Riksbankens framställning om återställning av eget kapital – ändring i statens budget för 2024
Betänkande 2023/24:FiU28
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 19 juni 2024
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
25 miljarder ska överföras till Riksbanken från statens budget 2024 (FiU28)
Riksdagen beslutade att överföra 25 miljarder kronor från statens budget 2024 till Riksbanken för återställning av bankens eget kapital i år.
De senaste årens ekonomiska utveckling har kraftigt påverkat Riksbankens kapitalsituation. Även om Riksbankens årsredovisning för 2023 uppvisade ett positivt resultat är bankens eget kapital fortfarande mindre än en tredjedel av den så kallade målnivå som fastställs i riksbankslagen. Riksbanken har därför gjort en framställning till riksdagen om återställning av det egna kapitalet.
Riksdagen beslutade också att rikta två tillkännagivanden till regeringen.
För det första ska regeringen klargöra förutsättningarna för när och hur Riksbanken ska göra en framställning till riksdagen om att eget kapital ska återställas. För det andra ska regeringen återkomma till riksdagen med förslag som stärker Riksbankens möjligheter till självfinansiering på längre sikt.
Tillkännagivandena grundar sig på ett utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att det är utskottet som har tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en proposition från regeringen eller en motion från ledamöter, som annars är det vanliga.
- Utskottets förslag till beslut
- Delvis bifall till framställningen. Bifall till utskottets förslag om ett tillkännagivande om förutsättningar för återställning av Riksbankens eget kapital och till utskottets förslag om ett tillkännagivande om Riksbankens självfinansiering.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Från riksdagens organ
- Återställning av eget kapitalFramställning 2023/24:RB4
Beredning, Genomförd
Justering: 2024-06-13
Trycklov: 2024-06-13
Alla beredningar i utskottet
25 miljarder ska överföras till Riksbanken från statens budget 2024 (FiU28)
Finansutskottet föreslår att riksdagen beslutar att överföra 25 miljarder kronor från statens budget 2024 till Riksbanken för återställning av bankens eget kapital i år.
De senaste årens ekonomiska utveckling har kraftigt påverkat Riksbankens kapitalsituation. Även om Riksbankens årsredovisning för 2023 uppvisade ett positivt resultat är bankens eget kapital fortfarande mindre än en tredjedel av den så kallade målnivå som fastställs i riksbankslagen. Riksbanken har därför gjort en framställning till riksdagen om återställning av det egna kapitalet.
Utskottet föreslår också att riksdagen riktar två tillkännagivanden till regeringen.
För det första ska regeringen klargöra förutsättningarna för när och hur Riksbanken ska göra en framställning till riksdagen om att eget kapital ska återställas. För det andra ska regeringen återkomma till riksdagen med förslag som stärker Riksbankens möjligheter till självfinansiering på längre sikt.
Förslaget om tillkännagivanden är ett utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att det är utskottet som har tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en proposition från regeringen eller en motion från ledamöter, som annars är det vanliga.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2024-06-18
Debatt om förslag 2023/24:FiU28
Webb-tv: Riksbankens framställning om återställning av eget kapital – ändring i statens budget för 2024
Dokument från debatten
- Tisdag den 18 juni 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:135
- Protokoll 2023/24:135 Tisdagen den 18 juniProtokoll 2023/24:135 Riksbankens framställning om återställning av eget kapital - ändring i statens budget för 2024
- Tisdag den 18 juni 2024 (preliminär)Talarlista 2023/24:20240618
Protokoll från debatten
Anf. 197 Edward Riedl (M)
Fru talman! Låt mig börja med att trots den sena timmen rikta ett tack till finansutskottets vice ordförande Mikael Damberg för gott samarbete om den här frågan och också såklart till övriga ledamöter i finansutskottet. Det är bra med bred enighet i den här typen av frågor. Stort tack även till finansutskottets kansli för mycket bra stöd. Jag ser att ni sitter kvar trots att det är sent.
Låt mig kort säga att den ordning vi har med en oberoende riksbank tjänar Sverige mycket väl. Riksbankens självständighet är helt central för att man ska kunna lösa de uppgifter som åvilar Riksbanken.
Riksbanken är inte en vanlig anslagsmyndighet. Riksbankens finansiering ska aldrig vara en del av riksdagens och regeringens årligt återkommande budgetprioriteringar. Samtidigt visar de senaste årens kraftiga värdeförändringar i Riksbankens balansräkning på långsiktiga utmaningar med dagens finansieringslösning som inte förutsågs när den nuvarande riksbankslagen utformades under föregående mandatperiod.
Mot bakgrund av detta föreslår finansutskottet att 25 miljarder kronor överförs från statens budget 2024 till Riksbanken för återställning av bankens eget kapital, i enlighet med Riksbankens framställan till finansutskottet.
Vidare föreslås nu att riksdagen riktar två tillkännagivanden till regeringen om att skyndsamt återkomma med förslag till lagändringar som säkerställer bankens långsiktiga finansiering. Det handlar såklart om att långsiktigt värna Riksbankens oberoende. För det första ska regeringen klargöra förutsättningarna för när och hur Riksbanken ska göra en framställning till riksdagen om att eget kapital ska återställas, och för det andra ska regeringen återkomma till riksdagen med förslag som stärker Riksbankens möjligheter till självfinansiering på längre sikt.
Fru talman! Jag yrkar bifall till finansutskottets förslag till beslut.
Anf. 198 Mikael Damberg (S)
Fru talman! Ordningen med en oberoende riksbank har tjänat Sverige väl. Vi socialdemokrater anser att oberoendet är viktigt för att Riksbanken självständigt och med kraft ska kunna agera för att lösa sina centrala samhällsuppgifter.
Enligt riksbankslagen ska Riksbanken upprätthålla varaktigt låg och stabil inflation. Utan att åsidosätta inflationsmålet ska Riksbanken dessutom bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning.
En bärande tanke med Riksbankens oberoende är att bankens finansiering ska vara skild från statens budget och årliga politiskt betingade budgetprioriteringar.
Allt detta är betydelsefullt. Det påverkar människor i vardagen. Ett trovärdigt inflationsmål skapar en stabil och förutsägbar utveckling av priser i hela samhället, vilket i sin tur skapar förutsättningar för gynnsam ekonomisk utveckling med god tillväxt. Samtidigt visar de senaste årens kostnadschock och matprisökningar att människor med små ekonomiska marginaler har drabbats hårt av inflationen. Vanliga LO-hushåll har förlorat tio års reallöneökningar. Därför är kampen mot inflationen viktig.
Riksbanken kan genom sina penningpolitiska verktyg agera för att påverka konjunkturen och inflationen. Ett av de penningpolitiska verktyg Riksbanken har till sitt förfogande är kvantitativa lättnader, det vill säga att banken köper värdepapper och obligationer för att hålla nere räntorna och/eller stabilisera ekonomin.
Efter finanskrisen och under större delen av det senaste decenniet har köp av värdepapper använts brett, inte bara av den svenska Riksbanken utan av många ledande centralbanker runt om i världen. Effektiviteten och måluppfyllelsen i detta arbete har utvärderats.
Användandet av kvantitativa lättnader har lett till att många centralbanker, däribland Riksbanken, nu sitter med stora tillgångar i form av värdepapper. När inflationschocken kom och räntorna började höjas sjönk värdet på tillgångarna. För Riksbanken ledde den snabba ränteuppgången till att värdet sjönk på Riksbankens innehav av obligationer och att banken redovisade en stor förlust år 2022.
Fru talman! Riksbanken ska enligt den nuvarande riksbankslagen göra en framställning om återställande av bankens eget kapital om det faller under en viss gränsnivå. Den gränsnivån motsvarar en tredjedel av målnivån, eller cirka 20 miljarder kronor. Eftersom värdet på Riksbankens eget kapital sjunkit under gränsnivån föreslår Riksbanken nu i sin framställning att riksdagen ska återställa bankens eget kapital till grundnivån.
Riksbankens verksamhet kräver långsiktiga spelregler. Därför är jag mycket glad över att samtliga åtta partier i finansutskottet är överens om innehållet i dagens betänkande. Utskottet föreslår, som tidigare nämndes, att 25 miljarder kronor överförs under 2024 från statens budget till Riksbanken för återställande av bankens eget kapital.
Utskottet konstaterar vidare att en bärande tanke med Riksbankens oberoende är att bankens finansiering ska vara skild från övriga staten och inte beroende av de budgetpolitiska överväganden som riksdagen årligen gör. Utskottet föreslår därför två tillkännagivanden till regeringen om lagändringar.
För det första ska regeringen skyndsamt återkomma till riksdagen med lagförslag som klargör förutsättningarna för Riksbankens framställningar om återställning av eget kapital till riksdagen. I dessa klargöranden bör kravet på framställning om återställande av eget kapital ersättas med en möjlighet till detsamma. Regeringen ska förtydliga hur asymmetrin i redovisningsprinciperna i frågan om orealiserade vinster och orealiserade förluster ska hanteras vid återställning av eget kapital.
För det andra ska regeringen även återkomma till riksdagen med lagförslag som tillgodoser Riksbankens behov av att stärka möjligheterna till självfinansiering.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag återgälda tacket från finansutskottets ordförande för gott samarbete och tacka alla partier för konstruktivt samarbete. Det är en styrka att vi i dag har en bred politisk enighet om Riksbankens finansiering. Det är en styrka att vi i Sveriges riksdag kan fatta beslut som ger goda förutsättningar för svensk ekonomi.
Jag yrkar bifall till förslagen i finansutskottets betänkande.
Anf. 199 Dennis Dioukarev (SD)
Fru talman! När jag kom in i riksdagen 2014 och började arbeta med riksbanksfrågorna befann sig Sverige och världen i en situation där deflation var en reell risk som diskuterades i den penningpolitiska debatten i många västeuropeiska länder. Detta kanske är svårt att föreställa sig givet de senaste årens höga inflation, men där och då ledde faktiskt den låga inflationstakten till en rad sänkningar av reporäntan trots att vi befann oss i en högkonjunktur. Det är en ovanlig penningpolitisk kombination som knappast är ett typexempel man lär sig om i skolböckerna.
I februari 2015 sänkte Riksbanken för första gången i Sveriges historia räntan till minus 0,1. I praktiken betydde detta att bankerna var tvungna att betala för att ha pengar på ett konto hos Riksbanken. Det här gjorde man för att stimulera efterfrågan och därmed inflationen. Implikationen av detta ställde jag en fråga till Riksbanken om när det väl begav sig. Jag undrade om det betydde att även privatpersoner i sin tur skulle få betala för sitt sparande, det vill säga om affärsbankerna skulle införa minusränta på privatpersoners sparkonton. Så blev det naturligtvis aldrig, men hur som helst illustrerar detta tankeexperiment vilket experiment detta var i bemärkelsen att det aldrig hade testats förut. Det här var Riksbanken inte ensam om - även ECB, Schweiz, Danmark, Japan med flera sänkte räntan under noll.
Med denna lågräntemiljö i bagaget gick vi in i pandemin, som innebar stora störningar i logistikkedjor, vilket gav utbudsstörande effekter. Regeringar och centralbanker världen över reagerade genom att stimulera ekonomin genom en kraftigt expansiv penning- och finanspolitik.
Spolar vi sedan fram bandet till februari 2022 invaderar Ryssland Ukraina. Europa, som ditintills varit tungt beroende av billig rysk gas, får en energikris med kraftigt stigande energipriser som följd.
Detta sammantaget sätter scenen för det som händer härnäst. Före, under och efter pandemin köper världens centralbanker, Riksbanken inkluderad, på sig en stor mängd statspapper, företagsobligationer, säkerställda obligationer med mera. För att pressa ned räntor siktar man med dessa i början av 2022 på sin balansräkning. När inflationen väl sticker från 2-3 procent till 10 procent inom loppet av tolv månader svarar Riksbanken enligt konstens alla regler genom att anta räntehöjningar som tar räntan från 0 procent till 4 procent på ett och ett halvt år för att försvara inflationsmålet. När räntan går upp och obligationerna ned resulterar det i stora orealiserade förluster i Riksbankens portfölj och ett negativt eget kapital i bokslutet för 2022.
Ungefär samtidigt som de penningpolitiska förutsättningarna svänger från minusräntor till kraftigt åtstramande politik införs det en ny riksbankslag i Sverige. Det här är den första revidering som skett av riksbankslagen sedan 1999, då det infördes bestämmelser om fast penningvärde och Riksbankens oberoende; i övrigt var det en lag som inte var anpassad efter den värld som vi i dag lever i. Syftet med den nya riksbankslagen var att modernisera lagen utifrån dagens ekonomiska klimat samt stärka Riksbankens finansiella oberoende genom en lagstadgad ordning och struktur för Riksbankens eget kapital.
Det förändrade penningpolitiska landskapet ihop med en ny riksbankslag inklusive den nya återkapitaliseringsregeln, som jag hade tänkt beskriva mer i detalj, vilket jag skippar på grund av den sena timmen, gör sammantaget att vi i dag står här och har denna debatt. Enligt årsredovisningen för 2023 är Riksbankens eget kapital mindre än en tredjedel av målnivån efter en stor redovisad förlust 2022. Därför inkom Riksbanken med en framställning till riksdagen som utskottet nu delvis bifaller. Det uppdrar åt regeringen eller den myndighet man bestämmer att överföra 25 miljarder kronor till Riksbanken.
Fru talman! Det här är dock inte en debatt i bemärkelsen att partierna företräder olika positioner, utan vi har en bred blocköverskridande enighet i en för svenskt vidkommande viktig fråga. Riksbanken ska återkapitaliseras med 25 miljarder. Det är vi alla överens om, och det är en styrka för Sverige och viktigt för Riksbankens finansiella oberoende.
Fru talman! Utöver framställningen riktar finansutskottet även två tillkännagivanden till regeringen. Jag kommer inte att gå in på dessa i detalj. Det första handlar om ett förtydligande av redovisningsprinciperna som kommer att stärka Riksbankens finansiella oberoende ytterligare. Det andra handlar om Riksbankens intjäningsförmågor; vi riktar ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma till riksdagen om hur självfinansieringen ska stärkas.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
Anf. 200 Martin Ådahl (C)
Fru talman! Vi står nu här i den sena timmen för att diskutera Riksbankens framställning om återställning av det egna kapitalet. Det här är en teknisk fråga, som vi debatterar sent på kvällen i kammaren, men det är också en väldigt viktig fråga för Riksbankens oberoende, som i sin tur är en förutsättning för Riksbankens framgångsrika inflationsbekämpning.
Jag vill understryka något som flera talare sagt: att det lyckligtvis råder en stor och bred enighet i riksdagen om Riksbankens oberoende. Det är något som Centerpartiet också alltid värnat om. Jag vill tacka utskottet för gott samarbete i den här tekniska frågan och inte minst tacka utskottets kansli för unika insatser för att få detta att bli så bra som möjligt. Jag vill också understryka att Centerpartiet helst aldrig hade velat stå här och diskutera återställning av kapitalet. Ärendet är en konsekvens av brister i den nya riksbankslagen som vi påpekade och som tyvärr mycket snabbare än vi kunde ana ledde till behovet av denna framställning.
Här finns två separata problem som aktualiserats samtidigt. Det ena är att Riksbanken har en svagare intjäningsförmåga än tidigare eftersom vi svenskar använder sedlar och mynt dramatiskt mycket mindre. Sedlar och mynt fungerar som ett räntefritt lån till Riksbanken. Kapitalet kan användas till att skapa avkastning och intäkter för Riksbanken. Det är det så kallade seignoraget, som är Riksbankens viktigaste intjäning.
Eftersom vi svenskar numera ofta betalar med kort, eller för den delen med Swish och andra digitala lösningar, finns det mycket mindre utestående sedlar och mynt. Det är mycket mer praktiskt och enkelt för många, inte minst för bankerna, att det används mindre kontanter, men det minskar Riksbankens möjligheter att finansiera sig. Detta är också ganska unikt för Sverige, som gått längre i att sluta använda sedlar och mynt än i princip något annat land.
I det här betänkandet från riksdagen presenteras möjligheterna och lösningarna för att råda bot på detta problem med intjänandet. Det är ingen hemlighet att det som diskuteras mest och som ECB valt är ett kassakrav för bankerna som motsvarar seignoragets tidigare möjlighet till intjäning.
Det andra av de problem som aktualiserats samtidigt har att göra med det krav på Riksbanken som nu finns i riksbankslagen om att begära nytt kapital i riksdagen när det egna kapitalet understiger viss nivå. Det har beskrivits här tidigare, och jag ska inte gå in på det närmare. Det är också något som är ganska unikt för Sverige och som skapades i och med den nya riksbankslagen. Kravet matchas heller inte av något automatiskt krav på riksdag och regering att återställa kapitalet enligt Riksbankens begäran.
Få förutspådde att det här kravet skulle aktualiseras så snabbt som blev fallet. Efter att Riksbanken, som också beskrivits, gjort omfattande obligationsköp som en del av penningpolitiken och även för den finansiella stabiliteten ledde den snabba och oväntade uppgången i inflationen till att dessa obligationer tappade i värde och den nedre gränsen för kapitalet aktiverades.
Det är viktigt att säga att det i praktiken inte finns någon reell nedre gräns för det egna kapitalet. Den skapas av riksbankslagens krav på framställning. Flera centralbanker har historiskt fungerat och fungerar med negativt eget kapital, eftersom man själv är den som ger ut pengar. Man fungerar därför inte som ett vanligt affärsdrivande företag eller en bank. Men lagen har satt detta krav, och det har nu aktiverats.
Det som måste undvikas i sammanhanget, för att värna Riksbankens oberoende, är att Riksbanken så att säga skedmatas av riksdagen som en följd av kravet på eget kapital - att man måste be om kapital om och om igen. Därför är de ändringar som vi nu kommit överens om och som görs genom betänkandet mycket viktiga. Dels återställs kapitalet med 25 miljarder, dels tas kravet på framställning när det egna kapitalet blir för lågt i praktiken bort och omformuleras till en möjlighet. Därmed undviks en möjlig framtida ekonomisk beroendeställning för Riksbanken gentemot riksdagen.
Sammantaget får jag därför tacka finansutskottet för gott samarbete. Vi har gemensamt tryggat Riksbankens framtida intjäningsförmåga. Vi har tagit oss an problemet med framställning om återställning av eget kapital och funnit en lösning. På detta sätt kan riksbankslagen förbättras. Inför framtiden skapas möjligheter att göra ytterligare förbättringar kring det egna kapitalet för att undvika att liknande situationer uppstår igen och garantera Riksbankens oberoende.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 19 juni.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2023/24:136 Onsdagen den 19 juniProtokoll 2023/24:136 Riksbankens framställning om återställning av eget kapital - ändring i statens budget för 2024
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Återställning av Riksbankens eget kapital
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen
a) godkänner ändrad ram för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och anvisar ett nytt anslag enligt tabellen i bilaga 2,
b) ger i uppdrag åt regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att för anslaget 2:1 Återställning av Riksbankens eget kapital inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. under 2024 från statens budget överföra 25 miljarder kronor till Riksbanken.Därmed bifaller riksdagen delvis framställning 2023/24:RB4.Förutsättningar för återställning av Riksbankens eget kapital
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med lagförslag som klargör förutsättningarna för Riksbankens framställningar om återställning av eget kapital till riksdagen, där kravet på framställning ersätts med en möjlighet till detsamma, och särskilt förtydligar hur asymmetrin i redovisningsprinciperna för orealiserade vinster och förluster ska hanteras vid återställning av Riksbankens eget kapital och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksbankens självfinansiering
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med lagförslag som tillgodoser Riksbankens behov av stärkta möjligheter till självfinansiering och tillkännager detta för regeringen.