Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Riksdagens arbetsformer

Betänkande 2006/07:KU4

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
7 december 2006

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Riksdagens arbetsformer(pdf, 380 KB)
PDF
Riksdagens arbetsformer(pdf, 380 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2006/07:4 Riksdagens arbetsformer

Beslut

Riksdagens arbetsformer (KU4)

Riksdagen säger nej till motioner om riksdagens arbetsformer och ledamöternas villkor från allmänna motionstiden 2005 och 2006. Motionsförslagen handlar bland annat om: sättet att bestämma riksdagsledamöternas arvoden, förbud att ha ett arbete vid sidan av riksdagsarbetet och registret över ledamöternas ekonomiska intressen.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 26

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2006-11-14
Justering: 2006-11-21
Trycklov till Gotab och webb: 2006-11-30
Trycklov: 2006-11-30
Reservationer: 5
Betänkande 2006/07:KU4

Alla beredningar i utskottet

2006-11-14

Riksdagens arbetsformer (KU4)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om riksdagens arbetsformer och ledamöternas villkor från allmänna motionstiden 2005 och 2006. Motionsförslagen handlar bland annat om: sättet att bestämma riksdagsledamöternas arvoden, förbud att ha ett arbete vid sidan av riksdagsarbetet och registret över ledamöternas ekonomiska intressen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2006-12-07
Stillbild från Debatt om förslag 2006/07:KU4, Riksdagens arbetsformer

Debatt om förslag 2006/07:KU4

Webb-tv: Riksdagens arbetsformer

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Pernilla Zethraeus (V)
Anf. 16 Pernilla Zethraeus (V)
Herr talman! Jag skulle i mitt anförande vilja beröra två frågor eftersom det är en rad motioner som har besvarats i betänkandet. Den första frågan som jag vill beröra gäller jämställdhetsaspekten i de många frågor som riksdagen årligen behandlar. I dag saknas det formella instrument för att behandla jämställdhetsfrågor i fackutskotten, utom i arbetsmarknadsutskottet som har ett särskilt uttalat ansvar för jämställdhetsfrågorna. I övriga utskott har jämställdhet blivit allas och ingens ansvar, ofta ingens. Ska man vara lite elak skulle man kunna säga att resultatet är därefter. Könsmaktsperspektivet lyser ofta med sin frånvaro i betänkanden, och den granskning och uppföljning som sker i riksdagen genomsyras inte precis av genustänkande eller könsuppdelad statistik. Jämställdhet och feminism är ofta på modet i den politiska retoriken, men det är mycket snack och lite verkstad. Ingen riksdagsledamot borde kunna undgå den uppsjö av rapporter som visar att Sverige är ojämlikt trots alla vackra ord. Ensamstående mammor har halkat efter ekonomiskt, lönegapet mellan män och kvinnor består, de skattesänkningar som genomförts har framför allt gynnat män i högre inkomstskikt, kvinnor diskrimineras systematiskt inom sjukvården, det satsas mindre på kvinnors fritidsaktiviteter och missbrukarvård än på mäns, könsdiskrimineringen är tydlig inom skola och förskola, insatserna för våldsutsatta kvinnor är mycket bristfälliga, och så vidare. Det finns alltså många anledningar att stärka jämställdhetsperspektivet inom politikens samtliga områden. Vänsterpartiet tror inte på att låsa in de här frågorna i ett nytt riksdagsutskott, men tror inte heller på att låta det vara som det är i dag. Erfarenheten säger att om man vill stärka en fråga eller en politisk aspekt så måste man formalisera ansvaret för den. Vänsterpartiet vill därför ta ett steg mot ett mer formaliserat och tydligt jämställdhetsansvar. Varje utskott måste få ett uttalat jämställdhetsansvar inom sina fackområden. Det kan ske genom en övergripande tilläggsparagraf eller att man i beredningen av sina ärenden åläggs att ta med en jämställdhetsaspekt på alla sina förslag. Vi vill också att det införs återkommande jämställdhetsrevisioner. På så sätt får vi en uppföljning av hur väl utskotten lever upp till det ansvar vi vill ålägga dem och allmänna mätare på om det går bakåt eller framåt för jämställdheten. Den andra frågan - nu byter jag ämne - som jag vill lyfta fram i denna debatt gäller riksdagsledamöternas arvoden. Även där har Vänsterpartiet en motion. Vi riksdagsledamöter tjänar ju numera nästan 50 000 kr i månaden. Arvodet har höjts med nästan 19 000 kr på åtta år - lika mycket eller mer som en månadslön för åtskilliga anställda i offentlig och privat sektor. Det är för mycket. Samtidigt som arvodena har höjts har inkomstklyftorna i samhället ökat. Vi med högre inkomster kan roa oss med att köpa hemmabiosystem eller gå på dyrbara skönhetsbehandlingar medan de lägst avlönade allt oftare måste ha flera jobb för att kunna försörja sig. Skillnaden mellan städerskan som inte får pengarna att räcka till hur mycket hon än sparar och gnetar och den köpglada övre medelklassen blir allt större, och det är ett problem på flera sätt, ekonomiskt och demokratiskt. Jag skulle gärna veckla in mig i de många aspekterna på varför inkomstklyftorna också är ett demokratiskt problem, varför inkomstklyftorna hänger ihop med det minskade valdeltagandet hos underklassen och många andra aspekter, men det finns inte tid för det just nu. Men ett viktigt sätt att minska den demokratiska klyftan är att minska skillnaderna i levnadsvillkor mellan politiker och så kallat vanligt folk. Det skulle vara ett litet och symboliskt steg i rätt riktning. Vänsterpartiet vill sänka riksdagsledamöternas arvoden. Det innebär en besparing på detta område, inte stor i budgetsammanhang men ändå viktig i en tid då arbetslösa, sjuka och förtidspensionerade förväntas dra åt svångremmen i och med den budget som den borgerliga alliansen lyckades skapa majoritet för i denna kammare i går. Vi vill att riksdagsarvodena i fortsättningen utgör 100 % av basbeloppet, vilket åtminstone innebär en sänkning med 10 000 kr i månaden per ledamot. Arvodena kommer ändå att vara högre än åtskilliga inkomsttagares månadslöner, men i alla fall. Vi vill dessutom avskaffa de extra tilläggsarvodena för vissa uppdrag som finns i dag. Därmed får vi också ett logiskt och bättre system än det nuvarande, och inkomstglappet mellan heltidspolitikerna och folkflertalet minskar i alla fall något. Därmed, herr talman, vill jag yrka bifall till reservationerna 2 och 3.
Mikael Johansson (Mp)
Anf. 17 Mikael Johansson (Mp)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1. Självklart står vi bakom den andra Miljöpartireservationen, men för tids vinnande yrkar jag bara bifall till en reservation i betänkandet. Den här nya mandatperioden inleddes i höstas med upprop och den allmänna motionstiden, det vill säga en tid för oss valda ledamöter att under cirka fyra veckor, den så kallade allmänna motionstiden, lämna enskilda motioner för behandling av riksdagen. Under resten av året kan ledamöterna bara motionera med anledning av propositioner och skrivelser från regeringen, framställningar från till exempel riksdagsstyrelsen med mera. Motionen får i det senare fallet enbart handla om ämnet i det aktuella dokumentet. Sålunda är riksdagsledamöternas frihet att framföra idéer och förslag starkt begränsad. Allmänna motionstiden skapar en onödigt hektisk och stressad tillvaro för ledamöterna, och de måste prestera dokument på allt de arbetar med bara under loppet av några veckor. Motionsidéer och textutkast ska tas upp mellan ledamöter inom partier och mellan partier om det är flerpartimotioner. Detta system gagnar inte goda förslag och idéer, som på detta vis rimligtvis sparas i byrålådan i avvaktan på nästkommande höst och nästa allmänna motionstid. Inte att förglömma är att politiken är beroende av medierna för att kunna få ut sina idéer och kunna skapa debatt i samhället. Genom att låta alla partier slåss om medieutrymmet under några få veckor skapas en kontraproduktiv situation för alla parter. Dessutom, herr talman, skulle de anställdas situation avsevärt förbättras, då de skulle kunna få ett jämnare arbetsflöde utan att drabbas av en enorm stress- och prestationssituation en gång om året. Vi menar att den allmänna motionstiden under dessa få veckor varje höst försämrar riksdagens arbete och riksdagsledamöternas möjlighet att fullgöra sitt förtroendeuppdrag. Därför vill vi att ett system med löpande motionstid införs. Att möjliggöra för respektive ledamot att motionera under året skulle underlätta ett levande demokratiskt arbete och möjliggöra att kreativa förslag kan vinna riksdagens gehör. En annan fråga som jag också vill ta upp, som även Pernilla Zethraeus belyste, är våra egna arvoden. I fasta priser har arvodet för riksdagsledamöterna ökat med 80 % på 15 år. Detta är inte rimligt. En växande klyfta mellan väljare och valda är ett stort problem för Sveriges demokrati. Utvecklingen har sannolikt flera orsaker, och det kommer att krävas många olika åtgärder om utvecklingen ska vändas, men en av de enklaste åtgärderna är att sänka politikerlönerna. Riksdagsledamöternas arvoden är inte speciellt höga internationellt sett, men det är inte otroligt att de inte allmänt är accepterade i folkdjupet. De riskerar att göda ett missnöje som bidrar till att stärka populistiska rörelser, och de undergräver förtroendet för både oss politiker och politiken i sig. Arvodesnämnden, som i dag beslutar om riksdagsledamotsarvodena, är en myndighet under riksdagen. Ledamöterna i nämnden utses av riksdagsstyrelsen. Det man vinner på det här systemet är att man själv som enskild riksdagsledamot inte behöver försvara arvodeshöjningarna. Jag som enskild ledamot kan bekvämt två mina händer med hänvisning till den självständiga arvodesnämndens beslut. Därför anser vi i Miljöpartiet att det här systemet behöver förändras. I stället bör riksdagen fatta beslut om riksdagsledamöternas arvoden efter förslag från arvodesnämnden, till exempel. Det kan vara ett sätt. Eftersom det är vi riksdagsledamöter som ska ta emot arvodena bör vi själva vara beredda att fullt ut ta beslutet om arvodenas storlek. Sedan finns det naturligtvis annat som kan förbättras i det här systemet. Ett sätt att slippa lägga tid och kraft på att ständigt diskutera den här frågan i kammaren är att ta en typ av principbeslut om att koppla politikerlönerna till prisbasbeloppet, till exempel. Det kan vara en modell. Det beloppet kan då skrivas upp i takt med den ekonomiska utvecklingen i samhället. Det vore onekligen en ganska elegant lösning på problemet. Det skulle naturligtvis finnas ett starkt signalvärde i att riksdagens ledamöter tog ett beslut om att sänka sina arvoden med i runda slängar 10 000 kr. Jag tror inte att man ska underskatta denna signaleffekt, som det svenska politiska systemet behöver. Inför framtiden finns det alltså en klar pedagogisk fördel med att koppla riksdagsarvodets storlek till exempelvis prisbasbeloppet.
Billy Gustafsson (S)
Anf. 18 Billy Gustafsson (S)
Herr talman! Låt mig börja med, så att jag inte glömmer det, att yrka bifall till utskottets ställningstagande i det här betänkandet, Riksdagens arbetsformer , KU4. Vi socialdemokrater har inga reservationer i det här betänkandet, men däremot ett särskilt yttrande. Trots att vi inte har några reservationer skulle jag vilja ge några kommentarer, dels till vårt särskilda yttrande, dels i en annan fråga. Vårt särskilda yttrande kan ses som en röstförklaring. I betänkandet KU4 avslås ju en motion från Carl B Hamilton rörande riksdagens arbete med EU-frågor. Vi kan från vårt håll instämma i delar av Hamiltons resonemang, men inte i allt. Hanteringen av dagens två betänkanden kan möjligen ses som lite märklig. Jag får väl ta på mig ansvaret, eftersom jag i någon mening kanske bidragit till det. Sakfrågan, riksdagens arbete med EU-frågor, behandlades ju i det betänkande som vi nyss avslutade, men nu behandlas den motion som rör samma sak. Det är klart att det hela då blir lite knepigt. I den tidigare debatten har vi redovisat vårt ställningstagande i förhållande till majoritetens förslag, alltså det vilande förslaget om ändringar i riksdagsordningen, vilket också framgår av vår reservation till det tidigare betänkandet, KU3. Vi avstår därför från att lägga fram samma yrkanden här och nu, även om vi naturligtvis har samma uppfattning nu som för 25 minuter sedan när vi behandlade det tidigare betänkandet. Herr talman! Trots detta känner jag ett behov av att få göra några reflexioner, även om det i någon mening kanske blir en upprepning av vad som framkom tidigare. För min del känns det naturligt att den nya majoritet som formades vid höstens val vill få genomslag för sin politik. Det har jag full förståelse för, även om jag inte sympatiserar med innehållet i förslagen. Personligen tycker jag att det dock förtjänar att framhållas att det finns situationer där det är önskvärt att samla bredare majoriteter. Framför allt tjänar strukturfrågor på att inte förändras när vi byter majoritet i riksdagen. Jag har svårt att förstå den något bristande viljan till att få en bred uppgörelse om procedurfrågor, alltså frågor om spelregler för riksdagens arbetssätt. Man kan naturligtvis raljera över detta eller möjligen beskriva det så att endast ett parti av sju står utanför, men lite eftertanke borde kunna vara på sin plats. Det är trots allt det största partiet i riksdagen som ställs utanför. Uppenbarligen finns det dock inte någon anledning att ta hänsyn till det. Det hela blir inte mindre märkligt av det faktum, som också tidigare framhållits, att det i samband med diskussionen för ett halvår sedan på många håll fanns en tveksamhet till det sakliga innehållet i de spelregler som förslaget nu innebär. Jag får hoppas att det inte är ett uttryck för vad som kommer att prägla de kommande fyra åren, för i så fall har vi nog ständiga konfrontationer att vänta i stället för en vilja att räcka ut handen. Den andra frågan som jag skulle vilja ta upp, herr talman, gäller registret över riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen. Från socialdemokratiskt håll tycker vi att tiden nu är mogen för att göra registret obligatoriskt. Vi har ju haft ett antal år med frivillighet, och det har också gjorts en utvärdering av hur det fungerat. I april i år lämnade den särskilda utredaren sitt betänkande. Där finns konkreta ändringsförslag samt förslag om att göra registret obligatoriskt. Betänkandet har remissbehandlats, och såvitt jag förstår har det genomgående mötts av positiva reaktioner. Enligt uppgift är frågan emellertid föremål för överväganden inom riksdagsförvaltningen. Mot bakgrund av att frågan bereds och övervägs har vi beslutat att avvakta beredningen. Det är dock vår bestämda uppfattning att ett beslut om obligatorium måste komma i närtid. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets ställningstaganden.
Per Bill (M)
Anf. 19 Per Bill (M)
Herr talman! Från att ha debatterat ett ärende som handlar om en ändring av riksdagsordningen går vi nu över till att behandla ett lite mindre betänkande. Där behandlas 38 motionsyrkanden från den allmänna motionsperioden. När vi behandlar dessa vad vi lite slarvigt brukar kalla "motionsslaktbetänkanden" blir debatten lätt något spretig eftersom så många olika saker diskuteras. Jag tänkte hoppa över EU-frågorna eftersom vi alldeles nyss ägnade 50 minuter åt dem och i stället titta på den mångfald av motionsyrkanden som finns. Det handlar om teckentolkning av det som händer i kammaren, EU-flaggan i plenisalen, motionsrätten, fördelningen av frågorna mellan de olika utskotten, hur utskotten ska se ut med mera. Det är viktiga frågor, bland annat om jämställdhet, och sedan har vi naturligtvis den spännande frågan om vem som ska sätta lön på riksdagsledamöterna och hur hög den lönen ska vara. Jag har tre motionsyrkanden som jag lite grann vill kommentera, men först skulle jag vilja yrka bifall till utskottets förslag och vänligt men bestämt yrka avslag på samtliga motioner. En av de frågor vi diskuterar gäller motionsrätten, om vi ska gå över till en ständig motionsrätt i stället för den ganska hetsiga motionstid som vi nu har under några höstveckor. Riksdagskommittén har tittat på detta, om vi ska ha en motionstid, två motionstider eller en ständig motionstid. Den kom fram till att det nog ändå är minst dåligt att ha det som det är nu. Utan att ha satt mig in i alternativen så väldigt noggrant tror jag i det här fallet på Riksdagskommittén. Arvodesfrågan är ständigt återkommande i kommuner, landsting och riksdag. Efter att ha bestämt löner för både anställda och politiker i min hemkommun Uppsala kan jag lägga till ett perspektiv, nämligen att om det är något som upprör medborgare så är det inte hur hög eller låg lön en riksdagsledamot eller kommunpolitiker har utan det faktum att de kunnat vara med och sätta sina egna löner. För många av dem som jag pratade med i samband med att vi satte lön på kommunalråden i Uppsala var det själva principen, att politiker satte lön på sig själva, som var det upprörande, inte huruvida lönen var 24 000, 26 000 eller 30 000 kr. Herr talman! Det finns i detta utskottsbetänkande även flera "gulliga" motioner. Avsikten är god när man försöker hjälpa till för att vi ska få det lite mysigare, trevligare och också lite modernare i kammaren, helt enkelt på olika sätt göra vår arbetsplats bättre. Det handlar till exempel om att ha en EU-flagga och en FN-flagga i kammaren. Det är goda förslag, men det är faktiskt inte KU som beslutar om detta. Det, herr talman, innebär dock inte att jag tycker att riksdagsledamöterna ska sluta motionera i dessa frågor. Nu har vi KU debatterande detta, vi har talmän som är mycket intresserade av debatten och med stort intresse dessutom läser vad konstitutionsutskottet kommer fram till; det gäller även de motionsförslag som finns. De nya talmännen har ju också sagt att de vill göra vår nya, vackra kammare lite mer modern. Vi får till och med ta med oss tidningar i kammaren om vi gör det på ett snyggt sätt, och även lite cappuccino eller caffè latte om vi sköter oss. Vem vet, herr talman, en vacker dag kanske det finns en FN-flagga och en EU-flagga här, och jag tror inte att särskilt många i KU skulle ha så mycket emot detta.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2006-12-07
Förslagspunkter: 14, Acklamationer: 11, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Riksdagens arbete med EU-frågor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:K219 yrkandena 1-5.
    2. Kammaren

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:K206, 2006/07:K217, 2006/07:K218, 2006/07:K303 och 2006/07:K321 yrkande 2.
    3. Motionsrätten

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:K216, 2006/07:K237 yrkande 1, 2006/07:K238 och 2006/07:K266.
      • Reservation 1 (mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s1020424
      m830014
      c24104
      fp21007
      kd20004
      v14044
      mp01702
      Totalt26418859
      Ledamöternas röster
    4. Utskotten

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2005/06:A5 yrkande 2, 2006/07:K244 yrkandena 1 och 2 samt 2006/07:A238 yrkandena 8 och 9.
      • Reservation 2 (v)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (v)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s1060024
      m830014
      c26003
      fp21007
      kd20004
      v01903
      mp17002
      Totalt27319057
      Ledamöternas röster
    5. Voteringarna i kammaren

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:K237 yrkande 2.
    6. Riksdagsledamöternas villkor

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:K213, 2006/07:K241, 2006/07:K255, 2006/07:K260 yrkandena 1 och 2 samt 2006/07:K316 yrkandena 1-3.
      • Reservation 3 (v)
      • Reservation 4 (mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (v)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s1040125
      m830014
      c26003
      fp21007
      kd20004
      v01903
      mp01162
      Totalt254201758
      Ledamöternas röster
    7. Registret över riksdagsledamöternas åtaganden och ekonomiska intressen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:K259.
    8. Det ledamotsnära stödet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:K361 yrkandena 1 och 2.
    9. Miljöpolicy och miljöledningssystem

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:K369 yrkandena 1 och 2.
    10. Riksdagsutbildning om politisk påverkan

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:K332.
    11. Rum för stillhet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:K305.
    12. Riksdagshörna i Luleå

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:K231.
    13. Nordiskt samarbete

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:K263 yrkande 1.
      • Reservation 5 (v)
    14. Riksrevisionen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:K267.