Regeringens insatser för barn och unga i statsbudgeten för år 2004 (skr.2003/04:143)
Betänkande 2004/05:FIU13
Finansutskottets betänkande2004/05:FIU13
Regeringens insatser för barn och unga i statsbudgeten för år 2004 (skr.2003/04:143)
Sammanfattning I skrivelse 2003/04:143 Regeringens insatser för barn och unga i statsbudgeten för år 2004 lämnar regeringen en samlad översikt av de olika insatser som utförs för barn och unga inom ramen för statsbudgetens olika politikområden. Redovisningen sker tematiskt utifrån olika områden i barns och ungas liv. Utskottet framhåller att skrivelsen - som är den första av sitt slag - är ett betydelsefullt steg i arbetet med att tydliggöra barnperspektivet i statsbudgeten. Skrivelsen utgör en viktig utgångspunkt för fortsatt utveckling av regeringens arbete kring redovisningen av barnfrågorna samt strategierna för utformning, uppföljning och utvärdering av barnpolitiken såväl i budgetpropositionen för 2005 som i framtida budgetpropositioner. En fortsatt utveckling av metoderna för mål- och resultatstyrning är enligt utskottets mening av avgörande betydelse för integrering av barnperspektivet i samtliga delar av det offentliga beslutsfattandet. Vidare konstaterar utskottet att regeringen, som en del av utvecklingen på området, har initierat arbetet med en ny skrivelse avseende insatser för barn och unga i statsbudgeten för 2005. Utskottet vidhåller samtidigt sin uppfattning att kravet på att barnfrågorna ska redovisas i en regelbundet återkommande barnbilaga till budgetpropositionen måste anses underordnat kravet på att redovisningen blir så aktuell och genomarbetad som möjligt. Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna. Utskottet behandlar också 3 motioner som har väckts med anledning av skrivelsen. Samtliga motioner avstyrks. I betänkandet finns 2 reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Insatser för barn och unga i statsbudgeten Riksdagen avslår motion2003/04:Fi38 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 1-7 ochlägger skrivelse 2003/04:143 till handlingarna. Reservation 1 (m) 2. Barnbilaga i budgetpropositionen Riksdagen avslår motionerna2003/04:Fi37 av Ingrid Burman m.fl. (v) och2003/04:Fi39 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (båda mp). Reservation 2 (v, mp) Stockholm den 28 oktober 2004 På finansutskottets vägnar Sven-Erik Österberg Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg (s), Mikael Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Mats Odell (kd), Lars Bäckström (v), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Bo Bernhardsson (s), Christer Nylander (fp), Roger Tiefensee (c), Hans Hoff (s), Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida (mp), Cecilia Widegren (m), Gunnar Nordmark (fp) och Siv Holma (v).
Redogörelse för ärendet I skrivelsen 2003/04:143 Regeringens insatser för barn och unga i statsbudgeten för år 2004 lämnar regeringen en samlad översikt av insatser för barn och unga i statsbudgeten för 2004. Redovisningen sker inte politikområdesvis, utan är tematisk utifrån olika områden i barns och ungas liv, såsom familj, hälsa, utbildning etc. Inom ramen för skrivelsen anges de olika insatser som utförs för barn och unga inom ramen för statsbudgetens olika politikområden. Med anledning av skrivelsen har 3 motioner väckts. Förslagen i motionerna återges i bilaga 1. Ett yttrande över skrivelsen samt över motionerna i de delar som berör utskottets beredningsområde har inkommit från socialutskottet (2004/05:SoU2y). Yttrandet återfinns i bilaga 2.
Utskottets överväganden Insatser för barn och unga i statsbudgeten Utskottets förslag i korthet Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2003/04:143 Regeringens insatser för barn och unga i statsbudgeten för år 2004 till handlingarna. Förslagen i motionen avstyrks. Jämför reservation 1 (m). Skrivelsen I regeringens skrivelse lämnas en samlad översikt av regeringens insatser för barn och unga i statsbudgeten för 2004. Redovisningen sker utifrån formuleringen av barnens rättigheter i FN:s barnkonvention och med utgångspunkt från barns och ungas liv. Den innehåller en tematisk genomgång av insatser på olika områden, såsom familj, hälsa, utbildning etc. Skrivelsen är avsedd att utgöra ett komplement till andra skrivelser som regeringen tidigare lämnade utifrån målsättningen att ett barnperspektiv, med utgångspunkt i barnkonventionens anda och intentioner, ska genomsyra alla de beslut och andra åtgärder som rör flickor och pojkar upp till 18 år. Dessa skrivelser innehåller beskrivningar och bedömningar inom varje relevant område för att få en helhetsbild av hur barnkonventionen och dess intentioner kommer till utryck inom olika politikområden.1Skrivelserna 1999/2000:137 Barn - här och nu. Redogörelse för barnpolitiken i Sverige med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter, 2001/02:166 Barnpolitiken - arbetet med strategin för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter och 2003/04:47 Utveckling av den nationella strategin för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter. Regeringen ser dessutom skrivelsen som ett första steg i den utvecklingsprocess som syftar till att tydliggöra barnperspektivet i det statliga budgetarbetet. Denna process ingår som en prioriterad fråga i ett kontinuerligt utvecklingsarbete av den statliga budgetprocessen och dess olika dokument för att ge riksdagen ett bättre beslutsunderlag. Att tydliggöra barnperspektivet i statens olika verksamheter medför enligt regeringen ett omfattande arbete. Barnpolitikens sektorsövergripande karaktär innebär att huvuddelen av de insatser som rör barn och unga utförs och redovisas inom flera politikområden på statsbudgeten. Under vissa politikområden är det uteslutande barn och unga som berörs, under andra är denna del mer begränsad. Därför anser regeringen att ett första steg i arbetet med att lyfta fram barnperspektivet i statsbudgeten är att göra en sammanställning av vilka insatser för barn och unga som återfinns i statsbudgeten för 2004 (prop. 2003/04:1). På så sätt vill regeringen tydliggöra situationen för barn och unga inom de politikområden där de berörs. De olika insatser som utförs för barn och unga inom ramen av statsbudgetens olika politikområden indelas i skrivelsen i nio huvudområden: åtgärder för att förverkliga barnkonventionen i Sverige - en nationell strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter2Proposition 1997/98:182, bet. 1998/99:SoU6, rskr. 1998/99:171. inklusive indirekta insatser via Barnombudsmannens, Statistiska centralbyråns samt övriga myndigheters arbete; barn och deras familjer - direkta insatser huvudsakligen inom utgiftsområdena 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, 15 Studiestöd samt 16 Utbildning och universitetsforskning; barn med funktionshinder - direkta insatser inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg; barnets rätt till hälsa - direkta insatser huvudsakligen inom utgiftsområdena 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 14 Arbetsliv, 16 Utbildning och universitetsforskning, 22 Kommunikationer samt 24 Näringsliv; barnets rätt till utbildning - direkta insatser inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning; barnets rätt till skydd - direkta insatser huvudsakligen inom utgiftsområdena 4 Rättsväsendet, 8 Invandrare och flyktingar samt 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg; barnets rätt till kultur och fritid - direkta insatser inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid; barnets rätt till delaktighet och inflytande m.m. - direkta insatser huvudsakligen inom utgiftsområdena 1 Rikets styrelse, 16 Utbildning och universitetsforskning samt 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid; barnets rättigheter i det internationella utvecklingssamarbetet - direkta insatser huvudsakligen inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Regeringens redogörelse av insatserna för barn och unga innehåller framför allt redovisning av regeringens mål, insatser och resultatbedömningar inom respektive utgiftsområde i enlighet med skrivningarna i budgetpropositionen för 2004. I flera fall kompletteras budgetpropositionens beskrivningar med mer detaljerad information om ytterligare insatser eller nya uppdrag som regeringen beslutat om efter hösten 2003. Även resultat av nyligen avslutade utredningar eller pågående arbeten inom Regeringskansliet omnämns i skrivelsen. Vidare framhålls i skrivelsen att kommunsektorn ansvarar för en stor del av de verksamheter som riktar sig till barn och unga. För dessa verksamheter får kommunerna ekonomiska bidrag från staten dels inom ramen för Allmänna bidrag till kommuner (utgiftsområde 25), dels i form av specialdestinerade bidrag inom andra utgiftsområden. En översiktlig redovisning av utvecklingen inom de kommunala verksamheterna lämnas årligen till riksdagen i en särskild skrivelse om utvecklingen inom den kommunala sektorn. Regeringen poängterar att ett anläggande av ett barnperspektiv i statsbudgeten kräver mycket mer än att bara lyfta ut och särredovisa enskilda belopp ur budgeten. Därför har man för avsikt att utveckla arbetet vidare med att göra barn och unga synliga i statsbudgeten. Samtidigt ser regeringen det som en angelägen uppgift att utveckla barnperspektivet i de fakta- och statistikunderlag som bildar underlag till uppföljningar och redovisningar av barns och ungas situation på olika nivåer i samhället. Motionen Moderata samlingspartiet anser i motion Fi38 att regeringens skrivelse saknar helhetsperspektiv. Enligt motionärerna efterlever regeringen i skrivelsen inte intentionerna att betrakta verkligheten ur barnens perspektiv. Det perspektiv som i stället används är statens och myndigheternas. Vidare presenterar motionärerna sitt partis alternativa syn på insatser för barn och unga i statsbudgeten för 2004 utifrån en tematisk översikt i enlighet med uppdelningen i skrivelsen. De områden som berörs i motionen är: barnkonventionen i Sverige (yrkande 1), barn och deras familjer (yrkande 2), barn med funktionshinder (yrkande 3), barns rätt till hälsa (yrkande 4), barns rätt till utbildning (yrkande 5), barns rätt till skydd (yrkande 6), barns rätt till kultur och fritid (yrkande 7). Socialutskottets yttrande Socialutskottet begränsar sitt yttrande till fem av skrivelsens avsnitt - avsnitten 3 Åtgärder för att förverkliga barnkonventionen i Sverige, 4 Barn och deras familjer, 5 Barn med funktionshinder, 6 Barnets rätt till hälsa och 8 Barnets rätt till skydd. Vad gäller motsvarande motionsyrkanden (yrkandena 1-4 och 6) erinrar socialutskottet att motionsyrkanden med likartad inriktning nyligen har behandlats och avstyrkts av utskottet. Socialutskottet framhåller att man inte har ändrat inställning i dessa frågor. Vidare nämner socialutskottet att riksdagen våren 2003 gjorde ett tillkännagivande till regeringen om behovet av en parlamentarisk utredning med uppgift att göra en bred översyn av lagen (1993:389) om assistansersättning (bet. 2002/03:SoU19, rskr. 2002/03:193). Avslutningsvis bör nämnas att regeringen den 15 juli 2004 (dir. 2004:107) beslutat att tillkalla en parlamentarisk kommitté för att göra en bred översyn av personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS). Mot den bakgrunden anser socialutskottet att finansutskottet bör avstyrka motion Fi38 (m) yrkandena 1-4 och 6. Företrädarna för Moderata samlingspartiet biträder i avvikande mening sitt partis ställningstagande. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet konstaterar att förverkligandet av barnkonventionen i Sverige är ett långsiktigt och ständigt pågående arbete. En stor del av detta arbete handlar om ökad kunskap och medvetenhet om barns behov och rättigheter samt om attitydförändringar. Utskottet delar regeringens bedömning att barnkonventionen ännu inte blivit ett självklart redskap i planering och vid beslut inom olika samhällsområden, trots att den allmänna medvetenheten om barnkonventionen har ökat i samhället. Det finns därför fortfarande ett stort behov av vägledning och stöd i det praktiska barnkonventionsarbetet. Mot denna bakgrund anser finansutskottet att den aktuella skrivelsen - som är den första av sitt slag - är ett betydelsefullt steg i arbetet med att tydliggöra barnperspektivet i statsbudgeten. Skrivelsen ger en samlad översikt av regeringens mål, insatser och resultat vad gäller barn och ungdomar, vilka återfinns i statsbudgeten för 2004. I och med detta utgör den en viktig utgångspunkt för fortsatt utveckling av regeringens arbete kring redovisningen av barnfrågorna samt strategierna för utformning, uppföljning och utvärdering av barnpolitiken såväl i årets budgetproposition som i framtida budgetpropositioner. En fortsatt utveckling av metoderna för mål- och resultatstyrning i budgetprocessen är enligt utskottets mening av avgörande betydelse för integrering av barnperspektivet i samtliga delar av det offentliga beslutsfattandet. Därmed delar inte utskottet motionärernas uppfattning att regeringens skrivelse saknar helhetsperspektiv. Det bör samtidigt understrykas att regeringens intention med skrivelsen inte har varit att betrakta verkligheten ur barnens perspektiv, utan att presentera ett första steg i en omfattande utvecklingsprocess som ska leda till att barn och unga synliggörs i statsbudgeten. I detta sammanhang vill finansutskottet erinra om att motionärerna presenterar förslag som är identiska eller i hög grad överensstämmer med yrkanden som riksdagen avstyrkt minst en gång under det föregående riksmötet. Dessa yrkanden återfinns i nedanstående tabell. Flera av dessa yrkanden kommenteras i det yttrande som överlämnats till finansutskottet av socialutskottet. Samtliga yrkanden som tas upp i ovanstående tabell avstyrks av finansutskottet med hänvisning till att likalydande eller i hög grad överensstämmande yrkanden har avslagits av riksdagen minst en gång under det föregående riksmötet. Motiven till avslagen anges i den tidigare behandlingen av respektive yrkande och upprepas därför inte i detta betänkande. Det har heller inte tillkommit nya omständigheter som enligt utskottets bedömning ger anledning att ändra riksdagens tidigare beslut. Utskottet anser således att riksdagen inte bör ompröva tidigare beslut. Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker finansutskottet motion Fi38 (m). Utskottet föreslår samtidigt att regeringens skrivelse läggs till handlingarna. Barnbilaga i budgetpropositionen Utskottets förslag i korthet Utskottet anser att det är angeläget att arbetet med att tillföra ett barnperspektiv i den statliga budgetprocessen fortsätter. Som en del av utvecklingen på området har regeringen initierat arbetet med en ny skrivelse avseende insatser för barn och unga i statsbudgeten för 2005. Utskottet vidhåller samtidigt sin uppfattning att kravet på att barnfrågorna ska redovisas i en regelbundet återkommande barnbilaga till budgetpropositionen måste anses underordnat kravet på att redovisningen blir så aktuell och genomarbetad som möjligt. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet förslagen i motionerna. Jämför reservation 2 (v, mp). Motionerna Vänsterpartiet konstaterar i motion Fi37 att många förslag i budgetproposition direkt eller indirekt påverkar barnens situation och förutsättningar. En skrivelse som har till uppgift att gå igenom statsbudgeten ur ett barnperspektiv är därför, enligt motionärerna, inte en skrivelse om vad regeringen gör för barn och unga utan ska vara en konsekvensanalys av budgetens innehåll utifrån ett barnperspektiv. Motionärerna anser därför att regeringen bör få i uppdrag att utforma kommande skrivelse som en barnbilaga till statsbudgeten som läggs tillsammans med budgetpropositionerna och som innehåller en konsekvensanalys av statsbudgeten ur ett barnperspektiv. I motion Fi39 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (mp) framhålls att skrivelsens innehåll inte motsvarar de mål för utveckling av barnperspektivet i beslutsfattandet som regeringen beskriver. I stället omfattar skrivelsen endast en uppräkning av olika insatser för barn och unga. Motionärerna anser att budgetförslagen i stället ska följas av en beskrivning hur de kan förväntas påverka barn och unga. Därför föreslår man att statsbudgeten kompletteras med en barnbilaga där samtliga departement tydligt markerar vilka effekter olika budgetförslag kan förväntas ha på barn och unga och där regeringens barnpolitiska ambitioner och prioriteringar tydligt framgår. Socialutskottets yttrande Socialutskottet framhåller i sitt yttrande att förverkligandet av barnkonventionen i Sverige är ett långsiktigt och ständigt pågående arbete. Det är angeläget att regeringen ger riksdagen en både omfattande och djupgående redovisning av hur barnens situation utvecklas. Socialutskottet delar bedömningen att en sådan information bör vara baserad på ett fylligt statistiskt underlag. Vidare konstaterar socialutskottet att finansutskottet vid flera tillfällen noterat det omfattande utvecklingsarbete som pågår när det gäller statsbudgetens utformning i syfte att ge riksdagen ett bättre beslutsunderlag. Detta arbete omfattar också målet att lyfta fram barnperspektivet i statens olika verksamheter. Såväl finansutskottet som socialutskottet har redovisat uppfattningen att kravet på att barnfrågorna ska redovisas i en särskild regelbundet återkommande barnbilaga till budgetpropositionen måste anses underordnat kravet på att redovisningen blir så aktuell och genomarbetad som möjligt. Med hänsyn till det anförda anser socialutskottet att det inte behövs något tillkännagivande till regeringen av det slag som efterfrågas i motionerna Fi37 (v) och Fi39 (mp). Motionerna bör avslås. Företrädarna för Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna biträder i en gemensam avvikande mening sina partiers ställningstagande. Finansutskottets ställningstagande Kunskap och medvetenhet om barnets rättigheter och behov är en viktig förutsättning för att öka barnperspektivet i samhällets verksamheter och föra en politik som är bra för barn och ungdomar. Barns och ungdomars verklighet förändras hela tiden i takt med de förändringar som sker i omvärlden. Samhällets barnpolitik måste därför i så stor utsträckning som möjligt anpassas till dessa nya förhållanden i syfte att ge barn så bra uppväxtförhållanden som möjligt. I detta arbete är FN:s konvention om barnets rättigheter en viktig utgångspunkt. Finansutskottet vill erinra om att en av målsättningarna i regeringens nationella strategi för att förverkliga barnkonventionen är att konventionen ska vara ett aktivt instrument och genomsyra allt beslutsfattande inom Regeringskansliet som rör barn. Denna målsättning har vidareutvecklats i regeringens senaste bedömning av den nationella strategin.3Skrivelse 2003/04:47, s. 20-23. I enlighet med efterföljande redovisning i budgetpropositionen för 20054Proposition 2004/05:1, volym 6, utg.omr. 9, s. 101-108. kan utskottet konstatera att det strategiska arbetet med att förverkliga barnkonventionen fortgår med förnyad intensitet. Bland de främsta målen för barnpolitikens inriktning finner utskottet tydliggörandet av barnperspektivet i statsbudgeten. Dessutom avser regeringen att vidta åtgärder för att utveckla riktlinjer för barnkonsekvensanalyser i kommittéarbetet samt fortsätta att följa upp myndigheternas arbete med att integrera ett barnperspektiv i verksamheterna. En arbetsgrupp med uppgift att utveckla indikatorer för att mäta effekterna av gjorda insatser ska samtidigt tillsättas. Finansutskottet anser att det är angeläget att regeringen utvecklar arbetet med att integrera ett barnperspektiv i statsbudgeten. De i budgetpropositionen aviserade fortsatta utbildningsinsatserna och metodutvecklingen är viktiga inte bara för att driva på den positiva utvecklingen inom Regeringskansliet. De har också avgörande betydelse för att få in ett barnperspektiv som en naturlig del av det offentliga beslutsfattandet på samtliga nivåer såväl inom olika myndighetssektorer som i kommunsektorn. I det sammanhanget ser utskottet regeringens strävan att utveckla och driva på barnkonventionsarbetet på nationell nivå dels genom förbättrad mål- och resultatstyrning av myndigheterna, dels genom utökat stöd till myndigheterna som ett viktigt inslag. Att ge statsbudgeten ett barnperspektiv är ett omfattande arbete som innefattar flera steg. Den nu föreliggande skrivelsen har till syfte att göra en sammanställning av insatser för barn och unga som återfinns i budgetpropositionen för 2004. Därmed utgör skrivelsen enligt finansutskottets mening ett viktigt första steg i processen att lyfta fram barnperspektivet i statens olika verksamheter. Med tanke på processens komplexitet är det rimligt att den första skrivelsen inte innehåller en fullständig analys av statsbudgeten utifrån ett barnperspektiv. Utskottet anser emellertid att en djupare analys måste vidareutvecklas inför kommande budgetprocesser. Ett andra steg bör därför innefatta att tydliggöra barn och unga inom de politikområden där de berörs. En vidareutveckling bör därefter ta sikte på att göra konsekvensbeskrivningar för barn och unga av olika satsningar och även nedskärningar i statsbudgeten. Utskottet förutsätter att regeringen inom ramen för denna utvecklingsprocess regelbundet kommer att redovisa för riksdagen resultaten av arbetet med att tydliggöra barnperspektivet i statsbudgeten. I enlighet med information som finansutskottet inhämtat från Regeringskansliet har regeringen redan inför sammanställningen av årets budgetproposition initierat arbetet med att framställa en ny barnskrivelse. Den kommande skrivelsen ska i större grad fokusera på att tydliggöra och analysera de relevanta insatserna inom de politikområden där barn och unga berörs. Skrivelsen kan enligt planerna överlämnas till riksdagen som ett komplement till den aktuella budgetpropositionen redan under de första månaderna 2005. Mot bakgrund av det omfattande utvecklingsarbete kring redovisningen av barnfrågorna samt strategierna för utformning, uppföljning och utvärdering av barnpolitiken som pågår inom Regeringskansliet finner finansutskottet, i likhet med socialutskottet, ingen anledning att frångå sina tidigare ställningstaganden. Finansutskottet vidhåller därmed sin uppfattning att kravet på att barnfrågorna ska redovisas i en regelbundet återkommande bilaga till budgetpropositionerna måste anses underordnat kravet på att redovisningen blir så aktuell och genomarbetad som möjligt. Med hänsyn till det ovan anförda avstyrker finansutskottet förslagen i motionerna Fi37 (v) och Fi39 (mp).
Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Insatser för barn och unga i statsbudgeten, punkt 1 (m) av Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Cecilia Widegren (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om insatser för barn och unga i statsbudgeten. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi38 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 1-7 och lägger skrivelse 2003/04:143 till handlingarna. Ställningstagande Vi anser att regeringens barnskrivelse saknar helhetsperspektiv. Intentionerna att betrakta verkligheten ur barnens perspektiv efterlevs inte av regeringen, utan det perspektiv som används är statens och myndigheternas. Enligt vår uppfattning ska relationen mellan offentliga myndigheter och barn aldrig vara viktigare än relationen mellan barn och föräldrar. Vi är övertygade om att de många problem som drabbar barn och ungdomar inte kan lösas om de inte ses i sitt sammanhang. Barn som lever i fattigdom och utanförskap har i själva verket drabbats av arbetsmarknads-, bidrags- och integrationspolitikens misslyckanden. Missbruk bland barn och ungdomar är resultatet av en misslyckad narkotikapolitik. Barn som får vänta i vårdköer är ett uttryck för att tillgängligheten till vården är bristfällig överlag. Barn som av olika anledningar far illa i skolan och barnomsorgen ser sina möjligheter försvinna när valfrihet och alternativ motarbetas. De flesta problem som drabbar barn kan inte lösas genom att göra barn till ett särskilt politikområde. I de allra flesta fall måste de problem som drabbar barn ses i sitt sammanhang för att kunna lösas till barnens fördel. Det är därför vår uppfattning att den politik som förespråkas av Moderata samlingspartiet sätter barn i fokus och stärker barnens ställning i samhället. Våra förslag till omfattande åtgärder för att förbättra insatserna för barn och unga, vilka vi har presenterat i samband med den allmänna motionstiden 2003 och sammanfattat i vår motion Fi38 (m), stärker barnens rättigheter på alla plan. Av dessa angelägna förslag vill vi här nämna en reformerad assistansersättning, ett individualiserat stöd till funktionshindrade, en nationell vårdgaranti, kvalitetscertifierade åtgärdsprogram mot mobbning samt likställda villkor för kulturföreningar och idrottsföreningar. Vi anser att riksdagen som sin mening ska tillkännage för regeringen vad vi har framfört om insatser för barn och unga i statsbudgeten. Detta innebär att riksdagen bifaller motion Fi38 (m) yrkandena 1-7. 2. Barnbilaga i budgetpropositionen, punkt 2 (v, mp) av Lars Bäckström (v), Yvonne Ruwaida (mp) och Siv Holma (v). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om barnbilagan till budgetpropositionen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Fi37 av Ingrid Burman m.fl. (v) och 2003/04:Fi39 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (båda mp). Ställningstagande Vi anser att en barnbilaga baserad på konsekvensanalyser skulle underlätta regeringens redovisning av sin politik och hjälpa medborgarna att följa upp och värdera politiken ur barnperspektiv. I den föreliggande barnskrivelsen stannar dock regeringen upp vid "ett första steg" till att närma sig barnbilagan på riktigt. Skrivelsen motsvarar därmed inte de målsättningar för barnpolitiken som regeringen beskriver. I stället innehåller den en uppräkning av olika insatser för barn och unga. Regeringen anför att skrivelsen är föremål för en utveckling där bilagan är underordnad kravet på att redovisningen blir så aktuell och genomarbetad som möjligt. Vår erfarenhet är att denna utveckling dels tenderar att ta alltför lång tid, dels att barnskrivelsen i huvudsak är fokuserad på områden som specifikt berör flickor och pojkar. Vad vi också har erfarit är att regeringen väljer att låta vissa barnfrågor stå utanför den s.k. barnpolitiken - exempelvis asylsökande barn. Detta med hänvisning till att dessa barn tillhör ett annat politiskt område. Enligt vår mening ska budgetförslagen alltid följas av en beskrivning hur de kan förväntas påverka barn och unga. Förslag som kan bedömas ha påtagligt negativa effekter bör förkastas. Därför bör statsbudgeten snarast kompletteras med en barnbilaga där samtliga departement tydligt markerar vilka effekter olika budgetförslag kan förväntas ha på barn och unga och där regeringens barnpolitiska ambitioner tydligt framgår. Med en sådan bilaga går det inte att dröja med att fullständigt införliva barnkonventionen i svensk lag och prioritera annat i stället för att satsa på barn och unga. Vad vi anfört om barnbilagan i budgetpropositionen ska riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Detta innebär att riksdagen bifaller motionerna Fi37 (v) och Fi39 (mp).
Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag Skrivelsen Regeringens skrivelse 2003/04:143 Redovisning av regeringens insatser för barn och unga i statsbudgeten för år 2004. Följdmotioner 2003/04:Fi37 av Ingrid Burman m.fl. (v): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kommande skrivelser avseende en genomgång av statsbudgeten ur ett barnperspektiv ska utformas som en barnbilaga med konsekvensanalys av statsbudgeten. 2003/04:Fi38 av Mikael Odenberg m.fl. (m): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om barnkonventionen i Sverige. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om barn och deras familjer. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om barn med funktionshinder. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om barns rätt till hälsa. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om barns rätt till utbildning. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om barns rätt till skydd. 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om barns rätt till kultur och fritid. 2003/04:Fi39 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (båda mp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att statsbudgeten samtidigt kompletteras med en barnbilaga där samtliga departement tydligt markerar vilka effekter olika budgetförslag kan förväntas ha på barn och unga och där regeringens barnpolitiska ambitioner och prioriteringar tydligt framgår.
Bilaga 2 Socialutskottets yttrande 2004/05:SoU2y