådana som har velat vittna eller tagit sitt ansvar som vittnen.

Vittnesplikten är en viktig grundbult i rättssystemet, men den utmanas av element i samhället som vill etablera parallella rättsstrukturer eller stoppa enskilda rättegångar. Det handlar om direkta hot och direkt våld i samband med brottet, att personer söks upp efter brottet eller att de erbjuds ekonomisk ersättning för att inte delta i rättsprocessen. Många känner en stor oro inför att vittna. Det gäller speciellt vittnesmål som rör gängbrottslighet och grov organiserad brottslighet.

Det är ett nederlag för hela samhället när människor tystnar av rädsla för repressalier. Därför föreslår vi stärkt vittnesstöd. Och precis som det i Danmark, Norge och Nederländerna finns en möjlighet att i vissa exceptionella situationer ha anonyma vittnesmål är det dags att också Sverige utreder och inför den. Den ska kunna vara verksam i specifika typer av brottmål och när det finns allvarliga hot från gäng.

Sverige borde också införa ett system med kronvittnen, som i utbyte mot vissa fördelar kan bryta tystnadskulturen i framför allt utsatta områden.

Fru talman! Vi ser positivt på att en utredare har fått i uppdrag att analysera om det är möjligt att införa både kronvittnen och möjlighet att vittna anonymt. Det är dock angeläget att detta arbete bedrivs skyndsamt och att regeringen så snart som möjligt återkommer till riksdagen med ett lagförslag som innebär att vittnen kan avlägga sina vittnesmål anonymt.

Jag vill avsluta med att säga att vi stöder de tillkännagivanden som föreslås efter utskottshanteringen. Vi stöder också de reservationer som Kristdemokraterna lagt fram i detta betänkande. Jag väljer dock att yrka bifall enbart till reservation 27.

Johan Pehrson (L)
Anf. 59 Johan Pehrson (L)

Fru talman! Det mesta av processrätten är reglerat. Dess kärna är reglerad i rättegångsbalken, en förfärligt gammal lagstiftning som kom till i ett helt annat Sverige. Principerna om behov, ändamål och proportionalitet är dock viktiga för när staten ska få gripa in - när man ska få använda tvångsmedel, hemliga eller inte; när man ska få anhålla, häkta, lägga beslag på saker som kriminella innehar och så vidare.

Jag tror att det är dags, fru talman, att vi tar ett bredare grepp om detta. Det passar dock väldigt dåligt i ett motionsbetänkande som detta, där det kommer upp mängder av olika kreativa förslag från våra kollegor här i kammaren, och en hel del från oss själva, om vad vi ska göra för att i huvudsak effektivisera åtgärderna för att kunna bekämpa brottslighet i allmänhet och grov brottslighet i synnerhet, de människor som har valt att ställa sig helt utanför lagen.

Från Liberalernas sida pekar vi på ett antal saker - dels i majoritetstexten, dels i ett antal reservationer - som vi tycker är viktiga. Det är mycket klokt som har förts fram från de tidigare talarna här. Vi tycker att detta med hemliga tvångsmedel är otroligt obehagligt men otroligt nödvändigt. Det måste kunna användas mer, och vi tror att det krävs en bred utredning om detta. Vi inkluderar även de preventiva tvångsmedlen, som är än mer obehagliga. Att kunna använda dem väldigt tidigt vid misstanke om mycket allvarliga brott, till exempel terrorism, är nödvändigt. Det finns också insynsmekanismer för att se till att det finns ett behov, ett ändamål och en proportionalitet bakom en sådan tvångsmedelsanvändning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Vi tror också att reglerna för husrannsakan för att komma åt gängen som begår grova brott är viktiga att se över. Inte minst regeringen hjälper till med det, och det är bra.

Det som sas i Kristdemokraternas tidigare inlägg om att kunna beslagta statussymboler var välkommet. De flesta av dessa människor som vi träffar är hopplösa och grovt kriminella, men de är ju inte per definition sadister. De är helt känslolösa och går bokstavligen över lik, skapar lik, men de gör det för att tjäna pengar och ha status. Det är det som är drivkraften. Det är därför det är så viktigt att det inte lönar sig. Kan man slå mot detta på det sätt som Ingemar Kihlström så förtjänstfullt berättade om för oss i kammaren ska vi göra det. Jag tror att det är helt rätt: Ta bilarna, guldklockorna, väskorna och vad fabian det kan vara - ursäkta, fru talman! Se till att det ryker! Då blir det kraftfullt. De är okänsliga för fängelsestraff, för de har så lite att förlora. Men att kunna leva loppan utan att gå och jobba är deras drivkraft, förutom att de är helt känslokalla.

Från Liberalernas sida tycker vi inte att det är oproblematiskt med anonyma vittnen. Men frågan om kronvittnen har Liberalerna drivit en tid, inte minst kronvittnen i de fall där en person som vittnar förklarar var ett brottsbyte finns, var vapen finns, var narkotika finns, var instruktioner och dokumentation kring ett brott finns för att säkerställa att det ska kunna leda till en fällande dom när tystnadskulturen har tagit över. Kronvittnen i den bemärkelsen tycker vi är en ganska rimlig åtgärd. Det förstärker intresset av att tala sanning.

Anonyma vittnen är en svår fråga, men Europarådet är tydligt med att det är möjligt att använda sig av anonyma vittnen. Det centrala är den praxis som finns från Europarådet - att det finns möjlighet för försvaret att via domaren ifrågasätta de uppgifter som lämnas och att dessa av naturliga skäl inte kan vara den enda bevisningen eftersom vittnet är anonymt. Men det finns möjligheter, och domaren - som ju är den som dömer - gör alltid sin egen bevisvärdering. Det är klart att ett anonymt vittne ensamt sällan räcker. Det framgår också av Europarådets praxis. Där tycker jag att Sverige tar ett steg framåt.

Sedan är det samma sak här, fru talman, som med de andra betänkandena när det gäller samarbete mellan myndigheter. Om polisen samarbetar alltmer i Norden och på europeisk nivå tror vi att det är viktigt att åklagarna också gör det. När vi pratar Europa ser vi det som viktigt för att samla kraften inom Europol men också inom Eppo, som är det europeiska åklagarsamarbetet. Det är centralt för att nå kraft. Det är inte oproblematiskt, vill jag understryka, men det innebär en ökad styrka i ett öppet Europa där man alltför ofta upplever att de kriminella drar alldeles för mycket nytta av just öppenheten. De ska inte kunna härja fritt, som vi diskuterat tidigare i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Fru talman! För tids vinnande yrkar jag för Liberalernas del bifall endast till reservation 31, men som alltid står jag bakom Liberalernas samtliga ståndpunkter i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 24.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2020-05-13
Förslagspunkter: 33, Acklamationer: 24, Voteringar: 9

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Kamerabevakning på allmänna platser

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:378 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 4,

      2019/20:483 av Anders Åkesson och Per Schöldberg (båda C),

      2019/20:823 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 7,

      2019/20:1642 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

      2019/20:1906 av Josefin Malmqvist (M) yrkande 5.
      • Reservation 1 (SD)
    2. Möjlighet att dela övervakningsbilder

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:3061 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 11.
      • Reservation 2 (M)
    3. Brottsbekämpande myndigheters kamerabevakning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:554 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 13,

      2019/20:3223 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 3 och

      2019/20:3225 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 8.
      • Reservation 3 (SD)
    4. Kamerabevakning i skolor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:1622 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 6 och

      2019/20:2071 av Mathias Tegnér (S) yrkande 2.
      • Reservation 4 (V)
    5. Kamerabevakning i sjukvården

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:2878 av Boriana Åberg (M) yrkande 1 och

      2019/20:3248 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 19.
      • Reservation 5 (M, C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (M, C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M011059
      SD100052
      C05026
      V40023
      KD30019
      L30016
      MP30013
      -0002
      Totalt39160294
      Ledamöternas röster
    6. Kamerabevakning på slakterier

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:1465 av Annicka Engblom och Ulrika Heindorff (båda M).
    7. Märkning av viltkameror

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:2365 av Erik Ottoson (M) yrkande 1.
    8. Utvärdering av kamerabevakningslagen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:3260 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 42.
      • Reservation 6 (C)
    9. Översyn av reglerna om hemliga tvångsmedel

      Kammaren biföll reservation 7

      Beslut:

      Kammaren biföll reservation 7

      Utskottets förslag:
      Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en översyn av reglerna om hemliga tvångsmedel och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

      2019/20:2728 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 22,

      2019/20:2832 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 16 och

      2019/20:3191 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 29.
      • Reservation 7 (S, C, V, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (S, C, V, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S016084
      M110059
      SD100052
      C05026
      V04023
      KD30019
      L30016
      MP03013
      -0002
      Totalt27280294
      Ledamöternas röster
    10. Utökad användning av hemliga tvångsmedel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:553 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 21,

      2019/20:651 av Louise Meijer (M),

      2019/20:2794 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 11,

      2019/20:2832 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 13,

      2019/20:3063 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 4 och 5,

      2019/20:3067 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 4 och

      2019/20:3225 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 9.
      • Reservation 8 (M, SD, KD)
      • Reservation 9 (L)
    11. Ljudupptagning vid hemlig kameraövervakning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:553 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 22.
      • Reservation 10 (SD)
    12. Preventiva tvångsmedel

      Kammaren biföll reservation 11

      Beslut:

      Kammaren biföll reservation 11

      Utskottets förslag:
      Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om utökade möjligheter att använda s.k. preventiva tvångsmedel och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motion

      2019/20:3067 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 7.
      • Reservation 11 (S, C, V, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 11 (S, C, V, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S016084
      M110059
      SD100052
      C05026
      V04023
      KD30019
      L20116
      MP03013
      -0002
      Totalt26281294
      Ledamöternas röster
    13. Hemlig dataavläsning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:2794 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 10 och

      2019/20:3067 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 6.
    14. Datalagring

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:3067 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 5.
      • Reservation 12 (M)
    15. Signalspaning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:555 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 21 och

      2019/20:2732 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 9.
      • Reservation 13 (SD)
      • Reservation 14 (KD)
    16. Översyn av regelverket om förundersökningsbegränsning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:2832 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 29.
      • Reservation 15 (M)
    17. Underrättelse om möjligheterna till överprövning av ett beslut om att lägga ned en förundersökning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:3348 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 13.
      • Reservation 16 (KD)
    18. Offentlighetsprincipen vid förundersökningar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:203 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 20.
    19. Husrannsakan

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:203 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 16,

      2019/20:1895 av Lars Jilmstad (M),

      2019/20:2113 av Lina Nordquist (L),

      2019/20:2794 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 22 och

      2019/20:2832 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 15.
      • Reservation 17 (M, KD)
      • Reservation 18 (L)
    20. Elektroniskt lagrad information

      Kammaren biföll reservation 19

      Beslut:

      Kammaren biföll reservation 19

      Utskottets förslag:
      Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att reglerna om beslag och husrannsakan skyndsamt bör anpassas till modern teknik och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motion

      2019/20:3063 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 19,

      bifaller delvis motion

      2019/20:1485 av Lotta Olsson och Jan R Andersson (båda M) och

      avslår motion

      2019/20:2331 av Roza Güclü Hedin (S).
      • Reservation 19 (S, C, V, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 19 (S, C, V, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S016084
      M110059
      SD100052
      C05026
      V04023
      KD30019
      L30016
      MP03013
      -0002
      Totalt27280294
      Ledamöternas röster
    21. Beslag av statussymboler

      Kammaren biföll reservation 20

      Beslut:

      Kammaren biföll reservation 20

      Utskottets förslag:
      Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om utökade möjligheter att beslagta dyra bilar, klockor och andra statussymboler från gängkriminella och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motion

      2019/20:3191 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 32.
      • Reservation 20 (S, C, V, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 20 (S, C, V, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S016084
      M110059
      SD100052
      C05026
      V04023
      KD30019
      L30016
      MP03013
      -0002
      Totalt27280294
      Ledamöternas röster
    22. Registertopsning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:2383 av Carl-Oskar Bohlin (M) och

      2019/20:3061 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 12.
      • Reservation 21 (M)
    23. Häktning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:2728 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 17,

      2019/20:2832 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 18 och

      2019/20:3063 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 3.
      • Reservation 22 (M, KD)
    24. Domstolarnas självständighet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:577 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 1 och

      2019/20:2832 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 12.
      • Reservation 23 (M)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 23 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M011059
      SD100052
      C50026
      V40023
      KD30019
      L30016
      MP30013
      -0002
      Totalt44110294
      Ledamöternas röster
    25. Jourdomstolar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:2016 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 11.
      • Reservation 24 (L)
    26. Snabbspår för utvisning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:541 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 19.
      • Reservation 25 (SD)
    27. Översyn av rättsprocesser för ekobrott

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:2956 av Edward Riedl (M).
    28. Ett system med kronvittnen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:203 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 18,

      2019/20:554 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 6,

      2019/20:955 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 1 och

      2019/20:3348 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 18.
      • Reservation 26 (M, SD, KD)
    29. Anonyma vittnen

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:554 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 8,

      2019/20:955 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 2,

      2019/20:2470 av Margareta Cederfelt (M),

      2019/20:2832 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 19,

      2019/20:3063 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 11 och

      2019/20:3348 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 17.
      • Reservation 27 (M, SD, KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 27 (M, SD, KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M011059
      SD010052
      C50026
      V40023
      KD03019
      L30016
      MP30013
      -0002
      Totalt31240294
      Ledamöternas röster
    30. Vittnesskydd

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:203 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 17,

      2019/20:554 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 7,

      2019/20:1297 av Marléne Lund Kopparklint och Sofia Westergren (båda M),

      2019/20:2178 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkande 1 och

      2019/20:3248 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 7.
      • Reservation 28 (SD)
      • Reservation 29 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 28 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M110059
      SD010052
      C00526
      V40023
      KD30019
      L30016
      MP30013
      -0002
      Totalt40105294
      Ledamöternas röster
    31. Rättshjälp

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:1271 av Per Söderlund (SD) och

      2019/20:3104 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 4.
      • Reservation 30 (V)
    32. Svensk anslutning till Europeiska åklagarmyndigheten

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:2794 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 4.
      • Reservation 31 (M, KD, L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 31 (M, KD, L)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M011059
      SD100052
      C50026
      V40023
      KD03019
      L03016
      MP30013
      -0002
      Totalt38170294
      Ledamöternas röster
    33. Motioner som bereds förenklat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.