Reparation, om- och tillbyggnad av bostäder m.m.
Betänkande 1993/94:BoU14
Bostadsutskottets betänkande
1993/94:BOU14
Reparation, om- och tillbyggnad av bostäder m.m.
Innehåll
1993/94 BoU14
Sammanfattning
I betänkandet behandlas närmare 50 motionsyrkanden med krav på insatser av olika omfattning och inriktning för att stimulera reparation, om- och tillbyggnad i det befintliga bostadsbeståndet, s.k. ROT-åtgärder. Motionsförslagen avstyrks av utskottet med hänvisning till de ROT-insatser på sammanlagt 1,5 miljarder kronor som riksdagen på förslag av arbetsmarknadsutskottet beslutat om den 2 mars 1994. Utskottet avstyrker även två motionsyrkanden med förslag om ett investeringsbidrag till nybyggnad av bostäder -- detta med hänvisning bl.a. till att förutsättningarna för bostadsbyggandet i dag i vissa avseenden är bättre än tidigare.
Mot utskottsmajoritetens beslut har utskottets s-ledamöter reserverat sig. V-suppleanten har i en meningsyttring anslutit sig till s-reservationen. Till betänkandet har dessutom fogats ett särskilt yttrande (nyd).
Motionerna
I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1994 väckta motionerna
1993/94:Bo201 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulanser i syfte att främja en snabbare övergång till miljö- och högenergianpassade eldstäder inom det svenska bostadsbeståndet.
1993/94:Bo203 av Sinikka Bohlin och Karl Hagström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett ROT-program.
1993/94:Bo205 av Stina Gustavsson och Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ROT-bidrag till fristående och stiftelseägda skolor.
1993/94:Bo207 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning och förslag till ytterligare stimulans av reparationsverksamheten inom byggsektorn.
1993/94:Bo208 av Catarina Rönnung m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av skyndsamma åtgärder för småhusindustrins fortlevnad och framtida utveckling.
1993/94:Bo209 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lämpliga åtgärder för att pressa ned den höga byggarbetslösheten i landet.
1993/94:Bo210 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sysselsättningsskapande åtgärder inom byggsektorn i Värmlands län.
1993/94:Bo219 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett ROT-program med målsättningen att skapa 1 500 jobb i Östergötland och 31 000 i hela landet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att anpassa tomma lägenheter till de äldres behov.
1993/94:Bo227 av Reynoldh Furustrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade insatser för byggande i Sörmland.
1993/94:Bo228 av Lars Ulander m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byggverksamheten i Stockholms län.
1993/94:Bo229 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att flexiblare krav ställs på standarden på gruppbostäder för dementa för erhållande av statsbidrag.
1993/94:Bo231 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 2. att riksdagen beslutar om ett investeringsstöd på 2 200 000 000 kr för ROT-verksamhet inom bostadssektorn, 3. att riksdagen beslutar om ett investeringsstöd på 1 100 000 000 kr för ROT-verksamhet inom offentliga byggnader och anläggningar, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hur ROT-medlen för offentliga byggnader och anläggningar skall användas, 5. att riksdagen beslutar om ett investeringsstöd på 400 000 000 kr till nyproduktion av bostäder.
1993/94:Bo232 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen beslutar att införa ett särskilt investeringsbidrag för budgetåret 1994/95 i syfte att stimulera nyproduktionen och att investeringsbidraget skall utgå med 10 % av investeringens bidragsunderlag, 3. att riksdagen beslutar om ett särskilt investeringsbidrag på 2 200 miljoner kronor för budgetåret 1994/95 i syfte att stimulera ombyggnader av bostäder i flerfamiljshus, 4. att riksdagen beslutar att stödformen Särskilt ombyggnadsbidrag för äldrebostäder bibehålls budgetåret 1994/95 samt tillförs 200 miljoner kronor, 6. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 bevilja Boverket ett engångsanslag på 100 miljoner kronor för bidrag till handikappinvesteringar i offentliga lokaler.
1993/94:Bo235 av Magnus Persson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder i syfte att öka byggsysselsättningen.
1993/94:Bo236 av Erling Bager och Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att från arbetsmarknadssynpunkt tidigareläggning görs av ombyggnad av vissa kulturhus, t.ex. Ostindiska huset i Göteborg.
1993/94:Bo237 av Erling Bager och Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ombyggnadsstöd till landsarkivet i Göteborg.
1993/94:Bo247 av Birgitta Carlsson och Tage Påhlsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar om en tillfällig utökning av ramen ROT-åtgärder till kommunala byggnader med 200 miljoner kronor. 2. att riksdagen beslutar om en tillfällig utökning av ramen för ombyggnadsbidrag till äldrebostäder med 50 miljoner kronor.
1993/94:Bo249 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att ett särskilt investeringsbidrag, som utgår under perioden den 1 april--den 31 december 1994, skall utgå enligt de riktlinjer som redovisas i motionen och att regeringen bemyndigas att vidta de övriga åtgärder som krävs för att verkställa detta beslut.
1993/94:Bo250 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge kommunerna möjlighet att utnyttja arbetslös arbetskraft till att utföra kommunala byggnadsarbeten utan att störa den fria arbetsmarknaden.
1993/94:Bo251 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för ombyggnad och underhåll av vatten- och avloppsledningar i länet, 3. att riksdagen hos regeringen begär bemyndigande för AMS att bevilja krediter på upp till 1 miljard kronor för igångsättning av reparations-, ombyggnads- och tillbyggnadsprojekt (ROT) inom byggnads- och anläggningssektorn.
1993/94:A254 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 4. att riksdagen beslutar godkänna vad i motionen anförts om stöd för ROT-program avseende kommunala byggnader, 5. att riksdagen beslutar godkänna vad i motionen anförts om stöd för upprustning av skolor, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byggnadsinvesteringar inom Svenska kyrkan.
1993/94:A269 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 2. att riksdagen beslutar att 400 miljoner kronor skall användas redan under innevarande år till ROT-satsningar i kommunerna, 3. att riksdagen beslutar avsätta 220 miljoner kronor till ROT-satsningar för statliga och andra kulturbyggnader.
1993/94:A408 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ROT-program, 1993/94:A417 av Sten Östlund m.fl. (s) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stödja satsningar för ROT-program och trafik i Göteborg.
1993/94:A450 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att åtgärder bör vidtas för att få i gång bostadsbyggandet, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ombyggnad av överblivna kommunala lokaler, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bygginvesteringar på den privata sektorn, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ombyggnad av "Ädelfastigheter", 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda resurser för ökad tillgänglighet för handikappade till offentliga lokaler.
1993/94:A453 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utveckla och förbättra bostadssektorn i Stockholms län.
1993/94:A466 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökad ROT-verksamhet och övrigt byggande.
1993/94:Kr290 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om investeringsbidrag till Värmlands museum.
1993/94:Kr519 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt stöd för ROT-åtgärder inom byggnadssektorn. 1993/94:So248 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ROT-och nybyggnadsprogram för olika former av serviceboende för äldre och handikappade.
1993/94:So249 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om boendefrågor och behovet av ROT-program.
1993/94:So276 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett ROT-program för ökad tillgänglighet i den bebyggda miljön, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om allergisanering av skolor och daghem.
1993/94:Ub310 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsmiljöåtgärder för skolan.
1993/94:Ub351 av Alwa Wennerlund och Rose-Marie Frebran (kds) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ROT-pengar till åtgärder för att förbättra skolans fysiska miljö.
Skrivelser
Skrivelser med anknytning till de frågor som behandlas i detta betänkande har under år 1994 till bostadsutskottet inkommit från Svenska Byggnadsingenjörers Riksförbund, Snickerifabrikernas Riksförbund, Verkstadsklubben Fix Abloy AB, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Stockholms Byggmästarförening, Byggettan, Länsarbetsnämnden i Stockholms län, Boverket, Hyresgästernas Riksförbund och Vasakronan AB.
Förslagen i motionerna
Behovet av stimulansåtgärder m.m.
I flera motioner framhålls behovet av stimulansåtgärder som leder till en ökad byggaktivitet. Även om förslagen till övervägande del avser olika former av ROT-åtgärder inkluderas i några fall också stimulans av nybyggnad.
Fem motionsyrkanden innefattar mera allmänt utformade insatser som avser hela landet.
Med hänvisning till bl.a. situationen inom byggnadsindustrin och den tilltagande byggarbetslösheten hemställs i motion A450 (s) yrkande 4 om åtgärder för att få i gång bostadsbyggandet, i motion Bo203 (s) om införande av ett ROT-program samt i motion Bo209 (s) om ROT-åtgärder m.m. för att minska byggarbetslösheten. I motion Bo251 (s) yrkande 3 föreslås att krediter på sammanlagt 1 miljard kronor skall ställas till förfogande av arbetsmarknadsmedel för igångsättning av ROT-projekt inom byggnads- och anläggningssektorn -- detta mot bakgrund av problemen på kreditmarknaden. Förslaget i motion Bo208 (s) om ett åtgärdsprogram för småhusindustrins fortlevnad och utveckling förs fram med hänvisning till utvecklingen inom trähusindustrin och snickeribranschen.
I sju motionsyrkanden förs fram förslag till stimulansåtgärder som i första hand har sin grund i eller avser förhållandena inom byggnadsverksamheten i olika delar av landet. Gemensamt för motionerna är att de främst betonar vikten av insatser med utgångspunkt i de förhållanden som råder i det aktuella länet eller regionen.
I motion Bo210 (s) föreslås sålunda ROT-åtgärder m.m. för att öka byggsysselsättningen i Värmlands län, i motion Bo219 (s) yrkande 2 framhålls behovet av ett ROT-program i Östergötlands län, i motion Bo227 (s) begärs insatser för ett ökat byggande i Sörmland, i motion A408 (s) yrkande 2 förordas ett ROT-program med inriktning på Hallands län, i motion A417 (s) yrkande 4 föreslås satsningar på ett ROT-program m.m. i Göteborg och i motion A466 (v) yrkande 3 föreslås stöd till utökad ROT-verksamhet och övrigt byggande i Blekinge. Förslag om åtgärder som avser Stockholms län förs fram i motionerna Bo228 (s) och A453 (v) yrkande 8. I den förstnämnda motionen förordas insatser för att öka byggverksamheten, medan förslaget i den sistnämnda motionen avser åtgärder för att utveckla och förbättra bostadssektorn i länet.
Förslag om investeringsbidrag för ROT-åtgärder i bostadshus m.m.
Behovet av ett investeringsbidrag för ROT-åtgärder i bostadshus har, som framgår ovan, påtalats i ett antal motioner. I tre motioner lämnas mer konkreta förslag om villkoren för ett sådant bidrag.
I motion Bo231 (v) yrkande 2 föreslås att 2 200 miljoner kronor anslås för ROT-verksamhet inom bostadssektorn. Medlen förutsätts användas för ett bidrag på 25 % av investeringskostnaderna. Även i motion Bo232 (s) yrkande 3 föreslås ett särskilt investeringsbidrag införas till en kostnad av 2 200 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. Syftet är att stimulera ombyggnader av flerbostadshus. Subventionsnivån föreslås motsvara omkring 20 % av bidragsunderlaget. Ett investeringsbidrag knutet till räntebidragsunderlaget för ombyggnad ses i motion Bo249 (c) som ett alternativ till att sänka byggmomsen och samtidigt stimulera till en ökad ombyggnadsverksamhet. I motionen föreslås att ett särskilt investeringsbidrag på 15 % skall utgå under perioden 1 april--31 december 1994.
I 1993 års ROT-program ingår ett system med skattereduktion för arbetskostnad i samband med reparation och underhåll av bostadshus. Under årets allmänna motionstid har ett antal motioner väckts med förslag om förändringar av villkoren för skattereduktion. Dessa motioner har hänvisats till skatteutskottet. I två motioner, Bo207 (m) och Bo235 (s), som hänvisats till bostadsutskottet anförs att skattereduktionssystemet inte förmått stoppa "svartjobben" inom byggsektorn. Motionärerna anser att en motsvarighet till det danska systemet för bidrag till reparationsarbeten bör prövas i stället. I detta system utgår ett bidrag till 50 % av arbetskostnaden för reparationsarbeten i bostäder, dock högst med 10 000 kr.
Förslag om stimulansbidrag för reparation och underhåll av kommunala fastigheter m.m.
I det ROT-program som riksdagen fattade beslut om våren 1993 ingår en statlig subvention för reparation och underhåll av vissa kommunala fastigheter. Ett flertal av de motioner som innehåller förslag om olika former av ROT-åtgärder tar även upp frågan om stimulans av ROT i kommunala byggnader och anläggningar. Motionsförslagen avser bl.a. ytterligare medel till anslaget för bidragsgivningen och ändrade villkor för bidrag.
Förslag om vad utskottet uppfattat som ramvidningar för bidrag till ROT i kommunala byggnader m.m. finns i fyra motioner. I motion Bo231 (v) yrkande 3 föreslås ett investeringsstöd på 1 100 miljoner kronor för ROT-verksamhet inom offentliga byggnader och anläggningar. Förslaget i socialdemokraternas partimotion A254 yrkande 4 innebär att stimulansbidrag till kommunala byggnader bör utgå även nästa budgetår och att beslut bör fattas om ett medelstillskott på 400 miljoner kronor. Även i Ny demokratis partimotion A269 yrkande 2 föreslås att 400 miljoner kronor avsätts för ROT-satsningar i kommunerna. Medlen förutsätts användas under innevarande budgetår. I motion Bo247 (c) yrkande 1 föreslås att ramen för ROT-åtgärder i kommunala byggnader ökas med 200 miljoner kronor genom att ej utnyttjade medel för arbetsmarknadspolitiska åtgärder tas i anspråk.
Till de aktuella förslagen om ramvidgningar är också kopplade vissa förslag om villkoren för bidragsgivningen. Förslaget i den socialdemokratiska partimotionen A254 (s) yrkande 4 innebär även att den högsta bidragsnivån bör sänkas till 20 %. I motion Bo231 (v) yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att medlen i första hand bör gå till upprustning av skollokaler, vårdhem, barnstugor och kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Den ökade satsning på ROT-åtgärder som föreslås i partimotionen A269 (nyd) yrkande 2 förutsätts i första hand gå till åtgärder i skollokaler och va-nät.
Förslag om stöd med särskild inriktning på kommunala ROT-åtgärder finns i ytterligare motioner. I Ny demokratis partimotion Bo250 yrkande 9 föreslås att kommunerna skall ges möjlighet att utnyttja arbetslös arbetskraft för att utföra kommunala byggnadsarbeten utan att störa den fria arbetsmarknaden. I motion Bo251 (s) yrkande 2 föreslås åtgärder för ombyggnad och underhåll av va-näten i Stockholms län. Enligt motion A450 (s) yrkande 17 bör även ombyggnad av övergivna kommunala lokaler subventioneras.
Motionsyrkanden som särskilt inriktas på ROT-åtgärder i skolbyggnader finns i fem motioner. I den socialdemokratiska partimotionen A254 yrkande 5 föreslås att ett speciellt stöd införs för upprustning av skolor. Stödet föreslås administreras av AMS och utgå till högst 40 % av kostnaden för åtgärderna. Satsningen bör enligt motionärerna uppgå till 400 miljoner kronor under nästa budgetår. Behoven av investeringar i skolor och daghem tas också upp i socialdemokraternas partimotion om handikappfrågor, So276 yrkande 4. Motionärerna anser att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen bör framhålla behovet av inventering av allergiriskerna i skolor och daghem. Mot bakgrund av en sådan inventering bör kommunerna sedan kunna ansöka om statligt investeringsbidrag för att åtgärda bristerna. Med hänvisning till den dåliga fysiska och psykiska arbetsmiljön i skolorna föreslås i Vänsterpartiets partimotion Ub310 yrkande 11 att ett program för bättre arbetsmiljö i skolan skall upprättas. Enligt förslaget skall statsbidrag utgå med 33 % av investeringskostnaden för i första hand arbetsmiljöåtgärder. Verksamheten skall rambegränsas så att statens utgifter uppgår till högst 1 miljard kronor. Bristerna i skolmiljön påtalas även i motion Ub351 (kds) yrkande 7. Motionärerna anser att riksdagen bör göra ett tillkännagivande om att ROT-medel bör användas till att påskynda kommunernas reparationsprogram för skolbyggnader.
I motion Bo205 (c) diskuteras möjligheten att använda stimulansbidraget för kommunala fastigheter även för åtgärder i friskolor och stiftelseägda skolor. Motionärerna anför att sådana skolor som är godkända för att erhålla "skolpeng" för undervisningen även bör vara godkända för att få del av ROT-bidraget till kommunala fastigheter.
Vikten av att särskilda resurser avsätts för att förbättra tillgängligheten i offentliga lokaler och i den byggda miljön i övrigt framhålls i den socialdemokratiska partimotionen So276 yrkande 2 samt i motionerna Bo232 (s) yrkande 6 och A450 (s) yrkande 20. Yrkandet i motion Bo232 (s) innebär vidare att ett särskilt bidrag på 30 % av kostnaden bör utgå för att åtgärda brister beträffande handikappanpassningen. Ett engångsanslag på 100 miljoner kronor för budgetåret 1994/95 föreslås beviljas Boverket för bidrag till handikappinvesteringar i offentliga lokaler.
Stimulans av ROT-åtgärder m.m. i äldrebostäder
Som en del i det av riksdagen våren 1993 beslutade ROT-programmet ingår att ett särskilt stöd kan utgå till ombyggnad av äldrebostäder. Stödet är rambegränsat. I två motioner förordas en ramvidgning för det aktuella stödet. Enligt motion Bo232 (s) yrkande 4 bör för budgetåret 1994/95 ytterligare 200 miljoner kronor tillföras stödet och i motion Bo247 (c) yrkande 2 föreslås att ramen skall ökas med 50 miljoner kronor.
Med hänvisning bl.a. till det ökande behovet av bostäder för äldre förordas i den socialdemokratiska partimotionen So249 yrkande 3 dels ett ROT-program för ombyggnad av äldrebostäder, dels åtgärder för att stimulera nybyggnad av äldrebostäder. Även i Vänsterpartiets partimotion So248 yrkande 3 förs fram förslag om ett ROT- och nybyggnadsprogram för serviceboende m.m. för äldre och handikappade.
Mot bakgrund av situationen på byggarbetsmarknaden i Östergötlands län hemställs i motion Bo219 (s) yrkande 3 om åtgärder för att anpassa tomma lägenheter till de äldres behov. I motion A450 (s) yrkande 19 förordas -- med hänvisning till behovet av sysselsättningsåtgärder i Dalarna -- att ett stöd för ombyggnad av s.k. Ädelfastigheter skall införas.
Slutligen ställs i motion Bo229 (kds) krav på ökad flexibilitet i tillämpningen av standardkraven för att erhålla stöd till ombyggnad av gruppbostäder för dementa.
Stöd till ROT-åtgärder i kulturbyggnader m.m.
Som en del i strävandena att bl.a. förbättra byggsysselsättningen förs i fyra motioner fram förslag om olika typer av ROT-åtgärder i kulturbyggnader.
I Ny demokratis partimotion A269 yrkande 3 föreslås att 220 miljoner kronor skall avsättas till ROT-satsningar i kulturbyggnader. Enligt förslaget bör insatserna finansieras med medel avsatta för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Med hänvisning till behovet av att öka byggsysselsättning i framför allt Göteborg föreslås i motion Bo236 (fp) att ombyggnaden av vissa kulturhus, som Ostindiska huset i Göteborg, skall tidigareläggas och i motion Bo237 (fp) att ombyggnadsstöd skall utgå till Landsarkivet i Göteborg.
Mot bakgrund av kulturverksamhetens betydelse för bl.a. sysselsättning och ekonomi förutsätts i motion Kr290 (s) yrkande 1 att investeringsbidrag skall utgå till nya museilokaler för Värmlands läns museum.
Stöd till ROT-åtgärder i övrigt
I syfte att stimulera byggsysselsättningen förordas i motion A450 (s) yrkande 18 att statligt stöd skall kunna utgå till bygginvesteringar inom den privata sektorn i form av ett 30-procentigt investeringsbidrag.
Även förslaget i motion Kr519 (s) yrkande 2 om att stöd skall utgå också till ROT-åtgärder på idrottsanläggningar förs fram med hänvisning till situationen på byggarbetsmarknaden.
I den socialdemokratiska partimotionen A254 uttalas en övertygelse om att också Svenska kyrkan är beredd att medverka till att arbetslösheten bekämpas genom att utöka och påskynda bygg- och anläggningsarbeten. Enligt motionens yrkande 7 bör regeringen därför ta initiativ till att dessa investeringar kommer till stånd.
I syfte att främja en snabbare övergång till miljö- och högenergianpassade eldstäder i bostadsbeståndet bör enligt motion Bo201 (fp) särskilda stimulanser införas.
Förslag om investeringsbidrag till nybyggnad av bostäder
Den kraftiga nedgången i nyproduktionen av bostäder under det senaste året diskuteras i två motioner, Bo231 (v) och Bo232 (s). Enligt vad som anförs i dessa motioner motiverar dagens situation att ett investeringsbidrag införs i syfte att öka bostadsbyggnadsvolymen och för att undvika en förestående bostadsbrist, främst i landets storstadsområden.
I motion Bo232 (s) yrkande 2 föreslås att ett särskilt investeringsbidrag införs för budgetåret 1994/95 i syfte att stimulera nyproduktionen. Investeringsbidraget skall enligt förslaget utgå med 10 % av bidragsunderlaget för investeringen. Motionärerna bedömer att insatsen skulle öka nyproduktionen med 5 000 lägenheter. Förslaget i motion Bo231 (v) yrkande 5 innebär att 400 miljoner kronor bör avsättas för ett investeringstöd på 15 % till nyproduktion av bostäder.
Utskottet
Inledning
1993 års ROT-program m.m.
Under allmänna motionstiden 1993 fördes i en rad motioner fram krav på mer eller mindre omfattande program för att stimulera olika typer av ROT-åtgärder. I syfte att öka sysselsättningen inom byggsektorn fattade riksdagen, på grundval av motionsförslagen, våren 1993 beslut om ett särskilt ROT-program (bet. 1992/93:FiU10, 1992/93:BoU10, 1992/93:KrU23 och 1992/93:SkU36).
1993 års ROT-program har följande utformning.
1. Stöd för reparation och bostadsförbättringsåtgärder, s.k. RBF-stöd: RBF-stödet behålls. Enligt Boverket uppgick räntebidragsunderlaget för under budgetåret 1992/93 beviljat RBF-stöd till 3,7 miljarder kronor.
2. Statlig subvention av underhåll och reparationer av vissa kommunala byggnader: Bidrag kan utgå med högst 30 % av kostnaden för ROT-åtgärder i kommunala och landstingskommunala skolor, sjukhem, ålderdomshem, daghem och kulturlokaler. Även godkända friskolor och privata sjukhem, ålderdomshem samt daghem kan i vissa fall få bidrag. En förutsättning för bidrag är att arbetena påbörjas före den 1 juli 1994 och slutförs senast den 30 juni 1995.
Riksdagens beslut innebar att 800 miljoner kronor anslogs för bidragsgivningen (1992/93:FiU20). Hösten 1993 aktualiserades i riksdagen i samband med behandlingen av frågor om vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder behovet av ytterligare ROT-insatser inom bl.a. kommuner och landsting. Med hänvisning till detta behov samt till behovet av ytterligare sysselsättningsfrämjande åtgärder beslutade riksdagen (1993/94:AU5) att bemyndiga regeringen att inom ramen för innevarande budgetårs anslag för arbetsmarknadspolitiska åtgärder avsätta 500 miljoner kronor till AMS disposition för reparation och underhåll av kommunala fastigheter. Den totala ramen för det aktuella stimulansbidraget uppgår därmed till 1 300 miljoner kronor.
Enligt uppgift från AMS är den genomsnittliga bidragsnivån hittills 23 %. Den ursprungliga ramen om 800 miljoner kronor är helt tagen i anspråk och beräknas ha givit omkring 3 700 årsarbetstillfällen i den direkta byggverksamheten. Den övervägande delen av dessa projekt bedöms ha avsett åtgärder i skolor och daghem. Ramtillskottet om 500 miljoner kronor har fördelats ut på länen, och bidragsgivningen till ROT-projekten pågår för närvarande.
3. Räntebidrag för ombyggnad av bostäder: Övergångsregler har införts som innebär att stöd enligt 1992 års regler utgår för ombyggnad av flerbostadshus i de fall ansökan om stöd inkommit till kommunen eller till länsbostadsnämnden senast den 31 december 1992. En ytterligare förutsättning är att de egentliga byggnadsarbetena har påbörjats senast under år 1993.
4. Ombyggnad av äldrebostäder: Till ombyggnad av befintliga äldrebostäder kan ett särskilt ombyggnadsbidrag utgå. Det utgår som ett engångsbidrag när projektet avslutats med 10 % av bidragsunderlaget för den statliga bostadsbyggnadssubventionen. Bidraget, som bl.a. syftar till att öka boendekvaliteten, lämnas endast i samband med statlig bostadssubvention. En förutsättning för stöd är att byggnadsarbetena påbörjas före utgången av år 1994 och att de avslutas före utgången av år 1995.
Den ursprungliga ramen för det särskilda ombyggnadsbidraget för äldrebostäder uppgick till 120 miljoner kronor. Enligt beslut av riksdagen hösten 1993 (1993/94:AU5) har därutöver ytterligare 100 miljoner kronor avsatts av arbetsmarknadspolitiska medel för samma ändamål. Enligt uppgifter från Boverket har hittills 189 miljoner kronor av den totala ramen om 220 miljoner kronor fördelats mellan länen. Boverket avser att fördela återstående 31 miljoner kronor när medlen tar slut i något län. Enligt länsstyrelserna har en tilltagande ärendetillströmning noterats under senare tid.
5. Kulturmiljövård: Riksantikvarieämbetets resurser för kulturmiljövård har tillfälligt räknats upp genom att anslaget till Kulturmiljövård ökats med 25 miljoner kronor och att 25 miljoner kronor anvisats på ett nytt anslag benämnt Särskilda insatser för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Dessa medel har nu tagits i anspråk.
6. Konstnärlig utsmyckning i bostadsområden: Bidrag till konstnärlig utsmyckning utgår med högst 40 % av skälig kostnad. Stöd får beviljas inom en ram om 15 miljoner kronor. Hittills har endast en mindre del av denna ram tagits i anspråk.
7. Skatteavdrag för vissa underhållsåtgärder: För arbetskostnad i samband med reparation och underhåll av bostadshus kan skattereduktion lämnas. Skattereduktionen ges för arbeten utförda under perioden 15 februari 1993--31 december 1994. För egnahem ges 30 % av kostnaden i reduktion, dock högst 10 500 kr. För hyres- och bostadsrättshus ges högst 20 000 kr i skattereduktion per bostadshus (taxeringsenhet) eller ett belopp motsvarande tre gånger fastighetsskatten för år 1993.
Ansökningar om skattereduktion prövas i samband med 1994 resp. 1995 års taxeringar. Fram till den 28 februari 1994, som var sista ansökningsdatum för att få reduktionen tillgodoräknad vid årets taxering, hade skatteförvaltningen fått in över 100 000 ansökningar. Ansökningar kan lämnas in under ytterligare ett år och det är därför för tidigt att dra några säkra slutsatser om hur möjligheten till skattereduktion används.
Utöver ROT-programmet har under år 1993 dessutom flera andra beslut fattats som också de är avsedda att förbättra sysselsättningen på byggarbetsmarknaden. Det gäller bl.a. en ökning av anslaget för vissa investeringar i statliga byggnader m.m. och en ökning av stödet till allmänna samlingslokaler. Dessutom har riksdagen antagit ett förslag som innebär att fastighetsskatten reduceras för vissa påbyggnader.
1994 års ROT-program
På förslag av arbetsmarknadsutskottet (1993/94:AU21) har riksdagen den 2 mars 1994 beslutat om ROT-satsningar på sammanlagt 1,5 miljarder kronor. Riksdagens beslut innebär att regeringen bemyndigas att använda 1,5 miljarder kronor av innevarande års anslag till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder till ROT-åtgärder i bl.a. skolor, samlingslokaler, bostäder, äldrebostäder, sjukhem, vissa kulturbyggnader och kulturmiljövård.
Med stöd av bemyndigandet har regeringen beslutat om ett ROT-program inom kultursektorn och på miljöområdet som beräknas ge omkring 8 500 årsarbeten. ROT-programmet -- i fortsättningen benämnt 1994 års ROT-program -- har följande huvudsakliga utformning.
1. Miljöförbättringar i lokaler för undervisning, vård och omsorg: Bidrag kan utgå med högst 30 % av bidragsunderlaget till miljöförbättrande åtgärder liksom åtgärder som förbättrar tillgängligheten i skolor, daghem och vårdhem. En förutsättning är att verksamheten är berättigad till offentligt stöd eller att den bedrivs enligt ett flerårigt driftavtal med stat, kommun, eller landsting. För stödet har fastställts en ram på 580 miljoner kronor som disponeras av AMS.
2. Miljöförbättringar i bostäder m.m.: Till miljöförbättrande åtgärder i bostäder i form av allergisanering, ventilationsförbättringar, bullerskydd m.m. kan bidrag utgå med högst 10 % av kostnaden. För verksamheten har avsatts 330 miljoner kronor.
För radonsanering av egnahem får bidrag beviljas med högst 25 000 kr. I övrigt skall de regler som gäller enligt förordningen (1988:372) om bidrag till åtgärder mot radon i egna hem tillämpas. För ändamålet disponeras 20 miljoner kronor.
3. Statliga kulturbyggnader: Inom en ram på 105 miljoner kronor skall stöd kunna utgå till statliga kulturbyggnader som Skansen, Landsarkivet i Östersund, Kungliga biblioteket m.fl. Av ramen avser dessutom 5 miljoner kronor de kungliga slotten och Djurgården.
4. Icke-statliga kulturbyggnader: Bidrag kan utgå enligt bestämmelserna i förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler inom en ram om 70 miljoner kronor som disponeras av Boverket.
5. Kulturmiljövård och kulturbyggnader: En ram på 195 miljoner kronor ställs till Riksantikvarieämbetets disposition för kulturmiljövård och ROT-åtgärder i kulturbyggnader. Av medlen får 20 miljoner kronor disponeras för de fastigheter ämbetet förvaltar.
6. Ombyggnadsbidrag för äldrebostäder: Ramen för det särskilda ombyggnadsbidraget enligt 1993 års ROT-program vidgas med 100 miljoner.
7. Bidrag till allmänna samlingslokaler: Ramen för stödet till allmänna samlingslokaler vidgas med 50 miljoner kronor.
8. Lokalbidrag till trossamfund: Ramen för bidrag till trossamfundens lokaler ökas med 50 miljoner kronor.
En förutsättning för att stöd skall kunna utgå är att beslut fattas och att projekten påbörjas före den 1 juli 1994 och att de slutförs senast den 30 juni 1995. Om det finns särskilda skäl kan dock projekt som påbörjas efter den 1 juli 1994 beviljas stöd.
Behovet av ytterligare stimulansåtgärder m.m.
Riksdagen har under det senaste året vid flera tillfällen behandlat motionsförslag med krav på insatser av olika omfattning och inriktning som syftat till att stimulera byggverksamheten och motverka byggarbetslösheten. Förslagen har väckts främst mot bakgrund av det minskade byggandet och nedgången i byggsysselsättningen. De har baserats på uppfattningen att åtgärder måste vidtas för att ta till vara outnyttjad arbetskrafts- och produktionskapacitet i byggsektorn. Också bostadsutskottet och riksdagen har i sin bedömning av motionsförslagen utgått från denna uppfattning. Det har sålunda förelegat en bred enighet om behovet av att få till stånd ökade investeringar inom byggsektorn och därigenom också förbättra byggsysselsättningen. De åsiktsskillnader som förelegat har närmast avsett vilken inriktning och omfattning dessa åtgärder bort ha.
Med avseende på den stora samstämmighet som föreligger i bedömningen av situationen på byggmarknaden är det enligt utskottets mening inte förvånande att de åtgärder som har vidtagits för att stimulera verksamheten har kommit till i stor enighet. Det hindrar naturligtvis inte att krav från tid till annan har ställts på att ytterligare åtgärder skall sättas in eller att redan vidtagna åtgärder skall ökas. Vid det senaste tillfället utskottet hade att behandla förslag om ROT-åtgärder, hösten 1993, ansåg utskottet (1993/94:BoU2y) att det ännu var för tidigt att avläsa de fulla effekterna av de dittills vidtagna åtgärderna. Mot bakgrund av utvecklingen på byggarbetsmarknaden ville dock utskottet inte utesluta att det kunde föreligga ett behov av ytterligare stimulansåtgärder. På förslag av arbetsmarknadsutskottet beslutade också riksdagen senare under hösten att utvidga de ekonomiska ramarna för vissa av de åtgärder som ingår i 1993 års ROT-program.
Utvecklingen sedan hösten 1993 har varit sådan att det nu måste bedömas föreligga ett behov av ytterligare insatser för att öka sysselsättningen inom byggsektorn. Det är också denna bedömning som ligger bakom den ROT-satsning på 1,5 miljarder kronor som riksdagen nyligen har beslutat om, dvs. det ovan i korthet redovisade 1994 års ROT-program.
De motioner som nu är aktuella väcktes samtliga under allmänna motionstiden 1994. Vid denna tidpunkt fanns ännu inte 1994 års ROT-program. Motionärernas krav på att ytterligare åtgärder skall vidtas för att bl.a. motverka nedgången i byggsysselsättningen måste enligt utskottets mening därför ställas mot omfattningen och inriktningen av detta program. Motionsförslagen övervägs nedan enligt den indelning som de ovan beskrivits i avsnittet Förslagen i motionerna.
Som framgår av redovisningen ovan framhålls i ett stort antal motioner behovet av stimulansåtgärder som leder till ökad byggaktivitet. I dessa motioner lämnas inte några mer preciserade förslag om utformningen eller den ekonomiska omfattningen av åtgärderna. Det finns enligt utskottets mening med hänsyn härtill inte tillräckligt underlag för annan bedömning än att motionerna torde vara tillgodosedda genom de av riksdagen beslutade nya ROT-satsningarna. De motioner som här avses är motionerna Bo203 (s), Bo208 (s), Bo209 (s), Bo210 (s), Bo219 (s) yrkande 2, Bo227 (s), Bo228 (s), Bo251 (s) yrkande 3, A408 (s) yrkande 2, A417 (s) yrkande 4, A450 (s) yrkande 4, A453 (v) yrkande 8 samt A466 (v) yrkande 3.
De motionsförslag som avser investeringsbidrag för ROT-åtgärder i bostadshus m.m. preciserar i viss utsträckning bidragens utformning och omfattning liksom den totala ekonomiska ramen för dem. I dessa fall är det därför möjligt att ställa de åtgärder som ingår i 1994 års ROT-program mot förslagen i motionerna. Utskottet konstaterar att ROT-programmet i allt väsentligt får anses tillgodose förslagen i den meningen att programmet innefattar åtgärder av en betydande omfattning som är riktade mot bostadssektorn. Utskottet är med hänvisning härtill inte heller berett ställa sig bakom dessa motionsförslag. Motionerna Bo207 (m), Bo231 (v) yrkande 2, Bo232 (s) yrkande 3, Bo235 (s) och Bo249 (c) avstyrks sålunda.
Av de totala ROT-satsningarna på 1,5 miljarder kronor avser mer än en halv miljard kronor satsningar i kommunala och vissa andra byggnader. Denna summa ligger över den nivå som förordas i flera av de nu föreliggande motionerna med förslag till kommunala ROT-åtgärder. Det bör därför finnas förutsättningar för att den av motionärerna eftersträvade investeringsnivån skall uppnås -- detta även om det i några fall föreligger olikheter i synen på hur stödet i detalj skall utformas. Vad i motionerna föreslagits torde därmed i allt väsentligt komma att bli tillgodosett. Det bör i sammanhanget framhållas att tyngdpunkten i 1994 års ROT-program ligger på miljöförbättrande åtgärder i bl.a. skolor och daghem, något som efterlysts i flera av motionerna.
I den mån förslagen i partimotionerna Bo250 (nyd) yrkande 9, A254 (s) yrkandena 4--5, A269 (nyd) yrkande 2, So276 (s) yrkandena 2 och 4 samt Ub310 (v) yrkande 11 och i motionerna Bo205 (c), Bo231 (v) yrkandena 3--4, Bo232 (s) yrkande 6, Bo247 (c) yrkande 1, Bo251 (s) yrkande 2, A450 (s) yrkandena 17 och 20 samt Ub351 (kds) yrkande 7 inte kan anses tillgodosedda avstyrks de.
Också när det gäller ROT-åtgärder i äldrebostäder ligger 1994 års ROT-program väl i linje med förslagen i motionerna. Även om den ram på 100 miljoner kronor som avsatts för ändamålet i något fall ligger under den nivå som förordas i någon motion ligger den i andra fall på eller över. Enligt utskottets mening får ROT-programmet i denna del anses svara mot en lämplig avvägning mellan de förordade nivåerna. I den mån förslagen i motionerna inte redan kan anses tillgodosedda avstyrks de av utskottet. Utskottets ställningstagande i denna del avser partimotionerna So248 (v) yrkande 3 och So249 (s) yrkande 3 samt motionerna Bo219 (s) yrkande 3, Bo229 (kds), Bo232 (s) yrkande 4, Bo247 (c) yrkande 2 och A450 (s) yrkande 19.
Genom 1994 års ROT-program avsätts sammanlagt 370 miljoner kronor till ROT-åtgärder inom kultursektorn. Huvuddelen av detta stöd avser kulturbyggnader. Härtill kommer ytterligare 100 miljoner kronor avsedda för upprustning av samlingslokaler och trossamfundens lokaler. Till kultursektorn i vid mening avsätts alltså närmare en halv miljard kronor för olika ROT-åtgärder. De för ändamålet avsatta medlen torde därmed med god marginal överstiga den erforderliga ekonomiska ramen för de insatser som förordas i de nu föreliggande motionerna. Utan att ta ställning till vilka enskilda projekt medlen skall användas kan utskottet konstatera att vad som i motionerna förordats om stöd till Ostindiska huset i Göteborg m.m. mer än väl ryms inom tillgängliga medelsramar. När det gäller det i motion Kr290 (s) förordade investeringsbidraget till Värmlands läns museum har utskottet dessutom noterat att Boverkets samlingslokaldelegation vid sitt sammanträde i februari medgett att det från stödet till icke-statliga kulturlokaler avsätts 13 miljoner kronor till detta museum. Ny demokratis partimotion A269 yrkande 3 samt motionerna Bo236 (fp), Bo237 (fp) och Kr290 (s) yrkande 1 avstyrks med hänvisning till det nu anförda.
Inte heller de förslag till ROT-åtgärder i övrigt som förts fram i motionerna -- dvs. förslagen om ökade byggnadsinvesteringar inom Svenska kyrkan och inom den privata sektorn, stöd till idrottsanläggningar samt stimulans av vedeldning -- bör föranleda någon riksdagens åtgärd. I den mån socialdemokraternas partimotion A254 yrkande 7 samt motionerna Bo201 (fp), A450 (s) yrkande 18 och Kr519 (s) yrkande 2 inte kan anses tillgodosedda genom redan vidtagna åtgärder avstyrks de av utskottet.
Investeringsbidrag till nybyggnad av bostäder
I två motioner, Bo231 (v) yrkande 5 och Bo232 (s) yrkande 2, har lämnats förslag om ett investeringsbidrag till nybyggnad av bostäder.
Bostadsutskottet anser inte att ett statligt investeringsbidrag till nyproduktion av bostäder kan anses vara motiverat. De förändringar i bostadsfinansieringssystemet som genomförts under de senaste åren har bl.a. syftat till att minska statens styrning av bostadsproduktionens omfattning och inriktning. Utgångspunkten har varit att efterfrågan på bostadsmarknaden bör ges större tyngd i detta sammanhang. Den rådande lågkonjunkturen har bidragit till en minskad efterfrågan på nya bostäder och att antalet outhyrda eller osålda bostäder samtidigt ökat. Denna utveckling har även medverkat till att nyproduktionen av bostäder fallit.
Utskottet vill dock framhålla att förutsättningarna för bostadsbyggandet i dag i vissa avseenden är bättre än på länge. Produktionskostnaderna har minskat och tillgången på byggkapacitet är god. Den kraftiga räntenedgången har ofta inneburit starkt minskade kapitalkostnader för krediterna till bostadsbyggandet. Avregleringen av det statliga bostadsstödet och en minskad styrning av byggandet även i övrigt ger förutsättningar för byggherrarna att hitta nya och billigare lösningar. Det förefaller mot denna bakgrund troligt att en ökning av nyproduktionen kan förväntas framöver, speciellt på de orter där tillgången på bostäder är mindre än för landet i övrigt. Behovet av vissa typer av bostäder, bl.a. för äldre, kommer sannolikt föranleda en ökad nyproduktion även i de delar av landet där tillgången på bostäder i övrigt är god.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Bo231 (v) yrkande 5 och Bo232 (s) yrkande 2.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande behovet av stimulansåtgärder m.m. att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Bo201, 1993/94:Bo203, 1993/94:Bo205, 1993/94:Bo207, 1993/94:Bo208, 1993/94:Bo209, 1993/94:Bo210, 1993/94:Bo219 yrkandena 2 och 3, 1993/94:Bo227, 1993/94:Bo228, 1993/94:Bo229, 1993/94:Bo231 yrkandena 2--4, 1993/94:Bo232 yrkandena 3, 4 och 6, 1993/94:Bo235, 1993/94:Bo236, 1993/94:Bo237, 1993/94:Bo247, 1993/94:Bo249, 1993/94:Bo250 yrkande 9, 1993/94:Bo251 yrkandena 2 och 3, 1993/94:A254 yrkandena 4, 5 och 7, 1993/94:A269 yrkandena 2 och 3, 1993/94:A408 yrkande 2, 1993/94:A417 yrkande 4, 1993/94:A450 yrkandena 4 och 17--20, 1993/94:A453 yrkande 8, 1993/94:A466 yrkande 3, 1993/94:Kr290 yrkande 1, 1993/94:Kr519 yrkande 2, 1993/94:So248 yrkande 3, 1993/94:So249 yrkande 3, 1993/94:So276 yrkandena 2 och 4, 1993/94:Ub310 yrkande 11 och 1993/94:Ub351 yrkande 7, res. (s) - delvis
2. beträffande investeringsbidrag till nybyggnad att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Bo231 yrkande 5 och 1993/94:Bo232 yrkande 2. res. (s) - delvis
Stockholm den 24 mars 1994
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit:
Agne Hansson (c) Oskar Lindkvist (s), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s) Ulf Björklund (kds), Bo G Jenevall (nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s) och Inga Berggren (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Werner (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström (alla s) anser
dels att utskottets yttrande under rubriken Utskottet bort ha följande lydelse:
Behovet av ytterligare stimulansåtgärder m.m.
Även om det för de flesta, men tyvärr inte för alla, är en självklarhet tål det att upprepas: Bostaden är en grundläggande social rättighet som tillkommer alla i likhet med arbete, utbildning och sjukvård. Det innebär att alla måste ta ett gemensamt ansvar för våra bostäder och för vårt boende. Vi har i Sverige fram till i dag haft höga ambitioner när det gäller att ta detta solidariska ansvar. De senaste årens bostadspolitik, eller snarare avsaknad av bostadspolitik, har emellertid lett fram till en situation där allt ansvar överlämnas till den enskilde.
Utan att ta upp alla de för byggverksamheten och de boende negativa ingrepp som den nuvarande regeringen har vidtagit vill utskottet framhålla några sådana åtgärder. Det gäller försämringen av bostadsfinansieringssystemet och den samtidiga minskningen av räntebidragen till befintliga fastigheter. Till detta kommer att kommunerna genom att bl.a. markvillkoret och den kommunala bostadsanvisningsrätten slopats i det närmaste helt har fråntagits sina möjligheter att verka för en god bostadsförsörjning i den egna kommunen.
Följderna av den förda politiken kan avläsas på en rad områden. Försämringarna av bostadsfinansieringen har lett till kraftigt ökade boendekostnader i framför allt det nyare beståndet av bostäder. Vi har i dag också det största antalet lediga lägenheter i modern tid. Antalet har av Boverket uppskattats till 50 000 i januari 1994. Många människor har helt enkelt inte råd att efterfråga en bostad som svarar mot deras behov. De tvingas därför lösa sin bostadsfråga på andra och sämre sätt. Det är för många inte längre möjligt att byta till en större bostad när familjen växer. Ungdomar kan inte flytta hemifrån i samma utsträckning som tidigare.
Det är naturligtvis inte enbart de boende som drabbas av regeringens bostadspolitiska misslyckande. Den minskade bostadsefterfrågan har lett till att byggbranschen förlorat sin roll som en effektiv motor i ekonomin. Inte bara bostadsbyggandet utan också allt annat byggande har minskat. Som en följd härav har sysselsättningen i byggnadsverksamheten gått ned kraftigt. Sedan 1990 har sysselsättningen i den direkta byggverksamheten minskat med närmare 100 000 anställda. De i stort sett enda kurvor som pekar uppåt är de som illustrerar byggarbetslösheten. Antalet arbetslösa byggjobbare har nått nästan ofattbara nivåer, och i dag går närmare en tredjedel utan arbete. I vissa delar av landet är mer än halva byggarbetarkåren arbetslös. Vad som erfordas i den rådande situationen är naturligtvis inte ytterligare nedskärningar eller inskränkningar som minskar möjligheterna till ett bra boende för alla utan kraftfulla gemensamma insatser som leder bort från den situation som den nuvarande regeringen har försatt landet i.
Byggnadsverksamheten ökade kraftigt under senare delen av 1980-talet. Bakom denna utveckling låg en likviditetsökning i ekonomin till följd av kreditmarknadens avreglering, värdestegringen på fastigheter och en tilltagande bostadsefterfrågan. Uppgången i byggandet kom att leda till en kapacitetsbrist som orsakade stora kostnadsökningar. Den dåvarande socialdemokratiska regeringen vidtog också åtgärder för att försöka dämpa efterfrågan bl.a. genom att i flera steg införa en särskild avgift på vissa byggnadsinvesteringar. Dessa åtgärder till trots fanns det vid 1990-talets ingång en överkapacitet i byggsektorn som inte kan anses svara mot ett långsiktigt behov. I takt med att aktiviteten i ekonomin gick ned började dock byggverksamheten att minska i omfattning, och det fanns en klar tendens till att byggsektorn relativt snart skulle återgå till vad som kan betecknas som en mera normal nivå.
I en situation där det stod fullständigt klart att överhettningen i byggsektorn hade klingat av och att en snar återgång till ett läge av jämvikt var att vänta valde emellertid den år 1991 tillträdda regeringen att påskynda denna utveckling genom kraftiga nedskärningar m.m. Trots att effekterna av dessa åtgärder nu kan avläsas har regeringen konsekvent vägrat att inse allvaret i situationen. Med förödande trosvisshet har den fortsatt på den inslagna vägen med ytterligare nedskärningar och ett minskat ansvarstagande. Det kan utan överdrift konstateras att regeringen på denna punkt står mot inte bara de boende utan också mot hela byggbranschen.
Regeringens agerande till trots har åtgärder vidtagits för att lindra effekterna av den förda politiken. Det gäller de båda ROT-program som riksdagen beslutat om våren 1993 resp. våren 1994. ROT-programmen har kommit till stånd på initiativ av riksdagens s-ledamöter och med stöd av en bred riksdagsmajoritet. Regeringen har alltså ingen del i tillkomsten av dessa program. Riksdagens båda beslut om ROT-insatser har i stället föregåtts av förslag från regeringen om försämringar av det befintliga stödet till reparationer och ombyggnader. I en situation där den samfällda bedömningen från en hel bransch är att stimulansåtgärder måste sättas in har alltså regeringen valt att i stället gå den motsatta vägen och förespråka ytterligare nedskärningar. När det gäller 1994 års ROT-program har regeringen dessutom utnyttjat sitt bemyndigande att utforma programmet till att göra det så gott som verkningslöst.
I sitt beslut i mars 1994 om utformningen av 1994 års ROT-program har regeringen föreskrivit att en förutsättning för stöd är att beslut fattas och att projektet påbörjas före den 1 juli 1994. Det betyder att den som vill komma i åtnjutande av stöd endast har dryga tre månader på sig för att planera, få erforderliga tillstånd och påbörja ett projekt. Detta är naturligtvis helt orimligt. Varje person med någon kännedom om hur ett byggprojekt bedrivs inser hur omöjlig en sådan tidsplan är. Genom de snäva tidsgränser som satts upp kommer knappast något enda projekt att komma till stånd som en följd av ROT-programmet. Till detta kommer att flera av de beslutade stödformerna avser helt nya typer av åtgärder, t.ex. miljöförbättring i bostäder. Även om sådana åtgärder är i och för sig angelägna torde det knappast finnas någon beredskap att snabbt få fram projekt med denna inriktning. Endast sådana projekt som redan nu är långt framme i sin planering eller som är mycket små torde kunna komma i fråga för stöd. Det finns dessutom en uppenbar risk för fusk. Vid halvårsskiftet kan vi mycket väl komma att få se ett antal "påbörjade" projekt liknande de s.k. Danell-gropar som kom till vid övergången till 1993 års bostadsfinansieringssystem.
Den enda rimliga slutsats som kan dras av den av regeringen beslutade ordningen är att den är avsedd att förhindra att ROT-åtgärder kommer till stånd. Genom sitt agerande försöker regeringen endast skapa en bild av att åtgärder vidtas. Samtidigt som flera olika stödformer tillkommer förenas de med regler som gör det praktiskt taget omöjligt att utnyttja dem. Detta är helt oacceptabelt. För att 1994 års ROT-program skall få den av riksdagen förutsatta effekten måste därför tiden för beslut och påbörjande utsträckas till att omfatta hela 1994. Dessutom bör den sista tidpunkten för färdigställande vara den 31 december 1995 och inte den 30 juni detta år som regeringen beslutat.
Det har under en lång rad av år ingått som en väsentlig del av den förda politiken att försöka motverka nedgångar i byggverksamheten. I tider då det totala byggandet har minskat har statsmakterna genom stimulanser riktade mot reparation, om- och tillbyggnad försökt hålla uppe sysselsättningen och därmed också kapaciteten i byggbranschen. Detta har bl.a. varit fallet bl.a. under 1980-talet. ROT-verksamheten har därmed fungerat som något av en regulator för byggsektorn. Detta kan också tydligt utläsas ur statistiken för ny- och ombyggnad av bostäder. Under perioder när nyproduktionen har minskat har sålunda ombyggnadsverksamheten ökat i omfattning. Det är först under de senaste åren som detta samband har brutits genom att såväl ny- som ombyggnad visar ett kraftigt samtidigt fall. Denna utveckling måste inte bara hejdas utan åtgärder måste dessutom vidtas för att motverka att denna situation uppstår i framtiden. Det kan bl.a. ske genom en noggrann uppföljning och analys av utvecklingen kombinerat med en hög beredskap att sätta in korrigerande åtgärder.
Även om riksdagen har beslutat om två ROT-program är detta inte tillräckligt. Som redovisats ovan innebär regeringens sätt att verkställa beslutet om 1994 års ROT-program att det blir i det närmaste helt verkningslöst. Kravet på ytterligare insatser för att stimulera byggverksamheten står därför kvar. Inte minst gäller detta sett i ett något mera långsiktigt perspektiv. Genom att de åtgärder som trots allt satts in är avsedda att snabbt få i gång projekt som löper över en inte alltför lång tid löser de naturligtvis inte de uppenbara svårigheter som kan förutses också på litet längre sikt. Vad som nu erfordras är därför åtgärder som bidrar till att skapa kontinuitet och stabilitet i byggverksamheten. Det gäller sålunda att överbrygga både dagens akuta svårigheter och de problem som kan förutses för de närmaste åren. Även om dessa åtgärder till övervägande del bör bestå av insatser inom ROT-sektorn bör även insatser riktade mot nyproduktionen av bostäder komma i fråga. Utskottet delar således vad som i ett stort antal s-motioner liksom i motioner (v) anförts om behovet av stimulansåtgärder. Även enligt bostadsutskottets mening bör sålunda ytterligare åtgärder för att stimulera ROT-verksamheten vidtas.
När det gäller den närmare utformningen av de nu förordade stimulanserna vill utskottet anföra följande:
Mot bakgrund av de senaste årens låga investeringar i ombyggnad av bostäder finns det i dag ett stort behov av ombyggnadsåtgärder. Utskottet vill mot bakgrund härav förorda att stimulanser sätts in för att få till stånd ombyggnader av dessa bostäder. I enlighet med förslaget i motion Bo232 (s) yrkande 3 bör sålunda investeringsstöd till ombyggnader till ett beräknat sammanlagt belopp på 2,2 miljarder kronor införas. Stödet bör utformas så att det motsvarar omkring 20 % av bidragsunderlaget. Det innebär att bidraget bör kunna generera investeringar i storleksordningen 7 miljarder kronor och omfatta 25 000--30 000 lägenheter. Sysselsättningseffekten kan beräknas till omkring 17 000 arbetstillfällen. Bidraget bör i första hand avse bostäder i flerbostadshus och utgå antingen som en subvention av lönekostnaderna (den s.k. 1 000-kronan) eller som ett direkt investeringsbidrag. En förutsättning för stöd bör vara att de egentliga byggnadsarbetena påbörjas senast den 1 mars 1995. Medel för det nu förordade ombyggnadsstödet bör föras upp på ett särskilt anslag. Till denna fråga återkommer utskottet nedan.
I de av riksdagen beslutade ROT-programmen ingår som en väsentlig del ett särskilt investeringsbidrag till ROT-verksamhet i kommunala byggnader. Det finns ett fortsatt stort behov av att genomföra upprustningsåtgärder i detta lokalbestånd. Stöd till ROT-åtgärder i kommunala byggnader bör därför kunna utgå också under nästa år. Mot bakgrund av de hittillsvarande erfarenheterna av stödet bör dock bidragsandelen sänkas till högst 20 % av investeringskostnaden i enlighet med förslaget i den socialdemokratiska partimotionen A254 yrkande 4. Investeringsvolymen kan beräknas till omkring 2 miljarder kronor vilket kan uppskattas ge omkring 4 800 årssysselsatta.
Förutom det nu förordade generella ROT-stödet till kommunala byggnader bör ett särskilt stöd utgå till renovering och upprustning av skolor m.m. Ett stöd med denna inriktning är viktigt dels som en del i ett sysselsättningspolitiskt program, dels som en del i en strävan att förbättra den fysiska miljön för barn och ungdomar. Som framhålls i den socialdemokratiska partimotionen So276 yrkande 4 kan en förbättrad miljö i skolor och daghem verksamt bidra till att minska problemen med allergier och överkänslighet. I enlighet med förslaget i denna motion samt i den socialdemokratiska partimotionen A254 yrkande 5 bör därför ett stöd till ROT-åtgärder i skolor m.m. införas. Stöd bör kunna utgå med högst 40 % av investeringskostnaden för investeringar inom en total ram på 1 miljard kronor. Stödet kan därmed beräknas ge en sysselsättningseffekt på 2 400 årsarbeten.
Många offentliga lokaler liksom bostäder och gatumiljö har under en rad av år fått en allt bättre tillgänglighet. Detta till trots finns det fortfarande ett stort antal miljöer där tillgängligheten fortfarande är mycket dålig. I första hand gäller det delar av det äldre bostadsbeståndet. Det är dock inte ovanligt att även nyare lokaler m.m. har brister i tillgängligheten. Som en följd härav har många människor med funktionshinder fortfarande stora svårigheter att på samma sätt som andra klara sig i vardagslivet. De ges inte heller samma möjlighet som andra att fritt välja vilka aktiviteter m.m. de vill delta i därför att vissa miljöer inte är tillgängliga för dem. Sammanfattningsvis finns det sålunda ett stort behov av åtgärder för att öka tillgängligheten i den bebyggda miljön. För att komma till rätta med dessa problem bör därför ett ROT-program för ökad tillgänglighet skapas i enlighet med förslaget i den socialdemokratiska partimotionen So276 yrkande 2. Programmet bör utformas så att det genererar investeringar för 300 miljoner kronor och ger en ökning av sysselsättningen med 700 årssysselsatta.
Vi har i dag ett stort och ökande behov av särskilda bostäder för äldre. Samtidigt är delar av det befintliga beståndet av bostäder i behov av upprustning. I såväl 1993 som 1994 års ROT-program ingår också ett stöd till sådana åtgärder. Detta stöd svarar dock inte mot de stora behov som finns. I enlighet med förslagen i den socialdemokratiska partimotionen So249 yrkande 3 samt motion Bo232 (s) yrkande 4 bör därför en ram om ytterligare 200 miljoner kronor anvisas för stöd till ombyggnad av äldrebostäder. För stödet bör gälla samma regler som i dag gäller inom ramen för ROT-programmen, dvs. stöd bör utgå i form av ett bidrag som motsvarar 10 % av bidragsunderlaget. I de fall det enskilda projeket så motiverar bör dock stöd kunna utgå också enligt andra grunder. Totalt kan ett stöd i den nu förordade storleksordningen beräknas ge en ökad sysselsättning med 2 250 arbetstillfällen.
Sammanfattningsvis bör enligt bostadsutskottets mening ett investeringsprogram avseende olika typer av ROT-åtgärder med anknytning till bostadssektorn innefatta följande åtgärder:
ombyggnad av bostäder, renovering och upprustning av kommunala byggnader, renovering och upprustning av skolor m.m., åtgärder för ökad tillgänglighet samt ombyggnad av äldrebostäder.
För de nu förordade åtgärderna kan statens kostnader för budgetåret 1994/95 beräknas till 3 300 miljoner kronor. Dessa medel bör anvisas över statsbudgeten på ett nytt anslag benämnt Stöd till reparation, om- och tillbyggnad av bostäder m.m. Förslaget i denna del bör finansieras i enlighet med vad som föreslås i den ekonomisk-politiska partimotionen Fi208 (s).
Härutöver bör med stöd av statliga medel ROT-åtgärder som bl.a. innefattar upprustning av va-näten m.m., olika miljöåtgärder samt insatser på kulturområdet genomföras. Dessa förslag behandlas dock i andra sammanhang.
I den nu rådande situationen är det enligt utskottets mening viktigt att inte bara det offentliga vidtar åtgärder som bidrar till att öka byggverksamheten och därmed förbättra byggsysselsättningen. Det är utskottets uppfattning att det finns både intresse och förmåga också på andra håll i samhället att vidta sådana åtgärder. Utskottet delar sålunda den i den socialdemokratiska partimotionen A254 yrkande 7 uttryckta övertygelsen om att Svenska kyrkan är beredd medverka till att arbetslösheten bekämpas genom att utöka och påskynda sina bygg- och anläggningsarbeten. Det bör därför ankomma på regeringen att ta de initiativ som kan erfordras för att dessa investeringar skall komma till stånd så snabbt som möjligt.
Investeringsbidrag till nybyggnad av bostäder
Det finns de som med hänvisning till den låga bostadsproduktionen och det stora antalet tomma lägenheter hävdar att Sverige av i dag är färdigbyggt. Detta är ett helt felaktigt påstående. Skälen till den rådande situationen står i allt väsentligt att finna i förhållanden utanför bostadsmarknaden, dvs. i den allmänna ekonomiska tillbakagång som följt i spåren av den djupa lågkonjunkturen. Det innebär bl.a. att en uppgång i konjunkturen mycket snabbt kommer att leda till brist på bostäder. När de nu lediga lägenheterna hyrts ut blir tillskottet av nyproducerade lägenheter så litet att risken för en överhettning är mycket stor.
Som anförts ovan är vad som nu erfordras därför inte ytterligare begränsningar och nedskärningar utan ett brett spektrum av stimulansåtgärder. Det innebär bl.a. att också nyproduktionen av bostäder måste stimuleras. Förslag om ett investeringsbidrag till nybyggnad har också förts fram av olika företrädare för branschen liksom av oberoende experter. Genom att stimulera tillkomsten av nya bostäder påverkas dels byggsysselsättningen positivt, dels förhindras en nedgång i kompetens och kapacitet inom byggverksamheten. För att öka volymen i nyproduktionen bör därför ett temporärt investeringsbidrag till nybyggnad av bostäder införas i enlighet med förslaget i motion Bo232 (s) yrkande 2. Bidrag bör utgå med 10 % av bidragsunderlaget och avse projekt som påbörjas senast den 31 december 1994. Genom att bidraget utbetalas i efterhand beräknas inte någon belastning på statsbudgeten uppstå för budgetåret 1994/95.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande behovet av stimulansåtgärder m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Bo203, 1993/94:Bo208, 1993/94:Bo209, 1993/94:Bo210, 1993/94:Bo219 yrkandena 2 och 3, 1993/94:Bo227, 1993/94:Bo228, 1993/94:Bo231 yrkandena 2--4, 1993/94:Bo232 yrkandena 3, 4 och 6, 1993/94:Bo235, 1993/94:Bo251 yrkandena 2 och 3, 1993/94:A254 yrkandena 4, 5 och 7, 1993/94:A408 yrkande 2, 1993/94:A417 yrkande 4, 1993/94:A450 yrkandena 4 och 17--20, 1993/94:A453 yrkande 8, 1993/94:A466 yrkande 3, 1993/94:Kr290 yrkande 1, 1993/94:Kr519 yrkande 2, 1993/94:So248 yrkande 3, 1993/94:So249 yrkande 3, 1993/94:So276 yrkandena 2 och 4 samt 1993/94:Ub310 yrkande 11 och med avslag på motionerna 1993/94:Bo201, 1993/94:Bo205, 1993/94:Bo207, 1993/94:Bo229, 1993/94:Bo236, 1993/94:Bo237, 1993/94:Bo247, 1993/94:Bo249, 1993/94:Bo250 yrkande 9, 1993/94:A269 yrkandena 2 och 3 samt 1993/94:Ub351 yrkande 7 a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, b) till Stöd till reparation, om- och tillbyggnad av bostäder m.m. för budgetåret 1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 3 300 000 000 kr,
2. beträffande investeringsbidrag till nybyggnad att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Bo231 yrkande 5 och 1993/94:Bo232 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Bo G Jenevall (nyd) anför:
Det har för insiktsfulla bedömare sedan länge stått klart att det erfordras extraordinära insatser för att motverka nedgången i byggverksamheten liksom i byggsysselsättningen. Redan under den allmänna motionstiden förde också Ny demokrati fram förslag om åtgärder för att komma till rätta med situationen på byggarbetsmarknaden. Flera av dessa förslag behandlas i detta betänkande. Det gäller dels förslagen i partimotion A269 om att avsätta 400 miljoner kronor för ROT-satsningar i kommunerna resp. 220 miljoner kronor för ROT-satsningar i kulturbyggnader, dels förslaget i partimotion Bo250 yrkande 9 om att arbetslös arbetskraft skall kunna utnyttjas för att utföra kommunala byggnadsarbeten utan att störa den fria arbetsmarknaden.
Sedan motionerna väcktes har riksdagen beslutat om ett särskilt ROT-program på sammanlagt 1,5 miljarder kronor. Av denna summa avser 580 miljoner kronor kommunala lokaler för i första hand undervisning och vård m.m. Dessutom avser 370 miljoner kronor ROT-åtgärder i kulturbyggnader. Det innebär att det redan beslutade ROT-programmet i väsentliga delar har fått en utformning som ligger helt i linje med de förslag som förts fram i Ny demokratis partimotioner. Jag har därför kunnat ställa mig bakom utskottsmajoritetens förslag.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Werner (v) anför:
Jag ansluter mig till den till betänkandet fogade reservationen (s).