<p>Bet&auml;nkanden inneh&aring;ller utskottens f&ouml;rslag till hur riksdagen ska besluta i olika &auml;renden.</p>

Betänkande

<p>Departementsserien, Ds, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen. Serien inneh&aring;ller utredningar som regeringens departement har gjort.</p>

Departementsserien

<p>EU-initiativ &auml;r dokument fr&aring;n EU-kommissionen, s&aring; kallade COM-dokument. COM-dokument kan till exempel vara f&ouml;rslag till ny eller &auml;ndrad lagstiftning, policydokument eller rapporter. Dokumenten kan ligga till grund f&ouml;r till exempel regeringens fakta-pm om EU-f&ouml;rslag eller utskottens utl&aring;tanden.&nbsp;</p>

EU-dokument

<p>Protokollen fr&aring;n utskottens och EU-n&auml;mndens sammantr&auml;den talar om vilka fr&aring;gor som togs upp.</p>

EU-nämndens protokoll

<p>Skriftligt samr&aring;d inneb&auml;r att regeringen samr&aring;der med EU-n&auml;mnden utan att n&auml;mnden samlas. Samr&aring;det genomf&ouml;rs via e-post.</p>

EU-nämndens skriftliga samråd

<p>I EU-n&auml;mndens uppteckningar st&aring;r det vad som sagts under n&auml;mndens sammantr&auml;den. Uppteckningarna publiceras ungef&auml;r tv&aring; veckor efter sammantr&auml;det.</p>

EU-nämndens uppteckningar

<p>En faktapromemoria, fakta-PM, &auml;r en redog&ouml;relse fr&aring;n regeringen till riksdagen om ett f&ouml;rslag fr&aring;n EU-kommissionen. D&auml;r framg&aring;r vad f&ouml;rslaget g&aring;r ut p&aring;, hur det kan p&aring;verka svenska regler och vad regeringen anser om f&ouml;rslaget.</p>

Fakta-pm om EU-förslag

<p>Framst&auml;llningar &auml;r f&ouml;rslag fr&aring;n organ som utsetts av riksdagen. Exempel p&aring; riksdagsorgan &auml;r Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framst&auml;llningar kallades under perioden 1975&ndash;2002/03 f&ouml;r f&ouml;rslag. Riksdagens organ l&auml;mnar ocks&aring; in redog&ouml;relser f&ouml;r &aring;rets verksamhet till riksdagen.</p>

Framställning

<p>Interpellationer &auml;r en typ av fr&aring;gor som debatteras i kammaren n&auml;stan varje vecka. Ledamoten st&auml;ller interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och f&aring;r svar b&aring;de skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.</p>

Interpellation

<p>I f&ouml;redragningslistorna st&aring;r det vilka &auml;renden som ska behandlas under kammarens sammantr&auml;den.</p>

Kammarens föredragningslistor

<p>Kommitt&eacute;ber&auml;ttelser inneh&aring;ller information om de utredningar som regeringen har tillsatt, bland annat om vilka personer som arbetar i utredningarna.</p>

Kommittéberättelse

<p>Kommitt&eacute;direktiv &auml;r riktlinjer f&ouml;r de utredningar, eller kommitt&eacute;er, som regeringen tills&auml;tter.</p>

Kommittédirektiv

<p>Riksdagsledam&ouml;terna kan l&auml;mna in anm&auml;lningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anm&auml;lningarna finns i KU:s granskningsbet&auml;nkande.</p>

KU-anmälan

<p>S&auml;rskilda kallelser och f&ouml;redragningslistor talar om n&auml;r konstitutionsutskottet, KU, sammantr&auml;der f&ouml;r att behandla de gransknings&auml;renden som initierats efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar. I dokumenten st&aring;r det &auml;ven vilka &auml;renden KU ska ta upp.</p>

KU:s särskilda kallelser och föredragningslistor

<p>Protokoll fr&aring;n KU:s s&auml;rskilda sammantr&auml;den d&auml;r konstitutionsutskottet, KU, behandlar de gransknings&auml;renden som inletts efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar.</p>

KU:s särskilda protokoll

<p>Motioner &auml;r f&ouml;rslag som riksdagens ledam&ouml;ter har l&auml;mnat till riksdagen.</p>

Motion

<p>N&auml;r kammarens ledam&ouml;ter tycker olika i en fr&aring;ga kan kammaren fatta beslut genom omr&ouml;stning, votering. H&auml;r syns det hur alla ledam&ouml;terna har r&ouml;stat i de omr&ouml;stningar d&auml;r r&ouml;sterna har r&auml;knats, det vill s&auml;ga n&auml;r ledam&ouml;terna har r&ouml;stat genom att trycka p&aring; knappar. Det &auml;r resultaten fr&aring;n huvudvoteringarna som visas. F&ouml;rberedande voteringar redovisas i kammarens protokoll.</p>

Omröstning

<p>Propositioner &auml;r f&ouml;rslag till nya lagar och lag&auml;ndringar som regeringen l&auml;mnar till riksdagen. Regeringen l&auml;mnar ocks&aring; skrivelser, som har en mer redog&ouml;rande karakt&auml;r och inte inneh&aring;ller f&ouml;rslag till riksdagsbeslut.</p>

Proposition

<p>I kammarens protokoll finns allt som s&auml;gs i kammaren nedskrivet. I protokollet st&aring;r det ocks&aring; hur partierna har r&ouml;stat. Ett snabbprotokoll publiceras ungef&auml;r sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren &auml;r slut. Det slutliga protokollet &auml;r f&auml;rdigt efter n&aring;gra veckor.</p>

Protokoll

<p>Utskotten skriver rapporter n&auml;r de arbetar med att f&ouml;lja upp och utv&auml;rdera de beslut som riksdagen har fattat.</p>

Rapport från riksdagen

Redogörelse

<p>Riksdagsf&ouml;rvaltningens f&ouml;rfattningssamling, RFS, inneh&aring;ller f&ouml;reskrifter beslutade av Riksdagsf&ouml;rvaltningen (riksdagsstyrelsen eller riksdagsdirekt&ouml;ren) eller andra myndigheter under riksdagen, f&ouml;rutom Riksbanken och Riksrevisionen.</p>

<p>Riksdagsskrivelser &auml;r meddelanden fr&aring;n riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.</p>

Riksdagsskrivelse

<p>Riksrevisionen &auml;r en myndighet som h&ouml;r till riksdagen och ansvarar f&ouml;r den ekonomiska granskningen av regeringen och de statliga myndigheterna. Riksrevisionen l&auml;mnar sina granskningsrapporter direkt till riksdagen.</p>

Riksrevisionens granskningsrapport

<p>Riksdagens ledam&ouml;ter kan kontrollera regeringen genom att st&auml;lla skriftliga fr&aring;gor till ministrarna. Ministrarna besvarar fr&aring;gorna skriftligt.</p>

Skriftlig fråga

Skrivelse

<p>Statens offentliga utredningar, SOU, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen.</p>

Statens offentliga utredningar

Svar på skriftlig fråga

<p>Svensk f&ouml;rfattningssamling (SFS) inneh&aring;ller g&auml;llande lagar och f&ouml;rordningar. Om en f&ouml;rfattning &auml;ndras ers&auml;tts den gamla texten med den nya.&nbsp;</p>

Svensk författningssamling

<p>I talarlistorna st&aring;r det vilka ledam&ouml;ter som p&aring; f&ouml;rhand har anm&auml;lt att de vill tala under kammarens sammantr&auml;den.</p>

Talarlista

<p>Utskotten kan granska meddelanden fr&aring;n EU:s institutioner. Ofta handlar det om s&aring; kallade strategiska dokument fr&aring;n EU-kommissionen som kan vara id&eacute;dokument, diskussionsunderlag och l&aring;ngsiktiga planer f&ouml;r kommande lagstiftning. N&auml;r ett utskott har granskat ett s&aring;dant meddelande skriver det ett utl&aring;tande till kammaren om granskningen.</p>
<p>Utskotten g&ouml;r ocks&aring; subsidiaritetspr&ouml;vningar av EU-f&ouml;rslag. De ska d&aring; bed&ouml;ma om ett beslut b&ouml;r fattas p&aring; EU-niv&aring; eller av p&aring; nationell niv&aring;. Om utskottet anser att f&ouml;rslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utl&aring;tande.&nbsp;</p>

Utlåtande

<p>Viktigare utredningar som g&ouml;rs inom Riksdagsf&ouml;rvaltningen ing&aring;r i en serie som kallas f&ouml;r URF. URF st&aring;r f&ouml;r Utredningar fr&aring;n Riksdagsf&ouml;rvaltningen. Utredningarna tills&auml;tts av riksdagsdirekt&ouml;ren eller riksdagsstyrelsen.</p>

Utredning från Riksdagsförvaltningen

Utskottens protokoll

<p>Valpr&ouml;vningsn&auml;mnden, VPN, pr&ouml;var &ouml;verklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullm&auml;ktige samt Sametinget och Europaparlamentet. &Auml;ven &ouml;verklaganden av nationella folkomr&ouml;stningar pr&ouml;vas. N&auml;mndens beslut sedan 1975 finns tillg&auml;ngliga.</p>
<p>F&ouml;r varje beslut anges beslutets diarienummer och i f&ouml;rekommande fall &auml;ven r&auml;ttsfallsbeteckningen. En s&aring;dan fanns f&ouml;r besluten f&ouml;re 2015 d&aring; dessa gavs ut i en skriftlig r&auml;ttsfallssamling.</p>

Valprövningsnämndens beslut

Regeringens förvaltningspolitik, m.m.

Bilaga: bet_200102_ku_24

<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 1 (v)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">114</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">17</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">63</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">18</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">17</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">12</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">38</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">36</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">1</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">245</td><td class="summa_nej">49</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">55</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">114</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">17</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">63</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">18</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">17</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">12</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">38</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">36</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">14</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">164</td><td class="summa_nej">131</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">54</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 4 (mp)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">111</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">3</td><td class="rost_franvarande">17</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">63</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">18</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">17</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">10</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">1</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">29</td><td class="rost_nej">4</td><td class="rost_avstar">5</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">30</td><td class="rost_nej">3</td><td class="rost_avstar">2</td><td class="rost_franvarande">8</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">13</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">1</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">261</td><td class="summa_nej">21</td><td class="summa_avstar">11</td><td class="summa_franvarande">56</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 5 (m)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">114</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">17</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">63</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">18</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">17</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">12</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">38</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">36</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">13</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">230</td><td class="summa_nej">64</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">55</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 6 (fp, v, mp)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">114</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">17</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">63</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">18</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">16</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">1</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">10</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">6</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">38</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">36</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">14</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">1</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">232</td><td class="summa_nej">60</td><td class="summa_avstar">1</td><td class="summa_franvarande">56</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


2002-05-23

Regeringens förvaltningspolitik (KU24)

Fru talman! Regeringens förvaltningspolitik, m.m.
är rubriken på det här betänkandet, dvs. KU24. Det
bygger på en skrivelse från regeringen, men utskottet
behandlar också samtidigt 24 motionsyrkanden från
allmänna motionstiden. Betänkandet täcker alltså
betydligt mer än vad som står i själva skrivelsen.
Jag ska citera en inledningsmening i skrivelsen:
"Regeringens mål är att den svenska statsförvaltning-
en skall, med höga krav på rättssäkerhet, effektivitet
och demokrati, vara tillgänglig och tillmötesgående
och därigenom vinna medborgarnas fulla förtroende."
Jag tror att vi alla håller med om detta. Lite mer
filosofisk blir man när man skriver att förvaltningen
ska tillhandahålla tjänster på ett sådant sätt att den ger
största möjliga nytta för medborgarna. Hade man
skrivit "största möjliga lycka" i stället så hade man
kunna citera en av den klassiska liberalismens före-
språkare för ett par hundra år sedan. Skillnaden kan-
ske inte är så stor mellan lycka och nytta.
Det står också mycket annat som vi är överens
om. Jag är positiv till 24-timmarsmyndigheter, dvs.
myndigheter som vi medborgare kan nå elektroniskt
dygnet runt. Vi kan ställa frågor och komma med
förslag osv. Denna fråga diskuterade vi i samband
med ett betänkande för några veckor sedan.
Jag går nu från allmänna synpunkter där vi är
överens till sådant där vi skiljer oss åt. Redan i re-
geringsformens första paragraf står det att den offent-
liga makten utövas med respekt för alla människors
lika värde och för den enskilda människans frihet och
värdighet. I förvaltningslagen kan vi läsa att frågor
från enskilda ska besvaras så snart som möjligt. Det
är vi också överens om. Om man inte är nöjd med den
tid det tar för en myndighet att svara på en fråga som
man ställer så kan alltid JO, och även JK, ingripa,
dvs. Justitieombudsmannen och Justitiekanslern. Det
står också att det är särskilt besvärligt för enskilda
personer som måste vänta på ett tillstånd om de vill
starta en verksamhet. Det påtalades i Fri- och rättig-
hetskommitténs slutbetänkande - det som kallades
Domstolsprövning och förvaltningsärenden - redan
för åtta år sedan, 1994. Där föreslog man också att
man skulle införa talan mot dröjsmål hos en myndig-
het. I en proposition tog också regeringen upp frågan,
men anser att det räcker med JO och JK som till-
synsmyndigheter. De borgerliga partierna i KU vill
nu ta upp frågan om dröjsmålstalan igen. Förslaget
finns med i reservation nr 2 till betänkandet.
Jag tycker att man kan dra en parallell till sjuk-
vården, där flertalet partier i riksdagen numera är
överens om en vårdgaranti för alla. Den innebär att
man ska få vård inom tre månader. Jag tycker att det
är ungefär lika rimligt att man ska också ska få svar
på en fråga till en myndighet i ett förvaltningsärende
inom tre månader - i varje fall om det omfattar myn-
dighetsutövning mot enskilda personer. Detta är ock-
så vad vi kräver i reservationen. Vi vill ge den enskil-
de medborgaren makten att själv kunna driva en
dröjsmålstalan. Vi nöjer oss alltså inte med JO och
JK.
Jag går nu över till reservation 5, som jag härmed
yrkar bifall till, fru talman. Enligt 11 kap. 9 § i re-
geringsformen ska vid tillsättning av statlig tjänst
bara fästas avseende vid sakliga grunder som förtjänst
och skicklighet. I betänkandet kan vi sedan läsa om
hur regeringen ser på detta. Bl.a. hänvisas till en pro-
position, Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst,
där regeringen redogör för hur den ser på utnäm-
ningsmakten. Jag vill påpeka att just utnämnings-
makten är väldigt viktig för en regering. Varför tror
jag inte att jag behöver förklara. När statsministern
vid en utfrågning talade om tillsättning av generaldi-
rektörstjänster, som vi kan läsa om i betänkandet,
säger han att det kan uppfattas som att det föreligger
en politisk obalans i tillsättningsärendena. Jag vill gå
ett steg längre och påstå att det verkligen föreligger
en politisk obalans. Det är bara att titta på statistiken
över t.ex. generaldirektörer och motsvarande och
vilka partier de kommer ifrån. För att komma till rätta
med det här kan man antingen acceptera politiska
utnämningar rakt igenom - då måste man också byta
en hel del ämbetsmän i samband med ett regerings-
skifte - eller också kan man, som vi föreslår i reser-
vation nr 5, öka öppenheten vid tillsättning av statliga
myndighets- och verkschefer med offentliga utskotts-
förhör.
Vi kommer att återkomma till den debatten i sam-
band med granskningsdebatten, som inträffar här i
kammaren den 30 maj, varför jag nöjer mig med att
yrka bifall till reservation nr 5 nu.


Fru talman! I betänkandet behandlas en rad frågor
som har att göra med regeringens förvaltningspolitik
och förvaltningspolitiken. Till betänkandet finns fogat
två reservationer som vi är med på från Vänsterparti-
ets sida - dels en om utvidgad skyldighet att meddela
skriftligt beslut, dels en om HBT-kompetens inom
offentlig förvaltning.
När det gäller den första av dem, som jag härmed
yrkar bifall till, är problemet att socialtjänstlagen i
och för sig ger den enskilde rätt att få ett skriftligt
beslut, om man så begär, om man har sökt hjälp av
någon anledning. Men det är inte alla hjälpbehövande
som vet om denna rätt. Får man ett muntligt avslag så
har man ingen möjlighet att överklaga det muntliga
beskedet, utan man har bara möjlighet att överklaga
ett skriftligt besked. I många kommuner anförs tids-
brist och liknande argument som skäl. Vi tycker att
det är en viktig rättssäkerhetsfråga för socialt utsatta
människor att de inte särskilt ska behöva be om, utan
ska få, skriftliga besked. Det gäller särskilt avslag på
hjälpbegäran, för då har de möjlighet att överklaga ett
beslut som de av någon anledning skulle tycka är
orättmätigt.
Därför yrkar vi bifall till denna reservation.
I betänkandet behandlas en rad frågor som har att
göra med statsförvaltningen. En aspekt som bör lyftas
fram, enligt vår mening, och där vi i och för sig är
helt överens med utskottet, är bristen på jämställdhet i
statsförvaltningen. Där tycks tendensen inte brytas
när det gäller lönegapet mellan kvinnor och män,
liksom skillnaderna i nivå på tjänsterna, så att högre
tjänster har fler män och lägre tjänster har fler kvin-
nor. Tvärtom finns det mycket i statistiken som tyder
på att läget t.o.m. förvärras.
Utskottet säger att man fortlöpande kommer att
granska detta. Det är klart att man i längden inte bara
kan fortlöpande granska en sådan misshällighet utan
att så småningom komma med skarpare tag. Vi har
inte funnit anledning att göra det just nu, men vi vill
markera att den tiden närmar sig. Regeringen måste ta
detta på stort allvar och se till att vidta konkreta åt-
gärder för att lyfta upp kvinnornas löner. Vänsterpar-
tiet kommer inom parentes sagt att i valrörelsen sär-
skilt lyfta fram den frågan.
Fru talman! Vi har också en annan reservation,
och den gäller HBT-kompetens, dvs. kompetensen
inom offentlig förvaltning vad gäller frågor som har
anknytning till människors homosexuella, bisexuella
eller transsexuella läggning.
Vi kunde i går i nyheterna se hur situationen är för
t.ex. många ungdomar som börjar märka att de har en
homosexuell läggning. Man räknar med att nästan
varannan lesbisk flicka och var fjärde homosexuell
pojke när de upptäcker sin läggning dras med själv-
mordstankar. Detta är en utomordentligt allvarlig
situation.
Det är klart att kompetensen bör öka inom de
myndigheter som har att hantera och närma sig den
problematiken, både anställda och de inom Skolver-
ket som har ett ansvar för eleverna. Deras kompetens
att bedöma de homosexuellas livsvillkor bör öka.
Man ska i skolorna lära sig och lära ut att detta också
är ett naturligt sätt att känna och känna kärlek till
medmänniskor. Därmed kan det avdramatiseras, så att
det inte ger upphov till de tankar, mindervärdeskäns-
lor och dåliga känslor som de skrämmande siffror
som redovisades i medierna i går ger uttryck för.
En kollega kommer att yrka bifall till denna reser-
vation, nr 6, men jag kan också göra det. Jag tycker
att den är värd att lyftas fram. Det är nödvändigt att se
till att HBT-kompetensen inom den offentliga sektorn
ökar.


Fru talman! För något tiotal år sedan lärde jag mig
ett nytt begrepp: omvandlingstryck. Det är någonting
som sätter press på företag och organisationer för att
de ska fungera på ett effektivt sätt i den faktiska mil-
jön. Sådana omvandlingstryck kan ske på olika sätt,
genom ekonomiska restriktioner, eller legala.
Vi tror alltså att det vore bra att ha ett legalt om-
vandlingstryck när det gäller den offentliga förvalt-
ningen, för att tillgodose relationen till den enskilde
medborgaren. Det är därför vi har föreslagit i en mo-
tion att riksdagen ska föreläggas ett förslag om
dröjsmålstalan. Vi var en majoritet för detta i Fri- och
rättighetskommittén på sin tid, som Lars Hjertén
nämnde tidigare. På många andra håll i världen har
man sådana möjligheter. Ibland kallar man det passi-
vitetstalan. Det är en viktig åtgärd att få till stånd för
att skydda den enskildes integritet och möjligheter.
Därför ber jag, fru talman, att få yrka bifall till re-
servation nr 2.


Fru talman! Under mina år i konstitutionsutskottet
har vi årligen lyft fram jämställdhetsfrågorna för att
se om Regeringskansliet sköter sig på det området,
dvs. om Regeringskansliet kan ses som en förebild
när det gäller att verka för att osakliga löneskillnader
mellan män och kvinnor inte förekommer. Självklart
måste Regeringskansliet vara oantastligt i denna frå-
ga. Här ligger ett stort ansvar inte bara på jämställd-
hetsminister Margareta Winberg utan på statsminis-
tern och alla statsråd som är departementschefer.
Detta gäller naturligtvis också alla myndighetschefer.
Löneskillnader mellan män och kvinnor beror inte
bara på skillnaderna mellan män och kvinnor inom
samma personalgrupper. Det handlar också om att få
fler kvinnor på högre befattningar inom departement
och myndigheter. Fler kvinnor måste bli chefer. Det
är fortfarande för få kvinnliga generaldirektörer och
ambassadörer. En titt i statskalendern ger belägg för
detta.
Göran Persson har i en utfrågning i samband med
KU:s granskning förra året lovat att underlätta och
verka för fler kvinnor på högre statliga tjänster. Nu
måste konstitutionsutskottet bevaka att han följer sitt
löfte. KU ska över huvud taget agera blåslampa i
jämställdhetsfrågor.
Det känns därför bra att kunna konstatera att det i
utskottet finns ett engagemang över partigränserna
och mellan män och kvinnor för att jämställdheten är
viktig och att det inte bara är en kvinnofråga. Vi
kommer att fortsätta att pressa på för jämställdheten.
En annan fråga som tas upp i betänkandet gäller
kunskaper och insikter inom offentlig förvaltning när
det gäller livsvillkoren för homo-, bi- och transsexu-
ella, som numera kallas HBT-gruppen. Kenneth Kvist
har också beskrivit detta. Det finns fortfarande många
fördomar, och de leder både till diskriminering och
till olyckliga livsvillkor för personer som har en, som
det uppfattas, annan än den genomsnittliga sexuella
läggningen.
Därför måste HBT-kompetensen höjas i samhäl-
let. Det gäller särskilt vissa nyckelgrupper inom den
offentliga sektorn. Det handlar framför allt om an-
ställda i rättsväsendet, t.ex. polisen, utbildningen,
t.ex. lärare, hälso- och sjukvården, t.ex. läkare och
sjukvårdspersonal, samt socialtjänsten, t.ex. socialar-
betare.
Detta har Folkpartiet, Vänstern och Miljöpartiet
begärt i en motion. Utskottsmajoritetens svar är enligt
vår mening inte tillfredsställande, och därför har vi
valt att reservera oss.
Fru talman! Jag yrkar därför bifall till reservation
nr 6, som handlar just om HBT-kompetens i offentlig
förvaltning.


Fru talman! Jag har mitt namn på två reservatio-
ner i detta betänkandet. En av dem, som Helena
Bargholtz nämnde alldeles nyss, handlar om HBT-
kompetensen, och jag behöver inte orda mer om den.
Jag ställer mig givetvis bakom den reservationen.
En reservation som jag inte står med på i betän-
kandet är den som Kenneth Kvist tog upp, nämligen
om utvidgad skyldighet att lämna skriftliga beslut.
Jag tycker att det är en klok tanke att alltid lämna
skriftliga beslut, framför allt för människor som har
svårt att förstå språket och som har svårt att reagera
på de beslut som fattas. Jag tycker att det är oerhört
viktigt att det ges ett skriftligt underlag. Också den
reservationen stöder jag.
Jag kommer sedan till en gammal käpphäst, näm-
ligen den alkoholfria representationen i stat och
kommun. Representanter för sex partier har skrivit
under en motion om detta, och överst står fru andre
vice talmannen.
Denna fråga är alltid lite besvärlig. Jag tycker i
allmänhet att "lagom" är ett väldigt fint uttryck, men
det är inte alltid bra. När det gäller alkohol vid of-
fentlig representation tycker jag att måttfullhetsbe-
greppet inte passar så väl in. Det går bra för alla som
klarar måttfullheten, men alla som är eller riskerar att
bli alkoholister hamnar definitivt illa till. Det fungerar
inte med ett lagom eller med måttfullhet.
Huvudorsaken till att jag har reserverat mig för
motionen och nu yrkar bifall till den är att det finns
ett behov av solidaritet med de här grupperna. Detta
kan inte minst ses mot bakgrund av uppgifter som jag
läste i går om att vart tionde barn i dag växer upp med
en missbrukare och om att tre barn i varje klass när de
går hem från skolan undrar om mamma eller pappa är
full.
Vi har en ökad alkoholkonsumtion i samhället.
Bara från januari till februari ökade den med 10 %.
Det anses väl hänga ihop med den sänkta skatten,
lördagsöppet osv., men det är kanske inte så säkra
uppgifter. Ändå vet vi att alkoholkonsumtionen går
upp, och då tycker jag att först och främst vi här i
riksdagen ska föregå med gott exempel. Därför hop-
pas jag att många här i dag stöder ett sådant beslut.
Det kostar väldigt lite för oss att vara solidariska med
dem som har detta som ett stort problem.
Fru talman! Jag har i övrigt avgivit ett särskilt ytt-
rande som handlar om jämställdheten. Häromdagen
justerade vi i konstitutionsutskottet vårt gransknings-
betänkande, av vilket det bl.a. framgår att vår stats-
minister tycker att jämställdhetsarbetet inom kansli-
huset går alldeles för sakta, framför allt när det gäller
utnämning av myndighetschefer. Trots att regeringen
1995 hade satt upp målet 50 % för utnämningar av
kvinnor har man i dag bara kommit upp i 32 %. Det
går alltså alldeles för sakta.
Det finns metoder för att bryta detta, och i mitt
särskilda yttrande nämner jag Kommunförbundets
3 R-metod, syftande till vad som kallas jämtegrering.
Denna metod löser kanske inte alla problem och pas-
sar inte överallt, men den är så pass effektiv och har
fungerat så väl där den har genomförts att vi menar
att regeringen skulle kunna använda och arbeta vidare
med 3 R-metoden.


Fru talman! När man ser ut över kammaren kan
man väl med fog konstatera att det är de närmast
sörjande till det här betänkandet som har samlats för
att diskutera det i dag. Det finns möjligen något un-
dantag, men det blir så här när man ska diskutera
något som egentligen inte riktigt kan hetsa upp de
politiska känslorna. Dessutom avser skrivelsen en
redan förfluten period, nämligen inte ens fjolåret utan
året dessförinnan.
Icke desto mindre är flera av de frågor som tas
upp i den här skrivelsen och som också återfinns i
motioner och reservationer väldigt viktiga. Det är
angeläget att man har en effektiv och väl fungerande
statsförvaltning, att den kan hänga med på olika ut-
vecklingslinjer och svara mot det servicebehov som
medborgarna har vid olika tillfällen.
Jag vill understryka att det är utomordentligt an-
geläget att regeringen till riksdagen regelbundet redo-
visar utvecklingen och sin syn på den statliga förvalt-
ningspolitiken liksom naturligtvis också att riksdagen
sedan ägnar frågan uppmärksamhet.
Fru talman! Jag har tänkt beröra några av de saker
som har tagits upp i de tidigare inläggen, bl.a. utnäm-
ningsfrågan. Vi har ju ett relativt uttömmande materi-
al i ett annat betänkande, som ska hanteras nästa
vecka. Det har den lite traditionella uppställningen
där Moderaterna är missnöjda med utnämningspoliti-
ken. Det var också ungefär detta som Lars Hjertén här
gav uttryck för.
Jag tycker att det här finns två saker som man ska
observera. Den ena är att det inte är alldeles enkelt att
klassificera alla utnämnda i rent partipolitiska termer.
Jag tror att man ibland går till överdrift så att för
många kategoriseras rent politiskt.
Den andra observation som man kanske också ska
göra gäller det s.k. statssekreteraransvaret, det ansvar
som regeringen har påtagit sig, oberoende av kulör,
för statssekreterare som tvingas avgå eller som avgår
av andra skäl. Regeringen har åtagit sig att hitta andra
arbetsuppgifter, och det leder naturligtvis till att det är
angeläget att ta till vara den kompetens som skickliga
statssekreterare har i olika verk och myndigheter. Det
gör naturligtvis att man minskar lite grann på utrym-
met för rekryteringar direkt utifrån.
En öppnare process är väl en fråga väl värd att
diskutera, men om man tycker att det är för mycket
av politiska utnämningar, är man då så säker på att
det blir färre politiska utnämningar om politiskt
sammansatta riksdagsutskott ska ägna sig åt de här
frågorna? Jag är i alla fall beredd att sätta ett fråge-
tecken för den ståndpunkten.
Ytterligare en kommentar gäller Vänsterpartiets
reservation om att det alltid ska ges skriftliga besked
från myndigheter till den enskilde. Jag delar i princip
den uppfattningen, även om ordet "alltid" kanske kan
ställa till med onödig byråkrati, men jag vill gärna
peka på de JO-uttalanden som finns på det här områ-
det. De innebär att om ett beslut går sökanden emot
ska det ges ett skriftligt besked om detta. Det skriftli-
ga beskedet ska också innehålla uppgifter om hur
man överklagar.
Jag tycker att det är viktigt att observera detta, och
därför har vi inte ansett att det finns anledning till
ytterligare utflykter i detta sammanhang.
När det sedan gäller HBT-kompetensen har vi
inga skilda uppfattningar om behovet av att upplysa
kring de här frågorna. Möjligen förstärktes jag i min
uppfattning efter förra veckans debatt på den här
punkten. Men jag är inte säker på att vi klarar detta
genom ett tillkännagivande till regeringen, utan vi
förlitar oss på att myndigheterna faktiskt tar tag i det
här med de uttalanden som riksdagen ändå gör.
Får jag sedan beträffande möjligheten att föra
dröjsmålstalan säga att jag har den uppfattningen att
det är viktigt att vi koncentrerar våra resurser på att
faktiskt få myndigheterna välfungerande och på att
undanröja behovet av dröjsmålstalan. Jag tycker att
det är på detta som man ska fokusera sina insatser.
Får jag, fru talman, yrka bifall till förslaget i be-
tänkandet, men också under de sista sekunderna här
något peka på de löneskillnader som påstås finnas i
Regeringskansliet, och som naturligtvis också finns.
Det är inte alldeles lätt att veta hur det är, men jag blir
lite förvånad när jag i en kd-motion läser att skillna-
derna i lön mellan en man och en kvinna i Regerings-
kansliet är 7 000 kr, och det påstås också att detta har
ökat under senare tid. I det utskottsbetänkande som
KU hade tidigare i år, KU10, har vi redovisat några
olika grupper av anställda - juridiskt utredningsbiträ-
de, allmänt utredningsbiträde osv. - och det finns
jämförelser mellan män och kvinnor. Där kan man i
bara ett sammanhang återfinna beloppet 7 000, näm-
ligen om man jämför dem som är 30-49 år med dem
som är 50 år och äldre och talar om juridiskt utred-
ningsarbete. I övrigt är skillnaderna avsevärt mycket
mindre. Jag har inte sagt att de är motiverade i sig,
men jag tycker att man bör föra en mer nyanserad
diskussion på den här punkten. Som jag tror att jag
sade om detta betänkande i ett tidigare anförande är
det naturligtvis kvardröjande gamla strukturer - som
någon tidigare statsminister i ett annat sammanhang
uttryckte saken - som gör att man fortfarande får de
här löneskillnaderna, men utvecklingen är definitivt
på väg åt rätt håll.


Fru talman! Vi har anledning att återkomma till
tillsättning av högre statliga tjänster i samband med
granskningsbetänkandet i nästa vecka. Jag ska bara
helt kort konstatera att jag instämmer med Göran
Magnussons synpunkt att inte alla tillsätts efter poli-
tiska meriter. Det hade ju varit anmärkningsvärt om
så hade varit fallet.
Vi har i Sverige en gammal fin ämbetstradition
med kompetenta, pålitliga ämbetsmän som är objek-
tiva i sin ämbetsutövning. Den kan ju ruckas på om
man plockar in andra värderingar än de som ska gälla,
nämligen förtjänst och skicklighet. Det kan väl inte
vara Göran Magnussons och Socialdemokraternas
uppfattning att förtjänst och skicklighet är sådant som
särskilt utmärker socialdemokrater, men inte folk från
andra politiska partier. Man skulle kunna tro att det är
så. Vi i KU fick en lista över antalet generaldirektörer
och motsvarande som Sveriges Television hade tagit
fram i slutet av förra året. Av dem som hade politisk
bakgrund var två tredjedelar socialdemokrater, och en
tredjedel representerade övriga sex riksdagspartier.
Om det stämmer borde det vara så att socialdemo-
krater utmärker sig av förtjänst och skicklighet på ett
helt annat sätt än vad politiker från andra partier gör.
Det sägs att det skulle bli mer politik om man
skulle ha utskottsförhör. Jag är inte så säker på det.
KU har ett avgörande inflytande över tillsättning av
JO, och jag tror inte att Göran Magnusson och övriga
tittar på partitillhörigheten särskilt mycket när man
utser justitieombudsman.


Fru talman! Får jag först säga om folk med poli-
tisk bakgrund och ämbetsmän följande: Är det så lätt
att kategorisera folk? Kan man inte tänka sig, Lars
Hjertén, att man är politiker och blir ämbetsman lika
väl som man kan tänka sig att man är ämbetsman och
blir politiker, och att man kan hålla ordning och reda
på de här rollerna? Jag förstår inte riktigt detta: Så
fort en statssekreterare har arbetat för en socialdemo-
kratisk regering är det en politisk utnämning. Jag är
inte så säker på att Studieförbundet Näringsliv och
Samhälle har rätt i sina kategoriseringar av folk på
det här sättet. Men framför allt: Är det så säkert att
det är så här: en gång politiker, aldrig ämbetsman?
Kan det verkligen vara en tes som går att driva hur
länge som helst?
När det sedan gäller politisering genom utskotts-
inblandning är det ju inte JO-processen, som fungerar
på ett alldeles utomordentligt sätt i KU tycker jag,
som Moderaterna tänker sig om jag har förstått det
rätt, utan det är ju öppna utskottsförhör med tilltänkta
kandidater. Då är jag inte lika säker på att det är all-
deles lätt att glömma bort vilket partimärke man bär
på klänningen eller på rockslaget, utan att man kan få
en kraftigare politisk markering.
Den närmaste jämförelsen är ju USA, och jag
tycker inte att det finns så mycket att hämta där be-
träffande utnämningstekniken egentligen. Den är ju
kraftigt politiserad. Där byter man ju också uppsätt-
ning i Vita huset i betydande utsträckning vid varje
presidentskifte.


Fru talman! Jag är inte helt säker på exakt hur ett
annat system ska vara utformat, om man ska ha ett
annat system. Ett sätt är ju att ha öppna utskottsför-
hör, vilket vi föreslår här. Men framför allt vill vi ha
en utredning där man tittar på det här.
Vi får ju lita på ämbetsmän, oavsett vilket parti de
eventuellt kommer från, t.ex. tidigare statssekreterare.
Jag tycker ändå att det är lite tveksamt, om man ser
på 30-40 generaldirektörer, att en så väldigt stor
andel kommer från det socialdemokratiska partiet, där
man har haft ledande uppdrag i riksdagen eller som
landstingsråd, kommunalråd eller så. Ska man ändå
ha väldigt många som kommer från politiska uppdrag
på ledande offentliga befattningar i samhället så be-
höver man nog fundera lite på om man inte ska ha en
mera öppen tillsättningsprocess där olika värderingar
kommer till sin rätt och där flera personer också finns
med i tillsättningsprocessen. Det är ungefär det vi
önskar.


Fru talman! Flera personer finns ju säkert med i
utnämningsprocessen, om vi med det menar kandi-
dater. Regeringen har ju utvecklat arbetet med att
rekrytera folk och bearbeta olika kravspecifikationer
och annat. Jag vill inte påstå på något sätt att det inte
skulle gå att utveckla detta och komma längre på det
området, men om utnämningsmakten ska övergå från
regeringen till riksdagen så är det ju ett väldigt långt
steg som man därmed har tänkt sig att ta.
Jag vill gärna, fru talman, säga att jag inte har
uppfattat, och det är inte så, att Socialdemokraterna
har något intresse av att överge den traditionella sy-
nen på ämbetsmän och företrädare i olika myndighe-
ter och förvaltningar, utan vi vill fortsätta med den
syn som finns i regeringsformen om förtjänst och
skicklighet och alltså inte sträva efter ett system där
vi ska skicka in och ut tjänstemän beroende på de för
dagen gällande politiska konjunkturerna.


Fru talman! Jag lade märke till att Göran Magnus-
son inte kommenterade reservationen om alkoholfri
representation. Därför skulle jag vilja fråga om Göran
Magnussons egen syn på den alkoholfria representa-
tionen. Anser han inte att en sådan i riksdagen och
den statliga förvaltningen skulle kunna vara ett före-
döme för övrig verksamhet? Tycker han inte att det är
stötande att skattebetalarnas pengar används för såda-
na här ändamål?


Fru talman! Jag är själv medveten om att jag fak-
tiskt inte kommenterade detta. Det hade jag tänkt
göra, men klockan tickade här. Jag tar gärna tillfället i
akt till att kommentera de här frågorna.
Jag har en personlig, alldeles klar uppfattning i
den här frågan. Jag har ingen svårighet att dela mo-
tionärernas principiella uppfattning om det här. Vad
det väl mera handlar om är kanske hur man rent fak-
tiskt och praktiskt ser på de här frågorna i riksdag och
regering, och för all del kommuner och landsting
också.
Det är ingen tvekan om, inte minst mot bakgrund
av de senaste konsumtionssiffrorna, att det behövs
insatser. Det är inte alls otroligt att ett gott exempel
från riksdagen kan ha inflytande.
Dessvärre måste man konstatera att de alkoholpo-
litiska konjunkturerna inte är särdeles goda. Alkohol-
vanorna breder ut sig mer och mer. Man kan diskute-
ra huruvida det ska vara nödvändigt att servera öl
tidigt på morgnarna för att kunna se Sverige vinna
eller förlora i fotbolls-VM.
Stockholmspolitikerna har uppenbarligen ansett
att det i varje fall inte försämrar deras ställning i den
allmänna opinionen att mot all praxis och all erfaren-
het tillåta detta.
Det behövs naturligtvis goda exempel på många
områden. Jag har anslutit mig till den förhärskande
uppfattningen i utskottet - och i socialutskottet - att
det är viktigt med återhållsamhet och att det ska fin-
nas alternativ.
Jag vill gärna säga att riksdagen - och även
Stadshuset - numera är ett av de få ställen där man
kan hitta alternativ av god kvalitet och god klass.


Fru talman! Jag förstår att Göran Magnusson står
bakom utskottets skrivning. Jag känner också till
Göran Magnussons bakgrund och inser förståelsen för
problemet.
Min fråga är: Hur tänker Göran Magnusson i fort-
sättningen arbeta för en alkoholfri representation -
eller i alla fall för en utveckling att nå det målet?
Jag har en känsla av att vi är överens om att det
vore det bästa alternativet. Som jag sade förut kan
återhållsamhet ibland vara gott nog, men är det inte
alltid. Lagom är inte alltid bäst; ibland behövs hårda-
re tag för att man ska vara solidarisk.


Fru talman! Jag sade tidigare att de alkoholpoli-
tiska konjunkturerna inte är särskilt goda. Vi har
under en lång tid levt i en alltmer tillåtande period,
och då är det naturligtvis svårt att i riksdagen och i
andra sammanhang bryta det mönstret.
Jag tror att verkligheten i betydande utsträckning
kommer att påkalla myndigheternas eller samhällsor-
ganens uppmärksamhet på det här området. Då får vi
naturligtvis återkomma och se hur riksdagens i sin
hantering av alkoholfrågorna har möjlighet att påver-
ka opinionen.
Fru talman! Man blir något förvånad när man ser
Bryggarföreningens stora annonser i tidningarna - för
att ta ett exempel på de usla alkoholpolitiska kon-
junkturerna - där de klagar på att folkhälsan är i fara
då deras bryggerier säljer för lite öl. Det är innebör-
den i det som sägs. Det är ett bra exempel på hur
långt kommersialiseringen inom det här området har
gått. Under en lång följd av år lyckades vi i Sverige
hålla de kommersiella krafterna utanför hanteringen.
Jag medger att detta lite grann ligger utanför det
som riksdagen just nu har att hantera, men jag tycker
ändå att det kan vara värt att peka på i den här debat-
ten.
Jag har för avsikt att i den här frågan rösta med
utskottet. Sedan får vi återkomma och i skilda sam-
manhang diskutera formerna för representationen i
Sveriges riksdag.



Motion motion 2001/02:A211 Jämställdhet

av Maria Larsson m.fl. (KD)

Jämställdhet

av Gudrun Schyman m.fl. (V)

Integritet

Motion motion 2001/02:K1 med anledning av skr. 2000/01:151 Regeringens förvaltningspolitik

av Ola Karlsson och Jeppe Johnsson (M)

med anledning av skr. 2000/01:151 Regeringens förvaltningspolitik

Motion motion 2001/02:K203 Utnämningssystemet

av Rolf Gunnarsson (M)

Utnämningssystemet

Motion motion 2001/02:K236 En frihetens författning

av Bo Lundgren m.fl. (M)

En frihetens författning

Motion motion 2001/02:K237 Regionalt ansvar som del i statlig förvaltningspolitik

av Inger Lundberg m.fl. (S)

Regionalt ansvar som del i statlig förvaltningspolitik

Motion motion 2001/02:K239 Medborgarnas kontakter med myndigheter

av Sylvia Lindgren och Christina Axelsson (S)

Medborgarnas kontakter med myndigheter

Motion motion 2001/02:K245 Skyldighet för myndighet att ge hjälpsökande skriftligt besked om beslut

av Mats Einarsson m.fl. (V)

Skyldighet för myndighet att ge hjälpsökande skriftligt besked om beslut

Motion motion 2001/02:K286 Myndigheters svar till medborgare

av Maria Larsson (KD)

Myndigheters svar till medborgare

Motion motion 2001/02:K328 Dröjsmålstalan

av Ingvar Svensson m.fl. (KD)

Dröjsmålstalan

Motion motion 2001/02:K360 Alkoholfri representation i statlig förvaltning och riksdag

av Tuve Skånberg och Fanny Rizell (KD)

Alkoholfri representation i statlig förvaltning och riksdag

av Agne Hansson m.fl. (C)

Demokrati

Motion motion 2001/02:K387 Alkoholfri representation

av Eva Zetterberg m.fl. (V, KD, FP, MP, C, S)

Alkoholfri representation

Motion motion 2001/02:K60 med anledning av prop. 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

med anledning av prop. 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Motion motion 2001/02:L367 Sexuellt likaberättigande

av Ana Maria Narti m.fl. (FP)

Sexuellt likaberättigande

Motion motion 2001/02:L371 Sexuell läggning och könstillhörighet 

av Tasso Stafilidis m.fl. (V, S, C, FP, MP)

Sexuell läggning och könstillhörighet 

Motion motion 2001/02:Sf402 Jämställdhet och socialförsäkringar

av Matz Hammarström m.fl. (MP)

Jämställdhet och socialförsäkringar

Motion motion 2001/02:So240 Funktionshindrades situation

av Kenneth Johansson m.fl. (C)

Funktionshindrades situation

Motion motion 2001/02:So626 Kvinnors hälsa

av Viviann Gerdin och Lena Ek (C)

Kvinnors hälsa

Motion motion 2001/02:T465 En IT-politik för framtiden

av Sven Bergström m.fl. (C)

En IT-politik för framtiden

Motion motion 2001/02:T56 med anledning av prop. 2001/02:34 Grundläggande kassaservice

av Per-Richard Molén m.fl. (M)

med anledning av prop. 2001/02:34 Grundläggande kassaservice

Skrivelse regeringsskrivelse 2000/01:151 Regeringens förvaltningspolitik

Regeringens förvaltningspolitik

Riksdagsskrivelse 2001/02:258

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för arbetet med genomförandet av regeringens förvaltningspolitiska handlingsprogram - En förvaltning i demokratins tjänst.