Rätt till ledighet för politiska uppdrag på lokal och regional nivå i ett annat land
Betänkande 2021/22:KU9
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 26 januari 2022
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Rätt till ledighet för politiska uppdrag på lokal och regional nivå i ett annat land ska införas (KU9)
Den person som har politiska uppdrag på lokal eller regional nivå inom EES, i Schweiz eller i Storbritannien ska få rätt till ledighet från sin anställning i Sverige. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Rätten till ledighet ska gälla politiska uppdrag som motsvarar sådana svenska uppdrag som ger rätt till ledighet enligt kommunallagen. Det kan exempelvis vara förtroendevald ledamot eller ersättare i fullmäktige, nämnd, fullmäktigeberedning eller revisor. Andra exempel är kommunalråd, borgarråd, regionråd, oppositionsråd eller annat förtroendeuppdrag.
Tanken är att rätten till ledighet ska ge gränspendlare samma möjligheter att delta i det politiska arbetet som de personer som bor, arbetar och har förtroendeuppdrag i samma land.
Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2022.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Rätt till ledighet för politiska uppdrag på lokal och regional nivå i ett annat landProposition 2021/22:44
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2022-01-20
Trycklov: 2022-01-21
Betänkande 2021/22:KU9
Alla beredningar i utskottet
Rätt till ledighet för politiska uppdrag på lokal och regional nivå i ett annat land ska införas (KU9)
Den person som har politiska uppdrag på lokal eller regional nivå inom EES, i Schweiz eller i Storbritannien ska få rätt till ledighet från sin anställning i Sverige. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Rätten till ledighet ska gälla politiska uppdrag som motsvarar sådana svenska uppdrag som ger rätt till ledighet enligt kommunallagen. Det kan exempelvis vara förtroendevald ledamot eller ersättare i fullmäktige, nämnd, fullmäktigeberedning eller revisor. Andra exempel är kommunalråd, borgarråd, regionråd, oppositionsråd eller annat förtroendeuppdrag.
Tanken är att rätten till ledighet ska ge gränspendlare samma möjligheter att delta i det politiska arbetet som de personer som bor, arbetar och har förtroendeuppdrag i samma land.
Lagändringen föreslås börja gälla den 1 augusti 2022.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2022-01-26
Debatt om förslag 2021/22:KU9
Webb-tv: Rätt till ledighet för politiska uppdrag på lokal och regional nivå i ett annat land
Dokument från debatten
- Protokoll 2021/22:59 Onsdagen den 26 januariProtokoll 2021/22:59 Rätt till ledighet för politiska uppdrag på lokal och regional nivå i ett annat land
- Onsdag den 26 januari 2022 (preliminär)Talarlista 2021/22:20220126
Protokoll från debatten
Anf. 116 Fredrik Lindahl (SD)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationen i KU9.
Vi har ärendet Rätt till ledighet för politiska uppdrag på lokal och regional nivå i ett annat land på agendan nu.
Demokratin bygger på stora principer, stora principer som tar sig uttryck även i de minsta fallen.
I kommunallagen regleras rätten till ledighet för svenska folk- och förtroendevalda. Denna rättighet är en förutsättning för ett inkluderande och jämlikt demokratiskt engagemang.
Frågan om ledighet för gränspendlare med lokal- och regionalpolitiska uppdrag inom Norden är ytterst begränsad. Det finns inga exakta uppskattningar i propositionen. Men sannolikt är det endast ett fåtal individer som besväras av nuvarande lagstiftning. Men är det då principiellt fel att hjälpa dessa individer bara för att det rör sig om ett fåtal? Det är det absolut inte, om det görs ömsesidigt. På så vis skulle svenska förtroendevalda som arbetar i till exempel Köpenhamn kunna få rätt till ledighet från sina danska arbetsgivare, och deras danska motsvarigheter som arbetar i Malmö skulle kunna få samma rätt.
Frågan som behandlas i regeringens proposition har beretts av och till under mer än tio års tid. Regeringen tog som bekant fram ett utkast till ett sådant avtal med Danmark - departementspromemorian Ds 2018:26 - men valde till slut att inte ställa sig bakom det med hänsyn till EU-rätten.
Jag skulle vilja säga att vi här befinner oss i en gråzon mellan konstitutionella och arbetsrättsliga frågor, en gråzon som EU-rätten varken kan eller borde reglera.
Sverigedemokraternas hållning är klar: Till skillnad från det sätt som regeringen med hänsyn till EU-rätten vill ändra kommunallagen på anser vi att vilka Sverige väljer att ge eller inte ge rätt till ledighet för politiska uppdrag är en nationell demokratifråga - inte någonting som faller inom EU:s kompetensområde.
Här har vi nått pudelns kärna: Regeringen väljer, helt ensidigt, att ge bulgariska kommunalråd, lekmannarevisorer i Grekland och styrelseledamöter i franska kommunala bolag rätt till ledighet från svenska arbetsgivare samtidigt som man själv skriver att det inte finns något som talar för att en sådan gränspendling förekommer i någon betydande omfattning. Allt detta är en följd av en i grunden obefogad rädsla för EU-rätten.
Vi är inte heller övertygade om att de praktiska konsekvenserna av nuvarande förslag är rimliga. Givet alla de olika politiska system som finns inom EES-området, Schweiz och Förenade kungariket kommer lagförslaget att medföra onödiga administrativa bördor för svenska arbetsgivare. Det kan även finnas risker för missbruk som skulle kunna behöva ytterligare utredning.
Fru talman! Kommunallagens rätt till ledighet för politiska förtroendeuppdrag är främst till för kommunala och regionala fritidspolitiker och är anpassad efter svenska förhållanden. Vi anser att det är svårt att direkt applicera den lagstiftningen på länder utanför Norden, speciellt då regeringens förslag är att ledigheten inte bara ska omfatta tiden för de möten som är nödvändiga för uppdraget utan också resor till och från möten samt behövlig dygnsvila omedelbart före eller efter möten. Detta är helt rimligt när det till exempel handlar om några timmars deltagande vid det lokala kommunfullmäktige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rätt till ledighet för politiska uppdrag på lokal och regional nivå i ett annat land
Det är svårt att se varför propositionen inte borde avslås, fru talman. Självklart vore det positivt om frågan om tjänstledighet för lokalpolitiskt aktiva nordiska gränspendlare kunde lösas, men den här propositionen gör ju inte det - åtminstone inte för svensk del. Inte en enda svensk förtroendevald som arbetar i Köpenhamn kommer att gynnas av att regeringen får igenom den här lagändringen. När regeringen på sidan 8 i propositionen skriver att dialogen med Danmark bör fortsätta erkänner man att man fortfarande inte har löst det mest väsentliga sakpolitiska problem som har legat till grund för hela lagförslaget ända sedan frågan först lyftes för mer än tio år sedan.
Sverigedemokraterna ställer sig helt bakom ett ömsesidigt underlättande för gränspendlande lokal- och regionalpolitiker inom Norden, men inte på det här sättet.
Anf. 117 Per-Arne Håkansson (S)
Fru talman! Vårt demokratiska samhälle i kommuner och regioner bygger på uppdrag som till stor del utövas av förtroendevalda på fritiden eller i kombination med förvärvsarbete.
Den som tar på sig ett förtroendeuppdrag i samhället förväntas vara påläst, insatt samt aktiv och engagerad på möten och sammankomster. Det kräver tid, kraft och närvaro på en rad möten där frågor bereds och beslutas. Möjligheterna att genomföra uppdraget på ett rimligt sätt är en angelägen fråga att bevaka, och den bereds och beslutas i kommuner och regioner inför varje ny mandatperiod.
I framför allt gränsområden mellan länder, där människor kanske jobbar i ett land och bor i ett annat och mer eller mindre dagligen rör sig mellan länderna, har problematiken med ersättning för förlorad arbetsförtjänst uppmärksammats som en brist. Olika regelverk har försvårat människors samhällsengagemang. Det är detta konstitutionsutskottets betänkande KU9 tar fasta på, och det har under en längre tid även uppmärksammats av inte minst Nordiska rådet - där jag för övrigt själv ingår - som ett gränshinder. Som betänkandets titel också lyder handlar det om rätten till ledighet för politiska uppdrag på lokal och regional nivå i ett annat land.
Jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet.
För såväl Nordiska rådet som Nordiska ministerrådet har undanröjande av gränshinder som hämmar individers mobilitet eller företags möjligheter att verka över gränserna i våra länder länge varit prioriterade frågor. Det förslag som utskottet nu har tagit ställning till gäller dock inte enbart våra nordiska länder utan berör också EES-länder, Schweiz och Storbritannien. Som nämndes tidigare har detta med EU-rättens konstruktion att göra; det gäller att beakta EU-rättsliga regler och principer och motverka diskriminering.
Fru talman! Någon kanske ställer frågan hur många som är berörda av detta beslut. Ja, det kan ju variera över tid, men potentialen är omfattande - enligt den statistik som finns tillgänglig i vårt förslag ser vi att det år 2009 fanns 29 000 pendlare mellan Sverige och Norge och 14 000 pendlare mellan Sverige och Danmark. Det var ett tusental mellan Danmark och Sverige och mellan Norge och Sverige. Var och en av dessa ska självklart ha möjlighet att på bästa möjliga sätt ta på sig och genomföra politiska uppdrag.
I sammanhanget kan framhållas att förslaget bygger på den gemensamma nordiska deklaration om förtroendevaldas tjänstledighet som Nordiska rådet ställde sig bakom redan 2014. I deklarationen framhålls att de politiska systemen i de nordiska länderna i stor utsträckning präglas av att de förtroendevalda inte är yrkesverksamma politiker och att de rättsliga systemen har stora likheter när det gäller kommunpolitikers rätt till ledighet för att fullgöra sitt uppdrag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rätt till ledighet för politiska uppdrag på lokal och regional nivå i ett annat land
Utifrån den diskussion som förs i Nordiska rådet och även utifrån de synpunkter från de berörda som jag själv möter i mitt hemlän Skåne, liksom genom samarbetsorganet Greater Copenhagen, är det välkommet att gränshinderfrågor som denna undanröjs.
I remissrundan har Arbetsgivarverket och Svenskt Näringsliv påtalat att det kan ge upphov till ett visst merarbete och praktiska gränsdragningsproblem för arbetsgivare. Den betydelse för demokratin och för den fria rörligheten inom Norden och inom EES som en sådan rättighet har får dock i enlighet med det underlag vi har i förslaget anses väga tyngre än den eventuella problematik som kan uppstå.
I en promemoria som har funnits med i beredningsarbetet föreslås att Sverige ingår ett avtal med Danmark om gränspendlares rätt till tjänstledighet från arbete för att kunna fullgöra uppdrag på lokal och regional nivå. Det finns dock begränsade möjligheter för Sverige att ingå ett sådant avtal, med hänsyn till EU-rättens åtta förbud mot diskriminering, artikel 18 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och lojalitetsplikten, artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen. Frågan bör därför lösas på ett annat sätt än genom ett direkt avtal. Dialogen med Danmark i denna fråga bör, vilket också betonas i betänkandet, emellertid fortsätta.
Varje land har att besluta och diskutera utifrån de förutsättningar som råder i respektive land. Genom att bifalla förslaget här i Sveriges riksdag tar vi ändå ett steg på vägen för att nå fram i en fråga som har hämmat möjligheterna till samhällsdeltagande för framför allt gränspendlare. Det bidrar till ökad delaktighet och är av godo för såväl gränsöverskridande samarbeten som de samarbeten vårt land ingår i. Det främjar också det demokratiska arbete som behöver utföras av förtroendevalda varje dag.
Jag tror att vi med detta beslut tar ett steg framåt för att det ska bli verklighet även i Danmark, Finland och andra länder som har nämnts i detta sammanhang.
Anf. 118 Erik Ottoson (M)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.
Eftersom de två föregående talarna på ett intressant och mångsidigt sätt har belyst den här frågan ska jag begränsa mig till att klargöra att vi moderater står bakom det betänkande som ligger på kammarens bord i dag. Vi konstaterar att det är viktigt i en värld där vi reser mer och mer över gränser. Vi hoppas att när pandemin ebbat ut kunna uppnå ett nytt normalläge där utbyte mellan länder fortsätter att utvecklas. Kanske framför allt inom vårt nordiska samarbete är det här ett korrekt steg på vägen.
Ömsesidighet är såklart viktigt. Men sammantaget menar vi att det finns tillräckliga skäl för att Sverige ska välja att vidta åtgärden för att riva gränshinder. Om det skulle innebära att ett kommunalråd från ett land som inte är nordiskt skulle kunna få ledighet för sitt lokala förtroendeuppdrag hemmavid kan man väl säga att det är ett pris som är värt att betala. Frågan är om det ens ska betraktas som ett pris att betala.
Rätt till ledighet för politiska uppdrag på lokal och regional nivå i ett annat land
Vi har ett intresse av att länder runt omkring oss också har en fungerande lokal och regional demokratisk process. I förlängningen kan man även gentemot andra länder driva förhoppningen att svenskar ska få samma möjligheter i retur. Men demokrati är inte alltid ett nollsummespel. Demokrati måste man ibland prioritera även om man inte alltid själv står som den huvudsakliga vinnaren.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 9.)
Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2021/22:59 Onsdagen den 26 januariProtokoll 2021/22:59
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Rätt till ledighet för politiska uppdrag på lokal och regional nivå i ett annat land
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om rätt till ledighet för politiska uppdrag inom EES, i Schweiz och i Förenade kungariket.Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:44 och avslår motion
2021/22:4332 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.- Reservation 1 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 72 0 0 28 M 51 0 0 19 SD 0 44 0 18 C 22 0 0 9 V 19 0 0 8 KD 16 0 0 6 L 14 0 0 6 MP 11 0 0 5 - 1 0 0 0 Totalt 206 44 0 99