Redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser
Betänkande 2012/13:KU21
- 1, Förslag
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 19 juni 2013
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Vissa brister i regeringens behandling av riksdagens beslut (KU21)
Varje år redovisar regeringen för riksdagen hur den har genomfört riksdagens beslut och tillkännagivanden. Årets redovisning visar att andelen beslut och tillkännagivanden som slutbehandlats är större än tidigare. Den genomsnittliga tiden för slutbehandling av tillkännagivanden har minskat och är nu strax under två och ett halvt år.
Konstitutionsutskottet, KU, konstaterar att regeringens åtgärder i ett antal tillkännagivanden har fördröjts, och KU förutsätter att regeringen vidtar de åtgärder som krävs. KU och näringsutskottet avvisar regeringens slutbehandling av två tillkännagivanden. Det ena tillkännagivandet gäller sammanslagningar av myndigheter. Det andra gäller en gemensam myndighetsportal för bland annat rådgivning till personer som vill starta företag.
KU konstatera att två tillkännagivanden saknas i regeringens redogörelse. Ett av dessa två har gått helt förlorat i regeringens korrespondens med riksdagen, vilket KU tycker är anmärkningsvärt. Utskottet förutsätter att brister i Regeringskansliets rutiner åtgärdas.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelse 75 och redogörelse RS4 läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.
Ärendets gång
Förslag
Information kommer
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2013-05-30
Justering: 2013-06-04
Trycklov till Gotab och webb: 2013-06-10
Trycklov: 2013-06-10
Justering: 2013-06-04
Trycklov till Gotab och webb: 2013-06-10
Trycklov: 2013-06-10
Reservationer: 1
Betänkande 2012/13:KU21
Betänkande 2012/13:KU21
Alla beredningar i utskottet
2013-05-02, 2013-05-21, 2013-05-28, 2013-05-30
Vissa brister i regeringens behandling av riksdagens beslut (KU21)
Varje år redovisar regeringen för riksdagen hur den har genomfört riksdagens beslut och tillkännagivanden. Årets redovisning visar att andelen beslut och tillkännagivanden som slutbehandlats är större än tidigare. Den genomsnittliga tiden för slutbehandling av tillkännagivanden har minskat och är nu strax under två och ett halvt år.
Konstitutionsutskottet, KU, konstaterar att regeringens åtgärder i ett antal tillkännagivanden har fördröjts, och KU förutsätter att regeringen vidtar de åtgärder som krävs. KU och näringsutskottet avvisar regeringens slutbehandling av två tillkännagivanden. Det ena tillkännagivandet gäller sammanslagningar av myndigheter. Det andra gäller en gemensam myndighetsportal för bland annat rådgivning till personer som vill starta företag.
KU konstatera att två tillkännagivanden saknas i regeringens redogörelse. Ett av dessa två har gått helt förlorat i regeringens korrespondens med riksdagen, vilket KU tycker är anmärkningsvärt. Utskottet förutsätter att brister i Regeringskansliets rutiner åtgärdas.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2013-06-18
Debatt om förslag 2012/13:KU21
Webb-tv: Redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser
Dokument från debatten
- 2013-06-18Protokoll 2012/13:125
Protokoll från debatten
Anf. 138 Lena Sommestad (S)
Herr talman! I dag behandlar vi här i kammaren konstitutionsutskottets granskning av hur regeringen har behandlat riksdagens skrivelser. Det är en viktig granskning som gör det möjligt att bedöma om regeringen verkligen har gjort det som riksdagen har begärt. Särskilt intressant är det att titta på hur regeringen har svarat på de tillkännagivanden som riksdagen har gjort under året och under åren dessförinnan.
Vad begär vi då av regeringen? Hur vill vi att det här ska fungera?
Utgångspunkten är självklart att vi vill att regeringen går riksdagen till mötes när man får ett tillkännagivande från riksdagen och att det sker inom rimlig tid.
Om det av något skäl dröjer med slutbehandling av ett tillkännagivande bör regeringen berätta vad man planerar att göra och när det kan förväntas bli slutbehandlat. Om regeringen av något skäl anser att man inte kan genomföra det som riksdagen begär ska man förklara varför.
Generellt kan vi säga att vi i årets granskning ser en positiv trend, vilket är bra. Den tid som det i genomsnitt tar att slutbehandla tillkännagivanden har minskat och ligger nu under två och ett halvt år. Över en längre tid kan vi också se att regeringens redovisning har förbättrats över lag.
Men det finns naturligtvis också brister. Två tillkännagivanden, till exempel, är äldre än elva år och har inte slutbehandlats än. Ett par tillkännagivanden saknas till och med i regeringens redogörelse. Det är förstås inte acceptabelt.
Jag vill peka på några tillkännagivanden som är av särskilt intresse och där det finns utrymme för förbättring.
Det första gäller en granskning av enmyndighetsreformen, det vill säga sammanslagningen av en rad regionala myndigheter till tre stora nationella myndigheter - Skatteverket, Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan.
Ett viktigt skäl till att man gjorde den här sammanslagningen av myndigheter var att handläggningen av ärenden skulle bli mer enhetlig. Medborgare ska ju inte behandlas olika i olika delar av landet.
Riksdagen har begärt en analys av om effekterna har uppnåtts. I år kom regeringen med en slutredovisning, men i KU gör vi bedömningen att den redovisningen behöver utvecklas, i synnerhet när det gäller den vassa frågan: Har sammanslagningen av myndigheter lett till det resultat som man hoppades på, nämligen att ärenden handläggs på ett mer enhetligt sätt?
Eftersom det är en viktig fråga begär vi att regeringen återkommer med en samlad redovisning. Vi anser inte att ärendet är slutbehandlat än.
Ett annat tillkännagivande som KU kommenterar särskilt gäller Västsahara. Regeringen har valt att inte tillmötesgå riksdagens begäran om att erkänna Västsahara som stat.
Konstitutionsutskottet anser, liksom utrikesutskottet, att det är olyckligt att regeringen väljer att inte tillmötesgå riksdagen i den frågan. När regeringen nu gör en annan bedömning när det gäller frågan om erkännande borde man åtminstone på ett tydligare sätt motivera varför.
Till sist har vi från Socialdemokraterna, tillsammans med Miljöpartiet och Vänstern, en reservation som gäller ett tillkännagivande från näringsutskottet om ett mineralpolitiskt program. Det handlar om den för Sverige så viktiga gruvnäringen och hur den ska utvecklas.
Regeringen anser att tillkännagivandet är slutbehandlat, och man hänvisar till att man har lagt fram en svensk mineralstrategi. Vi anser att ärendet inte kan anses slutbehandlat eftersom mineralstrategin inte motsvarar ett sådant program som riksdagen faktiskt har efterfrågat.
I regeringens redogörelse saknas också en ordentlig argumentation för den bedömning man gör.
Här vill vi påminna om hur viktigt det är att regeringen tillmötesgår riksdagens önskemål men också att man verkligen argumenterar tydligt och utförligt när man återkommer med slutbehandlade skrivelser till riksdagen. Det här är förstås särskilt viktigt när man av något skäl väljer att inte göra det som riksdagen har begärt.
Jag vill yrka bifall till den här reservationen.
Låt mig till sist påminna om hur viktigt det är att vi har en aktiv riksdag, en riksdag som inte bara behandlar de ärenden som regeringen lägger på riksdagens bord utan också självständigt lyfter upp viktiga frågor och tillkännager för regeringen vad man vill.
I det perspektivet vill jag avsluta med att peka på en utveckling över tid som vi har skäl att fundera över - en utveckling mot allt färre tillkännagivanden från riksdagen. Vi kan läsa i betänkandet att i slutet på 1970-talet lämnades ca 1 300 tillkännagivanden varje år. I år är antalet nere kring 400.
När KU för några år sedan, 2006, granskade den här trenden hade man två förklaringar: dels att fler regeringsbeslut förbereddes i samråd med flera partier, dels att den reformerade budgetprocessen, där riksdagen i ett enda beslut fastställer utgiftsramar och utgiftstak, kan ha påverkat. Den reformen kan ha minskat oppositionspartiernas möjligheter att söka majoritet för sina förslag.
Den här utvecklingen tycker jag är värd att begrunda, i synnerhet som vi just nu har en översyn av riksdagsordningen och också en parlamentarisk kommitté som ser över just budgetprocessen. Vi behöver ett effektivt beslutsfattande i Sveriges riksdag, men vi behöver också ett vitalt riksdagsarbete.
Anf. 139 Cecilia Brinck (M)
Herr talman! Vad händer när riksdagen har fattat ett beslut? Hur lång tid tar det för regeringen att slutbehandla tillkännagivanden och skrivelser och på det sättet verkställa riksdagens beslut?
Konstitutionsutskottet kan efter behandlingen av skrivelse 75 konstatera att andelen skrivelser och tillkännagivanden som slutbehandlas är större är tidigare, och med tanke på att det totala antalet redovisade tillkännagivanden är det största på fem år är detta utomordentligt positivt.
Jag kan naturligtvis inte undanhålla ledamöterna lite statistik, oss statistiknördar emellan.
Andelen icke slutbehandlade skrivelser har sjunkit från 39,1 år 2007 till 29,5 2012. Det är en liten ökning från 2010. Då var andelen 22,8, vilket är det lägsta redovisade sedan 1991. Vi ser tydligt att den långsiktiga trenden är en rätt kraftig minskning.
Snittet under den mandatperiod vi nu är inne i är 29,77. Snittet den förra mandatperioden, och då inkluderar vi 2006, för det är vi har räknat, är 34,55. Snittet för mandatperioden 2002 till 2005 är 37,38. Dessförinnan är snittet 37,28, om någon är intresserad av det.
För oss nördar kan jag också tillägga att medianen i samtliga fall är betydligt lägre än medelvärdet, vilket är intressant eftersom det visar att de flesta ärendena går fortare. Så finns det ett fåtal ärenden som är komplicerade och därför drar ut på tiden, och det är det som syns på det samlade medelvärdet.
Det är klart att det finns förbättringsmöjligheter, och vi pekar på några sådana.
Det första är det alldeles självklara konstaterandet att det är rätt anmärkningsvärt att två av de fem tillkännagivanden som är äldre än elva år kvarstår som ej slutbehandlade. Vi noterar med tillfredsställelse att beredningen av dessa två tillkännagivanden ska redovisas under innevarande riksdagsår och under nästa år. Men det är viktigt att komma ihåg att tillkännagivandena och skrivelserna är av olika karaktär. Framför allt är de väldigt olika komplicerade när det gäller vilka beredningsåtgärder som behövs.
Vi vill också, vilket också Lena Sommestad pekade på för en liten stund sedan, påpeka att två tillkännagivanden faktiskt helt saknas i redogörelsen. Det gäller ett på justitieutskottets och ett på socialförsäkringsutskottets område. Det ena tycks helt ha försvunnit någonstans på vägen mellan riksdagen och regeringen, vilket självklart är rätt anmärkningsvärt. Så får det faktiskt inte gå till. Utskottet konstaterar åter att det är viktigt att rutinerna i Regeringskansliet fungerar, och vi förutsätter att åtgärder vidtas så att det här inte upprepas.
Herr talman! När det gäller ej slutbehandlade tillkännagivanden redovisas i betänkandet synpunkter från flera av riksdagens utskott. Det gäller till exempel reklamskattens avskaffande, där skatteutskottet förutsätter att det sker så fort statsfinansiellt utrymme finns.
Det gäller tonnageskatten, där skatteutskottet påpekar att det i riksdagen finns enighet om att det är viktigt att frågan löses snart.
På socialförsäkringsutskottets område handlar det till exempel om tillkännagivanden om aktivitetsersättning och sjuklön. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer med förslag om detta så fort som möjligt.
Näringsutskottet pekar för sin del dels på en översyn av upphovsrättslagen, dels på en granskning av effekter för den konkurrensutsatta, elintensiva industrin. Här har det gått sex respektive fyra år utan att utredningarna har inletts. Orsakerna till dröjsmålen har inte redovisats. Det finns andra exempel; Lena Sommestad nämnde nyss ett par av dem.
Konstitutionsutskottet delar de bedömningar som gjorts av dessa utskott och utgår som sagt ifrån att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder. Om beredningen drar ut på tiden - det kan den göra, och det kan den göra av väldigt goda skäl - är det viktigt att regeringen informerar om orsakerna till fördröjningen.
Herr talman! Slutligen vill jag nämna lite grann om tillkännagivandet om erkännande av Västsahara som stat. I enlighet med det särskilda yttrande som vi har lämnat vill jag påpeka att enligt regeringsformen är det regeringen som sköter utrikespolitiken och inte riksdagen. Regeringen har i beslut den 31 januari 2013 angett att man inte anser att de folkrättsliga förutsättningarna för att erkänna Västsahara som stat är uppfyllda.
Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag att lägga redogörelsen till handlingarna och avslag på motivreservationen från S, MP och V.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2013-06-19
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1
Protokoll med beslut
- 2013-06-19Protokoll 2012/13:126
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2012/13:75 till handlingarna.- Reservation 1 (S, MP, V)
Ledamöternas rösterOmröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, MP, V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 99 0 13 M 101 0 0 6 MP 0 24 0 1 FP 17 0 0 7 C 22 0 0 1 SD 18 0 0 2 KD 17 0 0 2 V 0 17 0 2 Totalt 175 140 0 34 Riksdagsstyrelsens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger redogörelse 2012/13:RS4 till handlingarna.