Radio- och TV-frågor
Betänkande 2002/03:KRU6
Kulturutskottets betänkande2002/03:KRU6
Radio- och TV-frågor
Sammanfattning I betänkandet behandlas motionsyrkanden från allmänna motionstiden hösten 2002. Ett förslag om att en public service-utredning skall tillsättas omgående avstyrks, eftersom utskottet anser sig ha belägg för att regeringen har för avsikt att inom kort tillsätta en sådan utredning. Förslag om finansieringsformen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB om ändring av lagen om TV-avgift och om privatisering av public service-företagen avstyrks med hänvisning till att frågor av detta slag torde komma att aktualiseras inom ramen för den kommande public service-utredningen. En rad yrkanden om rådande och framtida riktlinjer för programverksamheten avstyrks också. Yrkandena handlar om SVT:s programtextning, störande bakgrundsljud, uppläsning av textremsan i SVT:s program, ljudsignal före program med våldsinslag i SVT, program för de erkända etniska minoriteterna, prioritering av radioteatern, TV-gudstjänster, program för HBT-målgruppen och regionalisering av en av SVT:s kanaler. Vidare avstyrker utskottet ett förslag om public service-företagens medelsanvändning. Utskottet konstaterar bl.a. att det ankommer på företagen att själva avgöra hur tillgängliga medel skall användas. Utskottet avstyrker även motioner om nordiskt TV- samarbete, tillgången till SVT:s regionala sändningar och översyn av Våldsskildringsrådets uppdrag. Slutligen avstyrks förslag som syftar till nya mål och riktlinjer för mediepolitiken. I betänkandet finns tolv reservationer och tre särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Mål för mediepolitiken Riksdagen avslår motion 2002/03:K333 yrkandena 1 och 2. Reservation 1 (m) 2. En ny public service-utredning Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr334 yrkande 4. 3. Finansieringsform för public service- verksamheten Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr372 yrkande 31 och 2002/03: K333 yrkande 12. Reservation 2 (m) Reservation 3 (fp) 4. Ändring i lagen om TV-avgift Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr205. 5. Privatisering av public service- företagen Riksdagen avslår motion 2002/03:K333 yrkande 13. Reservation 4 (m) 6. SVT:s programtextning Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr210 yrkande 1 och 2002/03: Kr336 yrkande 25. Reservation 5 (kd, c) 7. Störande bakgrundsljud Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr336 yrkande 24 och 2002/03: A223 yrkande 2. Reservation 6 (c) 8. Uppläsning av textremsan i SVT:s program Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr276 och 2002/03:Kr336 yrkande 26. Reservation 7 (c) 9. Ljudsignal före program i SVT med våldsinslag Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr367 yrkande 6. Reservation 8 (kd) 10. Program för de erkända etniska minoriteterna Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr275. Reservation 9 (kd) 11. Prioritering av radioteatern Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande 26. 12. TV-gudstjänster Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr336 yrkande 22. Reservation 10 (kd, c) 13. Program för HBT-målgruppen Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr339 yrkande 2. 14. Regionalisering av en av SVT:s kanaler Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr226. 15. Programföretagens medelsanvändning Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr372 yrkande 32. Reservation 11 (fp) 16. Nordiskt TV-samarbete Riksdagen avslår motion 2002/03:U240 yrkande 3. 17. SVT:s regionala sändningar Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr323. 18. Översyn av Våldsskildringsrådet Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr334 yrkande 5, 2002/03:Kr367 yrkande 5 och 2002/03:Ub492 yrkande 11. Reservation 12 (fp, kd, c) Stockholm den 13 mars 2003 På kulturutskottets vägnar Lennart Kollmats Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Kollmats (fp), Annika Nilsson (s), Lars Wegendal (s), Kent Olsson (m), Paavo Vallius (s), Peter Pedersen (v), Nikos Papadopoulos (s), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Tommy Ternemar (s), Cecilia Wikström (fp), Göran Persson i Simrishamn (s), Anna Lindgren (m), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Matilda Ernkrans (s), Siv Holma (v), Lars-Ivar Ericson (c) och Dan Kihlström (kd).
2002/03 KrU6
Utskottets överväganden Mål för mediepolitiken Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om - mål för mediepolitiken, jämför reservation 1 (m). Bakgrund Politikområde 27 Mediepolitik omfattar dagspress, radio och television samt skydd av barn och ungdom mot skadligt innehåll i massmedierna. Till området hör myndigheterna Presstödsnämnden, Taltidningsnämnden, Radio- och TV-verket, Granskningsnämnden för radio och TV, vilka inom statsbudgeten samtliga återfinns inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Frågor som rör dessa myndigheter bereds inom riksdagen av konstitutionsutskottet. Till politikområde 27 hör vidare myndigheten Statens biografbyrå och kommittén Rådet mot skadliga våldsskildringar, vilka inom statsbudgeten hör till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Till politikområdet hör slutligen de tre public service-företagen Sveriges Radio (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR). Medelsberäkningen för de tre programföretagen SR, SVT och UR ligger dock utanför statsbudgeten. Programföretagen kan således inte i formell mening sägas ingå i utgiftsområde 17. Frågor som rör Biografbyrån, Våldsskildringsrådet och de tre public service-företagen bereds inom riksdagen av kulturutskottet. Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen hösten 2000 att målet för mediepolitiken skall vara att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i massmedierna (prop. 2000/01:KrU1 utg.omr. 17 s. 98, bet. 2000/01:KrU1 s. 95 f., rskr. 2000/01:59). Motionen I motion K333 (m) föreslås att riksdagen skall göra ett tillkännagivande för regeringen om att staten skall ha tre uppgifter på medieområdet. Den första är att skapa ett regelverk och tydliga spelregler för att garantera yttrandefrihet, tryckfrihet och etableringsfrihet i medierna. Den andra är att garantera tillgången till vissa kvalitetsprogram, det så kallade public service-uppdraget. Den tredje är att hantera de statliga radio- och TV-bolagen SR, SVT, UR och Teracom (yrkande 1). I yrkande 2 i motionen föreslås att följande riktlinjer skall vara grundläggande för den svenska mediepolitiken: - Målet för mediepolitiken skall vara att säkerställa yttrandefriheten, respekten för upphovsrätten samt mediernas oberoende och tillgänglighet. - Det offentliga skall inte genom skattemedel eller andra med tvång uttaxerade medel motverka konkurrens och mångfald. Staten skall inte utöva sin makt så att den styr och dominerar medieutbudet. Det ställer krav på att det offentliga utformar sin verksamhet på ett sådant sätt att det bidrar till det samlade medieutbudet med det som andra inte gör. Staten skall verka för etableri*n*g*s*f*r*i*h*e*t* *s*å* *l*å*n*g*t* *t*e*k*n*i*k*e*n* *m*e*d*g*e*r*.* *I*n*o*m* *r*a*m*e*n* *f*ö*r* *t*i*l*l*g*ä*n*g*l*i*g*a* *f*r*e*k*v*e*n*s*e*r* *e*l*l*e*r* *k*a*n*a*l*e*r* *s*k*a*l*l* *v*a*r* *o*c*h* *e*n* *b*e*h*a*n*d*l*a*s* *l*i*k*v*ä*r*d*i*g*t*.* * * * dD*e*n* *n*y*a* *t*i*d*e*n*s* *m*e*d*i*e*r* *s*k*a*l*l*,* *l*i*k*s*o*m* *d*e*n* *f*r*i*a* *p*r*e*s*s*e*n*,* *s*t*å* *o*b*e*r*o*e*n*d*e* *f*r*å*n* *s*t*a*t* *o*c*h* *k*o*m*m*u*n*.* *S*t*a*t*e*n* *s*k*a*l*l* *i*n*t*e* *g*e*n*o*m* *p*o*l*i*t*i*s*k*a* *beslut och godtyckliga val avgöra vem eller vilka som skall få sända. Tryckfrihetens principer och yttrandefrihetsgrundlagen skall vara ramen för vad som får sändas. Olika medier skall ha rätt att söka sin finansiering genom t.ex. reklam eller avgifter från publiken. Yttrandefriheten måste säkras även i nya medier, som Internet. Förhandsgranskning och censur är lika förkastliga i nya medier som i gamla. Begränsningar av medieföretags ägandeförhållanden skall inte förekomma. Staten skall så långt som möjligt avveckla sitt ägande i mediebolag. Utskottets ställningstagande Förslagen i motion K333 (m) syftar till att målen för mediepolitiken skall ändras. Utskottet avstyrkte hösten 2000 ett motionsyrkande liknande de båda nu aktuella. För en utförlig redogörelse av utskottets ståndpunkt hänvisas till betänkande 2000/01:KrU1 (s. 97). Utskottet inskränker sig här till att konstatera att det finns en viss överensstämmelse mellan det av riksdagen antagna målet för mediepolitiken och motionärernas formuleringar i fråga om utgångspunkterna för mediepolitiken i yttrandefriheten, mediernas mångfald, oberoende och tillgänglighet. Utskottet kan emellertid inte ställa sig bakom de långtgående och mycket detaljerade målformuleringsförslag som finns i motionen. Vidare vill utskottet framhålla att frågor om begränsningar av ägandeförhållanden när det gäller medieföretag, dvs. ägarkoncentrationsfrågor, tryckfrihet, yttrandefrihet och frekvenstilldelning normalt ligger inom ramen för konstitutionsutskottets beredningsområde. Frågan om statligt ägande i mediebolag avser främst de tre public service-företagen SR, SVT och UR och behandlas i ett kommande avsnitt i detta betänkande. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion K333 (m) yrkandena 1 och 2. Radio- och TV-frågor Inledning Riksdagen beslutade våren 2001 om public service- verksamheten för tiden 2002-2005 (prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268). I enlighet med riksdagsbeslutet har regeringen utfärdat sändningstillstånd för Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR). Tillstånden är fyraåriga och gäller fr.o.m. den 1 januari 2002 t.o.m. den 31 december 2005. Enligt tillstånden skall programverksamheten inom SR, SVT och UR bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället. Bland tillståndsvillkoren för innehållet i sändningarna kan bl.a. följande nämnas. Programföretagens sändningsrätt skall utövas opartiskt och sakligt. Programföretagen har ett särskilt ansvar för det svenska språket och dess ställning i samhället. SR och SVT skall erbjuda ett mångsidigt utbud av program av hög kvalitet på svenska språket och tillvarata den svenska kulturen i dess vidaste bemärkelse. Nyhetsverksamheten i SR och SVT skall bedrivas så att en mångfald i nyhetsurval, analyser och kommentarer kommer till uttryck i olika program. Nyhetsförmedling och samhällsbevakning skall ha olika perspektiv, så att händelser speglas utifrån olika geografiska, sociala och andra utgångspunkter. SR och SVT skall i sina roller som kulturbärare fortsatt vidga och fördjupa sitt kulturansvar. De tre programföretagen skall ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med barn och ungdomar samt i dessa program förmedla kulturella och konstnärliga upplevelser. SR och SVT skall även förmedla nyheter och information för barn. De tre programföretagen skall ta hänsyn till ljudradions och televisionens särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen. Funktionshindrades behov skall beaktas av programföretagen. För SVT gäller att minst 50 % av sändningstiden för förstagångssändningar med svenskt ursprung bör vara textad vid utgången av tillståndsperioden. Vidare skall det vara ett mål för SVT att under tillståndsperioden erbjuda uppläst textremsa. Programföretagen skall beakta språkliga och etniska minoriteters intressen. Insatserna på detta område skall öka under tillståndsperioden jämfört med år 2001. Minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och romani chib skall inta en särställning. UR skall koncentrera sin programverksamhet till utbildningsområdet. Riksdagsbeslutet våren 2001 innebar i övrigt bl.a. att SR och SVT skall ha en decentraliserad organisation. Den andel av allmänproduktionen i SR:s och SVT:s rikssändningar som produceras utanför Stockholm skall under tillståndsperioden uppgå till minst 55 %. Vidare skall den andel av resurserna som förbrukas av enheterna utanför Stockholm behållas på minst den nivå som gällde för år 2001. Programföretagen skall under tillståndsperioden finansieras med TV-avgiftsmedel, vilket även gäller s.k. kompletterande verksamhet såsom t.ex. Internetverksamhet. Sidoverksamheter till programverksamheten skall bära sina egna kostnader. Då det gäller möjligheterna till finansiering genom sponsring hänvisas till betänkande 2000/01:KrU8 (s. 53-60). Riksdagen beslutar årligen om medelstilldelning till programföretagen (senast prop. 2002/03:1, bet. 2002/03:KrU1, rskr. 2002/03:57). Regeringen fastställer årligen vissa s.k. anslagsvillkor för företagen beträffande ekonomiska förutsättningar, organisation samt uppföljning och utvärdering. Beslut om anslagsvillkor för år 2003 fattades av regeringen i december 2002. Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB), som ägs av SR, SVT och UR, ansvarar för TV-avgiftsuppbörden och avgiftskontrollen. Ett avtal mellan staten och RIKAB reglerar bolagets uppgifter. Influtna medel placeras på det s.k. rundradiokontot hos Riksgäldskontoret. Från och med den 1 januari 1998 ansvarar RIKAB för förvaltningen av rundradiomedlen, vilket tidigare SVT gjorde (prop. 1996/97:165, bet. 1997/98:KrU2, rskr. 1997/98:26). Staten tillhandahåller genom Riksgäldskontoret det rörelsekapital som rundradiorörelsen, dvs. SR, SVT, UR och Granskningsnämnden, behöver när avgiftsmedlen inte räcker till. Ett särskilt distributionskonto för finansiering av kostnader för TV-distribution har inrättats i Riksgäldskontoret fr.o.m. den 1 januari 2002. Anledningen härtill är att medelsbehovet för SVT:s sändningar kommer att vara högt på grund av att de analoga marksändningarna måste pågå i full omfattning samtidigt som den digitala sändningsverksamheten byggs upp med högre kostnader som följd. På längre sikt, när de analoga marksändningarna har upphört, beräknas medelsbehovet komma att minska eftersom den digitala distributionen är mindre kostsam än den analoga. En beskrivning av distributionskontots konstruktion finns i proposition 2000/01:94 (s. 72). Här kan nämnas att medel som förs till distributionskontot härrör dels från rundradiokontot, dels från lån i Riksgäldskontoret. Medel från rundradiokontot och distributionskontot betalas ut till programföretagen. Teracom AB är huvudman för rundradionätet. Teracom skall ge sändningsberättigade programföretag tillgång till sändarnätet på likvärdiga villkor. Verksamheten regleras i avtal mellan Teracom och public service-företagen. Riksdagen godkände våren 1997 ett regeringsförslag om att TV-sändningar med digital teknik skulle få införas i marknätet med möjlighet för staten att successivt ta ställning till om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta (prop. 1996/97:67, yttr. 1996/97:KrU4y, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97: 178). Hösten 2000 beslutade riksdagen att digital marksänd TV skulle få byggas ut till att gälla hela landet (prop. 2000/01:1 utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59). Digital-TV-kommittén har haft i uppdrag att bl.a. följa och utvärdera de markbundna digitala TV- sändningarna under utbyggnadens första etapp. Kommittén bedömer i sitt slutbetänkande att de analoga marksändningarna kan avvecklas år 2007 (SOU 2001:90 s. 135). Betänkandet har remitterats. Regeringen har aviserat att en proposition i ämnet skall lämnas till riksdagen våren 2003. De program som SVT och UR skall sända över det digitala marknätet får de även sända över satellit så att de blir möjliga att ta emot i hela Sverige. Bestämmelsen avser inte någon skyldighet för företagen att sända regionala program över satellit (regeringsbeslut december 2001). År 1995 beslutade riksdagen att låta SR, UR och privata programföretag, efter särskilda beslut av regeringen, påbörja försök med digitala radiosändningar (prop. 1994/95:170, bet. 1994/95:KU47, rskr. 1994/95:369). En särskild utredare har fått regeringens uppdrag att i ett första steg kartlägga och analysera situationen för den digitala distributionen av radio i Sverige och i utlandet. I ett andra steg skall utredningen enligt sina direktiv analysera den digitala radions framtidsförutsättningar. I detta andra skede ingår parlamentarisk medverkan (dir. 2001:88 och 2002:85). En särskild utredare har fått i uppdrag att göra en översyn av radio- och TV-lagen (1996:844) och lagen (1989:41) om TV-avgift. I uppdraget ingår bl.a. att utredaren skall överväga olika sätt att förbättra möjligheten att skydda barn mot olämpligt programinnehåll. Vidare kan nämnas att reglerna för avgiftsskyldighet skall ses över i syfte att anpassa dem till den utveckling som har skett när det gäller TV-distribution och mottagare (dir. 2000:43 och 2001:11). Den framtida public service-verksamheten Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om - en ny public service-utredning, - finansieringsform för public service- verksamheten, jämför reservationerna 2 (m) och 3 (fp), - ändring i lagen om TV-avgift och - privatisering av public service-företagen, jämför reservation 4 (m). Motionerna Motionärerna bakom motion Kr334 (kd) erinrar om att regeringen tidigare aviserat att en ny public service-utredning skall tillsättas för att lägga upp de långsiktiga riktlinjerna för svensk public service. För att utredningen skall hinna arbeta fram ett bra förslag inför nästa tillståndsperiod föreslår motionärerna att arbetet skall inledas omgående (yrkande 4). I två motionsyrkanden behandlas frågor om den framtida finansieringsformen för public service- verksamheten. Motionärerna bakom motion K333 (m) anser att en modern definition av public service och en successiv avveckling av det statliga företagandet inom mediebranschen gör att motiven för en särskild TV- avgift upphör. Avgiftsfinansieringen bör därför avskaffas och public service-verksamheten finansieras gemensamt av skattemedel liksom annan verksamhet som befinns omistlig för allmänheten (yrkande 12). I motion Kr372 (fp) hävdas att finansiering av public service-verksamheten genom TV-avgifter i längden inte kommer att kunna fungera som intäktskälla och att det därför är dags att söka sig till ett nytt system. I motionen föreslås därför att fem fonder skall bildas för att stödja public service-produktionen inom radio, TV och nya medier. Fonderna skall enligt förslaget tillföras ett stort eget kapital genom att staten gör en engångsöverföring av medel som föreslås komma från en försäljning av bl.a. statens återstående aktier i Telia. Därutöver skall fonderna tillföras ett årligt tillskott från de intäkter som staten får från nätavgifter (yrkande 31). Förslag om ändring av lagen om TV-avgift tas upp i motion Kr205 (m). I motionen föreslås att den som inte vill se på SVT:s program skall slippa att betala TV-avgift. Förslag om privatisering av public service-företagen tas upp i motion K333 (m). I motionen hävdas att det statliga ägandet av public service-företagen hämmar deras utveckling och att företagen snärjs av ökade krav på detaljreglering. Delar av SVT och SR bör därför privatiseras. Även UR bör privatiseras och bli ett renodlat e-learningföretag utan kopplingar till SVT eller SR (yrkande 13). Utskottets ställningstagande Då det gäller förslaget i motion Kr334 (kd) att en ny public service-utredning skall tillsättas erinrar utskottet om att regeringen i prop. 2000/01:94 bl.a. anförde följande (s. 80). Mot bakgrund av massmediernas betydelse för det demokratiska samhället är det värdefullt att beslut som berör mediernas villkor har bred politisk förankring. Regeringen avser därför att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté så att resultatet av dess arbete kan föreligga i god tid före utgången av nästa tillståndsperiod. Uppdraget för en sådan kommitté skall vara att utifrån en bred och djupgående omvärldsanalys göra en samlad översyn av public service- uppdraget och public service-företagens förutsättningar, bl.a. ekonomiska och organisatoriska, att uppfylla detta uppdrag i en ny och föränderlig mediesituation. Kommitténs arbete skall bedrivas med utgångspunkt i olika utredningsförslag och utvecklingen inom medieområdet, särskilt med avseende på konvergensutvecklingen. Regeringen avser att ta fram direktiv till en sådan utredning efter samråd med riksdagens partier. Syftet är att på detta sätt med en bred politisk förankring säkerställa de långsiktiga förutsättningarna för en stark och oberoende radio och TV i allmänhetens tjänst. Med tanke på att den nuvarande tillståndsperioden för programföretagen upphör vid utgången av år 2005 och att riksdagen bör fatta beslut i ärendet "i god tid" dessförinnan anser utskottet att det är angeläget att utredningsarbetet kan påbörjas snart. Utskottet anser sig kunna förutsätta att detta även är regeringens avsikt. Mot den bakgrunden bör motionsyrkandet inte föranleda något uttalande från riksdagen. Motion Kr334 (kd) yrkande 4 avstyrks därmed. Motionsförslag av olika innehåll har väckts då det gäller frågan om vilken finansieringsform som skall gälla i framtiden för public service-verksamheten. Utskottet anser nu liksom tidigare att det är naturligt att den kommande public service- utredningen inom ramen för sitt arbete tar ställning till denna fråga (jfr bet. 2001/02:KrU11 s. 16 f.). Något riksdagens uttalande med anledning av motionsyrkandena torde inte vara påkallat. Det är emellertid angeläget att understryka att den finansieringsform som skall gälla efter år 2005 garanterar programföretagens oberoende och självständiga ställning och gör det möjligt för dem att erbjuda ett varierat utbud med hög kvalitet. Därmed avstyrker utskottet motionerna Kr372 (fp) yrkande 31 och K333 (m) yrkande 12. Även motion Kr205 (m) med förslag om ändring av lagen om TV-avgift avstyrks. Utskottet hänvisar till att en radio- och TV-lagsutredningen (Ku 2000:01) har i uppgift att bl.a. göra en översyn av lagen (1989:41) om TV-avgift. Av utredningsdirektiven framgår bl.a. att utredaren skall se över reglerna för avgiftsskyldighet i syfte att anpassa dem till den utveckling som har skett när det gäller TV- distribution och mottagare, dock utan att grunderna för TV-avgiftssystemet rubbas (dir. 2000:43 och 2001:11). Riksdagen har vid flera tillfällen avslagit yrkanden som syftar till att privatisera public service- företagen (bl.a. i bet. 2001/02:KrU11 s. 15 f.). Utskottet anser nu liksom tidigare att public service-verksamheten har ett stort värde, särskilt i en tid när det totala utbudet av radio- och TV- program mångdubblats. Nästan alla svenska hushåll nås av SVT:s kanaler och av TV 4. För att i stort sett hela befolkningen skall kunna ha tillgång till ett brett programutbud bör inte verksamheten vid någon av SVT:s programkanaler avskiljas och säljas såsom föreslås i motionen. På motsvarande sätt är det angeläget att radiopubliken i hela landet nås av ett brett utbud genom SR:s sändningar. Ett förverkligande av motionärernas förslag skulle innebära en väsentlig minskning av mångfalden i utbudet för en stor del av befolkningen. Utskottet anser inte heller att det är motiverat att privatisera UR, vars sändningar bereds plats i SVT:s och SR:s programkanaler. Motion K333 (m) yrkande 13 avstyrks således. Riktlinjer för programverksamheten Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om - SVT:s programtextning, jämför reservation 5 (kd, c), - störande bakgrundsljud, jämför reservation 6 (c), - uppläsning av textremsan i SVT:s program, jämför reservation 7 (c), - ljudsignal före program i SVT med våldsinslag, jämför reservation 8 (kd), - program för de erkända etniska minoriteterna, jämför reservation 9 (kd), - prioritering av radioteatern, - TV-gudstjänster, jämför reservation 10 (kd, c), - program för HBT-målgruppen och - regionalisering av en av SVT:s kanaler. Motionerna En rad motioner behandlar frågor som har samband med riktlinjerna för SVT:s programverksamhet. I två motioner finns förslag som rör SVT:s programtextning. I motion Kr336 (c) anförs att Hörselskadades Riksförbund begär att minst 60 % av alla svenskspråkiga program skall textas senast år 2005 samt att 100 % skall textas år 2010. Detta är - menar motionärerna - en berättigad begäran. I motionen sägs att SVT vid utgången av tillståndsperioden skall nå upp till minst 50 % programtextning. Arbetet för att nå det uppsatta målet bör påbörjas snarast. Riksdagen bör göra ett tillkännagivande för regeringen om att programtextningen skall säkerställas (yrkande 25). Förslaget i motion Kr210 (c) syftar till att minst 60 % av alla svenskspråkiga program i SVT skall vara textade senast år 2005 samt att 100 % skall vara textade år 2010 (yrkande 1). I två motioner behandlas frågor om störande bakgrundsljud. I motion A223 (c) framhålls att bakgrundsljud i radio- och TV-program vållar problem för hörselskadade, vilket regeringen bör uppmärksamma SVT och SR på (yrkande 2). I motion Kr336 (c) begärs ett tillkännagivande från riksdagen om att regeringen skall säkerställa att bakgrundsljud inte är med i TV-program, då det inte är nödvändigt (yrkande 24). Två motioner tar upp frågan om uppläst textremsa i SVT:s program. I motion Kr336 (c) sägs att det är angeläget att TV-programmen även görs tillgängliga för synskadade. Riksdagen bör därför göra ett uttalande till regeringen som innebär att uppläsning av textremsan skall säkerställas (yrkande 26). Även i motion Kr276 (m) föreslås att SVT:s sändningar skall göras tillgängliga för synskadade genom uppläsning av textremsan, vilket bör verkställas omgående. I motion Kr367 (kd) yrkas att en ljudsignal skall föregå program i SVT som innehåller våldsinslag (yrkande 6). Motionären bakom motion Kr275 (kd) hävdar att program på meänkieli diskrimineras av SR, SVT och UR. Därför föreslås i motionen att riksdagen skall tillkännage för regeringen att en uppföljning skall göras av public service-företagens resursfördelning och fördelning av sändningstider på program för de erkända etniska minoriteterna i landet. I motion Kr373 (v) sägs att radioteatern under senare år hotats, att anslagen minskats avsevärt och att diskussioner om nedläggning förekommit. Förslaget i motionen syftar till att radioteatern skall vara ett prioriterat område inom Sveriges Radio och att teaterns kvalitet skall säkras (yrkande 26). Det är enligt motionärerna bakom motion Kr336 (c) oroande att SVT i allt större utsträckning väljer att sända studiogudstjänster i stället för att som tidigare genomföra sändningar på plats i en kyrka. Därför föreslås i motionen att regeringen skall säkerställa att programföretaget fortsätter att sända TV-gudstjänster från kyrkor och inte från en studio (yrkande 22). I motion Kr339 (s, fp, v, c, mp) anförs att public service-företagen bör utveckla program för HBT- målgruppen (homosexuella, bisexuella och transpersoner). Regeringen bör i kommande avtalsförhandlingar med SR och SVT föra upp denna fråga (yrkande 2). I motion Kr226 (c) sägs att SVT, som är en av landets viktigaste informationsspridare, styrs från Stockholm och har ett huvudstadsperspektiv som tyvärr ger en snedvriden bild av Sverige. Som ett led i den regionaliseringsprocess som pågår i landet föreslås i motionen att en av SVT:s kanaler skall regionaliseras. Utskottets ställningstagande Som nämnts i det föregående har regeringen fogat en rad villkor till programföretagens sändningstillstånd. Ett nytt och preciserat villkor i SVT:s tillstånd rör programtextningen och innebär att "minst 50 % av sändningstiden för förstagångssändningar med svenskt ursprung bör vara textad vid utgången av tillståndsperioden", dvs. vid utgången av år 2005 (14 §). Av SVT:s public service-uppföljning för år 2002 framgår att antalet textade timmar i förstagångssändningar ökade med 289 timmar från år 2001 till år 2002. År 2001 uppgick antalet till 1 013 timmar och år 2002 till 1 302 timmar. Utskottet välkomnar att en reell ökning av antalet timmar kunnat göras redan det första året av tillståndsperioden. Vidare konstaterar utskottet att olika metoder kan tillämpas vid beräkningen av den procentuella andelen text-TV-textning. Vid föregående riksmöte, då utskottet behandlade motionsyrkanden liknande de nu aktuella, kom utskottet fram till att 24,5 % av förstagångssända program med svenskt ursprung hade textats under år 2001 (bet. 2001/02:KrU11 s. 21). Utskottet utgick då från att det ovan redovisade antalet svensktextade timmar det året uppgick till 1 013, medan det totala antalet timmar förstagångssändningar med svenskt ursprung uppgick till 4 128. Om samma beräkningsmetod tillämpas för år 2002 som för år 2001 uppgår programtextningen för år 2002 till 26,8 %, då antalet svensktextade timmar var 1 302 och det totala antalet timmar förstagångssändningar med svenskt ursprung var 4 852. Från SVT har utskottet erhållit material som visar att sändningar på svenska språket exklusive SVT24 och SVT Morgon år 2002 uppgick till 3 036 timmar och att 1 301 timmar därav var text-TV-textade. Således var 43 % av detta slags sändningar text-TV-textade. Motsvarande siffra för år 2001 uppges vara 37 %. Med båda beräkningssätten indikeras en ökning mellan åren 2001 och 2002. Utskottet konstaterar att det inte ankommer på riksdagen att under löpande sändningsperiod uttala sig om hur den procentuella andelen text-TV-textning av förstagångssändningar med svenskt ursprung skall beräknas. Granskningsnämnden för radio och TV har i uppdrag att följa upp och bedöma hur villkoren i sändningstillstånden följts av de olika programföretagen. Frågan om villkoren för SVT i ett framtida sändningstillstånd skall skärpas eller preciseras i förhållande till nu gällande villkor då det gäller programtextningen torde kunna diskuteras i det kommande parlamentariska beredningsarbete som skall föregå nästa tillståndsperiod. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr210 (c) yrkande 1 och Kr336 (c) yrkande 25. Frågan om störande bakgrundsljud i SR:s och SVT:s program, som tagits upp motionsvägen, behandlades av kulturutskottet våren 2001 (bet. 2000/01:KrU8 s. 33). Utskottet uttalade då bl.a. följande. Enligt utskottets uppfattning är det självklart att en radio och TV i allmänhetens tjänst i sin produktion beaktar de svårigheter som personer med hörselnedsättning kan ha när det gäller att uppfatta talade inslag i program i radio och TV som spelas in i lokaler med dålig akustik, program som innehåller störande bakgrundsljud och program som kompletteras med bakgrundsmusik. Utskottet förutsätter att programföretagen intensifierar sina ansträngningar för att åstadkomma en jämn och hög ljudkvalitet och - i så stor utsträckning som möjligt - undvika störande bakgrundsljud av olika slag för att därmed kunna leva upp till kravet i nästa sändningstillstånd på att öka tillgängligheten till programmen. Vederbörlig hänsyn till dessa publikgrupper måste vägas mot de programansvarigas krav på autenticitet och absolut konstnärlig frihet. Utskottet, som alltjämt har samma inställning i denna fråga, anser att nu aktuella motionsyrkanden inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Motionerna Kr336 (c) yrkande 24 och A223 (c) yrkande 2 avstyrks därmed. Våren 2001 godkände riksdagen regeringens förslag att det skulle vara ett mål för SVT att under tillståndsperioden 2002-2005 erbjuda uppläsning av textremsan i SVT:s program (prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8 s. 31, rskr. 2000/01:268). Regeringen har i enlighet härmed fogat en bestämmelse med detta innehåll till sändningstillståndet för SVT (14 §). Något uttalande från riksdagen med anledning av nu aktuella motionsförslag är inte motiverat. Motionerna Kr276 (m) och Kr336 (c) yrkande 26 avstyrks. Förslaget i motion Kr367 (kd) yrkande 6 syftar till att en ljudsignal skall föregå program i SVT som innehåller våldsinslag. Riksdagen beslutade hösten 1998 om vissa ändringar av radio- och TV-lagen (1996:844) för att i svensk rätt genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv Television utan gränser (direktiv 89/552/EEG). Riksdagsbeslutet innebar att det i 6 kap. 2 § infördes en bestämmelse om att program med ingående våldsskildringar av verklighetstrogen karaktär eller med pornografiska bilder som sänds i televisionen skall antingen föregås av en varning i ljud eller innehålla en varning som anges löpande i bild under hela sändningstiden (prop. 1997/98:184, bet. 1998/99:KU13, rskr. 1998/99:100). Den policy som SVT tillämpar innebär att företaget förvarnar i påannonser eller programpresentationer om att ett program eller inslag innehåller våldsscener som kan verka uppskakande på tittarna. Policyn gäller både nyhetsprogram och fiktionsprogram, oavsett sändningstidpunkt. Utskottet vill tillägga att ett av villkoren som regeringen fogat till SVT:s sändningstillstånd går ut på att företaget skall ta hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen (13 §). Enligt utskottets uppfattning finns det inte någon anledning för riksdagen att göra något uttalande om att SVT skall ändra sin policy då det gäller varning före program med våldsinslag. Motion Kr367 (kd) yrkande 6 avstyrks därför. I motion Kr275 (kd) begärs att riksdagen skall uttala att en uppföljning skall göras av public service-företagens resursfördelning och fördelning av sändningstider då det gäller program för de erkända etniska minoriteterna. Av sändningstillstånden för SR, SVT och UR framgår att de tre företagen skall beakta språkliga och etniska minoriteters intressen och att de nationella minoriteterna skall inta en särställning. Vidare skall företagen enligt sina anslagsvillkor själva följa upp och rapportera hur de uppfyllt sitt uppdrag. Det första året i innevarande tillståndsperiod har redovisats i företagens public service-rapporter, vilka nyligen har lämnats in till Kulturdepartementet och Granskningsnämnden för radio och TV. Nämnden skall därefter bedöma och för regeringen redovisa om rapporterna ger staten och allmänheten tillräckligt underlag för att kunna bedöma hur public service-uppdraget har fullgjorts. Granskningsnämnden skall i juni 2003 redovisa sina bedömningar av det första året i innevarande tillståndsperiod. Kravet i motionen om uppföljning är således redan tillgodosett. Motion Kr275 (kd) avstyrks. Då det gäller förslaget i motion Kr373 (v) om prioritering av radioteatern vill utskottet peka på att det av SR:s sändningstillstånd framgår att företaget skall vidga och fördjupa sitt kulturansvar samt ta till vara och utveckla ljudradions särskilda förutsättningar att ge upplevelser och stimulera fantasin. Vidare framgår av anslagsvillkoren för företaget att SR inom tillgängliga ekonomiska ramar skall göra de prioriteringar som krävs för att uppfylla public service-uppdraget. Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen inte under löpande tillståndsperiod göra ett uttalande om vilka prioriteringar som skall göras inom SR. Utskottet avstyrker således motion Kr373 (v) yrkande 26. Utskottet anser att TV-gudstjänster är en angelägen programform. Det är emellertid en fråga för programföretaget, SVT, att självt avgöra hur gudstjänstprogrammen skall gestaltas och varifrån de skall sändas. Riksdagen bör således inte göra något uttalande till regeringen i frågan. Motion Kr336 (c) yrkande 22 avstyrks. Förslaget i motion Kr339 (s, fp, v, c, mp) syftar till att regeringen i förhandlingarna med public service-företagen inför en ny tillståndsperiod skall ta upp frågor om program för HBT-målgruppen. Utskottet anser sig kunna förutsätta att den kommitté som skall tillsättas för att förbereda ett nytt sändningstillstånd för public service-företagen för tiden efter år 2005 kommer att vara oförhindrad att ta upp frågan om särskilda program för olika grupper i samhället, t.ex. HBT-personer, som föreslås i motionen. Enligt utskottets uppfattning finns det inte något skäl att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet. Det kan tilläggas att programföretagen själva beslutar om programmens utformning och innehåll och att det inte finns något som hindrar företagen att redan nu sända program för HBT-målgruppen. Motion Kr339 (s, fp, v, c, mp) yrkande 2 avstyrks. Förslaget i motion Kr226 (c) syftar till regionalisering av en av SVT:s kanaler. Som framgår av anslagsvillkoren för SVT skall 55 % av allmänproduktionen ske utanför Stockholm. Denna produktion riktar sig till hela landet. Vidare skall SVT enligt tillståndsvillkoren sända regionala nyhetsprogram i minst samma omfattning som under verksamhetsåret 2001. Att upplåta en av SVT:s programkanaler för enbart regionala sändningar är med nuvarande kanalstruktur inte realistiskt. Däremot kan frågan komma att aktualiseras vid övergången till digitala marksändningar. Det torde då - som Digital-TV- kommittén visat - bli möjligt att sända ett stort antal regionala TV-program i det digitala marknätet till en sammanlagd sändningskostnad som gäller för ett rikstäckande TV-program (jfr kommitténs slutbetänkande Digital-TV, modernisering av marknätet s. 144). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr226 (c). Programföretagens medelsanvändning Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslaget om - programföretagens medelsanvändning, jämför reservation 11 (fp). Motionen Förslaget i motion Kr372 (fp) syftar till att SVT och SR skall sänka sina ambitioner då det gäller investeringar i digital teknik (yrkande 32). Utskottets ställningstagande Utskottet anser nu - liksom vid föregående riksmöte då frågan om programföretagens investeringar i digital teknik också behandlades - att det är angeläget att public service-företagen har möjlighet att ligga långt framme när det gäller utvecklingen av ny teknik. Bland annat kan nämnas att teknikutvecklingen har betydelse inte minst för funktionshindrade, en grupp som SR och SVT har ett särskilt ansvar för. Utskottet vill tillägga att det ankommer på de båda programföretagen att själva avgöra hur tillgängliga medel skall användas. Motion Kr372 (fp) yrkande 32 avstyrks. Distribution av TV Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om - nordiskt TV-samarbete och - SVT:s regionala sändningar. Motionerna Förslag som syftar till nordiskt TV-samarbete tas upp i motion U240 (fp). Innan övergången till det digitala TV-nätet inom några år har genomförts, är det - anför motionären - ett avgörande test av de nordiska regeringarnas ambitionsnivå för det nordiska samarbetet om TV-frågan slutligen kan lösas (yrkande 3). I motion Kr323 (s) begärs att staten skall tydliggöra SVT:s ansvar för att hela Sverige skall få tillgång till regionala sändningar. Bakgrunden till motionen är att ett antal hushåll i Blekinge inte har möjlighet att ta emot SVT:s regionala sändningar avseende Skåne och Blekinge. Utskottets ställningstagande Nordiskt TV-samarbete har som framgår av motion U240 (fp) diskuterats i flera årtionden. Frågan har också behandlats vid flera olika tillfällen under åren, senast våren 2002 (jfr bet. 2001/02:KrU11 s. 26 f.). Utskottet vill ånyo peka på att det - åtminstone i teorin - kan komma att finnas goda möjligheter efter övergången till digitala sändningar att återutsända grannländernas public service-program. Det frekvensutrymme som de digitala sändningarna upptar är nämligen betydligt mindre än det som upptas av analoga sändningar. Åtskilligt fler digitala programkanaler kommer därmed att få plats i det digitala nätet än vad som ryms i det analoga nätet. En rad ekonomiska, tekniska och juridiska frågor måste emellertid lösas. Det torde också vara nödvändigt att kartlägga TV-publikens intresse för grannlandskanaler. Nordiska rådet har beslutat om en rekommendation till de nordiska regeringarna vid rådets 54:e session hösten 2002 som står i god överensstämmelse med den nu aktuella motionens syfte. Rådet rekommenderar regeringarna att verka för att inom ramarna för det nordiska samarbetet och i respektive land finna lösningar som bidrar till att allmänheten i de nordiska länderna i högre grad får möjligheter att ta emot övriga nordiska länders public service- kanaler. Nordiska ministerrådet har därefter - i januari 2003 - uppdragit åt en utredare att göra en nordisk TV-utvärdering. Utvärderingen skall koncentreras till den digitala tekniken och mynna ut i förslag på hur möjligheterna att se andra nordiska länders public service-kanaler skall kunna förbättras. Ambitionen är att de nordiska ländernas public service-kanaler skall kunna ses överallt i Norden. Utredaren skall också bedöma vilken efterfrågan på grannlands-TV som kan finnas med utgångspunkt i hur möjligheterna att se grannlands-TV utnyttjas i dag. Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2003. Mot bakgrund av det arbete som påbörjats på uppdrag av Nordiska ministerrådet anser utskottet att något uttalande från riksdagen inte är påkallat. Motion U240 (fp) yrkande 3 avstyrks således. Motioner som tar upp problem rörande SVT:s regionala sändningar och de svårigheter som finns i vissa områden som ligger på gränsen mellan olika sändare, såsom t.ex. östra Blekinge, har behandlats och avstyrkts av utskottet vid tidigare riksmöten (jfr bet. 2001/02:KrU11 s. 26). Utskottet anser alltjämt att det i utbyggnadsskedet för det digitala marknätet inte längre är aktuellt med ytterligare utbyggnad av det analoga marknätet. Utskottet utgår från att SVT uppmärksammar det problem som aktualiserats i motion Kr323 (s) vid den fortsatta utbyggnaden av det digitala marknätet. I sammanhanget kan nämnas att utskottet har inhämtat att SVT avser att inleda digitala satellitsändningar av samtliga regionala nyhetsprogram. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr323 (s). Översyn av Våldsskildringsrådet Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om - översyn av Våldsskildringsrådet, jämför reservation 12 (fp, kd, c). Motionerna I tre motioner, Kr334 (kd) yrkande 5, Kr367 (kd) yrkande 5 och Ub492 (kd) yrkande 11, har förslag väckts som syftar till att en översyn skall göras av Våldsskildringsrådets verksamhet. En sådan översyn har begärts av rådet, eftersom vissa delar av rådets direktiv anses ha blivit föråldrade, medan andra blivit mer angelägna. I motion Ub492 (kd) begärs att översynen skall göras skyndsamt. Utskottets ställningstagande Utskottet erinrar om att regeringen i budgetpropositionen för år 2002 angav sin avsikt att modernisera Våldsskildringsrådets uppdrag, så att det anpassas efter dagens problembild (prop. 2001/02:1 utg.omr. 17 s. 115). I budgetpropositionen för år 2003 uttalade regeringen att arbetet med att modernisera uppdraget kommer att breddas och intensifieras (prop. 2002/03:1 utg.omr. 17 s. 101). Rådet har funnits sedan år 1990. Under de gångna åren har mediesituationen förändrats i flera avseenden. Exempelvis har tillgången till Internet utökats i hög grad. Rådet har på eget initiativ begärt en översyn av sina direktiv. Utskottet har förståelse för förslagen i nu aktuella motioner och vill därför - liksom motionärerna - understryka vikten av att rådets uppdrag moderniseras. Utskottet utgår från att regeringen snarast fullföljer sin redovisade avsikt att modernisera Våldsskildringsrådets uppdrag. Mot bakgrund av de uttalanden som regeringen gjort i budgetpropositionen torde inte någon riksdagens åtgärd vara påkallad med anledning av motionsförslagen. Motionerna Kr334 (kd) yrkande 5, Kr367 (kd) yrkande 5 och Ub492 (kd) yrkande 11 avstyrks således.
Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Mål för mediepolitiken (punkt 1) av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna Lindgren (alla m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse: 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:K333 yrkandena 1 och 2. Ställningstagande Vi anser att inriktningen på den statliga mediepolitiken skall ändras i enlighet med vad Moderata samlingspartiet har framfört i motion K333 (m) yrkandena 1 och 2. Det innebär att staten skall ha tre uppgifter på medieområdet, nämligen att - skapa ett regelverk och tydliga spelregler för att garantera yttrandefrihet, tryckfrihet och etableringsfrihet i medierna, - - att garantera tillgången till vissa kvalitetsprogram, det s.k. public service- uppdraget och - - att hantera de statliga radio- och TV-bolagen SR, SVT, UR och Teracom. - Vi anser att följande riktlinjer borde vara grundläggande för den svenska mediepolitiken. - Målet för mediepolitiken skall vara att säkerställa yttrandefriheten, respekten för upphovsrätten samt mediernas oberoende och tillgänglighet. - - Det offentliga skall inte genom skattemedel eller andra med tvång uttaxerade medel motverka konkurrens och mångfald. - - Staten skall inte utöva sin makt så att den styr och dominerar medieutbudet. Det ställer krav på att det offentliga utformar sin verksamhet på ett sådant sätt att det bidrar till det samlade medieutbudet med det som andra inte gör. - - Staten skall verka för etableringsfrihet så långt tekniken medger. Inom ramen för tillgängliga frekvenser eller kanaler skall var och en behandlas likvärdigt. - - Den nya tidens medier skall, liksom den fria pressen, stå oberoende från stat och kommun. Staten skall inte genom politiska beslut och godtyckliga val avgöra vem eller vilka som skall få sända. - - Tryckfrihetens principer och yttrandefrihetsgrundlagen skall vara ramen för vad som får sändas. - - Olika medier skall ha rätt att söka sin finansiering genom t.ex. reklam eller avgifter från publiken. - - Yttrandefriheten måste säkras även i nya medier, som Internet. Förhandsgranskning och censur är lika förkastliga i nya medier som i gamla. - - Begränsningar av medieföretags ägandeförhållanden skall inte förekomma. - - Staten skall så långt som möjligt avveckla sitt ägande i mediebolag. - Med hänvisning till det anförda föreslår vi att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen således bifalla motion K333 (m) yrkandena 1 och 2. 2. Finansieringsform för public service- verksamheten (punkt 3) av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna Lindgren (alla m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse: 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:K333 yrkande 12 och avslår motion 2002/03:Kr372 yrkande 31. Ställningstagande Den tekniska utvecklingen innebär bl.a. att man numera kan se på TV i en vanlig dator om man har ett s.k. TV-kort. Nu kommer dessutom möjlighet att se på TV via Internet, s.k. webb-TV, eller via bredband. Därmed blir datorer med bra Internetanslutning eller bredband avgiftspliktiga. En modern definition av begreppet public service och en successiv avveckling av det statliga företagandet inom mediebranschen (jfr reservationerna 1 och 4) gör att motiven för en särskild TV-avgift upphör. Enligt vår mening bör avgiftsfinansieringen därför avskaffas och public service-verksamheten finansieras gemensamt med skattemedel liksom annan verksamhet som befinns omistlig för allmänheten. Med hänvisning till det anförda föreslår vi att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen således bifalla motion K333 (m) yrkande 12 och avslå motion Kr372 (fp) yrkande 31. 3. Finansieringsform för public service- verksamheten (punkt 3) av Lennart Kollmats och Cecilia Wikström (båda fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse: 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr372 yrkande 31 och avslår motion 2002/03:K333 yrkande 12. Ställningstagande Som framgår av motion Kr372 (fp) kommer TV- avgifterna i längden inte att kunna fungera som intäktskälla för public service. Ett skäl till detta är att systemet med TV-avgifter inte är teknikneutralt. Att betala för innehav av mottagare (en TV-apparat) är enligt vår uppfattning inte tidsenligt, eftersom mottagare är ett mycket mer vidsträckt begrepp numera än det varit tidigare. Det går t.ex. att se på TV genom datorn. Vi menar att det är dags att inrätta ett nytt finansieringssystem för public service-verksamheten och föreslår i likhet med motionärerna bakom motion Kr372 (fp) att fem fonder skall bildas för att stödja public service-produktion inom radio, TV och nya medier. Fonderna bör få dels ett stort eget kapital genom att staten gör en engångsöverföring, dels årliga tillskott. Vi föreslår att medel till engångsöverföringen skall komma från de intäkter som staten får vid en försäljning av bl.a. statens återstående aktier i Telia. Det årliga tillskottet skall finansieras genom intäkter från nätavgifter på radio- och TV-området. Med hänvisning till det anförda föreslår vi att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motion Kr372 (fp) yrkande 31 och avslå motion K333 (m) yrkande 12. 4. Privatisering av public service-företagen (punkt 5) av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna Lindgren (alla m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse: 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:K333 yrkande 13. Ställningstagande I likhet med vad som framförts i motion K333 (m) yrkande 13 anser vi att det statliga ägandet av SVT, SR och UR hämmar utvecklingen av företagen. Deras möjligheter att långsiktigt säkra en nödvändig finansiering är begränsad liksom deras möjligheter att knyta allianser. De tre företagen snärjs nu av ökade krav på detaljreglering, vilket hindrar dem att genomgå en nödvändig utveckling. Uppdragsgivarna i form av riksdag och regering står oförmögna att hantera de avgörande nödvändiga frågorna. Vi anser att delar av SVT och SR samt hela UR skall ges ett nytt ägande, vilket kommer att ge företagen bättre förutsättningar att agera på den förändrade mediemarknaden. Vid privatiseringen skall ett folkligt spritt ägande eftersträvas. Därigenom öppnas möjligheterna för företagen att konkurrera på likvärdiga villkor med andra medieföretag utan den tvångströja som dagens statliga ägande ger. Med hänvisning till det anförda föreslår vi att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen således bifalla motion K333 (m) yrkande 13. 5. SVT:s programtextning (punkt 6) av Lars-Ivar Ericson (c) och Dan Kihlström (kd). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse: 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr336 yrkande 25 och avslår motion 2002/03:Kr210 yrkande 1. Ställningstagande Eftersom endast en viss andel av sändningstiden för förstagångssändningar med svenskt ursprung textas, utestängs många hörselskadade från SVT:s sändningar. Hörselskadades Riksförbund kräver att minst 60 % av alla svenskspråkiga program textas senast år 2005 samt att 100 % textas år 2010, vilket egentligen är en berättigad begäran. I SVT:s sändningstillstånd för åren 2002-2005 finns dock ett villkor som innebär att minst 50 % av sändningstiden för förstagångssändningarna med svenskt ursprung bör vara textad vid slutet av tillståndsperioden. SVT har godkänt detta villkor. I likhet med vad som anförs i motion Kr336 (c) anser vi att SVT omgående måste påbörja arbetet med att nå det uppsatta målet om 50 % textning. Regeringen bör se över och säkerställa denna programtextning. Med hänvisning till det anförda föreslår vi att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Riksdagen bör således bifalla motion Kr336 (c) yrkande 25 och avslå motion Kr210 (c) yrkande 1. 6. Störande bakgrundsljud (punkt 7) av Lars-Ivar Ericson (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse: 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 6. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr336 yrkande 24 och 2002/03:A223 yrkande 2. Ställningstagande I likhet med vad som anförs i motion A223 (c) anser jag att SVT och SR behöver förbättra sina sändningar med tanke på de hörselskadade. Ett problem för denna grupp är att både SVT och SR lägger på bakgrundsljud för att förstärka vad programmet handlar om. Vid motortävlingar hörs t.ex. motorerna, vilket i och för sig kan vara förståeligt. Vad som däremot är oförsvarbart är att man lägger in musik i bakgrunden när tävlingsresultatet läses upp. Detta är endast ett exempel på vilka problem som bakgrundsljud vållar de hörselskadade. I enlighet med vad som anförs i motion A223 (c) bör regeringen därför verka för att både SVT och SR minskar bakgrundsljuden i sina program. Med hänvisning till det anförda föreslår jag att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Riksdagen bör således bifalla motionerna A223 (c) yrkande 2 och Kr336 (c) yrkande 24. 7. Uppläsning av textremsan i SVT:s program (punkt 8) av Lars-Ivar Ericson (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse: 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr336 yrkande 26 och bifaller delvis motion 2002/03:Kr276. Ställningstagande I likhet med motionärerna bakom motion Kr336 (c) anser jag att det är angeläget att TV-programmen görs tillgängliga för synskadade genom uppläsning av textremsan. Regeringen bör därför se över denna fråga samt säkerställa att uppläsning av textremsan i SVT:s program förverkligas under tillståndsperioden. Med hänvisning till det anförda föreslår jag att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Riksdagen bör således bifalla motion Kr336 (c) yrkande 26 och delvis bifalla motion 2002/03: Kr276 (m). 8. Ljudsignal före program i SVT med våldsinslag (punkt 9) av Dan Kihlström (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse: 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 8. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2002/03: Kr367 yrkande 6. Ställningstagande Som framgår av motion Kr367 (kd) har SVT betydligt färre våldsinslag än andra programkanaler, vilket är mycket positivt. Riksdagen har ett särskilt ansvar för public service-kanalerna varför det är befogat att ha särskilt högt ställda krav på dem. SVT har också en till stora delar ansvarsfull och genomtänkt policy för skildringar av våld. Eftersom det hela tiden visas allt grövre våldsskildringar i andra kanaler är emellertid risken stor att tröskeln för vad som kan anses vara motiverat våld hela tiden sänks även inom SVT. Många tittare, inte minst föräldrar, anser att våldsutbudet är för stort också i SVT:s programkanaler. Ett allt större ansvar läggs på föräldrar och andra vuxna när det gäller att sovra i TV-utbudet. Ett antal beslut har därför fattats för att på olika sätt underlätta för dem att ta sitt ansvar. I radio- och TV-lagen sägs bl.a. att det "i ljud" skall förvarnas för program som innehåller våld, vilket skall hjälpa föräldrar att styra barnens TV- tittande. SVT:s direktion har valt att göra detta i tal vid påannonseringen av programmet. Enligt min uppfattning skulle en ljudsignal vara betydligt effektivare än en talad varning, som förutsätter att man sitter framför TV:n och lyssnar på påannonseringen. En ljudsignal kan däremot dra uppmärksamheten till sig även om föräldern inte befinner sig alldeles i närheten. Regeringen bör därför lägga fram ett förslag till ändring av radio- och TV-lagen på denna punkt. Med hänvisning till det anförda föreslår jag att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Riksdagen bör således delvis bifalla motion Kr367 (kd) yrkande 6. 9. Program för de erkända etniska minoriteterna (punkt 10) av Dan Kihlström (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse: 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 9. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr275. Ställningstagande Public service-företagen SR, SVT och UR skall enligt sändningstillstånden beakta språkliga och etniska minoriteters intressen. Minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och romani chib skall därvid inta en särställning. Enligt motion Kr275 (kd) diskriminerar de tre programföretagen sändningar på meänkieli. Vidare sägs att fördelningen av resurserna både då det gäller ekonomi och personal är orättvis. Mot denna bakgrund anser jag att regeringen bör följa upp hur företagen har fördelat resurser och sändningstider för de olika erkända etniska minoritetsgrupperna för att en rättvis fördelning skall komma till stånd. Med hänvisning till det anförda föreslår jag att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Riksdagen bör således bifalla motion Kr275 (kd). 10. TV-gudstjänster (punkt 12) av Lars-Ivar Ericson (c) och Dan Kihlström (kd). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse: 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 10. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr336 yrkande 22. Ställningstagande Gudstjänster i olika kyrkor är en viktig del av kulturen och kulturarvet. Eftersom antalet gudstjänster som samfunden erbjuder har minskats väsentligt under år 2002 utgör TV-gudstjänsten ett alternativ för många människor framför allt på landsbygden. Vi anser därför att det är oroande att, SVT i allt större utsträckning väljer att sända studiogudstjänster i stället för att som tidigare skett, genomföra sändningar på plats i en kyrka. TV- gudstjänsterna ses även av många äldre, sjuka och funktionshindrade som av olika anledningar inte kan besöka hembygdens kyrka. För människors andliga upplevelser spelar nämligen kyrkorummet stor roll, och en studio kan inte förmedla samma atmosfär som en kyrka. Vi vill också understryka att de TV-sända gudstjänsterna ger tittarna en kulturell upplevelse genom att kyrkobyggnader från olika tidsepoker visas. Därmed får hela landet tillgång till sändningskyrkans yttre och inre miljö. I likhet med motionärerna bakom motion Kr336 (c) anser vi att regeringen bör säkerställa att SVT fortsätter att sända TV-gudstjänster från kyrkor och inte från en studio. Med hänvisning till det anförda föreslår vi att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen således bifalla motion Kr336 (c) yrkande 22. 11. Programföretagens medelsanvändning (punkt 15) av Lennart Kollmats och Cecilia Wikström (båda fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde ha följande lydelse: 15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 11. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr372 yrkande 32. Ställningstagande I enlighet med vad som föreslås i motion Kr372 (fp) anser vi att SR och SVT bör minska sina ambitioner då det gäller investeringar i digital teknik. Med hänvisning till det anförda föreslår vi att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motion Kr372 (fp) yrkande 32. 12. Översyn av Våldsskildringsrådet (punkt 18) av Lennart Kollmats (fp), Cecilia Wikström (fp), Lars-Ivar Ericson (c) och Dan Kihlström (kd). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde ha följande lydelse: 18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 12. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr334 yrkande 5, 2002/03:Kr367 yrkande 5 och 2002/03:Ub492 yrkande 11. Ställningstagande Vi anser - i likhet med vad som framförs i motionerna Kr334 (kd) yrkande 5, Kr367 (kd) yrkande 5 och Ub492 (kd) yrkande 11 - att Våldsskildringsrådets verksamhet bör ses över av regeringen. Våldsskildringsrådet har ett antal uppgifter som har legat kvar alltsedan rådet bildades år 1990. Någon översyn av rådets verksamhet har hittills inte gjorts. På eget initiativ har rådet därför utarbetat en rapport om sin verksamhet. Rapporten överlämnades till kulturministern i december 1998. I rapporten begärs en översyn av rådets direktiv, eftersom vissa delar anses föråldrade medan andra blivit alltmer angelägna. Bland annat anser rådet att det finns ett stort behov av att arbeta med frågor som rör Internet. Rådet vill också få större möjligheter att arbeta gentemot skolor och direkt med barn och ungdomar. Rådet anser även att dess sammansättning bör ingå som en del i översynen. Regeringen utlovade i budgetpropositionen för år 2002 att rådets uppgifter skulle moderniseras och att dess sammansättning skulle ses över. I budgetpropositionen för år 2003 utlovades återigen en översyn. Eftersom översynen ännu inte har påbörjats anser vi att det finns starka skäl för riksdagen att göra ett uttalande om att den nu skall komma till stånd och att den - som föreslås i motion Ub492 (kd) - skall genomföras skyndsamt. Med hänvisning till det anförda föreslår vi att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motionerna Kr334 (kd) yrkande 5, Kr367 (kd) yrkande 5 och Ub492 (kd) yrkande 11. Särskilda yttranden Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. SVT:s programtextning (punkt 6) och Störande bakgrundsljud (punkt 7) Lennart Kollmats och Cecilia Wikström (båda fp) anför: Vi har avstått från att reservera oss till förmån för det motionsförslag som syftar till att SVT:s programtextning skall öka. Eftersom TV spelar en så stor social roll och gemensamt TV-tittande ingår i de flesta människors familjeliv, är det mycket viktigt att SVT:s program är tillgängliga även för människor med funktionshinder. Det bör nämligen enligt vår uppfattning ställas särskilda krav på tillgänglighet när det gäller produktioner som sänds i en public service-kanal. Vi i Folkpartiet liberalerna anser att det är viktigt att SVT når det av riksdagen fastställda målet att 50 % av de förstagångssända programmen med svenskt ursprung skall vara textade senast år 2005. Vi förutsätter att den parlamentariska utredning som skall förbereda de sändningstillstånd som skall gälla efter år 2005 klargör att andelen programtextade förstagångssändningar av svenskt ursprung skall beräknas med utgångspunkt i hela SVT:s utbud. Vi har också avstått från att reservera oss till förmån för två motionsförslag som syftar till att störande bakgrundsljud i SR:s och SVT:s program skall minska. Vi vet att det är mycket svårt, och ibland omöjligt, för hörselskadade att uppfatta tal i radio eller TV om det samtidigt förekommer bakgrundsljud. Vi utgår från att den ännu inte tillsatta parlamentariska utredningen om den framtida public service-verksamheten kommer att ta upp denna fråga i syfte att framför allt SR, men också SVT, i möjligaste mån skall undvika att försvåra för hörselskadade att ta del av programutbudet genom störande bakgrundsljud eller bakgrundsmusik. 2. Uppläsning av textremsan i SVT:s program (punkt 8) Peter Pedersen och Siv Holma (båda v) anför: Vi påminner om att företrädare för Vänsterpartiet under allmänna motionstiden hösten 2000 i en motion uttalade att textremsan i TV-program bör läsas upp för att kunna bli tillgänglig för synskadade och personer med flera handikapp (mot. 2000/01:Kr340 (v) yrkande 3). För att de tekniska problemen skulle lösas föreslog motionärerna att en arbetsgrupp skulle tillsättas med representanter för SVT, UR, Teracom och olika handikapporganisationer. 3. Prioritering av radioteatern (punkt 11) Peter Pedersen och Siv Holma (båda v) anför: Av motion Kr373 (v) yrkande 26 framgår att radioteatern är en mycket viktig teaterinstitution, vars verksamhet på senare år har hotats genom minskade anslag. Vi har emellertid valt att inte reservera oss till förmån för motionsyrkandet som syftar till att radioteatern skall vara ett prioriterat område inom Sveriges Radio. Vi utgår nämligen från att den kommande public service- beredningen kommer att värna om radioteaterns fortbestånd. Bilaga Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2002/03:Kr205 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m): Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådana ändringar i lagen (1989:14) om TV-avgift att TV-avgiften blir frivillig i enlighet med vad som anförs i motionen. 2002/03:Kr210 av Rigmor Stenmark (c): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om textade program i TV. 2002/03:Kr226 av Johan Linander (c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regionalisering av en av SVT:s två kanaler. 2002/03:Kr275 av Erling Wälivaara (kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en uppföljning av hur public service-företagens resursfördelning och sändningstider för erkända etniska minoritetsgrupper i landet tillgodoses. 2002/03:Kr276 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sveriges Televisions sändningar skall göras tillgängliga för synskadade. 2002/03:Kr323 av Jan Björkman m.fl. (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tydliggöra behovet av tillgänglighet till regionala TV-sändningar i hela landet. 2002/03:Kr334 av Dan Kihlström m.fl. (kd): 4. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en ny public service-utredning omgående. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av Våldsskildringsrådets verksamhet. 2002/03:Kr336 av Birgitta Sellén m.fl. (c): 22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att TV fortsätter att sända TV-gudstjänster från kyrkor och inte från en studio. 24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att regeringen bör se över och säkerställa att bakgrundsljud på TV-program ej är med då det inte är nödvändigt. 25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att säkerställa programtextning. 26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att säkerställa uppläsning av textremsa. 2002/03:Kr339 av Anders Bengtsson m.fl. (s, fp, v, c, mp): 2. Riksdagen begär att regeringen i avtalsförhandlingar med SVT och SR för upp HBT- frågorna. 2002/03:Kr367 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd): 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av Våldsskildringsrådets verksamhet. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ljudsignal före program med våldsinslag. 2002/03:Kr372 av Lennart Kollmats m.fl. (fp): 31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nytt system för finansiering av public service. 32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ambitionerna inom SVT och SR att investera i digitalteknik. 2002/03:Kr373 av Tasso Stafilidis m.fl. (v): 26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om radioteatern. 2002/03:K333 av Kent Olsson m.fl. (m): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om statens tre uppgifter inom mediepolitiken. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om riktlinjerna för mediepolitiken. 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om public service- uppdraget och dess finansiering. 13. Riksdagen bemyndigar regeringen att privatisera de statliga medieföretagen i enlighet med vad i motionen anförs. 2002/03:U240 av Runar Patriksson (fp): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det nordiska TV- samarbetet. 2002/03:Ub492 av Inger Davidson m.fl. (kd): 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om information om våld