2. Ny instans- och processordning

Prövning av verkställighetshinder iutlänningsärenden (Betänkande 2004/05:SFU3 Socialförsäkringsutskottet)

Socialförsäkringsutskottets betänkande2004/05:SFU3

Prövning av verkställighetshinder iutlänningsärenden

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens
proposition 2003/04:59 Prövning av
verkställighetshinder i utlänningsärenden jämte sju
motioner som väckts med anledning av propositionen
samt ett antal motionsyrkanden som rör samma eller
näraliggande frågor.
I propositionen föreslås att den nuvarande
ordningen där Utlänningsnämnden prövar s.k. nya
ansökningar om uppehållstillstånd (NUT) skall
upphöra. I stället föreslås att Migrationsverket,
trots ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller
utvisning, skall kunna bevilja uppehållstillstånd om
det kommit fram nya omständigheter som inte prövats
tidigare i ärendet och som innebär att
verkställigheten inte kan genomföras eller att
utlänningen måste bedömas ha behov av skydd här i
landet. Om utlänningen åberopar nya omständigheter
som inte kunnat åberopas tidigare, och som kan antas
utgöra verkställighetshinder på grund av exempelvis
risk för dödsstraff eller förföljelse vid ett
återvändande till hemlandet skall Migrationsverket
ta upp frågan till ny prövning. Ett beslut om
avvisning eller utvisning får inte verkställas om
det föreligger medicinska hinder eller annars
synnerliga skäl.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå
propositionen. Därmed bifalls ett antal
motionsyrkanden helt eller delvis. Motionsyrkanden
om utformningen av den nya instans- och
processordningen m.m. avstyrks.
Socialdemokraterna föreslår i en reservation att
riksdagen bör anta propositionen med ikraftträdande
den 1 mars 2005. Beträffande motionerna om den nya
instans- och processordningen finns reservationer
från Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Propositionen

Riksdagen avslår propositionen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:Sf21, 2003/04:Sf22
yrkande 1, 2003/04:Sf25 yrkande 1, 2003/04:Sf26,
2003/04:Sf27 yrkande 1 och 2004/05:Sf378 yrkande
2 samt bifaller delvis motion 2003/04:Sf24
yrkande 1.
Reservation 1 (s)

2. Ny instans- och processordning

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf5 yrkande
11, 2003/04:Sf6 yrkande 2, 2003/04:Sf7 yrkande 2,
2003/04:Sf8 yrkande 1, 2003/04:Sf22 yrkandena
2-5, 2003/04:Sf23, 2003/04:Sf24 yrkandena 2-4,
2003/04: Sf25 yrkandena 2 och 3, 2003/04:Sf27
yrkandena 2 och 3, 2003/04:Sf249 yrkandena 18-20,
2003/04:Sf257 yrkande 24, 2003/04:Sf272, 2003/04:
Sf403 yrkandena 15 och 19, 2004/05:Sf214,
2004/05:Sf237 yrkande 6, 2004/05:Sf277 yrkandena
17 och 18 samt 2004/05:Sf351 yrkandena 9 och 13.
Reservation 2 (m)
Reservation 3 (fp)
Reservation 4 (kd)
Reservation 5 (c)
Reservation 6 (mp)

Stockholm den 23 november 2004

Tomas Eneroth

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas
Eneroth (s), Sven Brus (kd), Ronny Olander (s), Bo
Könberg (fp), Anita Jönsson (s), Mona Berglund
Nilsson (s), Ulla Hoffmann (v), Anita Sidén (m),
Lennart Klockare (s), Linnéa Darell (fp), Birgitta
Carlsson (c), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s),
Anna Lilliehöök (m), Göte Wahlström (s), Mona
Jönsson (mp), Kurt Kvarnström (s) och Krister
Hammarbergh (m).

2004/05
SfU3

Utskottets överväganden
Gällande ordning

Migrationsverket beslutar om uppehållstillstånd för
bl.a. flyktingar och andra skyddsbehövande.
Migrationsverkets beslut kan överklagas till
Utlänningsnämnden.

Den som har fått avslag på ansökan om
uppehållstillstånd och ett beslut om avvisning som
vunnit laga kraft kan ge in en ny ansökan om
uppehållstillstånd till Utlänningsnämnden. En sådan
ny ansökan får bifallas om ansökan grundar sig på
omständigheter som inte har prövats förut i ärendet
och om utlänningen har rätt till uppehållstillstånd
som flykting eller skyddsbehövande eller om det
annars skulle strida mot humanitetens krav att
verkställa beslutet om avvisning eller utvisning
(2 kap. 5 b § utlänningslagen, UtlL).
I vissa fall får ett lagakraftvunnet beslut om
avvisning eller utvisning inte verkställas. Det
gäller när utlänningen riskerar att straffas med
döden eller med kroppsstraff eller att utsättas för
tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande
behandling eller bestraffning liksom vid risk för
förföljelse samt om utlänningen har flytt undan krig
eller en miljökatastrof och har synnerliga skäl mot
att sändas till hemlandet (8 kap. 1, 2 och 4 §§
UtlL).
Finns det hinder mot verkställighet enligt
ovanstående innebär det samtidigt att utlänningen
regelmässigt har rätt till uppehållstillstånd som
flykting eller som skyddsbehövande i övrigt och att
en ny ansökan då kan bifallas.

Utgångspunkten i den svenska
utlänningslagstiftningen är att verkställighet av
ett beslut om avvisning eller utvisning skall ske
genom att utlänningen frivilligt lämnar landet. Om
utlänningen inte lämnar landet frivilligt skall
beslutet verkställas tvångsvis. När ett beslut om
avvisning eller utvisning vunnit laga kraft och
utlänningen lämnat landet anses beslutet verkställt.
Emellertid finns i dag inte uttryckligen reglerat
när en person skall anses ha lämnat eller rest in i
Sverige. Om någon som avvisats eller utvisats med
förbud att återvända till Sverige ändå återkommer
hit, skall beslutet verkställas på nytt. Enligt
praxis avgör Migrationsverket om verkställighet
skall ske omgående eller om ansökan om
uppehållstillstånd först skall prövas genom att
pröva frågan om inhibition av verkställigheten
(8 kap. 12, 14 och 16 §§ UtlL).

Beredningen av en ny instans- och
processordning

I februari 1997 förordnades en parlamentarisk
kommitté med uppdrag att bl.a. ta ställning till en
ny instans- och processordning vid tillämpning av
utlännings- och medborgarskapslagstiftningen samt
viss översyn av utlänningslagen, NIPU. Kommittén
lade i februari 1999 fram sitt slutbetänkande Ökad
rättssäkerhet i asylärenden (SOU 1999:16). I korthet
föreslog kommittén att Invandrarverket (nuvarande
Migrationsverket) skall fatta beslut som första
instans. Beslutet skall kunna överklagas till en
s.k. utlänningsdomstol. Det skall finnas tre
utlänningsdomstolar, som är knutna till varsin
länsrätt. En tredje instans, utlänningsöverdomstol,
skapas vid en kammarrätt. Prövningstillstånd krävs
för överklagande till utlänningsöverdomstolen. I
domstolarna skall tvåpartsförfarande gälla.
Förvaltningsprocesslagens regler om muntlighet skall
gälla, dvs. muntlig förhandling får hållas om det
kan antas vara av fördel för utredningen eller
främja ett snabbt avgörande. Vidare skall muntlig
förhandling hållas om utlänningen begär det, om det
inte är obehövligt eller särskilda skäl talar emot.

I januari 2000 tillsattes en interdepartemental
arbetsgrupp med uppgift att utreda vissa frågor på
utlänningsrättens och medborgarskapsrättens område,
främst avseende instansordningen. Arbetsgruppen
redovisade i juni 2000 sitt uppdrag i
departementspromemorian En specialdomstol för
utlänningsärenden (Ds 2000:45).
Riksdagen gjorde hösten 2001 ett tillkännagivande
om att regeringen snarast borde återkomma till
riksdagen med ett förslag till en ny instans- och
processordning i utlänningsärenden (bet.
2001/02:SfU2, rskr. 2001/02:69-70). Ett enigt
utskott uttalade därvid bl.a. att handläggningen av
asylärenden under en lång följd av år har
kritiserats från rättssäkerhetssynpunkt, inte bara
för att handläggningstiderna varit långa, utan även
för att insynen i processen från såväl parter som
allmänhet varit dålig. Utskottet menade att
införandet av en tvåpartsprocess med ökad möjlighet
till muntlig förhandling är av avgörande betydelse
för tilltron till asylprövningssystemet och att en
sådan förändring också leder till ökad
rättssäkerhet. Därutöver anförde utskottet att den
parlamentariska utredningens förslag om att beslut i
utlänningsärenden skall kunna överprövas i de
allmänna förvaltningsdomstolarna utan tvekan ger ett
förfarande präglat av en hög grad av rättssäkerhet.
En lagrådsremiss om ny instans- och processordning
i utlänningsärenden överlämnades till Lagrådet i
juni 2002. Lagrådet avlämnade sitt yttrande i
oktober 2002.
En parlamentariskt sammansatt kommitté för översyn
av utlänningslagstiftningen har haft i uppgift att
göra en genomgång av utlänningslagens materiella
bestämmelser och anpassa dessa till ett nytt system
där överprövningen sker i domstol. Kommittén lämnade
sitt betänkande Utlänningslagstiftningen i ett
domstolsperspektiv (SOU 2004:74) i juni 2004.
Betänkandet har remissbehandlats. Kommittén har
föreslagit ändringar i utlänningslagen avseende
bl.a. bestämmelser om uppehållstillstånd av
humanitära skäl, reglering av förutsättningarna för
arbetstillstånd samt Migrationsverkets handläggning
och beslutsfattande.
Av budgetpropositionen för 2005 framgår att
regeringen tillsammans med Vänsterpartiet och
Miljöpartiet har kommit överens om att, i enlighet
med riksdagens beslut från hösten 2001, en ny
instans- och processordning i utlänningsärenden
skall gälla från den 1 januari 2006 och att
Utlänningsnämnden läggs ned den 31 december 2005.
Regeringen avser att besluta om en lagrådsremiss
under hösten 2004 och en proposition kommer att
lämnas till riksdagen under 2005. För att möjliggöra
nödvändiga insatser inför en ny instans- och
processordning utökas utlänningsmyndigheternas
anslag.
En särskild utredare kommer enligt
budgetpropositionen att tillkallas snarast för att
förbereda och vidta åtgärder för att inrätta en ny
instans- och processordning i enlighet med
riksdagens beslut från november 2001. Utredarens
uppgift är att vidta de förberedande åtgärder som
krävs för att överprövning av Migrationsverkets
beslut skall ske i de allmänna
förvaltningsdomstolarna samt att lämna förslag till
ekonomiska ramar. I uppdraget skall dessutom ingå
att besluta om bemanning samt vid behov lämna
förslag på åtgärder för att underlätta rekrytering
av domare och tolkar. Den särskilda utredaren har
utsetts den 11 november 2004. I uppdraget ingår
också att, tillsammans med Utlänningsnämnden,
förbereda och genomföra avvecklingen av nämnden
senast den 1 januari 2006 (dir. 2004:149).

Av utskottet inhämtad information

Den 19 oktober 2004 informerade statssekreteraren
för migrationsfrågor utskottet om bl.a. frågor kring
den nya instansordningen. Regeringens förslag till
ny utlänningslag kommer att bygga på NIPU:s förslag
om ny instansordning liksom på de tillägg och
ändringar som föreslagits av Kommittén för översyn
av utlänningslagstiftningen. Därutöver skall de
ändringar i utlänningslagen som trätt i kraft sedan
2002 beaktas. Medel har avsatts i
budgetpropositionen för att dels avarbeta
ärendebalanserna hos Migrationsverket och
Utlänningsnämnden, dels utgöra en grundplåt för
reformen för åren 2006 och 2007. Regeringen
återkommer i vårpropositionen med mer exakta
uppskattningar av kostnaderna för reformen och med
förslag till tilläggsbudget.

Förutom att en särskild utredare tillsätts kommer
Domstolsverket att få i uppdrag att förbereda
aktuella domstolar för de nya ärendeslagen,
rekrytera och utbilda personal och ta fram ett mer
precist ekonomiskt underlag inför vårpropositionen.
Vidare skall nödvändiga förberedande åtgärder för
berörda myndigheter vidtas i syfte att dessa på kort
tid skall kunna anpassa verksamheten till en ny
ordning.
En promemoria har varit utsänd på snabbremiss för
svar i början av november. I denna behandlas dels
frågan om hur en regel om muntlig förhandling i
domstol skall utformas, en avvägning mellan
eventuella önskemål om en muntlig förhandling och
kravet på en snabb handläggning måste göras, dels
frågan om hur bestämmelserna om
verkställighetshinder skall utformas i en ny
instansordning.
Regeringen har gett Migrationsverket i uppdrag att
inom vissa områden vidta åtgärder för att
effektiviteten och rättssäkerheten i dag skall öka.
Bland annat skall verket genomföra ett nytt
arbetssätt vid utredningarna, vilket innebär att
ombuden kommer in i ett tidigare skede och att
beslutsfattarna deltar vid själva
utredningstillfället.
Som ett led i förberedelserna inför den nya
processen har åtgärder vidtagits. Asylsökande som
inte medverkar till att klargöra sin identitet kan
få sin dag- och bostadsersättning sänkt och
möjligheten att ge tillfälliga uppehållstillstånd
till personer vars identitet inte kan fastställas
utreds.
Nya ansökningar utgör en stor del av
Utlänningsnämndens totala ärendeantal. Antalet nya
ansökningar ökar också hela tiden och kommer under
innevarande år att uppgå till närmare 6 000. Med
utgångspunkt i att möjligheten till ny ansökan tas
bort från den 1 mars 2005 kan bättre förutsättningar
för en ny instans- och processordning skapas och en
"ryggsäck" i form av ärendebalanser vid starten
undvikas. Resurser skulle kunna frigöras och i
stället användas till att avgöra överklagade
asylärenden. Skall domstolarna hantera "oavslutade"
nya ansökningar krävs övergångsbestämmelser vid
ikraftträdandet samt mer resurser, både pengar och
personal, för hantering av dessa ärenden. Att endast
utöka resurserna till Utlänningsnämnden är inte en
lösning, eftersom det då uppstår problem med att
hitta nya lokaler samt att rekrytera och lära upp
personal. Att inte avskaffa ny ansökan från den 1
mars 2005 skulle medföra att Utlänningsnämnden under
2005 kan avgöra ca 2 200 färre överklagade
asylärenden (i handläggningstid/kostnader kan ett
asylärende antas motsvara 2-2,5 nya ansökningar).
Förutom att denna balans överförs till domstolarna
kommer flera hundra nya ansökningar att behöva
hanteras i det mer kostnadskrävande
domstolssystemet.

Nuvarande processordning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå propositionen i vilken
bl.a. föreslås att ordningen med ny ansökan
skall tas bort och ersättas med nya regler
vid verkställighetshinder. Riksdagen bifaller
därmed helt eller delvis ett antal
motionsyrkanden.
Jämför reservation 1 (s).

Propositionen

I propositionen föreslås att den nuvarande ordningen
med prövning av ny ansökan om uppehållstillstånd
efter lagakraftvunnet beslut om avvisning eller
utvisning skall upphöra. Vidare föreslås att en ny
bestämmelse införs i utlänningslagen om att ett
beslut om avvisning eller utvisning inte får
verkställas om det föreligger medicinska hinder
eller andra synnerliga skäl mot verkställighet.

Regeringen föreslår att om det i ett ärende om
verkställighet av ett lagakraftvunnet beslut om
avvisning eller utvisning kommer fram nya
omständigheter skall Migrationsverket ex officio
pröva om dessa omständigheter utgör hinder mot
verkställighet. Finner Migrationsverket att
omständigheterna utgör hinder mot verkställighet får
verket bevilja uppehållstillstånd. Migrationsverket
får i ett verkställighetsärende besluta om
inhibition.
Om den som skall avvisas eller utvisas åberopar
nya omständigheter som kan antas utgöra ett sådant
verkställighetshinder som avses i 8 kap. 1, 2 eller
4 § UtlL, dvs. bl.a. vid risk för dödsstraff eller
förföljelse vid ett återvändande till hemlandet, och
dessa omständigheter inte har kunnat åberopas
tidigare eller utlänningen visar giltig ursäkt för
att inte ha åberopat omständigheterna tidigare,
skall Migrationsverket upphäva beslutet om avvisning
eller utvisning och ta upp frågan om
uppehållstillstånd till ny prövning. Om
Migrationsverket beslutar att inte ta upp frågan om
uppehållstillstånd till ny prövning, skall detta
beslut kunna överklagas till Utlänningsnämnden.
I vissa verkställighetsärenden, avseende domstols
dom eller beslut om utvisning eller där frågor om
rikets säkerhet eller allmän säkerhet tidigare har
prövats av regeringen, föreslås att Migrationsverket
skall överlämna ärendet till regeringen för
prövning.

I propositionen föreslås vidare att det skall finnas
en möjlighet att verkställa ett beslut om avvisning
eller utvisning som inte har upphört att gälla, om
utlänningen återvänder till Sverige utan tillstånd.
Detta skall gälla oavsett om det finns ett gällande
återreseförbud eller inte. En ansökan om
uppehållstillstånd skall därvid handläggas inom
ramen för de nya regler som gäller för
verkställighetsärenden. Ett beslut om avvisning
eller utvisning skall i regel upphöra att gälla
efter fyra år från det att beslutet vann laga kraft,
oavsett om beslutet verkställts eller inte.
Slutligen föreslås att en definition av begreppen
in- och utresa förs in i utlänningslagen.

Motioner

I motion 2003/04:Sf22 av Per Westerberg m.fl. (m)
yrkande 1 anförs att ett avskaffande av ny ansökan
måste ske samtidigt som stora och grundläggande
förändringar av hela asylprocessen träder i kraft.
Motionärerna yrkar att propositionen skall avslås.

Ulrika Karlsson (m) begär i motion 2004/05:Sf378
yrkande 2 ett tillkännagivande om att förslaget om
att nu ta bort rätten till ny ansökan bör stoppas.

Bo Könberg m.fl. (fp) begär i motion 2003/04:Sf24
yrkande 1 beslut om att ny ansökan skall avskaffas
samtidigt med att en ny instans- och processordning
införs.

I motion 2003/04:Sf26 av Sven Brus m.fl. (kd) anförs
att frågan om ny ansökan måste ses i ett större
sammanhang där NIPU:s förslag tagits i beaktande och
reformarbetet med en ny processordning påbörjats.
Motionärerna yrkar att propositionen skall avslås.

Ulla Hoffmann m.fl. (v) anför i motion 2003/04:Sf21
att en förändring av institutet ny ansökan bör anstå
för att genomföras i samband med en omfattande
reform av process- och instansordningen i
utlänningsärenden. Motionärerna yrkar att
propositionen skall avslås.

I motion 2003/04:Sf25 av Birgitta Carlsson m.fl. (c)
yrkande 1 begärs att propositionen avslås med
anledning av att Utlänningsnämndens nedläggning inte
har verkställts.

Mona Jönsson m.fl. (mp) motsätter sig i motion
2003/04:Sf27 yrkande 1 att regeringen lägger förslag
i en delfråga trots att det finns ett riksdagsbeslut
om en ny processordning och ett pågående arbete med
andra ändringar i utlänningslagen. Motionärerna
yrkar att propositionen skall avslås.

Utskottets ställningstagande

Ett enigt utskott har tidigare uttalat att
handläggningen av asylärenden under en lång följd av
år har kritiserats från rättssäkerhetssynpunkt, inte
bara för att handläggningstiderna varit långa, utan
även för att insynen i processen från såväl parter
som allmänhet varit dålig. Utskottet ansåg det
mycket angeläget att förbättringar i asylprocessen
snarast genomförs. Utskottet menade att införandet
av en tvåpartsprocess med ökad möjlighet till
muntlig förhandling är av avgörande betydelse för
tilltron till asylprövningssystemet och att en sådan
förändring leder till ökad rättssäkerhet. Riksdagen
gjorde också hösten 2001 ett tillkännagivande om att
regeringen snarast borde återkomma till riksdagen
med ett förslag till en ny instans- och
processordning i utlänningsärenden (bet.
2001/02:SfU2, rskr. 2001/02:69-70).

I nu behandlad proposition föreslår regeringen
bl.a. att den nuvarande ordningen med prövning av ny
ansökan om uppehållstillstånd efter lagakraftvunnet
beslut om avvisning eller utvisning skall upphöra
och ersättas med en ny ordning för prövning av
hinder mot verkställighet i vissa fall. Utskottet
kan konstatera att det, med de brister som
asylprocessen uppvisar i dag, inte är möjligt att
avskaffa ordningen med ny ansökan. Enligt utskottets
mening måste frågan om ny ansökan ses i ett större
sammanhang och eventuella förändringar ske samtidigt
som de grundläggande förändringarna av hela
asylprocessen träder i kraft.
Med det anförda anser utskottet att riksdagen bör
avslå propositionen. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2003/04:Sf21, 2003/04:Sf22 yrkande 1,
2003/04:Sf25 yrkande 1, 2003/04:Sf26 och
2003/04:Sf27 yrkande 1, 2004/05:Sf378 yrkande 2 samt
bifaller delvis motion 2003/04:Sf24 yrkande 1.

Den nya instans- och
processordningen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
utformningen av den nya instans- och
processordningen m.m.
Jämför reservationerna 2 (m), 3 (fp), 4 (kd),
5 (c) och 6 (mp).

Motioner

Moderaterna

I motion 2003/04:Sf22 av Per Westerberg m.fl. (m)
begärs i yrkande 2 att regeringen återkommer med ett
nytt förslag till avskaffande av ny ansökan.
Regeringens förslag synes inte leda till färre
omprövningar, och motionärerna frågar sig om
förslaget ger någon effektivitetsvinst. Utrymmet för
skönsmässiga bedömningar är för stort. I yrkandena
3-5 begärs tillkännagivanden om en fortsatt översyn
av reglerna om verkställighetshinder och en
anpassning till en ny instansordning samt ett
gemensamt datum för ikraftträdande av reglerna om
avskaffande av ny ansökan och regeländringar
föreslagna av Kommittén för en översyn av
utlänningslagstiftningen. Slutligen menar
motionärerna att slopandet av ny ansökan bör hänga
ihop med nya villkor för arbetskraftsinvandring.

I motionerna 2003/04:Sf5 yrkande 11 och
2004/05:Sf237 yrkande 6 av Per Westerberg m.fl. (m)
begärs tillkännagivanden om att utgångspunkten skall
vara att ett asylärende prövas en gång, med en
möjlighet till nödutgång i lagen. Det kan enligt
motionärerna handla om exempelvis så svåra trauman
att personen inte kunnat redogöra för sin sak eller
när hälsan kraftigt försämras eller när situationen
i det gamla landet omvälvande förändrats.
Lennart Hedquist m.fl. (m) begär i motion
2003/04:Sf23 att regeringen bör återkomma med
förslag om ny instansordning i utlänningsärenden i
sådan tid att den nya ordningen kan börja tillämpas
fullt ut senast den 1 januari 2006.

Folkpartiet

I motion 2003/04:Sf24 av Bo Könberg m.fl. (fp)
yrkandena 2-4 begärs tillkännagivanden om att en ny
instans- och processordning i enlighet med NIPU:s
förslag skall träda i kraft den 1 januari 2005, att
Utlänningsnämnden skall läggas ned den 1 januari
2005 samt att regeringen skall återkomma med förslag
till lagändringar som gör svensk flyktingpolitik mer
human. Dessa förändringar bör träda i kraft
samtidigt med den nya instans- och processordningen.
Ny ansökan bör avskaffas men genom en reform som
innebär att rättssäkerheten förbättras varmed
sannolikt behovet av nya ansökningar skulle minska.
Motionärerna anser att det finns en risk att
regeringens förslag inte leder till färre
prövningar.

I motion 2003/04:Sf6 av Bo Könberg m.fl. (fp)
yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att
regeringen snarast återkommer till riksdagen med
förslag på ny instans- och processordning.
Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motionerna
2003/04:Sf249 yrkandena 18-20 samt 2004/05:Sf277
yrkandena 17 och 18 tillkännagivanden om
utformningen av en ny instans- och processordning,
om avskaffande av nya ansökningar efter att den nya
ordningen införts och om verkställighetshinder i
sällsynta undantagsfall. Den asylsökande och
Migrationsverket bör vara två parter i en process
med muntlig förhandling. Tyngdpunkten i processen
skall ligga i länsrätten, vilken skall utgöra första
instans. Migrationsverket skall endast utreda
uppehållstillstånds- och medborgarskapsärenden samt
vid klara bifallsärenden fatta beslut. I övriga fall
skall Migrationsverket, när ärendet är färdigutrett,
inom fyra månader ansöka hos länsrätten om avvisning
av utlänningen. Länsrättens beslut skall utan krav
på prövningstillstånd kunna överklagas till
kammarrätten. Ny ansökan bör avskaffas och ersättas
med en smalare säkerhetsventil som tillämpas i
sällsynta undantagsfall om verkställighetshinder
uppstått. Är det uppenbart att t.ex. förhållandena i
hemlandet förändrats bör verkställighetshinder gälla
och ärendet återförvisas för ny prövning hos
Migrationsverket.

Kristdemokraterna

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motionerna 2003/04:Sf8
yrkande 1 och 2003/04:Sf403 yrkande 15
tillkännagivanden om en ny processordning i
utlänningsärenden. Motionärerna vill ha en
tvåpartsprocess där Migrationsverket fattar ett
första beslut. Är beslutet negativt skall ärendet gå
vidare till en länsrätt med förstärkt kompetens.
Länsrättens beslut skall kunna överklagas till
kammarrätten.

Också i motion 2004/05:Sf351 av Sven Brus m.fl.
(kd) yrkande 9 begärs tillkännagivanden om en ny
processordning i utlänningsärenden. En ny
processordning handlar främst om att människor skall
få en rättssäker behandling av sin asylansökan.
Motionärerna välkomnar att en särskild utredare
äntligen tillsatts för att förbereda inrättandet av
en ny instans- och processordning i enlighet med
riksdagens beslut från 2001.
Sven Brus m.fl. (kd) begär i motionerna
2003/04:Sf403 yrkande 19 och 2004/05:Sf351 yrkande
13 tillkännagivanden om förslag till en faktisk
tidsgräns avseende verkställighetshinder för
utvisningsbeslut. Om verkställighet inte kan ske med
anledning av att ursprungslandet inte tar emot sin
medborgare måste det finnas en tidsgräns då
uppehållstillstånd ändå skall ges.
Erling Wälivaara (kd) begär i motionerna
2003/04:Sf272 och 2004/05: Sf214 tillkännagivanden
om en översyn av flyktingpolitiken. Motionären anför
att handläggningstiderna ofta är långa och att många
asylsökande under tiden anpassar sig i det svenska
samhället. Att då ge den som utvisas ett
återreseförbud på två år är inhumant. Praxis vid
tillämpning av återreseförbudet är diskriminerande
och inhuman.

Vänsterpartiet

I motion 2003/04:Sf257 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)
yrkande 24 begärs ett tillkännagivande om att
regeringen under våren 2004 bör lägga fram en
proposition till riksdagen om ny instansordning i
utlänningsärenden med överförande av dessa ärenden
till förvaltningsdomstolarna.

Centerpartiet

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion
2003/04:Sf25 yrkandena 2 och 3 tillkännagivanden om
att regeringen skall återkomma till riksdagen med
ett samlat förslag vad gäller reformer inom
asylprocessen som bygger på riksdagens beslut att
ersätta Utlänningsnämnden med en prövning i
förvaltningsdomstol och att det förändringsarbete
som pågår inom Migrationsverket med fokus på
kompetensutveckling inom psykologi och
samtalsmetodik måste värnas.

Miljöpartiet

I motion 2003/04:Sf7 av Mona Jönsson (mp) yrkande 2
begärs ett tillkännagivande om ny instans- och
processordning i utlänningsärenden. En allmän
förvaltningsdomstol bör ta över Utlänningsnämnden
och ett tvåpartsförfarande tillämpas.

I motion 2003/04:Sf27 av Mona Jönsson m.fl. (mp)
yrkandena 2 och 3 begärs tillkännagivanden om att en
omläggning av asylprocessen är nödvändig från
rättssäkerhetssynpunkt och om regeringens
möjligheter att påverka. Både lag och praxis bör
ändras när det gäller frågan om flyktingbegreppet,
humanitära skäl, starkare skydd för barnen,
lagfästande av en maximal tidsåtgång för ärenden
samt muntlighet och tvåpartsförfarande i
asylprocessen. Akut kan regeringen ingripa med
exempelvis prejudicerande beslut och förordningar.
Vidare bör regeringen nu föregå med gott exempel
genom en snabb behandling av överlämnade
asylärenden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att det i
budgetpropositionen för 2005 anges att en ny
instans- och processordning i utlänningsärenden
skall införas den 1 januari 2006, något som även
angetts vid statssekreterarens information till
utskottet i slutet av oktober innevarande år.
Utskottet har då även informerats om att den
lagrådsremiss som regeringen avser att besluta om
hösten 2004 kommer att utgå från riksdagens
tillkännagivande hösten 2001 samt Lagrådets yttrande
över den tidigare lagrådsremissen, som byggde på
NIPU:s förslag, liksom på de förslag som Kommittén
för översyn av utlänningslagstiftningen har lagt.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att
den kommande propositionen om en ny instans- och
processordning bör avvaktas och att något
tillkännagivande med anledning av motionerna inte
bör göras. Utskottet avstyrker motionerna
2003/04:Sf5 yrkande 11, 2003/04:Sf6 yrkande 2,
2003/04:Sf7 yrkande 2, 2003/04:Sf8 yrkande 1,
2003/04:Sf22 yrkandena 2-5, 2003/04:Sf23,
2003/04:Sf24 yrkandena 2-4, 2003/04:Sf25 yrkandena 2
och 3, 2003/04:Sf27 yrkandena 2 och 3, 2003/04:Sf249
yrkandena 18-20, 2003/04:Sf257 yrkande 24,
2003/04:Sf272, 2003/04:Sf403 yrkandena 15 och 19,
2004/05:Sf214, 2004/05:Sf237 yrkande 6,
2004/05:Sf277 yrkandena 17 och 18 samt 2004/05:Sf351
yrkandena 9 och 13.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Propositionen (punkt 1)

av Tomas Eneroth (s), Ronny Olander (s), Anita
Jönsson (s), Mona Berglund Nilsson (s), Lennart
Klockare (s), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s),
Göte Wahlström (s) och Kurt Kvarnström (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i utlänningslagen (1989:529) och förslag
till lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild
utlänningskontroll med de ändringar som framgår av
bilaga 3 och att lagarna skall träda i kraft den 1
mars 2005. Riksdagen bifaller därmed delvis
propositionen och avslår motionerna 2003/04:Sf21,
2003/04:Sf22 yrkande 1, 2003/04:Sf24 yrkande 1,
2003/04:Sf25 yrkande 1, 2003/04:Sf26, 2003/04: Sf27
yrkande 1 och 2004/05:Sf378 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi kan konstatera att det nuvarande systemet med ny
ansökan har kommit att medföra stora problem.
Antalet nya ansökningar har under senare år ökat
kraftigt, från 1 438 år 2000 till 3 304 år 2002.
Detta har medfört att en orimligt stor andel av
Utlänningsnämndens resurser har fått avsättas för
handläggningen av nya ansökningar vilket i sin tur
leder till längre handläggningstider i ärenden som
har överklagats till Utlänningsnämnden. De långa
handläggningstiderna innebär framför allt psykiskt
lidande för den enskilde och stora kostnader för
samhället. Vidare innebär möjligheten att få till
stånd en ny prövning efter lagakraftvunnet beslut
att falska förhoppningar om en annan utgång väcks.
Det framstår som oklart för den enskilde om beslutet
är slutligt eller inte.

Vi delar regeringens bedömning att den nuvarande
ordningen med prövning av ny ansökan om
uppehållstillstånd skall upphöra. Vidare bör en ny
bestämmelse införas om att ett beslut om avvisning
eller utvisning inte får verkställas om det
föreligger medicinska hinder eller andra synnerliga
skäl mot verkställighet. Genom de föreslagna
reglerna uppnås en effektivare besluts- och
verkställighetsprocess. En del av rättssäkerheten i
utlänningsärenden, liksom i förvaltningsärenden i
allmänhet, är att sökanden kan räkna med ett
slutligt beslut i sitt ärende inom rimlig tid.
Tyngdpunkten i prövningen måste ligga i
grundärendet. Möjligheten att beakta humanitära skäl
efter ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller
utvisning bör bli ytterst begränsad och omprövning
kunna ske bara om de humanitära skälen utgör hinder
för verkställighet enligt den nya bestämmelsen
härom. När det gäller flyktingar och skyddsbehövande
skall en omprövning alltid göras om det finns nya
asylskäl. Den föreslagna ordningen medför således
inte en försämrad rättssäkerhet för de personer som
har ett skyddsbehov i Sverige. Vi delar regeringens
bedömning att Migrationsverket i ett
verkställighetsärende ex officio skall kunna pröva
nya omständigheter som utgör hinder mot
verkställighet. Vidare skall Migrationsverket kunna
ompröva ett beslut om avvisning eller utvisning om
en utlänning som är i behov av skydd i Sverige
åberopar nya omständigheter som kan antas utgöra
verkställighetshinder. Dessa omständigheter skall
inte ha kunnat åberopas tidigare eller det skall
finnas en giltig ursäkt för att de inte åberopats
tidigare. Om utlänningen i ett verkställighetsärende
åberopat nya omständigheter och Migrationsverket
beslutat att inte ta upp frågan om
uppehållstillstånd till ny prövning, skall detta
beslut kunna överklagas till Utlänningsnämnden. Vi
delar regeringens bedömning även vad gäller övriga
förslag.
En ny instans- och processordning i
utlänningsärenden skall införas den 1 januari 2006.
Ett avskaffande av ny ansökan skulle avsevärt
förbättra förutsättningarna för en ny instans- och
processordning, och en "ryggsäck" i form av stora
ärendebalanser vid starten skulle kunna undvikas.
Resurser skulle kunna frigöras och i stället
användas till att avgöra överklagade asylärenden. Vi
anser därför att ordningen med ny ansökan skall
avskaffas från den 1 mars 2005. Blir så inte fallet
kommer Utlänningsnämnden under 2005 att avgöra ca 2
200 färre överklagade asylärenden. Förutom att denna
balans överförs till domstolarna kommer flera hundra
nya ansökningar att behöva hanteras i det mer
kostnadskrävande domstolssystemet. Enligt vår mening
är det därför ytterst angeläget att så snart som
möjligt försöka kraftigt minska antalet fall som
prövas på nytt efter lagakraftvunna beslut.
Utskottet tillstyrker med det anförda
propositionens förslag till ändringar i
utlänningslagen och lagen om särskild
utlänningskontroll med den ändringen att förslagen
skall träda i kraft den 1 mars 2005. Lagändringarna
behöver också anpassas till ändringar i
utlänningslagen som trätt i kraft den 1 juli
respektive den 1 oktober 2004.

2. Ny instans- och processordning (punkt 2)

av Anita Sidén (m), Anna Lilliehöök (m) och
Krister Hammarbergh (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:Sf5 yrkande 11,
2003/04:Sf22 yrkandena 2-5, 2003/04:Sf23 och
2004/05:Sf237 yrkande 6 samt avslår motionerna
2003/04:Sf6 yrkande 2, 2003/04:Sf7 yrkande 2,
2003/04:Sf8 yrkande 1, 2003/04:Sf24 yrkandena 2-4,
2003/04:Sf25 yrkan-dena 2 och 3, 2003/04:Sf27
yrkandena 2 och 3, 2003/04:Sf249 yrkandena 18-20,
2003/04:Sf257 yrkande 24, 2003/04:Sf272,
2003/04:Sf403 yrkandena 15 och 19, 2004/05:Sf214,
2004/05:Sf277 yrkandena 17 och 18 samt 2004/05:Sf351
yrkandena 9 och 13.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör återkomma med förslag om
ny instansordning i utlänningsärenden i sådan tid
att den nya ordningen kan börja tillämpas fullt ut
senast den 1 januari 2006. En fortsatt översyn
behövs av reglerna om verkställighetshinder och en
anpassning göras till den nya processordningen. Nya
regler för verkställighetshinder måste leda till
färre omprövningar och säkerställa en
effektivitetsvinst. Utgångspunkten skall vara att
ett asylärende prövas en gång, med en möjlighet till
nödutgång i lagen. Det kan handla om exempelvis så
svåra trauman att personen inte kunnat redogöra för
sin sak eller när hälsan kraftigt försämras eller
när situationen i det gamla landet omvälvande
förändrats. Utrymmet för skönsmässiga bedömningar
måste begränsas. De förslag som Kommittén för en
översyn av utlänningslagstiftningen lämnat liksom
nya villkor för arbetskraftsinvandring bör träda i
kraft samtidigt som en anpassning görs till den nya
processordningen.

3. Ny instans- och processordning (punkt 2)

av Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:Sf6 yrkande 2,
2003/04:Sf24 yrkandena 2-4, 2003/04:Sf249 yrkandena
18-20 och 2004/05:Sf277 yrkandena 17 och 18 samt
avslår motionerna 2003/04:Sf5 yrkande 11,
2003/04:Sf7 yrkande 2, 2003/04:Sf8 yrkande 1,
2003/04:Sf22 yrkandena 2-5, 2003/04:Sf23,
2003/04:Sf25 yrkandena 2 och 3, 2003/04: Sf27
yrkandena 2 och 3, 2003/04:Sf257 yrkande 24,
2003/04:Sf272, 2003/04:Sf403 yrkandena 15 och 19,
2004/05:Sf214, 2004/05:Sf237 yrkande 6 och
2004/05:Sf351 yrkandena 9 och 13.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen snarast skall återkomma till
riksdagen med förslag till ny instans- och
processordning. Den asylsökande och Migrationsverket
bör vara två parter i en process med muntlig
förhandling. Tyngdpunkten i processen skall ligga i
länsrätten, vilken skall utgöra första instans.
Migrationsverket skall endast utreda
uppehållstillstånds- och medborgarskapsärenden samt
vid klara bifallsärenden fatta beslut. I övriga fall
skall Migrationsverket, när ärendet är färdigutrett,
inom fyra månader ansöka hos länsrätten om avvisning
av utlänningen. Länsrättens beslut skall utan krav
på prövningstillstånd kunna överklagas till
kammarrätten. Samtidigt som den nya instans- och
processordningen träder i kraft bör förslag till
lagändringar som gör svensk flyktingpolitik mer
human införas. Vidare bör ny ansökan avskaffas men
genom en reform som innebär att rättssäkerheten
förbättras varmed sannolikt behovet av nya
ansökningar skulle minska. En ny ordning om
verkställighetshinder måste leda till färre
prövningar och utformas som en smalare
säkerhetsventil som tillämpas i sällsynta
undantagsfall om verkställighetshinder uppstått. Är
det uppenbart att t.ex. förhållandena i hemlandet
förändrats bör verkställighetshinder gälla och
ärendet återförvisas för ny prövning hos
Migrationsverket.

4. Ny instans- och processordning (punkt 2)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:Sf8 yrkande 1,
2003/04:Sf403 yrkandena 15 och 19 samt 2004/05:Sf351
yrkandena 9 och 13 samt avslår motionerna
2003/04:Sf5 yrkande 11, 2003/04:Sf6 yrkande 2,
2003/04:Sf7 yrkande 2, 2003/04:Sf22 yrkandena 2-5,
2003/04:Sf23, 2003/04:Sf24 yrkandena 2-4,
2003/04:Sf25 yrkandena 2 och 3, 2003/04:Sf27
yrkandena 2 och 3, 2003/04:Sf249 yrkandena 18-20,
2003/04:Sf257 yrkande 24, 2003/04:Sf272,
2004/05:Sf214, 2004/05:Sf237 yrkande 6 samt 2004/05:
Sf277 yrkandena 17 och 18.

Ställningstagande

En ny processordning handlar om att människor skall
få en rättssäker behandling av sin asylansökan. Vi
välkomnar därför att en särskild utredare äntligen
tillsatts för att förbereda inrättandet av en ny
instans- och processordning i enlighet med
riksdagens beslut från år 2001. En ny processordning
i utlänningsärenden bör utformas som en
tvåpartsprocess där Migrationsverket fattar ett
första beslut. Är beslutet negativt skall ärendet gå
vidare till en länsrätt med förstärkt kompetens.
Länsrättens beslut skall kunna överklagas till
kammarrätten. När det gäller verkställighetshinder
vid avvisning eller utvisning bör det finnas en
faktisk tidsgräns. Om verkställighet inte kan ske
med anledning av att ursprungslandet inte tar emot
sin medborgare måste det finnas en tidsgräns då
uppehållstillstånd ändå skall ges.

5. Ny instans- och processordning (punkt 2)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Sf25 yrkandena 2 och 3 samt
avslår motionerna 2003/04:Sf5 yrkande 11,
2003/04:Sf6 yrkande 2, 2003/04:Sf7 yrkande 2,
2003/04:Sf8 yrkande 1, 2003/04:Sf22 yrkandena 2-5,
2003/04:Sf23, 2003/04:Sf24 yrkandena 2-4,
2003/04:Sf27 yrkandena 2 och 3, 2003/04:Sf249
yrkandena 18-20, 2003/04:Sf257 yrkande 24, 2003/04:
Sf272, 2003/04:Sf403 yrkandena 15 och 19,
2004/05:Sf214, 2004/05:Sf237 yrkande 6,
2004/05:Sf277 yrkandena 17 och 18 samt 2004/05:Sf351
yrkandena 9 och 13.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen skall återkomma till
riksdagen med ett samlat förslag vad gäller reformer
inom asylprocessen. En ny instans- och
processordning bör bygga på riksdagens beslut att
ersätta Utlänningsnämnden med en prövning i allmän
förvaltningsdomstol. Vidare måste det
förändringsarbete som pågår inom Migrationsverket
med fokus på kompetensutveckling inom psykologi och
samtalsmetodik värnas.

6. Ny instans- och processordning (punkt 2)

av Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:Sf7 yrkande 2 och
2003/04:Sf27 yrkandena 2 och 3 samt avslår
motionerna 2003/04:Sf5 yrkande 11, 2003/04:Sf6
yrkande 2, 2003/04:Sf8 yrkande 1, 2003/04:Sf22
yrkandena 2-5, 2003/04:Sf23, 2003/04:Sf24 yrkandena
2-4, 2003/04:Sf25 yrkandena 2 och 3, 2003/04:Sf249
yrkandena 18-20, 2003/04:Sf257 yrkande 24
2003/04:Sf272, 2003/04:Sf403 yrkandena 15 och 19,
2004/05:Sf214, 2004/05:Sf237 yrkande 6,
2004/05:Sf277 yrkandena 17 och 18 samt 2004/05:Sf351
yrkandena 9 och 13.

Ställningstagande

En omläggning av asylprocessen är nödvändig från
rättssäkerhetssynpunkt. I en ny instans- och
processordning i utlänningsärenden bör en allmän
förvaltningsdomstol ta över Utlänningsnämndens
prövning och ett tvåpartsförfarande tillämpas.
Vidare måste både lag och praxis ändras när det
gäller frågan om flyktingbegreppet, humanitära skäl,
starkare skydd för barnen, lagfästande av en maximal
tidsåtgång för ärenden samt muntlighet i
asylprocessen. Vidare bör regeringen nu föregå med
gott exempel genom en snabb behandling av
överlämnade asylärenden.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

2003/04:59 Prövning av verkställighetshinder i
utlänningsärenden

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag till

1. lag om ändring i utlänningslagen (1989:529),

2. lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild
utlänningskontroll.

Följdmotioner

2003/04:Sf21 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

Riksdagen avslår proposition 2003/04:59 Prövning av
verkställighetshinder i utlänningsärenden.

2003/04:Sf22 av Per Westerberg m.fl. (m):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i utlänningslagen (1989:529) samt lag om
ändring i lagen (1991:572) om särskild
utlänningskontroll.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett
nytt förslag till avskaffande av nya ansökningar
om uppehållstillstånd i enlighet med de villkor
som uppställs i motionen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om gemensamt datum
för ikraftträdande av reglerna om avskaffande av
nya ansökningar om uppehållstillstånd och de som
nu ses över av Utredningen om översyn av
utlänningslagstiftningen, UD 2003:02.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fortsatt översyn
av reglerna om verkställighetshinder och en
anpassning till en ny instansordning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
arbetskraftsinvandring.

2003/04:Sf23 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

Riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag om ny instansordning i
utlänningsärenden i sådan tid att den nya ordningen
kan börja tillämpas fullt ut senast den 1 januari
2006.

2003/04:Sf24 av Bo Könberg m.fl. (fp):

1. Riksdagen beslutar att möjligheten till s.k. nya
ansökningar i asylärenden skall avskaffas, från
den 1 januari 2005, samtidigt med att en ny
instans- och processordning införs.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en ny instans-
och processordning, i enlighet med de förslag den
parlamentariska kommittén Ny instans- och
processordning i utlänningsärenden (NIPU) lagt
fram, skall träda i kraft den 1 januari 2005.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Utlänningsnämnden läggs ned den 1 januari 2005.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen
skall återkomma med förslag om lagändringar som
gör svensk flyktingpolitik mer human så att dessa
förändringar kan träda i kraft samtidigt med den
nya instans- och processordningen.

2003/04:Sf25 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

1. Riksdagen avslår proposition 2003/04:59.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen
skall återkomma till riksdagen med ett samlat
förslag vad gäller reformer inom asylprocessen som
bygger på riksdagens beslut att ersätta
Utlänningsnämnden med en ny instansordning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att värna det
förändringsarbete som pågår inom Migrationsverket
med fokus på kompetensutveckling inom psykologi
och samtalsmetodik.

2003/04:Sf26 av Sven Brus m.fl. (kd):

Riksdagen avslår proposition 2003/04:59.

2003/04:Sf27 av Mona Jönsson m.fl. (mp):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition
2003/04:59 om prövning av verkställighetshinder i
utlänningsärenden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en omläggning
av asylproceduren är nödvändig i syfte att
åstadkomma en rättssäker asylprocedur.

3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om regeringens
möjligheter att påverka.

Motioner väckta med anledning av
skrivelse 2003/04:37 Migration och
asylpolitik

2003/04:Sf5 av Per Westerberg m.fl. (m):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utgångspunkten
skall vara att asylärenden prövas en gång, med en
möjlighet till nödutgång i lagen.

2003/04:Sf6 av Bo Könberg m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen
snarast återkommer till riksdagen med förslag på
ny instans- och processordning, som innebär att
Utlänningsnämnden läggs ned och ersätts med en
tvåpartsförhandling i förvaltningsdomstol.

2003/04:Sf7 av Mona Jönsson (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ny instans- och
processordning i utlänningsärenden.

2003/04:Sf8 av Sven Brus m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en ny
processordning i utlänningsärenden.

Motioner från allmänna motionstiden
2003

2003/04:Sf249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utformningen av en
ny instans- och processordning i
utlänningsärenden.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avskaffande av
s.k. nya ansökningar efter att en ny instans- och
processordning införts.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
verkställighetshinder i sällsynta undantagsfall.

2003/04:Sf257 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen
under våren 2004 bör lägga fram en proposition
till riksdagen om ny instansordning i
utlänningsärenden med överförande av dessa ärenden
till förvaltningsdomstolarna.

2003/04:Sf272 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av tillämpningen
av Sveriges flyktingpolitik.

2003/04:Sf403 av Sven Brus m.fl. (kd):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en ny
processordning i utlänningsärenden.

19. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till en faktisk tidsgräns avseende
verkställighetshinder för utvisningsbeslut, i
enlighet med vad som anförs i motionen.

Motioner från allmänna motionstiden
2004

2004/05:Sf214 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn och reformering
av Sveriges flyktingpolitik.

2004/05:Sf237 av Per Westerberg m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utgångspunkten
skall vara att utlänningsärenden prövas en gång,
med en möjlighet till nödutgång i lagen.

2004/05:Sf277 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utformningen av en
ny instans- och processordning i
utlänningsärenden.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nya ansökningar
efter avslag på tidigare asylansökan.

2004/05:Sf351 av Sven Brus m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en ny
processordning i utlänningsärenden.

13. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till en faktisk tidsgräns avseende
verkställighetshinder för utvisningsbeslut, i
enlighet med vad som anförs i motionen.

2004/05:Sf378 av Ulrika Karlsson (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inskränkt rätt
till ny ansökan vid asylärende.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Reservanternas lagförslag

Av reservanterna föreslagen lydelse av 2 kap.
5 §, 4 kap. 12 § samt 8 kap. 5 och 6 §§
utlänningslagen (1989:529)

-------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
-------------------------------------------------

2 kap.
5 § [1]
En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i
Sverige skall ha utverkat ett sådant tillstånd
före inresan i landet. En ansökan om
uppehållstillstånd får inte bifallas efter
inresan.
Detta gäller dock inte om
1. utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd
här med stöd av 2 a kap. 2, 3 eller 4 § eller har
rätt till uppehållstillstånd här enligt 3 kap. 4
§,
2. utlänningen av humanitära skäl bör få
bosätta sig här,
3. en ansökan om uppehållstillstånd avser
förlängning av ett tidsbegränsat
uppehållstillstånd som getts en utlänning med
familjeanknytning med stöd av 4 § andra stycket,
4. utlänningen kan beviljas eller har
tidsbegränsat uppehållstillstånd här med stöd av
4 a §, eller
5. det annars finns synnerliga skäl.
En utlänning får beviljas uppehållstillstånd
trots vad som sägs i första stycket om
- utlänningen enligt 4 § första stycket 1, 2, 2
a, 3 eller 4 eller 4 § andra stycket 1 eller 2
har stark anknytning till en person som är bosatt
i Sverige, och
- det inte skäligen kan krävas att utlänningen
återvänder till ett annat land för att ge in
ansökan där.
-----------------------------------------------------
I fråga om
uppehållstillstånd för en
utlänning som skall
avvisas eller utvisas
enligt ett beslut som har
vunnit laga kraft gäller
föreskrifterna i 8 kap.
13 a-13 c §§.
-----------------------------------------------------

4 kap.
12 § [2]
-----------------------------------------------------
När en fråga om avvisning När en fråga om avvisning
eller utvisning prövas eller utvisning prövas
skall hänsyn tas till om skall hänsyn tas till om
utlänningen på grund av utlänningen på grund av
bestämmelserna i 8 kap. bestämmelserna i 8 kap.
1, 2 eller 4 § inte kan 1, 2, 3 eller 4 § inte
sändas till ett visst kan sändas till ett visst
land eller om det annars land eller om det annars
finns särskilda hinder finns särskilda hinder
mot att avgörandet mot att avgörandet
verkställs. verkställs.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
-----------------------------------------------------

8 kap.
5 § [3]
-----------------------------------------------------
Om det inte finns Om det inte finns
hinder mot hinder mot
verkställigheten enligt verkställigheten enligt
1, 2 eller 4 §, skall 1, 2, 3 eller 4 §, skall
1. ett beslut om 1. ett beslut om
avvisning eller utvisning avvisning eller utvisning
som meddelas av som meddelas av
regeringen, regeringen,
Utlänningsnämnden, eller Utlänningsnämnden, eller
Migrationsverket Migrationsverket
verkställas genom att verkställas genom att
utlänningen sänds till utlänningen sänds till
det land eller, om flera det land eller, om flera
länder angetts, något av länder angetts, något av
de länder som anges i de länder som anges i
beslutet, beslutet,
2. ett beslut om 2. ett beslut om
avvisning som meddelas av avvisning som meddelas av
en polismyndighet samt en polismyndighet samt
domstols dom eller beslut domstols dom eller beslut
om utvisning verkställas om utvisning verkställas
genom att utlänningen genom att utlänningen
sänds till sitt hemland sänds till sitt hemland
eller, om möjligt, till eller, om möjligt, till
det land från vilket det land från vilket
utlänningen kom till utlänningen kom till
Sverige. Om Sverige. Om
verkställighet inte kan verkställighet inte kan
genomföras till något av genomföras till något av
dessa länder får en dessa länder får en
utlänning i stället utlänning i stället
sändas till ett land som sändas till ett land som
utlänningen har utlänningen har
anknytning till. anknytning till.
-----------------------------------------------------
En utlänning som skall avvisas eller utvisas får alltid
sändas till ett land som utlänningen visar att
mottagande kan ske i.
6 § [4]
En utlänning som har kommit till Sverige med ett fartyg eller
ett luftfartyg direkt från en stat som inte omfattas av
konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den
14 juni 1985 (Schengenkonventionen) och som avvisats därför att
han saknar pass eller de tillstånd som krävs för att resa in i
landet eller medel för sin hemresa, får föras tillbaka till
fartyget eller luftfartyget eller sättas ombord på annat sådant
med samma ägare eller brukare (transportören). Om det är
nödvändigt att bevakningspersonal följer med skall även den ges
plats på fartyget eller luftfartyget.
Vägrar befälhavaren på fartyget eller luftfartyget att ta emot
utlänningen eller bevakningspersonalen, får polismyndigheten
förelägga honom vite.
-----------------------------------------------------
Första stycket gäller Första stycket gäller
inte om fartyget eller inte om fartyget eller
luftfartyget skall avgå luftfartyget skall avgå
till ett land dit till ett land dit
utlänningen inte får utlänningen inte får
sändas enligt 1, 2 eller sändas enligt 1, 2, 3
4 §. eller 4 §.
-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**
[1]: Senaste lydelse 2004:206
[2]: Senaste lydelse 2004:407
[3]: Senaste lydelse 2004:407
[4]: Senaste lydelse 2004:407