Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Riksbankens förvaltning 2007

Betänkande 2007/08:FiU23

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
3 april 2008

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Riksbankens förvaltning 2007(pdf, 2 MB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2007/08:23 Riksbankens förvaltning 2007

Beslut

Riksbankens förvaltning 2007 (FiU23)

Riksdagen gav riksbanksfullmäktige och Riksbankens direktion ansvarsfrihet för sin verksamhet och sin förvaltning av banken under året. Riksdagen godkände också riksbanksfullmäktiges förslag till fördelning av 2007 års vinst, vilket innebär att Riksbanken levererar in 3,6 miljarder kronor till staten.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till framställningarna. Redogörelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 4
Framställningar / redogörelser: 2

Från riksdagens organ

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2008-03-11
Justering: 2008-03-25
Trycklov: 2008-03-25
Trycklov till Gotab och webb: 2008-03-27
Trycklov: 2008-03-27
Reservationer: 1
Betänkande 2007/08:FiU23

Alla beredningar i utskottet

2008-03-11

Riksbankens förvaltning 2007 (FiU23)

Finansutskottet har granskat Riksbankens verksamhet 2007. Utskottet föreslår att riksdagen ger riksbanksfullmäktige och Riksbankens direktion ansvarsfrihet för sin verksamhet och sin förvaltning av banken under året. Utskottet föreslår också att riksdagen godkänner riksbanksfullmäktiges förslag till fördelning av 2007 års vinst, vilket innebär att Riksbanken levererar in 3,6 miljarder kronor till staten.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2008-04-03
Stillbild från Debatt om förslag 2007/08:FiU23, Riksbankens förvaltning 2007

Debatt om förslag 2007/08:FiU23

Webb-tv: Riksbankens förvaltning 2007

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ulla Andersson (V)
Anf. 33 Ulla Andersson (V)
Fru talman! Jag ska inte prata länge eftersom vi hade denna debatt även i fjol. Jag ska bara kort upprepa vad jag sade då. Det handlar om EMU och det tredje steget som vi i Sverige hade en folkomröstning om där det svenska folket röstade för att vi inte skulle gå med i EMU:s tredje steg. Sverige har inte begärt ett juridiskt undantag från det tredje steget utan har fått ett muntligt löfte om att få stå utanför. Vi tror såklart inte att någon kommer att tvinga in oss i det tredje steget mot vår vilja. Det handlar inte om det utan om att svenska folket har röstat och att riksdagen då ska stå upp för det beslutet och kräva de undantag som svenska folket har sagt att de vill ha och att man ska göra det juridiskt och formellt så att det finns dokumenterat. Då har man från denna kammare slutfört sitt uppdrag. Det har man hittills inte gjort, och därför återkommer vi med detta krav varje år tills det sker. Vi får hoppas att det sker snart så att jag slipper stå i talarstolen och upprepa detta krav varje år. Vi anser att det handlar om respekt för folkets vilja och för allt det arbete som frivilliga, enskilda och organisationer lade ned inför den omröstningen. Det var en fråga med stor tyngd, och många människor deltog och gick till valurnorna. Då ska vi här i kammaren respektera det och kräva ett juridiskt undantag. Jag yrkar bifall till reservationen.
Ulla Andersson (V)
Anf. 34 Ulla Andersson (V)
Fru talman! I detta ärende behandlas Riksbankens förvaltning för 2007. Det är ett enigt utskott som föreslår att Riksbanken ska beviljas ansvarsfrihet, att balans- och resultaträkning fastställs och att riksdagen godkänner fullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens resultat. Det innebär att Riksbanken levererar in 3,6 miljarder kronor till statsbudgeten. Jag konstaterade i förra årets debatt att årsredovisningen för 2006 visade att trots den ökande användningen av kort fortsatte den utelöpande sedelmängden att öka. Jag hänvisade också till den debatt vi hade under 2002 då direktionen i ett förslag till vinstdisposition skisserade att motsvarande 10 miljarder kronor behövde fonderas för att täcka Riksbankens driftskostnader som vid det tillfället uppskattades till ca 800 miljoner kronor - ungefär som de är i dag. Normalt är det seignoraget, det vill säga avkastningen på den utelöpande sedelmängden, som ska täcka driftskostnaderna. Detta ansågs dock av direktionen vara en osäker källa eftersom sedelmängden successivt skulle minska i färden mot det kontantlösa samhället. Seignoraget uppgick under 2006 till drygt 2 miljarder kronor. Även i årsredovisningen för 2007 redovisas att sedelmängden ökar med 2 miljarder kronor. Det är en ökning med 2,8 procent jämfört med föregående år. Sedan januari 1999 har den utestående mängden sedlar och mynt ökat med drygt 28 miljarder kronor eller nästan 33 procent. För 2007 beräknas seignoraget uppgå till 4,4 miljarder kronor efter avdrag för bankens kostnader för sedlarna och mynten. Redan 2006 års avkastning räckte mer än väl för att täcka driftskostnaderna, och avkastningen har nu förbättrats ännu mer. I Riksbankens yttrande över utredningen om Riksbankens finansiella oberoende framhålls att även om sedelstocken under senare år varit relativt stabil kan en kraftig framtida minskning av allmänhetens efterfrågan inte uteslutas, varför Riksbanken anser att sedelmängden inte är ett fullvärdigt alternativ till eget kapital. Denna fråga kommer vi att få återkomma till när Riksbankens kapitalstruktur ska behandlas. I samma yttrande framgår också att Riksbanken i fortsättningen ska redovisa seignoraget i Riksbankens årsredovisningar. Detta är mycket välkommet eftersom finansutskottet önskat en sådan redovisning under flera år. Utskottet utgår från att storleken på seignoraget löpande kommer att redovisas från och med årsredovisningen för 2008. I utvärderingen av den svenska penningpolitiken 1995-2005 av professorerna Giavazzi och Mishkin underströks det att i en demokrati kan centralbankens självständighet endast säkerställas om den stöds av medborgarna och deras politiska företrädare, och för att kunna ställa centralbanken till svars för sin politik krävs en öppen dialog mellan banken, medborgarna och deras förtroendevalda. I finansutskottets betänkande Utvärderingen av penningpolitiken , som vi beslutade om i juni 2007, underströk utskottet vikten av att fullmäktige fyller sin kontrollerande funktion, och utskottet avsåg att fortlöpande föra en dialog med fullmäktige om dess arbete med att utveckla kontrollfunktionen. Det har också skett genom att utskottet har hållit interna utfrågningar med presidiet i riksbanksfullmäktige. Diskussionerna med presidiet har varit intressanta och klargörande och visat på att fullmäktige noga följer verksamheten. En del som skulle kunna utvecklas är kontrollen av den löpande penningpolitiska beslutsprocessen, underlagen och metodvalen i den penningpolitiska processen. Men detta är ett område som närmare kommer att behandlas i betänkandet om utvärderingen av penningpolitiken. I årsredovisningen redovisas Riksbankens uppdrag att främja ett säkert och effektivt betalningsväsen. Det handlar både om att förebygga kriser i betalningssystemet och om att hantera sådana om de ändå skulle uppstå. Vid utfrågningen av riksbankschefen, som finns redovisad i betänkandet, togs bland annat frågan om Riksrevisionens rapport om krisberedskapen i betalningssystemet samt Riksbankens betalningssystem RIX upp. Finansutskottet har i dag på morgonen haft möjlighet att ytterligare diskutera dessa frågor med riksbankschefen och Finansinspektionens generaldirektör, och finansutskottet har nu fått ytterligare information som komplement till Riksrevisionens rapport som ger en god grund när utskottet ska behandla rapporten. Fru talman! Jag yrkar bifall till finansutskottets förslag.
Ulla Andersson (V)
Anf. 35 Ulla Andersson (V)
Fru talman! I det här betänkandet behandlas utöver Riksbankens förvaltning för 2007 också tre motioner. Jag ska begränsa mitt korta inlägg till just Riksbankens förvaltning. I den delen är utskottet enigt. Det kan tyckas onödigt med en debatt utan andra yrkanden än bifall till utskottets förslag. Men Riksbankens ställning som en självständig och oberoende institution är i sig så viktig att det har en principiell betydelse att företrädare för både majoriteten och oppositionen markerar sin enighet om Riksbankens roll och självständiga ställning. I det ingår också betydelsen av en blocköverskridande syn på Riksbankens förvaltning. Jag vill också passa på att understryka den stora enighet som vi tidigare har hört om här när det gäller Riksbankens arbetsformer. Vi har haft möjlighet att tillsammans med riksbanksfullmäktige och Riksbankens direktion diskutera den utvärdering av Riksbankens huvuduppgift som har gjorts, inklusive arbetsformerna. Det behandlades i samma anda och har dessutom lett till enhälliga bedömningar med riksbanksfullmäktige och direktionen om åtgärder för att ytterligare markera bankens självständighet och oberoende. Nyligen har utskottet dessutom behandlat förslag om ändringar i riksbankslagen vad gäller mandatperioderna för ledamöterna i Riksbankens direktion med mera. Jag yrkar således bifall till förslaget i finansutskottets betänkande nr 23, det vill säga att lägga Riksrevisionens styrelses redogörelse angående revisionsberättelsen över Riksbankens årsredovisning till handlingarna, att bevilja fullmäktige ansvarsfrihet, att bevilja ansvarsfrihet för Riksbankens direktion, att fastställa resultat- och balansräkning samt disposition av Riksbankens resultat för 2007.
Ulla Andersson (V)
Anf. 36 Ulla Andersson (V)
Jag ber att få hälsa alla och särskilt de deltagande statsråden välkomna till frågestunden. I dag deltar socialminister Göran Hägglund, statsrådet Cristina Husmark Pehrsson, statsrådet Åsa Torstensson, miljöminister Andreas Carlgren och arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin.
Ulla Andersson (V)
Anf. 37 Ulla Andersson (V)
Herr talman! Jag riktar min fråga till socialminister Göran Hägglund. I söndagens samhällsprogram Agenda tog kristdemokraten Lennart Sacrédeus starkt avstånd från att riksdagen ska fatta beslut om att införa en könsneutral äktenskapsbalk. Lennart Sacrédeus argument byggde på analysen att om det öppnas för äktenskap även mellan samkönade kommer det att leda till att det även öppnas för månggifte, barnäktenskap och relationer med djur. Här i riksdagen finns det en överväldigande majoritet för en ändring av äktenskapsbalken. Det är bara Kristdemokraterna som är emot. Min fråga till socialministern är om han delar Lennart Sacrédeus argument och analys.
Ulla Andersson (V)
Anf. 38 Ulla Andersson (V)
Herr talman! Jag delar kanske inte fullt ut Raimo Pärssinens beskrivning av vad denna ledamot sade i detta program. Men låt det vara osagt. Att använda de argument som användes i denna diskussion i en väldigt viktig sakfråga tror jag inte gagnar den debatt som fordras i den viktiga sakfrågan. Jag tror dessutom att detta upplevs som kränkande för många personer. Det är en argumentation som känns helt främmande för mig som person, som politiker och naturligtvis som partiledare för Kristdemokraterna. När det gäller själva sakfrågan har det pågått en utredning, som Raimo Pärssinen vet, som för närvarande bereds inom Regeringskansliet.
Ulla Andersson (V)
Anf. 39 Ulla Andersson (V)
Herr talman! Jag tackar för svaret. Frågan avgörs här i kammaren den 16 april. Lyckas Kristdemokraterna blockera regeringen i denna fråga krävs det enbart fyra röster till med oss om vi ska kunna lösa det här. Men om ministern inte delar Lennart Sacrédeus analys - att om man öppnar för detta kommer det att leda till ett moraliskt moras - utan tar avstånd från den, vilket ministern antyder i svaret, blir frågan varför man vidhåller denna uppfattning och låter sig framstå som om man bygger på mycket bakåtsträvande värderingar när man säger nej till ett sådant naturligt steg som gäller en värderingsförskjutning i fråga om könsneutrala äktenskap.
Ulla Andersson (V)
Anf. 40 Ulla Andersson (V)
Herr talman! Först och främst kan jag konstatera att Raimo Pärssinen inte har någon respekt för den normala beredningsgången som vi har när det gäller viktiga lagstiftningsärenden. Det normala är att det utförs utredningar, utredningar bereds, det sker en remissomgång, remisserna gås igenom, och så småningom gör regeringen en prövning av detta, och i de allra flesta fall blir det en proposition som överlämnas till riksdagen. Det är det normala när det gäller beredning av ärenden. Denna fråga ska naturligtvis inte beredas på ett annat sätt än vad vi gör i övrigt. Detta är en viktig fråga som förtjänar en grundlig behandling och ska inte hanteras på det sätt som Raimo Pärssinen här försöker göra gällande. Kristdemokraterna förbehåller sig naturligtvis rätten att göra sina egna ställningstaganden. Det som Raimo Pärssinen kallar för omodernt kan andra kalla för en ordning som är väl fungerande och som bör gälla också i framtiden. Den typen av argument tillhör inte de starkaste i en politisk sakdebatt.
Ulla Andersson (V)
Anf. 41 Ulla Andersson (V)
Herr talman! Jag har också en fråga till Göran Hägglund, och den är inne på samma spår. Men jag ska vara lite mer kortfattad. Anser Göran Hägglund att all kärlek är lika mycket värd?
Ulla Andersson (V)
Anf. 42 Ulla Andersson (V)
Herr talman! Det är en fråga där jag inte kan hitta någon vägledning i vare sig partiprogram eller regeringsförklaring. Men för min personliga del är svaret naturligtvis ja.
Ulla Andersson (V)
Anf. 43 Ulla Andersson (V)
Herr talman! Tack för svaret. Det var klart och tydligt, och det var ungefär så som jag förväntade mig att ministern skulle svara som ordförande för ett kristdemokratiskt parti. Det är så som vi alla rent spontant svarar. Precis som vi hörde tidigare ska vi den 16 april här i riksdagen ha debatt och diskussion, och vi ska ta beslut om flera motioner som handlar om könsneutral äktenskapslagstiftning. Det är också ett normalt demokratiskt beteende och förfarande i parlamentet att vi ska behandla motioner som är skrivna och att vi ska fatta beslut här i kammaren. Den största motionen är en motion som Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet har gemensamt. Det finns även flera motioner från borgerliga ledamöter som handlar om att man vill att människor oavsett sexuell läggning ska få gifta sig och leva tillsammans på samma villkor. Riksdagen har alltså en chans att ta beslut om denna fråga den 16 april. Detta är en fråga som har dragits i långbänk onödigt länge, tycker jag. Eftersom det finns en majoritet för införande av en könsneutral äktenskapslagstiftning är min fråga om inte Göran Hägglund anser att det är dags för denna könsneutrala äktenskapslagstiftning, där vi som lagstiftare talar om att vi tycker att all kärlek är värd lika mycket respekt.
Ulla Andersson (V)
Anf. 44 Ulla Andersson (V)
Herr talman! Jag tycker först och främst att det finns skäl att behandla den här frågan precis som vi behandlar alla andra. Lagstiftning är ingenting som man gör med vänster armbåge när det passar en. Lagstiftning är någonting som ska beredas ordentligt, och man ska ta in synpunkter och lyssna på remissinstanser och göra en avvägning. Är det dessutom så som det är i detta fall, att det finns olika ingångar i sakfrågan mellan de olika partierna, behöver den här frågan få en särskild genomgång mellan de politiska partierna. Befinner man sig själv i regeringsställning eller är ett stödparti till sittande regering - som Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet var under den förra mandatperioden - behandlar man alla frågor på precis det sättet. De ska beredas, regeringen lägger fram förslag, och riksdagen tar ställning till dem. Det är på det sättet som detta går till. Vår uppfattning är att det förstås inte ska finnas någon diskriminering mellan heterosexuella eller homosexuella par. Vi förordar äktenskapet för man och kvinna och partnerskap för samkönade, och det råder precis samma och lika juridiska rättigheter mellan dem som har ingått äktenskap som mellan dem som har ingått partnerskap.
Ulla Andersson (V)
Anf. 45 Ulla Andersson (V)
Herr talman! Jag har en fråga till Åsa Torstensson. I den hamnstrategi som Bengt-Owe Birgersson lämnade till regeringen hösten 2007 pekas ett antal strategiskt viktiga hamnar ut för framtida godsnoder. Ystads hamn är inte en av dem. I stället pekas Trelleborgs hamn ut som viktig. Men i projektet Motorways of the Sea, som den förra regeringen lämnade in som ett led i det transeuropeiska nätverket, TEN, finns Ystad med som en av de fyra hamnar som man har utvecklat tidigare. Men det rimmar inte alls bra med Birgerssons utredning. Särskilt i relation till Ystads hamn har Trelleborgs hamn betydligt bättre järnvägsanslutning. Den senaste utvecklingen visar också att rederierna och transportköparna prioriterar Trelleborg. Trots detta pågår fortfarande investeringar för att vidga kapaciteten i Ystads hamn. Jag undrar om regeringen har för avsikt att ändra prioriteringen i Motorways of the Sea så att den står i överensstämmelse med de prioriteringar som finns i Hamnutredningen.
Ulla Andersson (V)
Anf. 46 Ulla Andersson (V)
Herr talman! Det är en bra fråga som Karin Svensson Smith lyfter fram. Jag tror att det är viktigt att vi nu också börjar diskutera sjöfarten och sjöfartens framtid ur flera aspekter, framför allt för att kunna överföra mer gods till sjöfarten. Därför har regeringen också varit aktiv i att samverka med andra stater för att hitta gemensamma motorvägar över sjön. Samtidigt har vi en intern utredning som tillsattes av den tidigare regeringen när det gäller att peka ut strategiska hamnar. Detta arbete pågår nu i regeringen, och det har ett samband när vi väljer att lägga fram en gemensam infrastrukturproposition där vi mycket tydligt pekar ut transportslagsövergripande arbete, där det är viktigt att alla olika transportslag samverkar. Det arbetet återkommer vi med under hösten.
Sonia Karlsson (S)
Anf. 47 Sonia Karlsson (S)
Herr talman! Jag fick inte svar på frågan om regeringen har för avsikt att ändra prioriteringarna när det gäller de EU-hamnar som man söker stöd för. Det skulle jag gärna vilja ha förtydligat, och det har ingenting med infrastrukturpropositionen att göra. Sydnytt och andra skånska medier har de senaste veckorna visat att lastbilstrafiken i Skåne har fördubblats sedan 1990. Utvecklingen visar att det kommer att bli väldigt mycket fler lastbilar, samtidigt som järnvägstrafiken med gods har minskat sin andel av transporterna. Vad vi kan se av Klimatberedningen och andra utredningar finns det egentligen bara ett riktigt verksamt medel för en förändring så att gods i större utsträckning går på spår och vatten, och det är kilometerskatten. Med hänvisning till vad Göran Hägglund alldeles nyligen sade här i kammaren undrar jag: Tänker ni skicka ut Kilometerskatteutredningen på remiss? Det är ju en förutsättning för att regeringen ska kunna lägga fram ett förslag. Om ni inte skickar ut den på remiss kan ni heller inte återkomma med något förslag om kilometerskatt.
Lars Elinderson (M)
Anf. 35 Lars Elinderson (M)
Fru talman! I det här betänkandet behandlas utöver Riksbankens förvaltning för 2007 också tre motioner. Jag ska begränsa mitt korta inlägg till just Riksbankens förvaltning. I den delen är utskottet enigt. Det kan tyckas onödigt med en debatt utan andra yrkanden än bifall till utskottets förslag. Men Riksbankens ställning som en självständig och oberoende institution är i sig så viktig att det har en principiell betydelse att företrädare för både majoriteten och oppositionen markerar sin enighet om Riksbankens roll och självständiga ställning. I det ingår också betydelsen av en blocköverskridande syn på Riksbankens förvaltning. Jag vill också passa på att understryka den stora enighet som vi tidigare har hört om här när det gäller Riksbankens arbetsformer. Vi har haft möjlighet att tillsammans med riksbanksfullmäktige och Riksbankens direktion diskutera den utvärdering av Riksbankens huvuduppgift som har gjorts, inklusive arbetsformerna. Det behandlades i samma anda och har dessutom lett till enhälliga bedömningar med riksbanksfullmäktige och direktionen om åtgärder för att ytterligare markera bankens självständighet och oberoende. Nyligen har utskottet dessutom behandlat förslag om ändringar i riksbankslagen vad gäller mandatperioderna för ledamöterna i Riksbankens direktion med mera. Jag yrkar således bifall till förslaget i finansutskottets betänkande nr 23, det vill säga att lägga Riksrevisionens styrelses redogörelse angående revisionsberättelsen över Riksbankens årsredovisning till handlingarna, att bevilja fullmäktige ansvarsfrihet, att bevilja ansvarsfrihet för Riksbankens direktion, att fastställa resultat- och balansräkning samt disposition av Riksbankens resultat för 2007.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2008-04-03
Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 3, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Riksbankens förvaltning 2007

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:

    a) Riksrevisionens styrelses redogörelse angående revisionsberättelsen över Riksbankens årsredovisning för 2007

    b) Ansvarsfrihet för fullmäktige i Riksbanken
    Riksdagen beviljar fullmäktige i Riksbanken ansvarsfrihet för dess verksamhet under 2007. Därmed bifaller riksdagen utskottets förslag.

    c) Ansvarsfrihet för Riksbankens direktion
    Riksdagen beviljar direktionen i Riksbanken ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken under 2007. Därmed bifaller riksdagen utskottets förslag.

    d) Riksbankens resultat- och balansräkning
    Riksdagen fastställer Riksbankens resultaträkning och balansräkning för räkenskapsåret 2007 som de finns återgivna i bilaga 2.

    e) Disposition av Riksbankens resultat 2007
    Riksdagen beslutar att Riksbankens resultat 2007, som före bokslutsdispositioner uppgår till 4 095 miljoner kronor, ska fördelas så att till statsbudgeten inlevereras enligt vinstdispositionsprincipen 3 600 miljoner kronor, från dispositionsfonden förs 531 miljoner kronor samt till resultatutjämningsfonden förs 1 026 miljoner kronor. Inleveransen till statsbudgeten ska ske senast en vecka efter riksdagens beslut.
  2. Undantag för Sverige från EMU:s tredje steg

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:K302 yrkande 1 och 2007/08:Fi272.
    • Reservation 1 (v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1080121
    m830014
    c25004
    fp21007
    kd20004
    v02002
    mp01405
    Totalt25734157
    Ledamöternas röster
  3. Införande av en 20-krona

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:Fi202.
  4. Global skatt på valutamarknaderna, s.k. Tobinskatt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:N385 yrkandena 3, 4 och 8.