<p>Bet&auml;nkanden inneh&aring;ller utskottens f&ouml;rslag till hur riksdagen ska besluta i olika &auml;renden.</p>

Betänkande

<p>Departementsserien, Ds, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen. Serien inneh&aring;ller utredningar som regeringens departement har gjort.</p>

Departementsserien

<p>EU-initiativ &auml;r dokument fr&aring;n EU-kommissionen, s&aring; kallade COM-dokument. COM-dokument kan till exempel vara f&ouml;rslag till ny eller &auml;ndrad lagstiftning, policydokument eller rapporter. Dokumenten kan ligga till grund f&ouml;r till exempel regeringens fakta-pm om EU-f&ouml;rslag eller utskottens utl&aring;tanden.&nbsp;</p>

EU-dokument

<p>Protokollen fr&aring;n utskottens och EU-n&auml;mndens sammantr&auml;den talar om vilka fr&aring;gor som togs upp.</p>

EU-nämndens protokoll

<p>Skriftligt samr&aring;d inneb&auml;r att regeringen samr&aring;der med EU-n&auml;mnden utan att n&auml;mnden samlas. Samr&aring;det genomf&ouml;rs via e-post.</p>

EU-nämndens skriftliga samråd

<p>I EU-n&auml;mndens uppteckningar st&aring;r det vad som sagts under n&auml;mndens sammantr&auml;den. Uppteckningarna publiceras ungef&auml;r tv&aring; veckor efter sammantr&auml;det.</p>

EU-nämndens uppteckningar

<p>En faktapromemoria, fakta-PM, &auml;r en redog&ouml;relse fr&aring;n regeringen till riksdagen om ett f&ouml;rslag fr&aring;n EU-kommissionen. D&auml;r framg&aring;r vad f&ouml;rslaget g&aring;r ut p&aring;, hur det kan p&aring;verka svenska regler och vad regeringen anser om f&ouml;rslaget.</p>

Fakta-pm om EU-förslag

<p>Framst&auml;llningar &auml;r f&ouml;rslag fr&aring;n organ som utsetts av riksdagen. Exempel p&aring; riksdagsorgan &auml;r Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framst&auml;llningar kallades under perioden 1975&ndash;2002/03 f&ouml;r f&ouml;rslag. Riksdagens organ l&auml;mnar ocks&aring; in redog&ouml;relser f&ouml;r &aring;rets verksamhet till riksdagen.</p>

Framställning

<p>Interpellationer &auml;r en typ av fr&aring;gor som debatteras i kammaren n&auml;stan varje vecka. Ledamoten st&auml;ller interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och f&aring;r svar b&aring;de skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.</p>

Interpellation

<p>I f&ouml;redragningslistorna st&aring;r det vilka &auml;renden som ska behandlas under kammarens sammantr&auml;den.</p>

Kammarens föredragningslistor

<p>Kommitt&eacute;ber&auml;ttelser inneh&aring;ller information om de utredningar som regeringen har tillsatt, bland annat om vilka personer som arbetar i utredningarna.</p>

Kommittéberättelse

<p>Kommitt&eacute;direktiv &auml;r riktlinjer f&ouml;r de utredningar, eller kommitt&eacute;er, som regeringen tills&auml;tter.</p>

Kommittédirektiv

<p>Riksdagsledam&ouml;terna kan l&auml;mna in anm&auml;lningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anm&auml;lningarna finns i KU:s granskningsbet&auml;nkande.</p>

KU-anmälan

<p>S&auml;rskilda kallelser och f&ouml;redragningslistor talar om n&auml;r konstitutionsutskottet, KU, sammantr&auml;der f&ouml;r att behandla de gransknings&auml;renden som initierats efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar. I dokumenten st&aring;r det &auml;ven vilka &auml;renden KU ska ta upp.</p>

KU:s särskilda kallelser och föredragningslistor

<p>Protokoll fr&aring;n KU:s s&auml;rskilda sammantr&auml;den d&auml;r konstitutionsutskottet, KU, behandlar de gransknings&auml;renden som inletts efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar.</p>

KU:s särskilda protokoll

<p>Motioner &auml;r f&ouml;rslag som riksdagens ledam&ouml;ter har l&auml;mnat till riksdagen.</p>

Motion

<p>N&auml;r kammarens ledam&ouml;ter tycker olika i en fr&aring;ga kan kammaren fatta beslut genom omr&ouml;stning, votering. H&auml;r syns det hur alla ledam&ouml;terna har r&ouml;stat i de omr&ouml;stningar d&auml;r r&ouml;sterna har r&auml;knats, det vill s&auml;ga n&auml;r ledam&ouml;terna har r&ouml;stat genom att trycka p&aring; knappar. Det &auml;r resultaten fr&aring;n huvudvoteringarna som visas. F&ouml;rberedande voteringar redovisas i kammarens protokoll.</p>

Omröstning

<p>Propositioner &auml;r f&ouml;rslag till nya lagar och lag&auml;ndringar som regeringen l&auml;mnar till riksdagen. Regeringen l&auml;mnar ocks&aring; skrivelser, som har en mer redog&ouml;rande karakt&auml;r och inte inneh&aring;ller f&ouml;rslag till riksdagsbeslut.</p>

Proposition

<p>I kammarens protokoll finns allt som s&auml;gs i kammaren nedskrivet. I protokollet st&aring;r det ocks&aring; hur partierna har r&ouml;stat. Ett snabbprotokoll publiceras ungef&auml;r sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren &auml;r slut. Det slutliga protokollet &auml;r f&auml;rdigt efter n&aring;gra veckor.</p>

Protokoll

<p>Utskotten skriver rapporter n&auml;r de arbetar med att f&ouml;lja upp och utv&auml;rdera de beslut som riksdagen har fattat.</p>

Rapport från riksdagen

Redogörelse

<p>Riksdagsf&ouml;rvaltningens f&ouml;rfattningssamling, RFS, inneh&aring;ller f&ouml;reskrifter beslutade av Riksdagsf&ouml;rvaltningen (riksdagsstyrelsen eller riksdagsdirekt&ouml;ren) eller andra myndigheter under riksdagen, f&ouml;rutom Riksbanken och Riksrevisionen.</p>

<p>Riksdagsskrivelser &auml;r meddelanden fr&aring;n riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.</p>

Riksdagsskrivelse

<p>Riksrevisionen &auml;r en myndighet som h&ouml;r till riksdagen och ansvarar f&ouml;r den ekonomiska granskningen av regeringen och de statliga myndigheterna. Riksrevisionen l&auml;mnar sina granskningsrapporter direkt till riksdagen.</p>

Riksrevisionens granskningsrapport

<p>Riksdagens ledam&ouml;ter kan kontrollera regeringen genom att st&auml;lla skriftliga fr&aring;gor till ministrarna. Ministrarna besvarar fr&aring;gorna skriftligt.</p>

Skriftlig fråga

Skrivelse

<p>Statens offentliga utredningar, SOU, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen.</p>

Statens offentliga utredningar

Svar på skriftlig fråga

<p>Svensk f&ouml;rfattningssamling (SFS) inneh&aring;ller g&auml;llande lagar och f&ouml;rordningar. Om en f&ouml;rfattning &auml;ndras ers&auml;tts den gamla texten med den nya.&nbsp;</p>

Svensk författningssamling

<p>I talarlistorna st&aring;r det vilka ledam&ouml;ter som p&aring; f&ouml;rhand har anm&auml;lt att de vill tala under kammarens sammantr&auml;den.</p>

Talarlista

<p>Utskotten kan granska meddelanden fr&aring;n EU:s institutioner. Ofta handlar det om s&aring; kallade strategiska dokument fr&aring;n EU-kommissionen som kan vara id&eacute;dokument, diskussionsunderlag och l&aring;ngsiktiga planer f&ouml;r kommande lagstiftning. N&auml;r ett utskott har granskat ett s&aring;dant meddelande skriver det ett utl&aring;tande till kammaren om granskningen.</p>
<p>Utskotten g&ouml;r ocks&aring; subsidiaritetspr&ouml;vningar av EU-f&ouml;rslag. De ska d&aring; bed&ouml;ma om ett beslut b&ouml;r fattas p&aring; EU-niv&aring; eller av p&aring; nationell niv&aring;. Om utskottet anser att f&ouml;rslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utl&aring;tande.&nbsp;</p>

Utlåtande

<p>Viktigare utredningar som g&ouml;rs inom Riksdagsf&ouml;rvaltningen ing&aring;r i en serie som kallas f&ouml;r URF. URF st&aring;r f&ouml;r Utredningar fr&aring;n Riksdagsf&ouml;rvaltningen. Utredningarna tills&auml;tts av riksdagsdirekt&ouml;ren eller riksdagsstyrelsen.</p>

Utredning från Riksdagsförvaltningen

Utskottens protokoll

<p>Valpr&ouml;vningsn&auml;mnden, VPN, pr&ouml;var &ouml;verklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullm&auml;ktige samt Sametinget och Europaparlamentet. &Auml;ven &ouml;verklaganden av nationella folkomr&ouml;stningar pr&ouml;vas. N&auml;mndens beslut sedan 1975 finns tillg&auml;ngliga.</p>
<p>F&ouml;r varje beslut anges beslutets diarienummer och i f&ouml;rekommande fall &auml;ven r&auml;ttsfallsbeteckningen. En s&aring;dan fanns f&ouml;r besluten f&ouml;re 2015 d&aring; dessa gavs ut i en skriftlig r&auml;ttsfallssamling.</p>

Valprövningsnämndens beslut

Reformerade   regler   för   bostadstillägg   tillpensionärer m.fl.

Bilaga: bet_200102_sfu_3

<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 1 (m, kd)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">99</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">32</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">62</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">19</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">13</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">31</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">11</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">30</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">13</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">13</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">170</td><td class="summa_nej">95</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">84</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 4 (v)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">102</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">29</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">62</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">19</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">13</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">31</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">11</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">30</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">13</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">2</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">225</td><td class="summa_nej">43</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">81</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 5 (v, mp)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">102</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">29</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">62</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">19</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">13</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">31</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">11</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">30</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">13</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">2</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">225</td><td class="summa_nej">43</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">81</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 12 (fp, kd)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">102</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">29</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">2</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">60</td><td class="rost_franvarande">19</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">13</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">31</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">11</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">30</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">13</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">13</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">1</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">162</td><td class="summa_nej">45</td><td class="summa_avstar">61</td><td class="summa_franvarande">81</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 13 (mp)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">102</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">29</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">62</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">19</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">13</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">31</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">11</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">30</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">13</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">2</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">255</td><td class="summa_nej">13</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">81</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


2001-10-31

Nya regler för bostadstillägg till pensionärer (SfU3)

Herr talman! I den bästa av pensionsvärldar skulle
framtida pensionärer kunna klara sig på enbart pen-
sion utan bidrag. Men vi inser att någon form av
bostadstillägg måste finnas kvar. Icke desto mindre
finns det i regeringens förslag till ett reformerat bo-
stadstillägg flera punkter som hade förtjänat en bättre
lösning.
Som anges i propositionen ska förmögenhet fast-
låst i den egna permanentbostaden inte beaktas vid
beräkningen av bidragsgrundande inkomst. Tidigare
gällde detta också fritidsfastighet. Det måste natur-
ligtvis vara den enskildes ensak om man väljer att bo
i en hyreslägenhet kombinerad med en fritidsfastighet
eller om man har ett permanentboende i småhus,
bostadsrätt, tält eller jordkula.
Reglerna måste därför ändras så att vid beräkning
av förmögenhetstillägget avdrag kan ske för en för-
mögenhet bunden i egen bostad. Dock bör det här
avdraget få göras endast för ett alternativ vid samma
tillfälle.
Regeringens förslag om förmögenhetstillägg in-
nebär en dubbelräkning av förmögenhetsbeskattning-
en. Kombinationen av förmögenhets- och fastighets-
skatt på bostaden samt en fiktiv beräkning av inkomst
på andra förmögenhetsdelar, samtidigt som kapitalin-
komsterna redan beaktats kan skapa betydande skev-
heter mellan pensionärer, och detta inte minst bero-
ende på olika bostadsorter.
Den förhållandevis höga procentsatsen, 15 %, är
svår att förstå. Vi föreslår därför att man i stället
beräknar förmögenhetstillägget så att det knyts till
någon ränta, och då kan man tänka sig t.ex. föränd-
ringarna i avkastningen med ett tillägg på statslåne-
räntan om ca 1 %.
Herr talman! Bidragsinkomsten vid beräkning av
bostadstillägg för pensionärer ska enligt regeringens
förslag beräknas på ett så likvärdigt sätt som möjligt
när det gäller inkomst av tjänst respektive inkomst av
näringsverksamhet. Regeringens förslag bryter dock i
viss utsträckning mot likabehandlingsprincipen t.ex. i
fråga om avsättningar till försäkringar.
För löntagares räkning betalar arbetsgivaren pre-
mier för pensions- och sjukförsäkringar som är av-
dragsgilla i arbetsgivarens rörelse. Egenföretagaren
däremot får erlägga premien själv och enligt skatte-
lagstiftningen göra avdrag i den egna deklarationen.
Jag tycker att motsvarande regler bör gälla vid beräk-
ningen av bidragsgrundande inkomst. Det ska bli
intressant att höra vad Lennart Klockare har för syn-
punkter på den här hanteringen.
Enligt regeringens förslag ska näringsidkare vid
beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten inte
kunna kvitta ett års inkomstunderskott mot ett påföl-
jande års inkomstöverskott. Näringsidkare, som ofta
upplever varierande inkomster från år till år, bör
enligt vår mening har möjlighet att ge en mer rättvi-
sande bild av sina inkomster. De bör därför ha möj-
lighet att kvitta underskott mot överskott påföljande
år.
Herr talman! Vi kan konstatera att fastighetsskat-
ten driver upp bostadskostnaderna - för övrigt anser
jag att fastighetsskatten ska avskaffas. Detta gäller
oavsett om man bor i småhus, bostadsrätt eller hyres-
rätt. Att öka det generella bostadstillägget för pensio-
närer till 91 % för hyror upp till 4 500 kr i månaden
skulle inte vara nödvändigt om staten avstod från att
öka boendekostnaderna genom höjd fastighetsskatt.
Jag undrar vad Lennart Klockare tycker om det.
Vi föreslår därför att den del av bostadskostnaden
som ersätts genom bostadstillägget för pensionärer
ska vara 4 000 kr i månaden.
Herr talman! Det nya bostadstillägget för pensio-
närer ska enligt regeringens förslag utges för kostna-
den för den permanenta bostaden. Principen att jäm-
ställa boende i tvåbäddsrum med egen lägenhet är en
ren oförskämdhet.
Bostadstillägget för pensionärer riskerar då att bli
ett kommunalt bidrag, inte det grundskydd för pen-
sionärer som det var tänkt. Detta kan i sin tur bidra
till att icke människovänliga vårdmiljöer permanen-
tas. Vad tycker Lennart Klockare om det?
Vi anser att regeringen bör återkomma snarast,
dock senast ett år efter lagens ikraftträdande, med en
redogörelse för utvecklingen av boendestrukturen i
särskilt boende.
Herr talman! Det är oroväckande att det nya bo-
stadstillägget för pensionärer för vissa av pensionärs-
hushållen kommer att innebära en minskning på
minst 10 000 kr per år. Enligt vad som anges i propo-
sitionen återfinns i den här gruppen flera kvinnor än
män. Eftersom förslaget kan komma att drabba en-
skilda individer mycket hårt är det viktigt att man
redan inom det första året följer upp det nya bo-
stadstillägget för pensionärer. Vad har Lennart
Klockare för jämställdhetsaspekt på att det är fler
kvinnor än män som kommer att drabbas?
Herr talman! Slutligen föreslår regeringen i prin-
cip inga ändringar av det särskilda bostadstillägget
för pensionärer. Vi för vår del anser dock att det sär-
skilda bostadstillägget måste höjas för att det ska
kunna hjälpa de mest utsatta pensionärerna. Vi före-
slår därför att den skäliga levnadsnivån i det särskilda
bostadstillägget höjs med tolv procentenheter till
135,4 % för ensamstående och till 114,4 % för gifta.
Jag vill återigen fråga Lennart Klockare vad han
tycker om den möjligheten till en höjning för att
verkligen förbättra för de sämst ställda pensionärerna.


Herr talman! Det här betänkandet om reformerade
regler för bostadstillägg för pensionärer har kommit
till utifrån att bostadstilläggen ska anpassas gentemot
de nya systemen för ålderspension, efterlevandepen-
sion och sjuk- och aktivitetsersättning.
Samtidigt föreslås en del förändringar med hän-
visning till att bostadstilläggssystemet behöver mo-
derniseras. Vänsterpartiet står inte bakom det nya
pensionssystemet. Som en följd av detta omfattas
pensionssystemet inte av samarbetet mellan regering-
en och Vänsterpartiet. Detta har i sin tur inneburit att
Vänsterpartiet inte har beretts tillfälle att samarbeta
om bostadstillägget.
De reformerade reglerna är inte bara en anpass-
ning till det nya pensionssystemet, utan de påverkar
också andra försäkringssystem som omfattas av bud-
getsamarbetet. Vidare innehåller det här förslaget
vissa moderniseringar av systemen.
Genom utformningen av BTP-reformen, inte
minst med tanke på ekonomiska konsekvenser, borde
den frågan i stället på ett tidigt stadium ha tagits upp i
budgetsamarbetet. Men så har inte skett. Det är skälet
till att Vänsterpartiet har avgivit ett antal reservatio-
ner till detta betänkande. Jag tänker i första hand
uppehålla mig vid reservation 3 och därefter till re-
servation 5, vilka jag nu yrkar bifall till. Båda handlar
om kvalifikationskrav för BTP.
Det sägs i propositionen att en person som uppbär
all ålderspension som han eller hon är berättigad till
ska vara kvalificerad för det reformerade bo-
stadstillägget från 65 år. I praktiken innebär det en
begränsning av ekonomiskt svaga gruppers möjlighet
att kvarstå i förvärvslivet efter 65 år. Regeringen
skriver att det finns en risk för att bostadstilläggen
ska kunna utnyttjas för att subventionera ett senare
och högre uttag av ålderspension.
Men ett högre uttag längre fram borde innebära ett
minskat bostadstillägg. En sådan subvention kan ju
bara uppstå om individens årsinkomst blir lägre vid
ett fortsatt förvärvsarbete än om personen i fråga har
tagit ut all ålderspension som han eller hon är berätti-
gad till. Vi anser att så inte borde vara fallet, i varje
fall inte som regel.
När vi ser på hur utskottet har behandlat just den
delen som vi pekar på i motionen får vi inget riktigt
svar. Det förhållandet att man tar ut ålderspensionen
senare borde minska behovet av bostadstillägg. Len-
nart Klockare kan kanske göra ett förtydligande på
den punkten.
Vidare föreslås det förändringar även i avsnittet
om omställningspension m.m. Det sägs i propositio-
nen att personer som är berättigade till omställ-
ningspension eller förlängd omställningspension inte
ska vara kvalificerade för det reformerade bo-
stadstillägget. Inte heller en kvinna född 1945 eller
senare, som kommer att uppbära änkepension på
grund av dödsfall som inträffat efter utgången av
2002, ska vara kvalificerad för det reformerade bo-
stadstillägget.
Det innebär att det visserligen blir en mindre
grupp men ändock en grupp som man kommer att
försämra för, och åtminstone en del är utsatta sedan
tidigare. Därför menar vi i Vänsterpartiet att även
omställningspension, förlängd omställningspension
och all form av änkepension måste utgöra kvalifika-
tionsgrund för bostadstillägg.
Tiden rinner i väg, så jag avstår från att ytterligare
kommentera reservation 5. Men återigen: Jag yrkar
bifall till reservationerna 3 och 5.


Herr talman! Vårt aktuella betänkande SfU3 Re-
formerade regler för bostadstillägg till pensionärer är
en efterlängtad översyn av bostadstillägget för pen-
sionärer som faktiskt varit oförändrat sedan 1962.
Dagens regelverk kommer i allt högre grad att inrikta
sig på individen. Inkomstbegrepp och fribeloppshöj-
ning är i stort sett bra. Detta till trots har vi kristde-
mokrater reserverat oss angående principerna och
kapitalinkomsterna.
Det borde inte finnas någon i vårt land som kan
komma att känna oro inför sin försörjning på ålderns
höst. Ekonomisk trygghet och en god vård och om-
sorg är viktiga beståndsdelar i frågan om livskvalitet.
De senaste årens ekonomiska utveckling har, även
om regeringen ideligen försökt påtala pensionärernas
goda kompensation för kostnadsutvecklingen, för-
sämrat pensionärernas ekonomiska standard. Krist-
demokraterna anser att detta är ett svek mot den gene-
ration som aktivt varit med om att bygga upp vår
välfärd.
Vid ett tillfälle som detta borde regelverket snara-
re förenklas än försvåras. Därför är det märkligt att vi
får en lagstiftning och ett regelverk som är än mer
komplicerat än det nuvarande. Med avseende på ris-
ken att systemet är alltför komplicerat vill vi upp-
märksamma regeringen på att inte förringa värdet av
en uppföljning och utvärdering av systemet. Det är
därför med viss tillfredsställelse som vi noterar att
utskottet insett behovet av att utvärdera reglerna, och
vi delar denna uppfattning.
Betänkandet tar även upp risken att det finns indi-
vider, troligtvis flest kvinnor, som kommer att få en
minskning på uppemot 10 000 kr per år. Även om det
beror på att de har ett kapital, anser vi att det inte är
rättvist att dessa förändringsförslag kommer att drab-
ba och slå hårt mot enskilda individer. Eftersom rege-
ringen själv nämner det i propositionen,  förutsätter vi
att man bevakar dessa frågor och framöver åtgärdar
eventuella försämringar av större slag. Jag förväntar
mig en kommentar av Lennart Klockare på detta
område.
Herr talman! Kristdemokraterna står i stort sett
bakom betänkandet. För tids vinnande yrkar jag bifall
endast till reservation 12.
Angående kapitalinkomster och förmögenhets-
tillägg kan man nästan ta sig för pannan av förvåning.
Såväl i propositionen som i betänkandet anser rege-
ringen, dess stödpartier och socialdemokraterna i
utskottet att man ska nämna pensionsförsäkringar, att
dessa tillsammans med IPS-sparande inte - hör och
häpna - bör ingå i beräkningen av förmögenhets-
tillägget. Jag är förvånad. Jag är överraskad av for-
muleringen. För min del är det inte ens aktuellt att
tänka tanken. Därför borde man inte heller behöva ta
upp detta i vare sig en proposition eller ett betänkan-
de. Men jag undrar: Ska detta tolkas så att man talar
om dessa frågor i korridorerna? Kan vi i denna debatt
trygga åhörarna om att det inte över huvud taget är
aktuellt att ens i framtiden riskera att tanken åter-
kommer? Det är en fråga som jag vill ställa till Len-
nart Klockare.
Herr talman! Fritidsfastigheternas värde ska enligt
betänkandet också ingå i underlaget av förmögen-
hetstillägget. Kristdemokraterna anser att underlaget
ska baseras på permanentboendet och inget annat.
Flera fritidsfastigheter har, inte minst sedan den se-
naste taxeringshöjningen, fått värden som helt omöj-
liggör BTP.
Många pensionärer har redan i unga år skaffat sig
en fritidsfastighet som i dag betingar ett ganska högt
värde. Vi förvånar oss över att man vill gå in och peta
i dessa människors privata livsstil. Den personliga
ekonomin ska alltså drabbas så att man rentav kan
komma att tvingas till försäljning av fritidshuset.
Livskvaliteten måste kunna bevaras för den enskilda
individen. Vi får under inga omständigheter tvinga
fram ekonomiska spelregler som placerar alla i sam-
ma ekonomiska form. Jag anser att det är rimligt att
äldre personer kan behålla sin fritidsfastighet utan att
den ska räknas in i inkomstunderlaget för BTP.
Jag yrkar än en gång bifall till reservation 12.


Herr talman! I det här betänkandet behandlas frå-
gan om anpassningen av det nuvarande bostadstilläg-
get för pensionärer till det reformerade ålderspen-
sionssystemet. För Folkpartiet liberalerna är det en
välkommen förändring. Vi anser dock att det är vik-
tigt att understryka vikten av att den nuvarande för-
delningspolitiken behålls i så stor utsträckning som
möjligt. Ingen ska behöva uppleva att man förlorar på
omläggningen. Bl.a. ur den aspekten har vi en reser-
vation till detta betänkande. Den invändning vi har är
att fritidsfastighet ska räknas som inkomstgrund när
bostadstilläggets storlek bestäms.
Beslutet om att införa de strängare reglerna för
prövning av bostadstillägg gäller sedan 1997 och är
en följd av regeringens s.k. saneringsmål. Folkpartiet
liberalerna har sedan dess krävt att beslutet upphävs.
Fritidshuset kan för många pensionärer vara den
enda tillflykt man har under den fritid som man har
rätt till även som pensionär. För en del pensionärer
kan ju längre resor vara omöjliga, medan en vistelse i
fritidshuset kan vara en möjlighet till omväxling från
vardagen i en lägenhet t.ex. En fritidsfastighet in-
bringar ju inte heller någon inkomst för ägaren, utan
den är en tillgång först när den säljs.
Herr talman! Värdet på en fritidsfastighet kan va-
riera mycket beroende på läget. En mycket enkel
fritidsfastighet kan ha ett mycket stort värde om den
ligger rätt. Innehavet av en fritidsfastighet kan inne-
bära att man som enskild ställs inför valet att inte ha
råd att bo kvar i den permanenta bostaden och därför
tvingas flytta till något billigare eller att sälja fritids-
fastigheten. Folkpartiet anser inte detta rimligt med
tanke på att det i många fall handlar om en fritidsfas-
tighet som man innehaft länge och kanske också
under en lång tidsperiod med mycken möda har byggt
upp.
Därför avvisar vi förslaget om att värdet på fri-
tidsfastighet ska ingå i beslutsunderlaget för bo-
stadstillägget och yrkar i stället att regeringen snarast
bör återkomma med förslag om att undanta värdet av
fritidsfastighet vid beräkningen av det nya bo-
stadstillägget.
Herr talman! Jag yrkar därför bifall till reservation
nr 12.


Herr talman, kamrater i kammaren och åhörare! I
den bästa av pensionsvärldar, sade Göran Lindblad,
och det skulle jag också önska. Jag håller också med
om att man kunde ha gjort tillägget enklare. Hela
pensionssystemet kunde ha gjorts enklare, skulle jag
vilja säga.
Bostadstillägget för pensionärer var man tvungen
att göra en reform om i och med att ålderspensionsre-
formen och det särskilda grundavdraget för pensionä-
rer avskaffades. För att kompensera för det kommer
bruttopensionerna att höjas, vilket leder till att nuva-
rande system för bostadstillägg till pensionärer måste
anpassas till de höjda bruttopensionerna. Det står så i
propositionen.
I det här betänkandet har Miljöpartiet några saker
att erinra om. I huvudsak är personkretsen densamma
som för nuvarande bostadstillägg. Den tidigare abso-
luta knytningen till folkpensionen kommer dock inte
längre att finnas kvar. I stället är utgångspunkten för
rätt till bostadstillägg att man har en huvudsaklig och
långsiktig försörjning av pension eller uppbär sjuk-
eller aktivitetsersättning. Personkretsen blir därmed
något snävare.
Miljöpartiet tycker att man, om man av speciella
orsaker inte orkar arbeta till 65 års ålder, ska kunna
kvalificera sig till BTP och att även kvinnor födda
1945 eller senare, som kommer att uppbära änkepen-
sion på grund av dödsfall som inträffar efter utgången
av 2002, ska kunna kvalificera sig. Därför yrkar jag
bifall till reservation 3. Där ingår även Miljöpartiets
reservation 4. Därför koncentrerar jag mig på att yrka
bifall till reservation 3.
Jag tänker yrka bifall till ytterligare en reserva-
tion. Den handlar om att Miljöpartiet vill ha en tydli-
gare skrivning vad gäller såväl sambor som homo-
sexuella personer som är sambor. Därför yrkar jag
bifall till reservation 13.
Sedan vill jag avsluta med ett citat ur betänkandet:
"De ändringar som föreslås i propositionen måste i
vissa avseenden bedömas som omfattande. Med hän-
syn härtill anser utskottet det närmast självklart att det
nya BTP-systemet noga följs upp och utvärderas när
det varit i kraft en tid."
Det är någonting som vi alla måste hjälpas åt att
kolla.


Herr talman! Den här propositionen har naturligt-
vis, som flera talare har sagt, varit efterlängtad. Jag
tycker också att det är en bra proposition. De föränd-
ringar som görs i propositionen är föranledda av det
nya ålderspensionssystemet, som träder i kraft 2003.
Det nuvarande bostadstillägget har ju varit oförändrat
i stort sett sedan 1962. BTP, som bostadstillägget
förkortas, är ju ett individinriktat grundskydd med
avgränsningar mot bostadsbidraget.
Det nya bostadstillägget ska vara tidsbestämt och
gälla ett år, men om förhållandena är okomplicerade
kan det gälla i tre år innan en ny ansökan måste göras.
Utgångspunkten för rätt till det nya bostadstillägget är
att man har en huvudsaklig och långsiktig försörjning
från ålderspensionssystemet eller uppbär sjuk- eller
aktivitetsersättning som träder i kraft vid årsskiftet.
De två senaste begreppen motsvarar dagens sjukbi-
drag och förtidspension.
Partiell ålderspension och omställningspension
kommer inte att grunda rätt till det nya BTP. Inte
heller kommer en kvinna som blivit änka efter 2002
och är född 1945 eller senare att ha rätt till bo-
stadstillägget.
Herr talman! Det gläder mig att vi kan föreslå en
höjd kompensationsnivå när det gäller bostadstilläg-
get, vilket bl.a. kommer de pensionärer som har låga
inkomster och hög hyra till del. I stor utsträckning är
det kvinnor som blir berörda av förbättringarna i
bostadstillägget. Regeringen har under en följd av år
förbättrat bostadstillägget till pensionärerna därför att
det är viktigt att pensionärer med låga inkomster ska
kunna ha en god bostadsstandard. Den nya ersätt-
ningsnivån innebär att pensionären ska kompenseras
med 91 % av hyran upp till 4 500 kr i månaden. För
en gift pensionär vars make eller maka inte uppbär
pension ska bostadskostnaden kompenseras upp till
hälften av bostadskostnaden, dock högst 2 250 kr i
månaden.
Inkomstbegreppet kommer i huvudsak att följa
skattelagstiftningen med vissa tillägg. Som inkomst
räknas inkomst av tjänst och näringsverksamhet samt
av kapital. För förmögenhet överstigande 100 000 kr
beräknas en inkomst på 15 % av förmögenheten per
person.
Inkomst av tjänst och näringsverksamhet beräknas
utifrån den förväntade framtida inkomsten, medan
uppgifterna om förmögenheter och inkomst av kapital
hämtas från deklarationen året före det år ansökan
avser.
Den fastställda inkomsten kommer att räknas om
till en reduceringsinkomst. Det innebär att vissa in-
komster viktas, och från reduceringsinkomsten dras
sedan ett fribelopp. Fribeloppet ska svara mot ett
grundläggande konsumtionsbehov och föreslås i
huvudsak knytas till basnivåerna för allmän ålder-
spension och sjuk- och aktivitetsersättning.
Fribeloppet i det nya bostadstillägget är högre,
drygt 82 000 kr, än i det gamla systemet, där fribe-
loppet bestod av folkpension och pensionstillskott,
drygt 56 000 kr för en ensamstående och knappt
50 000 kr för en gift. Avräkningen sker sedan med
62 % av inkomsten upp till ett basbelopp, och för
överstigande inkomst reduceras bostadstillägget med
50 %.
När det gäller det särskilda bostadstillägget är
reglerna i stort oförändrade.
Herr talman! Jag skulle vilja säga något kort om
några motioner som är lämnade med anledning av
propositionen.
Moderaterna vill inte att kompensationsnivån i
bostadstillägget ska höjas. Dessutom ska taket sänkas
från 4 500 kr till 4 000 kr, och man ska på nytt införa
ett golv på 100 kr. Det innebär att pensionärer med
bostadskostnader på 4 500 kr får knappt 600 kr lägre
bostadstillägg med moderaternas förslag än med
regeringens förslag. För att i någon mån kompensera
detta vill moderaterna höja det särskilda bo-
stadstillägget med 5 % eller med 190 kr i månaden.
Det innebär att mer än 90 % av alla pensionärer med
låga inkomster skulle förlora på moderaternas förslag.
Jag vill fråga Göran Lindblad, som företräder mo-
deraterna: Hur resonerar ni när ni vill ta bort en rätt-
mätig höjning av bostadstillägget till så många pen-
sionärer? Det skulle vara intressant att höra en förkla-
ring.
Det finns även några motioner där man tar upp
frågan om utvärdering; det har en del talare redan
berört. Det är klart att det ska ske en utvärdering av
en ny reform när den har pågått en tid, så att vi får se
hur den slår.
Kerstin-Maria Stalin tog upp krav på skrivningar
när det gäller två personer av samma kön. Regeringen
har i propositionen angett att med gift ska likställas
en vuxen person som lever tillsammans med en annan
vuxen person utan att vara gift, om de är folkbokförda
på samma adress. Det här innebär ett klart förtydli-
gande när det gäller den fråga som Kerstin-Maria
Stalin ställer. Det är ett tydligt språk om vad som
gäller. Jag tror att Kerstin-Maria Stalin kan vara nöjd
med den skrivningen. Detta är precis det hon önskar,
hoppas jag.
Ja, herr talman, då tror jag att vi kan börja med
replikerna.


Herr talman! Nu när jag har hämtat andan ska jag
först yrka bifall till reservation nr 1.
Lennart Klockare! Det gick visserligen inte att
följa anförandet så bra som jag hade önskat, men
Lennart Klockare har uppenbarligen inte lyssnat på
någonting av det som jag sade.
När det gäller kompensationsnivån sade jag redan
i anförandet att man, om man ser till att inte höja
fastighetsskatten och boendekostnaderna, kan hålla en
lägre nivå på det här bostadstillägget. Det är skälet,
och det har vi anfört. Dessutom lät Lennart Klockare
bli att svara på mina frågor kring mina sex punkter.
För det första gällde det beräkningen av förmö-
genhetstillägget i fråga om egen bostad kontra fritids-
hus. Varför vill inte Socialdemokraterna och stödpar-
tierna, Lennart Klockare, att man ger människor en
valfrihet när det gäller att bestämma vilken typ av
boende de vill ha, om de vill bo i en liten lägenhet
och ha ett fritidshus och välja var de gör avdraget?
För det andra gällde det effekterna av förmögenhets-
och fastighetsskatten i fråga om rättvisa mellan olika
orter. Där fick jag heller inget svar av Lennart Klock-
are. För det tredje gällde det löntagare och egenföre-
tagare och premiebetalningen, där det är avsevärda
skillnader. Där fick jag heller inget besked. För det
fjärde gällde det näringsidkares möjligheter att kvitta
det ena verksamhetsåret mot det andra. Det kom-
menterades inte heller. För det femte gällde det frå-
gan om tvåbäddsrum kontra egen lägenhet. Varför
tycker Lennart Klockare och socialdemokraterna att
tvåbäddsrum i det här sammanhanget ska jämställas
med eget boende? För det sjätte och sista gällde det
jämställdheten. Det är fler kvinnor än män som förlo-
rar på det här nya förslaget. Varför kommenterar
Lennart Klockare inte det?


Herr talman! Då kan jag börja med det sista, dvs.
att det drabbar fler kvinnor än män. Jag sade i mitt
anförande, Göran Lindblad, att det är kvinnor som
drabbas av de försämringar som moderaterna föreslår.
Jag måste säga att jag är väldigt överraskad över
att moderaterna i sin motion skriver att regeringen
höjer fastighetsskatten. Jag vill påtala för Göran
Lindblad att regeringen faktiskt har sänkt fastighets-
skatten. Det borde också Göran Lindblad veta. Men
moderaterna pratar ju ofta om den efterlängtade
marknaden. Det är marknaden som ska få styra och
ställa, och det ska vara efterfrågan och tillgång. När
fastigheterna ökar i värde är det faktiskt marknaden
som styr det genom efterfrågan och tillång, så där har
man det.
Den begränsning på 5 % som man infört när det
gäller fastighetsskatten innebär att många människor
faktiskt får betydligt lägre bostadskostnad med rege-
ringens förslag. Men moderaterna använder pensionä-
rerna som ett slagträ i debatten för att på sikt ta bort
fastighetsskatten. Det tycker jag är lite orättfärdigt.
Göran Lindblad skulle i stället förklara varför han vill
ta bort bostadstillägget för alla de kvinnor som skulle
drabbas av ert förslag om sänkt tak, infört golv och
lägre procentsats.
När det sedan gäller tvåbäddsrum säger vi i pro-
positionen och i betänkandet att den frågan kommer
fram i ett annat sammanhang, i en annan proposition
som regeringen lägger fram och som berör institution
på boendet. Den frågan kommer också att få en egen
lösning.
Tyvärr hann jag inte med mer.


Herr talman! Det kanske var tur för Lennart
Klockare att klockan tickade vidare och det blev rött
ljus.
När det gäller fastighetsskatten, Lennart Klockare,
har den socialdemokratiska regeringen visserligen
föreslagit en sänkning i fråga om hur man beräknar
fastighetsskatten, en procentuell sänkning. Men i
kronor, Lennart Klockare, betalar man mer fastighets-
skatt beroende på den värdeökning som har skett på
fastigheterna. Det är faktiskt så att den nuvarande
regeringen medverkar till att de verkliga kostnaderna,
de pengar som den enskilde betalar ur plånboken, är
större än de var innan. Det kallar inte jag en sänkning
av fastighetsskatten, utan det är ett tricksande med
terminologi. Vi moderater vill i själva verket avskaffa
fastighetsskatten helt och hållet.
Sedan fick jag ett halvdant svar av Lennart
Klockare när det gällde tvåbäddsrummen, nämligen
att det kommer i en annan utredning och i en annan
proposition. Ja, men det är ju nu vi talar om det här
bostadstillägget. Det är nu det gäller dessa pensionä-
rer som behandlas lika vare sig de bor i egen lägenhet
eller i tvåbäddsrum. Det tycker jag är orimligt.
I övrigt fick jag ingen kommentar när det gällde
företagarna, ingen kommentar när det gällde nä-
ringsidkarnas möjligheter att kvitta och heller ingen
kommentar när det gällde beräkningen av förmögen-
hetstillägget i permanentbostad kontra fritidshus.


Herr talman! Det är många saker jag skulle vilja ta
upp här.
Fastighetsskatten är faktiskt sänkt, Göran Lind-
blad. Det är värdet på fastigheterna som har ökat, och
då kan det ha blivit sådana förändringar för en del.
Men för en stor grupp människor har det ändå blivit
sänkningar.
Sedan tar Göran Lindblad upp frågan om att man
ska välja boende, dvs. vilket boende som är att be-
trakta som permanentbostad. Men snälla Göran Lind-
blad: Hur hänger det ihop med det som sades i inled-
ningsanförandet om att man ska klara sig utan bidrag?
Nu säger Göran Lindblad att man som permanentbo-
ende ska få välja det boende som ger det högsta bo-
stadstillägget. Jag tycker att detta rimmar väldigt illa.
I er politik säger ni att folk ska klara sig utan bidrag,
och sedan ska ni manipulera så att människor som har
förmögenhet ska kunna få ett bostadsbidrag. Det
tycker jag verkar väldigt illa.
När det gäller egenföretagare kan man säga att det
är likställt mellan anställd och egenföretagare. Men
vad Göran Lindblad glömmer bort att säga är att den
avgift till pensionen som arbetsgivaren betalar in har
den anställde avstått ifrån i löneutrymme. Man skulle
alltså kunna uttrycka det på ett annat sätt: Det är ar-
betsgivaren som betalar in den enskildes pensionsav-
gift som denne avstått ifrån i löneutrymme. Men de är
trots allt likvärdiga med de förhållanden som gäller.
Sedan gällde det att kvitta underskottet mot kom-
mande år. Om man har ett underskott ett år vill Göran
Lindblad att man ska få ta bort det när man har in-
komster för att få bidrag. Det rimmar också i den här
frågan oerhört illa med den politik som ni för, dvs. att
man ska klara sig utan bidrag.


Herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till
Klockare. Jag behöver inte ta upp någonting mer om
fritidsfastigheterna, för det har flera talare redan be-
rört. Men tillåt mig att läsa innantill ur betänkandet
den lilla passus jag nämnde i mitt anförande:
"Det kapitaliserade värdet av privata pensionsför-
säkringar eller IPS-sparande, dvs. individuellt pen-
sionssparande, bör enligt regeringen inte ingå i be-
räkningen av förmögenhetstillägget."
Jag är förvånad över att ordet "bör" tillåts finnas
med i det här sammanhanget. Det är anmärkningsvärt
att man över huvud taget tänker tanken att eventuellt
göra detta, för det måste väl vara bakgrunden till att
man sätter dit ordet "bör". Rätteligen borde det stå att
av självklara skäl skall detta inte ingå.
Jag skulle vilja ha ett svar på den här lilla frågan
av Lennart Klockare.


Herr talman! Jag tycker att vi ska hålla oss till vad
vi har sagt i det betänkande som vi nu ska ta ställning
till. Detta ska inte ingå. Det är det som det handlar
om. Kenneth Lantz fokuserar sin fråga på framtiden.
När det gäller det individuella pensionssparandet
ingår inte det i underlaget när man beräknar bostads-
kostnaden. Detta framgår av skrivningen, och det
tycker jag är ett klart svar till Kenneth Lantz.


Herr talman! Men om nuvarande regler ska fort-
sätta att gälla behöver man inte heller blåsa upp en
hotbild av att det kan komma att bli så, och att det är
därför man vill förekomma genom att säga: Eventu-
ellt kan vi avstå från detta genom att skriva att det
enligt regeringen inte "bör" ingå. Det skall inte ingå.
Kan vi få ett ännu tydligare svar av Lennart
Klockare på detta?


Herr talman! Jag vet inte om det kan bli mycket
tydligare. Vi beslutar i dag att det inte ska ingå, och
det tycker jag att Kenneth Lantz ska vara nöjd med.
Men Kenneth Lantz kanske ställer upp väldigt bra på
propositionen och vårt betänkande, eftersom det är de
frågorna han fokuserar på, dvs. det som kan ligga
långt fram i framtiden. Min uppfattning när det gäller
frågorna om individuellt pensionssparande är att detta
inte ingår och ska inte göra det heller. Men det är min
uppfattning, och detta diskuteras inte i några korrido-
rer, som Kenneth Lantz tidigare sade.
Kenneth Lantz nämnde fritidsfastigheter, och då
kan jag väl säga någonting om det. Jag tycker att
fritidsfastigheterna ska ingå i beräkningsunderlaget
när man räknar ut bostadstillägget. De är trots allt en
tillgång och en förmögenhet för de människor som
äger dem. Man kan också omvandla dem till likvida
medel vid något tillfälle. Det är kanske bättre att ha
en fritidsfastighet i dag än att ha aktier eller fonder,
med tanke på hur dessa går. Värdet på fritidsfastig-
heten kanske trots allt är tryggare i dag, och det är
nog också rimligt att man tar med hela den ekono-
miska bilden för den enskilde individen när man ska
fastställa vilket bostadstillägg denne ska ha.


Herr talman! Det gällde frågan om kvalifikations-
krav för BTP när man tar ut hel ålderspension eller
bara en del. Jag uppfattade inte riktigt att Klockare
svarade på frågan. Det framgår i propositionen att
regeringen anser att man måste ta ut hel ålderspension
från 65 års ålder för att vara kvalificerad för BTP. Det
går inte att ta ut partiell pension och hoppas på att få
BTP.
Det märkliga är hur regeringen skriver i proposi-
tionen. Där står att det finns en risk för att bo-
stadstillägget ska kunna utnyttjas för att subventione-
ra ett senare och högre uttag av ålderspension. Hur
ska det gå till? Om det är så borde det bli ett högre
uttag av ålderspension längre fram eller ett behov av
minskad BTP. Om ålderspensionen skjuts fram och
därmed blir högre i framtiden borde behovet av BTP
bli mindre.
Det förs ett märkligt resonemang utifrån att årsin-
komsten ska subventioneras. Om man tar ut delpen-
sion och fortsätter i förvärvsarbete kan denna situa-
tion, den s.k. subventionen, endast uppstå om man har
så låg lön bredvid den partiella pensionen att den
skulle vara mindre än om man hade tagit ut hela ål-
derspensionen på en gång.
Jag förstår mig inte på den matematiken. Peps
Persson sjöng om falsk matematik, men så långt vill
inte jag gå - men åtminstone är det konstig matema-
tik.


Herr talman! Jag ska försöka ge en förklaring till
Claes Stockhaus. Kvalifikationsreglerna ska vara
precis som i dag, dvs. man äger inte rätt till bo-
stadstillägg när man tar ut förtida ålderspension. Så är
det inte tänkt i det här systemet heller.
Där vill Vänsterpartiet att man ska kunna få bo-
stadstillägg om man tar ut partiell ålderspension i
förtid från t.ex. 61 års ålder. Då ska man kunna få
bostadstillägg. Det är väl självklart, Claes Stockhaus,
att inkomsten kan bli högre om man tar ut pensionen
senare än vid 65 års ålder. Den inkomst du har redu-
ceras bara med 62 % upp till ett prisbasbelopp och
med 50 % däröver. Marginalen upp till 100 % har du
då till godo.
Om det hade varit fråga om att reducera krona
mot krona hade det inte blivit någon förändring. Det
är klart att det går att hålla till godo med det system
som finns.
Jag uppskattar Claes Stockhaus ambition att män-
niskor ska jobba längre, kunna vara kvar i arbetslivet
i längre utsträckning. Jag delar också den uppfatt-
ningen. Den hänger samman med många andra frågor
som vi behöver ta ett helhetsgrepp om. Det är en
positiv bild.


Herr talman! Vi debatterar i dag reformerade reg-
ler för bostadstillägg till pensionärer m.fl. Vi i Cen-
terpartiet har inte några reservationer, utan vi yrkar
bifall till förslaget i betänkandet. Till stora delar ser vi
betänkandet som ett led i flerpartiöverenskommelsen
gällande det reformerade pensionssystemet.
Alla människors lika rätt och värde är grunden för
Centerpartiets politik. Politiken måste möjliggöra för
var och en att växa som människa och att kunna för-
verkliga sina drömmar. Detta gäller förstås alla män-
niskor och alltså i hög grad våra äldre. Att kunna
överblicka och påverka, att ha så stor kontroll som
möjligt över sin egen tillvaro, är en förutsättning för
välbefinnande och livskvalitet. Skapande och kreati-
vitet är grunden för ekonomiskt välstånd och en för-
utsättning för att individer, oberoende av ålder, ur-
sprung, social bakgrund och boendeort, ska kunna
växa och utvecklas.
Centerpartiet utgår från att varje människa har
förmåga att förvalta sina möjligheter och kan ta an-
svar. Grundläggande för individen är frihet från tvång
och att själv kunna fatta sina egna beslut och ta an-
svar för dem. Grundläggande för staten är att skapa
jämlika villkor genom t.ex. rätt till ekonomisk trygg-
het och social omsorg.
Herr talman! Det är viktigt för alla att uppleva och
känna trygghet i samhället och att kunna utöva själv-
bestämmande. Att ha en ordnad ekonomi är oftast en
nödvändig ingrediens för att känna livskvalitet och
för att utöva självbestämmande.
Trygghet är att kunna leva på sin lön eller sin pen-
sion och att veta att den räcker till det nödvändigaste,
dvs. mat och boende m.m.
Centerpartiet anser att ambitionen ska vara att så
långt möjligt ge förutsättningar till "att klara sig
själv". Vi föreslår därför att pensionstillskottet höjs
med 3 000 kr per år för att förbättra ekonomin för
dem som har minst ekonomi, dvs. de som har lägst
pension och därmed oftare är i störst behov av andra
bidrag.
När det nya pensionssystemet införs 2003 bör ga-
rantipensionen höjas med 3 000 kr per år.
Vi vill gå vidare i vår ambition att förbättra för
dem som har de största behoven, och för år 2003 vill
vi ersätta grundavdraget en med skatterabatt på
10 000 kr - lika för alla. Eftersom pensionärerna
fr.o.m. 2003 - när det nya pensionssystemet börjar
gälla - kommer att betala skatt kommer de att få
behålla ett större konsumtionsutrymme för att dispo-
nera till avgifter eller annat av eget val.
Herr talman! Det är viktigt att möjligheten finns
att erhålla bidrag till boendet när den egna ekonomin
inte klarar av boendekostnaden, men ambitionen
måste vara att man ska kunna leva av sin lön eller sin
pension. Därför anser vi att det är bättre med höjd
grundpension och senare garantipension samt lägre
skatt än med bidrag.


Herr talman! Det är uppenbart att Centerpartiet
och Birgitta Carlsson har ställt sig i vänsterburen. Jag
skulle vilja att Birgitta Carlsson kommenterade föl-
jande. Birgitta Carlsson har talat om möjligheten att
klara sig själv. Hur är det med fastighetsskatten i
beräkningarna, Birgitta Carlsson? Hur är det med
beräkningarna av förmögenhet vid beräkning av bo-
stadstillägget? Hur är det med löntagare kontra egen-
företagare, och hur är det med näringsidkarna, Bir-
gitta Carlsson? Jag vill gärna ha en kommentar till
detta.


Herr talman! Jag sade från början att vi delar i sto-
ra drag uppfattningen i det här betänkandet. Göran
Lindblad lyfter fram frågan om fastighetsskatten. Har
Göran Lindblad läst vår skattemotion? Där finns det
klart och tydligt deklarerat att vi vill sänka fastighets-
skatten och att vi vill frysa taxeringsvärdena. Vi vill
alltså inte utgå från ett högre belopp.
När det gäller de andra frågor som Göran Lind-
blad lyfte fram har vi förslag som ligger i mittenfåran,
där Centerpartiet finns i den svenska politiken. Där
finns det flera frågor där jag delar Göran Lindblads
uppfattning. Vi har inte motionerat om detta, och vi
har valt att ställa upp på förslaget som det ser ut nu.
Vi kan stå bakom många av skrivningarna i betän-
kandet.


Herr talman! Jag är lugnad om än inte helt nöjd.
Jag har en avslutande fråga till Birgitta Carlsson.
Den gäller kvinnor relativt män. Redan i propositio-
nen framgår det att med det här förslaget är det större
risk att ett antal kvinnor drabbas. Varför vill Center-
partiet inte vara med på reservation 1 och se till att
detta följs upp fort och snabbt?


Herr talman! Vi anser att vårt förslag med höjt
pensionstillskott innebär att kvinnorna - det är ofta
kvinnor som har låg pension - får en förbättrad eko-
nomi. Vårt skatteförslag som jag lyfte fram kommer
att innebära att alla personer med mindre utrymme i
sin ekonomi får en förbättrad ekonomi. Vi tror på
våra egna förslag, och vi har gjort beräkningarna att
detta kommer att innebära en förbättrad ekonomi för
människor med låg pension eller små inkomster.



Herr talman! Vi ska ta ställning i dag till ett för-
slag om att asylsökande barn som väntar på besked -
på beslut - ska ha rätt till skolgång. Det föreslås ock-
så att den statliga ersättningen till kommunerna bör
utökas på grund av detta.
Det här förslaget att välkomna även asylsökande
barn i skolan är för oss i Folkpartiet väldigt positivt.
Det är ofta en väldigt svår situation för de barn som
vistas i Sverige i väntan på besked om uppehållstill-
stånd. Som alla vet är handläggningstiderna väldigt
långa. Det rör sig om månader eller år. Påfrestningar-
na för de vuxna som tvingas gå sysslolösa i många
månader är mycket stora. Då är det inte svårt att före-
ställa sig hur barnens situation är med nervösa och
kanske olyckliga vuxna omkring sig.
Dessa barn har inte valt sin situation själva. De
har inte själva valt att befinna sig i ett främmande
land under dessa villkor, och de kan naturligtvis inte
på något sätt lastas för den situation de befinner sig i.
Möjligheten att gå i skolan kan för dem ge vardagen
ett innehåll, och samtidigt kan barnen få den kunskap
de så väl behöver.
När nu regeringen föreslår att även dessa barn
medan de väntar på uppehållstillstånd ska få rätt till
skolgång välkomnar vi från Folkpartiet det förslaget.
Vi ser det som ett humant ställningstagande för bar-
nens rätt och ett viktigt steg mot en humanare flyk-
tingpolitik i Sverige.
Herr talman! Samtidigt beklagar vi att regeringen
inte tar steget fullt ut och ger alla barn som vistas i
Sverige lagstadgad rätt till skolgång. Jag tänker då
särskilt på de barn som fått avslag på sin ansökan och
väntar på utvisning.
Det är ju så att det efter det att beslut om utvisning
har fattats kan gå mycket lång tid innan utvisningen i
verkligheten verkställs. Det kan bero på att motta-
garlandet inte är berett att ta emot sina medborgare
eller på att någon familjemedlem drabbas av sjuk-
dom. Denna väntan på verkställan av utvisning kan
också vara väldigt lång - flera månader eller t.o.m. år.
Oavsett vad orsaken är måste naturligtvis också dessa
barn garanteras en dräglig tillvaro innan utvisningen
sker, och då är skolgång en viktig rättighet.
Utbildningsutskottet skriver också i betänkandet
att fortsatt skolgång för barn som väntar på utvisning
har stor betydelse för barnens utveckling och psykis-
ka hälsa. Utskottet skriver t.o.m. att det är i enlighet
med innehållet i FN:s barnkonvention om att barnets
bästa ska iakttas att barnen får fortsätta i skolan.
Det är ganska skarpa skrivningar, och jag hoppas
att de når ut till dem i kommunerna som har ansvar
för dessa barns skolgång.
Samtidigt beklagar jag att inte utskottsmajoriteten
med de argument man själv använder helt enkelt vill
slå fast att även dessa barn borde ha en laglig rätt till
skolgång. Med de starka argument för skolans bety-
delse som både utbildningsutskottet och socialförsäk-
ringsutskottet anför borde det vara logiskt att säga att
lagen om skolgång ska omfatta även barnen som
väntar på utvisning.
Herr talman! Som sagt är utskottets förslag till be-
slut ett viktigt positivt steg för barnens bästa. Jag
beklagar bara att en del flyktingbarn fortfarande
kommer att sakna laglig rätt till skolgång. Därför
yrkar jag bifall till Folkpartiets reservation under
punkt 2.


Motion motion 2000/01:Sf36 med anledning av prop. 2000/01:140 Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.

av Margit Gennser m.fl. (M)

med anledning av prop. 2000/01:140 Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.

Motion motion 2000/01:Sf37 med anledning av prop. 2000/01:140 Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.

av Claes Stockhaus m.fl. (V)

Motion motion 2000/01:Sf38 med anledning av prop. 2000/01:140 Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.

av Kerstin-Maria Stalin (MP)

Motion motion 2000/01:Sf39 med anledning av prop. 2000/01:140 Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.

av Bo Könberg m.fl. (FP)

Motion motion 2000/01:Sf40 med anledning av prop. 2000/01:140 Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.

av Kenneth Lantz m.fl. (KD)

Proposition proposition 2000/01:140 Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.

Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.

Riksdagsskrivelse 2001/02:10

Riksdagen beslutade om nya regler för bostadstillägg till pensionärer (BTP). Reglerna för bostadstillägget behöver ändras i och med att Sverige fått ett nytt pensionssystem. Det nya BTP kan den få som har rätt till t.ex. sjuk- eller aktivitetsersättning (som ersätter förtidspension och sjukbidrag fr.o.m. 2003) eller hel ålderspension. Det nya BTP ska vara tidsbestämt och som huvudregel gälla i ett år. Tanken är att bostadstillägget ska vara anpassat efter de aktuella inkomsterna och bostadskostnaden. Maximalt BTP ska lämnas med 91 % av bostadskostnaden till den del denna inte överstiger 4 500 kr per månad. För de flesta pensionärshushåll med BTP blir skillnaden mellan det nya och gamla pensionssystemet relativt liten - närmare 70 % av kommer att få oförändrat eller högre BTP. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2003.