Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Public service och film

Betänkande 2023/24:KrU3

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
20 mars 2024

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Public service och film(pdf, 304 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2023/24:3 Public service och film

Beslut

Nej till motioner om public service och film (KrU3)

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om public service och film från allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om förutsättningar och framtida villkor för filmpolitiken och public service.

Riksdagen hänvisar till pågående utredningar både vad gäller public service och film.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 12

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-03-13
Justering: 2024-03-07
Trycklov: 2024-03-08
Reservationer: 3
Betänkande 2023/24:KrU3

Alla beredningar i utskottet

2024-01-18, 2024-02-27, 2024-03-13

Nej till motioner om public service och film (KrU3)

Kulturutskottet föreslår att riksdagen ska säga nej till cirka 30 förslag i motioner om public service och film från allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om förutsättningar och framtida villkor för filmpolitiken och public service.

Kulturutskottet hänvisar till pågående utredningar både vad gäller public service och film.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2024-03-12
Debatt i kammaren: 2024-03-14
Stillbild från Debatt om förslag 2023/24:KrU3, Public service och film

Debatt om förslag 2023/24:KrU3

Webb-tv: Public service och film

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Jonas Andersson (SD)
Anf. 186 Jonas Andersson (SD)

Fru talman! I dag debatterar vi kulturutskottets betänkande om public service och film här i kammaren.

Public service i form av de tre bolagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion är en central del i dagens Kultursverige och den statliga kulturpolitiken. Detsamma gäller förstås filmpolitiken, som omfattar villkoren för svensk filmproduktion, biograferna och mycket annat.

Något som politiken för public service såväl som filmpolitiken har gemensamt är att i stort sett hela politikområdena nu ses över genom avgörande utredningar vars resultat kommer att presenteras framöver under mandatperioden. Vad gäller public service har dessutom samtliga riksdagspartier representanter med i den parlamentariska kommitté som arbetar med att ta fram förslag på hur public service ska regleras inför nästa tillståndsperiod. Detta påverkar såklart den här debatten i någon mån. Jag varken kan eller vill föregå public service-kommitténs arbete.

Fru talman! Sverigedemokraterna har aldrig förr påverkat svensk kulturpolitik så mycket som nu. Vissa politiska krafter menar att vi sverigedemokrater måste hållas borta från att få ett avgörande inflytande över kulturpolitiken. Men dessa krafter har redan förlorat, och de förlorade stort. Tidöavtalet och andra överenskommelser som SD har med regeringen understryker nu detta.

SD påverkar hur folkbildningen reformeras så att vi tar kontroll och ser till att statsbidrag inte går till fusk, islamister eller gängkriminella.

SD påverkar så att en kulturkanon tas fram i Sverige, vilket är väldigt viktigt för att lyfta svensk kultur högre upp på agendan i vårt land.

SD påverkar också så att vi sätter stopp för problemet kopplat till de partilotterier som finns i Sverige, som har lett till att socialdemokratiska Kombispel har drivit enorma mängder utsatta pensionärer till Kronofogden.

Fru talman! Public service- och filmpolitiken, som är föremål för dagens debatt, är inget undantag när det gäller vad Sverigedemokraterna är med och påverkar. Vi har ett stort inflytande över dessa frågor. Utredningsdirektiven till båda utredningarna har vi förhandlat fram med regeringen.

När det gäller public service finns det förstås en rad viktiga frågor att hantera inför framtiden. För Sverigedemokraterna är det viktigt att stärka opartiskheten i public service-bolagens arbete, för att ta ett exempel. Samlat är förtroendet för public service starkt i Sverige. Men beroende på partisympatier varierar förtroendet mycket kraftigt.

Tar man svensk kulturpolitik och public service på allvar kan man inte vara nöjd med att det är så. Som politiker underblåser man då snarare en uppfattning som finns i vissa kretsar om att det finns en vänstervridning inom public service.

Jag sa tidigare att jag inte vill föregå public service-kommitténs viktiga arbete, och det gäller såklart. Men jag vill ändå lyfta några ingångsvärden för dem som lyssnar till denna debatt.

Public service har ett speglingsuppdrag. Det är i grunden bra. Alla landsändar från norr till söder bör speglas hos public service. Men vänsterinriktad identitetspolitik hör inte hemma i speglingsuppdraget. Sverigedemokraterna vill riva upp speglingsuppdraget i dess nuvarande form eftersom för mycket fokus i dag läggs på saker som könsidentitet, könsuttryck, etnisk bakgrund och andra ovidkommande attribut som inte hör hemma i regleringen av public service.

Fru talman! Under filmtoppmötet i Göteborg i slutet av januari, inför Göteborg Film Festival, var jag på plats. Under årets upplaga av evenemanget presenterades den utredning som nu kommer att se över mer eller mindre hela filmpolitiken. Utöver frågor som exempelvis samverkan med filmbranschen och filmarvets bevarande ska även de filmpolitiska målen utredas. Detta är viktigt. Det är, som jag ser det, en politisk framgång för SD, och att detta ska ses över är något som vi har drivit på för länge.

Den kritik vi har mot identitetspolitik när det gäller public service och politiken på det området har vi på liknande sätt när det gäller filmpolitiken. Rapporten Så fri är konsten från Myndigheten för kulturanalys, som presenterades för några år sedan, tydliggjorde verkligen hur det nuvarande filmpolitiska målet att jämställdhet och mångfald ska prägla filmområdet har påverkat den konstnärliga friheten negativt. Filmskapare har känt sig tvungna att anpassa sina ansökningar för att få ekonomiskt stöd från Svenska Filminstitutet. Den statliga filmpolitiken ska inte underblåsa sådant. Man ska inte behöva kvotera bort människor i sina filmprojekt för att de har fel kön eller fel etnisk bakgrund.

Fru talman! Detta var några nedslag från mig kring de prioriteringar Sverigedemokraterna har vad gäller public service- och filmpolitiken. Alla framtidens viktiga frågor på dessa områden hinner jag förstås inte ta upp i detta anförande, men glädjande nog kommer dessa frågor att hanteras genom de utredningar som har tillsatts och vars inriktningar vi sverigedemokrater har förhandlat fram med regeringen.

Jag kan återigen konstatera att Sverigedemokraterna aldrig någonsin har påverkat svensk kulturpolitik så mycket som i dag.

(Applåder)

Amanda Lind (MP)
Anf. 187 Amanda Lind (MP)

Fru talman! I detta betänkande hanterar vi frågor som rör public service och film. I och med att den parlamentariska public service-kommitténs arbete pågår har vi i Miljöpartiet valt att lämna ett särskilt yttrande gällande den del av betänkandet som rör public service. Jag ska inleda mitt anförande med att säga några ord om public service för att sedan fokusera på film.

Public service, det vill säga Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion, spelar en omistlig roll för vår demokrati och för en vital mediemarknad. Ett av Miljöpartiets ingångsvärden på politikområdet är att vi vill understryka vikten av en bred och oberoende public service samt dess demokratiska betydelse.

Det breda uppdraget är avgörande för allmänhetens kännedom om public service, dess relevans hos befolkningen och i förlängningen också dess förtroende. Public service-bolagen åtnjuter ett högt förtroende hos allmänheten och har hög tillgänglighet. Detta måste vi värna.

Vi måste också slå vakt om den lokala nyhetsjournalistiken, kulturuppdraget, public services roll när det gäller det svenska språket och den svenska produktionsmarknaden för både rörlig bild och ljud samt sändningar på de nationella minoritetsspråken. Detta är viktiga områden som behöver hanteras med både seriositet och höga ambitioner framåt.

Frågan om totalförsvaret och public services roll vid höjd beredskap har aktualiserats ytterligare sedan direktiven till public service-kommittén togs fram. Försvarsberedningen lyfter i sin andra delrapport den 19 december 2023 vikten av en stark public service som en del av samhällets förmåga att hantera kriser och situationer med höjd beredskap. Försvarsberedningen pekar bland annat på public service-företagens särställning genom sitt breda uppdrag i allmänhetens tjänst, sin stabila finansiering, de höga kraven på tillgänglighet och det förtroende allmänheten hyser för företagens verksamhet.

Försvarsberedningen slår fast att en stark public service i fredstid, med högt förtroende hos allmänheten och bred geografisk spridning, lägger grunden för public services roll även i höjd beredskap. Man skriver också att det höga förtroendet är en viktig del av verksamhetens värde för totalförsvaret. Likaså lyfter Försvarsberedningen vikten av robusta distributionssystem, oberoende journalistik, faktagranskning och saklig informationsförmedling och att public service är en del av ett livaktigt och fritt kulturliv som en kraft för sammanhållning och motståndskraft i händelse av höjd beredskap.

Miljöpartiet menar att Försvarsberedningens slutsatser är relevanta och måste tas på stort allvar när det kommande sändningstillståndet för public service ska arbetas fram.

Fru talman! När det gäller filmområdet och de yrkanden vi har att hantera där menar vi i Miljöpartiet att det är glädjande att regeringen nu har gått vidare med en filmpolitisk utredning. Sverige är ett framstående filmland med kompetens av högsta klass både framför och bakom kamerorna. Svensk film prisas regelbundet på de största filmgalorna - senast Oscarsframgångar genom bland andra Ludwig Göransson, som prisades för bästa filmmusik.

Samtidigt saknas inte utmaningar. Produktionskostnaderna har ökat, och produktionstakten har bromsats in. Redan dåliga villkor för filmarbetare riskerar att försämras ytterligare i det tuffa ekonomiska läget. Svensk films tittarandel på bio är inte lika hög som motsvarande andel i våra nordiska grannländer. Samtidigt har Sverige ett mycket lägre statligt stöd till film än resten av Norden. Jag tycker att vi i denna kammare kan fråga oss om det finns ett samband här.

Vi i oppositionen efterfrågade redan förra året en ny filmpolitisk utredning, och det är som sagt bra att en sådan nu har tillsatts. Sedan den nya filmpolitiken sjösattes 2017 har förutsättningarna för svensk film drastiskt förändrats, såväl vad gäller produktion som distribution. Man befinner sig på en internationell arena där länder konkurrerar om produktioner och kompetenser. Strömningstjänsternas utveckling, nya beteendemönster hos publiken och nya villkor och finansieringsmodeller för produktionerna gör att det krävs ett helhetsgrepp kring filmpolitiken för att svensk film ska stå stark även framåt.

Fru talman! Vi i Miljöpartiet anser dock att en sådan utredning skulle ha behövt spänna över hela det audiovisuella fältet för att ta just ett sådant nödvändigt helhetsgrepp och hade förordat ett sådant tydligt anslag i direktiven. Vi menar också att det borde ha tillsatts en parlamentarisk referensgrupp till utredningen för att säkra en tidig och bred politisk förankring av såväl förslagen framåt som de utvärderande inslagen i den statliga filmpolitiken.

Fru talman! En fråga som vi i Miljöpartiet också menar bör analyseras och seriöst övervägas i den kommande filmpolitiska utredningen är frågan om en avgift för medfinansiering av inhemsk produktion av film och tv-drama. År 2018 beslutade EU om en lagstiftning för audiovisuella tjänster, som bland annat innehåller kvoter för strömningstjänster, till exempel Netflix, för andelen europeiskt innehåll. Lagen möjliggör för EU:s medlemsländer att ställa krav på strömningstjänsterna att bidra till nationell film- och tv-produktion. Allt fler länder i Europa har infört eller kommer att införa en sådan avgift, exempelvis Frankrike, Danmark och Belgien. Länderna har lagt sig på olika nivåer för avgiften, och exakt hur den ska vara utformad är det är klart att man måste titta på. Gemensamt är dock att man ser det som rimligt att dessa tjänster, på samma sätt som inhemska aktörer via skattsedeln, är med och bidrar till inhemsk filmproduktion.

Fru talman! Att överväga en avgift för strömningstjänsterna vore ett bra steg, liksom att i detta arbete följa hur införandet utvecklats i andra länder i Europa. Vi i Miljöpartiet förutsätter - jag vill verkligen trycka på det - att den filmpolitiska utredningen beaktar detta med stor seriositet.

Vidare, fru talman, behöver biografernas förutsättningar ses över. Biograferna är en del av den kulturella infrastrukturen och möjliggör möten och gemenskap i hela landet. Närhet till en lokal biograf förenklar för skolbio och är en förutsättning för lokala filmfestivaler och filmklubbsverksamhet. När publiken sviker riskerar biografer att behöva stänga ned. Nu ser vi förvisso positiva tecken på att publiken har återvänt till salongerna efter pandemin, men läget är fortsatt skört. Den kommande utredningen måste därför ta biografernas förutsättningar på stort allvar.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag lyfta frågan om filmarbetares villkor, en fråga som har varit högaktuell i flera år. Dåliga arbetsvillkor tillsammans med en attraktiv bransch gör att människor riskerar att utnyttjas på olika sätt. Filmbranschen har här tagit många steg genom att till exempel införa certifieringar och kompetensutveckling. Detta arbete är viktigt, inte minst för att alla ska känna att man kan arbeta inom filmens värld. I detta sammanhang vill jag också understryka vikten av ett fortsatt arbete för mångfald och breddad rekrytering inom filmsektorn. Den utredning som nu pågår behöver därför beakta kompetensförsörjningsfrågorna och arbetet för breddad rekrytering.

Fru talman! Det finns mycket mer att säga om filmen. Jag kommer inte att gå in på alla frågor, men jag kan konstatera att det är ett oerhört viktigt arbete som pågår. Det är viktigt för svensk film men också för de svenska kulturella och kreativa näringarna och exporten framåt. Det är också viktigt för bilden av oss som land.

Jag hoppas återigen att regeringen tar ett initiativ till att tillsätta en partipolitisk referensgrupp till den pågående utredningen. Jag tror att det skulle underlätta vårt arbete här i kammaren framåt.

Till sist vill jag yrka bifall till Miljöpartiets yrkande på filmområdet.

(Applåder)

Peter Ollén (M)
Anf. 188 Peter Ollén (M)

Fru talman! Låt mig börja med att yrka bifall till kulturutskottets förslag till beslut.

Bara det produceras svensk film som besökarna vill se är vi nöjda - så sa Peter Fornstam, som leder det svenska biografnätverket, när han i höstas inledde riksdagens seminarium om svensk film, arrangerat av den moderata gruppen i kulturutskottet. I biografnätverket ingår 781 av landets 942 biografsalonger, så det är en tung aktör.

Medan många andra kulturutövare är beroende av olika former av stöd ser biografnäringen det främsta hotet vara film som ingen vill titta på. Med tanke på detta är det intressant att när filmstöden delas ut i Sverige tittar man på i och för sig väsentliga punkter som genus, ursprung och miljöaspekter, medan det för konsulenterna inte är ett kriterium att bedöma om det är en film som kan antas dra stor publik.

Det produceras också väldigt många filmer i Sverige. I snitt är det premiär för mer än en svenskproducerad film i veckan. Det säger sig självt att biograferna inte klarar att visa så mycket, framför allt inte när intresset från biobesökarna är så lågt. Mindre än var femte biobesökare valde i fjol en svensk film, precis som det varit de senaste åren, och då var det ändå en ökning jämfört med året innan. I Danmark och Norge är det nästan en dubbelt så stor andel som väljer inhemskt producerad film. Och trots att landet bara är lite drygt hälften av Sverige i storlek hade samtliga topp-fem-filmer i Danmark i fjol fler besökare än den mest sedda filmen i Sverige, som var Håkan Bråkan.

En av de saker som jag hoppas att den pågående Filmutredningen tittar på är om vi ska sätta ett mål för andelen biografbesökare som väljer svensk film.

Det ska också bli intressant att se om filmutredningen kommer att ge förslag på hur politiken kan dra sig tillbaka, så att filmskaparna åter kan känna sig fria att producera film som de bedömer är angelägen för den svenska publiken.

Kan då inte politiken dra sig tillbaka helt? Nej, stöden till att producera film är nödvändiga i små språkområden som de nordiska. Vi vill ju inte att det talas engelska i svenska filmer. Därför delas det ut ett stöd för film på svenska. Dessutom bidrar Sveriges Television till att delfinansiera ett tiotal filmer varje år. Det gjorde exempelvis att vi på juldagen kunde glädjas över premiären på storfilmen Hammarskjöld, som kostade 75 miljoner kronor att producera. Snittet för en svensk filmproduktion ligger annars runt 25 miljoner.

Sverige är biograftätt. Vi har lika många salonger som Nederländerna, som har dubbelt så stor befolkning som Sverige. Men geografin gör att vi behöver många biografer. På väldigt många platser är biografen också den enda kulturella mötesplatsen, utöver biblioteket.

Mikael Sandberg är kulturchef på Folkets Hus och Parker. Han säger att deras besökssiffror fördubblas när det finns bra svenska filmer. Medan man i storstäderna ser två tredjedelar amerikansk film kommer två tredjedelar av publiken utanför storstäderna i stället för att se svensk och nordisk film.

Jag ser fram emot att läsa förslagen från filmutredningen och hoppas att vi snart kan se fram emot en verklighet där långt fler besökare väljer att se svensk film när de går på bio.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare (M).

Lawen Redar (S)
Anf. 189 Lawen Redar (S)

Herr talman! I dagarna har det gått tio år sedan Sveriges Radios utrikeskorrespondent Nils Horner mördades på öppen gata i Kabul i Afghanistan. Händelsen manar fortfarande till eftertanke om journalistikens viktiga uppdrag: att skildra komplexa konflikter opartiskt och sakligt och med stor integritet och kunskap.

Nils Horner var inte jätteintresserad av att intervjua de stora makthavarna och höjdarna. Hans reportage handlade om samtalet med skräddaren, butiksbiträdet eller läraren och deras livsvillkor i ansträngda och utmanade samhällen. På så sätt var Nils Horner en uttrycksfull berättare. Han var en hes Boråsröst som förde en annan del av världen närmare Sverige.

För första gången på fem år har fler journalister dödats i krigszoner än i fredszoner. Enligt den amerikanska pressfrihetsorganisationen CPJ är kriget i Gaza den dödligaste konflikten för journalister. Under de tre sista månaderna av 2023 dödades fler journalister än som tidigare skett i ett land under ett år.

Särskilt utsatta är de journalister som bevakar Iran, Ryssland, Belarus och Turkiet. Totalt sitter 521 journalister fängslade i början av detta år, främst i dessa länder.

Vi är dock helt beroende av att journalister rapporterar om vad som händer där krig och konflikter råder. Ju farligare det blir, desto mindre information får vi om potentiella övergrepp, överträdelser och krigsbrott.

I dag präglas säkerhetsläget såväl i Sveriges närområde som globalt av instabilitet och oförutsägbarhet. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har förändrat säkerhetsordningen i Sverige och i Europa. Vi lever i en tid där ett väpnat angrepp mot Sverige inte längre kan uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel kan komma att användas mot Sverige. Det säkerhetspolitiska läget är det allvarligaste sedan andra världskrigets slut.

Försvarsberedningen konstaterar att hotbilden mot Sverige är bred och blir alltmer komplex. Hoten innefattar otillbörlig informationspåverkan, desinformation, påverkansoperationer, cyberangrepp, illegal underrättelseinhämtning, terrorism och sabotage, hot mot kritisk infrastruktur och utnyttjande av ekonomiska beroenden.

Den tydligaste slutsatsen är att förberedelserna, beredskapen och förmågan inom hela totalförsvaret måste öka skyndsamt. Insikten behöver genomsyra alla delar av det svenska samhället omgående.

Herr talman! Det är uppenbart att otillbörlig informationspåverkan kontinuerligt riktas mot Sverige i syfte att påverka olika målgruppers uppfattningar, beteenden och beslutsfattande. Sverige är utsatt för påverkanskampanjer, påverkansoperationer och desinformation från illvilliga, antagonistiska aktörer som vill skapa polarisering i befolkningen och försöka undergräva förtroendet för samhällets institutioner och demokratin. Syftet med allt detta är att angripa det allra viktigaste: samhällets samlade motståndskraft.

Medier har en mycket viktig funktion i den rådande situationen. I en krissituation är det inte bara angeläget utan helt avgörande att alla i Sverige kan nås av oberoende information och nyhetsförmedling. Därför är mediernas egen säkerhet och beredskap helt avgörande. Ett bortfall av verksamheten kan i sig innebära att en rådande kris eskalerar och förvärras.

Försvarsberedningen understryker att public service har särskild betydelse för det svenska samhällets beredskap och en viktig roll i totalförsvaret genom sitt breda uppdrag i allmänhetens tjänst, sin stabila finansiering, de höga kraven på tillgänglighet och förtroendet som allmänheten just nu har för bolagens verksamhet.

Vi socialdemokrater i kulturutskottet instämmer i Försvarsberedningens slutsatser. Ett teknikneutralt och brett public service med högt förtroende i hela befolkningen är en angelägenhet för det svenska totalförsvaret och för Sveriges samlade motståndskraft. Public services främsta uppgift är att hålla medborgarna välinformerade och säkerställa att befolkningen inte bara nås av information utan nås av rätt information.

Vi vet att det här kommer att kräva kompetenssatsningar för att kunna verifiera allt material som kommer från dessa krigshärdar. Vi vet att det innebär krav på ökad säkerhet för utrikeskorrespondenterna från Sverige. Och slutligen kräver det mer av politiken, eftersom bolagen är en naturlig del av det svenska totalförsvaret.

I den pågående public service-kommittén behandlas den kommande sändningsperioden, tio år framåt i denna nya tid. Det är ett arbete som pågår och som sköts mellan riksdagens alla partier. Våra socialdemokratiska ingångar är väl kända. Vi strävar efter bred samverkan och samarbete i frågorna. Vi menar att public services roll är så angelägen för hela Sverige och för svenska folket att man måste söka samförstånd mellan riksdagens alla partier.

Mot bakgrund av det pågående arbetet har jag inte mycket mer att yttra från talarstolen i dag. Vi har ett särskilt yttrande där vi redogör för våra ställningstaganden. Vi fortsätter diskussionerna i den parlamentariska kommittén.

Vad gäller filmfrågorna i denna debatt hänvisar jag till min kollega Lars Mejern Larsson.

Jag hänvisar alltså till vårt särskilda yttrande i betänkandet.

(Applåder)

Catarina Deremar (C)
Anf. 190 Catarina Deremar (C)

Herr talman! Som tidigare talare har nämnt är vi mitt uppe i public service-kommitténs arbete, och regeringen har precis tillsatt en ny filmutredning. Det är just de två ämnena vi debatterar i kväll.

Centerpartiet välkomnar verkligen en filmutredning. Vi har oavsett regering arbetat för och väntat på en sådan, och det är bra att den är på plats nu. Den ska vara klar i februari 2025.

Det finns flera punkter som är intressanta i utredningen, till exempel att man ska se över och eventuellt föreslå nya former för parts- och branschsamverkan. Utredningen ska också lämna förslag på hur de statliga filmpolitiska stödformerna inklusive produktionsincitament bör utformas med beaktande av EU:s regler om statligt stöd. Det finns även med en punkt om att analysera förutsättningarna för att främja ett levande filmarv som bevaras, används och utvecklas bland annat genom fortsatt digitalisering. Man ska titta på flera saker, men detta är några punkter som jag ser som positivt att de finns med. Jag önskar såklart också att vi i politiken får avstämningar medan utredningens arbete pågår eller att det förs någon form av dialog med oss i de politiska partierna.

Herr talman! Jag vill återknyta till public service, som vi arbetar ganska intensivt med i dessa dagar. Det är ingen hemlighet att Centerpartiet fortsatt vill se ett brett uppdrag för public service. Det ska vara produktioner av bra kvalitet, och de ska spegla hela landet Sverige. Public service ska vara relevant för många.

En enig försvarsberedning var väldigt tydlig i rapporten som lämnades i december förra året. På flera punkter i den pekar man på public services viktiga roll ur ett beredskapsperspektiv.

För oss i Centerpartiet är det av stor vikt att public services oberoende skyddas. Vi måste inte tycka om allt som public service gör, men vi ska kunna lita på att det som sägs i nyhetsrapportering är sant. Har man farit med osanning är det av stor vikt att det rapporteras att det blev fel eller att man uppgav fel uppgifter och rättar till det.

Alla vi som arbetar och är över 18 år är med och betalar för public service, och då har vi också rätt att ställa krav på opartiskhet och oberoende. Public service ska vara relevant för så många som möjligt.

En annan viktig del i betänkandet handlar om att inte minst SVT spelar en stor roll när det gäller film- och dramaproduktion. SVT har goda samarbeten och stor delaktighet i att det produceras svensk film och svenskt drama.

Jag har inget särskilt yttrande och ingen reservation.

(Applåder)

Vasiliki Tsouplaki (V)
Anf. 191 Vasiliki Tsouplaki (V)

Herr talman! Den här debatten rör både villkoren för public service, det vill säga SVT, Sveriges Radio och Utbildningsradion, och filmpolitiken. Jag kommer i dag att fokusera på filmfrågorna. Flera har ju nämnt att alla partier just nu sitter i en kommitté för att ta fram villkoren för nästa tillståndsperiod för public service. Den ska vara klar om bara några veckor. Det blir alltså svårt att säga något skarpt i den frågan i dag.

Människors kulturvanor och konsumtionsvanor förändras med ny teknik, och det går snabbt. Det som vi tidigare sett inom musiken har nu hänt på filmområdet. Det har blivit färre mellanled, och ett stort utbud finns lätt tillgängligt hos streamingbolagen. Jag tror att det är övervägande positivt, men vi behöver tänka nytt från politikens sida och även i branschen för att hänga med och inte tappa viktiga värden på vägen.

Företag inom svensk film och tv befinner sig i skärningspunkten mellan kulturpolitik och näringslivspolitik. Många är beroende av offentliga stöd från nationellt och regionalt håll samtidigt som de befinner sig på en internationell arena och en global marknad. Svensk film har nått stora framgångar de senaste åren med många internationella utmärkelser. Parallellt är det ett tydligt mönster att biopubliken minskat markant, och besökarna ser i lägre utsträckning svensk film. Då blir också lönsamheten låg i de flesta led.

Under coronapandemin var många biosalonger helt stängda eller halvtomma. Det har varit svårt att locka tillbaka publiken, men under 2023 såg vi faktiskt en vändning av den trenden. Bedömare menar att det framför allt är de förbättrade möjligheterna att se film på annat sätt som står för minskningen. Redan mellan 2018 och 2019, det vill säga innan pandemin, minskade antalet biobesök i Sverige med närmare 1 miljon.

För oss i Vänsterpartiet är det viktigt att även fortsättningsvis stötta biografer runt om i landet genom Svenska Filminstitutet. Biografernas digitalisering och framväxten av nya digitala visningsformer för till exempel livesändning av föreställningar av dans och opera från alla världens scener har gett möjligheter till ett ökat och mer flexibelt kulturutbud i hela landet. Föreningsdrivna och kommunala biografer är också en förutsättning för verksamheter som skolbio och filmklubbar. Att uppleva och samtala om film med andra är en annan sorts upplevelse än att streama film hemma.

Streamingtjänsterna tillgängliggör ett enormt utbud av både film och serier. Det är förstås en fördel för alla oss konsumenter och i vissa avseenden även för kulturskapare inom olika yrkeskategorier. I allt högre utsträckning producerar dessa bolag egen film som inte visas på bio utan direkt går upp på den egna plattformen. Det skapar hål i finansieringskedjan och minskar intäkterna från till exempel biografmomsen, som ska täcka upp för den statliga filmpolitiken.

Den regionala aktören Film i Väst är väldigt betydelsefull och viktig för landets filmskapare. Film i Väst tar också fram mycket intressanta underlag. De analyserar bland annat publikförändringarna och produktionsförändringarna som utvecklingen lett till. De påpekar hur lockande det kan vara för den som vill göra film att bara ha en finansiär och en garanterad visningsplattform i form av till exempel ett streamingbolag som Netflix eller HBO. I den gamla vanliga modellen tvingas man ju söka pengar hos en mängd olika finansiärer.

Utvecklingen har sina fördelar men är inte bara av godo. Nya frågetecken har uppstått kring vilken lagstiftning som ska gälla kring till exempel upphovsrätt när amerikanska bolag köper upp rättigheter. Hur står sig svenska konstnärers och filmskapares rättigheter då? Vi hoppas att upphovsrättsdirektivet som vi antog här i riksdagen för en tid sedan kan stärka deras position.

Sammantaget ser man att det jag nämnt nu om förändrade förutsättningar för produktion och distribution och förändrade publikmönster har inneburit nya utmaningar. De aktualiserar behovet av en ny audiovisuell kulturpolitik för att greppa ett större område än dagens filmpolitik. Redan hösten 2022 motionerade vi i Vänsterpartiet om att det behövdes, men fick då bara gehör hos Socialdemokraterna och Miljöpartiet. I januari kom det dock besked att regeringen tillsätter en filmutredning. Det är mycket glädjande, även om den inte har den bredd som jag kanske hade önskat. Jag hade varit ännu nöjdare om man också kopplat en politisk referensgrupp till utredningen för att få till en bred förankring av framtidens filmpolitik.

Herr talman! Jag tänker att vi från kulturpolitikens sida kanske inte ska ta ansvar för bidragsgivning till alla olika typer av film. Jag tror att Peter Ollén var inne på det. Jag tänker att vi behöver bevaka det som inte är kommersiellt gångbart, inte uppfattas ha en internationell publik eller inte passar in i mallen för de amerikanska streamingbolagen. Det behövs särskilt stöd till nyskapande och utmanande film och nya estetiska uttrycksformer. Jag tänker att det också behöver riktas stöd till film med berättelser i en svensk kontext och på svenska språket, vilket även tidigare talare har nämnt.

Vår roll ska alltså inte vara att gynna en specifik affärsmodell eller se till att dagens bolag kan klara sig, utan vi ska se till att kulturformen film kan skapas och nå människor. En viktig del i detta är att till exempel se till att det finns relevanta utbildningar och stötta initiativ som möjliggör kompetensförsörjning. Vi vill se att det finns film i Kulturskolans regi, så att barn och unga tidigt kan få utvecklas inom genren. När det gäller program av hög kvalitet på gymnasiet, folkhögskola och yrkeshögskola samt konstnärliga utbildningar på högskolenivå kan vi från politikens sida göra en insats.

Herr talman! Det sista området inom filmpolitiken som jag vill nämna är det svenska filmiska kulturarvet. Vi kommer att ha en kulturarvsdebatt här senare, men ofta glömmer vi bort att lyfta just filmen som kulturarv. Jag tänker att vi behöver lyfta detta och att det inte får förfalla.

Det får inte heller vara otillgängligt för allmänheten, och i och med digitaliseringen har vi möjlighet att sprida de äldre filmerna i stor skala - ut på landets biografer men också via andra digitala plattformar. Problemet är att det går väldigt långsamt. Kulturutskottet har tidigare besökt Filminstitutet och sett hur arbetet går till, men det behövs en ökad kompetens. Det finns inte tillräckligt många som vet hur detta ska göras. Om vi inte snabbar på kommer det också att saknas maskindelar och annan teknik för att genomföra detta.

Därför, menar jag, kan vi inte dra frågan i långbänk i den filmutredning som regeringen har tillsatt. Digitaliseringen av kulturarvet behöver i stället ett snabbspår - en handlingsplan snarare än en längre utredning. Jag yrkar därför bifall till reservation 2, som handlar just om att skynda på digitaliseringen av det filmiska kulturarvet.

(Applåder)

Roland Utbult (KD)
Anf. 192 Roland Utbult (KD)

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Vill man fördjupa sig i public service och filmpolitik kan man lyssna på kulturdebatten i Sveriges riksdag, herr talman! Här framkommer mycket fakta och många intressanta aspekter.

Public service-tillståndet innehåller bland annat allmänna bestämmelser om teknisk kvalitet samt om vad sändningarna ska innehålla och hur programverksamheten ska bedrivas. Därutöver finns särskilda villkor som gäller reklam, sponsring och produktplacering. Det finns dessutom regler som handlar om beredskaps- och säkerhetsfrågor - frågor som är viktiga inte minst i dessa tider, när hoten från omvärlden ökar.

Herr talman! På Kristdemokraternas riksting 2019 fattade vi en del beslut som vi sedan har drivit och fortsätter att driva i politiken. Vi vill till exempel stärka public services legitimitet över tid genom att smalna av uppdraget och ha ett huvudsakligt fokus på samhällsinformation, oberoende och saklig nyhetsförmedling. Därutöver ska det finnas ett, som vi uttryckte det, högkvalitativt kulturutbud. En viktig del av public service-uppdraget är också att göra utbudet tillgängligt för personer med funktionsnedsättning och möta minoriteters behov och önskemål. Så lyder KD:s politik.

Låt oss konstatera att förtroendet för public service är högt i Sverige. Enligt Medieakademins senaste undersökning säger sig 68 procent av dem som tillfrågats ha förtroende för Sveriges Radio. Motsvarande siffra för Sveriges Television är 63 procent. Det är bra siffror, men det finns - som alltid - förbättringspotential.

Det nuvarande sändningstillståndet för public service löper 2020-2025, och nästa tillstånd ska gälla från 2026 och åtta år framåt, till 2033. I februari 2023 beslutade regeringen att tillsätta en public service-kommitté med uppdraget att föreslå hur public service-uppdraget ska regleras från och med 2026 och vad som ska ingå i uppdraget under nästa åttaåriga tillståndsperiod. De förslag som kommittén kommer fram till ska syfta till att skapa goda förutsättningar för public service-verksamheten och värna dess oberoende.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 april i år, så det är inte långt kvar. Jag tror att alla vi som deltar i denna debatt - några här är faktiskt även med i public service-kommittén - ser väldigt mycket fram emot att ta del av vad kommittén kommer fram till.

Herr talman! Jag vill vidare nämna något om filmpolitiken. Som någon nämnde är film ett viktigt kulturarv, och film är konst. Den skapar också många arbetstillfällen, och svenska skådespelare och regissörer tjänar som varumärken för Sverige och bidrar till en positiv bild av landet. Vi har gott rykte i världen, med många prisade regissörer, skådespelare, sminkörer, fotografer och producenter genom åren. Som har nämnts vann "vi" två priser under Oscarsgalan nyligen; bland annat vann Ludwig Göransson en Oscar för bästa filmmusik till filmen Oppenheimer. Man blir helt enkelt stolt.

Herr talman! För 70 år sedan fanns varken sociala medier eller tv i de flesta hem. Jag är faktiskt i ungefär den åldern, så jag var med under den perioden. Under slutet av 50-talet, ungefär samtidigt som tv etablerade sig, innehade Sverige Europarekordet vad gäller antalet biografer. Biofilm var det som utgjorde nöjet för barn och unga.

Den som var ung på 40- och 50-talen - ja, på 40-talet fanns inte jag, men i alla fall - kunde välja mellan Tarzan eller Barnen från Frostmofjället. Jag ryser bara jag tänker på det! De mer fromma familjerna valde det sistnämnda, och jag minns hur vi vandrade till Hemvärnsgården på Öckerö, där någon kreativ person lyckades visa just Barnen från Frostmofjället. Som ni hör växte jag upp i en from familj - det kanske man inte kan tro, men så är det. Det ska dock erkännas att det gick att smita in på Tarzanfilmerna, bara inte föräldrarna visste om det. På 60-talet, när jag hade vuxit till mig lite grann, kunde jag på biograferna se filmer som Viva Las Vegas med Elvis Presley eller Bron över floden Kwai.

Herr talman! Den 25 januari i år beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare som ska göra en översyn av den nationella filmpolitiken, vilket flera talare har nämnt. Syftet är att filmpolitiken bättre ska möta omvärldens utmaningar och behov. Uppdraget ska redovisas den 28 februari 2025. Vi kristdemokrater menar att utredningen är viktig för att förbättra förutsättningarna för svensk film.

Viktiga frågor framöver handlar om den tekniska utvecklingen, om förändrade distributions- och visningsformer men också om hur stödformer och produktionsincitament kan anpassas för att bättre möta utmaningarna. Som flera har nämnt är filmen dessutom en del av vårt kulturarv. Vi i Kristdemokraterna ser fram emot att följa utredningen och ta del av dess förslag.

(Applåder)

Malin Danielsson (L)
Anf. 193 Malin Danielsson (L)

Herr talman! Precis som flera talare har varit inne på pågår det en public service-utredning. Herr talmannen kanske undrar vad jag gör här nu igen. Jag var uppe och debatterade socialutskottsfrågor för en liten stund sedan. Nu är det kulturutskottsfrågor, och jag sitter egentligen i konstitutionsutskottet. Det är lite som gubben i lådan. Film har jag inte så bra koll på. Men public service har vi gemensam vårdnad över i kulturutskottet och konstitutionsutskottet, så jag uppehåller mig lite vid public service.

Det har knappast undgått någon att vi liberaler ofta lyfter fram betydelsen av public service. Vi gör det för vi är övertygade om att public service spelar en omistlig roll i vår demokrati och är en viktig del av vår mediemarknad.

Mediernas oberoende roll och kritiska granskning är grunden i varje demokrati. Public service har en viktig funktion i det arbetet. Att värna och främja dess oberoende och kvalitet är något som vi ser som en liberal uppgift.

Herr talman! Vi lever dock i en väldigt orolig tid, och vikten av oberoende journalistik är kanske större än på länge. Vi lever i en tid där desinformation ofta färdas snabbare än seriösa nyheter. Det finns främmande och antagonistiska makter som vill oss illa, och ibland inhemska intressen som lever på att splittra och använda desinformation för att uppnå sina syften. Vårt gemensamma motstånd kräver en mediebransch som inrymmer olika röster och perspektiv, och den gemensamma nämnaren är journalistik av hög kvalitet.

Herr talman! Här är de svenska public service-företagen en omistlig del. De fungerar som ett slags yttre frontlinje mot de angrepp på demokratin som desinformation och fake news utgör. För några sedan skulle väl frågan om public services roll i kris- och krigstider känts som lite irrelevant. Men public services roll i vår beredskap kan knappast betonas mer än nu. På bara några år har världen förändrats. Först kom pandemin, då stora delar av befolkningen sökte sig just till public service för att få relevant information om hur vi gemensamt skulle ta oss an kampen mot viruset.

I dag lever vi i krigstider, i allvarstider och i en geopolitisk stormtid. Likt ett skyddsvärn mot antagonistiska krafter som vill påverka vår verklighetsuppfattning om vad som är sant och falskt är public service en grundsten i bygget av vår gemensamma motståndskraft. Det är just därför som public service behöver spela en viktig roll i totalförsvaret.

Herr talman! För att nämna ett annat gott exempel vill jag ta upp den verifiering av äkthet i bildmaterial från kriget i Ukraina som inte minst SVT har lagt tid och resurser på. Den har varit mycket värdefull för att vi ska veta vad som är sant eller falskt i en tid då bilder och filmklipp ofta lätt kan manipuleras.

Herr talman! Sedan den första public service-sändningen i Sverige har mediemarknaden genomgått en utveckling som ingen vid den tiden trodde var möjlig. Vi har fått levande beskrivningar av det här tidigare i talarstolen. I dag konsumerar vi nyheter, filmer, serier, dokumentärer, granskningar och annat från hela världen. Tiden då alla samlades kring ett fåtal kanaler känns väldigt långt borta.

I dag finns det en fantastisk mångfald bara ett knapptryck bort. Den nya verkligheten innebär stora möjligheter men också ändrade förutsättningar för public service. Det är viktigt att hitta vägar framåt så att vi stärker förtroendet för public service ytterligare i samtliga grupper i samhället utan att för den delen nagga på den bredd som har en avgörande betydelse för förtroendet.

Herr talman! Vi inväntar nu den parlamentariska utredningen om public service som tillsatts, där en mängd av framtidsfrågorna kommer att belysas och besvaras. Vi som inte sitter i utredningen väntar med spänning på den. Jag vill med det yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Lars Mejern Larsson (S)
Anf. 194 Lars Mejern Larsson (S)

Herr talman! "Ekshärads befolkning kallas Sveriges indianer och har sin en egen totempåle. Det finns två bakgrunder till uppkomsten av varför de kallas indianer. När man förr i tiden flottade timmer på Klarälven så följde flottarna med timret hela vägen till skiljen i Forshaga. När dessa civiliserade människor i söder kom i kontakt med dessa nordvärmlänningar som tidigare inte varit ut från hembygden såg de dessa som vildar.

De hade bar överkropp och hade blivit brunbrända av vårsolen, var seniga och muskulösa, sa inte mycket, men när de sa någonting var det svårbegripligt. Ekshäringarna har i dag en dialekt som är mycket speciell, pratar fort och hugger av orden, och har alldeles egna ord där ett ord har flera betydelser beroende på hur det betonas." Detta är citat från Ghosthunter.

Herr talman, kollegor, åhörare och filmälskare! Jag älskar och är lyckligast i världen att få stå här och prata film. När jag var liten lekte vi indianer och cowboys influerade av klassiska västernserier som Familjen Macahan och Kampen om Colorado. Den sista handlade om arapahoindianer.

Herr talman! Jag har fortfarande det vilda i mig. Film och rörlig bild är någonting som angår oss alla. Därför vill jag lyfta fram den djupa betydelsen som svensk film har för vårt land. Den är inte bara en källa till underhållning och konstnärligt uttryck utan är också en betydande ekonomisk motor som skapar arbetstillfällen och genererar tillväxt i vårt avlånga land.

Filmen är också en av våra mest kraftfulla kulturyttringar med en unik förmåga att påverka och beröra människor på djupet. Den är konstart som likt musiken saknar motstycke.

Under helgen tog syrran med mig till biografen Victoria på Söder för att se filmen om min namne Lars, som likt mig adore La France, älskar Frankrike. Filmen var Den sista resan.

Herr talman! Filmen framkallar en blandning av skratt och tårar. Den visar på vikten av att omfamna varje ögonblick, oavsett livets ofrånkomliga utmaningar och begränsningar. Genom dess tragikomiska lins lyckas Filip och Fredrik även avväpna en indian från Ekshärad.

När jag som företrädare för Socialdemokraterna får jobba med och säkerställa att svensk film fortsätter blomstra och når ut till en bred publik vill jag betona att svensk film är en nationell angelägenhet.

En ny svensk filmpolitik har alla förutsättningar att bli framgångsrik då den bidrar till både lokal kreativitet och internationellt utbyte. Varje framgångsrik filmproduktion medverkar till att stärka vår ekonomi, som flera har varit inne på, genom att generera inkomster för biovisningar, streamingtjänster, internationella försäljningar och inte minst filmturismen, restauranger och hotell.

Genom historien har svensk filmindustri bidragit till landets kulturella identitet och internationella rykte och är en del av vårt svenska kulturarv. Framtiden för svensk film och rörlig bild är i dag osäker, som flera också har nämnt.

Det ekonomiska systemet av lokala finansiärer, samproducenter och beställare som i alla tider har varit en garant för svensk film- och tv-produktion är satt under hård press. Investeringarna i och den långsiktiga tillgången till svensk film och rörlig bild utmanas därmed.

Herr talman! Film och rörlig bild är sannolikt också den kulturella näring som har de största samhällsekonomiska effekterna. Men då krävs en ordentlig analys som förmår att adressera de stora utmaningar som svensk film och tv står inför.

För att svensk film ska bli en angelägenhet som lockar tillbaka biobesökarna till biograferna måste utredningen belysa och ge förslag på bättre förutsättningar för landets filmskapare. Det är en förutsättning för att filmkulturen ska finnas kvar i hela vårt avlånga land.

Flera statliga offentliga utredningar har visat att de kreativa näringarna behöver få bättre förutsättningar genom stärkt investeringskapital, incitament för produktioner i Sverige och understöd från det offentliga avseende kompetensförsörjning. Trots detta behandlas filmbranschen inte som den tillväxtmotor den har potential att vara.

Filmutredningen är välkommen. Det är någonting som vi socialdemokrater efterfrågat länge. Jag välkomnar Eva Bergquist, som har utsetts att leda denna breda utredning.

När det gäller filmutredningen har regeringen inte valt att föra en dialog med oppositionen med syfte att finna en långsiktig enighet kring svensk film. Regeringens direktiv till den beslutade filmutredningen borde varit mer fokuserad på den centrala frågan om filmens finansiering.

Vi önskar att filmutredningen får tydliga tilläggsdirektiv avseende bland annat filmens finansiering, hur filmmomsen påverkar antalet biobesökare, tillgång till biografer över hela landet, illegal hantering av film, film på minoritetsspråk och digitalisering av svensk film.

Vi anser, som flera andra, att filmutredningen bör ha en parlamentarisk förankring. Därför yrkar jag bifall till reservation 1.

Avslutningsvis, herr talman, är det dags att vi återupplivar visningskulturen - att uppskatta film i dess rätta element, nämligen på en biograf.

Ett kreativt exempel från Värmland är Kristinehamns kommun, där man har bedrivit skolbio för årskurs 5 i 20 år. Här får alla möjligheten att dela filmupplevelsen med sina klasskamrater. Det börjar redan med den yngre generationen. När vi introducerar barnen till magin i att se film på stor duk är fröet sått.

För att detta ska vara möjligt är det avgörande att familjer, oavsett ekonomiska resurser, ska kunna ta med sina barn på detta kulturella äventyr. När inflationen och matpriser når rekordhöga nivåer väljer man bort biografbesöken. En momssänkning skulle bidra positivt till en ökad publik på landets biografer.

Herr talman! Genom en gemensam ansträngning kan vi säkerställa att svensk film fortsätter att vara en vital del av vår kultur och ekonomi, i Värmland och i hela landet för alla generationer.

Det är svårt att leva i en oskildrad värld, som den polske filmregissören Krzysztof Kieslowski uttryckte det.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 mars.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2024-03-20
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 5, Voteringar: 1
Stillbild från Beslut 2023/24:KrU3, Beslut: Public service och film

Beslut 2023/24:KrU3

Webb-tv: Beslut: Public service och film

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Framtida villkor för public service

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:885 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 2-4,

      2023/24:938 av Dzenan Cisija (S),

      2023/24:1939 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S) och

      2023/24:2483 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 20.
    2. Sammanslagning av public service-bolagen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:885 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1.
    3. Öppet arkiv för Sveriges Radio AB

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:1691 av Dzenan Cisija och Johan Büser (båda S).
    4. Framtidens filmpolitik

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:346 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1-4, 6-8 och 11-13,

      2023/24:988 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 6,

      2023/24:1883 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 1-7,

      2023/24:2483 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 6 och

      2023/24:2686 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 27.
      • Reservation 1 (S)
      • Reservation 2 (V)
      • Reservation 3 (MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S090016
      SD620010
      M580010
      C21003
      V00186
      KD15004
      MP00153
      L11005
      -1100
      Totalt168913357
      Ledamöternas röster
    5. Produktion av film

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:1380 av Magnus Berntsson (KD).
    6. Motioner som bereds förenklat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.