Redovisning av skatteutgifter 2024
Betänkande 2023/24:SkU29
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 18 juni 2024
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Skrivelse om regeringens redovisning av skatteutgifter för 2024 har behandlats (SkU29)
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om skatteutgifter för 2024.
Sedan mitten på 1990-talet redovisar regeringen skatteutgifter. Redovisningen sker i en skrivelse till riksdagen. En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebetalare är lägre än vad som är det normala. Skatteutgifter kan ses som de effekter på skatteintäkterna som uppstår till följd av särregleringar i skattelagstiftningen och som i många fall innebär en form av stöd till vissa grupper av skattebetalare.
Syftet med redovisningen är att tydliggöra det statsstöd till företag och hushåll som genom skatteutgifterna finns på statsbudgetens inkomstsida. Redovisningen syftar också till att tydliggöra graden av enhetlighet i skattelagstiftningen. Genom att redovisa skatteutgifter inom de olika utgiftsområdena ges också ett bredare underlag för att kunna prioritera mellan dessa utgiftsområden i statsbudgeten.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Från regeringen
- Redovisning av skatteutgifter 2024Skrivelse 2023/24:98
Beredning, Genomförd
Justering: 2024-06-11
Trycklov: 2024-06-12
Alla beredningar i utskottet
Skrivelse om regeringens redovisning av skatteutgifter för 2024 har behandlats (SkU29)
Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse om skatteutgifter för 2024.
Sedan mitten på 1990-talet redovisar regeringen skatteutgifter. Redovisningen sker i en skrivelse till riksdagen. En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebetalare är lägre än vad som är det normala. Skatteutgifter kan ses som de effekter på skatteintäkterna som uppstår till följd av särregleringar i skattelagstiftningen och som i många fall innebär en form av stöd till vissa grupper av skattebetalare.
Syftet med redovisningen är att tydliggöra det statsstöd till företag och hushåll som genom skatteutgifterna finns på statsbudgetens inkomstsida. Redovisningen syftar också till att tydliggöra graden av enhetlighet i skattelagstiftningen. Genom att redovisa skatteutgifter inom de olika utgiftsområdena ges också ett bredare underlag för att kunna prioritera mellan dessa utgiftsområden i statsbudgeten.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2024-06-17
Debatt om förslag 2023/24:SkU29
Webb-tv: Redovisning av skatteutgifter 2024
Dokument från debatten
- Måndag den 17 juni 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:134
- Protokoll 2023/24:134 Måndagen den 17 juniProtokoll 2023/24:134 Redovisning av skatteutgifter 2024
- Måndag den 17 juni 2024 (preliminär)Talarlista 2023/24:20240617
Protokoll från debatten
Anf. 57 Hanna Westerén (S)
Fru talman! Jag är medveten om att redovisningen av skatteutgifter inte alltid genererat någon större debatt i riksdagens kammare. Jag tycker dock att det finns all anledning att stanna upp och reflektera över sakernas tillstånd. För en ovan lyssnare kan rubriken på ärendet låta som att vi är här med anledning av teknikaliteter, men bakom varje post som nämns i ärendet ryms oftast enorma belopp som är frukten av - hoppas jag i alla fall - noggranna överväganden och reella vägval.
Fru talman! Det brukar sägas att politik är att vilja. Så är helt klart fallet. Men politik är sannerligen också att välja - att välja väg för att komma närmare det samhälle man vill leva i.
Jag engagerade mig politiskt för att jag ville förändra samhället till det bättre, stärka välfärden och öka rättvisan. På flera områden har styrkeförhållandena i den här kammaren medfört utveckling i rakt motsatt riktning. SD-regeringen som nu sitter vid rodret har konsekvent satt välfärden på svältkur. Så snart tillfälle ges införs subventioner och skattesänkningar som gör den rike rikare och den fattige allt fattigare.
Som synes i uppräkningen i betänkandet har regeringen utöver att bränna enorma summor i stöd till de mest välförsedda hushållen i form av rot, rut och jobbskatteavdrag även förändrat reduktionsplikten på ett minst sagt radikalt sätt. Den debatten, fru talman, vet jag att ett annat utskott tar, men det tål ändå att nämnas i sammanhanget att sänkningen av reduktionsplikten riskerar att sätta svenska hushåll i en oerhört knepig sits den dag regeringen nås av insikten att klimatmålen alltjämt måste nås och att kurvan blir besvärande brant och kostsam för den som inte tar ansvar för utsläppen i det land man är vald att tjäna.
Men nog om det, fru talman. Jag skulle nämligen vilja prata lite mer om fördelningspolitik och de vägval vi står inför politiskt.
Det har varit utmanande att vara svensk de senaste åren. Först tog vi oss igenom pandemin. Det var en oerhört prövande tid, främst för dem som förlorade sina anhöriga men även för företag och privatpersoner som tvingades vänja sig vid en radikalt annorlunda vardag med helt nya spelregler. Svensk välfärd prövades exceptionellt hårt, och många vårdgivare dras alltjämt med vårdskulder som härrör från pandemin.
De socialdemokratiskt ledda regeringar som styrde landet under pandemin såg till att föra en politik som höll ihop landet och som gav mest åt dem som fått minst. Det var hyresstöd, permitteringsstöd och stöd till välfärden. Det var stöd för att Sverige gemensamt skulle klara krisen och för att vi tillsammans skulle komma stärkta ur den. Med facit i hand konstaterar jag att så blev fallet.
Efter pandemin inträffade en annan kris av en annan art. Rysslands folkrättsvidriga, hänsynslösa krig mot det fria Ukraina satte världsekonomin i gungning, och energipriserna gick genom taket. Inflationen åt upp åratals reallöneökningar, och många hushåll såg de marginaler man kämpat sig till gå upp i rök. Representanter från ideell sektor larmar konsekvent om att många hushåll får allt svårare att förse framför allt barnen med basala nödvändigheter som kläder, skor och näringsriktig mat.
Men, fru talman, detta gäller inte för alla. Redovisningen ger vid handen att de 10 procent av hushållen som redan hade de största marginalerna är de största vinnarna även fortsättningsvis. Detta kan vi läsa oss till i ärendet vi debatterar i dag. Även om inflationen holkat ur också för de rikaste sker det från en väldigt hög nivå, och för att trösta hushållen i fråga har regeringen strösslat med skattesänkningar och höjt tak för rut och rot. Den här regeringen sliter isär vårt land med sin politik.
Jag anmälde mig till den här debatten i dag, fru talman, för att påminna den som lyssnar om att det finns en annan väg att gå, en annan väg för Sverige. I stället för att sänka skatten för oss som redan har hade det varit fullt möjligt att införa en bankskatt och att betala ut extra barnbidrag. Vi hade kunnat ha en starkare välfärd i stället för att renovera fler fullt fungerande kök och badrum. Vi hade kunnat ha ett statligt investeringsstöd för hyresbostäder, och rot hade kunnat användas för klimatinvesteringar som hade sänkt de svenska utsläppen.
Politik är att vilja, fru talman, men det är också att välja. Den förda politiken på skatteområdet leder till ökade klyftor och splittring. Vi socialdemokrater väljer sammanhållning och omfördelning.
Anf. 58 Fredrik Ahlstedt (M)
Fru talman! Detta ärende som handlar om skatteutgifter är, som föregående talare sa, en redovisning från regeringen avseende skatteutgifterna under 2023. Det är ett ärende kan ses som lite torrt och tråkigt, men det är det inte alls för oss som gillar skatter. För oss som gillar och arbetar för sänkta skatter är detta snarare julafton. Vi ser här vilka skatteutgifter vi har haft, men det innebär att vi när vi tittar på andra sidan av myntet också kan se vilka skattelättnader som har gjorts för enskilda personer och för företag och juridiska personer. I detta ärende får vi alltså en redogörelse för allt det som regeringen har gjort på detta område.
Fru talman! Jag tänkte ta oss igenom det här ärendet lite grann och peka på flera av de olika förändringar som har skett på skatteområdet. Vi har beslutat om att sänka skatten på bensin och diesel. Vi har särskilt beslutat om sänkta skatter på diesel som används inom skogs- och jordbruket. Vi har också ändrat reduktionsplikten.
Dessa skattelättnader är bra och tydliga exempel på hur vi vill underlätta för enskilda som är beroende av bilen för att kunna ta sig till jobbet och hur vi kan underlätta för företag inom jord- och skogsbrukssektorn. Vi har naturligtvis också förbättrat reseavdraget för att ytterligare stimulera till arbete, inte bara på hemorten utan i hela arbetsmarknadsregionen.
Fru talman! Vi prioriterar arbetslinjen; det hörde vi inte minst i den tidigare debatten här i kammaren. Därför har regeringen sänkt skatten och stimulerat för att fler personer ska få arbete. Vi moderater tycker också att det är viktigt att det ska löna sig att arbeta. Fler personer i Sverige måste kunna försörja sig själva, utan bidrag från stat eller kommun. Vi har infört ett ytterligare jobbskatteavdrag, vilket är den enskilt viktigaste åtgärden för att fler ska komma i arbete.
Fru talman! Under de senaste åren har hushållen fått bära en tung börda när vi har haft hög inflation och höga räntor. För att ändå stimulera och skydda hushållen har regeringen fört en stram ekonomisk politik, som ska få ned inflationen och därmed också räntorna. Vi ser nu att inflationen sjunker och att räntorna är på väg ned, vilket är glädjande inte minst för hushållen. I detta sammanhang är ränteavdragen en inte oviktig skatteutgift. Det är en mycket viktig del för att hushållen ska klara ekonomin för sitt boende, även om det tar en stor del av budgetutrymmet för staten.
Fru talman! Företagen och villkoren för företagande är viktiga för Sveriges välstånd och tillväxt. Det är därför viktigt för Sverige, som finns på en global marknad med konkurrens, att villkoren är bra. Bolagsskatten har sänkts så att den numera är 20,6 procent, vilket i ett internationellt perspektiv är bra. Det är nu viktigt att följa den så att vi förblir konkurrenskraftiga över tid.
När det gäller att stimulera företagen ytterligare kan vi se i redovisningen att avdraget för forskning och utveckling, det så kallade FoU-avdraget, också är en viktig sak för att öka och stimulera tillväxten och se till att forskning och utveckling stannar i Sverige. Detta, tillsammans med expertskatten, gör att vi kan locka till oss ytterligare talanger fån hela världen.
Även rot och rut har viktiga funktioner för att stimulera fler att starta företag, inte minst inom traditionellt viktiga kvinnoyrken när det gäller rut. Bostadsbyggandet har haft stora utmaningar, inte minst på grund av rådande ränteläge, och därför spelar också rotavdraget stor roll för att delar av branschen ska hållas igång till dess att räntorna sjunker. Detta gäller inte minst de minsta företagen.
I detta sammanhang vill jag passa på att nämna att regeringen precis har tagit emot utredningsbetänkandet Förenkla och förbättra! - det handlar om de så kallade 3:12-reglerna och förbättringar för innovation och entreprenörskap. Syftet är att kunna stimulera fler att starta företag och se till att våra innovationer och våra entreprenörer stannar i Sverige. Det ska bli spännande att följa detta fram till en bra proposition.
Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i SkU29 om att lägga regeringens skrivelse till handlingarna.
(Applåder)
Anf. 59 Hanna Westerén (S)
Fru talman! Vi befinner oss mitt i den ljuva sommartid. För oss riksdagsledamöter blir det så småningom lite färre voteringar, epostmeddelanden och möten. För många runt om i Sverige blir det semester och sommarlov. Det blir kanske tid för bad, glass, mys och kanske en efterlängtad resa.
Men sommartiden är, som jag antydde i mitt anförande, inte ljuv för alla. Klyftorna ökar i Sverige av i dag. Den som äger sin bostad är till exempel en klockren vinnare. Fredrik Ahlstedt lyfte själv ränteavdragen, som faktiskt gör att vi som äger vår bostad är eviga vinnare.
Den som redan har får ännu mer med den här regeringen. Ojämlikheten är skadlig och sliter isär vårt land. Jag vill mena att ojämlikhet är dyrt och dåligt. Vi riskerar att få en uppväxande generation där många barn får sämre skolresultat och sämre förutsättningar att bli de där arbetsamma vuxna som Fredrik Ahlstedt, och även jag, gärna skulle se på framtidens arbetsmarknad.
Men jag hörde inget om barnen och barnfamiljerna i Fredrik Ahlstedts anförande. Vad är Fredrik Ahlstedts svar till de barnfamiljer som hade varit hjälpta av ett extra barnbidrag eller av en regering som såg dem över huvud taget?
Anf. 60 Fredrik Ahlstedt (M)
Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag tror att ett perspektiv är viktigt att ha. Det finns många viktiga perspektiv i detta, men det allra viktigaste är ändå att ha ett arbete att gå till. För de allra flesta hushåll är arbetsinkomsterna den absolut viktigaste inkomsten. Ju fler som kan arbeta och försörja sig själva, desto bättre blir det för alla hushåll, inklusive barnfamiljerna i Sverige. Jag tror att det är det viktigaste perspektivet vi måste ha.
Jag har full förståelse för att det finns familjer och hushåll som har det svårt i dagens Sverige. Vi har haft en skyhög inflation, höga räntor och stora utmaningar i den svenska ekonomin. Det allra viktigaste är att vi håller i och ser till att vi får ned inflationen, att vi får sänkta räntor och att så många som möjligt har ett arbete att gå till. Det är de absolut viktigaste förutsättningarna för att hushållen, inklusive barnfamiljerna, ska få det bättre i Sverige.
Med detta sagt vet ledamoten också att det är otroligt viktigt att vi skapar tillväxt i Sverige, att vi får företagen att växa, att fler jobb kommer till och att skatteintäkterna ökar. Den tillväxtpolitik som vi har sett de senaste åtta tio tolv åren har inte gynnat Sverige. Sverige har haft en väldigt svag utveckling när det gäller tillväxten i ekonomin.
Jag vill därför gärna fråga ledamoten: Vilka ytterligare åtgärder ser ledamoten som Socialdemokraterna föreslår för att tillväxten ska öka i Sverige?
(Applåder)
Anf. 61 Hanna Westerén (S)
Fru talman! Till att börja med, för att exemplifiera, finns det något som jag tror skulle göra stor skillnad för Sverige: ett investeringsstöd för fler hyresbostäder. Vi har en byggkris i Sverige. Vi har en byggbransch som verkligen skriker efter en annan typ av uppdrag och en annan typ av politik, som inte bara handlar om trädäck, badrum och kök hos oss som redan har det alldeles för bra. Det tror jag skulle göra stor skillnad för Sverige när det gäller både bostäder och jobb.
När det gäller det ärende som vi diskuterar i dag - våra skatteutgifter - är det fullständigt uppenbart att det skulle vara möjligt att göra annorlunda. Det är möjligt att fördela välstånd och resurser på ett annat sätt.
Fredrik Ahlstedt säger att det är jobben som är i fokus. Då undrar jag hur man tänker kring jobben när det gäller till exempel utökningen av rot, där Riksrevisionen tydligt har sagt att det innebär stora risker för mer svartarbete och att det inte ökar arbetsutbudet. Vem är reformen till för i så fall? Jag förstår inte.
Vi har under en rad år haft skattesänkningar och jobbskatteavdrag som har försett oss som redan har jobb och som har det väldigt bra med mer resurser, medan de som har det allra sämst har fått det allt sämre. Det är uppenbart att det blir mer och mer till oss som redan har. Det sliter isär vårt land och ökar ojämlikheten. Ojämlikheten är skadlig och farlig, och den sliter isär vårt land.
Jag är fullständigt övertygad om att det är möjligt att använda resurserna på ett annat sätt, och jag ser fram emot den dag då Socialdemokraterna kan se till att skatteutgifterna fördelar sig helt annorlunda.
(Applåder)
Anf. 62 Fredrik Ahlstedt (M)
Fru talman och ledamoten! Regeringens politik, som vi naturligtvis står bakom, handlar om att vi måste se till att få ned inflationen och räntorna. Detta kommer att skydda löntagarna på det bästa sättet. Det kommer också att säkerställa att vi fortfarande har ett högt arbetskraftsdeltagande och att vi har få människor i arbetslöshet. Det viktigaste för att skydda hushållen och för att säkerställa att barnfamiljerna får det bättre är fortfarande att människor har ett arbete att gå till varje dag.
Därefter måste vi se till att få fart på tillväxten i Sverige, och vår regering har lagt fram en mängd olika förslag för att se till att den ökar. Vi behöver dessutom se till att fler företag startas och att fler jobb skapas. På det sättet ökar tillväxten, och det blir fler arbeten i Sverige.
Vi tror inte att ökade skatter - fler och höjda skatter - leder till mer tillväxt eller fler arbeten. Då blir det precis som det var under de åtta åren med Miljöpartiet och Socialdemokraterna - att tillväxten sjunker och ekonomin blir sämre. Det är detta som är problemet, och det är det vi måste vända för att se till att Sverige åter blir en tillväxtnation. Det kommer att löna sig för hushållen och barnfamiljerna.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 18 juni.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2023/24:SkU29
Webb-tv: Beslut: Redovisning av skatteutgifter 2024
Protokoll med beslut
- Protokoll 2023/24:135 Tisdagen den 18 juniProtokoll 2023/24:135 Redovisning av skatteutgifter 2024
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Redovisning av skatteutgifter 2024
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2023/24:98 till handlingarna.