Riksbankens jubileumsfonds verksamhet under år 1990
Betänkande 1990/91:UbU14
Utbildningsutskottets betänkande
1990/91:UBU14
Riksbankens jubileumsfonds verksamhet under år 1990
Innehåll
1990/91 UbU14
Redogörelserna
Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond har i enlighet med 10 § i fondens stadgar till riksdagen och riksdagens revisorer avgivit berättelse över stiftelsens verksamhet och förvaltning under år 1990 (redog. 1990/91:6).
Enligt lagen (1988:46) om revision av riksdagsförvaltningen m.m. skall riksdagens revisorer granska Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds verksamhet. Revisorerna skall särskilt se till att fondens organisation av och kontroll över redovisningen samt medels- och värdeförvaltningen är tillfredsställande.
Efter granskning av jubileumsfondens verksamhet under år 1990 och fondens årsbokslut har revisorerna till riksdagen avgivit revisionsberättelse (redog. 1990/91:7), varav framgår att granskningen inte gett anledning till anmärkning.
Motionen
1990/91:Ub177 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad anslagsutdelning från Riksbankens jubileumsfond.
Utskottet
Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond har till ändamål att främja och stödja kvalificerad forskning inom i princip alla vetenskapliga discipliner. Jubileumsfonden frigjordes helt från riksbanken den 1 januari 1988, varvid fonden bl.a. fick en egen självständig medelsförvaltning (förs. 1986/87:22, bet. FiU33, rskr. 364). Alla slags placeringar som ingår i en aktiv och rationell förmögenhetsförvaltning kan därefter genomföras. En central uppgift är att förvalta stiftelsens medel på ett sådant sätt att den ekonomiska basen för den forskningsstödjande verksamheten säkerställs för framtiden.
I en med anledning av jubileumsfondens berättelse väckt motion 1990/91:Ub177 (s) begärs att riksdagen gör ett uttalande om behovet av ökad anslagsutdelning från fonden. Motionärerna påpekar att jubileumsfonden, som främjat vetenskaplig forskning sedan år 1965, under den första tiden kunde dela ut 95--100 milj.kr. per år i 1990 års penningvärde, medan fonden under år 1990 endast kunde fördela 72 milj.kr. Motionärerna vill att fonden med sina högt ställda krav på forskningens samhällsnytta och vetenskaplighet skall ges möjlighet att öka/återställa den årliga anslagsutdelningen genom att fonden tillförs ytterligare kapital. Regeringen bör enligt motionen överväga på vilket sätt detta lämpligast kan ske.
Motiveringen i motionen anknyter till redogörelsen i jubileumsfondens verksamhetsberättelse om svårigheterna att upprätthålla stiftelsens reala utdelningskapacitet. Där sägs att kortsiktigt är orsaken givetvis den ekonomiska utvecklingen. Men svårigheterna hänger främst samman med de restriktioner som gällde för kapitalförvaltningen t.o.m. utgången av år 1987. Grunddonationens värde urholkades för varje år och därmed också den årliga avkastningen. Med det moderna placeringsreglemente som numera gäller fr.o.m. år 1988 kan emellertid en aktiv och mångsidig förmögenhetsförvaltning bedrivas. Dock har, enligt fondens berättelse, 1980-talets möjligheter till förmögenhetstillväxt, t.ex. genom aktiemarknadens utveckling, inte kunnat utnyttjas. Utifrån jämförelser med andra stiftelser, med friare placeringsregler redan i ett tidigare skede, skulle man annars ha kunnat vänta sig att fonden utan svårighet skulle ha kunnat bevara fondkapitalets reala värde och därmed också värdet av den del av avkastningen som är tillgänglig för anslag till forskning.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att finansutskottet nyligen behandlat en motion (1990/91:Fi714, fp), enligt vilken vid en avveckling av löntagarfonderna viss del av deras medel borde tillföras Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond (bet. 1990/91:FiU20, rskr. 132).
Enligt utbildningsutskottets uppfattning svarar stiftelsens verksamhet för ett väsentligt bidrag till svensk forskning. Den utgör ett komplement till de organ som finns för kvalificerad vetenskaplig forskning i Sverige. Jubileumsfonden har kunnat finansiera åtskilliga mång- eller tvärvetenskapliga projekt av stor betydelse. Utskottet anser därför att förslaget om ett kapitaltillskott till jubileumsfonden för att göra det möjligt för fonden att öka sin utdelningskapacitet bör prövas i samband med att regeringen lägger fram nästa forskningsproposition. Riksdagen bör med anledning av motion 1990/91:Ub177 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet här anfört.
Utskottet har vid sin granskning av jubileumsfondens förvaltning inte funnit något som påkallar särskilt uttalande från riksdagens sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande kapitaltillskott till Riksbankens jubileumsfond för ökad anslagsutdelning att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub177 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande Riksbankens jubileumsfonds verksamhet att riksdagen lägger jubileumsfondens verksamhetsberättelse (1990/91:6) och revisorernas granskningsberättelse (1990/91:7) till handlingarna.
Stockholm den 2 maj 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Björn Samuelson (v), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingegerd Wärnersson (s), Margitta Edgren (fp), Olavi Viitanen (s) och Claes Roxbergh (mp).
Särskilt yttrande
Kapitaltillskott till Riksbankens jubileumsfond för ökad anslagsutdelning (mom.1)
Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Margitta Edgren (fp) anför:
Vi anser det synnerligen välmotiverat att vid en avveckling av löntagarfonderna en viss del av deras medel tillförs Riksbankens jubileumsfond för att göra det möjligt för fonden att genom avkastningen höja anslagsutdelningen till kvalificerad och angelägen vetenskaplig forskning.