1. Insatser för barn och unga i statsbudgeten

Regeringens insatser för barn och unga i statsbudgeten för år 2004 (skr.2003/04:143) (Betänkande 2004/05:FIU13 Finansutskottet)

Finansutskottets betänkande2004/05:FIU13

Regeringens insatser för barn och unga i statsbudgeten för år 2004 (skr.2003/04:143)

Sammanfattning
I skrivelse 2003/04:143 Regeringens insatser för barn och unga i
statsbudgeten för år 2004 lämnar regeringen en samlad översikt av de olika
insatser som utförs för barn och unga inom ramen för statsbudgetens
olika politikområden. Redovisningen sker tematiskt utifrån olika områden
i barns och ungas liv.
Utskottet framhåller att skrivelsen - som är den första av sitt slag -
är ett betydelsefullt steg i arbetet med att tydliggöra barnperspektivet
i statsbudgeten. Skrivelsen utgör en viktig utgångspunkt för fortsatt
utveckling av regeringens arbete kring redovisningen av barnfrågorna
samt strategierna för utformning, uppföljning och utvärdering av
barnpolitiken såväl i budgetpropositionen för 2005 som i framtida
budgetpropositioner. En fortsatt utveckling av metoderna för mål- och
resultatstyrning är enligt utskottets mening av avgörande betydelse för
integrering av barnperspektivet i samtliga delar av det offentliga
beslutsfattandet.
Vidare konstaterar utskottet att regeringen, som en del av utvecklingen
på området, har initierat arbetet med en ny skrivelse avseende insatser
för barn och unga i statsbudgeten för 2005. Utskottet vidhåller samtidigt
sin uppfattning att kravet på att barnfrågorna ska redovisas i en
regelbundet återkommande barnbilaga till budgetpropositionen måste anses
underordnat kravet på att redovisningen blir så aktuell och genomarbetad
som möjligt.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Utskottet
behandlar också 3 motioner som har väckts med anledning av skrivelsen.
Samtliga motioner avstyrks.
I betänkandet finns 2 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Insatser för barn och unga i statsbudgeten
Riksdagen avslår motion2003/04:Fi38 av Mikael Odenberg m.fl. (m)
yrkandena 1-7 ochlägger skrivelse 2003/04:143 till handlingarna.
Reservation 1 (m)

2. Barnbilaga i budgetpropositionen
Riksdagen avslår motionerna2003/04:Fi37 av Ingrid Burman m.fl. (v)
och2003/04:Fi39 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (båda mp).

Reservation 2 (v, mp)

Stockholm den 28 oktober 2004
På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg
(s), Mikael Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Mats
Odell (kd), Lars Bäckström (v), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Bo
Bernhardsson (s), Christer Nylander (fp), Roger Tiefensee (c), Hans
Hoff (s), Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida (mp), Cecilia Widegren (m),
Gunnar Nordmark (fp) och Siv Holma (v).

Redogörelse för ärendet
I skrivelsen 2003/04:143 Regeringens insatser för barn och unga i
statsbudgeten för år 2004 lämnar regeringen en samlad översikt av insatser
för barn och unga i statsbudgeten för 2004. Redovisningen sker inte
politikområdesvis, utan är tematisk utifrån olika områden i barns och
ungas liv, såsom familj, hälsa, utbildning etc. Inom ramen för skrivelsen
anges de olika insatser som utförs för barn och unga inom ramen för
statsbudgetens olika politikområden.
Med anledning av skrivelsen har 3 motioner väckts. Förslagen i motionerna
återges i bilaga 1.
Ett yttrande över skrivelsen samt över motionerna i de delar som berör
utskottets beredningsområde har inkommit från socialutskottet (2004/05:SoU2y).
Yttrandet återfinns i bilaga 2.

Utskottets överväganden
Insatser för barn och unga i statsbudgeten
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2003/04:143
Regeringens insatser för barn och unga i statsbudgeten för år 2004 till
handlingarna. Förslagen i motionen avstyrks.
Jämför reservation 1 (m).
Skrivelsen
I regeringens skrivelse lämnas en samlad översikt av regeringens insatser
för barn och unga i statsbudgeten för 2004. Redovisningen sker utifrån
formuleringen av barnens rättigheter i FN:s barnkonvention och med
utgångspunkt från barns och ungas liv. Den innehåller en tematisk genomgång
av insatser på olika områden, såsom familj, hälsa, utbildning etc.
Skrivelsen är avsedd att utgöra ett komplement till andra skrivelser
som regeringen tidigare lämnade utifrån målsättningen att ett barnperspektiv,
med utgångspunkt i barnkonventionens anda och intentioner, ska genomsyra
alla de beslut och andra åtgärder som rör flickor och pojkar upp till
18 år. Dessa skrivelser innehåller beskrivningar och bedömningar inom
varje relevant område för att få en helhetsbild av hur barnkonventionen
och dess intentioner kommer till utryck inom olika politikområden.1Skrivelserna
1999/2000:137 Barn - här och nu. Redogörelse för barnpolitiken i Sverige
med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter, 2001/02:166
Barnpolitiken - arbetet med strategin för att förverkliga FN:s konvention
om barnets rättigheter och 2003/04:47 Utveckling av den nationella
strategin för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter.
Regeringen ser dessutom skrivelsen som ett första steg i den utvecklingsprocess
som syftar till att tydliggöra barnperspektivet i det statliga budgetarbetet.
Denna process ingår som en prioriterad fråga i ett kontinuerligt
utvecklingsarbete av den statliga budgetprocessen och dess olika dokument
för att ge riksdagen ett bättre beslutsunderlag.
Att tydliggöra barnperspektivet i statens olika verksamheter medför
enligt regeringen ett omfattande arbete. Barnpolitikens sektorsövergripande
karaktär innebär att huvuddelen av de insatser som rör barn och unga
utförs och redovisas inom flera politikområden på statsbudgeten. Under
vissa politikområden är det uteslutande barn och unga som berörs, under
andra är denna del mer begränsad. Därför anser regeringen att ett första
steg i arbetet med att lyfta fram barnperspektivet i statsbudgeten är
att göra en sammanställning av vilka insatser för barn och unga som
återfinns i statsbudgeten för 2004 (prop. 2003/04:1). På så sätt vill
regeringen tydliggöra situationen för barn och unga inom de politikområden
där de berörs.
De olika insatser som utförs för barn och unga inom ramen av statsbudgetens
olika politikområden indelas i skrivelsen i nio huvudområden:
åtgärder för att förverkliga barnkonventionen i Sverige - en nationell
strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter2Proposition
1997/98:182, bet. 1998/99:SoU6, rskr. 1998/99:171. inklusive indirekta
insatser via Barnombudsmannens, Statistiska centralbyråns samt övriga
myndigheters arbete;
barn och deras familjer - direkta insatser huvudsakligen inom utgiftsområdena
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 12 Ekonomisk trygghet för
familjer och barn, 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande,
15 Studiestöd samt 16 Utbildning och universitetsforskning;
barn med funktionshinder - direkta insatser inom utgiftsområde 9 Hälsovård,
sjukvård och social omsorg;
barnets rätt till hälsa - direkta insatser huvudsakligen inom utgiftsområdena
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 14 Arbetsliv, 16 Utbildning
och universitetsforskning, 22 Kommunikationer samt 24 Näringsliv;
barnets rätt till utbildning - direkta insatser inom utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning;
barnets rätt till skydd - direkta insatser huvudsakligen inom utgiftsområdena
4 Rättsväsendet, 8 Invandrare och flyktingar samt 9 Hälsovård, sjukvård
och social omsorg;
barnets rätt till kultur och fritid - direkta insatser inom utgiftsområde
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid;
barnets rätt till delaktighet och inflytande m.m. - direkta insatser
huvudsakligen inom utgiftsområdena 1 Rikets styrelse, 16 Utbildning och
universitetsforskning samt 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid;
barnets rättigheter i det internationella utvecklingssamarbetet - direkta
insatser huvudsakligen inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.
Regeringens redogörelse av insatserna för barn och unga innehåller
framför allt redovisning av regeringens mål, insatser och resultatbedömningar
inom respektive utgiftsområde i enlighet med skrivningarna i
budgetpropositionen för 2004. I flera fall kompletteras budgetpropositionens
beskrivningar med mer detaljerad information om ytterligare insatser
eller nya uppdrag som regeringen beslutat om efter hösten 2003. Även
resultat av nyligen avslutade utredningar eller pågående arbeten inom
Regeringskansliet omnämns i skrivelsen.
Vidare framhålls i skrivelsen att kommunsektorn ansvarar för en stor
del av de verksamheter som riktar sig till barn och unga. För dessa
verksamheter får kommunerna ekonomiska bidrag från staten dels inom
ramen för Allmänna bidrag till kommuner (utgiftsområde 25), dels i form
av specialdestinerade bidrag inom andra utgiftsområden. En översiktlig
redovisning av utvecklingen inom de kommunala verksamheterna lämnas
årligen till riksdagen i en särskild skrivelse om utvecklingen inom den
kommunala sektorn.
Regeringen poängterar att ett anläggande av ett barnperspektiv i
statsbudgeten kräver mycket mer än att bara lyfta ut och särredovisa
enskilda belopp ur budgeten. Därför har man för avsikt att utveckla arbetet
vidare med att göra barn och unga synliga i statsbudgeten. Samtidigt
ser regeringen det som en angelägen uppgift att utveckla barnperspektivet
i de fakta- och statistikunderlag som bildar underlag till uppföljningar
och redovisningar av barns och ungas situation på olika nivåer i samhället.

Motionen
Moderata samlingspartiet anser i motion Fi38 att regeringens skrivelse
saknar helhetsperspektiv. Enligt motionärerna efterlever regeringen i
skrivelsen inte intentionerna att betrakta verkligheten ur barnens
perspektiv. Det perspektiv som i stället används är statens och myndigheternas.
Vidare presenterar motionärerna sitt partis alternativa syn på insatser
för barn och unga i statsbudgeten för 2004 utifrån en tematisk översikt
i enlighet med uppdelningen i skrivelsen. De områden som berörs i
motionen är:
barnkonventionen i Sverige (yrkande 1),
barn och deras familjer (yrkande 2),
barn med funktionshinder (yrkande 3),
barns rätt till hälsa (yrkande 4),
barns rätt till utbildning (yrkande 5),
barns rätt till skydd (yrkande 6),
barns rätt till kultur och fritid (yrkande 7).
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet begränsar sitt yttrande till fem av skrivelsens avsnitt
- avsnitten 3 Åtgärder för att förverkliga barnkonventionen i Sverige,
4 Barn och deras familjer, 5 Barn med funktionshinder, 6 Barnets rätt
till hälsa och 8 Barnets rätt till skydd. Vad gäller motsvarande
motionsyrkanden (yrkandena 1-4 och 6) erinrar socialutskottet att
motionsyrkanden med likartad inriktning nyligen har behandlats och avstyrkts
av utskottet. Socialutskottet framhåller att man inte har ändrat
inställning i dessa frågor.
Vidare nämner socialutskottet att riksdagen våren 2003 gjorde ett
tillkännagivande till regeringen om behovet av en parlamentarisk utredning
med uppgift att göra en bred översyn av lagen (1993:389) om assistansersättning
(bet. 2002/03:SoU19, rskr. 2002/03:193). Avslutningsvis bör nämnas att
regeringen den 15 juli 2004 (dir. 2004:107) beslutat att tillkalla en
parlamentarisk kommitté för att göra en bred översyn av personlig
assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS) och lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS).

Mot den bakgrunden anser socialutskottet att finansutskottet bör avstyrka
motion Fi38 (m) yrkandena 1-4 och 6.
Företrädarna för Moderata samlingspartiet biträder i avvikande mening
sitt partis ställningstagande.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet konstaterar att förverkligandet av barnkonventionen i
Sverige är ett långsiktigt och ständigt pågående arbete. En stor del av
detta arbete handlar om ökad kunskap och medvetenhet om barns behov och
rättigheter samt om attitydförändringar. Utskottet delar regeringens
bedömning att barnkonventionen ännu inte blivit ett självklart redskap
i planering och vid beslut inom olika samhällsområden, trots att den
allmänna medvetenheten om barnkonventionen har ökat i samhället. Det
finns därför fortfarande ett stort behov av vägledning och stöd i det
praktiska barnkonventionsarbetet.
Mot denna bakgrund anser finansutskottet att den aktuella skrivelsen -
som är den första av sitt slag - är ett betydelsefullt steg i arbetet
med att tydliggöra barnperspektivet i statsbudgeten. Skrivelsen ger en
samlad översikt av regeringens mål, insatser och resultat vad gäller
barn och ungdomar, vilka återfinns i statsbudgeten för 2004. I och med
detta utgör den en viktig utgångspunkt för fortsatt utveckling av
regeringens arbete kring redovisningen av barnfrågorna samt strategierna
för utformning, uppföljning och utvärdering av barnpolitiken såväl i
årets budgetproposition som i framtida budgetpropositioner.
En fortsatt utveckling av metoderna för mål- och resultatstyrning i
budgetprocessen är enligt utskottets mening av avgörande betydelse för
integrering av barnperspektivet i samtliga delar av det offentliga
beslutsfattandet. Därmed delar inte utskottet motionärernas uppfattning
att regeringens skrivelse saknar helhetsperspektiv. Det bör samtidigt
understrykas att regeringens intention med skrivelsen inte har varit
att betrakta verkligheten ur barnens perspektiv, utan att presentera
ett första steg i en omfattande utvecklingsprocess som ska leda till
att barn och unga synliggörs i statsbudgeten.
I detta sammanhang vill finansutskottet erinra om att motionärerna
presenterar förslag som är identiska eller i hög grad överensstämmer med
yrkanden som riksdagen avstyrkt minst en gång under det föregående
riksmötet. Dessa yrkanden återfinns i nedanstående tabell. Flera av dessa
yrkanden kommenteras i det yttrande som överlämnats till finansutskottet
av socialutskottet.

Samtliga yrkanden som tas upp i ovanstående tabell avstyrks av
finansutskottet med hänvisning till att likalydande eller i hög grad
överensstämmande yrkanden har avslagits av riksdagen minst en gång under
det föregående riksmötet. Motiven till avslagen anges i den tidigare
behandlingen av respektive yrkande och upprepas därför inte i detta
betänkande. Det har heller inte tillkommit nya omständigheter som enligt
utskottets bedömning ger anledning att ändra riksdagens tidigare beslut.
Utskottet anser således att riksdagen inte bör ompröva tidigare beslut.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker finansutskottet motion
Fi38 (m). Utskottet föreslår samtidigt att regeringens skrivelse läggs
till handlingarna.
Barnbilaga i budgetpropositionen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser att det är angeläget att arbetet med att tillföra ett
barnperspektiv i den statliga budgetprocessen fortsätter. Som en del av
utvecklingen på området har regeringen initierat arbetet med en ny
skrivelse avseende insatser för barn och unga i statsbudgeten för 2005.
Utskottet vidhåller samtidigt sin uppfattning att kravet på att
barnfrågorna ska redovisas i en regelbundet återkommande barnbilaga till
budgetpropositionen måste anses underordnat kravet på att redovisningen
blir så aktuell och genomarbetad som möjligt. Mot denna bakgrund avstyrker
utskottet förslagen i motionerna.
Jämför reservation 2 (v, mp).
Motionerna
Vänsterpartiet konstaterar i motion Fi37 att många förslag i
budgetproposition direkt eller indirekt påverkar barnens situation och
förutsättningar. En skrivelse som har till uppgift att gå igenom statsbudgeten
ur ett barnperspektiv är därför, enligt motionärerna, inte en skrivelse
om vad regeringen gör för barn och unga utan ska vara en konsekvensanalys
av budgetens innehåll utifrån ett barnperspektiv. Motionärerna anser
därför att regeringen bör få i uppdrag att utforma kommande skrivelse
som en barnbilaga till statsbudgeten som läggs tillsammans med
budgetpropositionerna och som innehåller en konsekvensanalys av statsbudgeten
ur ett barnperspektiv.
I motion Fi39 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (mp) framhålls
att skrivelsens innehåll inte motsvarar de mål för utveckling av
barnperspektivet i beslutsfattandet som regeringen beskriver. I stället
omfattar skrivelsen endast en uppräkning av olika insatser för barn och
unga. Motionärerna anser att budgetförslagen i stället ska följas av en
beskrivning hur de kan förväntas påverka barn och unga. Därför föreslår
man att statsbudgeten kompletteras med en barnbilaga där samtliga
departement tydligt markerar vilka effekter olika budgetförslag kan
förväntas ha på barn och unga och där regeringens barnpolitiska ambitioner
och prioriteringar tydligt framgår.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet framhåller i sitt yttrande att förverkligandet av
barnkonventionen i Sverige är ett långsiktigt och ständigt pågående arbete.
Det är angeläget att regeringen ger riksdagen en både omfattande och
djupgående redovisning av hur barnens situation utvecklas. Socialutskottet
delar bedömningen att en sådan information bör vara baserad på ett
fylligt statistiskt underlag.
Vidare konstaterar socialutskottet att finansutskottet vid flera tillfällen
noterat det omfattande utvecklingsarbete som pågår när det gäller
statsbudgetens utformning i syfte att ge riksdagen ett bättre beslutsunderlag.
Detta arbete omfattar också målet att lyfta fram barnperspektivet i
statens olika verksamheter. Såväl finansutskottet som socialutskottet
har redovisat uppfattningen att kravet på att barnfrågorna ska redovisas
i en särskild regelbundet återkommande barnbilaga till budgetpropositionen
måste anses underordnat kravet på att redovisningen blir så aktuell och
genomarbetad som möjligt.
Med hänsyn till det anförda anser socialutskottet att det inte behövs
något tillkännagivande till regeringen av det slag som efterfrågas i
motionerna Fi37 (v) och Fi39 (mp). Motionerna bör avslås.
Företrädarna för Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna biträder i en
gemensam avvikande mening sina partiers ställningstagande.
Finansutskottets ställningstagande
Kunskap och medvetenhet om barnets rättigheter och behov är en viktig
förutsättning för att öka barnperspektivet i samhällets verksamheter
och föra en politik som är bra för barn och ungdomar. Barns och ungdomars
verklighet förändras hela tiden i takt med de förändringar som sker i
omvärlden. Samhällets barnpolitik måste därför i så stor utsträckning
som möjligt anpassas till dessa nya förhållanden i syfte att ge barn så
bra uppväxtförhållanden som möjligt. I detta arbete är FN:s konvention
om barnets rättigheter en viktig utgångspunkt.
Finansutskottet vill erinra om att en av målsättningarna i regeringens
nationella strategi för att förverkliga barnkonventionen är att
konventionen ska vara ett aktivt instrument och genomsyra allt beslutsfattande
inom Regeringskansliet som rör barn. Denna målsättning har vidareutvecklats
i regeringens senaste bedömning av den nationella strategin.3Skrivelse
2003/04:47, s. 20-23. I enlighet med efterföljande redovisning i
budgetpropositionen för 20054Proposition 2004/05:1, volym 6, utg.omr. 9,
s. 101-108. kan utskottet konstatera att det strategiska arbetet med
att förverkliga barnkonventionen fortgår med förnyad intensitet. Bland
de främsta målen för barnpolitikens inriktning finner utskottet
tydliggörandet av barnperspektivet i statsbudgeten. Dessutom avser regeringen
att vidta åtgärder för att utveckla riktlinjer för barnkonsekvensanalyser
i kommittéarbetet samt fortsätta att följa upp myndigheternas arbete
med att integrera ett barnperspektiv i verksamheterna. En arbetsgrupp
med uppgift att utveckla indikatorer för att mäta effekterna av gjorda
insatser ska samtidigt tillsättas.
Finansutskottet anser att det är angeläget att regeringen utvecklar
arbetet med att integrera ett barnperspektiv i statsbudgeten. De i
budgetpropositionen aviserade fortsatta utbildningsinsatserna och
metodutvecklingen är viktiga inte bara för att driva på den positiva
utvecklingen inom Regeringskansliet. De har också avgörande betydelse för
att få in ett barnperspektiv som en naturlig del av det offentliga
beslutsfattandet på samtliga nivåer såväl inom olika myndighetssektorer
som i kommunsektorn. I det sammanhanget ser utskottet regeringens strävan
att utveckla och driva på barnkonventionsarbetet på nationell nivå dels
genom förbättrad mål- och resultatstyrning av myndigheterna, dels genom
utökat stöd till myndigheterna som ett viktigt inslag.
Att ge statsbudgeten ett barnperspektiv är ett omfattande arbete som
innefattar flera steg. Den nu föreliggande skrivelsen har till syfte
att göra en sammanställning av insatser för barn och unga som återfinns
i budgetpropositionen för 2004. Därmed utgör skrivelsen enligt
finansutskottets mening ett viktigt första steg i processen att lyfta fram
barnperspektivet i statens olika verksamheter. Med tanke på processens
komplexitet är det rimligt att den första skrivelsen inte innehåller en
fullständig analys av statsbudgeten utifrån ett barnperspektiv. Utskottet
anser emellertid att en djupare analys måste vidareutvecklas inför
kommande budgetprocesser. Ett andra steg bör därför innefatta att tydliggöra
barn och unga inom de politikområden där de berörs. En vidareutveckling
bör därefter ta sikte på att göra konsekvensbeskrivningar för barn och
unga av olika satsningar och även nedskärningar i statsbudgeten. Utskottet
förutsätter att regeringen inom ramen för denna utvecklingsprocess
regelbundet kommer att redovisa för riksdagen resultaten av arbetet med
att tydliggöra barnperspektivet i statsbudgeten.
I enlighet med information som finansutskottet inhämtat från Regeringskansliet
har regeringen redan inför sammanställningen av årets budgetproposition
initierat arbetet med att framställa en ny barnskrivelse. Den kommande
skrivelsen ska i större grad fokusera på att tydliggöra och analysera
de relevanta insatserna inom de politikområden där barn och unga berörs.
Skrivelsen kan enligt planerna överlämnas till riksdagen som ett
komplement till den aktuella budgetpropositionen redan under de första
månaderna 2005.
Mot bakgrund av det omfattande utvecklingsarbete kring redovisningen av
barnfrågorna samt strategierna för utformning, uppföljning och utvärdering
av barnpolitiken som pågår inom Regeringskansliet finner finansutskottet,
i likhet med socialutskottet, ingen anledning att frångå sina tidigare
ställningstaganden. Finansutskottet vidhåller därmed sin uppfattning
att kravet på att barnfrågorna ska redovisas i en regelbundet återkommande
bilaga till budgetpropositionerna måste anses underordnat kravet på att
redovisningen blir så aktuell och genomarbetad som möjligt.
Med hänsyn till det ovan anförda avstyrker finansutskottet förslagen i
motionerna Fi37 (v) och Fi39 (mp).

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Insatser för barn och unga i statsbudgeten, punkt 1 (m)
av Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Cecilia Widegren (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om insatser för barn och unga i statsbudgeten.
Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Fi38 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 1-7 och

lägger skrivelse 2003/04:143 till handlingarna.
Ställningstagande
Vi anser att regeringens barnskrivelse saknar helhetsperspektiv.
Intentionerna att betrakta verkligheten ur barnens perspektiv efterlevs
inte av regeringen, utan det perspektiv som används är statens och
myndigheternas. Enligt vår uppfattning ska relationen mellan offentliga
myndigheter och barn aldrig vara viktigare än relationen mellan barn
och föräldrar.
Vi är övertygade om att de många problem som drabbar barn och ungdomar
inte kan lösas om de inte ses i sitt sammanhang. Barn som lever i
fattigdom och utanförskap har i själva verket drabbats av arbetsmarknads-,
bidrags- och integrationspolitikens misslyckanden. Missbruk bland barn
och ungdomar är resultatet av en misslyckad narkotikapolitik. Barn som
får vänta i vårdköer är ett uttryck för att tillgängligheten till vården
är bristfällig överlag. Barn som av olika anledningar far illa i skolan
och barnomsorgen ser sina möjligheter försvinna när valfrihet och
alternativ motarbetas. De flesta problem som drabbar barn kan inte lösas
genom att göra barn till ett särskilt politikområde. I de allra flesta
fall måste de problem som drabbar barn ses i sitt sammanhang för att
kunna lösas till barnens fördel.
Det är därför vår uppfattning att den politik som förespråkas av Moderata
samlingspartiet sätter barn i fokus och stärker barnens ställning i
samhället. Våra förslag till omfattande åtgärder för att förbättra
insatserna för barn och unga, vilka vi har presenterat i samband med den
allmänna motionstiden 2003 och sammanfattat i vår motion Fi38 (m),
stärker barnens rättigheter på alla plan. Av dessa angelägna förslag
vill vi här nämna en reformerad assistansersättning, ett individualiserat
stöd till funktionshindrade, en nationell vårdgaranti, kvalitetscertifierade
åtgärdsprogram mot mobbning samt likställda villkor för kulturföreningar
och idrottsföreningar.
Vi anser att riksdagen som sin mening ska tillkännage för regeringen
vad vi har framfört om insatser för barn och unga i statsbudgeten. Detta
innebär att riksdagen bifaller motion Fi38 (m) yrkandena 1-7.

2. Barnbilaga i budgetpropositionen, punkt 2 (v, mp)
av Lars Bäckström (v), Yvonne Ruwaida (mp) och Siv Holma (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om barnbilagan till budgetpropositionen. Därmed
bifaller riksdagen motionerna
2003/04:Fi37 av Ingrid Burman m.fl. (v) och
2003/04:Fi39 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (båda
mp).
Ställningstagande
Vi anser att en barnbilaga baserad på konsekvensanalyser skulle underlätta
regeringens redovisning av sin politik och hjälpa medborgarna att följa
upp och värdera politiken ur barnperspektiv. I den föreliggande
barnskrivelsen stannar dock regeringen upp vid "ett första steg" till att
närma sig barnbilagan på riktigt. Skrivelsen motsvarar därmed inte de
målsättningar för barnpolitiken som regeringen beskriver. I stället
innehåller den en uppräkning av olika insatser för barn och unga.
Regeringen anför att skrivelsen är föremål för en utveckling där bilagan
är underordnad kravet på att redovisningen blir så aktuell och genomarbetad
som möjligt. Vår erfarenhet är att denna utveckling dels tenderar att
ta alltför lång tid, dels att barnskrivelsen i huvudsak är fokuserad på
områden som specifikt berör flickor och pojkar. Vad vi också har erfarit
är att regeringen väljer att låta vissa barnfrågor stå utanför den s.k.
barnpolitiken - exempelvis asylsökande barn. Detta med hänvisning till
att dessa barn tillhör ett annat politiskt område.
Enligt vår mening ska budgetförslagen alltid följas av en beskrivning
hur de kan förväntas påverka barn och unga. Förslag som kan bedömas ha
påtagligt negativa effekter bör förkastas. Därför bör statsbudgeten
snarast kompletteras med en barnbilaga där samtliga departement tydligt
markerar vilka effekter olika budgetförslag kan förväntas ha på barn
och unga och där regeringens barnpolitiska ambitioner tydligt framgår.
Med en sådan bilaga går det inte att dröja med att fullständigt införliva
barnkonventionen i svensk lag och prioritera annat i stället för att
satsa på barn och unga.
Vad vi anfört om barnbilagan i budgetpropositionen ska riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Detta innebär att riksdagen bifaller
motionerna Fi37 (v) och Fi39 (mp).

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Regeringens skrivelse 2003/04:143 Redovisning av regeringens insatser
för barn och unga i statsbudgeten för år 2004.
Följdmotioner
2003/04:Fi37 av Ingrid Burman m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att kommande skrivelser avseende en genomgång av statsbudgeten
ur ett barnperspektiv ska utformas som en barnbilaga med konsekvensanalys
av statsbudgeten.
2003/04:Fi38 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om barnkonventionen i Sverige.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om barn och deras familjer.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om barn med funktionshinder.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om barns rätt till hälsa.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om barns rätt till utbildning.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om barns rätt till skydd.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om barns rätt till kultur och fritid.
2003/04:Fi39 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (båda mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att statsbudgeten samtidigt kompletteras med en barnbilaga
där samtliga departement tydligt markerar vilka effekter olika budgetförslag
kan förväntas ha på barn och unga och där regeringens barnpolitiska
ambitioner och prioriteringar tydligt framgår.

Bilaga 2
Socialutskottets yttrande 2004/05:SoU2y