Prövningstillstånd i Arbetsdomstolen m.m.

Betänkande 2007/08:AU9

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
20 maj 2008

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Prövningstillstånd krävs för alla överklaganden till Arbetsdomstolen (AU9)

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om prövningstillstånd i Arbetsdomstolen. Beslutet innebär i huvudsak att det kommer att krävas prövningstillstånd för att få överklaga mål från tingsrätten till Arbetsdomstolen. Ändringen börjar gälla den 1 november 2008. Beslutet innebär också att ordförandena i Arbetsdomstolen ska anställas som ordinarie domare framöver i stället för att som i dag förordnas tre år i taget. Denna ändring börjar gälla den 1 juli 2008. När det gäller domstolens sammansättning vill utskottet förtydliga en bestämmelse och föreslår därför en justering.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen punkterna 1,3 och 4, delvis bifall till propositionen punkt 2. Avslag på motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2008-04-24
Justering: 2008-05-06
Trycklov till Gotab och webb: 2008-05-07
Trycklov: 2008-05-07
Reservationer: 2
Betänkande 2007/08:AU9

Alla beredningar i utskottet

2008-04-24

Prövningstillstånd krävs för alla överklaganden till Arbetsdomstolen (AU9)

Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om prövningstillstånd i Arbetsdomstolen. Förslaget innebär i huvudsak att det kommer att krävas prövningstillstånd för att få överklaga mål från tingsrätten till Arbetsdomstolen. Ändringen ska börja gälla den 1 november 2008. Förslaget innebär också att ordförandena i Arbetsdomstolen ska anställas som ordinarie domare framöver i stället för att som i dag förordnas tre år i taget. Denna ändring föreslås börja gälla den 1 juli 2008. När det gäller domstolens sammansättning vill utskottet förtydliga en bestämmelse och föreslår därför en justering.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2008-05-15
Stillbild från Debatt om förslag 2007/08:AU9, Prövningstillstånd i Arbetsdomstolen m.m.

Debatt om förslag 2007/08:AU9

Webb-tv: Prövningstillstånd i Arbetsdomstolen m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 194 Sven Yngve Persson (M)
Fru talman! Vi ska strax få avnjuta en debatt angående arbetsmarknadsutskottets betänkande 2007/08:AU9. I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2007/08:72, utvidgat system för prövningstillstånd i Arbetsdomstolen med mera. Regeringen föreslår ändringar i bland annat lagen om rättegångar i arbetstvister och i lagen om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt. Förslaget innebär bland annat att tingsrättens alla beslut och domar som överklagas till Arbetsdomstolen omfattas av systemet med prövningstillstånd. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 2008. Riksdagen beslutade år 2005 om ändringar i rättegångsbalken med innebörden att prövningstillstånd krävs för att hovrätterna ska pröva tingsrättens beslut och domar i flertalet av de slags tvistemål som förekommer, utom i familjemålen. Dessutom infördes en ytterligare grund för när prövningstillstånd kan meddelas. Lagändringarna träder i kraft den 1 november 2008. Några motsvarande ändringar beslutades inte avseende överklagande av tingsrättens beslut och domar till Arbetsdomstolen. I stället infördes ett tillägg till lagen om rättegångar i arbetstvister som innebär att de nuvarande reglerna ska fortsätta att gälla i Arbetsdomstolen även efter den 1 november 2008. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett utvidgat system med prövningstillstånd. Dock föreslår utskottet vissa justeringar i en bestämmelse om domstolens sammansättning för att förtydliga dess innebörd. Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag att ordförandena i Arbetsdomstolen framöver ska anställas som ordinarie domare i domstolen i stället för att som i dag förordnas tre år i taget. Ändringen i lagen om rättegångar i arbetstvister i denna del föreslås träda i kraft den 1 juli 2008. Regeringen har inhämtat Lagrådets yttrande över lagförslagen. Två motioner har väckts med anledning av propositionen. Fru talman! Jag ser nu fram emot en saklig debatt, där både majoritet och reservanter på ett tydligt sätt redogör för de för- och nackdelar de ser med det föreliggande förslaget.

Anf. 195 Lars Lilja (S)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka avslag på utskottets förslag till beslut rörande prövningstillstånd i Arbetsdomstolen och därmed bifall till reservation nr 1. Om en arbetstvist uppstår och företaget har kollektivavtal och de anställda är med i facket behandlas tvisten först i lokal förhandling, sedan i en central förhandling och till sist, om parterna inte kommer överens, i Arbetsdomstolen. Det är i de fall den anställde inte är fackligt ansluten och/eller arbetsgivaren inte har kollektivavtal som tvisten vanligtvis först hamnar i tingsrätten. Om den domen överklagas hamnar den i Arbetsdomstolen för avgörande. Regeringens nu framlagda förslag handlar om en utvidgning av systemet med prövningstillstånd i Arbetsdomstolen. Det betyder att de ärenden som ska tas upp i Arbetsdomstolen efter en dom i tingsrätten ska sållas betydligt hårdare. I praktiken innebär det att det blir svårare att få sin sak prövad i Arbetsdomstolen efter en dom i tingsrätten. Beslutet om prövningstillstånd ska dessutom fattas av tre lagfarna domare utan inblandning av intresseledamöter från arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer. Mot förslaget har några remissinstanser framfört kritik. Sveriges Advokatsamfund anser att det skulle missgynna och försämra rättssäkerheten för part som inte kan väcka talan direkt i Arbetsdomstolen. JämO och Ombudsmannen mot etnisk diskriminering anser att övervägande skäl talar emot en utvidgning av systemet med prövningstillstånd. Ombudsmännen anser att under alla förhållanden borde diskrimineringsmål som väcks i tingsrätt undantas från kravet på prövningstillstånd. Landsorganisationen anser att intresseledamöter alltid ska delta i beslut som rör prövningstillstånd och att ett sådant tillstånd ska meddelas om en ledamot begär det. Även Arbetsgivaralliansen är tveksam till att prövningstillstånd ska avgöras av tre juristdomare. Fru talman! Argumenten mot denna förändring som bland annat dessa remissinstanser anför och som vi socialdemokrater också vill framhålla är följande. Arbetsrättsliga tvister förekommer sällan i landets tingsrätter, och därför kan det vara tveksamt vilket värde arbetsmarknadens parter kan tillmäta dessa domar i den dagliga rådgivningen och i förhandlingssituationer. Det kan helt enkelt leda till en lokal domstolspraxis, vilket betyder att folk kan få olika domar beroende på i vilken tingsrätt de döms. Det utvidgade prövningstillståndet slår orättvist mot parter som måste väcka talan i tingsrätt som första instans och därigenom ofta inte får tillgång till Arbetsdomstolen, som sannolikt är bäst skickad att döma i arbetstvister. Det finns också en uppenbar risk att rättssäkerheten försämras när många fall bara kommer att prövas i en instans. Att det dessutom är en instans med sämre erfarenhet av arbetstvister gör naturligtvis inte saken bättre. Rättssäkerheten riskerar också att försämras när det i huvudsak är enbart jurister och inte intresseledamöter som ska besluta om prövningstillstånd. Det är nämligen långt ifrån säkert att juristerna och parterna har samma syn på vilka ärenden som är av sådant intresse att de bör gå vidare till AD för prövning. Det kan betyda att viktiga fackliga frågor inte tas upp i högre instans. Vi socialdemokrater anser att ledamöterna från arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan har en viktig funktion att fylla. De har kunskap och erfarenhet som är väsentlig även när det handlar om att bevilja prövningstillstånd. Därför är det viktigt att de alltid deltar i dessa beslut så att värdefull kunskap inte går till spillo. Fru talman! Avslutningsvis kan jag konstatera att detta förslag ligger väl i linje med den borgerliga regeringens idéer om att minska de fackliga organisationernas inflytande i viktiga frågor. Det ligger också i linje med borgerlighetens tankar om att minska politikens inflytande - som för min del handlar om demokratin - även inom andra samhällssektorer. Detta märks i högskolestyrelserna och i styrelserna för statliga myndigheter och organisationer där politiskt förtroendevalda byts ut mot höga tjänstemän och näringslivstoppar. Så kallade experters inflytande ska öka på bekostnad av förtroendevaldas inflytande. Det är något som vi socialdemokrater starkt motsätter oss.

Anf. 196 Josefin Brink (V)
Fru talman! Förtroendet för rättsväsendet och skyddet för den enskildes rättssäkerhet tillhör själva fundamentet för att ett demokratiskt samhälle ska fungera. Generellt anser vi därför att man bör vara försiktig med att skapa hinder och trösklar för enskildas möjlighet att få en dom i en första instans överprövad i en andra. När frågan om prövningstillstånd i AD var uppe i riksdagen 1996 var Vänsterpartiet bestämt emot att införa prövningstillstånd för den typen av ärenden. Den gången var huvudskälen dels risken för en urholkning av rättssäkerheten för den enskilde, dels farhågan att tingsrätterna inte besatt den fulla kompetensen att handlägga ärenden i enlighet med den särskilda praxis som gäller i arbetsrättsliga tvister. Vid den tidpunkten ändrades ungefär 35 procent av de ärenden som gick vidare från tingsrätten till AD. Sedan dess har utvecklingen vänt i en positiv riktning. Allt fler av de tingsrättsdomar som överklagas fastställs av AD. Vi väljer att tolka det i likhet med vad exempelvis LO gör, nämligen positivt. Det handlar om att tingsrätternas kompetens i arbetsrättsliga ärenden har ökat. I dag fastställer AD mellan 80 och 95 procent av de domar som har överklagats från tingsrätten. Därför anser Vänsterpartiet att det är försvarligt att införa prövningstillstånd för att inte i onödan belasta Arbetsdomstolen med ärenden som helt saknar principiell betydelse eller där det kan bedömas vara helt utsiktslöst att få en ändring av domen. Men vi har en allvarlig invändning mot regeringens förslag. Det gäller på punkten att juristdomare utan medverkan av partsledamöterna ska kunna fatta beslutet om prövningstillstånd. Rättstillämpningen i arbetslivet sköts i huvudsak genom avtal och förhandlingar mellan parterna, och parternas medverkan i AD och i alla processer som rör arbetsrättsliga tvister är en garant för att uttolkning och tillämpning av lagar och avtal får genomslag i arbetslivet. Därför menar Vänsterpartiet, i likhet med ett flertal remissinstanser som har uttalat sig i ärendet, att partsledamöterna även i fortsättningen måste vara en del i processen. Det är viktigt att ta till vara deras kunskap, perspektiv och bedömningar av huruvida ett mål är principiellt viktigt eller inte för tillämpningen i arbetslivet. I synnerhet är detta viktigt eftersom det inskärps i förslaget i betänkandet att ett av syftena med den nya ordningen är att stärka AD:s roll som prejudikatsinstans. Då är det rimligen parterna som bör vara med och fatta beslut om i vilka ärenden det är viktigt att få prejudicerande domar. Vänsterpartiet anser därför att lagförslaget ska ändras så att beslut om prövningstillstånd ska fattas med inflytande av två partsledamöter och en juristdomare. Därför yrkar vi bifall till reservation nr 2 i betänkandet. I detta anförande instämde Torbjörn Björlund (v).

Anf. 197 Jan Ericson (M)
Fru talman! Anledningen till att systemet med prövningstillstånd används alltmer i det svenska rättssystemet är att domstolarna ska kunna fokusera på principiellt viktiga mål och prejudicerande avgöranden eller på mål där tidigare domstols bedömning framstår som tveksam. Rutinmässiga överklaganden som rimligen aldrig kommer att leda till någon förändring bör helst inte belasta domstolarna. Riksdag och regering har redan tidigare beslutat att överklagande av domar i flertalet slag av tvistemål kräver prövningstillstånd. Dessa beslut har fattats av både föregående och nuvarande riksdagsmajoriteter och regeringar. Undantag gäller i dag för ärenden som överklagas till Arbetsdomstolen samt för familjemål. Upplysningsvis kan jag dock påpeka att justitieutskottet just nu bereder en proposition om att systemet med prövningstillstånd ska utvidgas till att också omfatta just familjemål. Förslaget som nu debatteras innebär att det införs krav på prövningstillstånd även för sådana mål som överklagas till Arbetsdomstolen. Precis som Josefin Brink sade lär det i praktiken inte innebära någon särskilt dramatisk förändring eftersom redan i dag över 80 procent av alla beslut och domar som överklagas till Arbetsdomstolen faktiskt fastställs av AD utan ändring. Faktum är att ärendena även i framtiden kommer att genomgå en faktisk prövning i två instanser, trots de nya reglerna om prövningstillstånd. AD är skyldig att göra en omfattande prövning av förutsättningarna för att bevilja prövningstillstånd. Vid denna prövning ska AD konstatera om det finns anledning att anta att tingsrättens dom är felaktig eller om det föreligger oklarhet om tingsrättens dom är korrekt. Man ska också pröva om det finns ett prejudikatvärde i ärendet eller om det finns andra synnerliga skäl att bevilja prövningstillstånd. Denna noggranna prövning innebär att varje ärende kommer att granskas grundligt innan man fattar beslut om prövningstillstånd. Vid oklara eller felaktiga domar kommer det med all rimlig sannolikhet att beviljas prövningstillstånd, till skillnad från vid tydliga och uppenbart korrekta domar som saknar prejudikatvärde. Det är en mycket rimlig ordning. Fru talman! Socialdemokraterna invänder i sin motion mot att det är jurister utan deltagande av arbetsmarknadens parter som ska besluta om prövningstillstånd. Även Vänsterpartiet vill att parterna ska vara representerade vid besluten. Jag vill då påpeka att avsikten med föreliggande förslag är att uppnå en enkel och snabb hantering av målen. Det är en av de stora vinsterna med kravet på prövningstillstånd. Detta förutsätter att besluten kan fattas av ledamöter som finns lätt tillgängliga i domstolen. Sammansättningen av tre juristdomare är därför mycket lämplig just i frågor om prövningstillstånd. Men det finns samtidigt inget i lagförslaget som hindrar att domstolen kan fatta beslut om prövningstillstånd med deltagande av intresseledamöter, om det anses lämpligt, i vissa mål. Detta kan domstolen formlöst avgöra från fall till fall. Därför tycker jag att invändningarna från både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i denna del känns helt obefogade. Det känns snarare något anmärkningsvärt att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet inte vill bidra till att skapa ett effektivt rättsväsen där domstolarna kan koncentrera sig på de stora och viktiga målen och snabbt och effektivt leverera ett slutligt avgörande i mindre mål. Jag kanske inte ska vara alltför hård mot Vänsterpartiet, för nu sade Josefin att hon i grunden tycker att det är ett ganska bra förslag - om hon nu bara får som hon vill när det gäller parterna. I sammanhanget är det positivt att kunna konstatera att Miljöpartiet i denna fråga går helt på regeringens linje och inte stöder vare sig Socialdemokraternas förlag om att avslå alltihop eller Vänsterpartiets förslag om att göra ändringar i föreliggande förslag. Oppositionen är totalt splittrad i denna fråga. Fru talman! Föreliggande förslag om prövningstillstånd vid överklagande till Arbetsdomstolen innebär att dessa mål jämställs med mål i andra domstolsprocesser och hanteras på ett likvärdigt sätt. Detta måste vara en rimlig och väl genomtänkt förändring. Betänkandet innehåller som sagt också ett förslag om att ordföranden vid Arbetsdomstolen bör anställas som ordinarie domare och inte som i dag förordnas tre år i taget. Den ändringen medför ett starkt skydd mot skiljande från anställningen och ger därför en domare en oberoende ställning i förhållande till exempel regeringen. Ändringen är värdefull ur rättssäkerhetssynpunkt. Jag kan konstatera att det inte finns några motioner med invändningar mot just detta förslag. Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på motionerna. I detta anförande instämde Reza Khelili Dylami och Anna König Jerlmyr (båda m).

Beslut, Genomförd

Beslut: 2008-05-20
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 1, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Avslag på propositionen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2007/08:A10 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s).
    • Reservation 1 (s)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0111118
    m89008
    c24005
    fp21007
    kd19005
    v19003
    mp16003
    Totalt188111149
    Ledamöternas röster
  2. Arbetsdomstolens sammansättning vid tillståndsprövning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar 3 kap. 6 § regeringens förslag enligt bilaga 2 till lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister med den ändringen att bestämmelsen får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.
    Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2007/08:72 punkt 2 i denna del och avslår motion
    2007/08:A11 av Josefin Brink och Torbjörn Björlund (båda v).
    • Reservation 2 (v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s2009218
    m89008
    c24005
    fp21007
    kd19005
    v01903
    mp16003
    Totalt189199249
    Ledamöternas röster
  3. Antagande av lagförslag i övrigt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag enligt bilaga 2 till
    1. lag om ändring i lagen (2005:696) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,
    2. lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, i den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit under punkten 2,
    3. lag om ändring i lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:72 punkterna 1, 2 i denna del och 3.