Reglering av priserna på fisk m.m.
Betänkande 1991/92:JoU20
Jordbruksutskottets betänkande
1991/92:JOU20
Reglering av priserna på fisk m.m.
Innehåll
1991/92 JoU20
Sammanfattning
Utskottet instämmer inledningsvis med en motion (m) att den pågående liberaliseringen inom EFTA av handeln med fisk och fiskprodukter måste respekteras av alla parter, samt att Sverige i de kommande medlemsförhandlingarna med EG bör förmå förhandla sig till lika stora andelar i EG:s gemensamma fiskepolitiska resurser som Sverige avstår från i samband med medlemskapets verkställighet. Motionen påkallar dock ingen särskild åtgärd från riksdagens sida.
I proposition 1991/92:120 läggs fram förslag om reglering av priserna på fisk, m.m., under budgetåret 1992/93. Utskottet tillstyrker regeringens förslag med den ändringen att normkvantiteten för sill och strömming även nästa regleringsår bör fastställas till 40 000 ton (i stället för föreslagna 30000 ton). Merkostnaden bör disponeras ur prisregleringens kassa. Därigenom bifalls helt eller delvis motioner (s, c, v). Motioner (s, c) om ökade medel för utsättning av fisk samt om insatsmedel för produktutveckling av sill tillgodoses delvis genom förslagen i propositionen och föranleder inget riksdagsuttalande. Utskottet betonar, med anledning av motioner (s, m, c), vikten av att Sveriges delegation vid höstens Warszawaförhandlingar om fisket med kraft driver frågan om skydd åt torsken samt initierar diskussioner om internationell fiskekontroll och redskapsbegränsning vid fiske efter hotade arter. Inte heller dessa motioner bör föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
I anslutning till motioner (c, v) om tillsättande av en utredning av det svenska fiskets utvecklingsmöjligheter noterar utskottet att jordbruksministern aviserat en utredning med denna inriktning.
I betänkandet behandlas även ett antal fristående motioner i ämnen som inte berörs i propositionen.
Utskottet föreslår med anledning av motioner (s, m, c) ett riksdagsuttalande av innehåll att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till begränsning av antalet mängdfångande redskap vid fiske på allmänt vatten och frifiskevatten.
Med anledning av motioner (nyd, v) föreslår utskottet ett riksdagsuttalande om skyddet av den fritt lekvandrande laxen i Östersjöområdet. Regeringen bör intensifiera förhandlingar med övriga strandstater och vidta åtgärder för reglering av laxfisket i den svenska fiskezonen. Den svenska fiskerinäringen bör erbjudas kompensationsåtgärder.
Vidare föreslås ett tillkännagivande om snabbutredning av fiskevårdsfrågorna i Vänern med sikte på införande av en särskild fiskevårdsavgift. Därigenom tillgodoses motionerna (s, fp, c, kds).
Propositionen
Regeringen (jordbruksdepartementet) har i proposition 1991/92:120 föreslagit
att riksdagen medger att för tiden den 1 juli 1992--den 30 juni 1993 reglering av priserna på fisk m.m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen av medel får ske enligt de grunder som förordats i propositionen.
Motioner
Motioner med anledning av propositionen
1991/92:Jo36 av Sven-Olof Petersson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts för att utreda möjligheter och förutsättningar för det svenska fisket på såväl kort som lång sikt.
1991/92:Jo37 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att lämna förslag till åtgärder angående det svenska fiskets utvecklingsmöjligheter och problem inför framtiden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att normkvantitet på sill/strömming för budgetåret 1992/93 skall ligga på oförändrad nivå i förhållande till innevarande budgetår.
1991/92:Jo38 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om normkvantiteten för sill/strömming för regleringsåret 1992/93,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ytterligare 11 milj.kr. disponeras ur prisregleringens kassa.
1991/92:Jo39 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att pröva en ökad normkvantitet beträffande sill/strömming.
Motioner väckta under allmänna motionstiden
1991/92:Jo404 av Pär Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till redskapsbegränsning till skydd för yrkesfisket på det sätt som anförts i motionen.
1991/92:Jo405 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fisket i Vänern.
1991/92:Jo408 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för det svenska fisket.
1991/92:Jo410 av Holger Gustafsson (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande laxfiskeavgift och fiskebestämmelser för Vänern.
1991/92:Jo412 av Christer Windén och Dan Eriksson i Stockholm (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av total fredning av lax i de till Sverige hörande uppväxtområdena i södra Östersjön,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare begränsningar av fiske efter lax med mängdfångande redskap längs norrlandskusten samt i och strax utanför älvarna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att verka för en internationell överenskommelse om fredning på laxens uppväxtområden i hela Östersjön,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att snarast inleda förhandlingar med yrkesfiskets organisation om de kompensationsåtgärder som föreslås i laxutredningen (DS Jo 1984:5) och som skulle möjliggöra ett yrkesfiske efter lax utan att äventyra den naturreproducerade laxen.
1991/92:Jo415 av Sven-Olof Petersson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skydd av torskreproduktionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till katastrofskydd för fiskerinäringen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regler för återbetalning av statliga fiskerilån,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillfälligt räntestöd,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser vad gäller utsättning och odling av vissa fiskarter.
1991/92:Jo416 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar av fiskereglerna,
2. att riksdagen hos regeringen begär att man i det pågående arbetet med fiskeriförordning inför ett system med redskapsbegränsningar för biologiskt utsatta fiskeslag i enlighet med vad som anförts i motionen.
1991/92:Jo417 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrad gräns för trålfiske i Öresund.
1991/92:Jo419 av Harald Bergström (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för fiskerinäringen i Östersjölandskapen.
1991/92:Jo422 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att säkra den naturreproducerande laxen i Östersjön.
1991/92:Jo426 av Bengt Kindbom m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en snabbutredning av fiskevårdsfrågorna i Vänern i enlighet med vad som anförts i motionen.
1991/92:Jo427 av Nic Grönvall m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrad övervakning och kontroll av fisket i Östersjön,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att stärka fri konkurrens på lika villkor mellan EFTA-länderna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenska fiskerättigheter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkning av fiskets ekonomi.
1991/92:Jo429 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skydd för fisket i Vänern och begär att frågan föreläggs riksdagen för slutgiltigt beslut.
1991/92:Jo431 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om temporära ekonomiska åtgärder i syfte att mildra nuvarande kris vad gäller Östersjöfisket,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag kring redskapsanvändningen, syftande till ett bättre långsiktigt stabilt fiske,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett intensifierat miljösamarbete mellan Östersjöländerna.
1991/92:Jo433 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av fiskebestämmelserna för lax och öring i Vänern,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till laxfiskeavgift för Vänern.
1991/92:Jo434 av Ingbritt Irhammar och Gunhild Bolander (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av reglerna om amortering av fiskerilån,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att utreda yrkesfiskets situation.
1991/92:Jo435 av Kjell Eldensjö och Fanny Rizell (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande införande av en särskild avgift för fiske efter lax och öring i Vänern.
1991/92:Jo437 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av särskild avgift för fiske efter lax och öring i Vänern, till en början som försöksverksamhet.
1991/92:Jo439 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen utreder förutsättningarna för en begränsning i antalet fiskeredskap för icke yrkesverksamma fiskare i enlighet med vad som anförts i motionen.
1991/92:Jo676 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att arbetet med föroreningarna i Östersjön intensifieras,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de ekonomiska insatserna för forskning kring utsättning av torsk i Östersjön ökas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationell redskapsbestämmelse för fiske i Östersjön,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökad amorteringsfrihet av statliga fiskerilån,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förläggning av förädlingsindustri för fisk till Simrishamn,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om livsmedelsproduktion i sydöstra Skåne.
Uppvaktning m.m.
Utskottet har under beredningen av ärendet mottagit uppvaktning av representanter för Världsnaturfonden WWF, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund och Svenska Naturskyddsföreningen. Utskottet har även mottagit skrivelser i anslutning till de frågor som behandlas i betänkandet.
Utskottet
Fiskprisregleringen m.m.
Propositionen
Enligt propositionen bör prisregleringen på fisk under regleringsåret 1992/93 utformas enligt fiskeriverkets förslag. Det innebär en fortsatt anpassning och neddragning av det generella ekonomiska stödet till fisket i enlighet med vad som har kommits överens om i internationella förhandlingar om liberaliserad handel med bl.a. fisk och fiskprodukter.
Regeringen uppdrog den 19 december 1991 åt fiskeriverket att avge förslag beträffande prisregleringen på fisk m.m. för budgetåret 1992/93. Förslaget skulle rymmas inom en total utgiftsram på 100 milj.kr. Kostnader för olika former av pristillägg skulle inom denna ram få uppgå till högst 50 milj.kr. Vidare skulle inom den totala utgiftsramen föreslås offensiva åtgärder inom fiskerinäringen i syfte att öka rationaliseringen och förbättra konkurrenskraften inför den ökade internationaliseringen. Prisregleringssystemets förenlighet med EG:s gemensamma fiskeripolitik och relevanta artiklar i Romfördraget skulle utredas. Fiskeriverket skulle vid fullgörandet av uppdraget samråda med kommerskollegium, Svensk Fisk, ekonomisk förening, Sveriges Fiskares Riksförbund och Fiskbranschens Riksförbund. Fiskeriverket har i skrivelse den 13 februari 1992 redovisat sitt förslag med anledning av uppdraget.
Fiskeriverkets förslag innebär bl.a. att de sammanlagda kostnaderna för prisregleringen under innevarande regleringsår beräknas till 109,9 milj.kr. Behållningen i prisregleringskassan och hos Svensk fisk beräknas komma att uppgå till sammanlagt ca 108 milj.kr. vid regleringsårets utgång.
För innevarande regleringsår har normkvantiteten för sill/strömming fastställts till 40000 ton och normpriset för stor och liten sill/strömming till 3,55kr./kg resp. 2,75kr./kg. För regleringsåret 1992/93 föreslår verket, mot bakgrund av den av regeringen angivna kostnadsramen, att normkvantiteten för sill/strömming fastställs till 30000 ton och att normpriset för stor sill/strömming fastställs till 3,00kr./kg och för liten sill/strömming till oförändrat 2,75 kr./kg. Inom ramen för den totala normkvantiteten föreslås att fiskeriverket får bemyndigande att fastställa olika andelar stödberättigande kvantiteter för olika kuststräckor.
Fiskeriverket framför vidare olika förslag om särskilda insatser.
Jordbruksministern kan för egen del biträda fiskeriverkets förslag till prisreglering på fisk under regleringsåret 1992/93. Det innebär att kostnaderna för prisregleringen för regleringsåret 1992/93 skall rymmas inom totalt 100 milj.kr. och att kostnaderna för olika former av pristillägg inom denna ram får uppgå till högst 50 milj.kr. Detta är en minskning med 10% resp. 31% i förhållande till de beräknade kostnaderna för innevarande regleringsår. Minskningen är enligt jordbruksministerns bedömning i linje med internationella överenskommelser om att avskaffa generella konkurrenssnedvridande statsstöd till fiskerinäringen.
Vad gäller förslagen till offensiva åtgärder inom fiskerinäringen framhåller jordbruksministern att den svenska fiskerinäringen står inför stora förändringar den närmaste framtiden till följd av internationella överenskommelser. EFTA-länderna har träffat en överenskommelse om frihandel med fisk och fiskprodukter. Det mellan EFTA och EG träffade EES-avtalet berör bl.a. fisket. EES-avtalet skall underställas riksdagen. Vidare har Sverige ansökt om medlemskap i EG. Medlemskapsförhandlingar som rör bl.a. fisket väntas inledas under innevarande år. Mot denna bakgrund är det av största vikt att rationaliseringen av fiskeflottan fortsätter och att hanteringen av fångsterna i de efterföljande leden förbättras och effektiviseras i syfte att möta den ökade internationella konkurrensen, anser jordbruksministern. De medel som finns till förfogande inom ramen för prisregleringen på fisk bör därför i större utsträckning än hittills användas för åtgärder som främjar detta syfte.
Utsättning av fisk under regleringsåret 1992/93 bör enligt propositionen genomföras inom de ekonomiska ramar som fiskeriverket har föreslagit, nämligen 9,2 milj.kr. Det innebär en höjning med 2,4 milj.kr. jämfört med den ram som angetts för innevarande år. Svensk fisks informations- och upplysningsverksamhet bör under nästa regleringsår bedrivas inom lika stor ekonomisk ram som gäller för innevarande regleringsår. Särskilt stöd till yrkesfisket på ostkusten bör under regleringsåret 1992/93 lämnas med samma belopp och enligt samma regler som gäller för innevarande regleringsår. För att stimulera avsättning av sill/strömming bör 2milj.kr. användas för produktutveckling under nästa regleringsår. 5milj.kr. bör disponeras för bidrag till investeringar som syftar till att höja kvaliteten på fisk och 1,7milj.kr. för kompetenshöjande åtgärder.
Fiskeriverket har i enlighet med sina direktiv utrett det nuvarande prisregleringssystemets förenlighet med EG:s gemensamma fiskeripolitik och relevanta artiklar i Romfördraget. Verkets förslag redovisas i en bilaga till propositionen. Därav framgår att den svenska prisregleringsavgiften inte är förenlig med EG:s regelsystem. De former av pristillägg som finns i den svenska regleringen är heller inte tillåtna i EG:s marknadsreglering. Beträffande överskottshanteringen anför fiskeriverket att fiskarna måste bilda en producentorganisation (PO) för att en överskottshantering över huvud skall få ske inom EG. Förslagen kommer att behandlas i det fortsatta arbetet inför de kommande förhandlingarna om ett svenskt medlemskap i EG.
Jordbruksministern anger vissa riktlinjer i syfte att underlätta fiskerinäringens anpassning inför ett förväntat svenskt medlemskap i EG. Han förordar att prisregleringsavgiften, som i dag helt finansierar prisregleringen och alla generella pristillägg, avvecklas i och med utgången av regleringsåret 1992/93, till följd av de ovannämnda internationella överenskommelserna inom EFTA och om EES. Regleringsföreningen Svensk Fisks förutsättningar att fortsätta sin verksamhet ändras. Inför anpassningen till EG bör en producentorganisation bildas. Det är rimligt att staten bidrar med vissa prisregleringsmedel under uppbyggnaden av denna. Den informationsverksamhet som Svensk Fisk bedriver i dag bör fortsätta. Finansieringen av denna verksamhet bör ankomma på fiskbranschen i vid bemärkelse, medan finansieringen av utsättning av fisk och den kollektiva trygghetsförsäkringen på fiskets område blir en fråga för yrkesfisket.
Fiskeriverket har i uppdrag att senast den 1 juni i år redovisa förslag till anpassningar på fiskets område med anledning av EES-avtalet. Därvid kommer även underlag att lämnas för regeringens beslut till långsiktiga åtgärder som bör finansieras med de 30 milj.kr. som reserverats för konsumentfrämjande åtgärder. Jordbruksministern avser att om så behövs återkomma till riksdagen med förslag till anpassningsåtgärder.
Motionerna
Utskottet behandlar i detta sammanhang dels de motioner som väckts med anledning av propositionen, dels även vissa fristående motioner om samma frågor samt om yrkesfiskets problem i övrigt.
I den fristående motionen Jo427 (m) diskuteras de internationella frihandelsavtalen om fisket inom EFTA och EES. Motionärerna uttrycker en förmodan att andra EFTA-länder sökt sig fram till nya subventionsformer som indirekt stöder fisket och som skulle kunna undgå kritik enligt EFTA-avtalet och efterlyser åtgärder för att stärka fri konkurrens på lika villkor mellan EFTA-länderna (yrkande 2). Sverige bör i kommande EG-förhandlingar förhandla sig till lika stora andelar i EG:s samlade fiskepolitiska resurser som Sverige avstår från i samband med medlemskapets verkställighet. Fisk skall bytas mot fisk och inget annat, anför motionärerna (yrkande 3).
Regeringens förslag om prisregleringen lämnas i stort sett utan invändningar i motionerna. Från flera håll yrkas dock att normkvantiteten för sill/strömming skall ligga på oförändrad nivå under budgetåret 1992/93 i förhållande till innevarande budgetår. Så är fallet i motion Jo37 (v) yrkande 2 liksom i motion Jo38 (s) yrkande 1. Ett likartat yrkande återfinns i motion Jo39 (c). Enligt motion Jo38 yrkande 2 bör ytterligare 11 milj.kr. få disponeras ur prisregleringens kassa för att täcka kostnaden för den högre normkvantiteten.
I några fristående motioner framställs förslag om offensiva åtgärder av samma slag som de som återfinns i propositionen. I motion Jo415 (c) efterlyses insatser vad gäller utsättning och odling av vissa fiskarter. Enligt motionärerna bör detta vara en uppgift för det nya Östersjölaboratoriet i Karlskrona (yrkande 6). Enligt motion Jo676 (s) bör de ekonomiska insatserna för forskning kring utsättning av torsk i Östersjön ökas (yrkande 3), och en förädlingsindustri för fisk förläggas till Simrishamn (yrkande 6). I motionen förordas även att livsmedelsproduktion förläggs till sydöstra Skåne, där det finns kunnig arbetslös arbetskraft, samtidigt som de olönsamma enheterna avvecklas i övriga delar av landet (yrkande 7).
Förslag om en utredning av det svenska fisket väcks i flera motioner mot bakgrund av den allvarliga situation fiskerinäringen befinner sig i för närvarande. I motion Jo36 (c) anförs att det svenska fisket är att betrakta som en av de viktigaste basnäringarna. Detta gäller i synnerhet i kust- och skärgårdsområden där fisket med tillhörande kringverksamheter svarar för en betydande del av den totala näringsverksamheten. Betydande investeringar har under årens lopp gjorts såväl i båtar och fartyg som i utrustning och beredningsindustri. Dessa investeringar uppgår till avsevärda belopp, och satsningarna har skett för att stärka och utveckla den svenska fiskenäringen. Motionärerna gör en genomgång av dagens akuta problem, nämligen ett sviktande torskfiske på grund av dålig reproduktion sedan flera år, dålig lönsamhet för sill- och strömmingsfisket och för laxfisket, samt osäkerhet inför EES-avtalet och en kommande eventuell EG-anslutning med avveckling av prisregleringen som nödvändigt villkor. Motionärerna yrkar att riksdagen begär att en utredning tillsätts för att utreda möjligheter och förutsättningar för det svenska fisket på såväl kort som lång sikt. I motionerna Jo37 (v) yrkande 1 och Jo434 (c) yrkande 2 framställs yrkanden av samma innebörd.
I ett antal motioner förslås konkreta åtgärder för att klara yrkesfiskarenas akuta ekonomiska svårigheter.
Enligt motion Jo408 (s) bör riksdagen göra ett tillkännagivande om åtgärder för det svenska fisket. Den ekonomiska situationen är allvarlig för många fiskeföretag. En rad åtgärder är nödvändiga för att klara den besvärliga situationen i Blekinge: utöka amorteringstiden för fiskerilån och lånegarantier från 20 till 25 år; fördela torskkvoten mellan de olika kuststräckorna; undersök förutsättningarna för ökad odling och utsättning av torsk, lax, öring, ål och piggvar. I sak likartade yrkanden framställs i motionerna Jo415 (c) yrkandena 3 och 4, Jo419 (kds), Jo676 (s) yrkande 5, Jo427 (m) yrkande 4, Jo431 (m) yrkande 1 och Jo434 (c) yrkande 1.
Förslag om svenska initiativ till internationella åtgärder för att främja Östersjöfisket framförs i några motioner. Enligt motion Jo415 (c) krävs skydd av torskreproduktionen. Motionärerna föreslår att aktuella lekplatser bör fredas från fiske under lektiden (yrkande 1). I motion Jo427 (m) krävs förbättrad övervakning och kontroll av fisket i Östersjön. Regeringen bör inleda internationella samtal i det syftet (yrkande 1). Enligt motionerna Jo431 (m) yrkande 3 och Jo676 (s) yrkande 2 bör riksdagen göra ett tillkännagivande om ett intensifierat miljösamarbete mellan Östersjöländerna för att föroreningarna skall minska. I motion Jo676 yrkande 4 efterlyses även en internationell redskapsbestämmelse för fiske i Östersjön. Förslag härom bör presenteras vid Warszawakommissionens nästa årliga möte.
I motion Jo415 (c) yrkande 2 begärs förslag till katastrofskydd för fiskerinäringen. Enligt motionärerna bör möjligheterna undersökas för ett ekonomiskt skydd åt fiskare som lider allvarlig skada av miljöföroreningarna i Östersjöområdet och Skagerrak.
Enligt motion Jo417 (fp) bör riksdagen göra ett tillkännagivande om ändrad gräns för trålfiske i Öresund. Trålfiske borde över huvud inte få förekomma i sundet, anser motionären.
Utskottets överväganden
Riksdagen godkände för två år sedan ändring av EFTA-konventionen som innebar att fullständig frihandel med fisk och andra marina produkter skall råda fr.o.m. år 1994 (prop 1989/90:123, JoU22, rskr. 341). I propositionen gjordes den bedömningen att det övergripande målet för fiskepolitiken, så som det redovisats för riksdagen år 1985, kunde ligga fast. Däremot måste det statliga stödet till fisket anpassas både vad gäller prisstödet och andra generella ekonomiska stöd. Anpassningen skulle vara fullt genomförd till utgången av år 1993. Utskottet utgick vid behandlingen från att regeringen och övriga berörda organ och utredningar skulle noga följa utvecklingen i övriga EFTA-länder för att anpassa regelsystemet till de ändrade bestämmelserna i konventionen. Utskottet anslöt sig till handelsministerns uttalande om angelägenheten av att inte dåvarande obalanser i fiskets konkurrensförhållanden accentueras genom handelssnedvridande statliga stödåtgärder. Utskottet har inte ändrat mening i detta avseende och utgår från att regeringen vidtar erforderliga åtgärder för den händelse konkurrensförhållandena skulle snedvridas genom åtgärder i något annat konventionsland. Utskottet har således ingen annan mening härvidlag än den som framförs i motion Jo427 (m). Utskottet delar även motionärernas mening att det blir av avgörande betydelse för svenskt fiskes framtid att Sverige i de kommande förhandlingarna om medlemskap i EG förmår att förhandla sig till lika stora andelar i EG:s samlade fiskepolitiska resurser som Sverige avstår från i samband med medlemskapets verkställighet. Det anförda synes stå i full överensstämmelse med regeringens intentioner. Något särskilt riksdagsuttalande med anledning av yrkandena 2 och 3 i motionen påkallas alltså inte.
I den nu föreliggande propositionen erinrar jordbruksministern om att avtal träffats mellan EFTA-länderna och EG om ett EES-avtal. Avtalet innebär för fiskets del bestämmelser bl.a. om minskning av gränsskyddet för fisk och fiskprodukter och avskaffande av konkurrenssnedvridande statsstöd till fiskerisektorn. Avtalet avses träda i kraft den 1 januari 1993. I konsekvens med de träffade internationella överenskommelserna avvecklas enligt propositionen de generella pristilläggen och prisregleringsavgiften på fisk i och med utgången av regleringsåret 1992/93.
Utskottet utgår från att dessa frågor får sin närmare reglering i samband med den planerade riksdagsbehandlingen av EES-avtalet.
Utskottet biträder i väsentliga delar regeringens förslag i propositionen om prisreglering m.m. på fiskets område. Det innebär att anpassningen till den frihandelsregim som avtalats mellan EFTA-länderna fortsätter. Prisstöd kommer inte att kunna lämnas sedan prisregleringsavgifterna avskaffats. Med hänsyn till de akuta svårigheter fiskerinäringen upplever i dagsläget är dock utskottet benäget att något minska takten i anpassningen jämfört med regeringens förslag. Utskottet återkommer i det följande till bl.a. de problem som uppstått till följd av den drastiskt minskade tillgången på torsk. För att i någon mån styra över fångstansträngningarna till andra fiskslag förordar utskottet att riksdagen i enlighet med förslagen i motionerna Jo37 yrkande 2, Jo38 yrkande 1 och Jo39 fastställer normkvantiteten för sill/strömming till 40000ton för regleringsåret 1992/93. Det anförda får till konsekvens att kostnadsramen i enlighet med förslaget i motion Jo38 yrkande 2 bör öka med 11 milj.kr. vilka medel får disponeras ur prisregleringens kassa.
Utskottet delar regeringens bedömning att de medel som står till förfogande inom ramen för prisregleringen för fisk i större utsträckning än hittills bör användas för åtgärder som främjar näringens konkurrenskraft. Regeringens förslag att öka ramen för utsättning av fisk bör godtas. Enligt vad utskottet erfarit fäster fiskeriverkets forskare stora förhoppningar vid den pågående försöksverksamheten med odling av torsk för utsättning i havet och som även beskrivs i bilagan till propositionen. Regeringens förslag är ägnat att i väsentliga delar tillgodose syftet med motionerna Jo415 yrkande 6 och Jo676 yrkande 3. Dessa påkallar alltså ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Utskottet biträder även förslaget i propositionen att 2milj.kr. bör användas för produktutveckling av sill/strömming under nästa regleringsår. Härigenom finns möjlighet att till viss del tillgodose syftet med motion Jo676 yrkande6 om förädlingsindustri för fisk i Simrishamn. Inte heller detta yrkande påkallar något uttalande från riksdagens sida.
Utskottet avstyrker i detta sammanhang yrkande 7 i motion Jo676 om industrilokalisering.
Utskottet har stor förståelse för de krav som ställs i motionerna Jo36 (c), Jo37 (v) och Jo434 (c) om en utredning av det svenska fiskets problem och utvecklingsmöjligheter. Yrkesfisket brottas i dag med stora svårigheter genom att tillgången på torsk i Östersjön minskat starkt och genom att priserna på andra viktiga fångstslag som sill/strömming och lax sjunkit. Övergången till frihandel innebär att prisregleringsavgifterna tas bort, liksom även prisstödet vilket medfört viss inkomstgaranti. En ny situation kräver nytänkande, anpassning och effektivisering av produktions- och salumetoder i en traditionell näring. Den regionala utvecklingen är bekymmersam i den allmänt sviktande konjunkturen.
Utskottet betonar att det är angeläget att Sverige även i framtiden har en vital och bärkraftig fiskerinäring. Fisket har stor betydelse för försörjningen i många regioner, och inte minst i glest bebyggda trakter. Fisk som näringsmedel rekommenderas av livsmedelsverket som god föda med hög kvalitet. Utskottet har ingen invändning mot de riktlinjer för den framtida anpassningen av fisket till ett eventuellt EG-inträde som skisseras i propositionen. Utskottet har även erfarit att jordbruksministern aviserat en mera systematisk utredning av fiskets utvecklingsmöjligheter. En sådan utredning synes berättigad, och utskottet utgår från att den kommer att genomföras. Därmed kommer motionärernas syfte att i väsentlig mån tillgodoses. Något särskilt riksdagsuttalande med anledning av motionerna Jo36 (c), Jo37 (v) yrkande 1 och Jo434 (c) yrkande 2 påkallas alltså icke.
Regeringens förslag i propositionen bör således godkännas av riksdagen med de ändringar som föranleds av utskottets ställningstagande till förslagen om normkvantitet för sill/strömming.
Åtskilliga fiskeföretag befinner sig i akut ekonomiskt trångmål. I motionerna Jo408 (s), Jo415 (c) yrkande 3 och 4, Jo419 (kds) delvis, Jo427 (m) yrkande 4, Jo431 (m) yrkande 1, Jo434 (c) yrkande 1 och Jo676 (s) yrkande 5 begärs förslag om temporära ekonomiska åtgärder såsom förlängd räntefrihet och lättnader i amortering av fiskerilån m.m. Även dessa motioner synes bli tillgodosedda utan någon särskild riksdagsåtgärd. Fiskeriverket har nämligen i skrivelse den 9 april föreslagit regeringen en rad åtgärder till stöd för yrkesfisket. I skrivelsen konstaterar verket en ökad frekvens av utebliven betalning av fiskerilån och garantilån från fiskeriföretag runt hela Sveriges kust. Verket föreslår därför vissa lättnader i bestämmelserna för betalning av fiskerilån, nämligen
Att amorteringsfrihet och räntefrihet får lämnas med högst fyra år i stället för nu gällande två år avseende fiskerilån/fiskberedningslån;
Att amorteringstiden/-planen får bestämmas till högst 25 år i stället för nu gällande 20 år avseende fiskerilån/fiskberedningslån och garantilån;
Att amorteringsfrihet får lämnas med två år avseende garantilån utöver gällande regel att amorteringen skall börja senast två år efter den första lyftningsdagen.
I en riksdagsdebatt den 7 april ställde sig jordbruksministern positiv till fiskeriverkets förslag. Utskottet utgår från att de föreslagna ändringarna kommer att genomföras. Därigenom blir syftet med motionerna tillgodosett.
Utskottet finner även de motioner som innehåller yrkanden om svensk aktivitet i de internationella förhandlingarna inom Gdansk-konventionen om fisket i Östersjön värda beaktande. Enligt vad utskottet erfarit har torskpopulationen nu minskat så kraftigt att fiskeriverkets forskare befarar att bortåt 60--70 % av den storvuxna torsken kommer att fiskas upp vid lekplatserna under årets säsong (april--juli) mot normalt ett par tiotals procent. Det kommer därför enligt havsfiskelaboratoriet att bli nödvändigt att freda lekplatserna nästa år, om inte en hotande långsiktig minskning av torskbeståndet skall bli verklighet. Mot den bakgrunden föreligger starka motiv för att den svenska delegationen vid höstens förhandlingar i Warszawakommissionen för fisket i Östersjön kräver fredning av lekplatserna under torskens lektid nästa år. Utskottet utgår från att så sker utan att riksdagen vidtar någon särskild åtgärd med anledning av motion Jo415 yrkande 1.
Utskottet utgår även från att de förslag som väckts i motionerna Jo427 (m) yrkande 1 och Jo676 (s) yrkande 4 om internationell samverkan för övervakning och kontroll av fisket i Östersjön resp. om internationell redskapsbestämmelse beaktas vid Warszawa-förhandlingarna utan något särskilt riksdagsuttalande.
Bättre vattenmiljö är en förutsättning för fortsatt framgångsrikt fiske i Östersjöområdet. Som anförs i motionerna Jo431 och Jo676 måste arbetet med att komma till rätta med föroreningar intensifieras. Frågor om Östersjöns miljö hanteras i allmänhet av utskottet som vattenvårdsproblem. Utskottet har i många betänkanden framhållit vikten av att Sverige verkar aktivt i internationella sammanhang för att förbättra Östersjöns miljö. Den förändrade politiska situationen i Europa har även medfört att Östersjösamarbetet utvecklats under senare år. Nyligen har den vid 1990 års Ronnebykonferens tillsatta internationella arbetsgruppen framlagt en rapport om rening av de 100 svåraste utsläppskällorna till havet. Miljöministrarna i länderna runt Östersjön har enligt vad som meddelats i kompletteringspropositionen (prop. 1991/92:150) antagit en plan för att återställa Östersjöns ekologiska balans. Sverige deltar alltså aktivt i en internationell verksamhet för att rena Östersjöns vatten. Syftet med motionerna Jo431 yrkande 3 och Jo676 yrkande 2 synes därmed tillgosett.
Riksdagen har vid ett par tidigare tillfällen avslagit motionsyrkanden om inrättande av en katastroffond för fisket som skulle bispringa fiskare som drabbas av plötsliga miljöstörningar. Utskottet har därvid dels pekat på de allmänna möjligheter samhället har i sysselsättnings- och socialpolitiken att bistå personer som råkat i svårigheter, dels framhållit att regeringen alltid har möjlighet att ingripa i en katastrofsituation. Utskottet finner icke att motion Jo415 bör föranleda något ändrat ställningstagande. Motionen avstyrks således i berörd del (yrkande 2).
Det åligger fiskeriverket att utfärda sådana föreskrifter om fiskets vård och bedrivande som behövs för fisket i Sveriges fiskezon. Riksdagen bör avslå motion Jo417 (fp) om trålfiskeförbud i Öresund med hänvisning till fiskeriverkets ansvar.
Vissa andra aktuella fiskefrågor
Motionerna
Redskapsbegränsningar
I motionerna Jo404 (c), Jo416 (s) yrkande 1, Jo431 (m) yrkande 2 och Jo439 (c) förordas sådana förändringar av fiskereglerna att någon form av begränsning av användningen av mängdfångande redskap införs för fritidsfisket. Motionärerna begär att frågan utreds. Bl.a. anförs att det nuvarande fisketrycket på sina håll är ohållbart på sikt; yrkesfisket utsätts för kvotering medan det olicensierade fisket kan expandera; det bör inte längre vara tillåtet att använda fiskeredskap i en omfattning som uppenbart överstiger vad som behövs för vanligt fritids- och husbehovsfiske; som exempel anges Danmark där man nyligen infört vissa begränsningar av fritidsfisket. Enligt motion Jo416 yrkande 2 bör även ett system med redskapsbegränsningar för biologiskt utsatta fiskslag införas.
Bevarande av de naturlekande vilda laxstammarna
I motion Jo412 (nyd) yrkas på tillkännagivanden om behovet av total fredning av lax i de till Sverige hörande uppväxtområdena i södra Östersjön (yrkande 1) och ytterligare begränsningar av fiske efter lax med mängdfångande redskap längs Norrlandskusten samt i och strax utanför älvarna (yrkande 2). Sverige bör verka för en internationell överenskommelse om fredning av laxens uppväxtområden i hela Östersjön (yrkande 3) samt snarast inleda förhandlingar med yrkesfiskets organisation om de kompensationsåtgärder som föreslås i laxutredningen (DS Jo 1984:5) och som skulle möjliggöra ett yrkesfiske efter lax utan att äventyra den naturreproducerade laxen. I motion Jo422 (v) krävs åtgärder för att säkra den naturreproducerande laxen i Östersjön.
Laxfond Vänern
I flera motioner framförs yrkanden om stöd till projektet "Laxfond Vänern", en kombinerad turist- och fiskesatsning. I motion Jo426 (c) yrkas på en snabbutredning för att utröna förutsättningarna för införande av en särskild fiskevårdsavgift för fiske i Vänern. Yrkanden med likartad syftning framställs i motionerna Jo410 (kds), Jo429 (s), Jo433 (fp) yrkande 2, Jo435 (kds) och Jo437 (fp). I motionerna Jo405 (fp) och Jo433 (fp) yrkande 1 ges synpunkter på fiskebestämmelserna i Vänern.
Utskottets överväganden
Redskapsbegränsningar för fritidsfisket
Det kustnära fisket med mängdfångande redskap kan i dag bedrivas med stor effektivitet från små båtar och med moderna redskap. I flera motioner påpekas att det förekommer missbruk av den fria fiskerätten, och motionärerna förespråkar införande av redskapsbegränsningar.
Fisket på allmänt vatten och frifiskevatten är av hävd fritt för varje svensk medborgare. Riksdagen har under senare år vid flera tillfällen haft anledning att ta ställning till förslag om redskapsbegränsningar vid fiske som är icke-yrkesmässigt. Senast år 1990 bekräftades dock principen att fiske på allmänt vatten och frifiskevatten i samma utsträckning som hittills bör vara fritt för var och en. Om en begränsning av fisket är nödvändig med hänsyn till hushållningen med fiskbeståndet skall den i första hand vara generell, anförde departementschefen i proposition 1989/90:123. I det fall visst utrymme ändå finns för fiske med fångstintensiva redskap och det är fråga om allmänt vatten skall sådant fiske i första hand medges den för vars försörjning fisket är av väsentlig betydelse. Fiske med trål får bedrivas endast av den för vars försörjning fisket är av väsentlig betydelse. I sitt av riksdagen godkända betänkande (1989/90:JoU22) erinrade utskottet om att redan 1973 års fiskevattensutredning på sin tid uppmärksammat att konfliktsituationer ibland uppstår till följd av konkurrens om t.ex. vissa fiskarter, fiskeplatser eller möjligheterna att sälja fångsten. Utskottet konstaterade för egen del att de problem som behandlats av 1973 års kommitté liksom även av en senare utredning, nämligen 1981 års fiskekommitté, fortfarande gör sig gällande. Utskottet var dock icke berett att föreslå någon ändring av de regler som nu gäller och som grundar sig på en fastighetsrätt med lång tradition och avstyrkte på den grunden en motion om redskapsbegränsningar.
Utskottet erinrar om att det inte finns något licenstvång för yrkesfiske i Sverige. Däremot förutsätter prisstöd till fisket liksom stöd enligt stödförordningen (1985:439) att fiskeföretag som åtnjuter stöd innehar licens för yrkesfiske.
Enligt vad utskottet erfarit har bestämmelser om begränsning av fritidsfiskares mängdfångande redskap (högst sex fasta fiskeredskap eller rörliga nät) nyligen införts i Danmark. Dessa fritidsfiskare har även att betala en avgift om 250 kr. per år medan fritidsfiskare med handredskap betalar en avgift om 100 kr. per år. Medlen används till finansiering av fiskevårdande åtgärder, främst utsättning av fisk.
Utskottet delar den mening som framförs i motionerna. Riksdagen bör alltså begära att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om begränsningar av husbehovs- och fritidsfiskares redskapsinsatser vid fiske med mängdfångande redskap på frifiskevatten och allmänt vatten. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Jo404, Jo416 yrkandena 1 och 2, Jo431 yrkande 2 och Jo439 som sin mening ge regeringen till känna.
Bevarande av de naturlekande vilda laxstammarna
Med anledning av motionerna Jo412 och Jo422 får utskottet framhålla följande.
Fisket efter lax och frågan om bevarandet av de vilda laxstammarna i Östersjöområdet har under en följd av år varit föremål för överväganden i riksdagen. I samband med behandlingen av EFTA-överenskommelsen om fisket våren 1990 belystes frågan ingående (prop. 1989/90:123, JoU22 s. 22--24). Utskottet anförde i det sammanhanget att "laxfisket bör utformas så att det inte hotar de naturreproducerande stammarna och så att deras genetiska mångfald bevaras. Alla fiskande har ett gemensamt ansvar för att medverka till att rädda den naturreproducerande laxen. Det är nödvändigt att vidta ytterligare effektiva åtgärder för att skydda den. Åtgärderna måste beröra såväl älv- och kustfisket som det traditionella havsfisket. Ansträngningarna att få till stånd internationell reglering av havsfisket efter lax bör fortsätta."
Utskottet har erfarit att en arbetsgrupp inom fiskeristyrelsen i PM 1989-02-21 föreslagit totalförbud för laxfiske med drivlinor och drivnät i Bottenhavet och Bottenviken samt i Östersjön under sommarmånaderna. Vidare föreslogs fiskeförbud längs kusterna med fasta redskap resp. totalt fiskeförbud under vissa tider. Åtgärderna borde följas upp genom internationella överenskommelser om motsvarande fiskeförbud i övriga Östersjöstaters vatten. Arbetsgruppens förslag har dock avvisats av fiskeristyrelsens resp. fiskeriverkets styrelse i ett par omgångar.
För närvarande och sedan några år finns det enligt samstämmiga uppgifter gott om lax i Östersjöområdet. Huvuddelen utgörs av individer som odlats och satts ut av kraftbolagen efter kompensationsodlingar enligt meddelade vattendomar. Samtidigt har under de senaste åren antalet laxar som leker fritt i de outbyggda älvarna och vilka skall svara för den genetiska variationen i framtidens laxbestånd minskat radikalt. Vid den inledningsvis omnämnda uppvaktningen framhölls att naturlaxen klassas som hänsynskrävande (kategori 4) i den lista över hotade svenska ryggradsdjur som naturvårdsverket och databanken för hotade arter tagit fram. Vissa populationer bedöms t.o.m. som akut hotade (kategori1).
Merparten av laxfisket bedrivs i dag som havsfiske i uppväxtområdena. En stor del av fångsten utgörs av icke fullvuxna fiskar. Från såväl ekonomisk som ekologisk synpunkt är det mera rationellt att fånga fisken när den vid tre, kanske fyra års ålder, storväxt och med hög kvalitet söker sig tillbaka till sin hemälv för lek. Det har visats i en försöksverksamhet som finansierats med prisregleringsmedel att man genom s.k. fördröjd utsättning på lämpliga platser nära land kan få den odlade laxen att återvandra till utsättningsplatsen. Genom lämpligt utformade restriktioner för havs-, kust- och älvfisket bör det enligt fiskeriverket finnas förutsättningar att rädda de vilda laxstammar som fortfarande existerar.
Ett skäl till viss passivitet i fråga om reglering av laxfisket ansågs i mitten av 1980-talet vara, att fisket bl.a. öster om Gotland (i den s.k. vita zonen) skedde utan någon som helst reglering. Sedan överenskommelse träffats med dåvarande Sovjetunionen om uppdelning av zonen mellan Sverige och Sovjet bedömde utskottet år 1988 att det skulle bli lättare att att nå resultat inom Gdanskkonventionens ram som säkrar laxens fortlevnad (1988/89:JoU2).
Utskottet vill för sin del framhålla att Sverige har ett stort ansvar för laxens fortlevnad i Östersjöområdet. Angelägenheten att skydda kvarvarande naturreproducerande laxbestånd understryks, vilket framhölls redan 1985 av dåvarande jordbruksministern, av att laxreproduktionen i andra Östersjöländer i stor utsträckning upprätthålls på artificiell väg och är beroende av svenskt avelsmaterial om ett lämpligt geninnehåll skall kunna behållas hos materialet (prop. 1984/85:143). Vad regeringen anförde för sju år sedan och vad utskottet anfört i frågan i bl.a. de avsnitt som här citerats är fortfarande giltigt. Utskottet anser alltså att åtgärder snarast bör vidtas för att få stopp på den pågående utarmningen av de vilda naturlekande populationerna. Regeringen bör enligt utskottets mening intensifiera de förhandlingar som i omgångar pågått under flera år för att få till stånd överenskommelser med andra Östersjöländer i detta syfte. Åtgärder bör vidtas för reglering av laxfisket i den svenska fiskezonen. Samtidigt är det angeläget att fiskerinäringens intressen i laxfisket beaktas, och att kompensation kan erbjudas, exempelvis kompensationsfiske vid fiskeplatser dit den "fördröjt utsatta" laxen söker sig. Det bör enligt utskottets mening vara en uppgift för regeringen att tillsammans med ansvariga myndigheter vidta de mått och steg som är möjliga och önskvärda i detta syfte. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo412 och Jo422 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Laxfond Vänern
Utskottet har vid flera tillfällen under senare år behandlat frågan om stöd till "Laxfond Vänern". Utskottet har i sammanhanget framhållit det angelägna i att de naturliga stammarna bevaras (i första hand Gullspångslax och Gullspångsöring, Klarälvslax och Klarälvsöring men även stammar i de mindre åarna). I sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:JoU25 framhöll utskottet att en reform för finansiering av angelägna fiskevårdsåtgärder vilken innefattade införande av allmän fiskevårdsavgift även borde komma Laxfond Vänern till del. Riksdagen har sedermera beslutat att icke införa allmän fiskevårdsavgift (prop. 1991/92:100, JoU12, rskr. 212).
Utskottet har erfarit att Stiftelsen Laxfond Vänern satt upp som mål att bygga upp en grundfond om 90 milj.kr. Stiftarna -- kommunerna -- beräknas enligt stiftelsen bidra med 30 milj.kr., staten med 30 milj.kr. och näringslivet med 30 milj.kr. Fonden skall utnyttjas för att bygga upp ett turistfiske, och man räknar med att även yrkesfisket skall gynnas.
Utskottet har vidare erfarit att en avelsstation för den storväxta och åtråvärda Gullspångslaxen nu är under uppförande med medel som vederbörande kraftbolag ställt till förfogande. Därmed kan det långsiktiga bevarandearbetet för Gullspångslaxens och Gullspångsöringens genetiska status intensifieras.
Utskottet finner de motioner beaktansvärda vari förordas ett eventuellt införande av en särskild fiskevårdsavgift för Vänern. Med hjälp av denna skulle den statliga delen av laxfondsprojektet kunna finansieras. Enligt utskottets mening bör en snabbutredning tillkallas om fiskevårdsfrågorna i Vänern med sikte på införande av en särskild fiskevårdsavgift. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Jo410, Jo426, Jo429, Jo433 yrkande 2, Jo435 och Jo437 som sin mening ge regeringen till känna.
Utfärdande av lokala fiskevårdsbestämmelser åligger fiskeriverket resp. vederbörande länsstyrelser. Fiskeriverket har nyligen utfärdat förslag till föreskrifter om ändring i föreskrifterna (FIFS 1984:15) om fisket efter lax, öring och ål samt om trålfisket i Vänern. Utskottet ser inget skäl för riksdagen att göra något uttalande om dessa föreskrifter och avstyrker motionerna Jo405 och Jo433 yrkande 2.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande svenska fiskerättigheter m.m. att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo427 yrkandena 2 och 3,
2. beträffande normkvantiteten för sill/strömming att riksdagen med anledning av propositionen samt med anledning av motionerna 1991/92:Jo37 yrkande 2, 1991/92:Jo38 yrkande 1 och 1991/92:Jo39 fastställer normkvantiteten för sill/strömming till 40000ton för regleringsåret 1992/93,
3. beträffande kostnadsramen att riksdagen med anledning av propositionen samt med bifall till motion 1991/92:Jo38 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna att kostnadsramen för prisregleringen för regleringsåret 1992/93 bör få ökas med högst 11000000kr. utöver det belopp som förordas i propositionen,
4. beträffande utsättning av fisk att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo415 yrkande 6 och 1991/92:Jo676 yrkande 3,
5. beträffande produktutveckling att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo676 yrkande 6,
6. beträffande industrilokalisering att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo676 yrkande 7,
7. beträffande utredning av det svenska fiskets utvecklingsmöjligheter att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo36, 1991/92:Jo37 yrkande 1 och 1991/92:Jo434 yrkande 2,
8. beträffande regeringens förslag i övrigt att riksdagen i de frågor som ej omfattas av mom. 2 och 3 medger att för tiden den 1 juli 1992--den 30 juni 1993 reglering av priserna på fisk m.m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen av medel får ske enligt de grunder som förordats i propositionen,
9. beträffande vissa kreditlättnader att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo408, 1991/92:Jo415 yrkandena 3 och 4, 1991/92:Jo419, 1991/92:Jo427 yrkande 4, 1991/92:Jo431 yrkande 1, 1991/92:Jo434 yrkande 1 och 1991/92:Jo676 yrkande 5,
10. beträffande fredning av torskens lekplatser att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo415 yrkande 1,
11. beträffande internationell samverkan för övervakning och kontroll att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo427 yrkande 1,
12. beträffande internationell redskapsbestämmelse att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo676 yrkande 4,
13. beträffande intensifierat miljösamarbete att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo431 yrkande 3 och 1991/92:Jo676 yrkande 2,
14. beträffande katastrofskydd för fiskerinäringen att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo415 yrkande 2,
15. beträffande trålfiskeförbud i Öresund att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo417,
16. beträffande begränsning av redskapsinsatser att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo404, 1991/92:Jo416, 1991/92:Jo431 yrkande 2 och 1991/92:Jo439 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. beträffande bevarande av de naturlekande vilda laxstammarna att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo412 och 1991/92:Jo422 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. beträffande särskild fiskevårdsavgift för Vänern att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo410, 1991/92:Jo426, 1991/92:Jo429, 1991/92:Jo433 yrkande 2, 1991/92:Jo435 och 1991/92:Jo437 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. beträffande föreskrifter om fiskets vård och bedrivande att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo405 och 1991/92:Jo433 yrkande 1.
Stockholm den 14 maj 1992 På jordbruksutskottets vägnar
Göran Persson
I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Jan Fransson (s), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c), Åke Selberg (s), Inge Carlsson (s), Dan Ericsson i Kolmården (kds), Christer Windén (nyd), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Patrik Norinder (m) och Lena Klevenås (s).