Redogörelse för verksamheten inom Organisationenför säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under år2000 och första halvåret 2001

Betänkande 2001/02:UU6

Utrikesutskottets betänkande2001/02:UU6

Redogörelse för verksamheten inom Organisationenför säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under år2000 och första halvåret 2001

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens
skrivelse 2001/02:13 Redogörelse för verksamheten
inom Organisationen för säkerhet och samarbete i
Europa (OSSE) under år 2000 och första halvåret
2001. Samtliga motioner som behandlas i föreliggande
betänkande avstyrks eller anses besvarade. Med det
som anförts i betänkandet föreslår utskottet att
riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Till betänkandet har fogats en reservation.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Konflikten i Nagorno-Karabach

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U227 yrkande
1 besvarad med vad utskottet anfört.

2. Fördelning av återuppbyggadsstödet
i Bosnien

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U250
besvarad med vad utskottet anfört.

3. Överföring av VEU:s civila
kompetens till OSSE

Riksdagen avslår motion 2001/02:U283 yrkande 2.

4. Satsning på OSSE:s civila
krishantering

Riksdagen avslår motion 2001/02:U283 yrkande 3.
Reservation (v, mp)

5. Utökat ansvar för OSSE i Östeuropa
och Centralasien

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U303 yrkande
26 besvarad med vad utskottet anfört.

6. Regeringens skrivelse 2001/02:13
Redogörelse för verksamheten inom
Organisationen för säkerhet och samarbete i
Europa (OSSE) under år 2000 och första
halvåret 2001

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Stockholm den 31 januari 2002

På utrikesutskottets vägnar

Urban Ahlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban
Ahlin (s), Sören Lekberg (s), Holger Gustafsson
(kd), Göran Lennmarker (m), Liselotte Wågö (m),
Marianne Jönsson (s), Murad Artin (v), Sten Tolgfors
(m), Marianne Samuelsson (mp), Marianne Andersson
(c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Ahlqvist
(s), Ronny Olander (s), Eva Zetterberg (v), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Rosita Runegrund (kd).

2001/02

UU6

Redogörelse för ärendet

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för
verksamheten i Organisationen för säkerhet och
samarbete i Europa (OSSE) under 2000 och första
halvåret av 2001. Inledningsvis återges EU:s mål med
arbetet i OSSE. EU skall i enlighet med de uppsatta
målen verka för att stärka både OSSE som
organisation och samarbetet mellan EU och OSSE. OSSE
har i sin tur beslutat att inom sitt sekretariat
upprätta ett operationscenter, vars uppgifter bl.a.
består i att ombesörja kontakterna med andra
internationella aktörer.

När OSSE:s utrikesministrar samlades i Wien den
2728 november 2000 lyckades man inte åstadkomma en
heltäckande slutdeklaration. Däremot uppnåddes
enighet kring OSSE:s arbete i sydöstra Europa. Vid
mötet i Wien fick OSSE en ny fullvärdig medlem i
form av Förbundsrepubliken Jugoslavien. I anslutning
till ministermötet diskuterades en rad
konfliktförebyggande åtgärder. Ett av de mer
framträdande dokumenten som undertecknades gällde en
överenskommelse som omfattar både normer och
konkreta åtgärder för begränsningar av lätta vapen.
Dokumentet är i sitt slag det mest heltäckande och
långtgående internationella aktstycket hitintills.
Den svenske ambassadören Rolf Ekéus är från och
med den 1 juli 2001 Högkommissarien för frågor om
nationella minoriteter (HCNM). HCNM har under de
gångna åren främst arbetat med
minoritetssituationerna på Balkan, i OSS-området
samt i Estland och Lettland.
Under 2000 och första hälften av 2001 har det
genomförts val där OSSE, genom kontoret för
demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter
(ODIHR), utfört ett tjugotal valinsatser. ODIHR:s
verksamhet har sedan starten 1991 kontinuerligt
utökats och kontoret bedriver i dag omfattande
projektarbeten som främst rör genomförandet av val
samt stärkandet av demokratiska institutioner. Även
OSSE:s medierepresentant arbetar med demokratifrågor
och har bl.a. uppmärksammat olika former av
indirekt censur och journalisternas situation i
konfliktområden.
I ett omfattande kapitel redovisar regeringen den
fältverksamhet som OSSE bedriver i Baltikum, på
Balkan och i en rad stater som framsprungit ur det
tidigare Sovjetunionen. Avslutningsvis rapporteras
det om arbetet i OSSE:s parlamentariska församling
samt om organisationens budget för 2000 och 2001.

Utskottets överväganden

Utskottet har tagit del av regeringens skrivelse
2001/02:13 Redogörelse för verksamheten inom
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
(OSSE) under år 2000 och första halvåret 2001. I
skrivelsen framgår bl.a. att OSSE antagit ett i sitt
slag unikt dokument om lätta vapen och att
samarbetet mellan EU och OSSE har förstärkts. Med
anledning av vad som anförs i den vill utskottet
understryka den viktiga roll som OSSE med sitt breda
säkerhetsbegrepp och omfattande fältverksamhet
spelar inom det europeiska säkerhetsarbetet.

I motion 2001/02:U227 (v) yrkande 1 anförs att den
svenska regeringen inom OSSE aktivt bör verka för
att frågan om Nagorno-Karabach löses.

Utskottet noterar att OSSE sedan 1992 inom ramen
för den s.k. Minskgruppen, i vilken Sverige ingår,
gjort fredsmäklande insatser. Utskottet vill också
uppmärksamma att Sverige under sitt ordförandeskap i
EU målmedvetet arbetade för att engagemanget i södra
Kaukasus, inklusive Nagorno-Karabach, stärktes. Dock
har de medlingsförsök som hitintills genomförts inte
medfört några klara framsteg. Bland annat kan
konstateras att de förhandlingar som arrangerades
under våren 2001, och som såg ut att gå i en positiv
riktning, avbröts i juni på obestämd tid.
Minskgruppen arbetar likväl vidare med
förtroendeskapande åtgärder för att i förlängningen
uppnå ett bättre förhandlingsklimat. När det gäller
det fortsatta arbetet i regionen stödjer utskottet
det uttalande som OSSE gjorde under ministermötet
34 december 2001 och i vilket parterna uppmanas att
tillsammans med Minskgruppen söka en lösning på
konflikten.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion
2001/02:U227 (v) yrkande 1 kan besvaras.

I den enskilda motionen 2001/02:U250 (s) anförs att
den svenska regeringen bör verka för att biståndet
till Bosnien-Hercegovina fördelas mer rättvist
mellan muslimer och serber.

OSSE antog 2001 i Paris en deklaration som betonar
vikten av att hitta metoder för att fördelningen av
återuppbyggnadsstöd mellan olika etniska grupper
skall bli rättvis.
I Bosnien-Hercegovina sträcker sig OSSE:s
verksamhet över hela landet och det mesta av
organisationens arbete syftar till att skapa
förutsättningar för att en försoning mellan de olika
folkgrupperna möjliggörs. De bidrag som når landet
är därför delvis knutna till vissa politiska
villkor. Under en period var biståndet till Bosnien-
Hercegovina ojämnt fördelat, vilket berodde på att
Republika Srpskas parlament visade en bristande
vilja att följa Daytonavtalet.
I dagsläget är emellertid regeringen i Republika
Srpska mer positivt inställd till samarbete, något
som har resulterat i att fördelningen av biståndet
har jämnats ut. Utskottet utgår från att
distributionen av återuppbyggnadsstöden i Bosnien-
Hercegovina fortsätter att gå i nuvarande riktning,
under förutsättning att samtliga parter uppfyller de
förpliktelser som Daytonavtalet anvisar.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion
2001/02:U250 (s) kan besvaras.

I motion 2001/02:U283 (v) yrkande 2 anförs att den
civila kompetensen i Västeuropeiska unionen (VEU)
skall överföras till Organisationen för säkerhet och
samarbete i Europa (OSSE).

Utrikesutskottet har i flera tidigare betänkanden
(bl.a. i bet. 1999/2000:UU10) påpekat att de
framsteg som gjorts i arbetet med att stärka
unionens förmåga till krishantering är välkomna.
Västeuropeiska unionen har i enlighet med den s.k.
Peterbergsdeklarationen från 1992 främst arbetat med
hanteringen av kriser. Vid Europeiska rådets möte i
Köln i juni 1999 fattades dock beslut om att de
uppgifter som ingick i Peterbergsdeklarationen
skulle övergå till EU. Med anledning av att
krishanteringsuppgifterna överfördes till EU gjordes
även en översyn av VEU:s andra funktioner. Syftet
var att utröna om det fanns uppgifter som hörde
samman med Peterbergsdeklarationen.
Genomgången gav vid handen att Satellitcentret och
Institutet för säkerhetspolitiska studier borde
övergå till EU:s regi. Därtill har VEU i Albanien
drivit en polisrådgivningsmission som avslutades
våren 2001. Missionen har följts upp av EU-
kommissionen, som beslutat att från och med den 1
juni 2001 integrera en jämförbar verksamhet i ett
mer omfattande biståndsprojekt för västra Balkan.
Till följd av de översyner som gjorts beträffande
VEU:s kompetenskatalog och därpå fattade beslut har
organisationens operativa verksamhet på
krishanteringsområdet helt upphört.
Utskottet menar att den utveckling som sker inom
ramen för EU:s krishantering blir allt viktigare och
ser positivt på att medlemmarna inom EU i dag har
större möjligheter att agera med tyngd i
konfliktområden än vad som förut har varit fallet. I
enlighet med detta synsätt anser utskottet att den
kompetensfördelning som gjorts mellan VEU, EU och
OSSE är lämplig.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion
2001/02:U283 (v) yrkande 2.

I motion 2001/02:U283 (v) yrkande 3 anförs att den
svenska regeringen bör prioritera civil
krishantering i OSSE:s regi i stället för en
militarisering av EU.

EU har i likhet med OSSE en ambition att aktivt
agera i frågor som rör konfliktförebyggande
insatser. Utskottet ser ingen motsättning i de båda
organisationernas strävanden att utveckla och
förbättra sina respektive kompetenser inom det
civila krishanteringsområdet. Under sitt
ordförandeskap i EU arbetade Sverige aktivt för att
samarbetet mellan EU och OSSE skulle fördjupas. Den
internationella utvecklingen på säkerhetsområdet gör
att OSSE kommit att utgöra en allt naturligare och
alltmer prioriterad partner för EU i arbetet med den
civila krishanteringen. Utskottet menar att det av
den orsaken finns all anledning att stödja fortsatt
samarbete mellan de båda organisationerna, vilka väl
kompletterar varandra.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion
2001/02:U283 (v) yrkande 3.

I motion 2001/02:U303 (m) yrkande 26 anförs att
Sverige skall verka för att OSSE utrustas med ett
utökat ansvar för säkerheten i Östeuropa och
Central- asien.

Den verksamhet som OSSE bedriver har sedan
organisationens tillkomst 1995 ökat väsentligt.
Budgeten är i dag tio gånger större än vad den var
då, och organisationen är numera verksam över hela
Centralasien samt stora delar av Östeuropa.
OSSE har redan före händelserna den 11 september
2001 betonat Centralasiens betydelse för det
gemensamma säkerhetsarbetet. Utvecklingen i regionen
kommer även i fortsättningen att följas på nära håll
och Portugal, som är ordförande i OSSE under 2002,
har identifierat Centralasien som ett prioriterat
och viktigt område. Utskottet noterar i sammanhanget
även att säkerhets- och stabilitetskonferensen i
Bisjek (1314 december 2001), som arrangerades av
FN och OSSE, lyfte fram regionens roll i det
fortsatta arbetet mot terrorismen. Vid konferensen
underströks även vikten av att de berörda länderna
reformerar sina institutioner i en demokratisk
riktning och att de i dessa frågor medverkar i det
regionala och internationella samarbetet. Utskottet
ser positivt på att Sverige aktivt tagit del i detta
arbete och verkat för att det regionala
samförståndet länderna emellan förbättras.
I sydöstra Europa har OSSE under en längre tid
arbetat med säkerhets- och förtroendeskapande
åtgärder. I Förbundsrepubliken Jugoslavien öppnades
en ny mission i januari 2001. Dessutom har
engagemanget i den f.d. jugoslaviska republiken
Makedonien utökats på grund av de kriser som under
det gångna året drabbat landet. Utskottet bedömer
att OSSE:s närvaro i området har en återhållande
effekt på de inblandade parterna.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion
2001/02:U303 (m) yrkande 26 kan besvaras.

Utskottet vill slutligen erinra om att regeringens skrivelse om
verksamheten inom Organisationen för säkerhet och
samarbete i Europa (OSSE) tidigare regelmässigt
lämnats varje år till riksdagen. Till följd av en
förskjutning i inlämningsprocessen på grund av det
svenska ordförandeskapet i EU, omfattar årets
skrivelse 18 månader. Utskottet menar att ett
lämpligt sätt att tidsmässigt komma i fas vore att
låta också nästa skrivelse, med tänkt avlämning
våren 2003, omfatta en 18-månadersperiod.

Utskottet föreslår med det anförda att riksdagen
lägger regeringens skrivelse 2001/02:13
Redogörelse för verksamheten inom Organisationen
för säkerhet och samarbete (OSSE) under år 2000
och första halvåret av 2001 till handlingarna.

Reservation

Satsning på OSSE:s civila krishantering (punkt
4) (v, mp)

av Murad Artin, Eva Zetterberg (båda v) och Marianne
Samuelsson (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:U283 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi anser att den del av utskottets yttrande som på
s. 7 börjar med Utskottet ser ingen och på s. 8
slutar med väl kompletterar varandra borde ha
följande lydelse:

OSSE har dock allt tydligare kommit att framstå som
den ledande operativa kraften i Europa när det
gäller civil krishantering och förebyggande
verksamhet. Mot den bakgrunden och med tanke på
organisationens breda medlemsbas och stora
legitimitet är det naturligt att Sveriges ambitioner
som syftar till ett aktivt agerande i hela Europa
följs av en prioriterad satsning på OSSE:s civila
krishantering framför en militarisering av EU.

Därmed tillstyrker utskottet motion 2001/02:U283 (v)
yrkande 3.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

2001/02:13 I skrivelsen lämnar regeringen en
redogörelse för verksamheten inom Organsiationen för
säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under år 2000
och första halvåret 2001.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:U227 av Murad Artin m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att den svenska regeringen inom OSSE aktivt
bör verka för att frågan om Nagorno-Karabach
löses.

2001/02:U250 av Karin Wegestål (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att den svenska regeringen
bör stödja OSSE:s parlamentarikerorganisations
beslut att OSSE får i uppgift att utvärdera
metoderna för fred och konfliktlösning och
omedelbart fasa ut de strukturer som verkar i
motsatt riktning.

2001/02:U283 av Stig Sandström m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att överföra WEU:s
civila kompetens till OSSE.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att prioritera civil krishantering i OSSE:s
regi i stället för militarisering av EU.

2001/02:U303 av Bo Lundgren m.fl. (m):

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige skall
verka för att OSSE utrustas med ett utökat an svar
för säkerheten i Östeuropa och Centralasien.

Motionerna

I motion 2001/02:U227 (v) yrkande 1 framhålls att
konflikten i Nagorno-Karabach måste lösas.
Motionärerna menar att den svenska regeringen inom
OSSE:s ram aktivt skall verka för att situationen i
Nagorno-Karabach finner en lösning.

I motion 2001/02:U250 (s) framhålls att OSSE:s
parlamentarikerförsamling beslutat begära att
organisationen skall arbeta för metoder som
motverkar att återuppbyggnadsstöd distribueras på
ett sätt som missgynnar vissa etniska grupper. Med
anledning av detta vill motionären uppmärksamma
fördelningen av biståndet i Bosnien mellan muslimer
och serber. Motionären anser att
återuppbyggnadsstödet fördelas på ett sätt som
förfördelar serberna och menar vidare att detta
missförhållande måste rättas till om fred skall
kunna uppnås i landet.

I motion 2001/02:U283 (v) yrkande 2 anförs att det
förekommer planer på att inkorporera Västeuropeiska
unionen (VEU) i EU:s militära krishantering.
Motionärerna anser att OSSE i kraft av sitt
verksamhetsområde och sina organisatoriska
förutsättningar utgör ett bättre alternativ för VEU
än vad som är fallet med EU. Av anförda skäl
uppmanar motionärerna att Sverige arbetar för att
ett samgående mellan OSSE och VEU kommer till stånd.
I yrkande 3 anser motionärerna att OSSE på grund av
sin nyckelroll i europeiska och centralasiatiska
problemområden samt genom sitt stora medlemsantal är
en organisation som bör prioriteras framför en
uppbyggnad av EU:s militära kapacitet. Sverige bör,
enligt motionärerna, följaktligen verka för att en
sådan prioritering kommer till stånd.

I motion 2001/02:U303 (m) yrkande 26 anförs att
spänningarna i Östeuropa och Centralasien visar på
behovet av OSSE:s konfliktförebyggande åtgärder.
Motionärerna menar att Sverige bör verka för att
OSSE skall ges möjlighet att utöva ett utökat ansvar
för säkerheten i ovan nämnda områden.