Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Regeringens förvaltningspolitik, m.m.

Betänkande 2001/02:KU24

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
22 maj 2002

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

DOC
Regeringens förvaltningspolitik, m.m.(doc, 174 KB)
PDF
Bilaga: bet_200102_ku_24(pdf, 421 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2001/02:24 Regeringens förvaltningspolitik, m.m.

Beslut

Regeringens förvaltningspolitik (KU24)

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för arbetet med genomförandet av regeringens förvaltningspolitiska handlingsprogram - En förvaltning i demokratins tjänst.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 21

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2002-04-25
Trycklov: 2002-05-14
Justering: 2002-05-14
Reservationer: 6
Betänkande 2001/02:KU24

Alla beredningar i utskottet

2002-03-19, 2002-04-09, 2002-04-25

Regeringens förvaltningspolitik (KU24)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen lägger till handlingarna regeringens redogörelse för arbetet med genomförandet av regeringens förvaltningspolitiska handlingsprogram - En förvaltning i demokratins tjänst.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2002-05-22
Stillbild från Debatt om förslag 2001/02:KU24, Regeringens förvaltningspolitik, m.m.

Debatt om förslag 2001/02:KU24

Webb-tv: Regeringens förvaltningspolitik, m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Lars Hjertén (M)
Anf. 115 Lars Hjertén (M)
Fru talman! Regeringens förvaltningspolitik, m.m. är rubriken på det här betänkandet, dvs. KU24. Det bygger på en skrivelse från regeringen, men utskottet behandlar också samtidigt 24 motionsyrkanden från allmänna motionstiden. Betänkandet täcker alltså betydligt mer än vad som står i själva skrivelsen. Jag ska citera en inledningsmening i skrivelsen: "Regeringens mål är att den svenska statsförvaltning- en skall, med höga krav på rättssäkerhet, effektivitet och demokrati, vara tillgänglig och tillmötesgående och därigenom vinna medborgarnas fulla förtroende." Jag tror att vi alla håller med om detta. Lite mer filosofisk blir man när man skriver att förvaltningen ska tillhandahålla tjänster på ett sådant sätt att den ger största möjliga nytta för medborgarna. Hade man skrivit "största möjliga lycka" i stället så hade man kunna citera en av den klassiska liberalismens före- språkare för ett par hundra år sedan. Skillnaden kan- ske inte är så stor mellan lycka och nytta. Det står också mycket annat som vi är överens om. Jag är positiv till 24-timmarsmyndigheter, dvs. myndigheter som vi medborgare kan nå elektroniskt dygnet runt. Vi kan ställa frågor och komma med förslag osv. Denna fråga diskuterade vi i samband med ett betänkande för några veckor sedan. Jag går nu från allmänna synpunkter där vi är överens till sådant där vi skiljer oss åt. Redan i re- geringsformens första paragraf står det att den offent- liga makten utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. I förvaltningslagen kan vi läsa att frågor från enskilda ska besvaras så snart som möjligt. Det är vi också överens om. Om man inte är nöjd med den tid det tar för en myndighet att svara på en fråga som man ställer så kan alltid JO, och även JK, ingripa, dvs. Justitieombudsmannen och Justitiekanslern. Det står också att det är särskilt besvärligt för enskilda personer som måste vänta på ett tillstånd om de vill starta en verksamhet. Det påtalades i Fri- och rättig- hetskommitténs slutbetänkande - det som kallades Domstolsprövning och förvaltningsärenden - redan för åtta år sedan, 1994. Där föreslog man också att man skulle införa talan mot dröjsmål hos en myndig- het. I en proposition tog också regeringen upp frågan, men anser att det räcker med JO och JK som till- synsmyndigheter. De borgerliga partierna i KU vill nu ta upp frågan om dröjsmålstalan igen. Förslaget finns med i reservation nr 2 till betänkandet. Jag tycker att man kan dra en parallell till sjuk- vården, där flertalet partier i riksdagen numera är överens om en vårdgaranti för alla. Den innebär att man ska få vård inom tre månader. Jag tycker att det är ungefär lika rimligt att man ska också ska få svar på en fråga till en myndighet i ett förvaltningsärende inom tre månader - i varje fall om det omfattar myn- dighetsutövning mot enskilda personer. Detta är ock- så vad vi kräver i reservationen. Vi vill ge den enskil- de medborgaren makten att själv kunna driva en dröjsmålstalan. Vi nöjer oss alltså inte med JO och JK. Jag går nu över till reservation 5, som jag härmed yrkar bifall till, fru talman. Enligt 11 kap. 9 § i re- geringsformen ska vid tillsättning av statlig tjänst bara fästas avseende vid sakliga grunder som förtjänst och skicklighet. I betänkandet kan vi sedan läsa om hur regeringen ser på detta. Bl.a. hänvisas till en pro- position, Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst, där regeringen redogör för hur den ser på utnäm- ningsmakten. Jag vill påpeka att just utnämnings- makten är väldigt viktig för en regering. Varför tror jag inte att jag behöver förklara. När statsministern vid en utfrågning talade om tillsättning av generaldi- rektörstjänster, som vi kan läsa om i betänkandet, säger han att det kan uppfattas som att det föreligger en politisk obalans i tillsättningsärendena. Jag vill gå ett steg längre och påstå att det verkligen föreligger en politisk obalans. Det är bara att titta på statistiken över t.ex. generaldirektörer och motsvarande och vilka partier de kommer ifrån. För att komma till rätta med det här kan man antingen acceptera politiska utnämningar rakt igenom - då måste man också byta en hel del ämbetsmän i samband med ett regerings- skifte - eller också kan man, som vi föreslår i reser- vation nr 5, öka öppenheten vid tillsättning av statliga myndighets- och verkschefer med offentliga utskotts- förhör. Vi kommer att återkomma till den debatten i sam- band med granskningsdebatten, som inträffar här i kammaren den 30 maj, varför jag nöjer mig med att yrka bifall till reservation nr 5 nu.
Kenneth Kvist (V)
Anf. 116 Kenneth Kvist (V)
Fru talman! I betänkandet behandlas en rad frågor som har att göra med regeringens förvaltningspolitik och förvaltningspolitiken. Till betänkandet finns fogat två reservationer som vi är med på från Vänsterparti- ets sida - dels en om utvidgad skyldighet att meddela skriftligt beslut, dels en om HBT-kompetens inom offentlig förvaltning. När det gäller den första av dem, som jag härmed yrkar bifall till, är problemet att socialtjänstlagen i och för sig ger den enskilde rätt att få ett skriftligt beslut, om man så begär, om man har sökt hjälp av någon anledning. Men det är inte alla hjälpbehövande som vet om denna rätt. Får man ett muntligt avslag så har man ingen möjlighet att överklaga det muntliga beskedet, utan man har bara möjlighet att överklaga ett skriftligt besked. I många kommuner anförs tids- brist och liknande argument som skäl. Vi tycker att det är en viktig rättssäkerhetsfråga för socialt utsatta människor att de inte särskilt ska behöva be om, utan ska få, skriftliga besked. Det gäller särskilt avslag på hjälpbegäran, för då har de möjlighet att överklaga ett beslut som de av någon anledning skulle tycka är orättmätigt. Därför yrkar vi bifall till denna reservation. I betänkandet behandlas en rad frågor som har att göra med statsförvaltningen. En aspekt som bör lyftas fram, enligt vår mening, och där vi i och för sig är helt överens med utskottet, är bristen på jämställdhet i statsförvaltningen. Där tycks tendensen inte brytas när det gäller lönegapet mellan kvinnor och män, liksom skillnaderna i nivå på tjänsterna, så att högre tjänster har fler män och lägre tjänster har fler kvin- nor. Tvärtom finns det mycket i statistiken som tyder på att läget t.o.m. förvärras. Utskottet säger att man fortlöpande kommer att granska detta. Det är klart att man i längden inte bara kan fortlöpande granska en sådan misshällighet utan att så småningom komma med skarpare tag. Vi har inte funnit anledning att göra det just nu, men vi vill markera att den tiden närmar sig. Regeringen måste ta detta på stort allvar och se till att vidta konkreta åt- gärder för att lyfta upp kvinnornas löner. Vänsterpar- tiet kommer inom parentes sagt att i valrörelsen sär- skilt lyfta fram den frågan. Fru talman! Vi har också en annan reservation, och den gäller HBT-kompetens, dvs. kompetensen inom offentlig förvaltning vad gäller frågor som har anknytning till människors homosexuella, bisexuella eller transsexuella läggning. Vi kunde i går i nyheterna se hur situationen är för t.ex. många ungdomar som börjar märka att de har en homosexuell läggning. Man räknar med att nästan varannan lesbisk flicka och var fjärde homosexuell pojke när de upptäcker sin läggning dras med själv- mordstankar. Detta är en utomordentligt allvarlig situation. Det är klart att kompetensen bör öka inom de myndigheter som har att hantera och närma sig den problematiken, både anställda och de inom Skolver- ket som har ett ansvar för eleverna. Deras kompetens att bedöma de homosexuellas livsvillkor bör öka. Man ska i skolorna lära sig och lära ut att detta också är ett naturligt sätt att känna och känna kärlek till medmänniskor. Därmed kan det avdramatiseras, så att det inte ger upphov till de tankar, mindervärdeskäns- lor och dåliga känslor som de skrämmande siffror som redovisades i medierna i går ger uttryck för. En kollega kommer att yrka bifall till denna reser- vation, nr 6, men jag kan också göra det. Jag tycker att den är värd att lyftas fram. Det är nödvändigt att se till att HBT-kompetensen inom den offentliga sektorn ökar.
Ingvar Svensson (Kd)
Anf. 117 Ingvar Svensson (Kd)
Fru talman! För något tiotal år sedan lärde jag mig ett nytt begrepp: omvandlingstryck. Det är någonting som sätter press på företag och organisationer för att de ska fungera på ett effektivt sätt i den faktiska mil- jön. Sådana omvandlingstryck kan ske på olika sätt, genom ekonomiska restriktioner, eller legala. Vi tror alltså att det vore bra att ha ett legalt om- vandlingstryck när det gäller den offentliga förvalt- ningen, för att tillgodose relationen till den enskilde medborgaren. Det är därför vi har föreslagit i en mo- tion att riksdagen ska föreläggas ett förslag om dröjsmålstalan. Vi var en majoritet för detta i Fri- och rättighetskommittén på sin tid, som Lars Hjertén nämnde tidigare. På många andra håll i världen har man sådana möjligheter. Ibland kallar man det passi- vitetstalan. Det är en viktig åtgärd att få till stånd för att skydda den enskildes integritet och möjligheter. Därför ber jag, fru talman, att få yrka bifall till re- servation nr 2.
Helena Bargholtz (Fp)
Anf. 118 Helena Bargholtz (Fp)
Fru talman! Under mina år i konstitutionsutskottet har vi årligen lyft fram jämställdhetsfrågorna för att se om Regeringskansliet sköter sig på det området, dvs. om Regeringskansliet kan ses som en förebild när det gäller att verka för att osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor inte förekommer. Självklart måste Regeringskansliet vara oantastligt i denna frå- ga. Här ligger ett stort ansvar inte bara på jämställd- hetsminister Margareta Winberg utan på statsminis- tern och alla statsråd som är departementschefer. Detta gäller naturligtvis också alla myndighetschefer. Löneskillnader mellan män och kvinnor beror inte bara på skillnaderna mellan män och kvinnor inom samma personalgrupper. Det handlar också om att få fler kvinnor på högre befattningar inom departement och myndigheter. Fler kvinnor måste bli chefer. Det är fortfarande för få kvinnliga generaldirektörer och ambassadörer. En titt i statskalendern ger belägg för detta. Göran Persson har i en utfrågning i samband med KU:s granskning förra året lovat att underlätta och verka för fler kvinnor på högre statliga tjänster. Nu måste konstitutionsutskottet bevaka att han följer sitt löfte. KU ska över huvud taget agera blåslampa i jämställdhetsfrågor. Det känns därför bra att kunna konstatera att det i utskottet finns ett engagemang över partigränserna och mellan män och kvinnor för att jämställdheten är viktig och att det inte bara är en kvinnofråga. Vi kommer att fortsätta att pressa på för jämställdheten. En annan fråga som tas upp i betänkandet gäller kunskaper och insikter inom offentlig förvaltning när det gäller livsvillkoren för homo-, bi- och transsexu- ella, som numera kallas HBT-gruppen. Kenneth Kvist har också beskrivit detta. Det finns fortfarande många fördomar, och de leder både till diskriminering och till olyckliga livsvillkor för personer som har en, som det uppfattas, annan än den genomsnittliga sexuella läggningen. Därför måste HBT-kompetensen höjas i samhäl- let. Det gäller särskilt vissa nyckelgrupper inom den offentliga sektorn. Det handlar framför allt om an- ställda i rättsväsendet, t.ex. polisen, utbildningen, t.ex. lärare, hälso- och sjukvården, t.ex. läkare och sjukvårdspersonal, samt socialtjänsten, t.ex. socialar- betare. Detta har Folkpartiet, Vänstern och Miljöpartiet begärt i en motion. Utskottsmajoritetens svar är enligt vår mening inte tillfredsställande, och därför har vi valt att reservera oss. Fru talman! Jag yrkar därför bifall till reservation nr 6, som handlar just om HBT-kompetens i offentlig förvaltning.
Per Lager (Mp)
Anf. 119 Per Lager (Mp)
Fru talman! Jag har mitt namn på två reservatio- ner i detta betänkandet. En av dem, som Helena Bargholtz nämnde alldeles nyss, handlar om HBT- kompetensen, och jag behöver inte orda mer om den. Jag ställer mig givetvis bakom den reservationen. En reservation som jag inte står med på i betän- kandet är den som Kenneth Kvist tog upp, nämligen om utvidgad skyldighet att lämna skriftliga beslut. Jag tycker att det är en klok tanke att alltid lämna skriftliga beslut, framför allt för människor som har svårt att förstå språket och som har svårt att reagera på de beslut som fattas. Jag tycker att det är oerhört viktigt att det ges ett skriftligt underlag. Också den reservationen stöder jag. Jag kommer sedan till en gammal käpphäst, näm- ligen den alkoholfria representationen i stat och kommun. Representanter för sex partier har skrivit under en motion om detta, och överst står fru andre vice talmannen. Denna fråga är alltid lite besvärlig. Jag tycker i allmänhet att "lagom" är ett väldigt fint uttryck, men det är inte alltid bra. När det gäller alkohol vid of- fentlig representation tycker jag att måttfullhetsbe- greppet inte passar så väl in. Det går bra för alla som klarar måttfullheten, men alla som är eller riskerar att bli alkoholister hamnar definitivt illa till. Det fungerar inte med ett lagom eller med måttfullhet. Huvudorsaken till att jag har reserverat mig för motionen och nu yrkar bifall till den är att det finns ett behov av solidaritet med de här grupperna. Detta kan inte minst ses mot bakgrund av uppgifter som jag läste i går om att vart tionde barn i dag växer upp med en missbrukare och om att tre barn i varje klass när de går hem från skolan undrar om mamma eller pappa är full. Vi har en ökad alkoholkonsumtion i samhället. Bara från januari till februari ökade den med 10 %. Det anses väl hänga ihop med den sänkta skatten, lördagsöppet osv., men det är kanske inte så säkra uppgifter. Ändå vet vi att alkoholkonsumtionen går upp, och då tycker jag att först och främst vi här i riksdagen ska föregå med gott exempel. Därför hop- pas jag att många här i dag stöder ett sådant beslut. Det kostar väldigt lite för oss att vara solidariska med dem som har detta som ett stort problem. Fru talman! Jag har i övrigt avgivit ett särskilt ytt- rande som handlar om jämställdheten. Häromdagen justerade vi i konstitutionsutskottet vårt gransknings- betänkande, av vilket det bl.a. framgår att vår stats- minister tycker att jämställdhetsarbetet inom kansli- huset går alldeles för sakta, framför allt när det gäller utnämning av myndighetschefer. Trots att regeringen 1995 hade satt upp målet 50 % för utnämningar av kvinnor har man i dag bara kommit upp i 32 %. Det går alltså alldeles för sakta. Det finns metoder för att bryta detta, och i mitt särskilda yttrande nämner jag Kommunförbundets 3 R-metod, syftande till vad som kallas jämtegrering. Denna metod löser kanske inte alla problem och pas- sar inte överallt, men den är så pass effektiv och har fungerat så väl där den har genomförts att vi menar att regeringen skulle kunna använda och arbeta vidare med 3 R-metoden.
Göran Magnusson (S)
Anf. 120 Göran Magnusson (S)
Fru talman! När man ser ut över kammaren kan man väl med fog konstatera att det är de närmast sörjande till det här betänkandet som har samlats för att diskutera det i dag. Det finns möjligen något un- dantag, men det blir så här när man ska diskutera något som egentligen inte riktigt kan hetsa upp de politiska känslorna. Dessutom avser skrivelsen en redan förfluten period, nämligen inte ens fjolåret utan året dessförinnan. Icke desto mindre är flera av de frågor som tas upp i den här skrivelsen och som också återfinns i motioner och reservationer väldigt viktiga. Det är angeläget att man har en effektiv och väl fungerande statsförvaltning, att den kan hänga med på olika ut- vecklingslinjer och svara mot det servicebehov som medborgarna har vid olika tillfällen. Jag vill understryka att det är utomordentligt an- geläget att regeringen till riksdagen regelbundet redo- visar utvecklingen och sin syn på den statliga förvalt- ningspolitiken liksom naturligtvis också att riksdagen sedan ägnar frågan uppmärksamhet. Fru talman! Jag har tänkt beröra några av de saker som har tagits upp i de tidigare inläggen, bl.a. utnäm- ningsfrågan. Vi har ju ett relativt uttömmande materi- al i ett annat betänkande, som ska hanteras nästa vecka. Det har den lite traditionella uppställningen där Moderaterna är missnöjda med utnämningspoliti- ken. Det var också ungefär detta som Lars Hjertén här gav uttryck för. Jag tycker att det här finns två saker som man ska observera. Den ena är att det inte är alldeles enkelt att klassificera alla utnämnda i rent partipolitiska termer. Jag tror att man ibland går till överdrift så att för många kategoriseras rent politiskt. Den andra observation som man kanske också ska göra gäller det s.k. statssekreteraransvaret, det ansvar som regeringen har påtagit sig, oberoende av kulör, för statssekreterare som tvingas avgå eller som avgår av andra skäl. Regeringen har åtagit sig att hitta andra arbetsuppgifter, och det leder naturligtvis till att det är angeläget att ta till vara den kompetens som skickliga statssekreterare har i olika verk och myndigheter. Det gör naturligtvis att man minskar lite grann på utrym- met för rekryteringar direkt utifrån. En öppnare process är väl en fråga väl värd att diskutera, men om man tycker att det är för mycket av politiska utnämningar, är man då så säker på att det blir färre politiska utnämningar om politiskt sammansatta riksdagsutskott ska ägna sig åt de här frågorna? Jag är i alla fall beredd att sätta ett fråge- tecken för den ståndpunkten. Ytterligare en kommentar gäller Vänsterpartiets reservation om att det alltid ska ges skriftliga besked från myndigheter till den enskilde. Jag delar i princip den uppfattningen, även om ordet "alltid" kanske kan ställa till med onödig byråkrati, men jag vill gärna peka på de JO-uttalanden som finns på det här områ- det. De innebär att om ett beslut går sökanden emot ska det ges ett skriftligt besked om detta. Det skriftli- ga beskedet ska också innehålla uppgifter om hur man överklagar. Jag tycker att det är viktigt att observera detta, och därför har vi inte ansett att det finns anledning till ytterligare utflykter i detta sammanhang. När det sedan gäller HBT-kompetensen har vi inga skilda uppfattningar om behovet av att upplysa kring de här frågorna. Möjligen förstärktes jag i min uppfattning efter förra veckans debatt på den här punkten. Men jag är inte säker på att vi klarar detta genom ett tillkännagivande till regeringen, utan vi förlitar oss på att myndigheterna faktiskt tar tag i det här med de uttalanden som riksdagen ändå gör. Får jag sedan beträffande möjligheten att föra dröjsmålstalan säga att jag har den uppfattningen att det är viktigt att vi koncentrerar våra resurser på att faktiskt få myndigheterna välfungerande och på att undanröja behovet av dröjsmålstalan. Jag tycker att det är på detta som man ska fokusera sina insatser. Får jag, fru talman, yrka bifall till förslaget i be- tänkandet, men också under de sista sekunderna här något peka på de löneskillnader som påstås finnas i Regeringskansliet, och som naturligtvis också finns. Det är inte alldeles lätt att veta hur det är, men jag blir lite förvånad när jag i en kd-motion läser att skillna- derna i lön mellan en man och en kvinna i Regerings- kansliet är 7 000 kr, och det påstås också att detta har ökat under senare tid. I det utskottsbetänkande som KU hade tidigare i år, KU10, har vi redovisat några olika grupper av anställda - juridiskt utredningsbiträ- de, allmänt utredningsbiträde osv. - och det finns jämförelser mellan män och kvinnor. Där kan man i bara ett sammanhang återfinna beloppet 7 000, näm- ligen om man jämför dem som är 30-49 år med dem som är 50 år och äldre och talar om juridiskt utred- ningsarbete. I övrigt är skillnaderna avsevärt mycket mindre. Jag har inte sagt att de är motiverade i sig, men jag tycker att man bör föra en mer nyanserad diskussion på den här punkten. Som jag tror att jag sade om detta betänkande i ett tidigare anförande är det naturligtvis kvardröjande gamla strukturer - som någon tidigare statsminister i ett annat sammanhang uttryckte saken - som gör att man fortfarande får de här löneskillnaderna, men utvecklingen är definitivt på väg åt rätt håll.
Lars Hjertén (M)
Anf. 121 Lars Hjertén (M)
Fru talman! Vi har anledning att återkomma till tillsättning av högre statliga tjänster i samband med granskningsbetänkandet i nästa vecka. Jag ska bara helt kort konstatera att jag instämmer med Göran Magnussons synpunkt att inte alla tillsätts efter poli- tiska meriter. Det hade ju varit anmärkningsvärt om så hade varit fallet. Vi har i Sverige en gammal fin ämbetstradition med kompetenta, pålitliga ämbetsmän som är objek- tiva i sin ämbetsutövning. Den kan ju ruckas på om man plockar in andra värderingar än de som ska gälla, nämligen förtjänst och skicklighet. Det kan väl inte vara Göran Magnussons och Socialdemokraternas uppfattning att förtjänst och skicklighet är sådant som särskilt utmärker socialdemokrater, men inte folk från andra politiska partier. Man skulle kunna tro att det är så. Vi i KU fick en lista över antalet generaldirektörer och motsvarande som Sveriges Television hade tagit fram i slutet av förra året. Av dem som hade politisk bakgrund var två tredjedelar socialdemokrater, och en tredjedel representerade övriga sex riksdagspartier. Om det stämmer borde det vara så att socialdemo- krater utmärker sig av förtjänst och skicklighet på ett helt annat sätt än vad politiker från andra partier gör. Det sägs att det skulle bli mer politik om man skulle ha utskottsförhör. Jag är inte så säker på det. KU har ett avgörande inflytande över tillsättning av JO, och jag tror inte att Göran Magnusson och övriga tittar på partitillhörigheten särskilt mycket när man utser justitieombudsman.
Göran Magnusson (S)
Anf. 122 Göran Magnusson (S)
Fru talman! Får jag först säga om folk med poli- tisk bakgrund och ämbetsmän följande: Är det så lätt att kategorisera folk? Kan man inte tänka sig, Lars Hjertén, att man är politiker och blir ämbetsman lika väl som man kan tänka sig att man är ämbetsman och blir politiker, och att man kan hålla ordning och reda på de här rollerna? Jag förstår inte riktigt detta: Så fort en statssekreterare har arbetat för en socialdemo- kratisk regering är det en politisk utnämning. Jag är inte så säker på att Studieförbundet Näringsliv och Samhälle har rätt i sina kategoriseringar av folk på det här sättet. Men framför allt: Är det så säkert att det är så här: en gång politiker, aldrig ämbetsman? Kan det verkligen vara en tes som går att driva hur länge som helst? När det sedan gäller politisering genom utskotts- inblandning är det ju inte JO-processen, som fungerar på ett alldeles utomordentligt sätt i KU tycker jag, som Moderaterna tänker sig om jag har förstått det rätt, utan det är ju öppna utskottsförhör med tilltänkta kandidater. Då är jag inte lika säker på att det är all- deles lätt att glömma bort vilket partimärke man bär på klänningen eller på rockslaget, utan att man kan få en kraftigare politisk markering. Den närmaste jämförelsen är ju USA, och jag tycker inte att det finns så mycket att hämta där be- träffande utnämningstekniken egentligen. Den är ju kraftigt politiserad. Där byter man ju också uppsätt- ning i Vita huset i betydande utsträckning vid varje presidentskifte.
Lars Hjertén (M)
Anf. 123 Lars Hjertén (M)
Fru talman! Jag är inte helt säker på exakt hur ett annat system ska vara utformat, om man ska ha ett annat system. Ett sätt är ju att ha öppna utskottsför- hör, vilket vi föreslår här. Men framför allt vill vi ha en utredning där man tittar på det här. Vi får ju lita på ämbetsmän, oavsett vilket parti de eventuellt kommer från, t.ex. tidigare statssekreterare. Jag tycker ändå att det är lite tveksamt, om man ser på 30-40 generaldirektörer, att en så väldigt stor andel kommer från det socialdemokratiska partiet, där man har haft ledande uppdrag i riksdagen eller som landstingsråd, kommunalråd eller så. Ska man ändå ha väldigt många som kommer från politiska uppdrag på ledande offentliga befattningar i samhället så be- höver man nog fundera lite på om man inte ska ha en mera öppen tillsättningsprocess där olika värderingar kommer till sin rätt och där flera personer också finns med i tillsättningsprocessen. Det är ungefär det vi önskar.
Göran Magnusson (S)
Anf. 124 Göran Magnusson (S)
Fru talman! Flera personer finns ju säkert med i utnämningsprocessen, om vi med det menar kandi- dater. Regeringen har ju utvecklat arbetet med att rekrytera folk och bearbeta olika kravspecifikationer och annat. Jag vill inte påstå på något sätt att det inte skulle gå att utveckla detta och komma längre på det området, men om utnämningsmakten ska övergå från regeringen till riksdagen så är det ju ett väldigt långt steg som man därmed har tänkt sig att ta. Jag vill gärna, fru talman, säga att jag inte har uppfattat, och det är inte så, att Socialdemokraterna har något intresse av att överge den traditionella sy- nen på ämbetsmän och företrädare i olika myndighe- ter och förvaltningar, utan vi vill fortsätta med den syn som finns i regeringsformen om förtjänst och skicklighet och alltså inte sträva efter ett system där vi ska skicka in och ut tjänstemän beroende på de för dagen gällande politiska konjunkturerna.
Per Lager (Mp)
Anf. 125 Per Lager (Mp)
Fru talman! Jag lade märke till att Göran Magnus- son inte kommenterade reservationen om alkoholfri representation. Därför skulle jag vilja fråga om Göran Magnussons egen syn på den alkoholfria representa- tionen. Anser han inte att en sådan i riksdagen och den statliga förvaltningen skulle kunna vara ett före- döme för övrig verksamhet? Tycker han inte att det är stötande att skattebetalarnas pengar används för såda- na här ändamål?
Göran Magnusson (S)
Anf. 126 Göran Magnusson (S)
Fru talman! Jag är själv medveten om att jag fak- tiskt inte kommenterade detta. Det hade jag tänkt göra, men klockan tickade här. Jag tar gärna tillfället i akt till att kommentera de här frågorna. Jag har en personlig, alldeles klar uppfattning i den här frågan. Jag har ingen svårighet att dela mo- tionärernas principiella uppfattning om det här. Vad det väl mera handlar om är kanske hur man rent fak- tiskt och praktiskt ser på de här frågorna i riksdag och regering, och för all del kommuner och landsting också. Det är ingen tvekan om, inte minst mot bakgrund av de senaste konsumtionssiffrorna, att det behövs insatser. Det är inte alls otroligt att ett gott exempel från riksdagen kan ha inflytande. Dessvärre måste man konstatera att de alkoholpo- litiska konjunkturerna inte är särdeles goda. Alkohol- vanorna breder ut sig mer och mer. Man kan diskute- ra huruvida det ska vara nödvändigt att servera öl tidigt på morgnarna för att kunna se Sverige vinna eller förlora i fotbolls-VM. Stockholmspolitikerna har uppenbarligen ansett att det i varje fall inte försämrar deras ställning i den allmänna opinionen att mot all praxis och all erfaren- het tillåta detta. Det behövs naturligtvis goda exempel på många områden. Jag har anslutit mig till den förhärskande uppfattningen i utskottet - och i socialutskottet - att det är viktigt med återhållsamhet och att det ska fin- nas alternativ. Jag vill gärna säga att riksdagen - och även Stadshuset - numera är ett av de få ställen där man kan hitta alternativ av god kvalitet och god klass.
Per Lager (Mp)
Anf. 127 Per Lager (Mp)
Fru talman! Jag förstår att Göran Magnusson står bakom utskottets skrivning. Jag känner också till Göran Magnussons bakgrund och inser förståelsen för problemet. Min fråga är: Hur tänker Göran Magnusson i fort- sättningen arbeta för en alkoholfri representation - eller i alla fall för en utveckling att nå det målet? Jag har en känsla av att vi är överens om att det vore det bästa alternativet. Som jag sade förut kan återhållsamhet ibland vara gott nog, men är det inte alltid. Lagom är inte alltid bäst; ibland behövs hårda- re tag för att man ska vara solidarisk.
Göran Magnusson (S)
Anf. 128 Göran Magnusson (S)
Fru talman! Jag sade tidigare att de alkoholpoli- tiska konjunkturerna inte är särskilt goda. Vi har under en lång tid levt i en alltmer tillåtande period, och då är det naturligtvis svårt att i riksdagen och i andra sammanhang bryta det mönstret. Jag tror att verkligheten i betydande utsträckning kommer att påkalla myndigheternas eller samhällsor- ganens uppmärksamhet på det här området. Då får vi naturligtvis återkomma och se hur riksdagens i sin hantering av alkoholfrågorna har möjlighet att påver- ka opinionen. Fru talman! Man blir något förvånad när man ser Bryggarföreningens stora annonser i tidningarna - för att ta ett exempel på de usla alkoholpolitiska kon- junkturerna - där de klagar på att folkhälsan är i fara då deras bryggerier säljer för lite öl. Det är innebör- den i det som sägs. Det är ett bra exempel på hur långt kommersialiseringen inom det här området har gått. Under en lång följd av år lyckades vi i Sverige hålla de kommersiella krafterna utanför hanteringen. Jag medger att detta lite grann ligger utanför det som riksdagen just nu har att hantera, men jag tycker ändå att det kan vara värt att peka på i den här debat- ten. Jag har för avsikt att i den här frågan rösta med utskottet. Sedan får vi återkomma och i skilda sam- manhang diskutera formerna för representationen i Sveriges riksdag.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2002-05-22
Förslagspunkter: 13, Acklamationer: 7, Voteringar: 5

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Regeringens förvaltningspolitik

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger regeringens skrivelse 2000/01:151 till handlingarna.
  2. Utvidgad skyldighet att meddela skriftligt beslut

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:K245.
    • Reservation 1 (v)
    Ledamöternas röster
  3. Dröjsmålstalan

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K286, 2001/02:K328 och 2001/02: K371 yrkande 31 i denna del.
    • Reservation 2 (m, c, fp, kd)
    Ledamöternas röster
  4. Bemötandefrågor
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K371 yrkande 31 i denna del, 2001/02:So240 yrkande 3 och 2001/02:So626 yrkande 3.
    • Reservation 3 (c)
  5. Telefon till myndigheter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:K239.
  6. Information från myndigheter, IT

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:T465 yrkandena 4, 5, 7 och 10.
  7. Öppenhet i förvaltningen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K1 och 2001/02:Ju388 yrkande 7.
  8. Jämställdhet i förvaltningen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2001/02:A211 yrkande 14 och 2001/02: Sf402 yrkande 1.
  9. Alkoholfri representation

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K360 och 2001/02:K387.
    • Reservation 4 (mp)
    Ledamöternas röster
  10. Tillsättning av högre statliga tjänster

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K60 yrkande 9, 2001/02:K236 yrkande 17 och 2001/02:K203.
    • Reservation 5 (m)
    Ledamöternas röster
  11. Regionalt ansvar i förvaltningen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:K237.
  12. Poströstning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:T56 yrkande 3.
  13. HBT-kompetens inom offentlig förvaltning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2001/02:L367 yrkande 17 och 2001/02: L371 yrkande 29.
    • Reservation 6 (fp, v, mp)
    Ledamöternas röster